Kuriren 3-24 by Kustmedia

Nr 3 2024

6 MARS 2024 Pris: 6,70 euro FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

ÅRGÅNG 65

TEMA:

HOBBY HANDARBETE

LEIF HÖGLUND

är en erfaren långfärdsskridskoåkare s. 12

3-24 Pärm.indd 1

22.02.2024 17:22:25

Nr 3

Innehåll 4

Smeden Rolf Eriksson på Korpo driver Västergårds hantverk tillsammans med sin sambo.

Varannan vecka samlas några unga kvinnor i Esse och syr kläder enligt egna mönster och med egen design.

FÖLJ OSS PÅ

65:e årgången

Oberoende tidskrift, grundad 1959 Ansvarig utgivare: Rosita Holtlund

Medlem av Tidskrifternas förbund

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag. Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

6 mars 2024

För sadelmakare Maria Paavola är en välmående häst och en nöjd ryttare viktigast.

Mats ”Matte” Fontell i Borgå har alltid trivts med sitt arbete bland och för ungdomar.

Leonid Lopatin är en mångsidig konstnär som hunnit få flera pris för sina filmprojekt.

Fem keramiker med varsin nisch skapar tillsammans i keramikverkstaden Fem.

facebook.com/tidningenkuriren Kurirens redaktion: Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa e-post: info@kuriren.fi hemsida: www.kuriren.fi Redaktion: tfn 06 318 1900 Läsarbilder: material@kuriren.fi Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro. Prenumerationsärenden: tfn 06 344 1800 e-post: prenumerationer@kuriren.fi Annonsförsäljning: Mia Väkelä, tfn 044 756 1551, mia@kuriren.fi Annonspriser och mera information finns på kurirens hemsida www.kuriren.fi. Tryck: Printall.

instagram.com/tidningen_kuriren

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. För ej digitalt material, text och bilder ansvaras ej. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register. ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS

 via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

3-24 Innehåll.indd 2

23.02.2024 09:27:06

Tröjstickning med diverse hinder

40 HOBBY OCH HANDARBETE

Hållbara saker görs hos Västergårds hantverk i Korpo ��4 Ett gäng unga kvinnor hyr kvällstid in sig i Esse skola där de får utlopp för sin kreativitet och sitt syintresse ��8 Leif Höglund är en erfaren långfärdsskridskoåkare och ledare för en grupp skrinnentusiaster på Åland �� 12 Maria Paavola i Borgå är en av få sadelmakare i landet �� 18 Leonid Lopatin – mångsidig bildkonstnär i Österbotten �� 21 Artesankvintett skapar tillsammans i den gemensamma keramikerverkstaden i Helsingfors ��24 Sven Rönnholm i Helsingby snickrar djurskulpturer �� 28 Rita Reinholm stickade prototyp till Pernåtröjan �� 36 Sticka liten poncho/hjärtevärmare �� 39 Sticka babytröja �� 40

POPULÄRT

Människor emellan: Maria Stratton �� 11 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter �� 17 Boknytt �� 27 Ungdomsarbetsledare Mats Fontell i Borgå Domkyrkoförsamling trivs att jobba med ungdomar �� 32 Matvrån: Baka utan vanligt socker ................................ �� 42 Christian Tikkanen: Matlagning som hobby �� ......................46 Klippt och skrivet �� 48 Novellen: Ett livslångt kall �� 50 Horoskopet �� 55 Ett gott skratt förlänger livet �� 56

är två unga katter bor i ens hem kan man räkna med en hel del busstreck. Uttråkade katter är som bekant fenomenala på att hitta på sysselsättningar som man som kattägare inte alla gånger är så odelat förtjust i. Jag, som inte stickat särskilt mycket i mina dar, drogs också med i den stickningsvåg som Lee Esseltröms Strömsötröja satte i gång. När jag såg tröjor visas upp på sociala medier bestämde jag mig för att själv prova sticka en sådan. Det tog ett bra tag att testa stickfastheten och anpassa grovleken på stickorna efter hur jag stickar. Katterna lyckades lirka garnnystan ur den hopsnörda tygväska jag förvarade dem i och om morgnarna kunde jag därför hitta ett och annat garnnystan i stor oordning på golvet efter katternas nattliga, hemliga lek. Det kan ta sin tid att ordna upp garn tilltrasslat av en katt, det vet alla med erfarenhet. Och inte minst som nybörjare som aldrig stickat mönsterstickning förr att steg för steg förstå sig på beskrivningen. Vilken tur att jag har vänner jag kan rådfråga! När tröjan ska vara klar har jag inte bestämt, det får ta den tid det tar. I det här numret där temat är ”Hobby och handarbete” kan du läsa om en annan tröja – Pernåtröjan som såg dagens ljus i fjol. Kanske blir du rent av inspirerad att skapa ett eget stickmönster eller vill börja sticka något själv. Du kan även läsa om andra numera lite mer ovanliga hantverksyrken, som smed och sadelmakare. Några unga kvinnor brukar hyra skolans handarbetssal i Esse kvällstid och tillsammans få utlopp för sin skaparglädje och lusten att sy kläder till både sina barn och sig själva. Hoppas att det inspirerar andra ute i bygderna till att börja göra något motsvarande. Många sysslor brukar vara så mycket trevligare då man är flera och kan inspirera varandra. Om du däremot föredrar att ägna din fritid åt motion utomhus och skulle vilja prova på en ny hobby kan du gärna börja med att läsa artikeln om Leif Höglund som är en erfaren långfärdsskridskoåkare. Han ger i detta nummer goda råd åt den som rör sig på is på skridskor. Mycket läsnöje!

KORSORD OCH KNÅP

Finn fem fel �� 30 Lätta krysset �� 30 Kryssa med Kuriren �� 35 Novokrysset �� 52 Sudoku �� 53 Krysslösningar ..................................................................................54

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

3-24 Innehåll.indd 3

23.02.2024 09:29:55

 Rolf har köpt begagnade verktyg från gamla smedjor eller tillverkat de flesta av sina verktyg själv.

 Rolf driver Västergårds hantverk tillsammans med sin sambo.

 Den stora skylten ute vid vägen har Rolf smitt själv.

Traditionellt smide i fokus h Smeden Rolf Eriksson på Korpo driver Västergårds hantverk. Företagets fokus ligger på traditionellt smide. Hans sambo Magdalena Asplund är sömmerska, och hon bidrar också till verksamheten. Rolf är hemma från Nagu, men flyttade därifrån när han började studera. Han har hunnit varva Ekenäs, Esbo, Pojo och flertalet andra orter. En tilltagande hemlängtan fick honom och sambon att rikta blicken tillbaka mot skärgården. Paret fick möjlighet att bosätta sig på Korpo för några år sedan, och då gick flyttlasset tillbaka ut till den åboländska skärgården. 4 KURIREN

3-24 Smeden Rolf Eriksson på Korpo driver Västergårds hantverk - Frank Berger.indd 4

22.02.2024 16:17:11

jälv.

 Här föds vackra konstföremål. Rolf Eriksson har själv byggt ässjan i sin smedja.

us hos Västergårds hantverk Text och foto: Frank Berger

olf Eriksson har varit intresserad av smide ändan sedan tonåren. Han är en stor vän av fantasy och har en mycket välfylld

bokhylla i vardagsrummet. En inspiration till smidesyrket, bland flera andra, kom när han som ung läste om smeden Perrin Aybara i Robert Jordans stora fantasyepos Wheel of Time. – Jag studerade först till guld- och silversmed efter högstadiet. Sedan har jag gått

lite olika omvägar innan jag till sist hittade till grundsmide. Handsmide ansågs vara något gammaldags under slutet av 1900-talet, och många smeder försvann. För ungefär 40 år sedan inföll ett riktigt lågvattenmärke då få ägnade sig åt eller mindes det gamla hantverket. Rolf berättar leen-

de att antalet smeder i dagsläget blir allt fler. Många museer håller sig i dag med en egen smed. – Vi är flera smeder ute i bygderna än vad som syns ute bland folk. Folk som rör sig på medeltida och vikingamarknader stöter ofta på smeder som  KURIREN 5

3-24 Smeden Rolf Eriksson på Korpo driver Västergårds hantverk - Frank Berger.indd 5

22.02.2024 16:21:31

 Detta är ett provsvärd där

Rolf gjort kopparinläggningar i handtaget. Svärdet ska ännu prövas för att se om det är tillräckligt hållbart, eller om kopparinläggningarna gör svärdet för ostabilt.

 På det här handsmidda halsbandet syns Rolfs egen stämpel som han sätter på alla föremål han tillverkar.

 Rolf smider svärd av vikingamodell.

 Några av de prydnadsföremål som Rolf brukar sälja på marknader. Här

håller Rolf två grovsmidda knivblad i händerna.

 Den här svärdsklingan är ett  Även handsmidda knivar finns i sortimentet.

så kallat damaskusblad. Den använda smidestekniken gör att klingan får ett vackert mönster.

6 KURIREN

3-24 Smeden Rolf Eriksson på Korpo driver Västergårds hantverk - Frank Berger.indd 6

22.02.2024 16:21:58

Västergårds hantverk... Forts. från föregående uppslag

säljer sina varor. Min sambo följer också med på marknaderna och säljer de produkter hon sytt.

Ökat intresse för hantverk Intresset för hantverk växer och folk är intresserade av hållbara produkter i dag. Smidda produkter är konstruerade för att hålla under lång tid. – En stor orsak till att smide blir vanligare är YouTube. Många duktiga smeder håller sig med en egen youtubekanal. Unga följare blir intresserade och lockas till att själva börja pröva på smide. Rolf startade upp verksamheten under pandemin. Han berättar att smidesprodukterna sålde bra under pandemin och direkt efteråt, men under sommaren 2023 dalade försäljningen. – Elpriserna gick upp och det har antagligen gjort kunderna mer återhållsamma med investeringar. Jag tror att många renoverade sina stugor under pandemin, och nu behövs det inte lika mycket handsmidda haspar, handtag och liknande. Det är i huvudsak prydnadsföremål och bruksföremål som växer fram i Rolfs smedja. Han är emellertid mångsidig och har tillverkat en uppsjö av varierande föremål. Han smider även svärd och knivar. Hantverket säljer Rolf själv på olika marknader, men han samarbetar också med byggnadsapoteket i Billnäs, som fungerar som återförsäljare av hans produkter. – Smedjan är så liten att jag just nu helst undviker större föremål som till exempel stora grindar. Arbetet som egen företagare är omväxlande. Särskilt om man beaktar att tillvaron som småbarnsförälder för med sig utmaningar i vardagen. Riktigt kalla vinterdagar lönar det sig inte alltid att värma upp smedjan, och arbetsdagar kan gå åt

  Även Magdalena Asplunds hemsydda produkter hör till Västergårds hantverk.

 Rolf demonstrerar ett gammalt portlås. Den här modellen

hittas bara på Korpo och härstammar med största sannolikhet från en duktig smed som bott på Korpo förr i tiden.

till att besöka marknader och sköta pappersjobb. De flesta dagar försöker Rolf ändå tända ässjan och smida något. – Nya produkter som jag inte har konstruerat tidigare är alltid de mest utmanande uppdragen. Innan jag börjar på får jag fundera igenom ordentligt hur mycket material som går åt, och i vilken ordning jag ska göra alla arbetsmoment. När jag tillverkar något jag smitt tidigare går allt mycket smidigare. Svärd, knivar och olika verktyg berättar Rolf är de mest givande att smida. Vackra prydnadsföremål som lyckas väl är också belönande att arbeta på. En smed tillverkar också de flesta av sina verktyg själv. – Om jag får ett större beställningsverk behöver jag ofta

fundera igenom om jag behöver konstruera någon särskild typ av tång eller verktyg jag behöver tillverka först.

Ljus framtid för smideskonsten Korposmeden ser ljust på framtiden. Han ser en trend i att folk allt mera tröttnar på massproducerade inredningsdetaljer. För en generation sedan var det trendigt att köpa billiga saker, använda dem tills de gick sönder, för att sedan slänga bort och köpa nytt. De som nu är tonåringar och unga vuxna prioriterar i högre grad hållbarhet än sina föräldrar. – Om man betalar lite mera för en unik och handgjord sak, då tror jag att man håller av den mera. Det föremålet får ett affektionsvärde.

Rolf hoppas på att i förlängningen kunna utvidga smedjan. Han kommer att börja dra smideskurser via Kombi, Pargas medborgarinstitut. I nuläget ryms max fem personer på kurs. Med en lite större smedja skulle fler personer kunna delta i kurserna. I så fall skulle också andra smeder kunna hyra in sig i smedjan. Rolf säger att den största drömmen just nu är att företaget ska bli så inarbetat att han kunde avsätta mera tid på att smida konstföremål bara för glädjen av att skapa dem, utan att behöva fundera på vad som säljer bäst. – Sen hoppas jag ju förstås på att mina två söner också ska bli intresserade av smide. Men de är så små ännu att det återstår att se.  KURIREN 7

3-24 Smeden Rolf Eriksson på Korpo driver Västergårds hantverk - Frank Berger.indd 7

22.02.2024 16:22:03

Förutom kläder gör bland andra Alice Sulkakoski accessoarer och gosedjur, som detta ”sovdjur”.

 När man syr själv får man en unik design och ett skräddarsytt plagg. Här har sömmerskorna i Ytteresse samlat sina favoriter.

Unika kläder skapas i gott sällskap Vid symaskinerna i Ytteresse skolas sal för textilslöjd sitter fem unga kvinnor som funnit varandra genom sitt intresse för sömnad. De träffas varannan torsdag. Kvällarna ger dem utlopp för kreativitet och terapi, då kvinnorna samtidigt pratar om allt som är på gång i livet. Text och foto: Anette Forsström-Fellman

et började med att Anne Mård, Emma Sippola och Alice Sulkakoski deltog i samma sykurs som MI ordnade i Pedersöre. De ville sy kläder åt sina barn och märkte att de trivdes bra i varandras sällskap. Med småbarn är det ändå svårt att hitta tid för sömnad i hemmamiljö. – Till en början träffades vi hemma hos någon av oss, men vartefter vi blev fler behövdes mer utrymme och sedan hösten 2021 hyr vi salen i Ytteresse skola. Vi kör hit våra

8 KURIREN

3-24 Anne Mård, Emma Sippola o Alice Sulkakoski i sygrupp i Ytteresse - Anette F-Fellman.indd 8

23.02.2024 08:48:12

 Alice Sulkakoski, Matilda Värnström, Anne Mård, Emma Sippola och Jonna Snellman träffas varannan torsdag. Då låter de symaskinen arbeta och passar samtidigt på att avhandla det som är aktuellt i vars och ens liv. Intresset för sömnad har gjort att de blivit goda vänner.

egna sy- och overlockmaskiner varje gång, berättar de. – Fast när jag packar allting i bilen på torsdagarna undrar jag ibland varför jag inte stickar i stället, säger Anne Mård och skrattar. Hon står och stryker ett tyg i rosa nyans som ska bli till leggings åt dottern. Med i kväll är också en mycket ung deltagare vid namn Linn Snellman, 6 veckor gammal. Mamma Jonna försöker sy mellan Linns täta matpauser. Som mest är de åtta i antal, men sällan kan alla närvara. Deras intresse för sömnad har börjat i samband med att de fått barn, men några av dem syr också kläder åt sig själva. – Det är roligt att ha unika kläder som inte går att hitta någon annanstans, säger de. – När man har småbarn och är hemma, känns det ibland

som att man inte får någonting gjort. Men hinner man sy något och blir klar med det, får man i alla fall konstatera att det här plagget inte fanns i går, säger Emma Sippola och de andra nickar igenkännande.

Egengjord håller bättre Ibland börjar allt med ett vackert tyg och ibland har man ett mönster, men behöver ett passande tyg. Utbudet av tyger är stort och oftast inhandlas tyget på nätet. – Det blir billigare på det viset. Vi brukar sätta ett meddelande på WhatsApp när vi hittat något så att fler kan haka på och vi kanske kan dela på fraktkostnaderna. Men ingen av dem skulle ändå vilja vara utan fysiska tygaffärer. – Där får man ju känna på

tyget och slipper bli besviken. Och ibland krisar det ju till sig om trådrullen tar slut eller symaskinsnålen går av. Då är det bra att kunna sätta sig i bilen och åka in till stan. Inspirationen till sömnaden hittas ofta på nätet och tre av de församlade har egna Instagramkonton där de sätter ut bilder på sina alster. Letar du på blomulldesign, lillajuva. design och sewlikealice hittar du härliga bilder på allt som Emma, Anne och Alice sytt. Denna kväll har de tagit med sig några av sina egensydda favoriter och mönster, färg och form varierar stort. – Men det är inte alltid uppskattat att ha kläder som mamma sytt. ”Vi kan nog köpa från H&M” säger min 8-åring ibland, säger Alice Sulkakoski och skrattar. De är alla överens om att

det är roligare att sy åt flickor. Klänningsmönster finns det gott om och det blir mer variation på mönster och färg åt flickor. – Våra döttrar älskar klänningar och då är det roligt att sy åt dem, säger Anne Mård. Man märker också att de självsydda plaggen håller bättre i sömmarna och tygerna är ofta mer slitstarka. – På det viset sparar man också pengar, även om sömnad i dag inte handlar om att försöka hålla en låg budget. – Är det fråga om riktigt små plagg har man möjlighet att spara genom att sy själv. Då pratar vi alltså om materialkostnader, inte själva arbetsinsatsen, säger Jonna Snellman. Alice Sulkakoski har erfarenhet av att sy på förtjänst. Hon har bland annat sytt ➛ KURIREN 9

3-24 Anne Mård, Emma Sippola o Alice Sulkakoski i sygrupp i Ytteresse - Anette F-Fellman.indd 9

23.02.2024 08:48:16

 Emma Sippola och Alice Sulkakoski bär tröjor som de sytt

själva. Tygerna hittar de oftast på nätet och när de träffas på torsdagskvällarna får de rita, klippa och sy utan att bli störda.

Unika kläder ...

Forts. från föregående uppslag

gosedjur, mössor, halsskydd, tomteluvor och accessoarer. – Man kan ta ett pris som motsvarar materialet och en liten summa för arbetet. Min mormor till exempel kunde bidra till familjens ekonomi med sömnad, men det kan nog inte en privatperson i dag, säger Sulkakoski.

Intresse först i vuxen ålder

 Denna klänning tillhör dottern Saga

som föddes med Downs syndrom. Många tankar är insydda i den här, säger Anne Mård.

Några har fått sitt intresse hemifrån. Bland andra Jonna Snellman och Alice Sulkakoski har haft handarbetande förfäder. – Min mormor köper symaskin åt oss barnbarn eftersom hon anser att en sådan behöver finnas i alla hem, säger Snellman. – Min mormor finns inte mer och det är synd, vi hade

haft så mycket att prata om när det gäller sömnad, säger Sulkakoski. För Anne Mård och Emma Sippola har intresset ändå funnits mest hos dem själva, och först i vuxen ålder. Samtliga tycker att det är ett litet uppsving för sömnad just nu. – När jag som ung vuxen började sy med symaskin var det många som blev förvånade. Men vi har ju till exempel fått ihop denna grupp och hittat flera likasinnade, säger Matilda Värnström. De egna barnen leker ibland att de syr tillsammans med mammorna. Eller så tar de sig tid att pyssla när mamma också sätter sig ner med sitt tyg. – Alla kan lära sig sy, det brukar jag säga åt dem som förundras över plagg som jag sytt, säger Mathilda Värnström. För dem alla är handarbetandet ett sätt att vara kreativ och få ett utlopp för

behovet att skapa. – Jag har alltid känt en lust till att arbeta kreativt. När man sedan är klar och det blir som man föreställt sig känner man sig stolt, säger Alice Sulkakoski. Att göra något konkret med sina händer är också terapeutiskt. – När vi fick veta att vi skulle få en flicka med Downs syndrom, satte jag igång att sy en klänning åt henne. Den klänningen betyder något alldeles speciellt, det är många tankar som är insydda i den, säger Anne Mård. Gemenskapen på torsdag kväll är något som de alla ser fram emot och det är minst lika viktigt att prata som att sy. – Vi har blivit goda vänner tack vare vårt gemensamma intresse. Våra torsdagskvällar är alldeles super, säger Anne Mård och får medhåll av de församlade. 

10 KURIREN

3-24 Anne Mård, Emma Sippola o Alice Sulkakoski i sygrupp i Ytteresse - Anette F-Fellman.indd 10

23.02.2024 08:48:29

MÄNNISKOR EMELLAN Maria Stratton är en kreativ småbarnsmamma som bor i Nykarleby med sin man och fyra barn – tre döttrar och en son. Hon tycker om att göra musik, illustrera Bibelord och fundera på livet.

Nyttan, nöjet och skaparglädjen

ag tycker om att skapa och har testat Jhantverk. många olika tekniker i både konst och Stickning, virkning, lapptek-

oss för att göra så mycket nytta egentligen, men Han gav människan uppgifter och förvaltarskap, så helt onödiga är vi ju inte heller. För mig har kampen handlat om värdet av det jag skapar. Om jag lagt ner tid, pengar och energi i att skapa något, vill jag att det ska vara värt det. Det betyder inte att jag måste få betalt för det alla gånger, eller ens att det ska vara användbart. Men det är väl den där förnöjsamheten jag är ute efter; att som den store Skaparen själv, kunna luta mig tillbaka och säga ”– det blev gott!”. Om jag får den lönen för min möda, då är det värt insatsen. Ibland har det gått perioder då jag inte skapat så mycket, för att jag upplevt att det jag gör skulle vara onödigt eller överflödigt; ett slöseri med resurser. Men jag lär mig sakta att skapandet i sig har värde, att det flyktiga, vackra också är värt besväret.

nik, snickeri, måleri, keramik, poesi och inte minst musik. Listan kunde göras ännu längre, eftersom människan genom tiderna har upptäckt många sätt att uttrycka sin kreativitet på. I olika perioder har jag inspirerats och snöat in mig på någon hantverksteknik, för att sedan lägga den åt sidan och ta upp något annat. När jag var liten tyckte jag det var en dålig sak; att jag var sådär lagom bra på mycket men inte jättebra på något. Det har varit en process att lära känna mig själv, när jag undersökt olika kreativa uttryck. Och jag har blivit mer medveten om vad jag verkligen trivs med, samtidigt som det har varit en urvalsprocess, där jag fått lämna något som var helt okej men som inte blev min favoritsysselsättning. Förr i tiden var syftet med det mesta av

hantverk nog en blandning av både nytta och nöje, men kanske det ändå handlade mest om att förse sig med nyttoföremål och skapa något man faktiskt behövde. På den tiden kunde också bruksföremål vara mycket vackert gjorda, så att båda syftena uppfylldes. I dag ses handarbete och kreativt skapande oftast som något man gör för att det är kul eller avslappnande, en hobby som kan producera något användbart men som inte nödvändigtvis måste det. Jag har kämpat med den balansen, mellan nytta och nöje. För det är inte alltid man tar tid för nöje, när livet är fullt med måsten och ansvar. Nöjet blir lätt något vi behandlar som mindre akut. Men ändå har jag hört flera berättelser om människor som upplevt att just någon kreativ hobby blivit räddningen för dem, efter utbrändhet, sorger eller motgångar i livet. Det finns något helande i att få skapa. Och jag tror att det hänger ihop med att vi kopplar det med en del av vår innersta identitet.

 Ha inget i era hus, som ni inte vet är användbart, eller anser vara vackert. (William Morris) Illustrationen ovan är gjord av Maria.

Min tro är att vi människor är skapade av

Gud. Att Han skapade människan till sin avbild, vilket därför betyder att vi också har förmågan att skapa, inbyggd i oss. Jag tror inte att det står så mycket om varför Gud valde att skapa världen och människan, men jag antar att Han bara ville det. Den skaparkraft som förmår skapa hela universum måste väl ha en stark vilja, en drivkraft som får allt att börja. Min tro lär mig också att Gud älskar världen, att Han efter att Han skapat allt, sa att det var gott! Det ger mig en varm känsla inombords att tänka att Gud lät kreativiteten flöda och sedan kände förnöjsamhet. Jag tror inte att Gud skapade

En äldre kvinna jag känner, sa en gång att hon tänkt på hur mycket skönhet Gud ”slösar” på oss hela tiden. Hur han gör kalla vinterdagar fulla av glittrande kristaller och färggranna skyar. Hur en liten Linneablomma kan stå i sin fagra skönhet mitt i skogen, utan att någon ens kan se den och beundra den. Stjärnorna som gnistrar och norrskenet som framför sin show helt gratis på natthimlen för den som vågar sig ut i mörkret. Han behövde ju inte göra allt det, Gud. Men hela tiden gör Han konst och ger oss anledning att förundras över förgänglig skönhet. Skapandets handling och det skapade ger båda något gott på sina sätt. Och jag tror att också Gud gläds i vår skaparglädje. Vi är till för att Gud ville det. Och vi är kreativa för att Gud ville ha det så, för Hans och vår glädje.

Maria KURIREN 11

3-24 Människor emellan - Maria Stratton.indd 11

23.02.2024 09:24:43

Att åka på en långfärdsskridskotur är aldrig riskfritt, men med rätt kunskap, utrustning och sällskap behöver det inte bli farligt. Leif Höglund är ledare för en grupp långfärdsskridskoåkare som brukar bege sig ut tillsammans på fredagarna under den långa säsongen på Åland.

På isen är alla sinnen Text och foto: Erika Brenner

et är meditativt samtidigt som att alla sinnena är skärpta. Så sammanfattar Leif Höglund lång-

färdsskridskoåkning, en sport han blev biten av för cirka 20 år sedan. − Men slappnar du helt av riskerar du att hamna i plurret, säger entusiasten som anser att den viktigaste förutsättningen för att åka långfärdsskridsko

 Leif Höglund har åkt långfärdsskridsko cirka tjugo år.

är att man är nyfiken, men på ett smart sätt. För på isarna vet man aldrig vad som händer. En efter en dyker de upp vid Sjökvarteret i Mariehamn denna fredagseftermiddag. Den låga vintersolen försöker titta fram mellan molnen men land-

skapet skiftar ändå i olika toner av grått. De börjar snabbt klä sig i vindtäta jackor och sätta på sig varma mössor. De byter ut vinterskorna mot vattentäta kängor som de fäster skenor på, ovanpå mössorna sätter de en hjälm.

 Tobias Henriksson förbereder sig för fredagsturen.

12 KURIREN

3-24 Leif Höglund och Ålands skrinnare på långfärdsskridskoåkning - Erika Brenner.indd 12

22.02.2024 16:28:03

nen öppna Fyra medlemmar från föreningen Ålands Skrinnare förbereder sig för fredagens skridskotur eller After Work, som de kallar den. − Andra går på en öl efter en jobbvecka, vi långfärdsskrinnare ger oss ut på isarna, säger Leif Höglund, som är gruppens ledare. − Men det handlar om samma sak – njutning. Vi får bara mera luft och motion än de andra. Fredagsskrinningen handlar främst om att checka av isen inför helgens långturer. Planen är att gruppen denna fredag ska skrinna över Slemmern, havsviken öster om Mariehamn, sen ta sig mot Lemland längs med kusten och se hur långt man kommer. Leif hjälper en av skrinnarna sätta på nyinköpta skenor som är knepiga, han kollar att allas remmar sitter som de ska och att isdubbarna är med. Säkerheten kommer först. − Jag tror inte att vi kommer så långt i dag, säger Leif som har kollat isarna i förväg. Dessutom börjar det snart skymma och skrinnarna ska helst vara på land igen innan det blir mörkt. När man åker på isar som man inte har provat i förväg kan

det vara farligt, speciellt efter mörkrets inbrott. Leif fäster en pannlampa på hjälmen. − Man vet aldrig vad som kan hända på isarna, säger Leif. Så sveper gruppen iväg på de långa vassa skenorna och med ispiken i hand. Snabbt är de bara små svarta prickar långt ute på Slemmern.

Självlärd Leifs skridskoäventyr började när han jobbade på Viking Line och såg långfärdsskridskoåkare åka omkring i Stockholms skärgård: ”Det där vill jag också göra”, tänkte Leif. Då, på 1990-talet, fanns det bara en handfull skridskoåkare på Åland dit Leif, från Jakobstad, hade flyttat. Leif tog sina första stapplande steg på isen. − Men jag har inte tittat tillbaka sedan dess, försäkrar han. På den tiden fanns det inte kurser så Leif läste en massa böcker och såg utbildningsfilmer. Han lärde sig om isbrytning och rännor, om isdubbar och säkerhet. 

 Nära land och mellan öar är isen ofta som svagast.

 Leif ger en av skrinnarna råd om hur man fäster skenan på kängan.

 Fredagsskrinnarna kom till Rödö på Lemland,

där svängde de om och skrinnade mot Lumparn. Foto: Tobias Henriksson.

KURIREN 13

3-24 Leif Höglund och Ålands skrinnare på långfärdsskridskoåkning - Erika Brenner.indd 13

22.02.2024 16:28:28

 Madeleine Höglund (Leifs fru), Leif Höglund, Marita Eskills och Tobias Henriksson är redo för isarna. På isen är alla sinnen ... Forts. från föregående uppslag

Och så åkte han tillsammans med erfarna skridskoåkare som delade med sig av sina kunskaper. Leif blev sakta men säkert en duktig långfärdsskridskoåkare.

Den levande isen År 2018 gick skridskoentusiasterna från Åland med i ett globalt nätverk för långfärdsskridskoåkare, Skridskonätet, som har 150 000 medlemmar från Finland, Sverige, Norge, Nederländerna, Tyskland, USA och Kanada. Till Skridskonätets viktigaste uppgifter hör att utbyta

information om issäkerhet och att göra isobservationer. − Isen är ett levande material. En is som bar gör det kanske inte senare, man kan åka bara 3–4 kilometer och när man vänder tillbaka har isen förändrats, säger Leif. Allt handlar om väder och klimat, om vindar och temperaturändringar, som kan ge upphov till isfenomen som råkar och vindbrunnar. En vindbrunn är ett område som utsatts för vind och där isen därför tar längre tid på sig att bildas, en råk är en spricka som uppstår när isen rör sig och som kan öppna sig uppåt eller neråt. − Om den spricker neråt bildas en ränna, om den öppnar sig uppåt bildas en vägg, förklarar Leif.

I båda fallen är det hinder som skridskoåkaren måste komma förbi eller undvika. Skrinnaren ska också undvika vindar från land. Då kan

 Långfärdsskridskoåkning

behöver inte vara en dyr hobby om man redan har basutrustning för friluftsliv och köper begagnat.

isflak helt enkelt blåsa bort eller glida i väg. Och så är det alltid bäst att åka ut i motvind och hem i medvind. För att få koll på isläget använder han specialappar som visar om isen lagt sig eller inte, han ser på satellitbilder och kollar väderprognoserna. Dessutom har Leif en referensis som han kollar varje dag och utifrån vilken han gissar sig till hur det kan se ut på andra ställen. Och så är andra skridskoåkares isobservationer guld värda. − Med dessa olika parametrar gör man en kvalificerad gissning om hur isen är, säger Leif. Men man kan aldrig vara säker vilket Leif har upplevt många gånger.

14 KURIREN

3-24 Leif Höglund och Ålands skrinnare på långfärdsskridskoåkning - Erika Brenner.indd 14

22.02.2024 16:28:37

EN TITT I LEIFS RYGGSÄCK • Säkerheten är A och O vid långfärdsskridskoåkning och det viktigaste har man i en vattentät ryggsäck som också fungerar som flytväst. Den är dessutom mer säker än en vanlig flytväst och innehåller 35 liter luft mot flytvästens runt 5 liter.

 På insjöar och i den inre skärgården är det inte så känsligt med vindarna. Men ute på det öppna havet ska man vara observant. Foto: Tobias Henriksson.

Nedkylning det farligaste En upplevelse som Leif aldrig glömmer var när han tillsammans med en annan skridskoåkare åkte på en lång istunga som gick mellan några öar. Men på vägen tillbaka hade en isbrytare brutit upp isen mellan två öar vilket gjorde att hela istungan släppte. Leif föll i vattnet. − Att plurra hör till saken och händer förr eller senare om man är mycket ute på isarna, säger Leif. − Men det är relativt lätt att ta sig upp om man har kunnigt

sällskap och den rätta utrustningen, det är inte det värsta, problemen uppstår när man tagit sig upp på isen, det är först då kylan drabbar en, fortsätter han. Det som gick illa denna gång var att Leif inte hann byta till torra kläder för att han måste hoppa från isflak till isflak för att komma i säkerhet. Och då hann han bli nedkyld. − Det var det största faromomentet och denna händelse visade också att man kan bli kraftigt nedkyld på bara några minuter, säger Leif. − I dag skulle jag aldrig utsätta mig för det, jag skulle

svänga om och gå i land, ta en kopp kaffe och ringa till Sjöbevakningen. Men jag var ung och ville klara mig själv och då gör man dumma saker.

Obligatorisk grundutbildning I dag ger Leif vidare av sina erfarenheter och kunskaper. Den lilla sammanslutningen som gick med i Skridskonätverket bildade senare en förening, Ålands Skrinnare, där Leif både är en av ledarna och ordförande. På bara ett par år växte antalet medlemmar från en handfull till i dag runt 60. 

• Ryggsäcken är packad med vattentäta påsar i en strikt ordningsföljd med det man behöver mest högst upp. Leif packar sin ryggsäck med ”militant disciplin”. − Jag kan lägga handen i ryggsäcken och plocka upp exakt vad jag söker utan att vare sig titta eller tänka, säger Leif. • Överst har Leif en vattentät påse med värmande kläder: en jacka, handskar, en mössa och en handduk. • Sedan kommer en påse med förstahjälputrustning och en VHF-radio för att kunna kommunicera med till exempel Sjöbevakningen. • Efter det kommer en påse med kläder för underkroppen: underkläder och vattentäta sockor. • Så en påse med diverse teknologi och till sist en påse med varm mat och dryck. • Förutom ryggsäcken har Leif också en livlina, isdubbar och den obligatoriska ispiken med sig när han beger sig ut på isarna.

Leifs

ryggsäck är packad med militär disciplin. KURIREN 15

3-24 Leif Höglund och Ålands skrinnare på långfärdsskridskoåkning - Erika Brenner.indd 15

22.02.2024 16:29:04

 Senare samma helg gav sig Leif ut på isarna

med sin fru Madeleine Höglund. Det blev bättre och bättre ju längre de kom ut och de kom i land 55 kilometer senare. Foto: Leif Höglund.

På isen är alla sinnen ... Forts. från föregående uppslag

För att bli fullvärdig medlem ska man gå igenom en utbildning där man lär sig om säkerhet och basutrustningen. Man blir också bekant med verktygen som används för rapportering om turer och isobservationer i Skridskonätverket. Så följer en övning där man simulerar att falla i vattnet och till sist en tur med föreningen där man lär sig om sin roll i gruppen och om ledarens funktion. Om man åker ut på isarna via föreningen har man nämligen alltid en ledare med.

Alla sinnen öppna Vem som helst kan gå med – nästan. − Man ska ha ett intresse. Och en uppfattning om hur man beter sig i naturen, lite kondition och balanssinne. Det hjälper också om man har stått på skridskor tidigare. Men de flesta lär sig skrinna hyfsat efter några gånger på isen. Man lär sig också av ledaren och andra erfarna skridskoåkare. Sällskap är överhuvudtaget något av det viktigaste när man rör sig på isarna och

ett av de tre nyckelorden inom långfärdsskrinning – Kunskap, Utrustning och Sällskap, KUS. Men det är viktigt att sällskapet har erfarenhet. − Om man åker med en som inte har kunskap är det nästan värre än att vara ensam för man vaggas in i en falsk säkerhet och plötsligt är man två i plurret, varnar Leif. Den största biten är iskunskap och där handlar det om att lära känna isen. Helt praktiskt rekommenderar Leif att man övar ”plurr” om sommaren, att man på hösten går ut i knädjupt vatten med gummistövlar på, att man ser på isen, petar på den. Man ska höra hur isen låter, känna svikten på den och försöka få en känsla för åkningen. − Ute på isen ska alla sinnen vara öppna, du ska ha allt i åtanke. Det blir nästan en krock för det är samtidigt meditativt att skrinna, du kommer i flow och bara flyger fram.

Lång säsong på Åland Allt fler ålänningar har tagit långfärdsskridskoåkningen till sig. Och med orsak: Här är säsongen lång och varar vanligen från oktober/november till mars. Enligt observationerna i det globala nätverket kommer de flesta skridskoåkarna

från ett bälte som sträcker sig från Stockholm–Uppsala över Åland till Åbo–Helsingfors. − Här bor det mycket människor. Men här har vi också de bästa isarna och den längsta säsongen, säger Leif som ofta tar emot långfärdsskridskoåkare från andra länder. – Norrut faller det snabbt för mycket snö för skrinning och söderut fryser vattnen inte längre till på grund av klimatändringarna, förklarar Leif. Årets säsong startade sent på Åland, först i början av december. Det började nämligen snöa samtidigt som isarna frös till vilket ger dåligt skridskoföre. Vanligtvis startar skrinnarna på de små insjöarna, sedan fryser havsvikarna till och till sist kan man en bra vinter skrinna ute på det öppna

havet. Denna säsong startade skridskoåkarna direkt ute på havet på grund av all snö. Men sen dess har säsongen varit bra och ”finalen” brukar infalla i slutet av februari eller tidigt i mars då ismassorna är som störst och dagarna långa, enligt Leif. Höjdpunkten hittills var 199 kilometer på isarna en helg i början av januari tillsammans med ett gäng skridskoåkare från Sverige. För Leif går ”skamgränsen” vid 50 kilometer. Fredagsturen från Sjökvarteret slutade med 35 kilometer. Men det var ”bara” en förtur inför veckoslutets turer. Två dagar senare skrinnade Leif 55 kilometer på skinande blanka isar. Helgen var räddad. 

Det hann

bli mörkt innan fredagsgruppen kom tillbaka. Då måste man skrinna saktare och se upp för råkar och vindbrunnar. Foto: Tobias Henriksson.

16 KURIREN

3-24 Leif Höglund och Ålands skrinnare på långfärdsskridskoåkning - Erika Brenner.indd 16

23.02.2024 08:48:56

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

FÅR JAG STICKA? n ingift släkting var humoristisk, som E barn en riktig spelevink och lurendrejare, kanske även lite lat om vi får tro

följande anekdot: Under en handarbetslektion i skolan på 1950-talet sträckte pojken upp handen och frågade lite klurigt sin lärarinna: ”Får jag sticka nu?” Ja, det skulle han få menade lärarinnan varpå pojken lade undan synålen och tyget han suttit och kämpat med, steg upp – och stack ut. Enligt skrönan var den pojken min mosters blivande make. Han var full av humor och en filur livet ut. I min mammas släkt har de alltid tyckt om att handarbeta, somliga för att förtjäna sitt levebröd, andra för att det är avkopplande och roligt att skapa något vackert med sina händer. Mammas mormor var ateljésömmerska i slutet av 1800-talet i Kotka och i början av 1900-talet i Helsingfors. Hon hade tidigt blivit änka och måste ensam försörja en stor barnaskara. Mammas moster var modist och skapade vackra hattar under mellankrigstiden. Mammas morbror som var snickare till yrket sydde mycket och gärna snygga kläder med symaskin på sin fritid. När min mamma köpte sig en egen symaskin var det morbrodern som lärde henne använda den och sedan kunde hon sy kläder åt mig och mina syskon på 1970-talet. Som ung och ogift jobbade mamma som sjuksköterska på Kirurgiska sjukhuset i Helsingfors och när hon hade nattskift och natten var händelselös satt hon och knöt på en stor ryamatta. Den finns ännu kvar, i bra skick. Då och då, numera mera sällan, broderar mamma och broderi var något hennes mamma var mycket förtjust i. I min ägo finns en prydnadsdyna med broderade violer som mormor gjort och en annan med en broderad häst som mamma gjort.

 Den gamla islandströjan är i flitig användning. Foto: Anne Giljam.

Men stickningen ligger min mammas hjärta närmast. När jag var i yngre tonåren stickade hon en fantastisk islandströja åt mig som jag än i dag använder; jag slutade växa ganska tidigt. Tröjan är varm och fin, stickad av hållbar ull av bra kvalitet. Mamma lärde mig sticka vantar och tröjor och halsdukar dekorerade med fläta. Stickningen blev en syssla jag höll på med ända tills min katt tyckte att det var alltför skojigt och blev lite väl intresserad och ville hjälpa till. Numera måste jag sticka i smyg när katten inte märker vad jag gör. Det finns olika teorier om stickningsteknikens uppkomst och historia. Enligt en teori började man sticka med två pinnar i Orienten på 700-talet. Därifrån tog spanjorerna stickningskonsten till Europa under tidig medeltid. Arkeologer har hittat fragment av stickade föremål, mest kläder, som härstammar från medeltiden bland annat i London, Amsterdam, Lübeck och Oslo. De klädesplagg som hittats är rester av vardagskläder som var stickade i ull.

En stickad röd silkesstrumpa som tros härstamma från 1500-talet har hittats i Venedig. Stickning lär ha nått skandinavien på 1600-talet. Endast den egna fantasin och fingerfärdigheten sätter gränser för de stickade mönster och färger man i dag vill förse tröjan, mössan, sockorna, filten, väskan och andra föremål med. Beroende på garnets egenskaper och tjocklek använder man olika stickor. Vi talar om ”vanliga” långa metall- eller trästickor, kortare strumpstickor avsedda för just strumpor och vantar och annat i mindre storlek och rundsticka som lämpar sig för att sticka till exempel en tröjärm. Ju grövre garnet är desto tjockare måste stickorna vara så att resultatet känns lagom elastiskt. Och så finns det stickmaskiner som inte används enbart inom textilindustrin. Maskinen kanske utför stickningsarbetet snabbare och med färre missöden än händerna gör men den färdiga tröjan får nog ett mindre känslovärde. Den som stickar bollar med ord som för en utomstående kan låta helt obegripliga: räta maskor och aviga, omslag, maskors platsbyten, vridning samt utökning och sammantagning. Det går även att tova det färdiga arbetet vilket gör det varmare. (Den nyfikna hittar förklaringar genom att Googla eller gå till Wikipedia på nätet.) Att sticka innebär dels nöjet i att sitta för sig själv och låta tankarna vandra och vardagsstressen sticka bort, dels ett sätt att umgås med likasinnade. Stickning är ju även social samvaro, när man träffas sitter ingen tyst och sammanbiten med sin stickning – nej, det ska jämföras och man ger varandra goda råd och får själv nya idéer. Och däremellan ska det naturligtvis drickas kaffe och skvallras lite! Anne KURIREN 17

3-24 Anne Giljam Reflektioner och solkatter.indd 17

22.02.2024 12:09:54

Maria sadlade om och blev sadelmakare  Maria tillsammans med hästen Lego.

Maria Paavola i Borgå har varit intresserad av djur ända sedan barnsben. I dag är hon en av få sadelmakare i Finland som behärskar hantverket att reparera och stoppa en sadel som inte mera sitter bra på hästens rygg. Att hästen mår bra och att ryttaren blir nöjd är den bästa belöningen för henne! Text och foto: Astrid Packalén

aria Paavola var bara en liten flicka då hon tillsammans med sina kamrater cyklade omkring på småvägarna i Borgåtrakten då de en dag kom till en gård i Sannäs utanför Borgå. Där fanns djur av olika slag och de frågade modigt av gårdsparet och ägarna Harry och Ritva Laaksonen om de kunde få komma och sköta om hästarna och kanske då också få rida. – Jodå, det passade nog bra, men i gengäld skulle vi få hjälpa till på gården, berättar Maria. Det blev en lärorik tid för henne. Tiden på gården i Sannäs kom också att lägga grunden till hennes kommande yrkesval. På gården fick Maria lära sig mycket utöver det vanliga, bland annat att köra in fölen, köra med häst, rida, att sko en häst, putsa hästens tänder, mjölka kor, köra traktor, ja, egentligen allt som har med lantbruk och skogsbruk att göra. – Mycket av det jag fick lära mig då är sådant som jag haft stor nytta av under hela mitt yrkesliv, säger Maria. I ungdomsåren tillbringade hon, som så många andra unga flickor, mycket tid i stallet. Till en början enbart för att beundra de ståtliga

18 KURIREN

3-24 Maria Paavola från Borgå blev sadelmakare - Astrid Packalén.indd 18

23.02.2024 08:45:11

djuren, men senare också för att hjälpa till med skötseln av hästarna. Så småningom fick hon också möjlighet att börja ta ridlektioner, men eftersom ridning är, och alltid har varit en dyr hobby, fick Maria jobba ihop pengar till ridlektionerna. – Det var där och då som mitt intresse för hästar, hästarnas skötsel och att rida började på allvar, konstaterar hon. Senare började Maria rida hos Maarit Hopea, grundaren av Hopea-stallet i Borgå. Stallet heter numera Borgå ridstall och ägs sedan 2014 av Pia Vallgren.

Hoppade av gymnasiet Marias skolgång i högstadiet gick väl något så där konstaterar hon, men gymnasiestudierna lämnade hon på hälft. – När rektorn frågade vad jag tänkte göra i stället, sva-

 Olika slags verktyg behövs då en sadel skall repareras, och ny fin ull som gör sadeln som ny!

rade jag bestämt att jag skulle söka in till en lantbruksskola. Det gjorde hon också och blev genast antagen till Överby lantbruksskola i Esbo som numera också är en trädgårdsskola. – Där studerade jag i två och ett halvt år och samlade på mig mycket praktik inom lantbruk och dess skötsel, bland annat

vid Hankkija. Jag blev klar med min utbildning som lantbrukstekniker 1986. Det ena ledde till det andra och det viktigaste för Maria blev att hästarna mår bra. – Men sadelmakare ville jag aldrig bli, konstaterar hon. Eftersom det blev allt viktigare för Maria att hästarna mådde bra så blev det alldeles

naturligt att det var deras välbefinnande som blev allra viktigast för henne. –Det var det som jag helst av allt ville satsa på. Intresset att sköta om hästarnas sadlar tog även fart då. Maria har studerat och lärt sig tekniken på sadelseminarier både i Finland, Tyskland,

➛

KURIREN 19

3-24 Maria Paavola från Borgå blev sadelmakare - Astrid Packalén.indd 19

22.02.2024 16:33:51

 Verktyg som används i arbetet.

 En alldeles ny grimma som Maria gjort.

Maria sadlade om ...

Forts. från föregående uppslag

Norge och Danmark och hon har även deltagit i flera föreläsningar om hästens biomekanik. Hon fick lära sig mycket om hur problem med en sadel kan ta sig uttryck och hur illa det verkligen kan vara för hästen att ha en dålig sadel på ryggen. – Det här ville jag råda bot på och på den vägen är jag nu. Marias dröm har alltid varit att göra någonting gott för hästarna. – År 1990 var jag med och grundade hästavdelningen i affären Agro-HG och där började jag prova ut sadlar av olika slag. Också vid Agrimarket, det som numera heter Hankkija, hann jag vara cirka sju år.

Blev egenföretagare För snart åtta år sedan, 2016, var Maria redo att öppna en egen sadelverkstad i Borgå när hon upplevde att hon hade tillräckligt med kunskap och erfa-

 Den gamla symaskinen fungerar fortfarande.

renhet för att våga ta steget ut och bli enmansföretagare. Man hittar henne numera i verkstaden Te-Ma Satulapalvelut i Östermalm i Borgå. – Den erfarenhet som jag skaffat mig utöver den teoretiska grund som jag har, är den bästa lärdomen för detta jobb. Att med öppet sinne lyssna på andra mera erfarna och att samtidigt drivas av en vilja att få lära sig nya saker fortsätter. Varje häst och varje ryttare är unik med sina egna behov, och genom att lyssna på båda två når jag det bästa resultatet, säger Maria. I huvudsak stoppar Maria om gamla sadlar. Då stommen är rätt behövs det endast ny, ren ull i sadeln. – Jag stoppar in ullen enligt hästens mått. Det förutsätter att sadeln sitter rätt på hästen. Små ponnyer och deras små sadlar är en utmaning, de är vanligtvis både korta och runda, medan de stora sadlarna är enklare att få att passa. Maria säljer också kundernas begagnade sadlar om

kunden så önskar. I sadelverkstaden finns också en del helt nya sadlar som väntar på en ny ägare. Att reparera en gammal sadel är ett hantverk från början till slut. I Marias verkstad finns verktyg av olika slag, på ett bord ligger lädernålar av olika storlekar och vaxad nylontråd. – En handgjord söm är hundra gånger starkare än en söm som är sydd på maskin. Jag syr med en vaxad nylontråd eftersom den biter sig fast i lädret, berättar Maria och fortsätter: – Det bästa med det här jobbet är naturligtvis hästarna och kundbetjäningen.

På kundbesök till ridstall Under ett kundbesök vid Borgå ridstall mäter hon ryggen på hästen Lego. Med alla mått antecknade går färden tillbaka till verkstaden för att ta itu med hans sadel, som hade gått sönder. Maria visar hur hästens sadelreparation går till. – Jag har säkert stoppat tu-

 En äldre sadelmodell

pryder Marias verkstad.

sentals sadlar vid det här laget, konstaterar hon. Ullen som hon använder kommer från England, men även från Tyskland. Så väldigt många sadelreparatörer på heltid finns det faktiskt inte i Finland. – Jag skulle gissa att det rör sig om högst 10–20 stycken. Marias kunder finns i Borgå med omnejd men även i en radie mellan Fredrikshamn, Kouvola och Tavastehus. Också i Vichtis och Raumo har hon trogna kunder. Erfarenheten är absolut den bästa skolan, konstaterar hon. –Jag lyssnar på mina kunder och tar emot den information om hästen som kunden ger. Kunderna känner vanligtvis sin häst allra bäst och jag måste vara ödmjuk och lyhörd inför det som de berättar för mig. Lojala kunder är de allra bästa kunderna, inflikar Maria och tillägger: – Och den bästa belöningen för mig är att se att hästen mår bra och att ryttaren är nöjd! 

20 KURIREN

3-24 Maria Paavola från Borgå blev sadelmakare - Astrid Packalén.indd 20

22.02.2024 16:34:05

LEONID LOPATIN • Född i Sibirien nära mongoliska gränsen och uppvuxen i Kazakhstan, men bor sedan 35 år i Finland och 30 år i Österbotten. • Bildkonstnär • Har förutom tavelverk och skapat filmer även byggt två violiner och designat och snickrat möbler.

Bildkonstnären Leonid Lopatin i Jakobstad satsar allt mer på film

Han har fått flera pris för filmen ”Tärningen är kastad” KURIREN 21

3-24 Bildkonstnären Leonid Lopatin i Jakobstad - Harriet Jossfolk-Furu.indd 21

23.02.2024 08:44:55

Leonid Lopatin är en flitigt anlitad lärare i konstämnen, men också som porträttmålare. De senaste åren har han blivit allt mer aktuell med filmer. Något han kallar hobbyprojekt, men han har redan prisbelönats för sitt filmarbete. Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu

eonid Lopatin blev ett känt namn för många i Österbotten då han flyttade till Purmo tillsammans med sin fru Minna när barnen var små. Först fick han nästan panik av tystnaden där. – Efteråt har jag tänkt att det var bra en bra tid för en småbarnsfamilj eftersom det var så tyst. Leonid är född i Sibirien och uppvuxen i Kazakstan som enda barnet till en mamma med ukrainska rötter och en pappa från Litauen med judiska rötter. Leonids morföräldrar tvångsförflyttades under Stalintiden till Kazakhstan och farföräldrarna till Sibirien. – Jag har vänner, men ingen släkt i Ryssland och känner ingen samhörighet med det landet. Jag är finländsk medborgare sedan 27 år tillbaka.

”Tärningen är kastad” hade

enbart lokala skådespelare och Leonid ser priserna filmen fått som ett erkännande även åt dem.

Det var kärleken som tog Leonid Lopatin till Finland. Han studerade arkitektur i Leningrad, nuvarande S:t Petersburg. Minna, som är från Nykarleby, studerade ryska och anlände i en av två bussar fulla med finländska flickor som skulle praktisera sin ryska. Leonid lade speciellt märke till en av flickorna som hade en stor ryggsäck. – Minna var 21 år. Jag var 29. Vi lärde känna varandra, och gifte oss följande år när Minna kom till Leningrad för att studera ryska vid universitetet. Sen flyttade Leonid till Åbo där Minna studerade. Han lärde sig så småningom svenska och finska, men paret talar än i dag ryska med varandra. – Hon är faktiskt bra på ryska, säger han. Paret har två döttrar som i dag är vuxna.

Leonid Lopatin besöker ännu regelbundet Nedervetil för att hålla kurser i främst måleri, men just nu undervisar han mest i finska arbis i Jakobstad, där han bor sedan 21 år tillbaka. – Det var bra att Ulla kontaktade mig och ville ha mig som konstlärare. Jag behövde den sociala samvaron som jag fick genom att undervisa. Lyckliga var också många österbottningar som för cirka 25 år sedan var med på de konstresor som Ulla Slotte arrangerade till S:t Petersburg med Leonid som guide. Eftersom han bott och studerat där hade han stor insyn i konstvärlden och kunde guida de omkring 40 konstintresserade österbottningarna. – Det var roliga resor. Vi reste dit några gånger, säger han.

Anlitad som konstlärare

Leonids konstnärliga sida kommer antagligen från bägge föräldrarna, men det var mamman som ville att han skulle gå i konstskola i Semipalatinsk, Kazakhstan, dit familjen flyttade då Leonid var fem år. – Mammas farbror var rektor på konstskolan och jag var bara sex år när jag började där. Egentligen var den kvällsskola för vuxna, men min mamma hotade med att vi inte längre är släkt om han inte låter mig börja. Skolorna i Sovjet, speciellt på den tiden, är inte som här. Det är disciplin som gäller, så det var väldigt tyst bland de vuxna eleverna där de satt och ritade. Men konstintresset djupnade. Efter grundskolan studerade han fyra år i konstinstitut i Krasnojarsk i Sibirien. Senare flyttade han till Leningrad för att studera på konst-akademin där. De som känner till hans konst känner antagligen mest till hans verk i olja, men fler och fler känner också till hans filmprojekt. Färre kanske har koll på

När konstintresserade Ulla Slotte i Nedervetil fick höra att en man med gedigen konst- och arkitektutbildning i Leningrad bodde i Purmo tog hon kontakt och ville anlita honom som konstlärare. På den vägen är det.

 Leonids film ”Tärningen är

kastad” har fått många erkännanden. Här är ett av dem från en filmfestival i Hollywood.

Började studera konst som sexåring

vad han gjort i sitt forna hemland Ryssland. Bland annat har han illusterat en sagobok för en rysk författare, vilket ledde till att en kompositör blev intresserad och ville att han skulle illustrera hans symfoni. En hel del reklam inom främst den klassiska musikvärlden har han också gjort.

Sagobok ledde till symfoni Privatpersoner och företag har beställt tavlor av Leonid under åren. I många av de norra delarna av Österbotten finns även porträtt av nuvarande eller före detta rektorer, kommun- och stadsdirektörer som är målade av Leonid. Han har även haft utställningar utomlands till exempel i New York och Grekland. Ett projekt som tog några år var just när den ryske författaren ville att Leonid skulle illustrera hans sagobok för barn. – I ett halvt år prövade jag olika tekniker, men författaren var inte riktigt nöjd. Då prövade jag blanda ikonmålning med lite Disneyinspirerat. Då blev han nöjd. Detta bokprojekt 2007 ledde till det andra intressanta projektet med kompositören inom klassisk musik, som ville att han skulle illustrera symfonin. – Jag trodde först att hans telefonsamtal var ett skämt. Men det var det inte. Och han gillade balett och jag gillar balett, så projektet blev av. 65 musiker berättade sagan ur boken i en symfoni.

Filmintresset tar över Som en mångsidigt utövande person inom konsten är det kanske inte så märkligt att Leonid började intressera sig för rörliga bilder. Leonid har ateljé hemma, men har allt mer börjat intressera sig för att skapa film på sin dator. Han kallar det för en

22 KURIREN

3-24 Bildkonstnären Leonid Lopatin i Jakobstad - Harriet Jossfolk-Furu.indd 22

22.02.2024 16:40:39

hobby även om han redan blivit prisbelönt flera gånger. – De tyckte bland annat om att jag gjort så mycket själv: filmat, producerat, klippt, satt ljudeffekter, videokorrigerat och gjort efterarbetet. Den lokalt producerade filmen för vuxna Tärningen är kastad erhöll elva pris 2017. Den fick bland annat första pris i kategorin Best Indie Feature på filmfestivaler i London, New York och Los Angeles. Senare vann filmen även i kategorierna bästa film, bästa skådespelare och bästa regissör under filmfestivalen US Hollywood International Golden Film Award i Hollywood. Leonid åkte dit med en av skådespelarna, Kaj Viking Wikblom, gick på gala och tog emot priset. Där nominerades filmen i sex kategorier. Tärningen är kastad är en konstnärlig film som handlar om en ung kvinna som plötsligt får förmågan att se in i framtiden. Hon lyckas sedan manipulera invånare i en småstad. Filmen har enbart lokala amatörskådespelare och Leonid tycker att prisen även är en eloge för dem. Den hade premiär i Schaumansalen med 350 gäster. För närvarande håller han på med en tv-serie, Kalyta, tillsammans med en ukrainsk vän, Anders Kozak. Den bygger på gamla historiska dokument som säger att grundarna till ukrainska staten på 500-talet var vikingarna och filmens historia byggs upp kring ett mynt som gjordes av vikingarna på 900-talet och som hjälten i serien får av sin farfar. Det leder till att han råkar ut för farliga äventyr och avslöjanden.

Ingen hård lärarstil I princip kan Leonid undervisa i vad som helst inom konsten, även om han inte själv håller på med skulptur. – Min lärarstil är inte så hård som i konstakademin i Sovjet. En lärare rev itu det som jag en gång ritade för att han inte tyckte att jag ritade tillräckligt bra. Den som deltar i mina konstkurser kommer delvis av sociala orsaker. Vi träffas och prövar olika tekniker och skapar i akvarell, akryl, olja och pastell. Allt! Oftast jobbar vi utgående från något tema där alla får skapa på det sätt som de vill. Det blir som personlig undervisning för alla på olika nivåer. Mest deltar kvinnor i hans kurser. – Kvinnor tycker om själva processen. De kommer och vill pröva på något, medan jag upplever att många män mer vill jobba mot ett resultat. Men många män som är pensionärer kommer för att de vill prova på något annat. De stannar vanligen omkring ett halvår och fortsätter sedan vidare med något annat. Utvecklingen inom konsten oroar honom. – Det sker så många förändringar där just nu i och med AI, artificiell intelligens. AI kan göra allt möjligt. Konsten försvinner ändå inte. Den kommer alltid att finnas i bland annat kläder, design och arkitektur. Konst är ju ofta en process och kanske blir många former av konst mer som en hobby för många i framtiden. Det är svårt att veta. Han tror också att det blir stora förändringar inom filmindustrin. 

Den ryska sagoboken som Leonid illustrerat. Han tror att det var bilden på uppslaget till vänster som fick kompositören, som gillar balett, att vilja få symfonin illustrerad. Leonid fick göra flera utkast innan författaren blev nöjd och de är båda stolta över slutresultatet. KURIREN 23

3-24 Bildkonstnären Leonid Lopatin i Jakobstad - Harriet Jossfolk-Furu.indd 23

22.02.2024 16:37:23

 Fem keramiker

med varsin nisch jobbar ihop i keramikverkstaden Fem i Helsingfors. Lena Anton hälsar välkommen i entrén.

Keramikerkvintett skapar i gemensam verkstad På ett lummigt och lugnt bostadsområde i Helsingfors ligger keramikverkstaden Fem. På bottenvåningen i det gula huset håller keramikerna Aino Huhtaniemi, Marja Salerto, Veera Ala-Vähälä, Saga Vuorisalo och Lena Anton till. De har alla gått artesanutbildningen för keramik på svenska vid Axxell, i Esbo. Saga, Aino och Lena blev utexaminerade 2020 och Veera och Marja året därpå. Text och foto: Daniela Salo 24 KURIREN

3-24 Fem keramiker i Helsingfors - Daniela Salo.indd 24

22.02.2024 16:41:03

e fick en gedigen kunskap i det tekniska, praktiska och det konstnärliga. Materialkunskap är också en viktig del av utbildningen. Alla bruksföremål tillverkas av stengods eller porslin med säkra glasyrer. Kvintetten konstaterar att det har varit till stor nytta att de alla gått samma utbildning. De delar samma kunskapsgrund och sätt att arbeta på, vilket gör det enklare att jobba ihop. Under studietiden kunde de arbeta i skolans utrymmen. För att kunna fortsätta jobba ihop efter studierna beslöt de sig för att leta efter ett gemensamt arbetsrum. Det var ingen enkel match att hitta ett lämpligt utrymme i Helsingfors. Det fanns många aspekter att ta i beaktande. Utrymmet skulle vara stort nog så att fem keramiker, två brännugnar samt ett par drejskivor fick plats. Sedan önskade kvintetten även ett rum för kaffe och mat, lite avsides, eftersom det inte är bra att äta i samma rum som leran finns i. I juni år 2021 hittade de äntligen en lämplig lokal i Brunakärr, i Helsingfors. Aino, Marja, Veera, Saga och Lena är väldigt nöjda med sin keramikstudio. De fick understöd från Konstsamfundet och Centret för konstfrämjande och kunde på så sätt göra de stora anskaffningarna samt täcka en del av de vatten- och elarbeten som krävdes för en proffessionell keramikstudio.

Fem olika stilar Även om alla fem har gått samma utbildning, så har var och en sin egen nisch. Form och färg tilltalar Saga Vuorisalo. Hon experimenterar gärna med olika proportioner. Det kan till exempel bli en mugg med ett väldigt stort öra. Saga tillverkar främst koppar, skålar och vaser. – Teknikerna är många men tumning har blivit lite av en favorit. Det är en tacksam teknik, eftersom man kan gå på magkänsla. Man behöver inte nödvändigtvis planera arbetet i detalj innan man sätter igång, säger Saga. Dessutom syns det egna avtrycket på slutprodukten, vilket hon gillar. Lena Anton använder sig av olika tekniker beroende på vad hon ska tillverka och vad hon kän-

ner för. Hon har drejat ända sedan hon gick i gymnasiet. Då gick hon kurser på Arbis och brann för tekniken. Under utbildningen på Axxell breddades hennes kunskap med många nya tekniker. – Keramik är så tacksamt, då det finns många olika tekniker man kan använda, säger Lena Anton. För tillfället bygger hon för hand, kavlar och gjuter. Förra våren tillverkade hon konstföremål med skärgårdstema. Under juli och augusti 2023 ställde hon ut verken i Nystad, tillsammans med sidenmålaren Ingrid Biese. Marja Salerto är fascinerad av den japanska tekniken raku där föremålen tas ut ur ugnen då de fortfarande är glödande heta. Sedan läggs de ner i en tunna med sågspån eller halm, som börjar brinna. Till sist täcker man tunnan med ett lock. Då krackelerar glasyren och vackra mönster bildas. Raku lämpar sig enbart för prydnadsföremål. Marja tillverkar även bruksföremål. Hon gillar kavelteknik eller skivteknik och gjutning. Naturen fungerar som inspiration, vilket syns både i formspråk, materialoch färgval. Veera Ala-Vähälä har specialiserat sig på djur i miniatyr: hundar av olika raser, katter och andra krabater. Figurerna är gjorda med pietet. Hundentusiasten kan enkelt känna igen de olika raserna. Hundarna är speciellt populära. Kunderna väljer gärna en hund som liknar den egna fyrfotade vännen. Veera formar och målar varje djur för hand. Det är en tidskrävande process. Sirliga vaser i olika nyanser är något av en specialitet för Aino Huhtaniemi. Färg och form tilltalar henne. Formspråket är organiskt och färgskalan varierar i allehanda kulörer. Hon tillverkar gärna vaser genom att gjuta. Gjutformarna tillverkar hon själv. Aino drejar också gärna. Då blir det främst skålar och vaser.

 Aino Huhtaniemi

visar ett av stegen i tillverkningsprocessen. Här doppas de gjutna vaserna i glasyr.

 Processen

från lerklump till drejat föremål löper smidigt då Marja Salerto sätter sig vid drejskivan.

Evenemang och basarer Keramikstudio Fem har deltagit i Konstrundan de två senaste åren. De bjuder gärna in intresserade till sin studio. Under en runda får besökaren bekanta sig med allas alster och pågående projekt. Kvintetten berättar gärna om processen ➛ från lera till bränt föremål. KURIREN 25

3-24 Fem keramiker i Helsingfors - Daniela Salo.indd 25

22.02.2024 16:41:15

 Saga Vuorisalo och Veera Ala-Vähälä arbetar med gjutlera. Keramikerkvintett ... Forts. från föregående uppslag

Till jul och under våren blir det marknad i studion. Lena Anton berättar att Brunakärrborna är ivriga evenemangsbesökare. Då och då ordnas även korta keramikkurser i studion. Kvintetten har nyss packat ihop den gemensamma utställningen Flora & Fauna på ett galleri i Helsingfors. Saga ställde ut ljusstakar med organiska former och dekorationer, samt fat med handmålade blå blommor. Aino hade ritat vackra vyer från Helsingfors och tillverkat pigmenttryck av dem. Hon hade även tillverkat väggreliefer i keramik med figurer från ritningarna. Veera ställde ut hundar av diverse raser. Marja hade tillverkat ugglor med rakuteknik och hus med tryckta trädmönster medan Lena hade fascinerats av insekter och tillverkat små askar och tavlor med olika insekter. Naturen och omgivningen var den gemensamma nämnaren för utställningen. 

 En grupp ugglor tillverkade av Marja Salerto. Foto: Aino Huhtaniemi.

 Kvintettens senaste utställning Flora &

Fauna, på Take me home-galleriet i Helsingfors. Foto: Aino Huhtaniemi.

26 KURIREN

3-24 Fem keramiker i Helsingfors - Daniela Salo.indd 26

22.02.2024 16:41:44

Sammanställt av Kaj Lindh

NOVELLER I URVAL

MIN PSYKIATER

ZACHARIAS TOPELIUS UTGIVARE: SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET

MILJA SARKOLA UTGIVARE: FÖRLAGET

Topelius utforskar en mångfald av teman i sina noveller, från dunkla familjehemligheter till hisnande äventyr med vargar i hälarna. Dessa berättelser vävs samman med glädjefyllda picknickar och komiska inslag, skapandes en fängslande fiktiv värld där läsarna dras in. Hans skildringar är elegant förenade med detaljerade miljöbeskrivningar och samtidskritik. Som redaktör för Helsingfors Tidningar lyckades Topelius skapa en omåttligt populär tidning genom införandet av följetonger, där han hämtade inspiration från europeisk romantik och anpassade dem till en lokal kontext. Detta urval av noveller och kortprosa, baserat på Topelius Skrifter, ger läsarna en inblick i författarens skicklighet, med en introduktion av litteraturvetaren Yvonne Leffler.

En kvinna i medelåldern befinner sig i en professionell kris, omgiven av en dimma av depression. För att få rätt till sjukdagpenning, måste hon besöka en psykiatrisk mottagning där hon möter en klarsynt men lekfull psykiater. När hon lämnar mötet, känns det som om han fortfarande är kvar hos henne. Påminner han inte lite om hennes egen far?

Kvinnan börjar allt mer fundera över psykiatern och hans privatliv. Hon fantiserar om hans borgerliga äktenskap, om middagar, spelkvällar och inspirerande samtal med andra äkta par. Psykiatern och hans vänner rör sig i bildade kretsar som bär upp kulturlivet, men vad är det egentligen de söker i konsten?

STORMSKÄRS MAJA

ANNI BLOMQVIST UTGIVARE: SCHILDTS & SÖDERSTRÖMS

SUSANNE RINGELL UTGIVARE: FÖRLAGET

En septembermorgon finner Susanne Ringell sin make Anders livlös i deras gemensamma lägenhet i Helsingfors, där de har delat livet i fyrtio år. Det blir inledningen på en smärtsam och överväldigande sorg som sveper in henne, skalar av henne lager för lager av glädje och lämnar henne känslomässigt tom, fylld av en svart avgrund. Minnena av en djup kärlek och outtömlig omsorg ger ingen lindring – tvärtom fördjupar de smärtan. Till slut når hon botten, naken och avskalad, utan någon önskan att ens existera.

Trots alla prövningar är kärleken mellan Maja och Janne som en strimma av ljus och lugn mitt i kaoset. Deras tillit bär dem genom dagarna och gör Stormskäret till ett hem, fullt av barn, djur och glädje.

Stormskärs Maja är en nyutgåva av den samlade volymen som först gavs ut 2007, innehållandes alla fem böcker som ursprungligen publicerades

Min psykiater är en analytisk, underhållande och nyfiken roman av en

av Finlands främsta teaterregissörer, Milja Sarkola. Det är en ibland obarmhärtig skildring av att leva tillsammans och att leva med sina besattheter.

ATT AVSKALAS ETT LIV

Maja och Janne har lämnat civilisationen bakom sig och bosatt sig på Stormskäret, där de kämpar för att bygga upp sitt liv mitt i den karga miljön. Men att leva på ytterskären är tufft, och deras planer störs ständigt av sorger, stormar, bränder och missväxt.

Anni Blomqvist fångade med stor känsla det hårda men samtidigt vardagliga livet i skärgården på tidigt 1800-tal och förde det in i våra hem. Hennes djupa förståelse för traditioner och sedvänjor gör Stormskärssviten till en levande skildring av svunna tider.

Kvinnan kan inte släppa tanken på hur hennes eget liv ter sig i psykiaterns ögon. Pågår livet här och nu, i relationerna och det sinnliga, eller är det konsten som är meningen med livet?

mellan 1968 och 1973. Boken släpps samtidigt som Tiina Lymis filmatisering, där Amanda Jansson och Linus Troedsson spelar huvudrollerna.

Ringell har nedtecknat sitt år av sorg. Hennes språk har aldrig tidigare varit så enkelt, rått och gripande. Ändå är detta också en berättelse om överlevnad, om att kämpa sig upp till ytan, om att börja skriva igen. ”Ångesten trivs inte i vattnet”, skriver Ringell. Den gillar inte heller humor eller

de vänner som stöttar henne. Kommer det att räcka för att rädda henne från avgrunden? KURIREN 25 27

3-24 Boknytt.indd 25

22.02.2024 16:57:49

Att avbilda djur i form av träskulpturer föll Helsingbybon Sven Rönnholm i smaken redan i början av 1970-talet. Efter ett över 50 år långt avbrott återupptog Sven sin speciella hobby efter att ha gått i pension 2014.

 Att tillverka djurskulpturer i trä har varit ett specialintresse för Sven Rönnholm under olika faser av hans liv. Den kreativa processen börjar med att jag printar ut en djurbild från internet, säger Sven.

Svens hobby är att snickra djurskulpturer Text och foto: Joakim Snickars

tt slöjda och snickra har alltid stått högt i kurs hos Sven Rönnholm.

Att skulptera däggdjur i trä är ett specialintresse som den pensionerade byggmästaren har utövat såväl i yngre år som på äldre dagar. I en bokhylla hemma i Helsingby finns en samling eleganta skulpturer som Sven har åstadkommit under årens lopp.

I synfältet finns bland annat hästar, hjortdjur, större kattdjur och till och med en isbjörn. – Till att börja med skulpterade jag några tranor, en varg och en puma. Året var 1970. Därefter höll jag upp med skulpterandet under hela min yrkesverksamma period.

– Efter att jag hade gått i pension 2014 råkade jag genast ut för hälsoproblem. Småningom började jag tillverka djurskulpturer igen i mitt garage. Det är värdefull vardagsterapi för mig, berättar Sven. Hittills har Sven tillverkat ett 20-tal olika djurskulpturer.

28 KURIREN

3-24 Helsingbybon Sven Rönnholm gör träskulpturer - Joakim Snickars.indd 28

23.02.2024 08:50:29

Några av sina hantverk har han gett bort till släkt och vänner. – Försäljning på marknader har däremot inte varit aktuellt för min del, säger han. Han plockar fram några representativa objekt ur sin samling: en elefant, en älgko med kalv, en björnfamilj längs en stång samt en leopard. – Jag använder många olika träslag och håller mig till naturliga färger. Den här leoparden är tillverkad av masurbjörk. Olika typer av al, till exempel klibbal, är andra råmaterial. – Arbetena börjar med att jag söker fram någon modellbild av ett djur på internet och tar en utskrift. Därefter sätter jag mig i garaget och börjar skapa i långsam takt. Att göra en skulptur kan ta ett antal dagar, säger Sven. Svens hantverkande är inte begränsat till enbart djuravbildningar. Han förevisar även några så kallade Strömsö-granar och en träskål gjord av vårtbjörk. Dessutom tornar en egenhändigt producerad Norrskärsfyr upp sig som ett riktmärke ute i trädgården. Sven har även konstruerat flera identiska fyrar åt nära släktingar. På Svens arbetsbänk i garaget håller ett nytt terrassbord på att ta form. – Jag har även amerikanskt trämaterial i lager. Det här är douglasgran med många årsringar. De här granarna kan bli upp till 100 meter höga, säger Sven.

Har byggt cirka 140 lägenheter under yrkeskarriären Sven är född i Solf. Sedan fyra års ålder har han varit bosatt i hembyn Helsingby. I dag har han sin fasta punkt på drygt två kilometers avstånd från gränsen till Laihela. Han huserar i ett backigt område där hans

släkt och förfäder har bott sedan slutet av 1920-talet – ett stenkast från den hårt trafikerade Tammerforsvägen. Till familjen hör hustrun Margaretha som är bördig från Malax. Hon har hela sitt yrkesverksamma liv arbetat som sjukvårdare på akuten vid Vasa centralsjukhus. Tillsammans har paret döttrarna Anna och Jenny samt fem barnbarn. Själv utbildade sig Sven till byggmästare vid dåvarande Vasa tekniska läroanstalt i början av 1970-talet. Åren 1973–1985 var han anställd som byggmästare på företaget HL Backlund. – Därefter blev jag privatföretagare i byggbranschen. Först tillsammans med kollegan Christer Hoijar och sedan på egen hand i företaget Byggtjänst S Rönnholm. Som mest har hans byggnadsverksamhet haft ett tiotal anställda. – Vi har varit specialiserade på radhusbyggen. Sammanlagt handlar det om cirka 140 lägenheter runt om i Korsholm och Vasa. Ett tag arbetade vi på entrepenad då vi uppförde Kårkullas fastigheter i Sundom, fortsätter Sven. Efter pensioneringen 2014 har Sven fått kämpa mycket med en sviktande hälsa. – Jag har varit diabetiker sedan 15-årsåldern. Det handlar om diabetes typ-1 och jag är beroende av insulininjektioner, berättar Sven. – Efter avslutat arbetsliv började ena foten krångla. Man tvingades amputera min vänstra fot. Jag har numera en protes. Under 2023 råkade jag ut för ett sår under ena hälen och efterföljande infektioner. Från juni till december har det blivit åtta sjukhusvistelser för Svens del. – Dessutom har läkarna upplyst mig om att jag har haft två blodproppar utan att ha varit medveten om dem –

 Sven vid sin arbetsbänk i garaget. Ambitionen är att göra ett terrassbord.

 En egenhändigt tillverkad

 Några Strömsö-granar hör till

 Amerikansk douglasgran

 Vårtbjörk är materialet

Norrskärsfyr finns i trädgården.

med många årsringar.

Svens samling.

för denna träskål.

➛ KURIREN 29

3-24 Helsingbybon Sven Rönnholm gör träskulpturer - Joakim Snickars.indd 29

22.02.2024 16:49:01

LÄTTA KRYSSET del av ryggen poetiska verk

bolag på sjön flFLäckfri

för oväsen ; kallar på hjälp

stjärnor, hjältar tvärbromsade snöskorpan härkomst elak, illvillig

do, --, mi, fa, so, la, ti nation honungsproducent

 Sven och Margaretha Rönnholm vid köksbordet hemma Svens hobby är ...

Forts. från föregående uppslag

plågas, känna smärta lägger beslag på osämja, bråk FOrdmodell

anförandet arrangemang kort

trallläte förmår, vet

höll på att gå sönder långbenta fågeln

LÖSNINGEN TILL LÄTTA KRYSSET FINNS PÅ SIDAN 54.

Annonsera i Kuriren

- nå läsare över hela Svenskfinland

FINN 5 FEL Boka din annons på mia@kuriren.fi eller 06 318 1917

EN FÖRENANDE LÄNK FÖR SVENSKFINLAND SEDAN 1959

Lösning på sidan 54.

FINN 5 FEL

i lungorna och nära ljumsken i vänstra benet. Under intervjun sitter Sven i rullstol. Vid behov förmår han göra kortare vandringar utan krycka eller andra hjälpmedel. Han demonstrerar genom att resa sig upp och promenera runt i köksmiljön en liten stund. Dagligen gör sjukvårdspersonal rutinmässiga hembesök hos Sven och Margaretha. – Det är förstås tufft att den egna tillvaron har blivit klart

mera begränsad. Det går inte att resa någonstans i den här situationen. I somras kunde vi bara tillbringa en enda dag på vår sommarstuga i Panike, säger Sven. – Efter pensioneringen har varje år varit en utmaning för oss. Det omgivande samhället är heller inte alltid så effektivt anpassat till funktionsnedsättningar, med rampbyggen och så vidare, säger Margaretha som själv har varit drabbad av bröstcancer under de senaste åren. – Samtidigt får man vara tacksam för varje dag numera, tillägger hon. 

lag i stockholm lukt

tallar

ifall

i Helsingby.

anspråken, villkoren

Herr på engelska

kryssmakare : David Forsblom

– Hur länge har ni gått med denna skräck för eldsvådor?

Hur länge har ni gått med denna 30 KURIREN skräck för eldsvådor? 3-24 Helsingbybon Sven Rönnholm gör träskulpturer - Joakim Snickars.indd 30

22.02.2024 16:48:45

WEEGARBETE

Bilder genom Ragna Weegars fotolins.

ETT GOTT SKRATT förlänger livet ✽ – En svår förlust, säger doktorn till kollegan. Jag har just mist min bästa patient. – Äsch, så tråkigt! Vad dog han av? – Dog? Han blev frisk! ✽ – Det råder inget tvivel om saken, att ni har blivit förgiftad. – Av vilket gift då? – Det får obduktionen utvisa. ✽ Hustrun till sin make: – Titta så gulligt, nu kysser grannen sin fru på kinden innan han går till jobbet. Varför gör du inte likadant? Maken längtansfullt: – Jag känner ju inte henne...

VINTERÅKER.

✽ – Vet du hur det gick för spågumman? – Ja, hon gick i konkurs så nu får hon börja på ny kula. ✽ På bio kom en man att sitta bakom två damer som tjattrade så halvhögt så att han inte kunde höra vad som sades i filmen. Han böjde sig fram och sa: – Förlåt, men jag kan faktiskt inte höra ett ljud. – Det är inte meningen heller. Det här är rena privatsaker. ✽ – Är du säker på att din fru vet om att jag följer med hem på middag? – Jadå, vi grälade om det en hel timme i morse.

CIRKEL.

VAD VILL DU LÄSA OM I KURIREN? Tipsa oss om vad du tycker vi ska skriva om i Kuriren, till exempel en intressant person, ett fenomen eller kanske något speciellt du själv upplevt.

06-3181900 eller e-post: material@kuriren.fi

✽ – Pappa, kan jag få låna bilen? Jag är ju tillräckligt gammal. – Ja, men det är inte bilen. ✽ – Vad sysslar dina söner med nuförtiden? – Den ena är poet och den andra är konstnär. – Oj, det var inte dåligt! Vad gör du själv förresten? – Jag försörjer dem.

✽ Den äkta mannen är lite på snusen och anförtror sig till bartendern: – Jag har varit gift i 20 år och älskar fortfarande samma kvinna. – Det är beundransvärt! – Ja, men farligt också. Får min fru reda på det mördar hon mig... ✽ Unge Kasper säger till pappa: – Pappa, jag tror att jag ska satsa på en karriär inom organiserad brottslighet. – Aha, inom kommunal eller statlig sektor? ✽ – Emma, vad gör du ute i trädgården? – Jag tittar på månen, pappa. – Jaha, men säg till den där månen att han tar sin moped och försvinner för klockan är mycket!

✽ – Har du gått omkring och sagt att jag är rik? – Absolut inte! Jag har bara sagt att du har mera pengar än förstånd. ✽ – Varför har Jessica blivit osams med den nya mannen hon träffade i helgen? – Hon bad honom gissa hennes ålder och han gissade rätt. ✽ – Lille vän, sa grannfrun till lille Linus. Jag ser att du har mammas ögon och pappas näsa. – Ja, svarar Linus. Och brorsans gamla byxor. ✽ Har du sett den nya filmen om lastbilar? – Nej. – Inte ens trailern? ✽ Sent en natt vandrade en man hem genom storstadens skummaste kvarter. Plötsligt dök det upp en riktig skum typ som sa: – Snälla, goda herrn, hjälp en stackars fattig och hemlös man som inte äger någonting annat än en laddad revolver ... KURIREN 31

3-24 Helsingbybon Sven Rönnholm gör träskulpturer - Joakim Snickars.indd 31

22.02.2024 16:48:32

Ungdomsarbetsledare Mats Fontell i Borgå:

”Jag har alltid tyckt om det här jobbet” Mats ”Matte” Fontell tyckte om att skriva uppsats i skolan. Han siktade på ett yrke som journalist, men det blev aldrig så. I stället blev han ungdomsledare i Borgå. Det var ett förslag till yrke som först kändes som en omöjlighet eftersom han stammat ända sedan liten.

Text och foto: Johnny Holmberg

an kom att påbörja en utbildning till trädgårdsmästare, men avbröt utbildningen efter halva tiden. Under militärtjänstgöringen i Dragsvik blev han ”statligt utbildad cykel-mekaniker”, som han kallar det. Att utbilda sig till ungdomsledare, var däremot aldrig något han hade tänkt sig. Men ändå blev det hans yrke.

 Mats Fontell uppträder i många olika sammanhang som trubadur. Han gillar att skriva egna, fyndiga sångtexter, sätta melodi till dem och sjunga till eget ackompanjemang.

– Och det har jag aldrig ångrat, säger han. Sedan han tog sin ungdomsledarexamen 1986 har

han hunnit vara ledare för omkring hundra skriftskolläger, och i sommar blir det 40:e sommaren Mats Fontell

fungerar som ledare. Antalet skolbesök med andakter och lektioner har genom åren hunnit bli tusentals.

32 KURIREN

3-24 Ungdomsledaren Mats Matte Fontell i Borgå - Johnny Holmberg.indd 32

22.02.2024 16:54:13

Trivs i Borgå

Gud öppnade skalet

Hans omvittnade personliga och engagerande arbetssätt bidrar säkert till att många är tacksamma för det yrkesval han gjorde. Många förknippar Matte med Borgå och hans arbetsgivare Borgå Domkyrkoförsamling. Det var år 1994 då han och familjen bodde i Karis, som han blev kontaktad av Domkyrkoförsamlingen och erbjöds tjänsten som ungdomsledare där. Det var aktuellt med skolstart för sonen Tobias, så läget att byta boningsort var så tillvida lämpligt. Nästa vår blir det 30 år sen familjen Fontells flyttlass stannade i Borgå. – Vi har inga planer på att flytta härifrån, säger Matte. I Borgå finns en naturlig kontakt mellan stad och kyrka. De är som inflätade i varandra, säger han. Efter nian i grundskolan hade han planer på att bli trädgårdsmästare. Inte så underligt kanske då pappan var hortonom och välkänd radioröst i ett mycket populärt trädgårdspro-

Som 15-åring då Matte och hans familj bodde i Hagalund i Esbo, var det dags för skriftskolan, men den ”skippade” han. Orsaken var att han inte hade möjlighet att delta i samma skriftskola som skolkompisarna. Men när han ett år senare beslöt att delta i en skriftskola vid Lärkkullastiftelsen i Karis, blev det en avgörande betydelse för hans utveckling. Skriftskolan samlade ett 50-tal konfirmander från olika ”språköar” omkring i landet, men Matte kände ingen av de andra lägerdeltagarna från tidigare. För honom blev den stora behållningen den starka gemenskapen han mötte bland konfirmanderna och ledarna. – Jag var 15 år, men det här blev mycket viktigt för mig, jag var otroligt berörd av lägret. Det blev början på en lång resa, som fortfarande pågår. Gud fick mig på kroken. Lägergemenskapen gav honom också frimodighet att – trots stamningen – dela sina upplevelser med andra. – Jag bad om en ”taltur” på skriftskolelägret. Jag hade ritat en bild av en nöt och förklarade: ”Jag har levt med ett hårt skal runt omkring mig i flera år. Men här på lägret har jag vågat öppna mitt skal!”. Erfarenheterna från skriftskolan stod i klar kontrast till de stormiga ungdomsåren han hade bakom sig. – Jag insåg att man kunde gå på kyrkans ungdomsläger i stället för supfester.

 Borgå Domkyrkoförsamling är Matte Fontells arbetsgivare sedan 1994. gram. Men Matte avbröt sin utbildning till trädgårdsmästare. Han hade redan kommit halvvägs, men på grund av en misslyckad praktikperiod som ingick i utbildningen, beslöt han att hoppa av.

Att hans stamning till stor del skulle påverka hans framtida yrkesval hade han varit medveten om sedan tidigt i livet. Matte har stammat sedan han var liten och han förklarar att stamning inte är särskilt ovanligt och att den är genetiskt betingad. Matte har MATS ”MATTE” kunnat parera FONTELL sin stamning med olika tekni• Ungdomsarbetsledare i Borgå ker, men att bli Domkyrkoförsamling. helt fri ifrån den • Gift med Nina Fontell, pappa till har inte fungtre vuxna barn. erat. Det gjorde • Trubadur, författare, skribent, också att ett yrke sångtextförfattare. som ungdomsle• Har gett ut egen musik. dare inte fanns med i framtids• Författare till ungdomsromanen planerna. ”Tre dagar.” Att hans egen • Första pris i Fontana Medias u n gdomstid skrivtävling. varit ganska • Långvarig kolumnist i Östnyland problemfylld och Borgåbladet. kanske också • 61 år. Skriftskollägerledare i bidrog till yrsnart 40 år. kesvalet. Han var ofta borta hemifrån och ute med kompisarna. Det blev mycket alkohol och festande i lägre tonåren och Matte anser att hans liv var nära att spåra ur redan i det skedet. – Jag var med i sammanhang där jag kunde ha blivit knivhuggen, säger han.

”Jag tycker du skall bli ungdomsledare!” Efter en del ströjobb blev det dags för armén i Dragsvik. Frågan vad han skulle ägna sig åt i framtiden var samtidigt högaktuell för Matte. Hans intresse för journalistik gjorde att han ett år efter tiden i armén sökte till en förberedande journalistlinje på Svenska Folkakademin i Borgå. Tiden där skulle få en avgörande betydelse för hans fram-

➛

KURIREN 33

3-24 Ungdomsledaren Mats Matte Fontell i Borgå - Johnny Holmberg.indd 33

22.02.2024 16:54:24

 Matte Fontell har genom åren hunnit bli en uppskattad ungdomsledare. Foto: Privat.

Ungdomsledare Mats ... Forts. från föregående uppslag

tid. Det var under vårvintern då hans lärare en dag frågade: ”Nå, Matte, vad sitter du här och funderar på?” Svaret lät inte vänta på sig: ”Jag sitter och funderar på vad jag skall bli när jag blir stor!” Förvånad hörde han läraren säga, som om det var den naturligaste sak i världen: ”Jag tycker du skall bli ungdomsledare!”. Mattes nästa fråga var för honom mycket avgörande: ”Hur skall jag kunna bli ungdomsledare, när jag stammar så mycket?!” Matte minns att han blev

provocerad av lärarens förslag – men faktum var att det blev den utmaning han behövde just då. ”Nu skall du ta tjuren vid hornen”, löd uppmaningen!

Kyrkan blev viktig Matte antog utmaningen att studera till ungdomsledare – ett beslut han aldrig ångrat. – Kyrkan blev så viktig för mig och jag kände ett så starkt tilltal inom mig. När Matte började studierna vid Lärkkulla-stiftelsen, var det också för första gången han kände sig verkligt motiverad att studera. Nu kunde han också hantera sin stamning bättre än

förut och hans sång och musik blev en stor styrka för honom. Studierna gick utmärkt och han premierades med Lärkkullastiftelsens största stipendium. I april 1986 tog han sin ungdomsledarexamen. Sin första tjänst fick han i Lukas församling i Helsingfors och sedan 1994 är det alltså Borgå som gäller för Matte och hans familj. Författare, sångare, trubadur, sångtextförfattare. Det saknas inte uppdrag för den mångkunnige Matte. Sedan tidiga tonåren har hans kännetecken varit att producera fyndiga sångtexter, sätta melodi till dem och sjunga dem

till eget ackompanjemang på gitarr- eller munspel. Redaktören Kjell Ewalds var en av de första som tidigt upptäckte Mattes musikaliska talang. – Han uppmuntrade mig att uppträda på olika evenemang som han själv var engagerad i. Matte är en uppskattad ledare för ungdomarna i Borgå. Han betonar: – Vi skall vara en välkomnande växtplats för ungdomarna. Ledarna skall vara trygga vuxna, som kan lyssna.



34 KURIREN

3-24 Ungdomsledaren Mats Matte Fontell i Borgå - Johnny Holmberg.indd 34

22.02.2024 16:54:34

SÅNGER

ELDIGE

RÄKNING HETER ETT SVENSKT POPBAND

LITE LÄN- DREJARGRE UT MASSAN KVICKÄNGLAHET BARN

DEN ÄR EN STRATEGI

SKIVDANSEN

Kr ys sa med Kuri ren

r finns Vasa.

UTSIKT

SNYGGA TILL FÖR MYCKET FÄLTEN ERFARENHETEN TYP AV LANS FRUKTEN



ELDRÖRSVIDD GÖR NOG SMÄRTAN LAUREL PÅ FILM

FINSKT GIG

ANNAT ÄN DJUPT PAPPER KÄND BRO ÖVER KANAL

MÄTA UPP RANSON

MAJAS VÄN 10x10 M

KULTURMINNESVÅRDARE ÖRT-

LANTLIGA

DELARNA

HAN KOM LIKÖREN MED RYMDFARKOST KLÄR IN-

DEN UN- DEN TORKADE DERLÄTTAR VID PÅ- MYCKET FYLLNING FÖRR

ÖBORS

PLATS HUSTÄCKE FÖR BAD ÄR FULLBLOD

DISKOR

ILSKEN

HAR ÄKTA MÄN VASSFLOTTE

RIKTIGT PUR INSIKTSFULLT

RENONS

GAV UPP EGGELSEN

SÄVLIGT VIRKE ÄR GÄRNA PÅ SCEN REPTILÄNDE

FLYTTAR BORT

HAN ÄR ÄLDST

DET PLANTERADE NOAK PERIOD

MOREAU INOM FILMEN

FÄNA I FÖJSET

EN ANKOMST FÖRE JULEN

PACINO ÖPPNA HÄRDAR

LUCIAEPITET BIFF FÖR MR BEAN KIALAND

ÅSER

EKORADION 23:e JANUARI

AVBETALNINGEN

LIANSVINGARENS FLICKVÄN BIMAT

HÖGA MANSRÖSTEN SFÄRLIK

GUBBEN PÅ MÅNEN TYSKT GENUS

XVIII

KAGGAR

RUNDHÄNT SPIK

GJORDE REMUS EN VARGHONA SNÖTIDEN

FRANSK KÄRLEK

KJOL FÖR KLAN

ÖRING

MARTINSON FÖRF. LÖVTRÄD

HJÄLTEDIKTEN GOLAR

ELITIDROTTARE

SÄDESBUNT

VARNING FINNS I KAVAJ

STASS FÖR KVINNA

OMBUDET

SLAM

TA FÖR ER!

ÄR MÅN OM FÖRTJÄNSTEN

FÅNGAR

GOSA DÅLIG VANA IBLAND PÅ UNIFORM

SKOG OCH HAV

SÅNA HAR SATT BARN TILL VÄRLDEN

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 20 mars 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert. Namn och postadress: .......................................................................................................................................................................................................................................... KURIREN 35

3-24 Kryssen mm.indd 35

22.02.2024 12:29:37

 I julas fick Ritas dotterson Victor Helsing i Österbotten en egen Pernåtröja. Han är bosatt i Vörå och gillar sin blåa tröja. Foto: Lotta Reinholm.

 Tröjan har fått sällskap av en mössa och benvärmare.

Ritas stickade prototyp blev början på Pernåtröjan Rita Reinholm funderade på varför Pernå inte hade någon egen tröja då det fanns både en Lovisa- och Liljendaltröja. Då brorsdottern Anna Johansson hörde detta uppmanade hon Rita att sticka en sådan. Den stickade prototyp Rita delade på Facebook väckte så stort intresse att en kurskväll kring Pernåtröjan ordnades i Pernå kyrkobys nya Agricolahus.

Text och foto: Nina Björkman-Nystén

ntalet specialdesignade ylletröjor växer och den trenden är en av de mest seglivade som tvprogrammet Strömsö har startat. Femton personer samlades i Agricolahuset för att lära sig hur Rita Reinholm gör när hon stickar en

36 KURIREN

3-24 Pernåtröjan - Nina Björkman-Nystén.indd 36

22.02.2024 16:47:19

 En traditionell mönsterbok kan vara till hjälp när nya stickmönster skapas. Monica Wiik, Tove Thomasson, Jonna Hinttaniemi och kursledaren Rita Reinholm har många erfarenheter att dela med sig av. Foto: Nina Björkman-Nystén.

Pernåtröja. Sin allra första tröja stickade hon sommaren 2023 åt sig själv och strax därpå åt några familjemedlemmar. – Min brorsdotter Anna Johansson som kom med initiativet måste ju få en tröja, liksom hennes två små pojkar. Förstås är det roligt att så många är intresserade. Jag berättar och visar gärna hur jag gör. Rita har gjort stickmönster på papper i några storlekar. De som är vana att sticka tittar på beskrivningen, nickar i samförstånd och vet därefter precis hur man gör. Därefter sätter man igång med stickandet och tar gärna också hjälp av en nedtecknad beskrivning. Andra är betydligt försiktigare och behöver praktiska råd medan

några av de övriga deltagarna beskriver de egna stickningskunskaperna som ”nivå halsduk”.

Röda tröjor i silvergrått mönster De första av Ritas Pernåtröjor är röda med mönster i silvergrått, färgerna togs från Pernå kommuns vapen. Rita Reinholm vill på sitt sätt bidra till att vapnet lever kvar, trots att det förpassades till historien i samband med kommunfusionen 2010. Pernå, Liljendal, Strömfors och Lovisa blev då en ny kommun med namnet Lovisa. Utöver det har hon lagt till Andreaskorset som finns i Pernå medeltida gråstenskyrka.

Hembygdskänslan är fortfarande stark i ursprungskommunerna. I höstas fick Pernå ett Agricolahus, tack vare att Agricolasällskapet i Pernå hyr byns nedlagda skolhus av Lovisa stad som ny lokal för världens enda Agricolamuseum. I huset finns dessutom föreningen Kungsvägens kansli och ett stort rum för olika aktiviteter, som till exempel hantverkskurser. Agricolahuset ligger bara några hundra meter från den plats där reformatorn och det finska språkets fader Mikael Agricola föddes. Han var ortens dåtida kändis. Agricolastigen som startar vid Pernå kyrka har en informationstavla vid infarten.

Dottersonen i Vörå fick en tröja i blått Den röda tröjan med silvergrått mönster har även spridits utanför den egna hemorten. Att Rita Reinholm har två döttrar och sex barnbarn har även det påverkat utvecklingen av tröjan. Dottersonen Victor Helsing i Vörå önskade sig en blå tröja. Farmor Rita stickade en tröja i blått och silvergrått och är liksom mottagaren nöjd med resultatet. – Jag gillar det här mönstret och garnet är jag bekant med sedan tidigare, säger Rita Reinholm där hon sitter i sitt bekväma soffhörn i full färd med att sticka följande tröja.

➛

KURIREN 37

3-24 Pernåtröjan - Nina Björkman-Nystén.indd 37

22.02.2024 16:47:29

 Inspiration för att få fart på kursdeltagarnas stickor fanns utställda under kvällen.

Rita Reinholm har gjort modellen till Pernåtröjan och delade med sig, både muntligt och till pappers, hur hon stickat tröjan, till vänster Gudrun Wikström.

Ritas stickade ...

Forts. från föregående uppslag

Hon tar en paus och visar upp en med mönster taget ur Pernåtröjan. Benvärmare ska det också bli, en prototyp är klar, men den får kanske aldrig något par, hon är ännu inte helt nöjd. – Vet inte riktigt vad som känns fel, men det löser sig nog någon dag, säger hon. Rita Reinholm har stickat och ägnat sig åt olika hantverk sedan hon var barn, självlärd som hon är. Goda förebilder har funnits i barndomshemmet, i släkten och bland vänner. Nu är hon nybliven pensionär, med tid att själv lära sig nytt och dela med sig åt andra av sitt eget kunnande.

Garn av olika slag Pernåtröjorna som är kvällens huvudtema stickas i ganska tunt yllegarn, på rundsticka

nummer tre. Garn i olika tjocklek förevisas under kvällens lopp, allt från riktigt tunna garn till ganska tjocka varianter i trälådor fyllda med ekologiskt färgade yllegarn, det ena yllegarnet i en läckrare färg än det andra. Ilona Korhonen är inbjuden denna kväll för att föreläsa om garn. De garner hon använder färgar hon även själv. Hon säljer också av de mjuka, värmande garnen. Många av hennes garnhärvor köps av kursdeltagarna denna kväll. De ekologiskt färgade garnen är ett kapitel för sig. Ilona Korhonen är till yrket musiker, med brett register. Hon är doktor i musik, utbildad vid Sibelius Akademin, hon är solist, kompositör, textförfattare och körledare. Hantverk var viktigt för henne redan som liten. – Att handskas med garn är bra för mitt välbefinnande. Kontakten med materialen och att skapa produkterna är terapeutiska erfarenheter, som jag

 Mössan passar fint på dockan

Mikael Agricola i Agricolamuseet i Pernå kyrkoby.

”Att handskas med garn är bra för mitt välbefinnande”

 Ilona Korhonen är mest känd

som mångsidig musiker. Hennes intresse för hantverk, form och färg kommer fram i hennes scenkläder. Foto: Privat.

önskar att också alla andra ska få. Dessutom är det viktigt att bevara och föra vidare gamla tekniker, berättar Ilona Korhonen medan hon presenterar de olika garnen och visar upp tröjor som hon själv har stickat. Ilona Korhonen följer med stort intrese det som händer inom området stickning. Vid sidan om att utveckla och sticka egna modeller stickar hon även gärna efter andras mönster. Hon gläds åt att garn och stickning igen är i ropet och att intresset tycks hålla i sig. – Det är ju underbart! Undersökningar visar att det gör gott åt mänskan att sticka. Det är ett fantastiskt sätt att sprida känslor av välbefinnande, samtidigt som vackra och behagliga plagg skapas. Dessutom borde vi ge flera andra hantverkstekniker ett nytt uppsving, såsom givetvis virkning och sömnad, men utöver det även mera sällsynta hantverkstekniker, säger hon. 

38 KURIREN

3-24 Pernåtröjan - Nina Björkman-Nystén.indd 38

22.02.2024 16:47:53

Sticka liten poncho ”HJÄRTEVÄRMARE” Storlekar:

mindre (större) längd: 42 (44) cm omkrets nertill: 142 (154) cm

Material:

löstvinnat ullgarn eller motsvarande, ca 230 m/ 100 g • ca 200 (250) g till en enfärgad poncho • ca 160 (200) g bottenfärg och ca 40 (50) g till kantbården till en tvåfärgad poncho 60 cm rundsticka nr 5

Masktäthet:

10 x 10 cm = 18 m och 22 v Lägg upp 112 (112) maskor och sticka resår (2 aviga, 2 räta) i ca 5 cm som sluten stickning.

Sticka sedan slätstickning och öka 8 (16) maskor jämnt fördelade på första varvet (= 120 (128) maskor). Dela arbetet i fyra sektorer om 1 ”mittmaska” + 29 (32) maskor. Öka sedan 1 maska vartannat varv turvis på vardera sidan om mittmaskan. Ökningarna görs genom att göra ett omslag. Öka så tills du har totalt 256 (276) maskor (= öka vartannat varv 4 x 1 m 34 (37) ggr). Ifall du stickar med två färger ska du byta färg nu. Sticka ett varv slätstickning innan avslutande kant. Kanten stickas i princip i resårstickning 2 räta, 2 aviga men så att man efter två varv flyttar resårmönstret en maska i sidled. Alltså; varv 1 och 2 stickas lika och det tredje varvet börjar med 1 avig och sedan stickas resten av varvet 2 räta, 2 aviga (avsluta med 1 avig). Varv 4 stickas lika som varv 3 och på varv 5 ska resårstickningen

åter en maska i sidled och varvet börjar då med 2 aviga osv. Varje jämnt varv stickas alltså lika som det förra varvet och på varje udda varv flyttas resårstickningen en maska i sidled. Sticka så tills kanten mäter ca 8 cm. Maska av alla maskor efter att du sist stickat ett udda varv. Maska av aviga avigt och räta maskor räta. Fäst alla lösa trådar. Blötlägg, vrid försiktigt ur det mesta vattnet, forma på ett plant underlag och låt torka. Mönstret är konstruerat av MINNA KNUTAR som finns på Instagram (minnasknutar och minna_knutar) samt på Facebook (Fääla).

KURIREN 39

3-24 Sticka poncho hjärtevärmare - Minna Knutar.indd 39

22.02.2024 12:19:53

STICKA

BABYTRÖJA – uppifrån och ner med runt ok och resår på oket

STORLEK:

(<0) 0/1 – 1/3 – 6/9 – 12/18 månader (2 år) Storleken motsvarar ca barnets höjd i cm: (40/44) 48/52 – 56/62 – 68/74 – 80/86 (92)

GARNÅTGÅNG:

Filnavn: sk-007-by DROPS SKY från Garnstudio

(100) 100–100–100–150 (150) g 02, pärlgrå = rettfärg fra retten, vrang fra vrangen

MINSKNINGSTIPS

(gäller mitt under ärmarna): Börja 3 maskor före markören, sticka 2 maskor räta tillsammans, sticka 2 rätmaskor (markören sitter mellan dessa 2 maskorna), lyft 1 maska av stickan som om den skulle stickas rät, sticka 1 rätmaska, drag den lyfta maskan över maskan som stickades (= 2 maskor minskade).

sätts tillsammans och det stickas runt. Oket delas till framoch bakstycke och ärmar. Fram- och bakstycket stickas runt på rundsticka. Ärmarna stickas runt på strumpstickor.

TRÖJA UTAN SPRUND MITT BAK:

*–* varvet runt = (96) 102-114120-126 (132) maskor på varvet. Sticka A.1 och A.2 färdigt, sedan fortsätts det med 3 rätmaskor, 3 avigmaskor tills arbetet mäter (4) 5-5-5-6 (6) cm från markören vid halsen. Nästa varv stickas så här: STORLEK (<0): * A.3, A.4 *, sticka *–* varvet runt. STORLEK 0/1 – 1/3 – 6/9 – 12/18 månader (2 år): * A.3, A.5 *, sticka *–* varvet runt.

Lägg upp (52) 56-60-64-68 (72) maskor på kort rundsticka 3 med = vrang fra retten, rett fra vrangen DROPS Sky. DROPS KNAPP NR 628: KNAPPHÅL (om det stickas = mellom 2 masker lages det 1 kast om pinnen, på neste pinne strikkes kastet vridd slik diagrammet viser (det skal ikke bli hull) Sticka 1 varv rätt. Sedan stickas 3 stycken (om arbetet stickas med sprund mitt bak): det resår (1 rätmaska, 1 avigmas- Efter första varvet är det (128) med sprund mitt bak). Maska av till knapphål i början ka) i (2) 2-3-3-4 (4) cm. 153-171-180-189 (198) masav varvet från rätsidan så här: kor på varvet. Sticka A.3 och STICKOR: Sticka 2 rätmaskor, gör 1 omslag På nästa varv ökas varannan 1 avigmaska till 2 avigmaskor A.4/A.5 färdiga, sedan fortsätts Drops rundsticka nr 4: Längd om stickan, sticka de 2 nästa genom att göra 1 omslag om det med 5 rätmaskor, 3 avigmas40 cm. maskorna räta tillsammans. På stickan (på nästa varv stickas kor i storlek (<0) och 5 rätmasDrops rundsticka nr 3: Längd nästa varv (avigsidan) stickas omslagen vridet aviga, så att det kor, 4 avigmaskor i de andra 40 cm. omslaget rätt, så att det blir hål. inte blir hål) = (13) 14-15-16-17 storlekarna till arbetet mäter (8) A.5 A.4 maskas avA.3 Drops strumpstickor nr 4. Första knapphålet (18) maskor ökade = (65) 7010-10-10-12 (12) cm från marköDrops strumpstickor nr3. när halskanten mäter ca 1½ cm, 75-80-85 (90) maskor. Fortsätt ren vid halsen. Sedan stickas det Tekniken MAGIC LOOP kan sedan maskas de 2 nästa knappresåren tills arbetet mäter (3) som förklarat nedan TRÖJA. användas – då behövs endast hålen av med ca (2½) 2½-3-3-4 Filnavn: sk-007-by 3-4-4-5 (5) cm. rundstickaa 80 cm i varje stick(4) cm mellan varje. Sätt 1 markör i början av varvet. TRÖJA MED nummer. Arbetet senare mätas från SPRUND MITT BAK: BÖRJA ARBETET HÄR: = rett fra retten, vrang fra ska vrangen A.2 A.1 denna markör. Lägg upp (57) 61-65-69-73 (77) STICKFASTHET: = vrang fra retten, rett fra vrangen Byt till rundsticka 4. Sticka 2 maskor på rundsticka 3 med 21 maskor på bredden och 28 TRÖJA = mellom 2 masker lages det 1 kast om pinnen, på neste pinne strikkes kastet vridd slik diagrammet vise varv RÄTSTICKNING runt DROPS Sky. varv på höjden med slätstickning – kort översikt över alla maskorna – läs förSticka 1 varv avigt från avigsi= 10 x 10 cm. över arbetet: klaring ovan. SAMTIDIGT på dan. Nästa varv stickas så här Obs: Kom ihåg att sticknumren Arbetet stickas runt på rundendast är rekommenderade. Får du första varvet justeras maskantalet från rätsidan (dvs från mitt bak): sticka från mitt bak, uppifrån för många maskor på 10 cm, byt till till (64) 68-76-80-84 (88) maskor. 4 maskor i RÄTSTICKNING och ner. Om det stickas med tjockare stickor. Får du för få maskor Efter rätstickningen stickas nästa – läs förklaring ovan, * 1 rätsprund mitt bak stickas det först på 10 cm, byt till tunnare stickor. varv så här: * A.1, A.2 *, sticka maska, 1 avigmaska *, sticka *–* fram och tillbaka, innan arbetet

Förklaring till beskrivningen:

RÄTSTICKNING

(stickas fram och tillbaka): Alla varv stickas räta.

MÖNSTER:

Se diagram A.1 till A.5. Diagrammen visar alla varv i mönstret sett från rätsidan. 40 KURIREN

(20) 24-28-30-34 (36)

(stickas runt): Sticka *1 varv rätt och 1 varv avigt*, upprepa *–*.

A.5

A.4

A.3

2 3

A.2

A.1

Filnavn: sk-007-by

2 3

RÄTSTICKNING

(10) 11-12 2 (3) 3 12-13 (14) 3 4-4 5 (5)

(24) 29-33-36-40 (45) (8) 9-10 3 (10) 11-12 10-10 (11) 12-13 (14)

(19) 22-25-27-29 (31)

rätmaska från rätsidan, = rett fra retten, vrang fraavigmaska vrangen från avigsidan avigmaska från rätsidan, = vrang fra retten, rett fra rätmaska vrangen från avigsidan mellan 22 maskor ompinnen, stickan,på påneste nästapinne varv strikkes kaste = mellom maskergörs lagesdet det1 1omslag kast om stickas omslaget vridet som diagrammet visar (det ska inte bli hål)

3-24 Sticka babytröja - Drops.indd 40

3 4 5)

(24) 29-33-36-40 (45) (8) 9-10 322.02.2024 (10) 11-12 16:58:09

tills det återstår 5 maskor på varvet, sticka 1 rätmaska och 4 maskor i rätstickning. Fortsätt resåren så i (2) 2-3-3-4 (4) cm – kom ihåg KNAPPHÅL på knappkanten – läs förklaring ovan. På nästa varv från rätsidan ökas varannan 1 avigmaska till 2 avigmaskor genom att göra 1 omslag om stickan (från avigsidan stickas omslagen vridet räta, så att det inte blir hål) = (12) 13-14-15-16 (17) maskor ökade = (69) 74-79-84-89 (94) maskor. Fortsätt resåren till arbetet mäter (3) 3-44-5 (5) cm. Sätt 1 markör efter framkanten i början av varvet mitt bak. Arbetet ska senare mätas från denna markör. Byt till rundsticka 4. Sticka 2 varv rätstickning fram och tillbaka över alla maskorna – SAMTIDIGT på första varvet ökas det (1) 0-3-2-1 (0) maskor jämnt fördelat = (70) 74-82-86-90 (94) maskor. Efter rätstickningen stickas nästa varv så här från rätsidan: 4 maskor i rätstickning, * A.1, A.2 *, sticka *–* tills det återstår 6 maskor på varvet, sticka A.1 och 4 maskor i rätstickning = (101) 107-119-125-131 (137) maskor på varvet. Sticka A.1 och A.2 färdigt, sedan fortsätts det med 3 rätmaskor, 3 avigmaskor tills arbetet mäter (4) 5-5-5-6 (6) cm från markören vid halsen. Nu sätts arbetet tillsammans som förklarat nedan: Lägg knappkanten i början av varvet på de sista 4 maskorna på varvet så att knapphålen ligger överst. Sticka maskorna från de 2 knappkanterna räta tillsammans 2 och 2 (= 4 maskor minskade) = (97) 103-115121-127 (133) maskor på varvet. Sedan stickas resten av varvet så här (efter de 4 rätstickade maskorna från knappkanten): STORLEK (<0): * A.3, A.4 *, sticka *–* tills det återstår 3 maskor före knappkanten, sticka A.3, sticka 2 avigmaskor (de 2 första maskorna från knappkanten). STORLEK 0/1 – 1/3 – 6/9 – 12/18 månader (2 år): * A.3, A.5 *, sticka * -* tills det återstår 3 maskor före knappkanten, sticka A.3, sticka 2 avigmaskor (de 2 första maskorna från knappkanten). Varvet börjar nu mitt i knappkanten och efter första varvet är det (129) 153-171180-189 (198) maskor på varvet. Sticka A.3 och A.4/A.5 färdigt (de 4 maskorna från knappkanten mitt bak stickas nu som visat i A.4), sedan fortsätts det med 5 rätmaskor, 3 avigmaskor över de övriga maskorna i storlek (<0) och 5 rätmaskor, 4 avigmaskor i de andra storlekarna tills arbetet mäter (8) 10-10-10-12 (12) cm från markören vid halsen. Sedan stickas det som förklarat under TRÖJA. Fortsättning på sidan 45. ➛

Mönster: DROPS DESIGN www.GARNSTUDIO.com KURIREN 41

3-24 Sticka babytröja - Drops.indd 41

22.02.2024 16:58:21

MATVRÅN

Baka utan vanligt socker

et finns många skäl till att man vill dra ner på sockret i kaffebröd. Men man vill ändå inte vara helt utan något sött och gott till kaffet. Här bjuder jag på en rad goda recept där sockret är ersatt med sötningsmedel. Det finns många olika sötningsmedel, som Canderel, Hermesetas och Sukrin och flera av dem passar bra att baka med. Min favorit är Sukrin, det farinliknande Sukrin Gold och

Saftig apelsinkaka passar fint till kaffestunden.

Sukrin Melis som påminner om florsocker. Stevia är också ett populärt sötningsmedel, och det finns sorter som är speciellt anpassade just för bakning. Eftersom de olika sötningsmedlen doseras på olika sätt anger jag i recepten vilken mängd socker sötningsmedlet ska motsvara. Den uppgiften hittar man på förpackningen. Bland recepten finns också goda kakor som inte innehåller något sötningsmedel alls utan får sin sötma på annat vis.

RECEPT OCH FOTO: BITTE ASSARMO

Bitte Assarmos stora intressen är bakning, mat och matkultur. Bitte skriver även två matbloggar, dem hittar du på Matmammans Blogg, matmamman.wordpress. com, samt Matbloggen på Skånska Dagbladet, skd.se/ matbloggen.

42 KURIREN

3-24 Matvrån Baka sockerfritt - Bitte Assarmo.indd 42

23.02.2024 09:04:53

Banankaka är gott till en kopp kaffe.

Luftig och god kanelkaka.

APELSINKAKA

Apelsiner ger härlig smak åt mjuka kakor och det här är en riktigt saftig kaka. Eftersom sockerkakor som bakas med sötningsmedel i stället för socker ofta inte blir lika pösiga kan man med fördel välja en lite mindre form än den vanliga. Jag har en sockerkaksform som är på 1,2 liter, den passar jättebra till den här kakan – den blir faktiskt riktigt hög trots att den inte innehåller vanligt socker! 3 ägg sötningsmedel som motsvarar 1 ½ dl strösocker (gärna Sukrin Gold) 75 g smör 1 dl färskpressad apelsinsaft 3 ½ dl vetemjöl 2 tsk bakpulver rivet skal av en apelsin

Sätt ugnen på 175 grader och smörj och bröa en kakform. Vispa äggen pösiga och rör sedan ner sötningsmedlet. Smält smöret och tillsätt apelsinsaften. Låt blandningen koka upp och häll den kokande i äggsmeten. Blanda mjölet med bakpulver och rivet apelsinskal. Rör ner äggsmeten i mjölblandningen och häll i den smorda och bröade formen. Grädda långt ner i ugnen i 35–45 minuter. Låt svalna lite i formen innan du stjälper upp kakan. Tips! Byt ut apelsinen mot citron eller annan citrusfrukt för variation.

KANELKAKA

Kanelkaka är lika god året om. Den här kakan kan med fördel bakas med Sukrin Gold, som har smak av farin, men vanligt sötningsmedel fungerar förstås lika bra. 75 g smör 1 dl vatten 3 ägg sötningsmedel som motsvarar 2 dl strösocker – gärna Sukrin Gold 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 msk kanel

Smörj och bröa en form på cirka 1 ½ liter. Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret i en kastrull. Dra av från plattan och låt svalna. Vispa ägg och valfritt sötningsmedel pösigt. Rör samman mjöl, bakpulver och kanel och tillsätt detta i äggsmeten. Häll vattnet i smöret och koka upp. Häll den kokande blandningen i äggsmeten och blanda försiktigt. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i cirka 40 minuter.

BANANKAKA

Banankaka behöver nödvändigtvis inget extra sötningsmedel – bananerna gör den söt ändå. Använd gärna bananer som blivit lite mörka, ju äldre och mjukare bananer, desto godare blir kakan! 2 ägg sötningsmedel som mot-

svarar 1½ dl strösocker (kan även uteslutas helt) 50 g smör 1½ dl gräddfil eller crème fraiche 2 bananer 3 dl vetemjöl 1 tsk bikarbonat 1 tsk vaniljpulver

Värm ugnen till 175 grader och smörj och bröa en form på cirka 1½ liter. Smält smöret och låt svalna. Vispa äggen och häll sedan smöret i äggsmeten. Tillsätt gräddfilen. Mosa bananerna och tillsätt dem i smeten. Blanda noga. Blanda de torra ingredienserna och häll dessa i smeten. Blanda varsamt och häll sedan i den smorda, bröade formen. Grädda på nedersta falsen i 35–45 minuter. Låt svalna lite innan du stjälper upp kakan.

NÖTKAKOR De här nötkakorna är så lättbakade att det nästan är löjligt – du slänger ihop dem på en kvart! Till ungefär 20 stycken behövs: 1 ½ dl hasselnötskärnor sötningsmedel som motsvarar 1 dl strösocker 1 äggvita

Sätt ugnen på 200 grader. Mal hasselnötterna fint och blanda dem med sötningsmedlet. Vispa äggvitan till hårt skum och vänd ner den i nötblandningen.

Klicka ut små kakor på en smord eller bakplåtpappersklädd plåt och grädda i 6–8 minuter i mitten av ugnen.

FINSKORPOR MED KARDEMUMMA

Spröda skorpor med härlig smak av kardemumma är alltid trevligt att ha hemma i kakburken – passar både till nybryggt, hett kaffe och iskall mjölk. Det här receptet ger ungefär 80 små skorpor. 250 g rumsvarmt smör 3–4 msk stött kardemumma sötningsmedel som motsvarar 1 dl strösocker 1 tsk vaniljpulver (kan ute

slutas men vanilj gifter sig fint med kardemumma)

1 ägg 2 dl mjölk eller fil 9–10 dl vetemjöl + 2 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 225 grader. Rör smöret mjukt med sötningsmedel, vaniljpulver och salt. Blanda mjölet med bakpulver och kardemumma. Vispa ihop ägg och mjölk. Tillsätt mjölblandningen omväxlande med äggblandningen. Arbeta ihop degen, antingen för hand eller i matberedare. Dela degen i 8 bitar och rulla tio små kulor av varje degbit. Lägg på smorda eller bakplåtspappersklädda plåtar och grädda i mitten av ugnen i 225 grader i cirka 10 minuter.

➛ KURIREN 43

3-24 Matvrån Baka sockerfritt - Bitte Assarmo.indd 43

23.02.2024 09:20:34

MATVRÅN Spröda finskorpor med kardemummasmak.

Mördegsrutor med bär är lättbakade och goda.

Makalösa – makalöst goda. En klassiker på kaffebordet.

Godbitar efter ett beprövat recept från 1950-talet.

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

Låt skorporna svalna lite och skär dem sen i två delar med vass kniv eller gaffel. Låt dem torka i 75–100 graders ugnsvärme i cirka 30 minuter eller tills de torkat och blivit spröda.

MAKALÖSA Makalösa är en gammal klassiker på kaffebordet och går precis lika bra att baka med sötningsmedel som med socker. Det går till och med att utesluta sötningsmedlet helt och håller om man så vill, för korinterna gör kakorna söta

och goda ändå. Receptet ger cirka 60 knapriga goda kakor. 200 g rumsvarmt smör sötningsmedel som motsvarar 1½ dl strösocker 4 dl vetemjöl 1½ dl korinter eller russin 2 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 225 grader. Rör smör och sötningsmedel poröst. Blanda mjöl, bakpulver och korinter och tillsätt detta i smörblandningen. Arbeta till en deg och rulla runda kulor. Lägg på bakplåtspappersklädd plåt med 4–5 centimeters mellanrum. Platta till något och grädda i mitten

av ugnen i 8–10 minuter. Låt kallna på plåten och förvara sedan i lufttät burk. Tips: Testa att ersätta russin med tranbär, gojibär eller andra torkade bär!

MÖRDEGSRUTOR MED BÄR OCH CHOKLAD Vilka bär du väljer beror förstås på vad du har tillgång till. Jag har gjort den här kakan med alla möjliga bär, det blir också jättegott att blanda olika sorters bär. Chokladen kan man givetvis hoppa över om man inte hittar någon sockerfri sådan. Välj en långpanna på 20x30 cm om du vill ha lite

högre kakor, en större (t ex på 30x40) om du vill ha tunnare. 225 g smör 7 dl vetemjöl sötningsmedel som motsvarar 1 ½ dl strösocker 1½ tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 2 ägg

Topping: 2–3 dl bär av valfri sort 1–2 msk sötningsmedel 100 g sockerfri choklad, delad i småbitar Sätt ugnen på 200 grader. Blanda alla ingredienser till mördegen i en matberedare och

44 KURIREN

3-24 Matvrån Baka sockerfritt - Bitte Assarmo.indd 44

23.02.2024 09:08:12

FRAM- OCH BAKSTYCKE:

kör tills du får en degbulle – eller blanda för hand. Tryck ut degen i långpannan (antingen smord eller bakplåtpappersklädd). Blanda bären med sötningsmedel och fördela över kakan. Om du vill strör du också över choklad. Grädda mitt i ugnen i 20–30 minuter. Prova med en sticka att kakan är torr innan du tar ut den ur ugnen. Låt svalna och skär i munsbitar.

= (80) 92-104-112-120 (132) maskor. Sticka slätstickning tills arbetet mäter (6) 9-12-12-15 (16) cm från delningen. Sticka 1 varv rätt där det ökas (12) 14-16-16-18 (20) maskor jämnt fördelat = (92) 106-120-128-138 (152) maskor. Byt till rundsticka 3. Sticka resår (1 rätmaska, 1 avigmaska) i (2) 2-2-3-3 (3) cm. Maska av lite löst. Tröjan mäter ca (20) 24-28-30-34 (36) cm från axeln och ner.

ÄRMAR:

GODBITAR I LÅNGPANNA Den här kakan bakade alltid min moster när det vankades kaffekalas och den var mycket populär. Att den är väldigt lättbakad gör inte saken sämre. Receptet hade moster klippt ut ur en veckotidning någon gång på 1950-talet och det låg i en plastficka i en av hennes kokböcker. Till en långpanna på 30x40 centimeter behövs: 4 ägg sötningsmedel som motsvarar 2 ½ dl strösocker 3 dl vetemjöl 300 g smör 1 ½ tsk bakpulver 2 tsk vaniljpulver 20 grovhackade söt mandlar (eller motsva rande mängd mandel spån)

Värm ugnen till 200 grader och smörj långpannan eller klä den med bakplåtspapper. Smält smöret och rör ihop det med sötningsmedel. Vispa i äggen ett i sänder omväxlande med mjölet. Spara lite mjöl som du rör ihop med bakpulvret och vaniljpulvret och häll i detta sist. Häll smeten i långpannan och bred ut den så den blir slät. Strö över hackad mandel och sätt in långpannan mitt i ugnen. Grädda i 25–35 minuter eller tills kakan blivit genomgräddad. Låt svalna i långpannan under duk och skär sedan i rutor. Smakvariation:

Ersätt vaniljpulvret med kanel, kardemumma eller rivet citronskal. Annorlunda – men lika gott! Är man förtjust i mandel så kan man prova att smaksätta med några droppar bittermandelolja. 

FORTSÄTTNING FRÅN SIDAN 41

TRÖJA:

Sticka 1 varv rätt över alla maskorna och justera samtidigt maskantalet till (132) 152-164180-184 (200) maskor. Sticka 1 varv avigt. Sedan stickas det slätstickning över alla maskorna tills arbetet mäter (10) 11-12-12-13 (14) cm från markören vid halsen. På nästa varv delas oket till framoch bakstycke och ärmar, dvs nästa varv stickas så här från mitt bak: Sticka som förut över de första (18) 21-23-25-26 (29) maskorna, sätt de följande (30) 34-36-40-40 (42) maskorna på en tråd till ärm, lägg upp (4) 4-6-6-8 (8) nya maskor på stickan (i sidan under ärmen), sticka som förut över de nästa (36) 42-46-50-52 (58) maskorna, sätt de följande (30) 34-36-40-40 (42) maskorna på en tråd till ärm, lägg upp (4) 4-6-6-8 (8) nya maskor på stickan (i sidan under ärmen), och sticka som förut över de sista (18) 21-23-25-26 (29) maskorna. Framoch bakstycke och ärmar stickas sedan var för sig. Härifrån mäts arbetet sedan!

Sätt de (30) 34-36-40-40 (42) maskorna från tråden i den ena sidan av arbetet på strumpstickor 4 – sticka dessutom upp 1 maska i var och en av de (4) 4-6-6-8 (8) maskorna som lades upp under ärmen = (34) 38-42-46-48 (50) maskor. Sätt 1 markör mitt under ärmen, dvs mitt i de (4) 4-6-6-8 (8) maskorna som lades upp under ärmen. Börja varvet vid markören, och sticka slätstickning runt. När ärmen mäter 1 cm från delningen, minskas det 2 maskor mitt under ärmen (gäller inte storlek <0 och 0/1 månad) – läs MINSKNINGSTIPS. Minska så på vart 4:e varv totalt (0) 0-1-1-1 (2) gånger på höjden = (34) 38-40-44-46 (46) maskor. Sticka utan minskningar tills ärmen mäter (5) 8-11-13-16 (19) cm från delningen. Det återstår ca (2) 2-2-3-3 (3) cm till färdigt mått, prova eventuellt tröjan på och sticka till önskad längd. Sticka 1 varv rätt där det minskas (0) 0-0-44 (2) maskor jämnt fördelat = (34) 38-40-4042 (44) maskor. Byt till strumpstickor 3. Sticka resår (1 rätmaska, 1 avigmaska) i (2) 2-2-3-3 (3) cm. Maska av lite löst. Ärmen mäter ca (7) 10-13-16-19 (22) cm från delningen. Sticka den andra ärmen på samma sätt.

MONTERING:

Om tröjan är stickad med sprund mitt bak, sys det knappar på knappkanten utan knapphål.



Fråga Kurirens expert om relationer

Kuriren kommer att införa en frågespalt där läsarna har möjliget att få svar på sina frågor som handlar om olika slags relationer. Skicka in din fråga till material@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa. Du är givetvis anonym. KURIREN 45

3-24 Matvrån Baka sockerfritt - Bitte Assarmo.indd 45

23.02.2024 09:08:21

Mat med

Mathantverk som hobby!

r 1963 visade sig Julia Child för första gången i amerikansk television med programmet The French Chef. Med en gäll stämma och med stor iver svängde hon kastruller, stekpannor och grytor som om hon aldrig gjort någonting annat. Hon lagade tupp i vin, coq au vin, snabba och luftiga omeletter, krämiga såser, suffléer, saftiga köttbiffar, chokladkakor och, ja allt som kunde tänkas finnas mellan himmel och jord. Hennes genomgående budskap var alltid: ”Alla kan lära sig laga god mat”. Någonting som jag också senare fört vidare i ett eget uttalande som att: ”Alla som kan läsa kan också laga mat”. Min första bekantskap med

Julia Child kom när jag fick hennes första kokbok Det goda franska köket i gåva. I förordet till kokboken skriver Leon Nordin som översatt Julia Childs kokbok till svenska: Varför presentera en skenbart så otidsenlig kokbok som denna? Där författaren rör sig med gåslever och tryffel som om det kostade som leverpastej och champinjoner. Där såserna oundvikligen avslutas med smör och där kalorierna överhuvudtaget kryllar både i sås- och dessertkapitlen. Jag vet i alla fall varför jag översatt denna bok. Helt enkelt för att det är den bästa kokbok jag någonsin träffat på.

 Hobbykockarna – en förening i Norge som brukar sam-  Tore Wretman, en gigant, och den som anses ha haft

las ute eller inne och laga mat tillsammans. Fotot ovan är mest inflytande inom svensk kokkonst. Wretman kan även från en ekologisk sommarfest dit Christian var inbjuden. sägas ha påverkat den finlandssvenska matkulturen.

Julia Child, född McWilliams den 15 augusti 1912 i Pasadena, Kalifornien, död 13 augusti 2004 i Montecito, Kalifornien, var en känd amerikansk kock och kokboksförfattare, samtida med Tore Wretman.

Den 16 oktober 1975 sitter

jag som fastklistrad vid televisionen och följer med sändningen från Svt 1 där ett matprogram med Tore Wretman sänds. Programmet hette Novisen vid spisen, och det handlade om hur man skulle steka den

perfekta biffen i en stekpannan på hög värme. Utan att jag visste om det då, vid en ålder av 15 år, så skulle Tore Wretman bli min mentor och förebild för resten av livet. Jonathan Metzger skriver om Tore Wretman i en artikel

46 KURIREN

3-24 Tikkanens matsida.indd 46

23.02.2024 09:11:24

i boken Gastronomisk forskning: Ingen i den svenska gastronomiska historien kan mäta sig med Tore Wretman (1916–2003) i fråga om inflytande och lyskraft. Han var, och är fortfarande i dag, den svenska kokkonstens gigant. Det finns troligtvis inte heller någon annan svensk kulinarisk personlighet som iklätt sig så många och skiftande roller. Jag vågar även påstå att hans lyskraft formade även den finlandssvenska matkulturen på många sätt och vis. Att ha en hobby som yrke är inte bara idealiskt utan också spännande och givande. Tänk att få göra allt det man drömt om och ännu till få betalt för det, kan man bli lyckligare än så? Julia Child var i varje fall

väldigt lycklig över att hon hade en hobby som också senare blev hennes yrke. Hon hade precis som Tore Wretman en orädd inställning till matlagning och även om det för henne ofta kunde hända att någonting gick galet, halva rätter kunde hamna utanför stekpannan eller föremål föll på golvet så tog hon det hela med humor och ett förkrossande lugn. Julia Child fick amerikanska husmödrar att sänka på axlarna och våga prova på matlagning från grunden, precis på samma sätt som Tore Wretman gjorde för den svenska befolkningen genom programmet Novisen vid spisen. 1960-talet var en tidsepok där färdiga rätter och halvfabrikat fanns i överflöd i amerikanska köpcentrum. Julia Child fokuserade på goda råvaror, hållbara val och inte minst på kärleken till mat och önskade att middagslagningen med det personliga hantverket skulle vara ett nöje. Tore Wretman var också en

hängiven kokbokssamlare och hade en av de största samlingar kokböcker någon haft och däribland kokböcker som är rena rariteter och ovärderliga. Hans kokböcker, den Wret-

manska samlingen, kan man i dag se på kokboksmuseet vid måltidens hus i Norden, på Grythyttan i Sverige. Den Wretmanska samlingen har också inspirerat mig till att börja samla på kokböcker och det har blivit en tämligen diger samling under åren och de böcker jag ofta hämtar både inspiration och läsarglädje från är just Julia Childs och Tore Wretmans böcker. Kokandets ädla konst klassificeras i dag som ett hantverk, ett ”handarbete” som inte skall underskattas och liksom med alla yrken så har det även sin charm, och inte minst blir det ännu mera charmerande om det dessutom är ens fritidshobby. Det jag vill få sagt är att ta väl vara på din hobby även om det är en del av ditt yrke. Kan inte heller låta bli att citera Tore Wretman ur boken Kökspojken, tankar och minnen från min provencalska terrass där han ger sina funderingar om mat i nästa århundrade: Ett gammalt talesätt säger att en lyckad sallad har fyra upphovsmän: En snåljåp för vinägern. En slösare för oljan. En pedant för pepparn – samt en galning som rör om det hela. Om man ska röra om ingredienserna ur nuet och det förflutna och utav detta dra ett framtidsperspektiv för ett så vansklig område som gastronomin räcker det med en person: galningen. Galenskap blir i detta sam-

manhang ett honnörsord för två krafter som alltid har drivit utvecklingen framåt: optimism och fantasi. Det vi kan konkludera med är att kokandets ädla konst är ett optimistiskt och fantastiskt hantverk som bidrar till både galenskap, förnuft, gemenskap och förtroende oberoende om den är en hobby eller ett yrke. Mat skall vi ju ha alla dagar. Lycka till med hobbykokandet!

BRÄSERAD STEK I GRYTA Recept för 4–6 personer

2 kg inbunden fransyska (Fransyskan brukar fås inlindad i ett nät) 1 bit rotselleri 2 morötter 2 gula lökar några körsbärstomater 1 deciliter rödvin 1 liter vatten ½ deciliter soja 2 lagerblad salt och peppar -Putsa och torka av steken. Gnid in steken med salt och peppar. Skala rotsakerna och skär dem i mindre bitar. -Bryn steken på alla sidor i smör i en lagom stor gryta med lock. Tillsätt rotgrönsakerna, körsbärstomaterna och lagerblad. Stänk soja över steken och häll över vin och vatten. Lägg locket över grytan och låt steken bräseras på lagom svag värme. Den skall inte stormkoka men sjuda svagt under 2–3 timmar. -När steken är färdig tas den upp och får vila i aluminiumfolie i 15–20 minuter. Under tiden silas vätskan från grytan i en kastrull, och de rotgrönsaker som ännu finns kvar trycks igenom silen ner i såsen. Låt såsen få ett hastigt uppkok samtidigt som du tillsätter lite tjock grädde. Servera steken med kokt potatis, sås och lingonsylt.

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 47

3-24 Tikkanens matsida.indd 47

23.02.2024 09:11:36

Sammanställt av Kaj Lindh

Mer vatten kanske kan skydda mot vintersjukdomar

Syskon kan minska risken för allergiska sjukdomar hos barn

En ny studie från Lunds universitet visar på varför vissa allvarliga sjukdomar, som diabetes och havandeskapsförgiftning, blir vanligare på vintern. Det verkar som att vi dricker mindre vatten när det är kallt, vilket kan spela en roll. När vi dricker för lite vatten frigörs ett hormon som heter vasopressin, och höga nivåer av detta hormon kan öka risken för diabetes och hjärtproblem. En specialistläkare och forskare vid universitetet säger att många människor i Sverige har för mycket av detta hormon i kroppen, vilket kan göra att de

Användningen av allergi- och astmaläkemedel var mycket lägre hos barn med äldre syskon och hos förstfödda där åldersskillnaden till yngre syskon var liten. Att växa upp med syskon, särskilt under de första åren av ens liv, verkar skydda barnet från allergiska sjukdomar. Forskning från Helsingfors universitet och Fpa undersökte över en halv miljon finländska barn födda mellan 1995 och 2004. Studien tittade på hur sannolikt det var att dessa barn köpte läkemedel för allergisk rinit, atopiskt eksem, astma och svåra allergiska reaktioner baserat på antalet syskon, födelseordning

och åldersskillnaden till syskonen. Forskarna testade en teori som säger att exponering för mikrober som kommer från syskon kan skydda mot astma och allergier. Tidigare forskning har visat att förstfödda och ensambarn oftare lider av allergiska sjukdomar. I analyserna tog forskarna hänsyn till flera faktorer som kan påverka resultaten, som förlossningssätt, hur stadsmiljön där man bor ser ut och familjens socioekonomiska situation. De jämförde också syskon för att se vilka faktorer som är gemensamma för dem.

Alla svenska dagstidningar i Finland är nu tillgängliga i digital form tack vare Kansalliskirjastos digitaliseringsprojekt. Vid projektets avslut den 31 december 2023 hade nästan 3,9 miljoner sidor blivit digitaliserade, varav nästan 6 miljoner sidor utgörs av svenska tidningar. Detta motsvarar 30 procent av det digitala materialet på

plattformen. Tack vare digitaliserade material ökar möjligheterna för forskning om Finlands historia och kultur avsevärt. Projektet möjliggjordes med finansiering från åtta stiftelser. Arkivet hittar du på: https://digi.kansalliskirjasto.fi

har större risk att få diabetes. Likaså är höga nivåer av detta hormon kopplade till problem under graviditeten. Forskare tror att genom att dricka mer vatten kan vi minska riskerna för dessa sjukdomar. De håller på med en studie där vissa personer ökar sitt vattenintag under ett år för att se om det gör någon skillnad. Så kort sagt: Att dricka tillräckligt med vatten kan vara viktigt för att skydda oss från allvarliga sjukdomar under vintern. Källa: Forskning.se Foto: Pexels

Svenska tidningar i Finland digitaliserade

Källa: Helsingfors universitet Foto: Pexels

Källa: Helsingfors universitet

48 KURIREN

3-24 Klippt och skrivet.indd 48

23.02.2024 09:17:00

Är det ditt val att vara singel? Du kanske funderar över om det är ditt öde att fortsätta vara singel, eller om singellivet per automatik innebär ensamhet. Det är klokt att vara försiktig med att fastna i tanken att singellivet är ditt öde, särskilt om det väcker negativa känslor. Livet är oförutsägbart, och den rätta personen kan dyka upp när du minst anar det. Att tro att du saknar valmöjligheter eller inflytande kan hindra dig från att aktivt söka det du längtar efter. Samtidigt kan det vara värdefullt att reflektera över beteenden som kan hålla dig kvar i singellivet. Genom att vara medveten om dessa beteenden kan du öppna upp för förändring och nya möjligheter till kärlek och relationer. Att vilja förbli singel. Det är ganska enkelt: Du kan få det du vill ha, det som du verkligen, verkligen vill ha. Djupt inom dig, föredrar du att vara singel? Att vara singel betyder inte nödvändigtvis att du är ensam. Faktum är att du kan utöka dina arbets- och vänskapskretsar. Singellivet kan också ge dig mycket mer flexibilitet och möjligheter till tillväxt

som kanske inte är tillgängliga när du är bunden till fel person. Att ställa för höga krav som är för svåra att matcha. Visst, det finns viktiga avgörande faktorer, som att den andra personen har mycket olika värderingar eller inte behandlar dig väl. Men att avvisa människor för mindre preferenser, som att de inte har "rätt" utseende eller bakgrund, kan innebära att du missar det stora hela. Förvänta dig inte heller fyrverkerier och änglar som spelar harpor när du först träffar "den rätta". Attraktion och kärlek kan växa över tid när du lär känna personen på insidan. Att vara otillgänglig. Rätt person kommer inte att jaga dig om du för närvarande är upptagen med något annat. Det "något annat" kan vara en annan relation, förfluten eller nuvarande. Det kan vara en ex-partner som du fortfarande nämner, den vännen som du längtar efter men som inte är tillgänglig för dig, eller ditt fortsatta äktenskap. Alternativt kan detta "något annat" vara någon annan typ av besatthet eller beroende, som alkohol, droger, arbete, sociala medier, drama eller andra distraktioner.

Att ge upp för lätt. När det blir svårt, ger du då upp? Relationer är inte som de porträtteras i många tv-program och romantiska komedier. De kräver engagemang och arbete för att underhålla och växa. Att ha en stor brist eller brist på hängivenhet som förhindrar stabila relationer. Du vet när någon säger till dig, "Det är inte du, det är jag"? Tja, det kan faktiskt vara du. Fortsätter du att göra saker som gör det svårt för människor att vara med dig? Fortsätter du att ta med dig olösta problem? Även om du inte nödvändigtvis ska ändra vad du gör varje gång någon vill att du ska förändra dig, bör du inte heller ta låten "Ta mig som jag är" till extremer.

råder okunnighet eller till och med diskriminering mot människor av ditt ursprung, etnicitet, orientering, preferenser eller andra egenskaper; då kan dina alternativ vara mycket begränsade. På samma sätt kan en arbetssituation eller social krets som inte uppskattar dina gåvor göra dig olycklig, vilket kan påverka ditt kärleksliv. Om du verkligen befinner dig på fel plats, bör du lyssna på din intuition. Källa:psychologytoday.com Foto: Pexels

Att inte känna sig värdig. "Vi är inte värdiga! Men om du inte ser dig själv som värdig en relation, vem kommer då att se på dig och säga, "Jag vill ha lite av det där"? Att förbli på fel plats. Du kan vara på fel fysiska, professionella, emotionella, mentala eller metafysiska plats. Säg att du befinner dig på en plats där det

Narcissistiska personers dagliga berg-och-dalbanor Ny forskning från Universitetet i Lleida belyser den giftiga narcissistens vardagliga liv. I stället för att se narcissism som något konstant visar forskningen att det kan vara olika från dag till dag. Traditionellt har narcissism delats in i två typer: grandios, där personen är självhävdande och arrogant, och sårbar, där de är osäkra och rädda för kritik. Men den nya forskningen visar att narcissister kan växla mellan dessa lägen varje dag. Studien, ledd av Radoslaw Rogoza och hans team, visar att narcissister kan gå igenom tre faser varje dag. Först söker de bekräftelse och uppskattning. Men om deras självbild hotas, blir de antagonistiska och ned-

värderande mot andra. Om det inte fungerar, kan de börja ifrågasätta sig själva och känna sig värdelösa. Denna forskning ger insikter inte bara i narcissisters beteende utan också hur man kan interagera med dem. Genom att förstå vad som utlöser deras mest skadliga beteende kan man kanske hjälpa dem att må bättre. Så nästa gång du möter en narcissist, kom ihåg att deras beteende kan vara olika från dag till dag. Att förstå deras dagliga svängningar kan hjälpa dig att hantera interaktioner på ett bättre sätt. Källa:psychologytoday.com Foto: Pexels

KURIREN 49

3-24 Klippt och skrivet.indd 49

23.02.2024 09:20:15

Foto: Adobe Stockphoto

Ett livslångt kall Skrivandet hade varit en livslång passion för Adrian och det hade lett till att relationen mellan honom och hans son Robert inte är särskilt bra. Adrian önskar att de skulle kunna försonas, men hur ska det i så fall gå till? Novell av MORGAN VESTER

lockan närmade sig elva. Adrian tog fram fotografiet på sin fru och satte i gång kaffekokaren. Maria hade varit död i nästan två år nu, men han kände att den dagliga ritualen gjorde att han inte tappade livsgnistan. Han satte en kopp bredvid fotografiet även om han visste att ingen skulle dricka ur den koppen. Efter kaffet gick han till datorn för att påbörja dagens andra rutin: sitt skrivande. Han skulle sitta vid sin skrivmaskin åtminstone en timme, även om orden så skulle

strömma lika långsamt som när ett barn som snart måste gå och lägga sig samarbetar. Adrian, som var en man som inte trodde på motivation, ansåg att det enda som kunde föra en framåt var ren och skär disciplin. Han var åttiofem nu, men han hade drömt om att bli publicerad ända sedan tonåren. Drömmen hade aldrig gått i uppfyllelse men han satt ändå troget vid sin skrivmaskin dag efter dag. Skrivmaskinsknattret åstadkom ett behagligt ljud som fick honom att

50 KURI-

3-24 Novellen Ett livslångt kall - Morgan Vester.indd 50

23.02.2024 09:23:09

tänka snabbare. Det var en härlig känsla som datorn inte kunde ge. Han visste inte riktigt hur lång tid han hade kvar att leva, olika studier visade ju att många dog kort efter att deras partner hade gått bort, men han var fortfarande kvar här. Maria och han hade alltid förstått varandra så väl. Hon hade alltid varit den som hade velat dö först, så att hon inte skulle behöva leva ensam. Han fick leva med att det blev så och hade tänkt att han kunde använda smärtan över hennes bortgång till att kunna ta sin prosa till en högre nivå. En lite morbid tanke kanske, men så var det nu.

et var två saker som fortfarande höll honom kvar i livet. Den ena var att han inte ville att alla de här sextio åren vore förgäves med tanke på all den tid som han under årens lopp hade lagt ner på sitt skrivande. Det andra var att han skulle vilja reparera relationen med sin son Robert, innan han själv gick bort och det var för sent att göra något åt saken. Han smålog för sig själv vid tanken på hur rädd han som ung hade varit att tänka på döden. Tanken på hur slutgiltig den var hade skrämt honom och liksom många andra unga hade han valt att inte alls tänka på den. Nu var tanken på döden ständigt närvarande, men den tanken gjorde honom beredd, gjorde så att han inte slösade tid. Just nu höll han på och skrev på ett minne om Maria som var både fiktivt och baserat på verkligheten. Han hoppades kunna få in det minnet någonstans i någon av sina ofärdiga romaner.

aria hade varit förstående när det gällde hans dröm om att skriva och förhoppningsvis en dag bli publicerad, men deras son Robert hade inte varit lika förstående. Själv hade han skrivit varje dag, det hade tagit mycket tid, och Robert hade därför inte fått all den tid av honom under sin uppväxt som

han skulle ha behövt och förtjänat. Robert hade alltid älskat sin mor Maria mer, vilket han inte kunde klandra honom för. Efter att begravningen och testamentet var avklarat hade Robert inte återvänt tillbaka till sitt barndomshem. Adrian hade så många gånger velat ringa honom, men vad skulle han säga? Ingen ursäkt skulle vara bra nog, det visste han lika bra som någon. Om han hade fått möjligheten att ha en bättre relation till sin son, men aldrig skulle ha fått ägna sig åt sin passion, visste han inte vad han skulle ha sagt. Skrivandet var en del av honom, att inte få skriva vore detsamma som att förlora sin högra hand, kanske ännu värre.

krivandet gick bra och det var dags att byta papper, han behövde kanske köpa mer snart, men han hoppades att pappret skulle räcka till slutet av veckan åtminstone. Att hålla på med konst var berikande för själen, men det kunde vara fattigt för munnen. Han hade aldrig kunnat jobba med skrivandet på heltid såsom han hade drömt om, så det hade tagit mycket av hans fritid. Allting i livet hade sitt pris, valde man att göra någonting helhjärtat så var det i stället någonting annat som man inte hade tid för. Det var inte alla som var förstående heller, när det kom till utövandet av skrivandets ädla konst. Hans mamma och pappa hade aldrig gillat det och flera vänner under skoltiden och i arbetslivet hade inte alltid varit så förstående heller. Varför skriva när det är så mycket jobb och något som kanske aldrig ger en någonting konkret i fickan? Han suckade, vissa kunde helt enkelt inte förstå. Han märkte att han hade skrivit i över två timmar och avgjorde att det fick räcka för stunden. Han avslutade meningen och började göra sig redo för att gå till gravgården med blommorna som han skulle plantera.

drian stod hukad vid Marias grav och planterade några blommor. Skrivandet var över för dagen och nu skulle han vara ute i naturen. Han visste att hans skrivande bara skulle bli sämre om han inte rörde på sig. Graven var också viktig för honom, hur skulle folk annars se hur mycket Maria hade betytt för honom om han inte skötte graven väl? Han ställde sig upp och borstade av sig händerna som hade blivit smutsiga av jorden. Han hörde fotsteg och tittade till vänster, åt det håll därifrån fotstegen kom. Han var förvånad att någon hade kommit till gravgården nu, han brukade alltid vara ensam här den här tiden på dagen. Han stelnade till, det var inte vem som helst, utan hans son Robert som kom gående. Han var iklädd en svart rock som matchade glasögonen och hade en rödrandig halsduk kring halsen. Själv bar Adrian en jacka som kanske var lite väl tunn för årstiden, men han brydde sig inte så mycket om det. Robert hade en blombukett i handen och det var inte svårt att gissa vad avsikten med

”

Saknad, men inte bortglömd, eller hur?

själva besöket var. Adrian gissade att Robert genast skulle svänga på klacken då han såg honom och komma tillbaka en annan dag, men Robert fortsatte gå emot honom tills han var ungefär en dryg meter ifrån. –Jag ser att du tar hand om mammas grav, jag gick och tänkte i liknande banor. Han lyfte upp buketten

mot sin far ungefär som om han trodde att Adrian inte alls skulle ha lagt märke till den. Det var två år sedan de hade träffat varandra, och ännu längre sedan de hade haft en riktigt konversation med varandra. Adrian blev känslosam, han ville inte att det här tillfället skulle gå honom förbi. Om det fanns någonting han kunde göra för att reparera relationen till Robert så skulle han ta det tillfället i akt nu och göra allt som stod i hans makt för att försöka förbättra den. Robert lade försiktigt ner blombuketten så att den inte skulle skada någon av de nyss planterade blommorna. – Saknad, men inte bortglömd, eller hur? sa Robert. Adrian torkade försiktigt bort en tår ur ögonvrån och hoppades att Robert inte skulle lägga märke till det. – Robert förlåt mig, jag vet att du inte tycker så bra om mig och jag förstår det så väl. Jag har inte varit den bästa pappan till dig. –Nej, det har du inte, men det är inte det värsta. Det värsta var hur mycket tid du lade ner på ditt skrivande och hur mycket mera jobb det gav mamma. Så började jag känna när jag blev vuxen åtminstone. Adrian kände hur det knöt sig i magen. Vad skulle Maria ha sagt om hon hade levt och varit här? Fanns det någon ursäkt som var god nog? Kunde han få en chans till eller var det för sent? – Jag är så ledsen, det är jag verkligen. Både när jag tänker på dig och Maria. Men kan du inte komma med hem till mig och ta en kopp kaffe så får vi tala ut. Kanske kan du aldrig förlåta mig helt, men det kommer att kännas bättre, det lovar jag. Robert suckade lätt. Därefter tog han av sig sin halsduk och lade den varsamt kring sin fars hals. –Hoppas du har mjölk hemma, jag dricker inte svart kaffe.

 KURIREN 51

3-24 Novellen Ett livslångt kall - Morgan Vester.indd 51

23.02.2024 09:23:32

NOVOKRYSSET

Så här löser du Novokrysset:

Ex.: A. Där vi bor

–– –– –– 78 3 104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Ulla-Lena Lundbergs bok ”Lyser och lågar”.

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller till kryss@kuriren.fi. Märk gärna kuvertet med ”Kryss”. Lösningen bör vara framme senast 20 mars 2024. Det går bra att sända flera krysslösningar i samma kuvert. Namn och postadress: .....................................................................................................................................................................................................................

Foto: Pixabay.

Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen.

52 KURIREN

3-24 Novokryss o Sudoku.indd 52

22.02.2024 16:55:06

SUDOKU

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

4 5 8

Lätt

5 7

7 9 1 2 4 5 4 2

4 4 9 3 1 2 8

9 4

5 8

6 9

Medelsvår

5 3

3 1 5 8 1 2 9 4 3 2 4 7 5 3 1 8 2 5 3 9 2 6 2 8 Mycket svår

3 8 7

8 6

5 1

Foto: Pixabay.

7 2 6 9 5 2 1 6 3 4 4 5 7 9 2 7 8 5 6 3 1 3 1 2 KURIREN 53

3-24 Novokryss o Sudoku.indd 53

16.02.2024 14:59:47

KRYSSLÖSNINGAR

Lösning: LÄTTA KRYSSET k r i d o l e r n i t a d e s k a r e n e ä t t m r o n d r e a i k Edvin är fantastiskt punktlig, g f u r o r hanr ringer hem b i varje o dag m precis s l a klockan 17,32 t aoch l meddelar e t k att i v han kommeraför sent k n till a middag! k a d e a r r t r a n a n del av ryggen poetiska verk

bolag på sjön flFLäckfri

för oväsen ; kallar på hjälp

TANDEN

stjärnor, hjältar

elak, illvillig

SOM EN TRIANGEL

KONSTNÄRPRODUKT PAPPERSPLANEN

LÄT FÅ FÖRTÖJNINGAR

tvärbromsade

DAGENS MILJÖMANTRA

snöskorpan härkomst

TÄCKER MÅNGA HUS

lag i stockholm lukt

plågas, känna smärta

tallar

lägger beslag på

osämja, bråk FOrdmodell

anförandet

STOR OCH KRAMIG I AMAZONAS

anspråken, villkoren

Herr på engelska

kryssmakare : David Forsblom

ifall

arrangemang kort

MEST UTDRAGNA

do, --, mi, fa, so, la, ti nation

honungsproducent

B E

OHYGGLIGA MONSTREN

trallläte förmår, vet

höll på att gå sönder

långbenta fågeln

Lätta krysset finns på sidan 30.

Lösning: FINN FEM FEL

ANNO

FÅGEL MED RESPIRATIONSPROBLEM?

FOLKKARAKTÄRER

DEN ÄLDRE TAXIN

FÖRSTUDIE FÅRA

MOTORBESKYDD INLEDER AKVARIE- SERIEN TRAKTAD FISKEN

UKJAN

RAK

VALFETT

FARBRÖDER

ADELSMANNEN KOLBRÄNSLE

NÅGOT OFÖRÄNDERLIGT

ANHANGET

SPRIDA

DIGITALT MINNE

IFRÅN SPRINGANDE SÄLAR?

EN LANTERNA PÅ SKEPP UTROP

TAGIT BORT BELÄGGNING PENGEN I VÄST

UNPLUGGED UNDERSÖKA

EN FALKMAN SOM SJUNGER

FÖRE FÖRTI

ÄNNU SÄMRE

PÅ FÅGELFOT FANTAST

VINDGUD PRALIN

FÅK PÅ ÖLAND KAURISMÄKI

KURVIG BOKSTAV

INGET PROFFS PRECIS

EJ FÖRVÄNTAT

SOM EN MODERN MOBIL

RÖKIGA RINGLEKAR? RISPA

GISSA

FURUSMÖRJA

TOKERI EARHART, FLYGARE

FÖRMODAR

PÅ BURKEN TILL JULEN

INDONESISK LÖPSTIL PEDAGOG

GUDOM

EJ RÅA

ISRÄNNA

REGLERA

SLITAGET

TJUTER

LANDMASSAN VÄRMA UPP

LÅTER SOM TRÄD

JACK THE RIPPER DÅD TITEL

FÖR KELVIN OCH SVAVEL

DROGEN

KOPPLINGEN LÅG PÅ BÖRSEN

MÖBEL FÖR EXKREMTERIET?

KLÄR INDISSKOR FÖRMERINGEN

FILEN

SILVERPLATS ÄR VÅRA ÅKRAR

SÄLJER BILLIGT

ÄR HALLUCINOGENT

ANNA KARENINA

NÅGOT ATT SE FRAM EMOT

GRUS

Kuriren nr 1 innehöll följande kryss. Kryssvinnarna som hade tur i lottdragningen denna gång är: KRYSSA MED KURIREN (108 stycken): Boes Hästbacka, Terjärv, Gun-Maj Öst, Vörå och Erik Weckström, Närpes.

Lösning: SUDOKU Lätt

Medelsvår

OM KUDDE

HJÄLPER MYCKET

SKÅDEBANAN HAL FISK



... DATTADAA

KRYP

REX

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

FINN FEM FEL finns på sidan 30.

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 20 MARS!

NOVOKRYSSET (54 stycken): Birgitta Rönnqvist, Jakobstad, Camilla Blomqvist, Borgå och Lenita Sihtola och Maria Sarén, Hangöby.

Mycket svår

GRATTIS ALLA VINNARE! Ett pris kommer med posten.

54 KURIREN

3-24 Radannonser.indd 54

22.02.2024 13:56:05

Stjärnorna? 6 MARS 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop. Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

När Kuriren kommer ut funderar du på hur du ska vakna ur vintervilan. Plötsligt talar något till dig och frigör energier. Som Vädur söker du aktivt motstånd, krävande fysisk ansträngning. Cykling, rodd, naturvandring, bygga, meka med maskiner – det är vad du behöver för att kickstarta din vår. Utmana dig själv, känn pulsen och upplev adrenalinkicken som sätter tonen för en spännande tid framöver.

OXEN

20/04 – 21/05 När du, Oxen, vaknar denna marsdag känner du dig rotad och trygg. Längtan efter långsiktiga mål och stabilitet genomsyrar dina tankar, jorden under dina fötter ger kraft. Drivs av konst och skönhet, utforska konstvärlden, skapa eget verk eller aktivera trädgårdsprojekt. Naturens rytm ger inspiration, små vardagliga njutningar ger frid. Skapa harmoni för djup mening och tillfredsställelse.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Du sprudlar av nyfiken kommunikationslust och ditt sinne är en virvelvind av idéer och samtal. Ägna dig åt litteraturen, skriv själv eller dyk in i intressanta konversationer. Resor och rörelse lockar, antingen genom fysisk förflyttning eller som intellektuellt resande. Låt din nyfikenhet guida dig till att se nya platsers mångsidighet och möta människor för att omge dig med eterisk inspiration.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Nu känner du en stark känslomässig koppling till ditt inre trygghetsnät. Hemmet och nära relationer är i fokus och du längtar efter omsorg och gemenskap. Njut av familjetid, bläddra i familjealbumet och tillaga kulinariska maträtter. Kreativitet och konstnärliga uttryck ger dig glädje. Släpp in känslorna och låt dem guida dina handlingar. Månen sprider det väna sken som ger ditt hjärta frid.

LEJONET

23/07 – 23/08 Likt din härskarplanet solen strålar du av självförtroende och passion. Ställ dig själv i centrum genom att delta i kreativa projekt, scenframträdanden eller konstnärliga uttryck. Var modig och utmana dig själv, ta till dig ledarrollen. Skapa något som speglar din Lejonstyrka och individualitet. Horoskopets goda aspekter ger dig beundran och en tid fylld av framgång och personlig stolthet att du är du.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Merkurius är som kvicksilver i sina uttryck och du har lite extra rörelse ett tag framöver att ta del av. Du riktar uppmärksamheten mot detaljer och praktiskt arbete, med fokus på effektiv planering för personlig utveckling och att utvidga din kunskapsbas. Balansera arbete och avkoppling genom små finjusteringar i dina dagliga rutiner, så skapar du en harmonisk och strukturerad väg mot dina mål.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Ett starkt behov av harmoni och skönhet sveper över dig som en varm vindslöja från Venus, din vackra planet. Fokusera på relationer och samarbete för att fördjupa din längtan att försköna omgivningen. Avsätt tid för sociala interaktioner och uttryck dina känslor. Genom att skapa en atmosfär av fred och samförstånd kommer du njuta av en tillvaro som speglar ditt önskade inre jämviktsläge.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Pluto, som är din kosmiska handledare öppnar dörrar till nya insikter i dina känslor för att du ska släppa rädslor att inte låta någon komma dig för nära. Avsätt tid åt personlig transformation och självutveckling och din själ kommer att bli friare med djupgående insikter och känslomässig rikedom. Det föder en intensiv passion och djup inre kraft som du kommer att må bra av när du vänjer dig.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Det ser ut i horoskopet som att du har fått ”rastlösa fötter” och Jupiter vill att du rör på dig efter vinterns stillasittande. Låt din intuition och entusiasm leda vägen till nya idéer, platser eller kulturer. Fokusera på personlig tillväxt genom lärande och breda perspektiv. Genom att tillfredsställa din nyfikenhet och positiva inställning blir du upplyft av inspiration och energi.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Fokusera på ditt ansvarstagande och sträva efter långsiktig framgång. Saturnus är i Fiskarna och kan förvirra en del av ditt beslutsfattande och drivkraften mot mål och prestation. Planera noggrant och engagera dig i praktiska uppgifter. Utmana dig själv att övervinna hinder med handfasthet. Månen är i kontakt med Pluto ett kortare tag vilket kan innebära att diskussioner över en planering kan uppstå.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Pluto har som bekant rätt nyligen bytt tecken och gått in i Vattumannen, ditt tecken. Det kan ta sin tid för dig att vänja dig vid den pågående processen att bryta ny mark och utforska det oväntade på det allt mer förtätade sociala planet. Låt din kreativitet och oberoende anda blomstra och engagera dig i att förklara samhällsfrågor och lansera innovativa projekt. Då kommer du uppleva nytänkande och gemenskap.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Neptunus, Fiskarnas havsgud, förmedlar och förstärker en djup koppling till dina känslor och omgivande energier som belyser din kreativa sida och drömmande natur. Avsätt särskild tid åt konstnärliga uttryck eller meditation för inre balans. Var öppen för andras känslor och sträva efter förståelse. Orientera efter din inre andliga kompass och du upplever en glädje av kreativitet och emotionell rikedom.

KURIREN 55

3-24 Horoskop.indd 55

19.02.2024 16:05:14

757591-2403

PAL. VKO 2024-12

Vinylgolv från Lappo Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

från 18,90 € /m²

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

Annonsera i Kuriren – nå läsare över hela Svenskfinland

Boka din annons på mia@kustmedia.fi eller telefon 044 7561 551

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND ÖVER 60 ÅR

Finn en vän!

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras. • Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar chanserna att hitta rätt. Vad söker du? • Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post. • Skicka in annonsen till kontakt@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”. • Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

BYT TILL E-FAKTURA VINN och delta i utlottningen! en DYSON Bland alla Kurirenprenumeranter som övergår till e-faktura under 2024 lottar vi ut en Dyson Cyklone V10 sladdlös och laddningsbar dammsugare till ett värde av 599 euro. ❱◗ När du skall byta till e-faktura börja med att leta fram den senaste prenumerationsfakturan från Kuriren. ❱◗ Öppna sedan din nätbank och sök i menyn efter ”E-faktura”, ”E-fakturaavtal”, ”Gör e-fakturaavtal” eller ”Beställ e-faktura”.

3-24 Sista sidan.indd 56

❱◗ Sedan söker du fram Kustmedia i sökfältet med förstoringsglaset. ❱◗ När ”Kustmedia Ab Oy prenumerationsfaktura” dyker upp så väljer du det, du går sedan vidare och skriver in referensnumret från din prenumerationsfaktura. ❱◗ Till sist godkänner du e-fakturaavtalet. ❱◗ Kustmedia är ägare av Kuriren och det är Kustmedia som skickar ut fakturan, du hittar alltså inget under namnet Kuriren.

till ett värde av 599 euro!

➦ Vinnaren dras 31 december 2024 och kontaktas personligen under januari 2025.

22.02.2024 16:15:08