Kuriren 2-2024

Page 1

21 FEBRUARI 2024 Pris: 6,70 euro FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

Nr 2 2024 ÅRGÅNG 65

Styrkelyftaren

ROBERT GLEISNER tävlar och inspirerar andra s. 18

& TEMA:

Hälsa fritid

2-24 Pärm.indd 1

09.02.2024 09:42:32


Nr 2

Innehåll 4

Pia Solback-Nordling kan med sin värmekamera ibland upptäcka ett förstadium till en sjukdom.

8

Efter många år inom vården bytte Helen Backman yrke vid 60 års ålder och blev fotvårdare.

FÖLJ OSS PÅ

65:e årgången

Oberoende tidskrift, grundad 1959 Ansvarig utgivare: Rosita Holtlund

Medlem av Tidskrifternas förbund

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda textoch bildbidrag. Tidningen Kuriren ges ut av Kustmedia Ab.

21 februari 2024

12

Bertel Lindell valde glädjen trots flera personliga förluster under en kort tidsperiod.

26

Att hjälpa andra med missbruksproblem förgyller Hans-Johan ”Jocka” Teirs liv.

22

Gymägaren William Rönn i Korsholm drömmer om att öppna ännu flera gym.

36

Linda och Tomas Hellqvist uppträder med berörande sånger av Totta Näslund.

facebook.com/tidningenkuriren Kurirens redaktion: Adress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa e-post: info@kuriren.fi hemsida: www.kuriren.fi Redaktion: tfn 06 318 1900 Läsarbilder: material@kuriren.fi Prenumerationspris: inom Finland 92 euro, utanför Finland 105 euro. Prenumerationsärenden: tfn 06 344 1800 e-post: prenumerationer@kuriren.fi Annonsförsäljning: Mia Väkelä, tfn 044 756 1551, mia@kuriren.fi Annonspriser och mera information finns på kurirens hemsida www.kuriren.fi. Tryck: Printall.

instagram.com/tidningen_kuriren

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. För ej digitalt material, text och bilder ansvaras ej. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren. Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register. ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS

 via e-post: prenumerationer@kuriren.fi  per telefon: 06 344 1800

2 KURIREN

2-24 Innehåll.indd 2

09.02.2024 09:43:43


Alla kan vi välja vår egen livsinställning

42

HÄLSA OCH FRITID

Med värmekamera kan Pia Solback-Nordling ibland upptäcka sjukdomar i ett mycket tidigt stadium �������������������4 Helen Backman valde att sadla om i mogen ålder och utbildade sig till fotvårdare ��������������������������������������������������8 Efter flera personliga förluster har Bertel Lindell valt att koncentrera sig på glädjen i livet �������������������������������������� 12 Robert Gleisner tränar styrkelyft , tävlar och inspirerar andra ��������������������������������������������������������������������������������� 18 William Rönns dröm är att öppna hundra gym �������������������� 22 Erfarenhetsexpert Hans-Johan ”Jocka” Teir vill hjälpa andra ��� 26 Jeanette Lindros trasiga barndom ledde henne in i ett missbruk av alkohol och droger ���������������������������������������������� 32 Paret Linda och Tomas Hellqvist sjunger tillsammans ������ 36 Slappna av i vattentank med floating ����������������������������������� 40

POPULÄRT

Människor emellan: Leif ”Leevi” Galls �������������������������������������� 11 Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 17 Ulf-Peter Nyman: Livet, garaget och Österbottens slätter ������������������������������������������������������������� 21 Boknytt ��������������������������������������������������������������������������������������������� 25 Sticka en lätt och fluffig barnmössa i ospunnen ull ����������� 39 Matvrån: Hälsosam kost för magen ���������������������������������������� 42 Christian Tikkanen: Hälsosam framtid och fritid? ��������������� 46 Kurirens doktor ������������������������������������������������������������������������������ 48 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 50 Novellen: En räddande ängel ��������������������������������������������������� 52 Radannonser ...................................................................................54 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 55

KORSORD OCH KNÅP

Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 10 Finn fem fel ������������������������������������������������������������������������������������� 16 Februarikrysset ������������������������������������������������������������������������������� 31 Bildkrysset ��������������������������������������������������������������������������������������� 35 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 56

I

bland kanske du liksom jag inte precis jublar vid tanken att gå ut på en promenad i sträng köld, snålblåst eller vid halt väglag. Då kan det locka att stanna inomhus och göra något annat även om man vet att en promenad skulle göra gott. Alla behöver vi då och då få inspiration för att hitta glädjen i att sköta om oss själva och kanske hitta både nya sätt och nya intressanta hobbyer. Robert Gleisner berättar i det här numret om styrkelyftning och uppmanar alla att våga besöka ett gym och börja styrketräna. William Rönn är mental tränare och har öppnat flera gym dit även familjens småttingar är välkomna. Söker du en avslappningsmetod så kanske floating som Lotta Kourimo prövat på och berättar om i detta nummer kan vara något för dig. Det finns människor som genomgått stora svårigheter och prövningar i sitt liv och som valt att berätta om dem med förhoppningen att kunna hjälpa andra. Deras berättelser skakar om och berör på djupet och egna vardagsproblem känns i jämförelse då futtiga och små. I det här numret bjuder vi på tre berörande levnadshistorier: Jeanette Lindros som hade en svår uppväxt och i unga år blev fast i ett omfattande alkohol- och drogmissbruk. Hans-Johan Teir som gick in i väggen och nästan obemärkt hamnade in i ett alkoholberoende. Hans väg ut ur beroendet blev lång och snårig. I dag fungerar han som erfarenhetsexpert för andra. Bertel Lindell förlorade två familjemedlemmar inom en kort tidsperiod. Hans målsättning har blivit att alltid försöka se och hitta glädjen i livet med hjälp av humor. Helen Backman beslöt att i mogen ålder ta steget att byta yrke och utbilda sig till fotvårdare. Pia Solback-Nordling värmefotograferar kroppen och ser det som ett bra vårdkomplement till den allmänna sjukvården som hon gärna skulle samarbeta mera med. Linda och Tomas Hellqvist njuter speciellt mycket av sina musikframträdanden när de ser hur åhörarna berörs på djupet av sången och musiken. Vi bjuder även på recept på mat som är bra för magen och mycket annat smått och gott. Trevlig läsning!

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

2-24 Innehåll.indd 3

09.02.2024 09:47:49


FÄRGERN

som kan visa obalans i krop  När Pia fotograferar med värme-

kameran ser hon kroppens funktioner i realtid på en datorskärm.

4 KURIREN

2-24 Pia Solback-Nordling - Erika Brenner.indd 4

09.02.2024 09:40:04


ERNA

visa på kroppen

Arbetet på en alternativ cancerklinik i Spanien blev en vändpunkt för Pia Solback-Nordling, som redan hade en rad utbildningar inom vården. På kliniken bekantade hon sig nämligen med termografi där man fotograferar kroppen med en värmekamera som med färger kan skvallra om obalans i kroppens funktioner. I dag erbjuder hon, som den enda i Finland, termografi på sin mottagning på Åland.

E

Text och foto: Erika Brenner

n av de förstadier till sjukdom som termografin kan upptäcka är bröstcancer. − En kvinna uppsökte mig för att få sina bröst undersökta. Hon gjorde det främst för att hon hade hört mycket gott om termografi och ville prova på det, berättar Pia. Pias fotografering avslöjade att det var varmt på de övre sidorna av brösten. − Det är inte normalt. Om du inte ammar eller är gravid ska det inte hända så mycket i brösten, säger Pia.

Pia bad kvinnan komma tillbaka efter tre månader. Då konstaterade Pia att brösten hade blivit ännu varmare och rekommenderade att brösten undersöktes vidare. Tre gånger mammografi gav inga resultat men genom CT och biopsi konstaterades det att kvinnan hade förstadium till bröstcancer. Kvinnan blev opererad och klarade sig utan behandling. − Kvinnan är tacksam över att detta upptäcktes med hjälp av termografin, 

Med termografin kan man se förändringar i kroppens funktioner med hjälp av färger. På det viset kan onormala tillstånd i kroppen upptäckas i ett tidigt skede.

KURIREN 5

2-24 Pia Solback-Nordling - Erika Brenner.indd 5

09.02.2024 09:40:16


Pia ställer in avstånd och skärpa på sin värmekamera på samma sätt som på en vanlig kamera.

Färgerna som kan ...

Forts. från föregående uppslag

säger Pia som är väldigt fascinerad av analysmetoden. − En fördel med undersökningsmetoden är att den kan hitta en obalans i ett tidigt skede vilket gör att man får mera tid för undersökning. Termografin kan nämligen inte användas till behandling utan är en undersökningsmetod, ett diagnostiskt hjälpmedel, som kan användas på hela kroppen, säger Pia och fortsätter: − Jag kan ha en kund som kommer med dåliga knän. Jag fotograferar knäna, behandlar med till exempel medicinsk laser, och fotograferar igen. Och får bevis på att laserbehandlingen har fungerat. Kunderna tycker också om att både se och känna skillnaden.

De avslöjande färgerna Hon tar emot i sin klinik i Mariehamn iklädd en orange rock som matchar inredningen som går i orange och komplementfärgen turkos. − Jag är visuell och älskar färger, säger Pia, och förklarar att det är ytterligare en orsak till att hon fastnade för termografin. − När jag fotograferar kroppen ser jag den i färger och kan genom dem upptäcka början till obalans. Vi har alla nämligen ett eget ”termiskt fingeravtryck” som är väldigt stabilt. Men det ändrar sig om en patologi – ett onormalt tillstånd – utvecklas, förklarar Pia. − Kameran registrerar temperaturer inom cirka 7 millimeter från huden. Men den kan upptäcka en obalans som har sin härkomst djupare i kroppen tack var de neurala banorna i det sympatiska nervsystemet. De förmedlar budskapet till hudytan och då observeras hypertermi – förhöjd kroppstemperatur – eller hypotermi, det motsatta. En färggrann plansch i receptionen på avfotograferade kroppsdelar illustrerar detta. Pia pekar på ett ansikte som har färgområden i orange och rött. − Detta är en bihåleinflam-

Pia demonstrerar hur den medicinska lasern, även använd på Eira sjukhus, kan behandla ledsmärtor.

mation som började som en tandinflammation som inte hade skötts och som spred sig till bihålan, förklarar hon. Ett par blå händer tyder på hypotermi. Det är en diabetiker som fått neuropati, en cirkulationsstörning. En axel i rött och orange tyder på hypertermi − här handlar det om en inflammation i axeln − ett knä med röda fläckar är tecken på artros. − På detta sätt kan man fotografera alla kroppsdelar säger Pia och pekar på planschens översta bilder där bröst är avbildade. På den ena bilden går brösten i blått och grönt. De är normala. På den andra bilden är det ena bröstet röd-orange och i det fallet handlar det om bröstcancer, säger Pia.

Vill veta varför det brinner Kvinnan, vars förstadium till bröstcancer Pia upptäckte, är från Österbotten. Pia tar nämligen emot kunder också i Vasa som hon besöker cirka var tredje månad. I Helsingfors tar hon emot efter behov och en gång i månaden reser hon till Karis som hon själv kommer ifrån och där hon började sin karriär inom vården. För 17 år sedan började hon arbeta som massör i sin hemstad. Men hon lade snabbt märke till att det inte var tillräckligt – kunderna kom nämligen snabbt tillbaka med sina problem. − Det handlade om symtomlindring utan att gå in på de

underliggande orsakerna, anser Pia. Pia vidareutbildade sig till osteopat. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet där alla delar hänger ihop och är beroende av varandra. Osteopatens uppgift är att med händerna – osteopatin är en så kallad manuell vårddisciplin – rätta till kroppens obalanser. Det kan handla om att lindra och bota allt från rygg- och nackbesvär till migrän och till premenstruella smärtor. Efter det gick Pia en utbildning inom medicinsk laser som påskyndar läkningsprocessen på cellnivå. Man kan med medicinsk laser behandla allt från spända muskler till tennisarmbåge och bensår. Sedan studerade Pia bioresonans i Tyskland och Sverige. Behandlingsformen, som i Sverige mer beskrivande kallas frekvensterapi, går ut på att mäta frekvensen på personer för att komma underfund med om någon kroppsdel är i obalans.

Alternativ och traditionell vård under ett tak Så följde de lärorika åren i Malaga i Spanien. Det som kändes lockande för henne var att man på kliniken arbetade i team med professionella både från den traditionella och den alternativa vården. − Det var givande att jobba med likasinnade och att bli godkänd och accepterad även om man inte är en utbildad medicinsk läkare, säger Pia.

Under två års tid jobbade Pia tre veckor i Finland, en vecka i Malaga. Men så bekantade hon sig med termografin i Malaga. Hon kom också underfund med att värmekameran inte fanns i Finland och idén började ta form. Efter utbildningar inom termografi i London och Texas slutade det med att Pia köpte kameran i USA för att etablera sig inom termografi i Finland. − Jag tackade för allt jag hade lärt mig och avslutade min vistelse i Spanien, berättar Pia. − Det var meningen att den resan skulle ta slut just då, och en annan börja.

Säker och smärtfri metod Det nya äventyret handlade inte bara om termografin utan också om att öppna en egen klinik på Åland. Året var 2021. Här har kunderna börjat ta metoden till sig. − Det blir bättre och bättre hela tiden. Det handlar inte heller om en ny metod utan om en som har existerat sedan 1940-talet, säger Pia. Värmekameran är CE-märkt vilket betyder att det handlar om medicinsk utrustning som är godkänd i Europa. I Sverige använder Karolinska i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala metoden. Pia förklarar att termografin liknar ultraljud för att metoden analyserar funktionen och inte strukturen vilket till exempel röntgen och MRI gör. Sistnämnda avger också strålning. − Därför skadar inte termo-

6 KURIREN

2-24 Pia Solback-Nordling - Erika Brenner.indd 6

09.02.2024 09:40:25


grafin kroppen på något vis. Om man är tvungen att göra uppföljande undersökningar av till exempel dåliga knän är det säkert eftersom kunden inte utsätts för strålning. − Av samma orsak är termografi också ett oskadligt alternativ, eller komplement till mammografi, och kan upprepas hur många gånger som helst. Undersökningen sker också utan beröring och är smärtfri. Den kroppsdel som ska fotograferas måste dock vara utan kläder.

Orange är inte bara Pias favoritfärg, den är också varm, liksom turkos. Pia behöll det österbottniska Solback när hon gifte sig. Hon är nämligen den sista ur familjen med det efternamnet.

Skräddarsydda lösningar Även om termografin är en erkänd medicinsk undersökningsmetod och till exempel den medicinska lasern en dito behandling, kallar sig Pia en alternativ vårdare. Ur högtalarna strömmar dämpad, lugn musik, en väldoft, som puffar ut ur en liten apparat, hänger i luften. På en monter har Pia ställt fram små flaskor med blomdroppar som hon blandar åt kunden. Det handlar om att stärka och stödja känslor, som harmonierar med kundens egna, förklarar Pia och påminner om att luktsinnet är människans starkaste sinne: – Allt ifrån dofter till det vi äter, hur vi sover, bor och tänker påverkar oss. Jag jobbar inte medicinskt utan har ett alternativt tänk. Jag går på djupet och analyserar orsaken eller orsakerna till magont eller

smärta i knäet, jag ser kunden som en helhet. Därför arbetar Pia ofta med flera metoder och skräddarsyr behandlingen åt kunden. − Man ska både lyssna på vad kunden säger men också kunna ställa de riktiga frågorna. Kunden har oftast svaren själv, säger Pia.

Bygga broar med den traditionella vården Pia beklagar ändå att den alternativa vården i Finland inte är godkänd i linje med den traditionella, vilket den är i bland annat Tyskland och Spanien. I Finland har hon mötts av skepsis och kritik både av myndig-

heter och medier, traditionella läkare har bland annat kallat termografin ”oetisk” för att metodens tillförlitlighet inte har bevisats tillräckligt. − Jag måste alltid upprepa att värmekameran är godkänd medicinsk utrustning. Jag hävdar inte att man gör medicinska diagnoser med den utan undersöker kroppens funktioner och kan i ett tidigt skede upptäcka något som kan vara en sjukdom. Hon tror och hoppas att Finland med tiden följer andra länders exempel och erkänner den alternativa vården på samma sätt som den konventionella. Hon vill också bygga broar med den traditionella vården

Pia har alltid tyckt att hon inte vet tillräckligt Pia flyttade med man, tre döttrar och två katter och därför har hon gått en lång rad utbildningar till Åland. Tillsammans med en av döttrarna och kombinerar den kunskap hon fått under tillverkar hon figurer av resin som också säljs årens lopp i sina behandlingar. på kliniken.

och samarbeta med den. Pia skulle också gärna samarbeta med Karolinska och Uppsala omkring termografi och är nyfiken på hur de använder metoden. Hittills har hon bara träffat en kund som på Karolinska hade fått konstaterat reuma med hjälp av termografi. − Jag vill göra ett studiebesök för att ta reda på mera. Och så ska jag gå ännu en kurs, säger Pia som till våren packar väskorna och reser till Florida för att lära sig mer om värmekameran som kan berätta om att något kan vara på tok med kroppen.

En svag doft av citrus, som puffar ut ur en lampa, hänger i luften.

KURIREN 7

2-24 Pia Solback-Nordling - Erika Brenner.indd 7

09.02.2024 09:40:36


Helen blev fotvårdare vid sextio Fötter är hennes nya arbete. Närvårdare var yrket som passade henne perfekt, år ut och år in. Förändringen kom smygande, tills hon en dag insåg att hon måste byta jobb. Hon fick inte längre sköta sitt jobb så bra som hon kunde och ville. Helen Backman i Borgå bytte yrke efter 35 år.  Det var ett stort steg för Helen Backman att byta yrke. Hennes vänner uppvaktade henne med en skulptur av en fot. Skulpturen har hon på en synlig plats i arbetsrummet.

Text och foto: Nina Björkman-Nystén

D  Verktyg behövs, men det är de egna händerna som är allra

viktigast när fotvårdaren Helen Backman jobbar. Hon lyssnar på den som vårdas och anpassar behandlingen efter behov och önskan.

et blev mycket att tänka på, mod och handling krävdes. Familjens ekonomi måste beaktas och anpassas, men eftersom barnen var utflugna var det bara hon själv och mannen som berördes. Det skulle nog gå, bestämde hon. Men ville någon skola ta emot henne? Länge hade Helen Backman tänkt på hur viktigt det är att folk sköter sina fötter. Hon tänkte också på sin mamma som levde till hög ålder, välskötta fötter var viktiga för henne livet ut. Mamma fanns inte längre kvar för att fira Helens nya yrke i juni 2023, men hon finns kvar i dotterns företagsnamn, Geetos fötter. Mamman kallades Geetos. Helen Backman blev som

ung antagen till den yrkesutbildning dit hon hade sökt och hon utexaminerades som närvårdare 1985. Långt senare blev hon antagen till den nya utbildning hon sökte till och examen som fotvårdare fick hon 38 år senare, samma år som hon fyllde 60. Jag har alltid tyckt om att jobba, men jag gillade inte alls nyordningarna på mitt förra jobb. Inte vet jag hur länge jag kan vara kvar i arbetslivet, men minst tio år, tänker jag. Varje dag är jag glad inför en ny arbetsdag och ger mig i väg med iver. Hela arbetslivet har hon jobbat med mänskors hälsa och välbefinnande, men förändringen är ändå stor. Nu är personerna hon sköter i alla åldrar och oftast vid god hälsa.

8 KURIREN

2-24 Fotvårdare Helen Backman - Nina Björkman-Nystén.indd 8

09.02.2024 09:36:56


HELENS RÅD FÖR FRISKARE FÖTTER • Tvätta fötterna varje dag, också mellan tårna. Torka ordentligt! Om fukten är kvar mellan tårna är risken stor för fotsvamp. • Smörj fötterna efter varje tvätt så håller de sig mjuka. • Klipp naglarna rätt. Naglarna klipps rakt av och filas, hörnen filas så de inte är vassa. • Byt strumpor varje dag, välj naturmaterial som ull, bomull, bambu och silke. • Använd skor som passar din fot till längd och bredd och som känns sköna. Fötterna blir oftast bredare med åren. • Besök en fotvårdare minst en gång per år. Så förebyggs problem och du får samtidigt själv skön avkoppling!

 Nina Fomin, Helen Backman och Camilla Sobott delar inte bara lokal utan också syn på vården. Hjälp till självhjälp är ett viktigt begrepp.

– Mina patienter på hälsocentralen var förstås mestadels äldre personer. Många behövde få sina fötter skötta, mera än vad vårt jobb tillät. Nu koncentrerar jag mig på fötterna, som också i många fall berättar en del om hur hela mänskan mår. Arbetsrummet där Helen tar emot är ljust och trevligt inrett, det doftar gott. Allt fotvårdaren Helen behöver finns nära till hands. Stolen där kunden sitter är stadig, bekväm och går att ställa in så att varje kund har det bekvämt och skönt, rentav en känsla av lyx. I rummet finns också en brits. Lokalen Helen jobbar i är planerad så att tre personer kan jobba här, men två i taget. De två andra ger i huvudsak olika slags massage, som klassisk massage, zonterapi, huvudmassage och guashaterapi. Eller någon variant av alltihop som passar den person som är under behandling. Lång

erfarenhet i branschen tycks ge säkerhet. – Det är en lycka att vi har hittat varandra, säger Helen och presenterar kollegerna Camilla Sobott och Nina Fomin. Vi hjälper varandra och så är det förstås roligt att ha sällskap på jobbet. De tre har ett gemensamt socialt rum, inte stort, men tillräckligt för att vi fyra kunde ha en trevlig och informativ pratstund.

Trio som trivs tillsammans Camilla Sobott har prövat på olika jobb och hon har flera utbildningar, massör blev hon 1994. Hon har samarbetspartner också på annat håll, som inom den offentliga vården. Det här är ett område som utvecklas hela tiden, det är både nödvändigt och roligt med fortbildning.

Österländska vårdmetoder är väl framme här. Camilla berättar om guasha och mixade behandlingar som har sitt upphov i traditionell kinesisk medicin. Man trycker på olika punkter på kroppen, ungefär som i akupunktur eller masserar huden och muskler. Den här metoden ger snabb lindring vid vissa smärttillstånd och spänningar. Camilla Sobotts motto är ”Är du redo att möta din kropp och hitta balans i livet?”. Klassisk massage var starten också för Nina Fomin, som blev färdig med massörutbildningen 1994, samma år som Camilla Sobott. Hon är dessutom utbildad närvårdare och sjukskötare. För åtta år sedan beslöt hon sig för att fortsätta jobba inom vården, men just på de sätt hon själv vill. Barnen var utflugna, hon flyttade från Kotka till Forsby i Lovisa och

utvidgade jobbet som massör i Borgå. – Jag gör också hembesök, det finns ett stort behov, särskilt bland äldre mänskor. Det passar mig bra att hjälpa med allt som hör till i ett hem. Ibland behöver någon hjälp med att helt enkelt ta en promenad, det passar mig fint, säger Nina. Samarbetet de tre emellan är fruktbart, Sobott och Fomin säger att deras ursprungliga koncept blev starkare och bättre när verksamheten kompletterades med en fotvårdare. En del av Helen Backmans jobb är ju också massage, men speciellt för fötter och ben.

Mjuka men starka fötter – Fotbad, peeling, hudförändringar, nagelklippning och vård av naglar, svampnaglar, förtjocknade naglar, förhårdnader, vård av liktorn, smörjning och lätt massage, räknar  KURIREN 9

2-24 Fotvårdare Helen Backman - Nina Björkman-Nystén.indd 9

09.02.2024 09:37:03


Forts. från föregående uppslag

Helen Backman upp när hon beskriver sitt dagliga jobb. Fotvården har som mål att få fötter i skick. När man står och går på fötterna varje dag kan det uppstå problem. – Jag önskar att varje kund som stiger upp från stolen här gör det med lätta fötter. De olika behandlingarna tar olika lång tid och har olika pris. Det går att beställa endast nagelklippning, eller endast fotmassage. Helen ger behandling som effektiverar vätskebalansen i hela kroppen och undersöker diabetsfötter för att kunna planera vård. – Jag diskuterar förstås med mina kunder, så att var och en får det den behöver och önskar. Massage av fötter och ben kan vara precis det någon behöver och vill ge sig själv som gåva.

Helen Backman skattar sig lycklig för att hon har hittat två bra kolleger att jobba med och att de har sina mottagningar mitt i Borgå, ett stenkast från torget. – Fastän vi är lätta att nå önskar ändå ganska många hembesök, har det visat sig. På onsdagar och torsdagar gör jag hembesök hela dagen, det tycker jag också om, det ger variation i arbetet. Fotvårdaren kan avhjälpa många problem och få ordning på skavanker. För att resultatet ska hålla i sig och effekten bli ännu bättre är råden på vägen som kunden får viktiga. Helen Backman har bland annat sulor av ren som hon vet kan hjälpa vissa fötter, hon har hjälpmedel som kan hjälpa till att återge sneda tår bättre riktning, hon ger råd om salvor, strumpor och skor. För att inte tala om rörelser som stärker ben och fötter. 

LÄTTA KRYSSET kampSport mansnamn

lite tjockare smet svängde

används för navigering

talar inte sanning inte upptagna traditioner

adams hustru rekryterar

hoppsan ! TOG TILL ORDA

helsingin sanomat tvivlet

motsats till upp gissa ström ”er” på äldre sätt slö ha på känn

----som ett asplöv hursa ?

gå rakaste vägen Mjuk

illasinnad

så kan hon heta

ilsken, vred

typ av soffa barrig buske svensk stad ; tjejnamn natrium på kort sätt

kryssmakare : David Forsblom

Lösning på sidan 54.

Helen blev fotvårdare ...

LÄSARBILDER

En stämningsfull vinterbild, tagen i mitten av januari i Sandviken i Vasa, då det officiella snödjupet var hela 41 cm.

Morgonsol i Vasa i början av februari.

Båda bilderna är tagna och inskickade av Christian Nylund.

 Fortbildning och ett öppet sinne är A och O i vården.

Undervisningstavlor fungerar fint som inredningselement. 10 KURIREN

2-24 Fotvårdare Helen Backman - Nina Björkman-Nystén.indd 10

09.02.2024 09:37:14


MÄNNISKOR EMELLAN Leif Galls är diakoniarbetare i Replots församling. Han är bosatt i Korsholm.

Musik i Guds hus Musik och lyrik har alltid haft en stor betydelse för Guds folk. Israels folk sjöng vid templet och vid synagogorna. Psaltarens bok i Bibeln är både en sångbok och en bönebok. Längtan efter Guds närhet, andakt, lovsång, förbön, syndabekännelse och undervisning är något som följt med de troende från början och tills i dag. Men musikstilen ändras. Jag har undrat ibland varför vi inte har kvar en enda melodi från Psaltaren, alltså Jesu psalmbok. Men oavsett om det är koptiskt, katolskt, baptistiskt, Hillsong- eller Amish- sammanhang så är sången viktig.

tan likadant som alla de andra så skulle jag också vilja gråta, men av helt annan orsak. Att det mer eller mindre runt hela globen finns församlingar som kastat psalmbok, gamla visdomar och febrilt försöker låta som Hillsong, då får man ”leidon”.

Musiksmaken kan också ta ett steg tillbaka

 Musiken har i alla tider varit viktig i många kristna sammanhang. Foto: Adobe Stockphoto.

inte sticka under stol med att jag åriga och verktyget skulle vara rockmusik Jagär kan uppväxt med Led Zeppelin, Uriah med rakt bibliskt budskap. Det finns en

Heep, Black Sabbath och liknande musik. Min tio år äldre bror hade en stor påverkan bland annat för att han var med i olika skivklubbar och köpte skivor mer eller mindre regelbundet hela 1970-talet.

Annan musiksmak än dåtidens storheter Då jag kom till tro under 1980-talet hade jag alltså ingen erfarenhet av dåtidens storheter som hade revolutionerat den religiösa musikscenen såsom bröderna Samuelsson och Pelle Karlsson. Min utgångspunkt var en annan. Jag hade en vän som tog med mig på en högljudd kristen rockkonsert vid handelsläroverket i Vasa, Jerusalem hette gruppen. Som nytroende kände jag en enorm glädje och det verktyg jag hade var de psalmer lärarinnan Edel Yrjans hade lärt oss främst under morgonsamlingarna. Samtidigt ville jag omedelbart göra samma sak som gruppen jag hade hört gjorde. Jag ville föra ut budskapet till mina jämn-

massa faror i musikvärlden och för mig personligen behövde jag ta ett tydligt avstånd mot den musiken jag hade växt upp med. Så det brann en del skivor där hemma, bland andra Eppu Normaali och Sex Pistols.

Generationsdiskussion om musik i Guds hus Så småningom bildade jag och mina kompisar ett band och efter en av de första spelningarna kom så första diskussionen. En äldre troende man var upprörd och förstod inte skramlet och föreslog att vi skulle byta ut elgitarrerna mot akustiska. Det var första ”generationsdiskussionen” om ämnet ”musik i Guds hus”. En evig diskussion som aldrig någonsin tar slut. Under årens lopp har musikstilar kommit och gått. Första gången jag hörde en sång från Hillsong i Australien, så grät jag. Äntligen ”min musikstil”, tänkte jag då. Men när jag så har hört låt nummer 1282 som låter näs-

I dag lyssnar jag ibland på liturgisk sång eller enkla bibelsånger från ett par som varit med i Amish. Jag lyssnar ibland på Pelle Karlsson vars produktioner var enormt välgjorda. Pelle blev upptäckt av Brian Epstein – som var manager åt Beatles när Pelle sjöng med i Wienerkammersängerknaben. Visst lyssnar jag också på en hel del rockmusik men gudstjänstmusiken har nog sökt sig bakåt i tiden. Häromdagen upptäckte jag en församling i Lafayette, Colorado – nämligen Flatirons Community Church. Församlingen har sedan 1990-talet haft en egen linje när det gäller gudstjänstmusik. Vid gudstjänsterna spelar man i första hand kända rocklåtar av Queen, Led Zeppelin, Lady Gaga och Ed Sheeran för att nämna några. Andras och egna lovsånger ryms i och för sig också med. Volymen under gudstjänsten är som en högljudd rockkonsert (jo, man delar ut öronproppar) och predikan, undervisningen, är trots detta av rätt så klassisk amerikansk konservativ evangelikal form. Varför? Antagligen för att det lockar i första hand 30–60-åringar som tar barnen med sig. I början följde cirka 200 personer gudstjänsten, i dag har församlingen cirka 19 000 följare! Jag vet inte, okej det lockar folk. För mig har de olika stilarna olika uppgifter, men musik i Guds hus har i princip samma uppgift då som nu: hjälpa till andakt, syndabekännelse, lovsång, undervisning och helt enkelt hjälpa till andakt, närhet och tid med Gud. ”Leevi” KURIREN 11

2-24 Människor emellan Leif Galls.indd 11

09.02.2024 09:26:33


Bertel Lindell valde glädjen trots allt

”Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans” heter det i den gamla psalmen. Pensionerade radioredaktören Bertel Lindell har upplevt båda i rikliga mått. Han blev änkling 2013. Nio månader senare försvann sonen Simon för att en månad senare hittas drunknad. Bertel förlorade halva familjen inom nio månader, och inte ens det innebar slutet på de svåra åren. Han har aktivt valt att satsa på glädjen under resten av livet. Text och foto: Dan Kronqvist 12 KURIREN

2-24 Bertel Lindell - Dan Kronqvist.indd 12

09.02.2024 09:31:44


A

tt intervjua Bertel Lindell just i skidspåret vid Keinukallio i Kervo är nästan självklart. Det är där han trivs bäst, från den första snön fram till de sista resterna av ett nedslitet skidspår i vårsolen. Han hör inte till dem som klagar över snöfall på sin Facebooksida, tvärtom. Dessutom är han ett levande bevis på att man kan gå igenom sorg och förluster utan att bli bitter och ge upp. Bertel Lindell hann bli rikskändis i hela Svenskfinland innan han gick i pension från Yle Vega för ganska exakt sex år sedan. Vid pensionskaffet kallades han ”Mr Yle” av dåvarande vd Lauri Kivinen. Radiokollegan Hasse Johansson kallade honom alltid ”Yle:s ledande mannekäng” eftersom han gärna använde kläder med bolagets logo på. Allt började ändå i Tuckor i Vörå. Där föddes han, och där var pappan först handelsman innan han hade butikerna i Karperö och Bertby. – Det var butiksdöden på sjuttiotalet som tvingade pappa att byta bransch. 1974 var det slut på handlandet. Vi flyttade till Nykarleby och pappa fick jobb på Keppos minkfarm. Efter en tid fick han jobb på ett snickeri, säkert ett drömjobb för honom eftersom han alltid tyckt om att jobba med trä. Tyvärr fick han ganska snart cancer och dog alldeles för tidigt, säger Bertel Lindell. Bertel började skriva och bli publicerad redan vid 10–12 års ålder. – Jag debuterade med några dikter i söndagsskolans tidning. Min mamma var konstnärlig och skulle säkert gärna ha ägnat sig åt sådant om det hade funnits möjligheter. Pappa var litterär och berömde alltid mina dikter och sagor. När min klass gjorde ett besök på Vasabladet blev jag fascinerad av sätteriet där jag fick en egen stämpel med mitt namn. Det var ett besök som inspirerade mig att fortsätta med skrivandet. Österbottniska posten blev min huvudsakliga kanal, i den tidningen

skrev jag ganska mycket, säger han. Under studietiden skrev Bertel i både Åbo Underrättelser och Västra Nyland. Dessutom recenserade han skivor och konserter i Kuriren under Frejvid Weegars och Elise Niemis tid. Om musik och barnteater skrev han i Eos. Journalistiken var ett behändigt sätt att dryga ut studielånet. – Min pappa hade helst sett att jag hade blivit lärare, präst eller något annat tryggt, men han såg ju att jag helst ville satsa på journalistiken. Det var han som upptäckte att Yle i Vasa sökte sommarvikarier och fick mig att ansöka om en plats där. Det blev början på min livskarriär. Efter sommarjobbet fick jag hoppa in under jullovet, och sedan nästa sommar igen. Senare under studietiden jobbade han på radion i Åbo samtidigt som han var informationssekreterare för Brahe Djäknar och spelade i Axelbandet, i dansorkestern On The Rocks tillsammans med Anders Teir, Henry ”Blues” Lindell och Kim von Schantz, och i dixiebandet SFP Jazz Band (Förkortningen stod för ”Svin för pärlor”. Det var under studietiden som Lars Sund lanserade artistnamnet ”RockBerra”, och det har hängt med sedan dess.

Radiofamiljen i Helsingfors Efter en tid blev han intresserad av ett radiovikariat i Helsingfors. – Det var nervöst att möta radiochefen Paul von Martens och hans underlydande, men jag försökte låta självsäker under intervjun. Ändå fick jag inte jobbet, men när hon som hade hamnat i första förslagsrum tog tillbaka sin ansökan fick jag erbjudandet igen. Jobbet började med en tre månaders radiokurs, och därefter bet jag mig fast. Det var början på en frilansperiod på Yle i Helsingfors som pågick ända fram till 1982. Efter det var jag fast anställd fram till min pensionering 2018, säger Bertel. – Tiden på Yle har jag aldrig ångrat, säger han. Där hittade jag min hustru och där fanns alla de kolleger som senare följde mig genom livet. En arbetsgemenskap är viktig för att livet ska kännas komplett. Kollegerna och ritualerna är en viktig del av arbetslivet, och att vara ute på fältet och möta lyssnare var alltid det viktigaste för Bertel. – Att Tomas Ek gick bort 2020 drabbade mig hårt. Vi hade jobbat tillsammans nästan dagligen i åtta år med ett ganska grabbigt program. Vi sporrade varandra hela tiden, och

jag minns att Bettina Sågbom frågade Tomas samma sak som min hustru Sinikka frågade mig: om jag alltid måste vara värst. Tomas kunde ibland bli lite försenad och ringde och frågade om jag kan starta på egen hand tills han hann till studion. Han rökte dessutom, och ofta när han gick ut på rökpaus kunde det ta väldigt lång tid eftersom han alltid tyckte om att prata med folk. Det var ju många andra som rökte också, säger Bertel. I radiostudion gällde det att alltid ha någonting att säga. Det får aldrig vara tyst. Det hände sig dessutom ibland att producenten stack sig in och frågade ”Kan ni ta en timme till?” och då var det bara att låta munnen gå. Under de sista åren på Yle skulle redaktörerna själva köra ut sändningarna, och när sonen Simon blev intervjuad i studion efter en VMseger i kärrfotboll förundrade han sig över att pappan faktiskt klarar av alla knappar. Alla minnen från tiden på Yle finns kvar, och Bertel har alltid tänkt att han borde skriva ner dem. – För egen del, och kanske för kommande generationer, kunde det vara bra att få minnena på pränt, säger han.

BERTEL LINDELL Yrke: Pensionerad radioredaktör Född: I Vörå

Bosatt: I Kervo

Intressen: Skidåkning, musik, körsång i YLE:s kör Ylennys, litteratur Fritid: Stugan i Vörå, motion och styrketräning

Framtidsplaner: Mera musik, mera skrivande

 Skidcentret Keinukallio hemma i Kervo är Berras favoritplats och vintern hans favoritårstid. Det är inte han som gnäller på Facebook när det snöar. Han tar tacksamt emot skidföret.

KURIREN 13

2-24 Bertel Lindell - Dan Kronqvist.indd 13

09.02.2024 09:32:07


småningom tog jag mina barn med på scenen. Miss Ida och Mister Simon medverkade från ganska unga år, säger han. – I dag kan jag ibland gräma mig över att musiken aldrig blev mer än en hobby bland många andra för mig. Det skulle ha krävts mera aktivitet för att bli riktigt bra på dragspel, gitarr eller trummor, men det får jag leva med nu. Jag spelar när jag vill, och det känns bra.

Cancer och död

 Motion är bra på många sätt, säger Berra. Dels håller man sig frisk och alert, dels hinner man bearbeta många funderingar medan man håller på.

Bertel Lindell ...

Forts. från föregående uppslag

Humor och musik Humorn har alltid varit en viktig beståndsdel i Berras liv. Under åren med Tomas Ek gällde det att hitta på skämt i studion, gärna lite bättre än det föregående, och det blev en reflex som sitter i. – Nu som pensionär har jag ju mera tid att skriva, och kåserierna i Hbl kompletterar jag gärna med ordvitsar och aforismer på Facebook. Egentligen är det korta formatet min favoritgenre, jag har alltid gil-

.

lat de japanska versmåtten haiku och tanka, säger han. Under studietiden började han skriva ner korta funderingar, och numera är det lätt att få respons när han skriver dem på Facebook. Reaktionerna sporrar i sin tur till att fortsätta. Både föräldrar och barn kommer ihåg Plommonsylt, den grupp med varierande sammansättning som Bertel Lindell ledde under många år. Först bestod repertoaren av rysk folkmusik, men småningom övergick den till barnmusik. – På den tiden var det bara Mora Träsk som spelade ny-

skriven barnmusik med kreativt innehåll. Det här var före Sås & Kopp och alla efterföljare, minns han. Plommonsylt turnerade mellan Åland och Österbotten. Under några år i slutet av 1970-talet uppträdde Plommonsylt varje helg tills äkta hälfter och flickvänner fick nog. Med tiden blev det allt större problem att hålla ihop bandet. – Min syster Monas man Markku Lönngren bodde i Jakobstad, min bror Greger i Vasa och jag i Helsingfors. Vi hade alla egna liv och tidtabeller att hålla. Jag fortsatte ensam, och

.

2010 fick Bertels hustru Sinikka sitt första cancerbesked. Då gick han ner till 60-procentig anställning för att de skulle få mera tid tillsammans. – Vi hade kommit hem från Bruce Springsteens konsert i Helsingfors när Sinikka sade att hon hittat en knöl i bröstet. Det blev början på en tung och oviss tid. Hon fick en prognos på två år, men tack vare allt bättre behandlingar fick vi tio år, säger han. Att Sinikka dog skulle ha varit sorg mer än nog för de flesta, men nio månader senare försvann också sonen Simon en kväll. – Det blir tio år sedan i april, och det är ännu nästan lika svårt att acceptera. Det känns fortfarande väldigt färskt. Jag vet att det inte finns några andra alternativ än att gå vidare. Jag fokuserar numera på att jag också har en dotter som dessutom gett mig ett barnbarn, säger han. De första veckorna efter Simons försvinnande var Bertel ledig från jobbet, mest för att ovissheten och de praktiska frågorna tog så mycket energi. Efter en tid kände han att han måste tillbaka till vardagsrutinerna och ett fungerande sammanhang. – Jag satt i studion mitt i en

.

14 KURIREN

2-24 Bertel Lindell - Dan Kronqvist.indd 14

09.02.2024 09:34:16


sändning när polisen ringde en månad senare. Jag anade vad de skulle säga, och de meddelade mycket riktigt att de hittat Simon. De frågade om jag kan komma, men jag svarade reflexmässigt att jag måste avsluta sändningen först. Då var det Tomas som fick mig att avbryta, han hade själv barn och hade tagit Simons försvinnande hårt. Heidi Grandell hoppade in under resten av sändningen. När jag varit hos polisen och fått det officiella meddelandet att Simon hittats drunknad tog jag tåget hem som vanligt. Både min dotter Ida och jag var förkrossade, men samtidigt lättade över att vi fått klarhet, säger han. Tiden därefter blev en sorgetid. Han intalade sig varje morgon att också den här dagen är värd att leva. Samtidigt fick han uppleva hur väldigt många, också helt okända människor, stöttade honom i sorgen. – Jag och Ida hade bestämt oss för att inte gå in på nätet medan Simon var försvunnen, eftersom vi visste hur diskussionerna skulle irra iväg. Efteråt märkte vi att det fanns en massa skumma teorier om hur allt kanske hade gått till, men vi kände Simon och visste ganska bra vad som var realistiskt. Dessutom fanns det de som hade fått olika uppenbarelser eller bara hittat på teorier om olika mördare. Vi tvingades till och med kyla ner vissa personer för att de inte skulle bli åtalade för ärekränkning, säger han. Som om det här inte skulle räcka för att fylla olyckskvoten råkade Bertels bror Greger senare ut för en frontalkrock när han

.

körde sin buss i Högforstrakten. En självmordskandidat hade stulit en bil och styrde rakt mot bussen. Greger klarade sig med fysiska skador, men det tog tid för honom att komma tillbaka.

Stormen Aila 2020 var det dags för stormen Aila, och den drog fram med full energi över Bertels sommarstugetomt i Vörå. Den förstörde nästan allt innan den drog vidare. Hundra träd föll, och sedan han fått hjälp av bekanta i närheten för att reda upp det akuta räknade han in 60 kubik flis och 50 kubik ved förutom alla användbara stockar. Skorstenen var knäckt och alla byggnader på tomten skadade, men i sakta mak har allt blivit fixat. – Gustav, en av mina kompisar i Vörå, kom först och inspekterade och undrade lite uppgivet hur man skulle börja reda upp alltihopa, men sedan kom han tillbaka med kranbil och såg. Han jobbade länge på tomten, och jag fick dessutom hjälp av svärsonen och flera andra bekanta. Vi bodde i en liten stuga, jobbade 5–6 timmar varje dag och badade sedan bastu. Det var ett riktigt talkoliv och en fin gemenskap, minns han. En naturkatastrof är inte över innan försäkringsbolaget säger sitt, och Bertel Lindell upplevde många osäkra veckor innan det blev klart att han får den ersättning han betalat premier för under många år. Bertel fick ersättning för sitt eget arbete, och när behandlingen av ärendet var klar kunde 

 Bertel Lindell har pensionerats från Radio Vega för flera år sedan. Han kåserar numera i Hufvudstadsbladet och skriver underfundiga aforismer och tankar på Facebook.

KURIREN 15

2-24 Bertel Lindell - Dan Kronqvist.indd 15

09.02.2024 09:35:08


BERTEL LINDELLS ANEKDO

 Sorgen i livet går aldrig helt över, men om man satsar aktivt på glädje och humor är det lättare för en själv att gå vidare, säger Bertel Lindell.

han dela summan med dem som jobbat för att få tomten beboelig igen. – Jag väljer glädjen efter allt som hänt. Det beror delvis på min personlighet, men delvis också på att man måste göra sådana val. Jag försöker göra mitt liv så bra det går på äldre dagar med motion, vettig kost, kulturupplevelser och ett socialt liv. Det är pengar på banken sedan man kommit över 70. Man måste ge energi för att få energi, och i synnerhet motion är ett bra sätt att lugna nerverna och samtidigt bearbeta saker mentalt, säger han. – Om jag ångrar någonting är det väl att jag inte satsade mera aktivt på musiken. Jag har alltid slutat med ett instrument när det kunde ha blivit allvar. Ett annat dåligt samvete är alla de litterära idéer jag aldrig hunnit skriva ner. Jag har alltid haft svårt att sätta sista handen vid ett projekt. Men nu som pensionär säger han sig ha han mera tid för att både spela och skriva. – Musiken får mig alltid på gott humör, och likadant är det med de texter jag skriver. Planerna är att småningom tillbringa mera tid i stugan i Vörå, men jag har en 16-årig 16 KURIREN

2-24 Bertel Lindell - Dan Kronqvist.indd 16

kunde göra intervjun, som blev sändningsklar i tid. När det är så här bråttom tappar man nerverna helt, eller också skärper man sig då man vet att det är allvar. Tillbaka på redaktionen lät jag kollegorna få veta att det här minsann inte fick upprepas. Lerige Martin Vi var på väg för att presentera ett krigsmuseum i västra Nyland i morgonens direktsändning. Martin körde utesändningsbilen, och han skulle också sköta tekniken medan jag koncentrerade mig på intervjun. Det var vår och tjälen höll på att gå ur jorden, men för att säkerställa sändningskontakten till Böle körde Martin bilen in på den ganska mjuka innergården. Det tog en stund att ordna med tekniken, och min intervju tog ungefär en kvart. Efter avslutat uppdrag skulle vi återvända till Böle. Martin hade bråttom tillbaka för att kunna sköta resten av förmiddagens sändning. Bilen hade under tiden sjunkit ner i marken, och hur han än gasade så snurrade draghjulen runt. Jag och damen som hade medverkat i sändningen försökte skjuta på, men inget hjälpte. Efter ett tag bytte jag och Martin

FINN 5 FEL

Lösning på sidan 54.

Forts. från föregående uppslag

katt som inte alls vill åka bil. Jag fick katten av min dotter när jag blev ensam i bostaden, och jag tror att jag respekterar hennes obehag för resor och väntar ut henne. Nu lever jag i självvald ensamhet i radhuset i Kervo, men jag har mitt första barnbarn hos dottern i Vasa. Mitt mål är att bli en morfar av samma kaliber som min farfar i Tuckor, en förebild på många sätt. Han hade långt tålamod och var hela tiden full av idéer. Han var märkligt ungdomlig hela livet, säger Bertel. 

FINN FEM FEL

Bertel Lindell ...

Lasse Åberg och Nagran Lasse Åberg var i stan för att promota någon av sina Sällskapsresan-filmer, och jag fick i uppdrag att åka ut med den tunga och otympliga Nagrabandspelaren för att intervjua honom. Det var förmiddag och det var bråttom. Jag skulle intervjua honom, hinna tillbaka till Böle och redigera intervjun så att den var klar för direktsändning i Vardagsmagasinet klockan 14. Flera journalister var på plats, och då jag förklarade min brådska lät de mig intervjua Lasse som först. Då vi skulle sätta i gång märkte jag till min fasa att det inte fanns någon tom spole i bandspelaren, bara fullånga band. Den som hade haft Nagran före mig hade slarvat, regeln var att den alltid skulle vara startklar för utryckning. Nu återstod det bara att ta ett av de fulla banden, trä upp det på en blyertspenna och spola själva bandspelarbandet ner i en papperskorg, 800 m band var det visst, och det tog tid. Papperskorgen blev överfull. Lasse satt bredvid och rörde inte en min, som om det hade varit vardagsmat för honom. Jag skämdes så in i Norden, och kom med några ihåliga förklaringar. Till slut var rullen tom och vi

Kan Kan jagjag få få ringa tillfirman firman ringa hem hem till ochoch be om instruktioner – det här är första gången jag be om instruktioner – det härblir ärinsläppt för- någonstans! sta gången jag blivit insläppt nånstans! 09.02.2024 09:35:24


NEKDOTER FRÅN YLE plats. Jag satte mig bakom ratten och Martin skulle skjuta på. Jag började gasa för snabbt, eller kanske Martin var lite oförsiktig. Däcken sprutade gyttja rakt på honom och han blev gyttjig från topp till tå. Ytterligare en man dök upp, och slutligen fick vi loss bilen. Vi körde i ilfart till Böle, gyttjiga Martin satt bakom ratten och jag bredvid. Martin hann varken putsa eller byta sina kläder, utan sprang direkt till studion för att hinna sköta sitt jobb. Den dagen blev det allmän skytteltrafik till studion för att få en skymt av den gyttjiga Martin. Så handlar en man med ansvar och passion för sitt jobb. Huvudsaken att allt rullar. Det här är en episod som folk talar om ännu i dag. De tysta hundarna Yle i Helsingfors är en så stor arbetsplats att man kan byta jobb då och då, vilket också jag gjorde. Jag ville jobba ett tag på en regionalradio och sökte mig till Vega Mellannyland. Min första tidiga direktrapportering gällde en hundgård för omhändertagna hundar. ”På vägen skall ni plocka upp en flicka som vet vart ni skall", meddelade redaktionssekreteraren Peik, som visst hade glömt att ta reda på adressen. På den tiden använde vi sändningsbil med tillhörande tekniker, och Rainer startade den stora skåpbilen. En ung man, Christian från Sibbo, följde också med för att lära sig teknikerns jobb inför sin framtida anställning. Det här var långt innan gps-navigeringen hade kommit. Det var vinter och mörkt, flickan väntade där hon skulle och hon började beskriva rutten. Mitt i allt blev hon osäker på var vi var, hon kände inte igen sig i mörkret. Tiden var knapp, vi skulle snart medverka i sändningen, men hur vi än irrade kom flickan inte ihåg vägen. ”Nu är det bara ett par minuter kvar till sändning, nu får du hoppa av någonstans och avge någon slags rapport”, sade Rainer. Vi stannade vid en någorlunda lugn busshållplats, Rainer kollade hörbarheten och kopplade

min sändarutrustning och jag började prata. Den gången gjorde jag mig skyldig till en sak som jag aldrig hade gjort förr, och inte senare heller. Jag fejkade att vi var framme och beskrev olika hundar, hur de var inhysta och hur tyst det var då man inte kunde höra ljud från hundarna som var lugna och beskedliga. Under tiden hade det börjat ljusna, och efter en tids cirklande omkring i Esbo hittade vi fram till hundgården. Där var det ett sådant liv och skällande att Rainer sade att vi inte skulle ha kunnat sända där inne utan distorsion och en enda ljudmassa av alltihop... Efter ”utfört uppdrag” skulle vi tillbaka till Böle, för jag skulle leverera en nyhet till följande dags sändning, och det var bråttom. Rainer startade bilen, men det visade sig att han hade backat ner i ett snöfyllt dike. ”Gåin ut å skjut på nu pojkar!” kommenderade Rainer, men vi kunde inte rubba bilen en centimeter. Någon sade att en tekniklastad utesändningsbil vägde fem ton, varav merparten fanns baktill. Det var sällsynt med mobiltelefoner ännu då, och den enda som hade någon form av telefon var Rainer som tvingades kalla på bärgningsbil. Någon kontakt med redaktionen hade vi inte fått. Den vinterdagen var det visst också andra som behövde draghjälp så vi måste vänta någon timme innan det blev vår tur. Redaktionen hade varit ovetande om vad som hade hänt, min nyhetsjakt hade misslyckats och dagens programledare Bie var arg. Hon blev ofta nervös om allt inte gick enligt planerna, och nu hade jag gått över ett par minuter med min rapport så att nyheterna inte hade kommit igång på slaget, som de skulle. Jag var ny på redaktionen, och visste inte att det var så strikt med det, och dessutom hade jag inte haft koll på klockan i mörkret, stressad som jag var av morgonens äventyr. Det blev lite tråkigheter efteråt, någon form av dispyt mellan redaktionen och teknikern om vem som skulle betala för bärgningsbilen. 

ETT GOTT SKRATT förlänger livet ✽ Tre män är strandade på en öde ö. De finner en magisk lampa som de gnider på och fram träder en ande. Anden ger männen en önskning var. Den förste mannen önskar att han var hemma hos sin familj igen. Den andre mannen önskar samma sak. När den tredje mannen ska få sin önskning säger han: – Jag saknar mina kompisar och önskar att de kom tillbaka hit. ✽ Vad är det bästa med Schweiz? – Jag vet inte men flaggan är ett stort plus! ✽ – Vad sa hon när du friade? – Att hon måste fråga sin man först. ✽ – Du lovade att inte skvallra till mamma och pappa om när jag kom hem i natt, sa systern surt till sin lillebror. – Det gjorde jag inte heller, protesterade han, jag sa bara att det var tråkigt att äta frukost utan dig. ✽ Sune och Ruben var på auktion i Bergen. Sune ropade in en papegoja för en stor summa pengar: – Jag hoppas den kan prata, säger Sune. – Det kan den. Den bjöd ju över dig hela tiden, svarade Ruben. ✽ – Jag sa åt Måns att jag inte ville se honom mer. – Vad gjorde han då? – Han släckte lamporna! ✽ – Det där är väl ingen blandad kör. Den består ju enbart av män? – Visst är den blandad. Några kan sjunga och andra kan inte alls. ✽ Astronomiprofessorn har stoppats för fortkörning och försöker trassla sig ur situationen: – Snälla konstapeln låt det hela få

rimliga proportioner. Vi lever på en planet som roterar runt sin axel med en hastighet av 1500 km/h, samtidigt som den med en hastighet av drygt 100 000 km/h snurrar runt solen, som i sin tur med en hastighet av miljoner km/h rör sig runt Vintergatan, som rör sig genom universum med än ofattbarare högre hastighet. – Och ni tänker sätta dit mig för att jag kört med ynka 65 km/h på en 50-sträcka?

✽ Lilla Emma sitter och äter middag med sin familj och sin pappas nya chef. Plötsligt frågar Emma: – Mamma, är det get vi äter? – Get? Nej, hur kan du tro det, älskling? svarade mamman. – Men... du sa ju i morse att du var arg för vi var tvungna att ha den gamla geten på middag. ✽ Vad är det för pålägg du har på smörgåsen? – Tunga. – Usch, hur kan du äta sånt som andra haft i munnen? – Ska du säga som äter ägg. ✽ Den lilla dottern till en fiskhandlare är tillsammans med sin mamma på museum för första gången. Hon får syn på ett skelett av en människa och ropar: – Titta mamma, en rensad farbror! ✽ – Varför sitter du alltid på första bänkraden på bio? – Jag vill se filmen först av alla! ✽ – Mamma, jag hittade en falsk hundralapp i dag. – På vilket sätt var den falsk? – Den hade tre nollor och inte två. – Men kära barn, vad gjorde du med den? – Jag slängde den i papperskorgen såklart. KURIREN 17

2-24 Bertel Lindell - Dan Kronqvist.indd 17

09.02.2024 09:35:56


 Alla kan träna styrkelyft, hälsar Robert! – Vi som är aktiva hjälper gärna till, både med att visa bra teknik och coacha ifall någon också vill börja tävla.

Styrkelyft passar alla oberoende av ålder Styrkelyft är en sport som många kanske inte ens vågar tänka tanken att prova på, men det är en rolig sport som man kan börja med i vilken ålder som helst, säger styrkelyftaren Robert Gleisner i Nykarleby som välkomnar alla till gymmet. Text och foto: NINA ÅBRANDT 18 KURIREN

2-24 Nykarlebybon Robert Gleisner tävlar i styrkelyft ALT 2 - Nina Åbrandt.indd 18

08.02.2024 13:49:52


M

ed gymväskan slängd över axeln stegar Robert Gleisner in genom dörrarna till Stjärnhallen i Nykarleby. Ett bekant utrymme för styrkelyftaren som tränar nästan dagligen. Han har precis avslutat arbetsdagen och nu tar dagens andra arbetspass vid, träningen i gymmet. Att vara elitidrottare kräver disciplin, fasta rutiner och planering – på alla plan i livet. Det är inget nytt för Robert. Idrottskarriären tog ändå inte sin början i gymmet, den gick på två hjul. Som ung tävlade nämligen Robert i motocross. Han tävlade på FM-nivå, men när han kom ut i arbetslivet förändrades prioriteringarna och det blev inte så mycket tävlande efter år 2009. – Jag hade nog planer på att återuppta motocrossen, men så behövde jag genomgå en operation och det gjorde att motocrossen fick parkeras för gott. När träningen och tävlandet inte längre var en självklar del av vardagen förändrades både livet och kroppen. Några år följde då Robert inte var så aktiv, men det var inte helt utan att det skavde lite grann. Att gå från ett väldigt aktivt liv till nästan motsatsen, passade inte riktigt den tävlingsinriktade Socklotbon.

Från motortill styrkesport Tanken var att åtminstone återuppta löpträningen, men några bekanta uppmuntrade honom att börja träna på gym. Det var år 2015 och till en början handlade det krasst om att gå ner i vikt. – Jag kan ärligt säga att det först mest bara blev någon sorts jojobantning, minns Robert. Det handlade om vanlig styrketräning. Syftet var att jag skulle bli en bättre version av mig själv, men med tiden kom det att ändras. Uppmuntrad och påhejad av dem som i dag är Roberts klubbkamrater på Nykarleby Kraftklubb, insåg han att han

 Vid tävling går Robert in i en särskild bubbla, där allt fokus och all kraft samlar sig kring att förflytta den tungt lastade skivstången. Foto: Privat.

hade fallenhet för styrkelyft, det vill säga knäböj, marklyft och bänkpress. Efter ungefär ett par års slit bland vikterna skaffade han sig tävlingslicens och den 6 maj 2017 deltog han i sin första tävling. Hans mål var då att klara FM-kvalgränsen och den satte han med marginal. Tävlingsmänniskan var i gång igen. Själv menar han ändå att investeringen i tränandet och tävlandet då bara låg på ungefär 50 procent, en siffra som han i dag reviderar till stabila 110 procent.

Jobbet, träningen och fritiden Sju år och många tävlingar senare är det en betydligt mer självsäker och målmedveten Robert Gleisner som äntrar podiet och greppar skivstången när det är dags för tävling, och inte minst mästerskap. Robert tävlar i den tyngsta klassen, det vill säga 120+, och i bagaget finns ett pinfärskt FM-guld i bänkpress (januari 2024) och fem stycken FM-silver från åren 2019–2023, samt en åttonde plats i VM 2019 och en tolfte plats i EM 2019. Siktet

är inställt på både högre placeringar och ädlare valörer. Träningen är välplanerad, målen uppsatta och han får lov att anpassa sitt liv efter de förberedelser som krävs för att uppnå bästa möjliga resultat. Det innebär en hel del pusslande som heltidsarbetande. – Jag behöver och mår bra av rutiner, bäst fungerar det på vardagarna då klockan styr på ett annat sätt än på helgerna, funderar Robert. Tar jag sovmorgon på helgen så rubbas till exempel matschemat och då handlar inte sällan dagen om att komma ikapp och rätta till. Maten är ett kapitel i sig och av yttersta vikt som idrottare. Robert äter sju mål mat om dagen och det kräver både att han tänker till och planerar. Maten är bränslet och får han inte i sig tillräckligt med energi, så lyfter han inte skivstången lika bra heller. – Det märks direkt i gymmet om jag inte fått i mig tillräckligt eller om jag fuskat med kvaliteten på maten. Nästan så att det ibland kan kännas onödigt att träna då orken inte riktigt räcker till. Vid sin sida har han sambon och Robert poängterar att utan henne och resten av familjen, skulle hans satsning inte vara genomförbar. Var och en omkring honom utgör en viktig kugge i teamet, allt från sambons insatser i köket vad gäller maten, till fystränaren och coachen som ser till att fysiken är i skick och viktplattorna lastas på enligt plan.

In i tävlingsbubblan Det finns tillfällen då en styrkelyftare också behöver vara fokuserad. Och det är när det drar ihop sig till tävling. – Då går jag nästan som in i en bubbla och saker behöver vara på mitt sätt och gå min väg för att jag ska kunna prestera. Det är så små marginaler det handlar om, ett par kilogram kan vara avgörande – om man orkar dem, eller inte. Eftersom Robert idrottat och tävlat ända sedan barnsben har han tävlandet i ryggmärgen. Han vet vad som krävs och är inte klar ännu. Hung-  KURIREN 19

2-24 Nykarlebybon Robert Gleisner tävlar i styrkelyft ALT 2 - Nina Åbrandt.indd 19

08.02.2024 15:15:58


 Styrkelyft har tre tävlingsmoment: knäböj, bänkpress och marklyft. Vinnaren är den som lyfter tyngsta vikten sammanlagt. Man tävlar i sin egen viktklass. Robert tävlar i 120+ kg. Foto: Privat.

 Efter fem förargliga FM-silver gick det äntligen vägen den 21 januari i Borgnäs då Robert pressade upp nya personliga rekordet 240 kg och säkrade guldmedaljen. Foto: Skärmdump från Youtube. Styrkelyft ...

Forts. från föregående uppslag

ern efter mer gör att det är värt den livsstil han har, med fasta rutiner och att tillbringa många timmar i gymmet, både för att bygga upp kroppen och finslipa tekniken. Styrkelyft är en tekniksport in i minsta detalj. – Att få vikterna att förflytta sig i exakt bana, för minsta möjliga ansträngning, samtidigt som kroppen behöver forma sig efter det orubbliga stålet. En skivstång är inte följsam, det är kroppen som behöver vara det. Det börjar bli dags för Robert att påbörja dagens träning. – Det charmiga med den här sporten är att man kan börja gymma som tonåring, bli biten och börja tävla – och fortfarande tävla som 70-åring! Det finns liksom inga åldersgränser eller outtalade riktlinjer att man behöver pensionera sig från sporten när man fyllt 35, berättar Robert. Eftersom man tävlar i viktklasser och det dessutom finns junior- och seniorgrupper, så kan alla som vill tävla. – Det borde vara sporrande i sig, men få vågar tävla. Kanske för att vi många gånger sitter fast i föreställningen att man måste ha höga mål och vara riktigt duktig för att ens anmäla sig till en tävling. Det är synd, för styrkelyft skulle kunna passa

STYRKELYFT OCH BÄNKPRESS

• Styrkelyft har tre tävlingsmoment: knäböj, bänkpress och marklyft. Vinnaren är den som lyfter tyngsta vikten sammanlagt. Man tävlar i sin egen viktklass. Robert tävlar i 120+ kg. • Man kan tävla i både styrkelyft klassiskt och styrkelyft utrustat: i styrkelyft utrustat får man använda åtstramande dräkter för att gynna prestationen. I styrkelyft klassiskt är inga sådana dräkter til�låtna, enbart tex. bälten och handledslindor. Robert tävlar i styrkelyft klassiskt, med mer krav på egen styrka. • Bänkpress i sig är också en enskild gren, som man kan tävla i både med och utan utrustning.

ROBERT GLEISNER

många. Sen måste man såklart inte tävla för att träna styrkelyft. Det går alldeles utmärkt att specialisera sig och bli duktig på knäböj, marklyft och bänkpress, utan avsikt att börja tävla. – Alla är välkomna till gymmet, för styrketräning är roligt!

Våga ta plats i gymmet, våga fråga om hjälp! Vi som nästan bor på gymmet, är bara glada om vi kan hjälpa till och vi ställer gärna upp både med att visa bra teknik och att hjälpa till ifall någon vill tävla, säger Robert. 

Ålder: 32 år Familj: Sambo Bor: I Nykarleby Yrke: Arbetsledare Verksam som: Styrkelyftare Mål: Bli så bra som möjligt, med siktet inställt på fler internationella tävlingar Instagram: @bobben91 Personbästa: Bänkpress: 240 kg Knäböj/Marklyft: 335 kg i båda

20 KURIREN

2-24 Nykarlebybon Robert Gleisner tävlar i styrkelyft ALT 2 - Nina Åbrandt.indd 20

08.02.2024 15:16:09


KÅSERI Livet, garaget och Österbottens slätter

Jag heter Ulf-Peter Nyman. Jobbar som servicetekniker och flänger därför runt i Österbotten. Bor i en röd stuga med vita knutar. På min fritid pysslar jag hemma i verkstaden eller på sommarstugan.

E

En bottenlös handväska?

n lördagskväll stod jag i kassakön i ett av stadens varuhus. Jag hade handlat ett LED-lysrör, ett tiopack 125 mm kaptrissor till vinkelkapen och en 50 mm lackpensel. Alltså helt typiska grejer som man kan behöva för att fira en fullödig lördagskväll. Före mig i kön var en kvinna som av någon anledning handlat mest matvaror. Tjejen i kassan förde sömngångaraktigt varorna förbi streckkodsläsaren som pep taktfast, för ett kort ögonblick verkade hon leta efter streckkoden på pinnen som skiljer kundernas varor åt. Hon ryckte till och satte den i rännan bredvid bandet. Kanske var hon på de sista minuterna av sitt skift, hon såg verkligen ut att behöva lite fritid. Hon förkunnade slutsumman med sömnig röst och damen ryckte till och började ett intensivt letande i handväskan. Hon rotade, grävde och hon flyttade på saker i väskan. Min första tanke var att hon glömt sina betalningsmedel hemma och det här är den där kön som stannar upp. Men det intensiva letandet fortsatte. Handväskan i fråga var inte speciellt stor, kanske en volym på tre liter, ja, jag vet inte hur man mäter storleken på handväskor så jag kör helt enkelt med vedertagna rymdmått. Till slut halade hon fram en tämligen rejäl börs, kanske 2,5 deciliter. En ny sökoperation inleddes i börsen. Efter ett avsevärt rotande hittade hon slutligen bankkortet. För min del stannade inköpet upp eftersom kaptrissornas streckkod var för svårläst för tekniken. Sifferkoden var inte lättläst den heller, den uppenbart närsynta och trötta kassörskan försökte slå in den flera gånger utan att lyckas. Det slutade med att jag fick föra upp glasögonen extra långt upp på näsan och medelst högläsning förkunna nummerserien. Vårt samarbete lyckades och jag gick mot utgången. Jag hann upp väskdamen när hon skulle

 Ibland får en kvinna gräva en hel del i sin

handväska innan hon äntligen hittar det hon söker. Foto: Adobe Stockphoto.

gå ut genom de automatiska skjutdörrarna. Då ringde hennes telefon. Hon stannade mitt i dörröppningen, ställde ner matkassarna och började leta efter telefonen i handväskan. Och som hon letade! Allt medan skjutdörrarna envist försökte stänga sig men gång på gång stötte i matkassarna. Lyckligtvis fanns en annan dörr, avsedd för ingång men jag bröt mot reglerna och slank på så sätt ut på parkeringen. Där träffade jag en bekant, vi bytte några ord om väder, vind och snöröjning. Under samtalet noterade jag att väskdamen trots allt hittat sin telefon, den satt nu klämd mellan örat och axeln. Det var ett konststycke i sig att hon lyckades med den manövern samtidigt som hon bar på två fulla matkassar. Hon ställde ned dem bakom sin bil och tappade nästan telefonen. Hon klämde fast den på sin plats igen och började ett frenetiskt letande i handväskan. Bilnycklarna...

På väg hem började jag fundera över den där kvinnan, hennes synbarligen bottenlösa handväska och fenomenet handväskor överlag. Själv använder jag inte handväska, har inte riktigt sett behovet. Mina prylar fördelas så att nyckelknippan med nycklar till fastigheter finns i höger byxficka, fordonsnycklar i den vänstra och plånboken i höger bak. Mer än så tycker jag man inte behöver för en vanlig vardag. Fast jag äger faktiskt en väska som kunde misstas för att vara en handväska. Jag fick den i present av min fru som nogsamt poängterade att just de här väskorna kallas ”manbag”. Den rymmer uppskattningsvis 4,5 liter och den kommer till användning när man beger sig på en lite längre dagsresa, till exempel ett mässbesök. Då kan man packa ner en bok att läsa på tåget, telefonladdaren och dylikt. Under mässbesöket fyller man väskan med broschyrer som man släpar hem för att slänga dem i pappersåtervinningen. En mig mycket närstående användare av handväskor har kanske förklaringen på varför man kan förlora sig i en handväska. Jag brukar se hennes handväskor som en del av hennes personliga integritet och botaniserar inte i dem utan tillstånd och anvisningar om i vilken jag skall leta. Hon berättar att en typisk handväska inte är ett tomt enhetligt utrymme. Väskans inre består av en mängd fack och fickor. En del fack är öppna, andra är försedda med dragked, eller knappar, kardborre, magnet, hyskor och ett flertal andra stängningsmetoder som skall överlistas. Och så finns det där hålet i fodret som sväljer allt. Att lirka ut något därifrån är nästintill omöjligt. Till det behövs en sax. Och en sådan finns oftast i de flesta handväskor. Det var troligen där i fodret hennes grejer fanns, hon som letade och letade i sin väska. U-P KURIREN 21

2-24 U-P Nyman Österbottens slätter.indd 21

09.02.2024 09:23:27


För cirka sju år sedan öppnade Korsholmsföretagaren William Rönn sitt första familjegym i Sundom. Numera driver han sammanlagt fyra gym som riktar sig till alla åldersgrupper.

William Rönn har byggt upp familjegymkedjan Amazing Family Gym

”Drömmen om 100 gym finns kvar” Korsholmaren William Rönn är en flexibel gymföretagare i Vasa med omnejd. I dag driver han fyra familjegym som riktar sig till allt från barnfamiljer till seniorer. Text och foto: Joakim Snickars

22 KURIREN

2-24 William Rönn är mental tränare och har flera gym.indd 22

08.02.2024 15:06:54


Rutschbanan i ett av lekrummen är en av huvudattraktionerna för gymmets yngre besökare.

Gymmet i Smedsby finns i det före detta packeriet Äggcentralen.

Endast för bebisar, upplyser lappen.

Å

r 2015 tog William Rönn sina första steg som gymföretagare. – Först öppnade jag och min kollega gymmet 8 Gym på Herrgårdsbacken i Kvevlax. Vi drev gymmet tillsammans. Efter ett tag stod det dock klart att vi hade olika åsikter om och synsätt på hur företaget kunde breddas och utvecklas. – Själv ville jag erbjuda ett alternativ som riktar sig till hela familjer. Ett gym där det är möjligt för föräldrar att ta med sina barn när man åker iväg till ett träningspass. På de flesta gym är detta inte tillåtet, fortsätter William. Denna vision om ett trä-

ningsställe för alla åldersgrupper blev startskottet till varumärket Amazing Family Gym och en ny gymkedja i Vasatrakten. I början av 2017 öppnade William dörren för ett första familjegym i Sundom. I september samma år körde han igång tre motsvarande anläggningar i Smedsby, Runsor och Replot. – 2017 var verkligen ett speciellt och utmanande år för mig. En massa jobb på en gång och mycket cirklande mellan de olika ställena. – Samtidigt var det lärorikt och jag lärde också känna mig själv bättre under den här perioden. Jag tycks också ha en annan energinivå än många andra, konstaterar William när

han blickar tillbaka på det intensiva och annorlunda året.

Familjegym i gammalt äggpackeri i Smedsby Kuriren-intervjun äger rum på Amazing Family Gyms fjärde adress i Smedsby. Efter att tidigare ha verkat på tre andra ställen på orten har företaget inrättat sig i det före detta packeriet Äggcentralen 2021. – Att flytta hit alla redskap och utrustning från den tidigare adressen på Fågelberget var ansträngande. Sedan ankomsten har vi också gjort en del renoveringsarbete och uppiffningar i lokalen, säger William. – Jag är överlag nöjd med den här etableringen. Vi har

gott om kunder och vi har kunnat utveckla familjekonceptet optimalt. Till vardags tar vi exempelvis emot elever från några skolor i Smedsby. Vi samarbetar också med lokala idrottsklubbar. Vid sidan av en välförsedd redskapsavdelning för vuxna gymbesökare är enheten anpassad till barnfamiljers behov och de allra yngsta. Här finns det tillgång till olika lekrum, trampolin och rutschbana. Det är också möjligt att spela pannafotboll i ett hörn av lokalens vindsvåning. – Småbarnsföräldrar ges en chans att komma ut, stressa av lite och köra träningspass. Det förekommer att familjer har med sig ett par månader gamla ➛ KURIREN 23

2-24 William Rönn är mental tränare och har flera gym.indd 23

08.02.2024 15:07:20


Hälsan är en färskvara. Träningsmässigt går det inte leva på gamla meriter. Det räcker inte med att man kanske var i form för ett år sedan, betonar William Rönn. Drömmen om ...

Forts. från föregående uppslag

bebisar när de kommer hit, säger William. – På samma gång riktar vi oss också till seniorer. Att styrketräna och upprätthålla muskelmassan är synnerligen viktigt för äldre människor. Inte minst på grund av att skelettet tenderar att försvagas vid stigande ålder. – Överlag är hälsan en färskvara och därför behövs det regelbunden träning. Det räcker inte med att hänvisa till att man var i bra form för ett år sedan. – Med tanke på aktuella förändringar i välfärden och sämre tillgång på vård framöver gör man klokt i att ta hand om sig på bästa sätt, betonar William. Gymmets öppethållningstider är med tanke på kundernas personliga dygnsrytmer och rutiner mycket flexibla. Gymmet i Smedsby är öppet från 4.30 till midnatt medan enheten i Runsor är tillgänglig dygnet runt. För besökare under 13 år är inträdet fritt.

–Skiftesarbetande kunder kan vid behov ta sig in i gymmet tidigt på morgonen eller sent på kvällen. I början av 2024 övergick vi till ett telefonbaserat nyckelsystem. Vägen som gymföretagare har inte varit helt spikrak för Williams del under de senaste åren. – Under coronaperioden, då framför allt äldre personer var mycket försiktiga med att röra sig ute bland andra människor, var jag ibland på vippen att lägga ner gymverksamheten i Smedsby, medger han. I dag ser William betydligt mera positivt på framtiden. Han utesluter inte att det kan bli aktuellt med ytterligare tillskott i den egna familjegymkedjan. – Företaget har några deltidsanställda för närvarande. I vår kommer vi att rekrytera en heltidsanställd gymskötare. Detta öppnar möjligheter för ytterligare utvidgning och även franchisebaserade projekt. Jag skulle också framöver vilja knyta kontakter med olika rikssvenska samarbetspartner. – När jag började hade jag

en dröm om att kunna öppna hundra gym någon gång. Den visionen har definitivt inte försvunnit, tillägger William.

4H-verksamhetsledare, musiklärare och idrottsledare 37-årige William Rönn är född i Guatemala City. Som 5-åring blev han adopterad till en familj i Västerhankmo där han har växt upp. – Numera räknar jag mig som finlandsssvensk helt och hållet. Spanskan, som jag talade när jag anlände till Finland, har jag glömt totalt, säger William som har besökt det forna hemlandet endast en gång sedan flytten till Finland. William har under årens lopp profilerat sig som en mångsysslare. Han är utbildad idrottsledare. I början av 2010-talet var han knuten till det nationella motionsprojektet WAU. Projektets huvudmål har varit att få skolbarn att idrotta och röra på sig mera i en tid som präglas av ökat stillasittande och fysisk passivitet.

– Mellan 2010 och 2017, innan jag blev gymföretagare, var jag verksamhetsledare för Vörånejdens 4H. Där var jag bland annat med om att arrangera arbetspooler, olika evenemang och läger, säger William som själv inte har någon direkt koppling till jordbruk och odlingar. William är både kristen och musikalisk, vilket han för övrigt kombinerar på ett ovanligt sätt. – Jag är gitarrist i det kristna melodiösa death metal-bandet Hilostherion från Vasa. Vi brukar uppträda live ungefär en gång om året. En gång spelade vi på en festival i Schweiz. – Därtill har jag verkat som musiklärare på olika skolor och institut runt om i Vasatrakten, tillägger William. Till Williams familj hör frun Jeanette och dottern Kajsa som fyller två år i vår. – Vi planerar att flytta från vår nuvarande lägenhet i Smedsby till ett mer rymligt hus i Replot i början av 2024. Själv vill jag gärna bo i lugnare miljö på landet, säger William. 

24 KURIREN

2-24 William Rönn är mental tränare och har flera gym.indd 24

08.02.2024 15:07:26


Sammanställt av Kaj Lindh

FINLANDS DYRASTE ADVOKAT TOR OCH GRÅTEN

– ZACHARIAS SUNDSTRÖMS LIV

HANNA GRANQVIST & TANJA AUMANEN UTGIVARE: SCRIPTUM

Den framstående finländska juristen Zacharias Sundström har spelat en central roll i att sammanställa Lesothos konstitution. Hans fascinerande berättelse, nedtecknad av Staffan Bruun, ger en sällsynt inblick i världen av pengar och makt. Sundström är känd som Finlands mest kostsamma advokat och har även etablerat sig som en av de mest framgångsrika inom sitt område. Han har försvarat klienter som Peter Fryckman, Pentti Kouri och Ulf Sundqvist. Även Alpo Rusi, anklagad för spionage, och en bokförläggare åtalad för ärekränkning av dåvarande statsminister Matti Vanhanen, har varit klienter till Sundström. En av hans mest framstående segrar var fallet mot General Motors, där bilföretaget planerade att stänga en fabrik i Nystad. Den böteskostnad som GM tvingades betala uppgick till flera hundra miljoner euro. Sundströms karriär har varit fylld av framstående rättsliga

När Tor blir hämtad från dagis av sin pappa märker han att något är annorlunda. Pappan verkar ha gråtit, och under bilfärden berättar han för Tor vad som har hänt. Trots att kvällen hemma är som vanligt, sitter en klump i Tors hals.

STAFFAN BRUUN UTGIVARE: FÖRLAGET

Familjens älskade hund, Iggehunden, som var gammal och sjuk, har avlidit och ska nu begravas. Begravningen äger rum i regnet, och allt känns konstigt. Trots att alla gråter lite och känner sorg, kan inte Tor själv gråta, även om han önskar det med tanke på all sorg och regnet som blöter ner honom. Boken utforskar varför det ibland är svårt att gråta även när man är led-

bedrifter och kontroverser, inklusive övervakning av säkerhetspolisen och uteslutning från Advokatförbundet.

LYSER OCH LÅGAR

– STORSLAGEN HYLLNING TILL FOLKBILDNINGENS BETYDELSE ULLA-LENA LUNDBERG UTGIVARE: FÖRLAGET

Värme och ljus är avgörande för överlevnad under de kalla vintrarna i Finland. I Ulla-Lena Lundbergs roman ”Lyser och lågar” gestaltas den betydelsefulla lågan i idealistens bröst som åstadkommer stora förändringar under slutet av 1800-talet, en tid präglad av betydande folkrörelser i Finland.

Boken tar oss med genom historien och följer tre kärlekspar från olika generationer, från Vasa-branden och Krimkriget till inbördeskriget och 1920-talet. Trots att Finlands öden under långa perioder måste ge vika för det individuella livet, personliga sorger, tvivel och det utmanande vardagslivet – är det också i dessa element som den allomfattande och uppslukande kärleken frodas.

sen och hur sorg känns. En viktig bok om känslor för barn i dagisåldern.

RAFSA ROTLÖS

– KAMPEN OM STENÅKERN LENA FRÖLANDER-ULF UTGIVARE: FÖRLAGET

På stenåkern styr huggormarna och tvingar murmeldjuren att lyda. Rafsa och Kotten, tillsammans med huggormen Ziczac, har undkommit löjtnant Gaddh och lever nu isolerade i skogen. Deras uppdrag är att hitta Rafsas försvunna pappa, det mäktigaste murmeldjuret någonsin, den enda som kan rädda murmelkolonin. Men var är han? Varför har han inte synts till på stenåkern på flera år? Och vad är det för ett skrämmande skrik som hörs genom skogen? Rafsa Rotlös utforskar teman som att bygga vänskap med dem som är annorlunda, förräderi, missbruk och sorgen över en förälder som inte är som man önskar.

Rafsa Vildpäls, första boken i serien ”Kampen om stenåkern”, har fått positiv respons både i Sverige och Finland. Berättelsen om den rebelliska och modiga murmelflickan Rafsa, tillsammans med sina två udda kamrater, är både spännande och under-

hållande att läsa, med korta kapitel och färgstarka illustrationer genomgående i böckerna.

KURIREN 25

2-24 Boknytt.indd 25

08.02.2024 15:10:12


Gamla föremål, skrot, ”pappadagis” och att få vara erfarenhetsexpert förgyller Närpesbon Hans-Johan Teirs liv.

Drivkraften är att kunna hjälpa andra Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu

Comet Mercury var en av Jockas bilar på 1970-talet.

På 1980-talet var det här en vanlig syn. Jocka körde längs vägarna med grävskopan på släpet.

Hans-Johan ”Jocka” Teir med en snickaryxa från Kroatien som han fått som gåva. Den kan man använda både som yxa, hammare och dra ut spikar med.

26 KURIREN

V3- 2-24 Närpesbon Hans-Johan Jocka Teir hjäper ångestdrabbade - Harriet Jossfolk-Furu.indd 26

09.02.2024 09:27:00


En av Jockas första ”jänkare” och en av dem som han haft längst. Oldsmobile Cutlass Supreme 4 DR hardtop.

Nymålad tankbil utan släp.

Hans-Johan ”Jocka” Teirs första Scanialastbil. Köpt då han var 19 år 1975.

 KURIREN 27

V3- 2-24 Närpesbon Hans-Johan Jocka Teir hjäper ångestdrabbade - Harriet Jossfolk-Furu.indd 27

09.02.2024 09:27:14


Snäll är antagligen det ord som oftast förknippas med Hans-Johan Teir i Närpes. Han har inga egna barn, men han är en ”förälderaktig” vuxen för många. Själv ser han människorna framom deras ålder. Flera av dem som hjälpte honom mest ur hans eget alkoholmissbruk var yngre än honom själv.

H

ans-Johan ”Jocka” Teir förlorade sin pappa i cancer dagen innan han själv skulle fylla 18 år. Pappan var 54 år då han dog. Av honom ärvde Jocka ett stort intresse för bilar. Då han blev myndig var han redan arbetskarl i själ och hjärta efter att från liten varit med och arbetat fysiskt, och han fortsatte på den banan. I många år hade han egen bilverkstad och försörjde sig även bland annat genom att köra oljebil. På den tiden hade han långt svart skägg och kal�lades oljeshejken av många. Än i dag lystrar han till smeknamnet Shejken. Till fritidsintressena hörde amerikanska bilar och främst gamla motorcyklar (han har ägt åtta motorcyklar och lika många amerikanska bilar). De intresserar honom ännu, även om han inte äger någon själv längre. Men om någon erbjuder honom en tur i någon ”jänkare” tackar han inte nej. När andra drack alkohol då han var ung drack han mjölk. Därav fick han smeknamnet Mjölk-Jocka. Han var ofta chaufför då folk ville ut och festa. – Fick jag en flaska sprit i present så räckte den ett år. Jag var aldrig helnykterist, men hade inget utbyte av att dricka som yngre. Det var motorcyklar och bilar som gällde. Men så plötsligt 1986 slog panikångesten till med kraft. Han som alltid tyckt om att jobba hade arbetat omkring 18 timmar om dagen i drygt ett år. En dag blev det för mycket. Han gick in i väggen. – Jag trodde först att det var hjärtat, men insåg senare att det var pa-

nikångest. Det är inte så lätt att prata om sådana saker och folk har svårt att förstå vad som riktigt fattas en. Många trodde att jag bara var lat. Det som inte syns på utsidan existerar inte för många människor, säger Jocka som gärna också talar om det som är svårt. Hans panikångest blev värre och värre. Till sist vågade han inte åka över kommungränsen för att hämta olja i Vasa (cirka 90 kilometer en väg) eller ens gå in i en affär för att handla mat. – Jag fick samtalshjälp och medicin. Efter åtta år, 1993, började det äntligen lätta. Men nog tränade och tränade jag, utsatte mig för panik varje dag i över ett år. Jag kände mig som en tuff karl, då jag besökte grannstaden Kaskö första gången ensam. Samma sak kände jag när jag första gången kunde åka med lastbil och släp till Vasa igen.

En sak som är viktig är att inse att alkoholism är en sjukdom.

Drack en låda öl och en spritflaska om dagen Då panikångesten börjat lägga sig hade alkoholen börjat smaka. Han som aldrig intresserat sig för sprit satt plötsligt fast. – Man inser inte själv när det börjar gå på tok. Visst tänkte jag att jag kanske dricker lite för mycket, men alkoholist? Nej, så långt hade det inte gått. När det var som värst drack jag en låda med öl plus en flaska starksprit per dag. Toleransen för hur mycket man tål höjs väldigt snabbt. Jag gjorde då och då försök att sluta, på allvar första gången 2005, men det fungerade ingen längre tid.

Han hittade inte riktigt rätt motivation och föll lätt tillbaka i gamla vanor. 2009 försökte han igen och 2012. – En dag 2012 fick jag helt enkelt nog och insåg att jag höll på att ta livet av mig genom min alkoholkonsumtion. Jag kontaktade staden och bad att få komma på avgiftning till Pixnekliniken i Malax. De hade beviljat min rehabilitering tidigare och nu bad jag om hjälp igen. Och den här gången lyckades det. Det är nu 12 år sedan Jocka lyckades hitta den rätta motivationen för att ta sig ur missbruket. – En sak som är viktig är att inse att alkoholism är en sjukdom. Men det har satt sina spår i kroppen. Bland annat har han utvecklat diabetes.

Blandmissbruk svårt I dag tar han för säkerhets skull inte en droppe, dels av tacksamhet för att ha blivit fri från sitt missbruk, dels för att kunna stödja andra missbrukare. Han är mycket glad över att kunna fungera som stöd åt andra av tacksamhet för det stöd han själv en gång fick. – Jag leder en grupp en gång i veckan som vi kallar Samtalsgruppen för att det inte ska vara så stigmatiserat. Det finns fler än man tror som har, ofta ett dolt, alkoholberoende. I och med att blandmissbruk blir vanligare så blir alkoholism allt svårare att behandla. Beprövade metoder för att bli fri från alkohol fungerar inte alltid när droger är inblandade. Det bekymrar mig. Det finns så många som borde få hjälp. Han blev erfarenhetsexpert 2020 och trivs bra i den rollen. Det var också genom andras stöd som han känner att han klarat av sin nykterhet – även om viljan i början måste komma ifrån en själv. – Jag fyller 68 år nästa gång och är

28 KURIREN

V3- 2-24 Närpesbon Hans-Johan Jocka Teir hjäper ångestdrabbade - Harriet Jossfolk-Furu.indd 28

09.02.2024 09:27:54


ju officiellt pensionär, men lite måste jag få hålla på med något. Åtminstone två dagar i veckan. Att arbeta är också en sak som håller mig borta från spriten. Jag måste ha något att göra. Vintertid har han snöröjning på schemat. Sommartid hjälper han till med ett och annat, till exempel med att riva gamla byggnader och städa ur dödsbon. Det beror på vad folk ber honom om hjälp med.

Skrotintresserad Samlare som han är ser han till att ta tillvara allt som går att återanvända. Han känner väl till vad det går att få betalt för när han tar sig an att tömma gamla byggnader. Själv är han mest intresserad av att återvinna metall. – Jag värmer mitt hus med ved, så jag tar också gärna emot det som går att bränna. Vanligtvis eldar jag bara med olja en gång om året, på julafton, för då brukar jag vara jultomte och har inte tid att elda. Visst blir det lite väl mycket samlat ibland, erkänner han. – Häromdagen byggde jag en fungerande gräsklippare av tre gamla som inte längre fungerade. Det är

klart att det inte lönar sig ekonomiskt att sätta ned så många arbetstimmar på en gammal gräsklippare, men det är den där känslan då man lyckas få det att fungera som ger så mycket. Förutom motorer, gärna lite äldre motorer, som alltid intresserat honom, är han också intresserad av gamla föremål. Han är bland annat med i en Whatsapp-grupp som heter Gränslösa smeder där man kan fråga råd och tipsa varandra när man råkar på något intressant. – Svagast är jag för yxor. Jag har cirka 17 sådana och behöver inga

NÄR JAG DÖR

När jag dör är jag alls inte borta fast min kropp blivit aska min vän, ty med allting som susar och sjunger ska jag komma tillbaka igen. Genom fåglarnas kvitter i träden genom fjärilars fladdrande slag genom flingornas dans på din ruta ska jag ge dig en hälsning var dag. Och när björklöven spricker om våren och du känner en varmare vind ska du ana min själs odödlighet när jag dunlätt kysser din kind. Och då vet du, jag är inte borta nej mer nära än du kan förstå genom allting som susar och sjunger ska min hälsning med kärlek dig nå. Ingrid Wickberg Begravningsdikt som Jocka gillar

ASFALTSBLOMMAN

Jag vandrade en dag i stan och var så trött på all asfalt och betong Men så såg jag en spricka i asfalten en spröd liten blomma kämpade sig upp Jag satte mig ned och såg på den Den trodde att den skulle dö men den började blomma Och jag reste mig med ett inre lugn för jag visste att den blomman är du, min vän

ANDLIGHETEN

SNÖFLINGAN

Jag sitter och ser när snön faller ner Jag ser en snöflinga Hon dansar sin vildaste frihetsdans till tonerna av vindens melodi Hon vet att när hon landar till marken är hon död Men nu är hon fri Och den friheten skulle jag vilja ha (”Jag har tillbringat många timmar i mitt liv i grävmaskin och då finns det tid för texter att komma.”)

HYLLNING TILL NYKTERHETEN

När du ser in i mina ögon så ser du en tår som så ofta trillar ut Men det är en glädjens tår, och ödmjukhetens och ömhetens

Jag vandrade en dag på stranden och var så försjunken i mina tankar Jag snubblade omkull igen men nu på en sten Jag vände mig om och såg på den Det var en oslipad pärla Lyfte upp den, torkade av den och fann den mest gnistrande diamant. Jag lyfte upp den mot solen och såg rakt igenom den och djupt, djupt därinne så såg jag dig, min älskade vän (”Jag kallar mig inte religiös, men fick en andlig upplevelse en gång och då kom den här dikten till mig.”)

Glädjen av att jag fått lära känna dig Ödmjukhetens att du vill vara min vän Och ömheten för du vet att jag älskar dig (”Den här fanns med i slutpläderingen när jag gick erfarenhetskursen.”) KURIREN 29

V3- 2-24 Närpesbon Hans-Johan Jocka Teir hjäper ångestdrabbade - Harriet Jossfolk-Furu.indd 29

09.02.2024 09:28:08


Det är det mångsidiga arbetssättet och själva hantverket när arbetsredskapen gjorts som intresserar Jocka. ”Det här vet jag inte riktigt ännu vad det är, men något byggverktyg är det”.

Timmermansyxa som antagligen är lokal. Ett fynd från då Jocka hjälpte till att tömma en äldre byggnad.

Liten korphacka. Flera av Jockas yxor saknar ännu skaft. Men det är lite av tjusningen, att restaurera upp dem.

Den här yxan var gjord i Sverige före år 1910 och har använts i skogen i Kanada. Ena sidan vässtes för att fälla timmer med, den andra vässtes för att kvista med.

Drivkraften ...

Forts. från föregående uppslag

fler, men de fascinerar mig. De är oftast hemgjorda och gjorda för att användas mångsidigt.

Simmar en gång i veckan Jocka pratar gärna med människor som vill prata med honom, men det finns tider som inte passar: som till exempel då han leder sina grupper eller på annat sätt finns tillgänglig för den som kämpar sig ur sitt missbruk. En gång i veckan simmar han. Det är något han ogärna missar.

– Jag besöker också ”pappadagis” ibland. Det är viktigt att regelbundet åka och munhuggas lite med de andra om Scania eller Volvo är bättre, säger han och ler brett. Jocka lever ensam tillsammans med sin katt. Gårdsplanen skvallrar både om intresset för motorer och skrot. – Jag är så bohemisk så jag kan nog inte bo tillsammans med någon annan än katten. Men även om han lever ensam så är han sällan ensam. Han har många vänner och telefonen ringer ofta. Många samtal kommer från andra skrotintresserade vänner eller från folk med alkoholmissbruk, vissa som inte tagit sig ur det ännu.

Tycker om dikter Livsvisdom finner Jocka också inom lyriken. Han har skrivit en del själv och memorerat andras som han tycker ger mycket. – Många tycker att det är fånigt och har svårt att tro och alls förstå att jag håller på med sådant. Jag har alltid skrivit dikter. De bara kommer till mig. Det började då min pappa blev sjuk. Det var mitt sätt att bearbeta det hela. Men jag ville förstås att ingen skulle veta. Därför har jag inte skrivit ned något. Flera av hans dikter finns kvar i hans minne. Där ryms inte bara det som han själv skrivit utan även andras. Han

tycker om bland andra Karin Boye, Nils Ferlin och Dan Andersson. Till favoriterna hör Omkring tiggarn från Luossa som Hootenanny Singers sjunger och Till min syster. – Jag tycker jag om dikter som handlar om vad författaren varit med om och upplevt. Nu har några av hans dikter – och en som inte är hans, men som han tycker mycket om, begravningsdikten När jag dör av Ingrid Wickberg – skrivits ned för att delas med Kurirens läsare.

30 KURIREN

V3- 2-24 Närpesbon Hans-Johan Jocka Teir hjäper ångestdrabbade - Harriet Jossfolk-Furu.indd 30

09.02.2024 09:29:19


FEBRUARIKRYSSET palindrompippi

r finns Vasa.

lägenhet

det primära snedsteget ?

förfall kan rören vara

viralt namn

tysk på bantningskur ?

författande jules

funderade fIktivt iridium kort sprängämne

hedrande håller koll under pausen underrättade i sovjet

lägga beslag på

komediförfattare

tillverkaren av honung böna

bladdryck sortera bort

nummer kort bonddoktor

tiondels liter i mitten av alfabetet

på fot och fat infödingar

värdshus östtysk pärla

land

därnäst

trivs allena lever vi i överjäst öl

tänkespråk musicerande morricone

Klocklika demolera guillougestalt

tidskrift Radio Data System

tabelljumbon ? mindre än vm dröm kan gå i …

tillkommande agera drivande nya testamentet

domän för Honduras

band : ---that

hemligt sällskap

vindpust

racinglegend

avgörande vändning

existerar

passeras i monopol

år 2000 i sydney gudasläkte

argumentet

amuseras

varm dryck fInsk grädde

patriarkhustru

fInns högst upp parkerna del med 27 delar

med lågt phvärde gamgott

stod på korset separerar

skurit in kan han heta

tycker

knycka

uppfattas med näsan

kryssmakare : David FOrsblom

har på känn omsorgsfulla

Ribonukleinsyra Bild : David Forsblom

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 6 mars 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert. Namn och postadress: .......................................................................................................................................................................................................................................... KURIREN 31

2-24 Kryssen mm.indd 31

08.02.2024 15:26:37


Nette blev fri från drogberoende Alkohol fanns med i bilden i Jeanette ”Nette” Lindros barndomshem, och själv blev hon tidigt både alkoholoch drogberoende. Men det fanns en väg ut och hon blev fri från sitt beroende av både droger och alkohol. Text: Janet Wallsten • Foto: Annelie Salo

J

eanette ”Nette” Lindros är i dag 32 år. En ung kvinna som utstrålar värme och positivitet. Man kunde aldrig ana vad som döljer sig i hennes förflutna. – Mina föräldrar var båda alkoholister, inleder Nette. Det fanns många med alkohol- och drogproblem i släkten. Mina föräldrar gjorde ett uppehåll med alkoholen då jag var kring fyra år, men då pappa deltog i en släktings födelsedagsfest blev han fast igen. – Jag blev medberoende, och tassade på tå hemma. Då föräldrarna druckit anade jag det genast. Jag försökte tidigt hjälpa till genom att sköta om min lillasyster, som är tre år yngre. Vi har också tre halvsyskon, men de bodde inte hos oss. Då hon var sju år lärde hon sig laga enkla maträtter. Hon tänkte att om hon bara blir bättre och duktigare, så slutar föräldrarna supa. – Omgivningen tyckte nog vi var duktiga barn. Utåt ville jag visa att vi var en välfungerande familj, men inombords tärde skammen. Båda föräld-

rarna hade arbete och jag vet att de försökte sitt bästa. I efterhand har jag dock fått höra av kompisars föräldrar att de nog anade hur det var hos oss, berättar Nette. I perioder försökte de egna föräldrarna låta bli alkoholen. Nette har minnen av att då for familjen till stranden och någon gång hyrde de en sommarstuga för en tid. – Det blev min lillasyster och jag mot världen. Jag kommer ihåg att vi sade till varandra att så länge vi har varandra, så tar vi oss igenom allt. Vi hade en våningssäng hemma. Från den drog vi ner madrasserna på golvet, och där sov vi hand i hand, minns Nette. Hon har en del minnesluckor från den tiden, säkert som en form av skyddsmekanism.

Föräldrarna separerar Då Nette var åtta år separerade föräldrarna. Hon och systern flyttade till mamman. Vid tiden för skilsmässan kände Nette starkt stöd av kompisars föräldrar. Flera av dem var troende och hon kände sig aldrig fördömd av dem. Hemma och

– Första berusningen upplevde jag ensam i en skogsdunge under ett disco i skolan. Det kändes som om tomrummet inom mig fylldes. All ångest och osäkerhet rann av mig, men det var förstås bara en tillfällig upplevelse.

med farföräldrarna bad barnen alltid aftonbönen ”Gud som haver barnen kär” och Nette visste tidigt att det finns en Gud som alltid är med henne. Hon bestämde sig för att själv aldrig börja dricka. Nette trodde fortfarande att bara hon blir bättre och duktigare så slutar föräldrarna dricka. Hon var dock så skadad

att hon vid tio års ålder fick för sig att om hon dör så slutar föräldrarna dricka och systern får en bra uppväxt. Hon försökte skada sig och kände ilska över att hon inte klarade av att ta sitt liv. Hon kände också ilska mot Gud. – Varför måste jag ha det såhär, minns Nette att hon tänkte. – Då jag skulle sova på natten, såg jag ett mörker i mig själv, som inte tog död på mig, men som gav mig ångest. Jag vågade inte berätta om mina känslor för någon. När Nette var tolv år förändrades pappans liv radikalt. Han blev frälst då han var ”mitt i fyllan”, som Jeanette oförskönat uttrycker det. Då hade han supit en hel vecka. Sedan dess har han inte druckit en droppe. – Folk gick hem till pappa för att ge honom förbön, och han tog med oss barn på möten till Inre missionshemmet i Larsmo. En rättegångsprocess startade då pappa önskade få vårdnaden om oss barn, eftersom mamma fortfarande drack, berättar Nette och fortsätter: – Jag kände mig tudelad under den här perioden. Det

32 KURIREN

2-24 Jeanette Lindros blev fri från sitt drogberoende - Janet Wallsten.indd 32

08.02.2024 15:10:42


Nette var ingen hästflicka som liten, men nu har hon hållit sagoridning för barn vid ett stall som praktik för sina studier och hon trivs väldigt bra med både hästarna och stalljobbet.

som skett med pappa var fint, men jag var sårad, bitter, upprorisk och besviken på honom på grund av allt som hänt tidigare under min uppväxt, och jag trodde att jag måste bära allt själv. En gång började jag i ilska gå hemåt mot Edsevö från ett möte i Larsmo. Under högstadietiden förnekade Nette inför icketroende klasskamrater att hon trodde på Gud och hon försökte stänga

dörren mot honom. Hon var osäker och blyg, men utåt visade hon sig tuff och hon lade mycket energi på att försöka förändra sin personlighet. När Nette var fjorton år hittade hon sin pappas gamla, dammiga ölflaskor i ett skåp. Han hade inte rört dem sen han blev frälst. Av sin mamma tog hon lite äppelcider. – Första berusningen upplevde jag ensam i en skogsdunge

under ett disco i skolan, berättar Nette. Det kändes som om tomrummet inom mig fylldes. All ångest och osäkerhet rann av mig, men det var förstås bara en tillfällig upplevelse. Nu eskalerade problemen snabbt. Nette kom inte alltid hem till nätterna. Pappan blev orolig över dotterns beteende och socialen blev inblandad. Nette hade svårt att bemöta pappan.

– Han har fått supa hela livet, men nu får inte jag göra det, tänkte hon bittert. Nette bröt kontakten till pappan.

Från ett fosterhem till ett annat Hon blev placerad i fosterhem, men där ljög hon och rymde. Nästa anhalt blev Viljagård, ett ungdomshem i Pedersöre. ➛ KURIREN 33

2-24 Jeanette Lindros blev fri från sitt drogberoende - Janet Wallsten.indd 33

09.02.2024 09:31:22


Nette blev ...

Forts. från föregående uppslag

– Jag hade en pojkvän som var nio år äldre än jag. Han var ateist och uppmuntrade mig att inte vara ärlig inför socialen, så jag öppnade inte upp angående hur jag egentligen mådde. Nette funderade på vad hon ville bli. Bilmekaniker och kockyrket lockade, men socialen uppmuntrade henne att satsa på gymnasiet, eftersom hon hade lätt för att lära. Någon studiemotivation hade hon inte, men timaktivitet räckte långt, och att lyssna på det lärarna förklarade. – För att höja betygen gick jag ett tionde läsår på Base camp – linjen vid Kronoby folkhögskola, och det blev ett viktigt år. Jag ljög ännu mycket för vuxna, för att göra dem nöjda, och jag rymde fortfarande för att dricka. Då blev jag placerad vid Lagmansgården, som hade strängare regler än Viljagård. – Vi hade telefontid en timme om dagen och datortid endast en timme per vecka, minns Nette. – Efter tiden där fick jag eftervård av socialen i form av en lägenhet, och hjälp med att lära mig handla mat och göra hushållsarbete. Eftervården blev viktig för mig. Nette ville nu visa att hon kunde klara sig själv. Familjens närvaro vid studentkaffet avböjde hon, men både pappan, mamman och systern kom ändå. Nette blev glad trots allt. Nu var Nette 21 år och gjorde slut med den betydligt äldre pojkvännen som hon varit tillsammans med länge. – Jag insåg hans dåliga inverkan på mig, förklarar hon. Han utsatte mig för både fysiskt och psykiskt våld.

Börjar dricka allt mer Nette började arbeta och hann jobba i både butik, på bensinstation och nöjesfält. Samtidigt drack hon. – Jag byggde upp en falsk fasad på sociala medier, där kläder, resor och restaurangbesök blev viktiga inslag. Inombords mådde jag fortfarande dåligt.

Jag flyttade in hos mamma, men det slutade med att hon blev vräkt på grund av mitt festande. – Alkoholen gav mig inte längre någon tillfredsställelse. Bara om jag söp mig redlöst berusad kände jag ro. Jag söp hela helgerna, led av självskadebeteende och ville bara dö. Jag sade upp mig från jobbet för att supa mig till döds. Året efter försökte Nette igen en gång ta tag i sitt liv. Hon fick jobb på en nyöppnad hamburgerrestaurang och blev småningom skiftesansvarig. – En månad lät jag bli alkoholen. Sedan ville jag gå och lyssna på Sebastian Staksets band Kartellen, som spelade i närheten. Jag trodde att jag skulle klara av att hålla mig nykter, men det spårade ur rejält. Jag drack mig redlöst berusad och skrotade en bil som jag lånat av en kompis. Vi krockade med en lastbil i en fart på närmare 200 km/h. Kompisen var oskadd, medan jag själv klarade mig med en liten skråma. Det var ett under. Jag tror att min pappas och hans vänners böner var avgörande. De bad hela tiden för mig. Hon hade 2,7 promille alkohol i blodet, och fick tillbringa natten i finkan. Nästa morgon blev hon förhörd och sedan åkte hon direkt till jobbet som om inget hänt. Hon blev dömd till samhällstjänst och avtjänade tre månader på ett åldringshem, samtidigt som hon fick jobba kvar på hamburgerrestaurangen. – De var väldigt förstående och hjälpsamma där, och dömde mig inte.

Blir erbjuden amfetamin Nettes liv var nu fullt av lögner och dålig moral och hon mådde fortfarande dåligt. Efter en krogrunda frågade en kompis om hon ville testa amfetamin. – Det kan inte bli värre, tänkte jag, och i tre månader blev jag bjuden på amfetamin. Amfetaminet blev räddningen då alkoholen inte längre fungerade. Hon var nu helt på botten, men jobbet fungerade otroligt nog ännu en tid.

– Jag började injicera och sälja både opiater, cannabis, ecstasy och lugnande medel. Jag trodde mig vara klar i huvudet, men jag var helt borta. Nette fick vara med och starta upp nya hamburgerrestauranger i både Helsingfors och Tammerfors. Hon blev erbjuden arbete som vice restaurangchef i Tammerfors. Där skulle arbetsgivaren till och med ha betalat för en hyreslägenhet åt henne.

– Det kan inte bli värre, tänkte jag, och i tre månader blev jag bjuden på amfetamin. Amfetaminet blev räddningen då alkoholen inte längre fungerade. Men abstinensen blev svår. – Jag reste hem och fick semester för att åka till behandlingshem. Därifrån blev jag utslängd, eftersom jag fortsatte med drogerna. På arbetet ljög jag och sade att jag hade slutat. Jag försökte ännu jobba, men nu gick det inte längre. Då sade jag upp mig. Nette förfasas över hur snabbt nedför det kan gå när man börjar med droger. Ett halvt år efter att hon hade testat amfetamin första gången var livet ett enda kaos. Hon använde nu droger dagligen och blev dömd till ny samhällstjänst för grova narkotikabrott och rattfylla. Igen en gång åkte hon till behandlingshem. – Där läste jag Sebastian Staksets bok Från mörker till ljus och i den finns en frälsningsbön. Jag kände mig förlåten och älskad och började söka Gud. Då jag kom hem isolerade jag mig dock och började med yoga, meditation och liknande, och fick återfall.

– I december 2020 sade jag ”Gud, jag kan inte sluta själv med drogerna. Nu behöver jag att du förändrar mitt hjärta så att jag vill sluta”. På vändagen, den 14 februari 2021 låg Nette i en knarklägenhet i Vasa. Nu fungerade inte ens drogerna längre. – ”Jesus”, sade jag bara, och kände hur Han kom till mig. Nu är Han med mig, visste jag. Nette hade inga pengar för att kunna åka hem, men en busschaufför lät henne åka med gratis. Väl hemma blev Nette bjuden på både alkohol och droger, men tackade nej. Hon bytte telefonnummer och slutade använda sociala medier för att bryta med gamla vänner. Hon fick en betalningsplan för sina skulder. Pingstkyrkan Elim i Jakobstad är nu Nettes hemförsamling. Hon är också med i en grupp som kallas ”Familjen hemåt” vid Inre missionshemmet i Larsmo. De ber mycket för varandra. Nette säger att hon känner sig buren av förbönen och har lärt sig vad det innebär att vara en del av Kristi kropp. – Gud är nu min styrka och frihet, och Jesus är min bästa vän. Jag ber morgonbön och älskar lovsång. Ibland upplever jag en inre kamp fortfarande, men då sätter jag mig i en varm dusch och ber. Nettes mamma blev också fri från alkoholen strax före Nette. I dag kan hela familjen umgås och göra saker som att fika tillsammans. – Det viktigaste för mig i dag är att umgås med Jesus, familjen och andra nära och kära. Jag studerar nu till dramapedagog. Min önskan inför framtiden är att jag på något sätt ska kunna dela med mig av hoppet till dem som av någon anledning har det svårt. Det är även viktigt att vi alla visar varandra kärlek och tålamod. – Att allt det som var så omöjligt kunde ske är helt och hållet Jesu förtjänst, säger Nette.  Texten är publicerad med tillstånd av Jeanettes familj.

34 KURIREN

2-24 Jeanette Lindros blev fri från sitt drogberoende - Janet Wallsten.indd 34

09.02.2024 09:21:15


Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 6 mars 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert. Namn och postadress: .......................................................................................................................................................................................................................................... KURIREN 35

2-24 Kryssen mm.indd 35

08.02.2024 15:26:53


Konceptet ”I Tottas fotspår” fick sin början sommaren 2022. Foto: Kaj Antfolk.

Linda och Tomas Hellqvist har i ett par års tid uppträtt på många platser i Österbotten med en repertoar bestående av ett tjugotal sånger som den svenska musikern Totta Näslund tidigare spelat in. Utmärkande för sångerna är de starka och stämningsfulla texterna som berör och manar till eftertanke. ”I Tottas fotspår” förmedlar känslor både hos artisterna och hos publiken. Text: Margaretha Sundkvist 36 KURIREN

2-24 Musikerna Linda och Tomas Hellqvist i Kronoby - Maggi Sundkvist.indd 36

08.02.2024 15:27:35


Starka texter tilltalar Linda och Tomas

F

ör det äkta paret Linda och Tomas Hellqvist är musiken ett stort gemensamt intresse. Tomas har musicerat ända sedan han gick i högstadiet i Kronoby i slutet av 1980-talet. Därefter studerade han på popoch jazzlinjen på Lappfjärds folkhögskola 1992–93. – På den tiden handlade det mest om heavyrock och melodisk metal i det lokala bandet Blackout, berättar Tomas. Linda började sjunga redan som barn. Hon sjöng bland annat i skolkören under lågstadietiden. – Jag spelade också som barn keyboard och tvärflöjt, men ganska snart tog sången överhand, säger Linda som också sjungit i kören Nice Noise och medverkat med stämsång på Kata Bonds inspelningar. Den tonåriga Terjärvflickan kände Kronobygossen Tomas sedan tidigare, men i samband med ett högstadiedisco i Nedervetil fick hon på allvar upp ögonen för honom då han uppträdde med bandet Blackout. Det ena ledde till det andra. Paret började sällskapa 1995 och gifte sig 2003. Sedan dess har familjen, som bor i byn Snåre i Kronoby, utökats med två söner och en dotter. Linda och Tomas uppträdde för första gången tillsammans samma år som de gifte sig. – Vi medverkade på olika privata tillställningar, som till

LINDA OCH TOMAS

 Duon Linda & Tomas uppträdde vid Stinasholma i Purmo

• Linda är 43 år och jobbar som lönespecialist på Fresh Servant. • Tomas är 47 år och arbetar som teknologiekonsult på Tietokeskus Finland. • De anser att musik, och kultur överlag, är en motpol till det vardagliga livet. – Nivån på kulturen är mycket hög i Österbotten. Vi är bortskämda med högklassig kultur, men tyvärr har många blivit hemmablinda, säger de.

i augusti 2023. Foto: Margaretha Sundkvist.

exempel släktträffar, födelsedagsfester och bröllop, säger Tomas och tillägger att för cirka sju år sedan fokuserade de på duo-upplägget Linda & Tomas. – Vi uppträdde lite här och var på olika lokala platser. I vår repertoar ingick då låtar av bland andra Bob Dylan, Bruce Springsteen och Neil Young.

”I Tottas fotspår” får sin början Tomas Hellqvist har även tidigare komponerat musik och skrivit egna låtar, bland annat för bandet Blackout. Han har

också tillsammans med bandmedlemmarna i Magic Carpet och Sir Thomas Ouartet gjort flera demokassetter och demoskivor. Men han påpekar att musicerandet alltid har varit och fortfarande är en hobby för honom. – Tack vare att det är en hobby finns det en artistisk frihet i musicerandet. Man får göra det man vill göra, utan krav, konstaterar han. Våren 2020 besökte Linda och Tomas en lokal musikstudio för att banda några låtar och följande år lät paret spela in en video med låtar av Bob

Dylan och Deep Purple. Den videon finns också på YouTube. Samtidigt pågick coronapandemin, en pandemi som blev ödesdiger för många i kulturbranschen. – Eftersom musiken är en hobby för oss drabbades vi inte på samma sätt som professionella musiker, men pandemin väckte ändå frågan vad kan vi som duo göra. Vi hade från tidigare några av de låtar som Totta Näslund sjungit in med på vår setlista. Nu föddes konceptet I Tottas fotspår. Tomas kallar sångerna som till exempel Peter Le Marc,

KURIREN 37

2-24 Musikerna Linda och Tomas Hellqvist i Kronoby - Maggi Sundkvist.indd 37

08.02.2024 15:28:21


Starka texter...

Forts. från föregående uppslag

Dan Hylander, Mauro Scocco och Plura Jonsson skrivit och Totta Näslund framfört för berättelser. – Det är fråga om starka och stämningsfulla berättelser med mycket djup som både berör och manar till eftertanke. Ibland blir det lite känslosamt att framföra vissa sånger.

Ett förtroende att förvalta Under ett par år har duon Linda & Tomas gett konserten I Tottas fotspår på ett tiotal platser i Österbotten. Båda sjunger och Tomas spelar gitarr. De akustiska spelningarna är enkla och avskalade. Paret fokuserar på berättelserna, det vill säga texterna. – När vi startade med konserterna sommaren 2022 visste vi inte vilka publikreaktioner vi kunde förvänta oss. I Tottas fotspår var något helt annorlunda än det vi gjort tidigare, säger Tomas. – Det visade sig att publiken uppskattade lyriken. Responsen var mycket positiv. För oss är det givande med en sittande, uppmärksam publik som verkligen lyssnar. Vi upplever att vi under spelningarna får ett förtroende att förvalta. Linda och Tomas fortsätter att utveckla konceptet. Hittills har de som nämnts endast uppträtt i Österbotten, men de ger gärna också konserter på andra håll i Svenskfinland. – Även om Svenskfinland är vår hemvist känns det lockande att också ge I Tottas fotspår på finlandssvenska i Sverige, medger Tomas och ler.

Intensiva berättelser I duons repertoar ingår ett tjugotal sånger som Totta Näslund framfört. – Vi inleder alltid konserterna med Mil efter mil som är Plura Jonssons text. Sången, vilken handlar om att flytta bort, att lämna sin födelseort, beskriver Tottas liv på ett fint

 Publikresponsen på ”I Tottas fotspår” har varit positiv, vilket naturligtvis gläder Linda och Tomas. Foto: Margaretha Sundkvist.

sätt, berättar Tomas. – Konserterna avslutas med Inte natt än (Not dark yet), en av Bob Dylans låtar i svensk översättning av Mikael Wiehe. Den gavs ut postumt efter Tottas död 2005. Det är ett dramaturgiskt set som Linda och Tomas bjuder på. En av deras favoriter är Kosters klippor”, skriven av Peter Le Marc och framförd av Totta Näslund som duett tillsammans med Josefin Nilsson. – Intensiteten i sången är

påtaglig. Det känslomässiga landskapet målas upp i berättelsen, säger Tomas. En annan berättande och berörande sång är Sex fot under, skriven av Mauro Scocco. ” En dag ska jag ligga sex fot under marken Höra regnet som droppar och fåglarna i parken Inga skulder att reglera, ingen sorg att bära på Bara en sten med mitt namn och folk som kommer och går.” 

Band som Tomas aktivt medverkat i: • Blackout (1993) • Magic Carpet (1996) • Sir Thomas Ouartet (2007) • Hellqvist & Dahlbacka (2010) • Uncle Beerzerk (2015) • Magpie (2015) • Southern Comfort (både Linda och Tomas medverkar sedan 2022)

38 KURIREN

2-24 Musikerna Linda och Tomas Hellqvist i Kronoby - Maggi Sundkvist.indd 38

08.02.2024 15:28:30


Sticka mössan Evert

Mössan Evert är stickad i ospunnen ull och är ljuvligt lätt och fluffig. Varm och mjuk är den också.Vem vill nu inte ha en egen Evert! Här kommer två varianter. Mönstret är konstruerat av Minna Knutar. MINNA KNUTAR finns på Instagram (minnasknutar och minna_knutar) samt på Facebook (Fääla).

STORLEK

Omkrets: ca 50 cm i vilande läge, passar storlek 52–60 cm.

MATERIAL

Garnåtgång: ca 50 g ospunnet, tvåtrådigt ullgarn. Stickor: 6 eller 5,5 mm rundstickor 40 cm, 6 eller 5,5 mm strumpstickor

STICKFASTHET 10 cm patentstickning =

cirka 12 m med 6 mm:s stickor, cirka 13 m med 5,5 mm:s stickor

ARBETSINSTRUKTION

Mössan stickas i rundstickning och har en kant i patentstickning som är varm och tjock. Hjässan med ihop-tagningarna är stickad i slätstickning. Det ospunna garnet är skört. Sticka därför med lätt hand. Ifall garnet går av är det som tur är lätt att skarva. Lägg bara ändarna lite omlott och gnugga en aning mellan dina händer. Sedan kan du fortsätta sticka. När du köper ospunnet garn är det oftast nystat som en platta. För att garnet ska hålla lite bättre när du stickar är det bra att det får en liten tvinning. Nysta därför garnet till ett nystan innan du börjar sticka.

2-24 Sticka mössan Evert - Minna Knutar.indd 39

BESKRIVNING

Den här beskrivningen passar omkring storlek 56. Ifall du vill ha en lite mindre eller större mössa börjar du ihoptagningarna vid hjässan cirka 1 cm tidigare respektive 1–2 cm senare än i beskrivningen. Lägg upp 56 maskor på 6 mm:s rundsticka (60 maskor med 5,5 mm:s rundsticka), på dubbla stickor. Slut maskorna till en cirkel och sticka ett varv 1 avig, 1 rät. Lägg ett märke mellan första och sista maskan på varvet. Sticka rundstickad patentstickning i ca 12 cm (ca 6 cm) eller valfri längd och sedan slätstickning. När du byter från patentstickning till slätstickning ska du på fösta varvet sticka ihop alla omslag med följande maska, så att du har 56 (60) maskor återigen. Om du vill, kan du nu sticka ett varv avigt. Sticka slätstickning (räta maskor) tills mössan mäter ca 16 cm och börja ihoptagningarna därefter.

Ihoptagning för mössan med 56 maskor: Varv 1: sticka 2 m räta, sticka 3 m ihop så att du lyfter 2 maskor framifrån (som om du skulle sticka dem räta ihop), stickar följande maska rät och drar sedan de lyfta maskorna över den stickade, 3 räta. Upprepa varvet till slut. Varv 2–3 och alla följande varav mellan hoptagningsvarven: sticka alla m räta. Varv 4: sticka 1 m rät, sticka 3 m ihop, 2 m rät. Upprepa varvet till slut. Varv 7: sticka 3 m ihop, 1 m rät. Upprepa varvet till slut. Varv 8: sticka 2 m räta ihop varvet till slut. Du har nu 7 maskor kvar. Ta av garnet. Ihoptagning för mössan med 60 maskor: Varv 1: sticka 2 m ihop så att du först lyfter båda maskorna framifrån en och en (som om du skulle sticka räta) och sedan stickar ihop dem från bakre maskbågarna, 10 räta. Upprepa varvet till slut.

Varv 2 och alla följande varav mellan hoptagningsvarven: sticka alla m räta. Varv 3: sticka 2 m ihop från bakre maskbågarna (som på varv 1), 9 räta. Upprepa varvet till slut. Fortsätt med ihoptagningarna på samma linje; följande gång har du 8 räta maskor mellan, sedan 7 osv. Ta av garnet när du har 10 maskor kvar. Tvinna garnändan en aning för att göra den lite mera hållbar. Trä den genom de kvarvarande maskorna och fäst den på avigsidan. Fäst också garnändan i början av stickningen. Rundstickad patentstickning: Varv 1: 1 omslag, lyft 1 m bakifrån (avig), 1 rät (omslaget hör alltid ihop med den följande, lyfta maskan och man kan tänka dem som en och samma maska) Varv 2: sticka omslaget och den aviga maskan avigt ihop, 1 omslag, lyft 1 m bakifrån (rät) Varv 3: 1 omslag, lyft 1 m bakifrån (avig), sticka omslaget och den räta maskan rät ihop Upprepa sedan varv 2 och 3.  KURIREN 39

08.02.2024 16:07:38


Floating

– avslappnande för kropp och själ

I flyttanken finns ungefär 40 centimeter vatten i vilket man hällt i 550 kilogram epsom-salt. Det gör att du flyter som en kork även om du somnar.

Stress och nutidens dagliga stimulansflöde belastar oss alla. Därför behöver vi få lugna ner oss och ibland få släppa taget om allt. Floating är en avslappningsmetod där både du och din hjärna, i en tyngdlös och stressfri miljö, kan uppnå total avslappning.

40 KURIREN

2-24 Floating - Lotta Kourimo.indd 40

09.02.2024 09:02:44


Floating passar dig som: • är stressad, har svårt att

Text och foto: Lotta Kourimo

koppla av eller har sömnsvårigheter • har värk • känner dig deprimerad, nedstämd eller har ångest • studerar (floating sägs öka inlärningsförmågan) • idrottar (kan öka prestationsförmågan) • vill öka din kreativitet • bara vill koppla av

F

loating är en avslappningsmetod där man ligger och flyter i en flyttank. I tanken finns ungefär 40 centimeter vatten i vilket man hällt 550 kilogram epsomsalt (magnesiumsulfat). Både luften i utrymmet och vattnet är kroppstempererade, det vill säga cirka 37 grader. Den höga salthalten ger en unik upplevelse som ger en avslappnande känsla. Floatingtanken är isolerad från ljud och ljus och är cirka 2,5 meter lång och 1,5 meter bred.

Floating bör undvikas om du har sår, är i slutet av din graviditet eller har feber, nyligen har färgat håret eller ifall du har en nygjord tatuering. Om du lider av yrsel, är epileptiker eller har hjärtsvikt bör du rådfråga läkare innan du provar på denna typ av avslappning.

Avkopplande musik och en otrolig upplevelse I flyttanken känner man sig tyngdlös och som om man vore i rymden. Den stora saltmängden gör att man flyter (även om man inte kan simma). Alla muskler slappnar av och blodcirkulationen kommer igång. Under floating kan man lyssna på avkopplande musik. Var och en bestämmer själv om man vill lägga sig i flyttanken och ha luckan stängd eller öppen, och om man föredrar att ha belysning på eller inte. När man själv bestämmer hur man vill ha det, är risken för klaustrofobi nästan obefintlig. För att få den bästa upplevelsen, rekommenderas det att man ligger i tanken med stängd lucka för att minska omgivande ljud och sinnesintryck. Upplevelsen vid floating är individuell och kan variera från gång till gång. Känslan är obeskrivbar och måste upplevas.

Vad är epsom-salt? Epsom-salt minskar svullnad i kroppen och förbättrar cellandningen. Den renande verkan som saltvattnet har fokuseras på njurarna och effektiverar på så sätt kroppens reningsmekanismer. Epsom-salt gör också att musklerna slappnar av och vårdar även huden och håret. Kroppen upptar mag-

Skribentens egen erfarenhet av floating

 Floating är en avslappningsmetod för både kropp och själ. nesium via huden vilket gör att floating är ett effektivt sätt att lindra brist på magnesium, som kan förorsaka till exempel sendrag. Kroppen ser själv till att intaget av magnesium inte blir för stort, så en regelbunden floating är inte en påfrestning för kroppen – snarare tvärtom.

Effektivt på många sätt Floating är en effektiv behandling mot långvarig stressrelaterad smärta, muskelvärk, reumatism, fibromyalgi, depression och ångest. Den lugna, sköna och varma atmosfären hjälper till att minska stress, spänning och smärta, samtidigt som den tillför energi för återhämtning. Floating kan användas som ett komplement till exempelvis massage, fysioterapi och andra terapiformer.

Så här reagerar kroppen under floating

HJÄRNAN: När människan helt och hållet slappnar av och de yttre stressfaktorerna för-

svinner, har hjärnan möjlighet att producera välgörande signalsubstanser såsom serotonin, tillväxthormoner, immunförsvarsämnen samt prolaktin, som är ett vitaliseringshormon. Man har konstaterat att hjärnan börjar producera theta-våglängder, som minskar stress och förbättrar minne och inlärning. KROPPEN: I flyttanken befinner sig kroppen i total vila och då blir pulsen långsammare, mängden mjölksyra i blodet minskar och smärta avtar. Även blodcirkulationen ökar i spända muskler, vilket gör att musklerna nu kan slappna av ordentligt. SINNET: Sinnet förflyttas till ett meditativt tillstånd och känslorna samt tankarna får försvinna och flyta fritt. Undermedvetandet och dagsmedvetandet flyter ihop och det kan ofta leda till att man får kreativa idéer och kan bryta ner inre spärrar.

För ett tag sedan hade jag själv möjlighet att testa floating. Jag hade läst mycket om denna form av avslappning och hade stora förväntningar inför denna spännande upplevelse. Innan jag lade mig ner i flyttanken fick jag klara instruktioner om hur allt fungerade. Jag gick jag in i ett rum där det fanns en stor flyttank och duschmöjligheter. Jag intog en bekväm ställning och låg i tanken och flöt i en timme, och det kändes inte alls klaustrofobiskt! Jag lyssnade samtidigt på lugn musik. En del av tiden var jag helt i mörker, vilket var önskvärt för att alla sinnen skulle kunna slappna av, och det gjorde de verkligen. Varje del av kroppen var totalt avslappnad och jag upplevde det som att jag befann mig i ett meditativt tillstånd. Efteråt kände jag mig inte alls trött utan snarare full av energi och jag gick som på moln resten av kvällen. Kroppens hud blev inte alls torr och skrynklig som man kanske skulle ha kunnat tro, enbart mjuk och silkeslen. Det har även konstaterats att floating kan ha samma effekt som vid långvarig utövande av meditation.  KURIREN 41

2-24 Floating - Lotta Kourimo.indd 41

09.02.2024 09:08:20


MATVRÅN

Mat som gör din mage glad

NINETTE & NOSIPHO BAHNE

Matlagning är en passion som binder Ninette och hennes dotter Nosipho samman. Ninette är en mångsidig person som älskar att pyssla (@nbahne), medan Nosipho är en ambitiös kocklärling som lär sig hemligheterna i köket både hemma och i skolan. Tillsammans har de skapat en unik kombination genom att prova nya recept och att tillämpa sina färdigheter på riktigt.

Recept: Nosipho Bahne Foto: Ninette Bahne

I

inom tarmhälsans värld är prebiotika, probiotika och fibrer grundläggande. Prebiotika, som finns i livsmedel som lök och bananer, är kostfibrer som främjar tillväxten av hälsosamma tarmbakterier. Probiotika, å andra sidan, är levande mikroorganismer som stärker tarmfloran. Dessa finns i fermenterade produkter som kefir, surkål och kimchi. Slutligen spelar fibrer, som finns i frukt, grönsaker och hela korn, en viktig roll i matsmältningen genom att reglera tarmrörelserna. För att få en mage som mår bra lönar det sig att inkludera dessa näringsämnen i den dagliga kosten. Här presenterar vi några av vår familjs favoritrecept som håller oss friska året om.

◗ KOREANSKINSPIRERAD LÅTSASFRITERAD KYCKLING.

42 KURIREN

2-24 Matvrån - mat som gör magen glad - Ninette o Nosipho Bahne.indd 42

09.02.2024 09:03:06


◗ SCARPACCIA.

KOREANSKINSPIRERAD LÅTSASFRITERAD KYCKLING

En bra källa till protein och fibrer, smakar lika god som friterad mat utan att kycklingen är friterad. 350 g kycklinglår utan skinn och ben, tärnat ¼ tsk salt ¼ tsk svartpeppar ¼ tsk färskriven ingefära 1 vitlöksklyfta, riven 1 ½ tsk risvinäger 2 ½ msk (25 g) majseller potatisstärkelse

Sås: 1 ½ msk (30 g) gochujang (fermenterad koreansk chilipasta 1 ½ msk risvinäger 1 ½ msk koreansk sojasås

(byt ut mot japansk (Kikkoman) sojasås, mörk sojasås eller Tamari om du vill ha ett glutenfritt alternativ

1 msk ketchup 1 msk jordgubbssylt 2 tsk socker 1½ tsk honung eller majssirap 2 msk vatten 1 tsk riven vitlök ½ tsk riven ingefära ¼ tsk salt

Garnering: ½ tsk rostade sesamfrön 1 salladslök, endast det gröna, fint hackad

Krydda kycklingen med vitlök, ingefära, salt, svartpeppar och vinäger. Tillsätt sedan stärkelsen och rör om så att den täcker kycklingen helt. Låt köttet marinera övertäckt i minst 30 minuter eller över natten i kylskåpet. Förvärm ugnen till 220°C och klä en ugnsplåt med bakplåtspapper. Lägg kycklingbitarna på plåten i ett lager. Lägg in plåten i den varma ugnen och baka kycklingen i 16 minuter, tills den är genomkokt och gyllene. Vänd bitarna efter halva tiden. Lägg alla såsingredienser i en kastrull, rör om tills allt blandats om väl, låt koka upp under omrörning. Låt såsen sjuda på medelhög värme, rör om då och då, i 5 minuter så att såsen reduceras och tjocknar lite. Ta bort kastrullen från värmen och ställ åt sidan. När kycklingbitarna är klara, tillsätt dem i såsen och rör om väl. Garnera kycklingen med sesamfrön och salladslök och servera den med till exempel brunt ris, inlagd koreansk rädisa och en koreanskinspirerad gurk- och morotssallad för att göra det till en komplett måltid.

SCARPACCIA Squash innehåller fibrer som är bra för tarmhälsan. 2 små zucchinier

1 röd lök 1 tsk salt 2 msk olivolja 120 g glutenfritt mjöl 50 g glutenfria skorpsmulor ½ tsk av följande: - salt - svartpeppar - torkad rosmarin - lökpulver - chiliflakes -15 g färskriven parmesan -18 g pinjenötter

Skär zucchinin och löken i riktigt tunna skivor. Det går bra att använda en skärmaskin eller mandolin för det här ändamålet! (Se bild ovan). Lägg zucchini- och lökskivorna i en skål och strö över salt, låt stå i minst två timmar. Detta görs för att dra ut extra vatten ur zucchinin. Använd en tunn kökshandduk för att pressa vätska ur zucchinin och löken. Kasta inte bort vätskan. Använd den när du blandar

ihop det glutenfria mjölet och brödsmulorna, rör om väl. Tillsätt kryddorna, parmesanen, zucchinin och löken, rör om tills alla ingredienser är väl blandade. Ställ ugnen på 180 grader och tryck ut degen på en oljad plåt eller i en form. Konsistensen ska vara sådan att degen är lätt att breda ut. Dutta lite olivolja över och strö pinjenötter överst. Grädda i ugnen i 35 minuter. Låt svalna i 15 minuter, strö över lite parmesanost innan du serverar.

POTATISSALLAD UTAN MAJONNÄS Genom att utesluta majonnäs och använda hälsosammare ingredienser är denna rätt rik på fibrer och bra för tarmhälsan. Kall potatis är nämligen hälsosammare än varm. Kall potatis innehåller resistent stärkelse som fungerar som prebiotika. Resistent stärkelse bildas när potatis kokas och sedan kyls. Den är inte smältbar i övre delen av matsmältningssystemet, men när den når tjocktarmen fungerar den som näring för goda bakterier. Detta stödjer en hälsosam tarmflora och kan bidra till förbättrad tarmhälsa. 450 g potatis, skalad 1 msk av varje: - färsk bladpersilja - gräslök KURIREN 43

2-24 Matvrån - mat som gör magen glad - Ninette o Nosipho Bahne.indd 43

09.02.2024 09:03:16


MATVRÅN

◗ POTATISSALLAD UTAN MAJONNÄS

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

- salladslök - dill, hackad (allt utom gräslöken är valfritt)

Dressing: 3 msk högkvalitativ extra jungfruolivolja 1½ msk vitvinsvinäger (kan ersättas med färsk pressad citronjuice) 1 tsk grov senap

1 liten schalottenlök, fint hackad ¼ tsk havssalt + ⅛ tsk peppar och mer efter smak

Koka upp en kastrull med väl saltat vatten. Lägg i potatisarna och koka tills de är mjuka. Testa med en gaffel. Häll av vattnet och låt potatisen ånga av och svalna något i kastrullen. Gör dressingen under tiden genom att blanda alla ingredienser tills de blandats väl.

EGEN FIL

Att göra egen fil med probiotiska bakterier från apoteket är ganska enkelt. Här är en grundläggande steg-för-steg guide:

1. Köp probiotikakapslar som innehåller levande kulturer – finns på de flesta apotek. 2. Använd pastöriserad mjölk, helst ekologisk. UHTbehandlad mjölk fungerar inte lika bra eftersom höga temperaturer dödat viktiga bakterier. 3. Värm mjölken till 43–46 grader. Detta är den idealiska temperaturen för att bakterierna ska kunna växa. 4. Öppna en probiotikakapsel och blanda innehållet med

Smaka av och justera efter smak. Lägg de varma, tärnade potatisarna i en serveringsskål. Häll över dressingen samt örterna och blanda om så att potatisarna täcks. Det är viktigt att lägga till alla smaker medan potatisen fortfarande är varm så att den kan absorbera smakerna bättre. Smaka av igen och justera efter behag. Servera potatissalladen varm, rumstempererad eller kyld, men smaka alltid av före

◗ ENKEL GRÖNSALLAD. servering för att se om det behövs mer kryddor. Om du vill servera den som huvudrätt kan du lägga till lite protein som rökt fisk alternativt kokta ägg och lite extra grönsaker som grönkål. Tips: Du kan förvara potatissalladen täckt i kylskåpet i upp till tre dagar.

ENKEL GRÖNSALLAD Gröna bladgrönsaker och broccoli är utmärkta källor till

den varma mjölken. Rör om försiktigt. 5. Häll blandningen i en ren burk eller behållare. Täck med ett lock eller en ren handduk. Låt stå i rumstemperatur i 24–48 timmar. Tiden beror på rumstemperaturen och hur tjock du vill ha din fil. 6. När filen har fått önskad konsistens, ställ den i kylskåpet. Då stoppas fermenteringen och filen hålls fräsch. 7. Kontrollera att filen doftar och smakar bra innan du äter den. Njut sedan av din hemgjorda fil! Kom ihåg att hygienen är mycket viktig under hela processen för att undvika kontaminering.

44 KURIREN

2-24 Matvrån - mat som gör magen glad - Ninette o Nosipho Bahne.indd 44

09.02.2024 09:03:45


LLAD.

vitaminer, mineraler och fibrer. Ett enkelt sätt att förbättra tarmhälsan är att öka intaget av sallad. Med en halvmåneformad kniv, en mezzaluna, går det blixtsnabbt att göra en sådan sallad! De flesta av oss äter för lite sallad. Med hjälp av en mezzaluna kan du med enkla rörelser snabbt skära din sallad i perfekta bitar. Lägg sedan till en enkel och hälsosam dressing, så är den redo att ätas. Mezzalunan är också praktisk att använda för barn, eftersom dess form och det faktum att du behöver två händer för att använda den gör det mycket svårt att skada sig med den. Den är lätt att rengöra och tar inte mycket utrymme i köket.

Salladsdressing: ½ dl olivolja (extra jungfru) 2 msk äppelcidervinäger 1 msk färskpressad citronjuice 1 tsk honung eller agavesirap (för en vegansk variant) 1 liten vitlöksklyfta, finhackad ½ tsk dijonsenap en nypa havssalt svartpeppar efter smak 1 msk hackad färsk persilja eller dill (valfritt)

◗ FRUKT OCH BÄR SOM EFTERRÄTT.

CHOKLAD MED GRANATÄPPLE, KOKOS OCH BLÅBÄR

Samtliga ingredienser i denna efterrätt är rika på antioxidanter och fibrer. Granatäpple och blåbär är kända för sina antiinflammatoriska egenskaper och sitt fiberinnehåll, vilket främjar en hälsosam tarmflora. . Jungfruoljan kommer att förstärka den rika smaken av mörk choklad. 50 g granatäppelkärnor, torkade 50 g färskt kokosnötkött, skuret i jämna bitar, sköljda och ordentligt torkade 50 g blåbär, sköljda och ordentligt torkade 180 g mörk choklad (>70% kakaohalt) 1 msk extra jungfruolivolja av god kvalite en nypa salt (valfritt)

◗ CHOKLAD MED GRANATÄPPLE, KOKOS OCH BLÅBÄR.

Smält chokladen, antingen i mikrovågsugn eller i vattenbad. Rör i olivoljan och låt svalna lite. Tillsätt frukten och blanda tills allt är blandat. Fördela blandningen i 12 bitar och lägg bitarna i till exempel en större foliebeklädd skål. Strö eventuellt lite salt överst. Låt stelna i kylskåp i minst en timme och försök sedan att inte äta upp allt på en gång!

FRUKT OCH BÄR SOM EFTERRÄTT

Det behöver inte vara krångligt att göra en fin och fräsch efterrätt! Skär upp frukt och bär och servera i fina skålar, så kan alla plocka åt sig det de vill ha! Frukt, bär och broccoli är bra för maghälsan eftersom de är rika på fibrer, vilket främjar en hälsosam tarmflora och hjälper till med matsmältningen. De innehåller också antioxidanter och vitaminer som stöder den allmänna hälsan och kan minska inflammation i tarmarna. 200 g blåbär 200 g jordgubbar 200 g vindruvor 3 nektariner

säsong för då smakar de som bäst. Om du känner att detta känns alltför enkelt, servera lite vispgrädde som tillbehör. Det finns också mjölkfri vispgrädde eller glass för den som till exempel undviker mjölkprodukter. Men bären är riktigt goda att äta som de är!

Börja med att tvätta frukterna och bären. Skär sedan upp dem i små bitar. Placera dem i olika skålar eller i samma skål. Servera så snart som möjligt. Och kom ihåg att vi äter frukter och

bär för att de ger oss en balanserad tarmflora, bra matsmältning, vitaminer, antioxidanter och fibrer! Ett tips är att endast använda de frukter och bär som är i

 KURIREN 45

2-24 Matvrån - mat som gör magen glad - Ninette o Nosipho Bahne.indd 45

09.02.2024 09:03:53


Mat med

Har vi en hälsosam framtid och fritid? D

et är tidig eftermiddag och paret Vesipatja är på väg in i den stora livsmedelsbutiken Prisma. Parets yngsta dotter Helmi är van vid att få sin vilja igenom så hon föreslår att det är chipsdag i dag. Lempi och Kalle-Kulta Vesipatja är föräldrar som aldrig lärt sig säga nej och än mindre någonsin kommit på tanken att matfostra sina barn, så följden blir att Helmi får sin vilja igenom. På vägen genom affären rundar de kött- och fiskdisken. Där står det också en liten monter med några aktuella kokböcker strategiskt utplacerade för att fånga kundernas blickar och eventuella intresse. Paret stannar till och på försättsbladet kan de läsa följande: Gå ner i vikt med fett, när allt annat känns omöjligt. Paret Vesipatja stirrar varandra djupt i ögonen och med en enande nick bestämmer de sig för att lägga boken i inköpskärran. Både Lempi och Kalle-Kulta är båda överviktiga och har under årens lopp hunnit skaffat sig en diger kroppsmassa. När man lägger ihop deras gemensamma vikt motsvarar det nästan totalvikten för en mindre bil – närmare 260 kg. Det blir inte heller bättre av att dottern också är i färd med att få en alltför korpulent kropp. Paret Vesipatja har försökt gå ner i vikt. Många läkarbesök har de även hunnit med under årens lopp.

 En kombination av ohälsosam kost och brist på motion leder oftast till oönskad viktuppgång för de allra flesta. Foto: Adobe Stockphoto.

Lika fort som paret rusat förbi disken med frukt och bär, lika snabbt rusar de nu förbi grönsaksdisken med sådan fart

att man kunde tro att de har ont om tid, men det visar sig att det är hyllan med färdigmat som lockar. Där stannar paret till, i

vad som verkar en evighet, och insuper det magiska från den hyllan. Det blir hela tre paket med två portioner var färdig

46 KURIREN

2-24 Tikkanens matsida.indd 46

08.02.2024 15:50:27


mat med köttbullar i brun sås, potatismos och kokta grönsaker. Familjen Vesipatja är hungriga stackare, så även om det totala antalet portioner hade mättat minst sex personer så är det ändå i minsta laget för dem. – Smör, SMÖR, SMÖR, konstaterar Lempi, vi måste köpa smör. Det lär ju ska vara så bra att banta med smör, säger hon till sin make KalleKulta. – Hm ja jo, ta några kilo säger han. Väl framme vid kassan har paret lyckats plocka åt sig lika mycket mat som en hel militärbataljon kunde klara av att överleva på i minst en månad.

lchf, gå ner i vikt på ett sunt sätt utan att minska på ditt fettintag blir de upplysta om. När tröttheten tar över är det dags att gå till kojs och fulla med både mat och nya infallsvinklar på hur de skall kunna bli av med en del kilon, en hel del dessutom, kastar de sig båda samtidigt i den sköna vattensängen med en duns. Det hörs ett litet svagt pysande, så där som när luften går ur en ballong och plötsligt känns det också både fuktigt och lite kyligt omkring dem där de ligger. –Lempi, jag tror att vi behöver komma oss upp ur sängen annars drunknar vi, utbrister Kalle-Kulta. I eftertankens kranka blek-

MAN KAN INTE KÖPA SIG FRI FRÅN OHÄLSA MED ÄNNU MERA OHÄLSOSAMMA KOSTRÅD. Väl hemma med alla mat-

kassar är det mikron och portionerna med köttbullar samt den bekväma soffan och den stora plattskärmen som gäller, där äter man till och med sin frukost. Dotterns chips slinker ner mellan köttbullarna tillsammans med det klistriga potatismoset och allt sköljs ner med minst en liter Coca-cola. På den stora plattskärmen går det ett program om mat och hälsa och hur man kan gå ner i vikt med en fettrik kost. Lempi och Kalle-Kulta sitter som fastklistrade i soffan och de sista chipsresterna slinker ner med mera Coca-cola. På plattskärmen dyker det ständigt upp en bokstavskombination de hört talas om men aldrig tänkt över desto mera,

het konstaterar de båda att banta måste de och hur det görs spelar ingen som helst roll så länge de inte nämnvärt behöver ändra på sina kostvanor. I reklamen talades det om att ”gå ner i vikt på ett sunt sätt utan att minska på ditt fettintag”. Och på kokbokens försättsblad: ”Gå ner i vikt med fett, när allt annat känns omöjligt!”. I efterhand kommer det också att visa sig att paret Vesipatja aldrig kom sig ur sina dåliga matvanor av en så enkel anledning att de blev fängslade av världens bästa påverkan: reklam. En bit mördande reklam som till råga på allt råkade passa just dem – att äta sig slankare med hjälp av fet kost. Men med kombinationen färdigmat, lathet och i detta fall dietråden att äta mera fett och mindre kolhydrater, visade det sig att paret Vesipatja behövde ambulanstransport till närmaste sjukhus. Inte för att de en gång nästan drunknat i sin vattensäng, utan på grund av att deras kroppar hade kollapsat. Kalle-Kulta led av akut hjärtsvikt och Lempi hade fått allvarliga problem med att kunna hålla sig upprätt. Hon fick ständiga svimningsanfall som visade sig vara mycket allvarliga. Hon hade flera gånger gått in i en sockerchock.

Händelserna i den här his-

torien är sanna, men personnamnen är fiktiva. Det skedde i England för ett antal år sedan (2018). I dag är det paret friska men går på uppföljningskontroller varje månad för att kontrollera hälsotillståndet. Lyckligtvis fanns det på dotterns skola en hjälpsam lärarinna som tog hand om flickans matfostran och i dag är det barnet ett av de många ”smakskolebarn” i den Engelska versionen av ”Sapere” som bland annat Jamie Oliver varit med om att starta upp. Paret Vesipatja mår i dag efter omständigheterna väl och är stolta över att dottern infört andra rutiner i hemmet och köket som är till det bästa för hela familjen. Konklusionen är följande:

allt för många har blivit allt för lata och tycker att soffan är den bästa tränings- och måltidsplatsen för att hållas i form, man blir bara fetare och fetare och latare och latare samtidigt som man inser att man borde göra något. Då blir det sämsta valet med den enklaste lösningen oftast det man väljer. Man har ätit fel i åratal, allt för fet mat, hel- och halvfabrikat och så kommer många av dessa olika dietråd och påstår att man kan fortsätt att äta fet mat för man kan faktiskt bantat sig lycklig på det. Man har hamnat mitt i ett kost- och dietträsk och att komma upp ur det träsket kräver otroligt stora ansträngningar. Det slutar allt som oftast också med ett återfall, det är den bittra sanningen som man dessutom väljer att ignorera just därför att det blir för jobbigt. Sensmoralen i detta är att du aldrig skall låta dig luras av påkostad reklam, speciellt reklam baserad på kostråd. En svensk nutritionsprofessor kom med ett klart besked: ”man kan inte köpa sig fri från ohälsa med ännu mera ohälsosamma kostråd ”. En gyllene vetenskapligt belagd regel för alla som skall banta är att man måste förbränna mer än man förbrukar

för att överhuvudtaget kunna tappa några kilon. Så det som många kostråd förespråkar, att gå ner i vikt med fett, är rena idiotin och bara nonsens. Man gör sig själv en björntjänst med det. Bantning kräver stor arbetsinsats i form av träning och åter träning eller hårt fysiskt arbete för att man skall gå ner i vikt. Det är den kalla sanningen som inte går att undvika. Nutritionsforskningen kan

påvisa att fetma och övervikt är ett lika stort hot för mänskligheten som svältkatastroferna. Vi har i dag faktiskt fler överviktiga människor än svältande människor. Vi har en överproduktion av livsmedel och mat, och det värsta av allt är att det inte är bristen på mat som skapar svältkatastrofer och att människor dör av hunger; det är en långsiktig undernäring och felnäring som gör människorna så svaga att de dör av bland annat diarré och mässling, någonting som i den rika världen mest är en tillfällig irritation. Tänk så många människor vi kunde rädda från en plågsam död om vi för en liten stund gav utrymme för medmänsklighet och omtanke. Journalisten Martin Caparros lämnar inget utrymme för

misstolkning när han skriver i The Medical Journal att det produceras mat för 12 miljarder människor varje år, men vi är bara 7 miljarder, så de som dör av svält dör helt i onödan, medan andra bokstavligen föräter sig! Det sätter både svältkatastroferna och viktproblemen i en helt annan dager, och inte minst så ger det oss en fingervisning om vart vi är på väg. Och det verkar inte som om det är någon lycklig och hälsosam framtid vi stakar ut för oss och vår fritid. 

Text :

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 47

2-24 Tikkanens matsida.indd 47

08.02.2024 15:50:34


KURIRENS DOKTOR

Medicine doktor

Lena Sjöberg

Helsingfors, skriver i denna spalt om sjukdomar, medicin och hälsa. Tyvärr kan inga personliga brev till doktorn besvaras, eventuellt kan frågor av allmängiltig karaktär tas upp i något sammanhang.

Många tänker att sömnmedicin är en lätt och bra metod för att bota sömnproblem, men det är i själva verket det sista knepet man tar till. Det finns olika slag av mediciner som ökar sannolikheten för en tillräcklig nattsömn.

NÄR SÖMNLÖSHETEN BLI

D

e metoder som inte är mediciner behandlades i Kuriren 17/2023 och jag vill betona, att man inte ska ta till egentliga sömnmedel om man inte har försökt med andra metoder. Det är ytterst sällan man kan anse att sömn är så nödvändigt för en människa att man tar till sömnmedicin direkt, utan att testa de ”mjukare” metoderna.

Receptfritt sömnmedel

Foto: Adobe Stockphoto

Ett preparat som har funnits till salu utan recept i några års tid är melatonin. Ämnet utsöndras också i människokroppen,

ur hjärnans tallkottkörtel. Det kallas också mörkerhormon. Tallkottkörteln utsöndrar hormon under den mörka tiden av dygnet och vi känner oss i regel trötta då melatoninproduktionen har kommit igång på kvällen. Melatonin är väldigt bra att använda sig av då man reser till en helt annan tidszon – man kan minska på problem som uppstår när man byter dygnsrytm genom att ta melatonin regelbundet, enligt anvisningar man kan få på apoteket eller på nätet. Många tar melatonin tillfälligt då de har svårt att sova. Det är vårt lindrigaste sömn-

medel och man behöver inte vara rädd för att ta det. Det passar också för äldre personer, då det inte gör en osäker på benen och därmed inte ökar risken att falla. Men observera: gravida bör inte ta melatonin eftersom man tror att det kan påverka utvecklingen av fostrets dygnsrytm och inre klocka.

Kemiska sömnmedel Bland de traditionella sömnmedicinerna finns många olika kemiska ämnen, men den vanligaste gruppen är benzodiazepiner. De lugnar, dämpar eventuell ångest och hjälper en

48 KURIREN

2-24 Doktorn.indd 48

08.02.2024 15:38:37


efter. Men tyvärr är de här läkemedlen förbundna med en viss risk för att man inte riktigt minns allt som man gjort följande dag. Dessutom ska man undvika de här medicinerna hos äldre personer, för de ökar risken att falla. Allra värst är det om man måste stiga upp på natten för att gå på toaletten (och vilken äldre person måste inte det?), för då föreligger stor risk att man skadar sig vid fall.

Nr 13 2023

20 SEPTEMBER

2023 Pris:

5,70 euro

ENSKARNAS

FINLANDSSV

ÅRGÅNG 64

G VECKOTIDNIN

t:

nna Söderqvis

Joha M BRUDEN SO R FFÖ BUSSCHAUSELN FRÅN VIG N TILL FESTE

8 NOVEMBER

2023 Pris: 5,70

euro FINLAND

SSVENSKARNAS

ÅRGÅNG 64

&&

TEMA:

Livsstil de hälsa

Hälsa välbefinnan

s. 8

08/09/2023

001.indd 1

Nr 16 2023

VECKOTIDNING

TEMA:

10:13:52

KAJ SUNDSTRÖ

13-23 Pärm-KUR-L-

M har hjälpt både andra och sig själv med

POSTURAL TRÄN ING s. 36

Nr 1 2024

ÅRGÅNG 65

ARI 2024 31 JANU

Pris: 6,70

OTIDNING RNAS VECK

SSVENSKA

AND euro FINL

INTERVJU MED AVHOPPAD SEKTMEDLEM s. 8

16-23 Pärm.indd

1

27/10/2023 09:55:41

en Författar

MIKAELA T NYKVIS

Sömnmedel vid depression och graviditet

N BLIR BESVÄRLIG att somna på kvällen. Dessutom hjälper de en att inte vakna i förtid. Tyvärr blir man ganska lätt beroende av dem och dessutom är de förbundna med en risk för att behöva öka dosen för att uppnå samma effekt som tidigare. Många benzodiazepiner säljs olagligt i gatuhandeln, för de ger ett visst välbefinnande. På många läkarmottagningar skyltar man synligt med att man aldrig skriver ut mediciner i den här kategorin – detta för att slippa patienter som enbart är ute efter dessa preparat. Om man har fått benzodiazepiner utskrivna ska man

inte vara förskräckt, för det finns många människor som behöver dem och får hjälp av dem utan att det uppstår problem. Om man har ett långvarigt vårdförhållande med sin läkare, delar man på ansvaret att försöka hålla medicindosen så liten som möjligt och kanske byta till någon annan medicin vid lämpligt tillfälle. Det finns så kallade ultrakortverkande sömnmediciner, som också verkar mycket snabbt. Det kan låta bra med tanke på hur man fungerar nästa dag – om medicinen är kortverkande, är man knappast trött dagen

tt ut en ger i sni år bok per s. 12

TUR

Den som använder depressionsmedicin kan sannolikt få hjälp mot eventuella sömnproblem genom att man väljer en depressionsmedicin som tas kvällstid och som tröttar ut. Om man lider av klåda, antingen tillfälligt eller kroniskt, kan sömnen lida då man har behov att klia sig. Då kan man testa ett antihistaminpreparat som lugnar den värsta klådan och dessutom gör en trött. Dessa mediciner är receptbelagda. Gravida har ofta problem med sömnen, speciellt under den senare delen av graviditeten. Det kan tyckas lite märkligt att de inte bör ta melatonin, som i övrigt anses vara den lindrigaste medicinen, men gravida ordineras ofta ett ämne som heter oxazepam, en ”traditionell” sömnmedicin med relativt kort verkningstid. Ämnet försvinner så snabbt ur blodet att fostret inte hinner påverkas i betydande grad. Enligt min erfarenhet är det ofta så, att en gravid som får sömnmedicin inte ens köper ut medicinen på apoteket, men hon känner sig lugnare då hon vet att hon har ett recept som hon kan använda om problemet är segt.

TEMA: KUL

19/01/2024

1-24 Pärm.indd

10:18:53

1

KURIRENS UTGIVNINGSDAGAR

2024

NR 2 • 21 FEBRUARI, NR 3 • 6 MARS, NR 4 • 20 MARS, NR 5 • 10 APRIL, NR 6 • 2 MA J, NR 7 • 22 MA J, NR 8 • 12 JUNI, NR 9 • 3 JULI, NR 10 • 28 AUGUSTI, NR 11 • 11 SEPTEMBER, NR 12 • 25 SEPTEMBER NR 13 • 16 OKTOBER, NR 14 • 30 OKTOBER, NR 15 • 13 NOVEMBER, NR 16 • 27 NOVEMBER NR 17 • 18 DECEMBER KURIRENS REDAKTION HAR FLYTTAT! VÅR NYA POSTADRESS ÄR KUNGSGÅRDSVÄGEN 37 A 65380 VASA

 KURIREN 49

2-24 Doktorn.indd 49

08.02.2024 15:39:09


Sammanställt av Kaj Lindh

Hårda ord bryter ner hjärnan Att vara förälder är en resa som präglas av glädje och utmaningar. En ny forskning lyfter nu fram vikten av att hålla igen på hårda ord för att säkerställa inte bara barnens psykiska hälsa utan också deras hjärnvävnads integritet. Föräldraskap är fullt av ansvar, och det är särskilt viktigt att skapa en stark grund för barnets framtid under de första åren. Men när barnet närmar sig två års ålder och utvecklar självmedvetande och social förståelse, står föräldrar inför nya utmaningar. Hur bör gränser sättas? Ska barnet skonas från livets hårda verklighet eller konfronteras med motgångar? Forskning visar att föräldrar kan sorteras i fyra typer, enligt den amerikanska psykologen Diana Baumrind. Dessa inkluderar auktoritära, auktoritativa, eftergivna och oinvolverade föräldrar. Ny forskning belyser vilka metoder som bäst gynnar barnets välmående.

• Brist på dialog och lyhördhet. • Risk för negativa långsiktiga effekter på barnens hjärnvävnad och psykiska hälsa.

DE FYRA FÖRÄLDRATYPERNA:

Forskning från 2021 visar att ju striktare och mer disciplinärt barnen uppfostras, desto mindre utvecklar de frontala pannlober, som är avgörande för personlighet och kognitiva förmågor.

Auktoritära föräldrar: • Ställer strikta regler och kräver total lydnad.

Auktoritativa föräldrar: • Ställer klara gränser med samtidig värme och förklaring. • Främjar bättre sociala relationer, längre utbildning och minskar risken för psykiska problem. Eftergivna föräldrar: • Ger barnen stor frihet utan tydliga gränser. • Överbeskyddande och risk för bristande självdisciplin hos barnet. Oinvolveradeföräldrar: • Visar likgiltighet och sätter inga klara gränser. • Barn riskerar att känna sig övergivna och osäkra.

Begränsning av sociala medier

Auktoritär uppfostran kopplas också till mindre amygdala, vilket kan öka barnens risk för ångest och svårigheter att hantera rädsla. Eftergivna föräldrar, ibland benämnda som "curlingföräldrar", visar sig vara mindre fördelaktigt i långa loppet. Studier indikerar att dessa barn har svårare att hantera konflikter och löper högre risk för självupptagenhet och depression. Trots riskerna med eftergivna metoder visar forskning att kärlek och engagemang påver-

kar barnens dna. En kärleksfull och trygg miljö ger en livslång känsla av glädje och tillit. Slutsatsen är klar: den auktoritativa uppfostringsmetoden, som kombinerar klara gränser med kärleksfullhet och förklaring, anses vara den mest gynnsamma för barnets utveckling. Föräldrar bör vara medvetna om de olika metodernas konsekvenser och göra medvetna val för att forma sina barns framtid.

Begränsad användning av sociala medier ger positiva effekter på psykisk hälsa, enligt forskning från Lunds Universitet. Över 170 unga vuxna deltog i studien, där de antingen begränsades till 30 minuters daglig användning eller uppmanades till passivt deltagande. Under tre veckor visade resultaten på markanta förändringar jämfört med en kontrollgrupp. De begränsade användarna

upplevde ökad fokus och koncentration på andra livsaktiviteter, lägre nivåer av nedstämdhet och stress samt en förbättrad självkänsla. Forskningen antyder att minskad emotionell och social investering i sociala medier kan vara nyckeln till dessa positiva effekter, vilket väcker intresse för hur vi kan optimera vår digitala interaktion för bättre psykisk hälsa.

Källa: Illustrerad vetenskap Foto: Pexels

Källa:DagensPS.se

50 KURIREN

2-24 Klippt och skrivet.indd 50

08.02.2024 15:45:46


Måttlig lågkolhydratkost visar fördelar vid typ 1-diabetes hos vuxna En ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet indikerar fördelar med måttlig lågkolhydratkost för vuxna som lever med typ 1-diabetes. I den omfattande studien delades 50 deltagare med denna typ av diabetes in i två grupper: en grupp som åt traditionell kost med 50 procent av energin från kolhydrater och en annan grupp som följde en måttlig lågkolhydratkost med 30 procent av energin från kolhydrater. Båda kostalternativen var hälsosamma och inkluderade grönsaker, fiberrika kolhydratkällor, omättade fetter, nötter, frön och baljväxter, och var individuellt anpassade av

dietister. Resultaten visade att deltagarna som följde måttlig lågkolhydratkost hade en sänkt medelnivå av blodsocker inom önskat glukosområde jämfört med dem som åt traditionell kost. Forskarna observerade ingen negativ påverkan på hälsan och noterade att kolesterol- och blodtrycksnivåerna förblev stabila oavsett kostalternativ. Diskussioner om eventuella risker med höga nivåer av syror, ketoner, vid minskat kolhydratintag sågs inte som någon oroande ökning. Sofia Sterner Isaksson, dietist och doktorand, understryker att måttlig lågkolhydratkost kan

vara ett positivt behandlingsalternativ för vuxna med typ 1-diabetes och förbättra möjligheten att hålla blodsockret inom önskat område. Studien betonar dock att kostförändringar bör genomföras i samråd med vårdpersonal, och detta är särskilt viktigt för barn med typ 1-diabetes. Professor Marcus Lind, ansvarig för studien, poängterar att det är avgörande att hitta den optimala kosten i samråd med vården. Han framhåller betydelsen av stöd och uppföljning för att säkerställa en hälsosam och effektiv kostförändring.

termånaderna och kan även användas som ett komplement till traditionell grönsaksodling utomhus.

odling fortsätta under vinterhalvåret, och det går enkelt att integrera inomhus på köksbänken eller i köksfönstret.

Källa: Forskning.se Foto: Pexels

Hydroponisk odling:

Utrymmessparande och effektiv odlingsmetod Vill du odla dina egna grönsaker, örter eller blommor hemma men orkar inte riktigt vänta till sommaren? Då kan hydroponisk odling vara den perfekta metoden för dig. Denna innovativa odlingsmetod, där växterna växer i syrerikt vatten i stället för jord, erbjuder flera fördelar och passar alla typer av odlare. I stället för att växa i jord får växterna sina näringsämnen via kontinuerlig tillförsel av näringslösning i vatten. Detta gör att växternas rotsystem alltid är i kontakt med vattnet och näringsämnena, vilket accelererar tillväxten. Hydroponisk odling tar mindre plats jämfört med

traditionell odling och möjliggör snabbare tillväxt. Fördelar med hydroponisk odling: • Stora skördar snabbt: Växterna växer snabbt och kan skördas inom några veckor. • Variation i en sats: Odlare kan odla olika typer av grönsaker, örter och blommor i samma omgång. • Undvik jordspill inomhus: Eftersom ingen jord används behöver du inte oroa dig för hantering av jord inomhus. • Kompletterar utomhusodling: Möjliggör odling under vin-

Växter som passar för hydroponisk odling: • Gröna bladväxter som sallat, mangold och kål. • Tomater och chili. • Örter som basilika och persilja. • Blommor som penséer och pelargoner. • Hydroponisk odling hemma fungerar året runt. • Genom att använda växtbelysning kan hydroponisk

För den som vill testa hydroponisk odling finns det olika kit i olika storlekar tillgängliga på marknaden. Dessa inkluderar allt som behövs för att komma igång med denna spännande och effektiva odlingsmetod. Välj hydroponisk odling för att maximera dina skördar, spara plats, och njut av hemodlad färsk mat året om. Källa: Plantagen

KURIREN 51

2-24 Klippt och skrivet.indd 51

08.02.2024 15:45:55


En räddande

ÄNGEL Hellen har åkt till sitt sommartorp för att få vara ensam med sina tankar och är på långpromenad djupt inne i skogen. Plötsligt snubblar hon på en trädrot och kan därefter inte stöda på foten. Hur ska hon nu ta sig ut ur skogen?

Novell av BITTE ASSARMO

Foto: Adobe Stockphoto

52 KURIREN

2-24 Novellen En räddande ängel - Bitte Assamo.indd 52

09.02.2024 09:24:05


D

et fanns inte mycket Hellen tyckte mer om än en riktigt kall vinterdag. Och den här dagen i januari bjöd på allt hon kunde önska sig av krispig kyla och gnistrande snö. Hon var glad att hon valt att åka iväg till torpet, trots att Rasmus skakat på huvudet och himlat med ögonen. Hon drack en klunk ur sin temugg och slog sig ner vid köksbordet. Det fanns ingenstans hon kunde dra så djupa andetag som just här. Och vad hade hon i stan att göra? Det här var hennes smultronställe, det enda hon hade kvar efter gamla faster Hilda, och här trivdes hon bättre än någon annanstans, inte minst så här på vintern. Rasmus hade aldrig delat hennes kärlek till torpet. – Vad ska du med det där gamla rucklet till? frågade han hånfullt när han fick veta att faster Hilda testamenterat det till henne. Det var inte det enda de tyckte olika om. Med åren hade deras relation blivit mer och mer ansträngd och Hellen insåg allt oftare hur lite de hade gemensamt. Han var bara intresserad av pengar och status och hans vänner var likadana. I början hade hon hållit masken och låtsats att hon trivdes med deras ytlighet men det orkade hon inte längre. När hon kom hem... Ännu hade hon inte låtit tanken ta form men innerst inne visste hon. Hon och Rasmus var ett avslutat kapitel.

N

är hon druckit ur sitt te klädde hon sig varmt och begav sig ut på en skogspromenad. Som alltid slogs hon av skönheten i den gamla naturskogen, där snötyngda tallar och granar reste sig mot den blekblå vinterhimlen. Solen letade sig ner genom trädkronorna och fick snön att glittra som silver. Hon njöt av allt där hon promenerade stigen fram i sakta mak. Ända tills hon snubblade på en trädrot och föll. Smärtan var olidlig och fick

henne att skrika rakt ut. Med stor möda tog hon sig upp på fötter igen, bara för att inse att hon inte kunde stödja på foten. Paniken började kittla i maggropen – hur skulle hon ta sig hem? Hon kände i fickan efter mobilen och insåg att hon lämnat den på köksbordet. Vad skulle hon ta sig till? Den vinterkyla som hon tidigare upplevt som uppfriskande och skön blev plötsligt ett hot och hon drog några djupa andetag för att försöka få tillbaka fattningen.

J

ust då hörde hon ett knakande bakom sig. Någon kom till hennes räddning! Hon kunde ha skrattat högt, så lättad blev hon. Men hennes lättnad byttes i skräck när hon stirrade rakt in i ögonen på en jättelik schäfer. Hunden såg stint på henne och först trodde Hellen att den skulle attackera. Så såg hon att den viftade på svansen. De mörka, fuktiga ögonen var snälla och nyfikna när den skuttade fram emot henne och Hellen kliade den vänligt bakom örat. – Duktig vovve, sa hon mjukt. Tänk att du skulle komma just nu, när jag så väl behövde hjälp! Men var har du din matte eller husse då? Kan du ge skall? Tala om var vi är? Hunden lade huvudet på sned och iakttog henne noggrant, och som om den förstått vad hon sa gav den till ett dovt skall. Ett ögonblick senare dök en lång, mörk man upp mellan ett par granar. – Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, flämtade killen. Du måste ha blivit vettskrämd när den här bjässen kom rusande! Men jag garanterar att han är from som ett lamm. – Det vet jag redan, log Hellen, och faktum är att han kom som en räddande ängel. Jag tror att jag har brutit foten. – Då ska jag hjälpa dig och se till att du kommer till sjukhuset, sa han beslutsamt. Och det gjorde han.

E

tt par timmar senare hade sjukhusets akutpersonal konstaterat att Hellen skulle slippa gips. Ankeln var inte bruten utan bara rejält stukad. Hon hade också fått veta att hennes räddande änglar hette Jonatan och Aslan och att de bodde bara ett stenkast från hennes torp. Dessutom visade det sig att Jonatan känt hennes faster. – Jag kände Hilda väl, jag brukade hjälpa henne ibland, om något behövde lagas. Fast egentligen är jag bättre på att laga djur än saker. Jag är veterinär. – Hur är det med mat då, log Hellen, kan du laga det? Annars bjuder jag gärna på middag i dag som tack för all hjälp. Aslan är förstås också välkommen. Han log: – Hemskt gärna! Men jag fixar middagen, avgjorde han. Du ska bara sitta på en stol och ta det lugnt!

D

et gjorde hon gärna, för foten värkte och bultade. Och det visade sig snart att Jonatan var en riktigt duktig kock. Av de futtiga konserver och rotfrukter hon hade i skafferiet ordnade han en värmande gryta som de avnjöt vid köksbordet medan eftermiddagssolen började dala över skogsbrynet, och himlen färgades flammande röd. Där blev de sittande länge, medan Aslan slumrade på golvet med huvudet mellan tassarna. Hellen kunde inte minnas när hon senast känt en sådan harmoni. Tänk vad ödet kunde hitta på ändå... Om Hellen inte åkt hit just den här helgen. Om hon inte gått ut i skogen. Om hon inte snubblat över den där trädroten. Om inte Jonatan valt just den vägen på sin hundpromenad. Hon såg på honom och log. Efter en enda dag tillsammans kändes det som om de känt varandra i en evighet. Och när de skildes åt den kvällen visste hon att de snart skulle ses igen.

KURIREN 53

2-24 Novellen En räddande ängel - Bitte Assamo.indd 53

09.02.2024 09:24:25


Kan jag få ringa hem till firman och be om instruktioner – det här är förFINN EN VÄN blivitgenom insläppt nånRagna Weegars fotolins. GENOMsta gången jagBilder stans! KURIREN!

WEEGARBETE

Lösning: SUDOKU

Lätt

PERSONLIGT Kvinna, -40-talist, söker en man med kristna värderingar, helst i Jakobstadstrakten. Vill du bli min vän, skriv några rader. Sv. t. ”21.2 – ”Vårpromenader.” Hej! Är en man 70+ från Österbotten som söker en dam för trevliga kaffestunder mm. Allmänna intressen. Sv. t. ”21.2 – ”Kaffevänner.” Jo med största nöje, min herre. VINTERTRÄD. Du man i 65-årsåldern, Vad vill önsker ni jag ska göra? du bli min trygga famn? Jordnära, ärlig kvinna söker dig. Kanske vi kan skingra ensamLösning: FINN FEM FEL heten? ”21.2 – ”I glädje och sorg.”

Medelsvår

Lösning: LÄTTA KRYSSET

a j d l j u g e r l e d i g a a n o r d e v a h s a n a ä o j e d e r a n s t ä l l e r d a r r a a v a o t t o m a n g e N a n o r a L e n n s d a g kampSport mansnamn

lite tjockare smet svängde

används för navigering

talar inte sanning

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras. • Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar chanserna att hitta rätt. Vad söker du? • Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post. • Skicka in annonsen till kontakt@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”.

inte upptagna

traditioner

adams hustru rekryterar

hoppsan ! TOG TILL ORDA

helsingin sanomat tvivlet

Svår

motsats till upp

gissa

ström

”er” på äldre sätt slö

ha på känn

----som ett asplöv hursa ?

gå rakaste vägen Mjuk

illasinnad

ilsken, vred

typ av soffa barrig buske

svensk stad ; tjejnamn

natrium på kort sätt

FINN FEM FEL finns på sidan 16..

så kan hon heta

Lätta krysset finns på sidan 10.

kryssmakare : David Forsblom

54 KURIREN

2-24 Radannonser.indd 54

08.02.2024 16:29:18


Stjärnorna? 21 FEBRUARI 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop. Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Under den närmaste tiden är ditt undermedvetna i fokus där solen belyser självsökande aktiviteter och tar fram ditt bästa jag. Tolfte huset är starkt och fokuserar på din känslomässiga intuition där den inre dialogen fördjupas. Mars påminner dig om att hantera återhållna känslor. Horoskopet pekar mot att finna en andlig väg, där du kan nå djupare insikter och få ta del av personlig upplysning.

OXEN

20/04 – 21/05 Venus, nära månen och Mars, väver starka band mellan känslor och tankar och energi. Du reagerar snabbt och ibland impulsivt, vilket kan leda till oöverlagda handlingar. Tona ner engagemanget och ge tankarna tid att mogna innan du tar avgörande beslut. Vänskaper dyker upp snabbt, men var medveten om att de lika snabbt kan försvinna om du inte balanserar spontanitet med eftertanke.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Släpp loss din konstnärliga ådra och låt fantasin flöda. Inspireras av att lyssna noga på naturens tysta viskningar, de bär med sig subtila meddelanden som kan inspirera ditt skapande. Ge efter för kreativa uppslag och låt dig ryckas med av konstnärlig glädje. Snilleblixtar föds när man behöver dem sägs det. Du får många idéer fast utan behov av dem. Skapa nytta för det du uppfinner i stället.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Din egen planet, månen, har sin plats i det nionde huset, med utrymme för högre andlighet och kreativa sanningar. Du är övertygad om att andra kulturer och länder innehåller olika perspektiv och dimensioner som du vill utforska. Driven av en djup önskan att lära och förstå, känner du en inre kallelse att ge dig iväg på resor. Ditt mål är att finna vad du söker och på så vis utvidga ditt medvetande.

LEJONET

23/07 – 23/08 Solen strålar nu från Vattumannen och reflekterar ditt eget tecken, Lejonet, från andra sidan zodiaken. Dess gyllene ljus belyser och värmer din själ, smältande bort den kalla vintern ur ditt hjärta. En harmonisk dans mellan stjärntecknen sker, och du känner dig i fullkomlig balans. Denna kosmiska spegling ger energi och liv åt ditt inre, och du välkomnar den ljusa föryngringen efter vinterns tystnad.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Alla planeterna samlas nu på den västra delen av horoskopet och din företagsamhet får ett kraftfullt uppsving. Du tar itu med det som har släpat efter under en längre period av inaktivitet. Merkurius, din snabbtänkta kvicksilverplanet, förser dig med nya idéer och det finns pengar att tjäna på dina projekt. Dessutom stöter du på en bok som visar sig vara läsvärd och ger dig ytterligare insikter.

VÅGEN

23/09 – 23/10 Venus och Neptunus harmoniskt förenade vibrationer, skapar känslomässig närhet och önskan om andliga kontakter. Dock kan ditt intensiva engagemang i kärleksideal göra relationer psykiskt överväldigande. Du söker komfort och skönhet som speglas i konstnärliga talanger, där du skapar genom måleri, dekoration eller musik. Detta medför en positiv atmosfär, med fokus på allas välbefinnande.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Du identifierar dig med olika samhällsvärden och kommer i kontakt med tillgångar som du får ta del av och ger personlig utdelning. Ditt intresse för pengar som indikator på sociala mönster och framgång finns, men du prioriterar god hälsa och lycka före det materiella. Att förstå innebörden av ditt arv som går genom generationerna blir din vinst, oavsett om det är pengar eller andra värden.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Jupiter i transit genom det fjärde huset bådar om en period av expansiv tillväxt och positiva förändringar inom hem och familj. Det är en gunstig tid för bostadsutveckling, som renoveringar eller förvärv. Familjerelationer stärks, och du kan känna en djupare anknytning till ditt hem och ursprung. Känslan av trygghet och välbefinnande gynnar ditt liv med en harmonisk och balanserad atmosfär.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Tillgivenhet och romantik omger dig, och vackra ord viskas i ditt öra. Månen strävar att tillfredsställa behov, medan Venus omhändertar dem och bringar en harmonisk dynamik. Dessa två himlakroppar kompletterar varandra väl, förstärker familjekänslor och ökar hemtrevnaden. Ditt välbefinnande blomstrar i nära relationer, och interaktion med andra är en källa till inspiration, skratt och glädje.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Det förflutna är oföränderligt, men du kan däremot befria dig från belastningar och grubblerier. Pluto har nyligen gått in i Vattumannen och betonar personlig medvetenhet där acceptans är nyckeln. Du ser nu på din roll med nya ögon, mottar styrka genom insikter och öppnar upp för positiva värden. Tidigare rädslor förändras till mod och mognad, och du tar nu aktivt del i det som tillhör dig.

FISKARNA

19/02 – 21/03

Neptunus färgar din verklighet med en stark drömvärld och längtan till havet. Det oändliga vattnets mysterier lockar fram dina konstnärliga talanger och du dras till det övernaturliga och träffar likasinnade med vilka upplevelser blir en form av andlig pilgrimsfärd. Varje ny insikt och erfarenhet bidrar till din personliga tillväxt och förståelse för den större världen omkring dig.

KURIREN 55

2-24 Horoskop.indd 55

08.02.2024 15:40:13


757591-2402

PAL. VKO 2024-10

Välkommen till Wellmedic Läkarstationer i Vasa, Korsholm, Vörå, Oravais och Karis

Vi finna lokalt och nära våra kunder VI ERBJUDER: • sjukmottagning • specialistmottagning • provtagning • psykologmottagning • fysioterapimottagning • distansmottagning • arbetshandledning • företagshälsovård Företagskunder och privatpersoner – Vi finns till för alla!

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Sprutmålning • Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt! 045 1112135 Emelie Sandelin info@esmm.fi

Annonsera i Kuriren – nå läsare över hela Svenskfinland

Boka din annons på mia@kustmedia.fi eller telefon 044 7561 551

www.wellmedic.fi Tidsbokning Österbotten Tel: 06 558 1100 Tidsbokning Nyland Tel: 06 558 1111

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND ÖVER 60 ÅR

Finn en vän!

• En personlig radannons i Kuriren kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för övriga. Annonsen införs max tre gånger. Annonsen faktureras. • Skriv kortfattat om dig själv, var gärna personlig men inte privat. Tydlighet ökar chanserna att hitta rätt. Vad söker du? • Skriv ut den signatur du önskar ha under annonsen, ditt namn och din adress samt e-post om du har, annonssvaren skickas till din adress eller din e-post. • Skicka in annonsen till kontakt@kuriren.fi eller Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, märk kuvertet med ”Kontakt”. • Annonssvar skickas till samma adress. Skriv annonsens datum och signatur på kuvertet.

NÄSTA NUMMER AV KURIREN UTKOMMER DEN 6 MARS!

SUDOKU

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror. Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 54.

Lätt

2 4 8 3 2 3 1 8 3 7 8 9 6 8 1 4 6 9 8 6 3 1 4 5 9 7 3 1 2 5

2-24 Sista sidan.indd 56

Medelsvår

7 2 4

1

3

9

9 5 6 3 1

1

7 4

8 2 1

5 7

Svår

1 1 7

4

8

1 6 5 6 8 9

1 7 4

8

4

1 7 6 9 2 8 4

5 8 5

9 5 6 1 3 7 6

6 2 3 3

2

1

7 1

08.02.2024 17:07:22


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.