Kuriren nr 1 2024

Nr 1 2024 31 JANUARI 2024 Pris: 6,70 euro FINLANDSSVENSKARNAS VECKOTIDNING

ÅRGÅNG 65

Författaren

MIKAELA NYKVIST ger i snitt ut en bok per år

s. 12

TEMA: KULTUR

1-24 Pärm.indd 1

19/01/2024 10:18:53

Nr 1

Innehåll 8

De ukrainska konstnärerna Olga Serdiuk och Nataliia Nalyvaiko ställer ut konst om sitt krigsdrabbade hemland.

4

Filmentusiasten Fredrik Sandström behärskar hantverkskunnandet att visa film med gammaldags filmrullar.

FÖLJ OSS PÅ

www.kuriren.fi Postadress: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa 65:e årgången

Oberoende tidskrift, grundad 1959 Ansvarig utgivare: Rosita Holtlund Medlem av Tidskrifternas förbund

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda text- och bildbidrag.

Tidningen Kuriren ges ut av tidningshuset Kustmedia Ab.

31 januari 2024

16

Bore Wanner i Esbo har många års erfarenhet som discjockey runt om i Finland.

40

Författaren Henrika Andersson är regissör för pjäsen ”Skuggor från Ekåsen.”

32

Teaterchef Kira-Emmi Pohtokari i Åbo har gedigen arbetserfarenhet från det fria fältet.

28

Martina Uthardt delar med sig av sin konst åt personer som behöver uppmuntran.

facebook.com/tidningenkuriren Redaktion och kontor: Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa material@kuriren.fi www.kuriren.fi Tfn 06 344 1814 eller 06 318 1910 prenumerationer@kustmedia.fi Prenumerationspris: Inom Norden 89 euro, utanför Norden 105 euro.

IBAN FI17 2052 1800 0630 84 SWIFT/BIC NDEAFIHH Annonsförsäljning: tina@kustmedia.fi Annonspris enligt prislista.

Sättning och ombrytning: Kuriren, Vasa

instagram.com/tidningen_kuriren

Stiftning och tryckning: Printall.

Kuriren behandlar personuppgifter enligt GDPR. Allt redaktionellt material lagras digitalt och kan komma att publiceras digitalt. Den som säljer material till Kustmedia Ab anses medge digital lagring och publicering. Redaktionellt material eller delar utav det kan komma att publiceras i andra tidskrifter eller digitala publikationer inom Kustmedia Ab. För ej digitalt material, text och bilder ansvaras ej. Eventeull skatt på vinst i Kurirens tävlingar betalas av vinnaren.

Anställda och anhöriga till anställda vid Kustmedia får inte delta i Kurirens tävlingar. Eftertryck av texter och bilder är förbjudet.

BÄSTA PRENUMERANT! Tack för att du meddelar oss om du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress vi har i vårt register.

ADRESSFÖRÄNDRINGAR KAN GÖRAS  på hemsidan: www.kuriren.fi  via e-post: prenumerationer@kustmedia.fi  per telefon: 06 344 1814 eller 06 318 1910

2 KURIREN

1-24 Innehåll.indd 2

19/01/2024 10:03:20

Vi inleder året med kultur

50 KULTUR

Fredrik Sandström är en hängiven samlare av gamla filmer ����4 De ukrainska konstnärerna Olga Serdiuk och Nataliia Nalyvaiko har lärt känna varandra på Åland ���������������������������8 Mikaela Nykvist tyckte skrivandet var så roligt att hon kunde stiga upp i ottan och skriva innan hon åkte till jobbet �������� 12 DJ Börje, Bore Wanner, har varit diskjockey sedan 1970-talet och får seniorer att dansa .................................... � 16 Amanda Harald och Jacob Sundström vill bredda begreppet folkmusik och bildade folkmusikduon Stensöta ������������ 20 Kulturhuset Lilla Villan i Sibbo vill erbjuda något för alla....24 Martina Uthardt fångar livets skönhet i sin konst ��������������� 28 Teaterchef Kira-Emmi Pohtokaris vision är att Åbo Svenska Teater ska bli en plats där generationer möts ���������������������� 32 Poesimusiker Richard Eklund gör rock på dialekt ������������������ 36 Författaren Henrika Andersson är utbildad skådespelare och jobbar som frilansande konstnär ������������������������������������� 40 Nationalopereran ger Niebelungens ring av Wagner .......44

POPULÄRT

Ett gott skratt förlänger livet ����������������������������������������������������� 15 Människor emellan: Jan-Erik Nyberg �������������������������������������� 23 Anne Giljam: Reflektioner och solkatter ��������������������������������� 35 Boknytt ���������������������������������������������������������������������������������������������� 39 Matvrån: Gott och lättlagat med fisk ������������������������������������������� 48 Christian Tikkanen: Babettes gästabud ������������������������������������� 52 Klippt och skrivet ��������������������������������������������������������������������������� 54 Novellen: På väg ���������������������������������������������������������������������������� 56 Horoskopet ������������������������������������������������������������������������������������� 58

KORSORD OCH KNÅP

Finn fem fel ����������������������������������������������������������������������������������������7 Lätta krysset ������������������������������������������������������������������������������������ 15 Kryssa med Kuriren ����������������������������������������������������������������������� 59 Novokrysset ������������������������������������������������������������������������������������ 60 Sudoku ��������������������������������������������������������������������������������������������� 61 Krysslösningar ........................................................................... ����� 62

D

et har varit en ovanligt kall första månad i år, i alla fall om man jämför med de senaste åren.

Många har haft problem med frusna vattenrör, trögstartade motorfordon och motsvarande bekymmer.

I årets första nummer, som har kultur som tema, kan du läsa om en mängd intressanta människor: författare, musiker och personer som sysslar med konst, arbetar på kulturhuset Lilla Villan i Nickby, chefen för Åbo svenska teater och en filmsamlare i Åbo. Sätt dig bekvämt ner och läs Kuriren, och lös gärna de kryss du hittar i det här numret. Är du nybörjarkrysslösare ska du inte låta dig avskräckas utan kan gärna börja med att lösa Kurirens Lätta krysset. Att lösa kryss är hälsosam inomhusträning för hjärnan!

Du som är prenumerant på Kuriren och kommer att flytta ska komma ihåg att meddela din nya adress till Kuriren så snart som möjligt eftersom posten inte automatiskt meddelar oss din nya adress. Annars vet vi inte om att du har bytt adress och du riskerar att bli utan Kuriren, i värsta fall flera nummer, så glöm inte att kontakta Kuriren i god tid!

Kustmedia har från och med årsskiftet anlitat företaget PPP Finland som utöver dagstidningar nu delar ut även Kuriren i bland annat Österbotten och Nyland.

Att det är just detta företag som har delat ut tidningen märker du på att du får en Kuriren utan både mottagarnamn och adress!

Ifall du inte får någon tidning på utgivningsdagen den 31 januari så kontakta Kuriren, uppge ditt för- och efternamn och din adress så meddelar vi utdelningsföretaget. Det är möjligt att det kan bli lite strul i början, så ha lite tålamod ifall det inte fungerar alldeles klockrent i början!

Nytt för i år är att Kurirens radannonser kostar 10 euro för prenumeranter och 30 euro för dem som inte är prenumeranter. Annonsen införs i tre nummer om man vill.

Mysiga lässtunder!

Rosita Holtlund redaktör

KURIREN 3

1-24 Innehåll.indd 3

19/01/2024 10:07:10

Fredrik har en förkärlek för gammaldags film Fredrik Sandström har haft en passion för tecknad film ända från barnsben, och alldeles särskilt för klassiska, amerikanska tecknade filmer, framtagna för att visas på vita duken. Den gyllene tidsåldern för sådana rullar ägde rum ungefär mellan 1930 och 1950. Fredriks filmintresse kom att växa till en fullskalig hobby under studietiden.

Text och foto: Frank Berger

F t Fredrik packar upp arkivfilm som kommit till Logomo från KAVI:s arkiv.

redrik Sandström är uppvuxen i Ingå och flyttade till Åbo för att studera datavetenskap, eller informationsbehandling som ämnet hette då. Efter studierna började Fredrik jobba vid Datacentralen vid Åbo Akademi, eller ICTservice som enheten numera kallas.

Sedan några år tillbaka är Fredrik bosatt i Pargas.

Fredrik började sätta sig in i ämnet gammaldags tecknad film under studietiden. Då upptäckte han att det gjorts omkring 5000 tecknade kortfilmer under den tidsperiod som primärt intresserar honom. De flesta är relativt enkla att hitta. Många har i tiderna överförts på VHS och sedan hittat ut på nätet. Det finns dock undantag.

– Jag märkte att de som är svåra att hitta på annat sätt går att tillförskansa sig på 16-millimeters film.

Sådana kopior rör sig på den privata samlarmarknaden.

En privat filmsamling

t Filmen som Fredrik förbereder för visning är Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna.

Fredrik skaffade en projektor för gammaldags film under studietiden, och började allt mera utforska vilka typer av filmer som kan hittas ute på diverse samlarforum.

– Efter att jag skaffat utrustningen började jag tycka att det inte finns någon anledning att begränsa mig till enbart de tecknade kortfilmerna. Jag såg till att inkludera allting med en rimlig prislapp på i min filmsamling.

I dag är det extremt ovanligt att en privatperson i sin hemmamiljö konsumerar film via äkta, gammaldags film, och inte via Netflix eller liknande forum. Fredrik berättar att det vanliga formatet för amatörer var 16 mm, medan det kommersiella formatet för biofilmer på biograf var 35 mm. Han har båda typerna av projektorer hemma.

– Jag känner ingen annan i Finland som har en 35-millimeters bioprojektor hemma.

En mötesplats för filmentusiaster I dag är Fredrik med i de flesta sammanhang i Åbo där han får träffa andra entusiaster med samma hobby. Intervjun för denna artikel äger rum i maskinrummet i Logomos biograf. Logomo är en mångsidig kulturlokal i Åbo. Fredrik är bland annat ordförande för Turun Elokuvakerho. Vidare sitter han i styrelsen för Egentliga Finlands Filmcentrum.

– Det är filmcentret som driver visningsverksamheten här i Logo mo.

4 KURIREN

1-24 Fredrik Sandström gillar gammaldags film - Frank Berger.indd 4

19/01/2024 09:56:43

Filmvisning med gammaldags filmrullar kräver ett i dag nästan försvunnet hantverkskunnande.

t

KURIREN 5

1-24 Fredrik Sandström gillar gammaldags film - Frank Berger.indd 5

19/01/2024 09:56:49

t I maskinrummet i Logomos biograf samsas två gammaldags projektorer med en toppmodern projektor i mitten.

Med en förkärlek för...

Forts. från föregående uppslag

Film har visats i Logomo sedan den gamla industribyggnaden rnoverades och blev ett kulturcentrum i samband med att Åbo var Europas kulturhuvudstad år 2011. Fredrik har varit med från starten. I maskinrummet samsas två gamla projektorer för 35-millimeters film med en modern, digital projektor. Fredrik berättar att de två gamla pjäserna tillhör Egentliga Finlands Filmcentrum, medan Logomo äger den digitala projektorn.

– De här två gamla stod tidigare i den gamla åbobiografen Thalia.

Fredrik förklarar att gammaldags arkivfilm oftast kommer i rullar på vardera cirka 20 minuter. Därför behöver man två projektorer ifall man vill visa filmen utan paus medan man byter rulle.

– Vi är två som turas om att köra projektorerna när vi visar film. Min kollega Pekka har nyligen gått i pension, så numera är det för det mesta jag som står vid spakarna.

Det nationella audivisuella institutet i Finland (KAVI) är ett statligt verk som finns till för att i huvudsak bevara finländsk film för kommande generationer.

Verket äger också en kopia av varje film som någonsin distribuerats till Finland.

– Ett exemplar av allt som visats i Finland på 35-millimeters film finns i KAVI:s arkiv. Den huvudsakliga uppgiften är att

t Den här gamla projektorn från 1960-

talet stod tidigare i åbobiografen Thalia.

arkivera film, men verket ägnar sig också åt att visa film. KAVI har en egen biograf vid namn Regina, belägen i det nya biblioteket Odi i Helsingfors.

Lokala aktörer ute i landet, däribland i Åbo, har tillstånd att ordna filmvisningsserier varje vår och höst med arkivfilmer som lånas ur KAVI:s arkiv. Visningarna av arkivfilm i Logomo i Åbo äger rum på måndagar under vår- och höstterminerna.

– Utbudet är mycket varierande.

En förkärlek för hantverket Fredrik förklarar att skillnaden mellan den gamla tekniken och dagens digitala framför allt består i att det är roligare att arbeta med de fysiska filmerna. Det är ett hantverk som kräver en viss skicklighet.

– De som körde film på konventionella biografer i början av 2000-talet behärskade konsten så att de inte behövde byta rulle i mitten. Att visa arkivfilm är i dag en konst som få behärskar.

Fredrik beskriver att det är en särskild känsla av genuinitet i rummet när man ser film med gammaldags projektor, jämfört med när man trycker på startknappen på en digital projektor.

– Filmerna ska laddas i en modern projektor med alla förfilmer i rätt ordning och man behöver välja rätt bild- och ljudformat. Så man behöver förstås veta vad man håller på med även med den digitala tekniken. Men när förberedelserna är gjorda räcker det med att trycka på play.

t Fredrik spolar tillbaka filmen för visning senare.

Ovanliga filmkopior på samlarmarknaden När filmer distribuerades som fysiska kopior skickades en kopia till varje biograf.

– När filmen visats klart på biografen skulle den förstöras. Vanligen körde man den genom en bandsåg. Ett enda exemplar fick sparas i landet, och det sattes i KAVI:s arkiv.

6 KURIREN

1-24 Fredrik Sandström gillar gammaldags film - Frank Berger.indd 6

19/01/2024 09:56:59

Fredrik berättar att biografägarna i Finland var laglydiga och gjorde som de blivit tillsagda. Extremt få kopior med finska undertexter går att få tag på. Däremot var det vanligare i utlandet att någon anmälde att man förstört filmen i enlighet med reglerna, medan man i hemlighet satte den i väskan och tog med den hem.

– Marknaden för sådana filmkopior var tidigare hemlig. Det rör sig trots allt om olagliga kopior. I dag bryr sig få filmbolag om de gamla fysiska filmrullarna. Man är mera intresserad av att jaga olagliga kopior på nätet.

Fredrik berättar att Turun Elokuvakerho vid ett tillfälle ville visa en film. Anhållan om visningsrättigheter lämnades in till rättsinnehavarna, och man anmälde att man hade tillgång till en kopia genom en privat samlare. Filmstudion sade dock ett blankt nej till att använda en privat kopia. Filmkopian måste skaffas på lagligt sätt.

– Andra ägare blir bara glada och tacksamma att någon äger kopior av deras gamla filmer och önskar visa dem offentligt, och säger ja direkt.

Hur många filmrullar har du själv hemma i skåpen?

Fredrik säger att om man inte bara räknar långfilmerna och de tecknade kortfilmerna, utan även tar med alla trailers, reklamsnuttar och liknande, uppgår hans samling till cirka 700 titlar.

– I Finland är vi ganska få privata filmsamlare. Däremot finns det många i övriga Norden, England och USA.

monterar arkivfilmen i den gammaldags 35-millimeters projektorn.

FINN 5 FEL



Lösning på sidan 62.

FINN 5 FEL

t Fredrik

– Ursäkta mig, gamle vän, men även en konstnär kan ta miste!

Ursäkta mig, gamle vän, men även en konstnär kan ta miste!

1-24 Fredrik Sandström gillar gammaldags film - Frank Berger.indd 7

KURIREN 7

19/01/2024 09:57:07

 Konstnärsduon Nataliia och Olga kompletterar varandra.

De vill väcka hopp med sin ukrainska konst Text och foto: Erika Brenner 8 KURIREN

1-24 Konstnärer från Ukraina - Erika Brenner.indd 8

19/01/2024 09:19:20

på kommande. − Nästa stopp är Finland och Sverige, säger konstnärerna med en

Olga Serdiuks flykt från det krigsdrabbade Ukraina till Åland var dramatisk medan Nataliia Nalyvaikos flykt gick lugnare till. De två ukrainska konstnärerna lärde känna varandra på Åland där de har ställt ut sin konst tillsammans.

Utställningen ”Bland solrosor och fredsduvor” berättar om deras krigsdrabbade hemland där trötta solrosor och fågelvingar symboliserar skydd“. De har planer på fler utställningar, både i Finland och Sverige.

D

enna målning skildrar människor som är trötta på kriget, de har lidit mycket och är slitna, förklarar Nataliia om en tavla som föreställer en slokande solros mot en eldfärgad, dramatisk bakgrund. Denna kallar hon Trött, men inte trasig.

Vi befinner oss i salen Qben på Ålands konstmuseum där Olga och Nataliias verk fanns utställda till den 28 januari.

På ett bord har det ställts fram papper i granna färger, sax och lim.

Besökarna är nämligen välkomna att delta som medskapare och klippa duvor och solrosor som hängs upp och blir en del av utställningen. − När utställningen öppnade i november hade vi många barn här som klippte och klistrade, berättar Olga.

Nataliia går till nästa målning. − Fredsduvan symboliserar naturligtvis fred och hopp om fred. Vi behöver tro på att allt blir bra. Tavlan heter Hoppas, säger Natalya.

Den tredje målningen skildrar också solrosor. De slokar, deras tunga kronor är nedböjda. − Denna bild är av Ukraina själv, lite trött och sjaskig.

Olgas målningar Balans I och Balans II är med hennes egna ord baserade på ”en balansens filosofi”.

Sedan Olga flydde från Ukraina har hon bara målat i svart-vitt: − Det är för att jag skildrar dualiteter: krig och fred, gott och ont, vinter och sommar, dag och natt.

Den ena målningen är en relief i svart-vitt av en fågelvinge. − Fjädern är en symbol för skydd och det behöver vi ukrainare, säger Olga.

 Nataliia med sina tolkningar av “Bland solrosor och fredsduvor” på Ålands konstmuseum.

Åland av en slump Olga och Nataliia ankom till Åland nästan samtidigt, den 16 respektive 18 mars 2022, och hörde därmed till de första av de runt 300 ukrainare som hittills fått skydd från kri gets fasor på ”Fredens öar”.

 Olga förbereder sig för sin nästa utställning – och målar i färger.

KURIREN 9

1-24 Konstnärer från Ukraina - Erika Brenner.indd 9

19/01/2024 09:19:32

 De många utställningarna ger Olga och Nataliia lite extra pengar.

De vill väcka hopp...

Forts. från föregående uppslag

De kommer från olika områden. Olga flydde från Konotop i regionen Sumy Oblast i nordöstra Ukraina nära gränsen till Ryssland. Nataliia, ursprungligen från Luhansk i öst, också nära gränsen till Ryssland, flydde från Kiev.

Och via olika rutter och med olika äventyr i bagaget hamnade de på Åland, helt av en slump.

Nataliias kund var räddningen − Jag flydde från Kiev när raketattackerna började den 25 februari 2022. Två raketer föll nära vårt hus, en träffade ett grannhus, berättar Nataliia.

Tillsammans med sina två yngsta söner på 12 och 16 år tog hon sig till Lviv nära gränsen till Polen. Den äldsta på 25 blev tvungen att bli kvar för att kunna rycka ut i kriget. Efter en månad anfölls även Lviv av raketer och den lilla familjen

flydde till Budapest, och därifrån tog de sig till Stockholm.

I Stockholm kände Nataliia inte en själ men kontaktade en svensk kvinna, som hade köpt tavlor av henne online. Det visade sig att kunden bodde på Åland, som Nataliia aldrig hade hört talas om. − På det viset kom vi hit och fick tak över huvudet hos min kund den första tiden, berättar Nataliia med ett leende.

”Skulle inte ha trott det själv” Olgas flykt till Åland var dramatisk, livsfarlig och tog sex dagar. − Jag hade aldrig trott historien jag berättar för dig om inte jag hade upplevt den själv, säger hon med allvar i rösten.

När kriget bröt ut bodde Olga hos sina föräldrar i Konotop för att hjälpa till med att sköta pappan som var sjuk.

Olga ville från första början ta sig bort i motsats till resten av familjen, inklusive dottern på 20 år.

− Dels är de patriotiska, dels är det väldigt svårt att ta sig därifrån, säger Olga. − Men jag var rädd för mitt liv och ännu mer för min sons.

Jag är också känslig för hur andra människor mår och tycker att det är svårt att leva i en miljö där människor lider mycket, fortsätter hon.

Och helt plötsligt fanns möjligheten där. En så kallad säker korridor, en tillfällig human passage, som ska hjälpa civila ukrainare att röra sig inom Ukraina, öppnades.

Olga fick 20 minuter på sig att packa och så satte sig hon, den 15-åriga sonen och en av hundarna på en buss på väg mot säkerheten. Hon måste till sin sorg lämna elva hundar kvar. − Men ryssarna besköt oss.

Alla som åkte i personbil dödades. Även en ambulans angreps och alla dog. − Det som räddade oss var att bussen körde vilse, alla vägskyltar hade nämligen tagits bort. Därför överlevde vi.

De tog sig till Lviv och pla-

nerade att fortsätta till Tyskland där Olga hade en väninna. − Men så träffade vi frivilliga från Åland som snabbt satte oss på en buss och sa att vi skulle till Finland. Jag var jätteförvirrad, berättar Olga.

Hon ringde till sin pappa som är väl bevandrad i historia och geografi. Han sade: ”Allt är bra och normalt i Finland”.

Många utbildningar i bagaget Den första tiden på Åland var Olga nedstämd, hon oroade sig över vad hon skulle göra och över hur hon skulle försörja sig själv och sin son.

Men svenska måste hon lära sig, liksom Nataliia. Och där träffades de, på kursen i svenska arrangerad av Medis, Ålands motsvarighet till Arbis.

Både Olga och Nataliia talar och förstår enkel svenska och när vi kommer till korta, tar vi Olgas översättningsapp på mobilen till hjälp. Vi reder ut det mesta mellan lite missförstånd och skratt.

10 KURIREN

1-24 Konstnärer från Ukraina - Erika Brenner.indd 10

19/01/2024 09:19:38

 Olga förklarar med hjälp av översättningsappen att tavlan

 Olga flydde med hunden Nollina, till vänster. I famnen har hon

Nataliia hoppade av språkkursen redan efter ett par månader. Hon fick nämligen ett jobb på Ålands Post. − Jag övar inte min svenska mycket på jobbet. Det blir mest till ”god morgon” och ”adjö”. Dessutom saknar jag mitt konstnärliga och intellektuella arbete, säger Nataliia.

I Ukraina studerade Nataliia först konst, senare utbildade hon sig till ingenjör och arkitekt och arbetade som arkitekt i Luhansk i tio år. När Luhansk ockuperades av Ryssland 2014 flyttade hon till Kiev där hon utbildade sig ytterligare – till kläddesigner. När kriget bröt ut jobbade hon i en designstudio.

Olga, igen, hade som ung läst vid två konstskolor och senare tagit examen som designer och konstnär från en teknisk högskola.

Hon läste svenska ett år men insåg att språkstudier på skolbänken inte var hennes grej. − Jag vill tala, jag vill lära mig genom att kommunicera med människor.

Hon ser fram emot att snart börja arbeta som volontär vid Folkhälsan i Mariehamn.

Dessutom blir det kanske till ett jobb på dagis för ukrainska barn där Olgas kunskaper i både svenska och ukrainska kommer till nytta.

Olgas dröm är att kunna använda svenskan inom ytterligare två andra yrken. Hon är nämligen också utbildad hund-

− Jag såg Nataliias konstverk, hon mina – det var så allt började, säger Olga. − Vårt samarbete är väldigt symbiotiskt och vi känner oss bekväma med att delta i olika evenemang tillsammans, fortsätter hon. − Vi arbetar inom olika områden och vi har ingen konkurrens. Vi kompletterar varandra, tillägger Nataliia.

Hittills har de ställt ut på otaliga ställen på Åland och de lokala medierna har flitigt rapporterat om konstnärerna från Ukraina. − Jag har tappat räkningen på antalet utställningar medan högen av tidningsurklipp bara växer, säger Olga och skrattar.

I januari har Olga och Nataliia deltagit i ett stort evenemang på Åland om Ukraina där en av Nataliias söner också spelat piano. Till sommaren 2024 är en utställning med temat fartyg under planering.

föreställer en fågelvinge och symboliserar skydd.

tränare och expert på djurbeteende. − Djuren förstår mig och jag förstår djuren. Men för att kunna tolka mellan djur och människor måste jag bli riktigt bra på svenska, säger hon.

Tid och rum för kreativitet Tills vidare njuter hon stort av bara att kunna gå på långa promenader på Åland med sin hund Nollina, en liten papillon. − Här kan jag gå överallt och naturen är underbar, säger hon förtjust och berättar att hon i Ukraina brukade vandra 15–20 kilometer varje dag med sina hundar. De långa promenaderna hänger ihop med att Olga också idrottar och är utbildad tränare och domare.

Men efter att kriget bröt ut och allt blev minerat kunde hon bara promenera i staden.

Också Nataliia uppskattar den åländska naturen. − Det bästa med Åland är att det är så lugnt och säkert, att naturen är varierad och inspirerande. Det får mig att vilja skapa något väldigt vackert, säger Nataliia.

Många utställningar Efter att konstnärerna hade träffat varandra på Medis kom de underfund med att de kunde slå sig ihop och ställa ut tillsammans.

två av Nollinas valpar, födda på Åland.

Hoppfull framtid − Jag vill visa människor att världen inte bara är grym utan tvärtom väldigt vacker. Du måste bara styra dina tankar åt rätt håll, säger Olga som berättar att hon vill gå från det svart-vita till färger i sin konst. − För sedan jag kom till Åland har jag och mitt liv ändrats mycket, fortsätter hon.

Både Olga och Nataliia tycker att den åländska kon-

sten och arkitekturen verkar lite sorglig och att den avspeglar ensamhet. − Man ser ofta en ensam blomma eller person avbildad och färgerna är mörka, det känns som om de målar om sin ensamhet säger Olga. − Ålänningarna är mindre sällskapliga än vi ukrainare, tillägger Nataliia som observerat att ålänningarna ofta tror att ukrainarna diskuterar eller grälar när de bara talar ivrigt och högljutt sinsemellan.

Olga säger att hon ibland känner sig ensam på Åland och att hon är glad över att hon och sonen nyligen flyttat från en etta i en glesbygd till en större bostad i en tätort. − Nu fattas bara en partner, säger Olga, som har varit singel i nio år, hoppfullt.

Hon tror inte att hon i första taget kommer att återvända till Ukraina, om ens någonsin. − Jag har ändrat min livsstil här och vant mig vid naturen och säkerheten. Dessutom har min son möjlighet att få en bra utbildning här.

Nataliia däremot hoppas på att kunna återvända till Ukraina en dag. − Jag vill tillbaka till min familj. Och så kan jag som arkitekt bidra till att återuppbygga landet, säger hon.

Men först ska de erövra Finland och Sverige med sin konst.

 KURIREN 11

1-24 Konstnärer från Ukraina - Erika Brenner.indd 11

19/01/2024 09:19:52

”Då jag började skriva tyckte jag att det var så roligt att jag kunde stiga upp klockan fem på morgonen bara för att hinna skriva innan jobbet”, säger Mikaela Nykvist.

12 KURIREN

1-24 Författaren Mikaela Nykvist - Chanette Härus.indd 12

18/01/2024 16:53:20

Mikaelas skrivlust väcktes vid Gamla Vasas ruiner Mikaela Nykvist har kallats för Österbottens mest produktiva författare och ger i snitt ut en bok om året. Trots det låter hon skrivandet förbli en hobby medan hon fortsätter att jobba heltid som utvecklingschef vid Wärtsilä i Vasa.

Text och foto: Chanette Härus

M

ed en kaffekopp i handen sätter Mikaela Nykvist sig ner vid ett bord på ett café i centrala Vasa och börjar berätta om hur det gick till när hon började skriva på en bok som senare skulle leda till en bokserie och ytterligare två böcker. Det hela fick sin början genom en guidad rundtur vid ruinerna i Gamla Vasa.

– Guiden berättade väldigt levande om platsen och dess historia och där föddes tanken på att detta skulle kunna vara något att skriva en bok om.

Dock dröjde det några år från den guidade rundturen till att Mikaela faktiskt satte sig ner och började skriva.

– Som barn sa jag att när jag blir stor ska jag skriva, men mycket av min tid har gått åt till att skriva avhandlingar och ta hand om små barn så därför blev det inget mer skrivet än brev och dagböcker.

Hösten 2015 hände det plötsligt något. Mikaela var på dåligt humör och ansåg att något behövde göras för att bli på bättre humör igen.

Hon satte sig ner vid köksbordet och började skriva, utan att egentligen veta vad det var hon skrev om.

– Plötsligt var den första boken i Runsorserien född.

Runsorserien börjar med branden 1852 som ödelade Vasa. Det föll sig naturligt för henne att skriva om den.

– Det är en spännande historia och det är lätt att föreställa sig hur hemskt det måste ha varit att uppleva branden.

Utöver den spännande historien är Mikaela Nykvist uppvuxen i Gamla Vasa och har på så vis även en personlig koppling till platsen. Dessutom har hon alltid intresserat sig för historia och läser själv främst historiska romaner på sin fritid. Intresset för historia började redan i skolåldern.

– Jag hade en jättebra lärare i historia som man märkte älskade sitt ämne.

Att skriva historiska böcker som är baserade på sanna historier kräver noggrann efterforskning för att se till att allting blir korrekt.

Mikaela lägger ibland mer tid på efterforskningen än på att faktiskt skriva sina böcker.

– Alltid när jag jobbar försöker jag ha en så sann bild som möjligt. Jag är såpass noga att när jag skriver om att man åker över Brooklyn River i USA ett visst årtal så tar jag reda på vad bolagen som transporterade folk den tiden hette, hur mycket det kostade och hur lång tid det tog.

Österbottens mest produktiva författare Att Mikaela Nykvist hinner skriva och ge ut nästan en bok i året och samtidigt balansera ett vanligt liv med heltidsjobb, hus, gym, vänner och familj beror enligt henne själv på en kombination av flera olika saker.

– Barnen börjar bli vuxna och ett av dem har redan flyttat hemifrån. Dessutom skriver jag väldigt snabbt.

Man skulle kanske tro att det tar lång tid att hitta på och skriva ner en historia, men för Mikaela finns idéerna alltid med i bakhuvudet.

– Jag går en promenad varje dag halv sju på morgonen. Jag funderar på det jag skriver om medan jag promenerar och låter mig

inspireras av omgivningen.

När det väl är dags att sitta ner och skriva så har jag redan allting i huvudet och behöver bara skriva ner det.

Hennes förmåga att beskriva omgivningen, naturen och djuren i sina böcker är så bra att hon till och med en gång blev uppringd av en läsare som påpekade att hon måste vara en hästmänniska då DET ÄR EN SPÄNhon beskriNANDE HISTORIA vit hästarna så sanningsOCH DET ÄR LÄTT enligt i sina ATT FÖRESTÄLLA böcker.

SIG HUR HEMSKT – Saken är den att jag DET MÅSTE HA är väldigt alVARIT ATT UPPlergisk mot LEVA BRANDEN. hästar och jag tror att jag bara har rört vid en häst två gånger i mitt liv, säger hon och skrattar.

För Mikaela är det också viktigt att människorna i böckerna tillåts att vara människor, med allt som hör till.

– Människorna ska inte bara göra saker. De ska  också få vara svaga, starka

”

KURIREN 13

1-24 Författaren Mikaela Nykvist - Chanette Härus.indd 13

18/01/2024 16:52:11

Mikaela Nykvist kan vara Österbottens mest produktiva författare. Hennes böcker har också blivit populära på finskt håll.

Mikaelas skrivlust...

Forts. från föregående uppslag

och trötta som vi alla är i olika perioder i livet.

Hon berättar att skrivprocessen för henne är väldigt kort och att hon knappt kan sluta då hon väl är igång. Med åren har hon ändå dragit ner på tempot och är noga med att låta skrivandet bara vara en hobby.

– Då jag började skriva tyckte jag att det var så roligt att jag kunde stiga upp klockan fem på morgonen bara för att hinna skriva innan jobbet, men det gör jag inte längre. Jag är sträng med att jag måste sluta skriva senast klockan 21.30 för att jag ska hinna varva ner innan jag ska sova.

Att hon har ett högt tempo då hon skriver är det ingen tvekan om. I snitt har hon gett ut en bok om året sedan den första boken utkom 2017, med undantag för 2021 då hon inte

gav ut en enda bok. Dock så uppvägdes det med att det i stället utkom två böcker 2022.

– Någon kallade mig en gång för Österbottens mest produktiva författare, säger Mikaela och skrattar.

Och produktiv är hon verkligen. För tillfället har hon inte mindre än tre böcker på gång.

– Det är inte bra att göra så då det blir svårt att få allting klart, jag är halvvägs med alla tre böcker, säger Mikaela med ett skratt.

Stor efterfrågan Att ge ut den första boken var inte helt okomplicerat. Hon skickade in manuset till olika förlag.

– Det var ingen som ville ge ut boken, men jag fick respons och kunde börja fixa och dona på den. Efter det började jag fundera på varför jag skulle behöva någon annan för att ge ut boken.

Nykvist grundade ett företag och började ta reda på hur man går till väga för att ge ut en bok. Manuset skickade hon till lektörer och på korrekturläsning och tog emot mer respons på hur hon kunde förbättra den.

– Det var mycket jobb och mycket att ta reda på. Jag ville inte heller ha stora lager av boken utan ville ha ”print on demand”, men det finns inte i Finland. I stället tryckte jag böckerna i Tyskland.

Efter allt arbete med den första boken kände sig Nykvist ändå inte nöjd med slutresultatet och skickade den än en gång på korrekturläsning och bad en annan layoutare att fixa en ny layout. Det finns med andra ord två versioner av boken Rök i fjärran och Mikaela berättar att det på många bibliotek är den första versionen man hittar.

Efter att ha gett ut sin första bok gav hon via sitt företag

ut ytterligare tre böcker, alla i samma bokserie. Ursprungligen var det dock meningen att bokserien om Runsor bara skulle bli tre böcker, men efterfrågan på en fjärde bok var så stor att hon även skrev en sådan.

– Jag var egentligen ganska trött på Runsorserien efter den tredje boken och jag avslutade den därför ganska abrupt. Sedan insåg jag att det blev orättvist mot läsarna och att jag inte kunde lämna det såhär. Även om Nykvist försökte avsluta den fjärde boken på ett mjukare sätt är det fortfarande många som önskar en femte bok.

– Kanske jag någon gång vill skriva en femte bok i serien, vi får se.

Den första boken om Runsor och branden i Vasa gick bra åt i Finland. Även om den togs väl emot på svenskt håll togs den faktiskt emot ännu bättre på finska.

14 KURIREN

1-24 Författaren Mikaela Nykvist - Chanette Härus.indd 14

19/01/2024 09:47:06

ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LIVET

LÄTTA KRYSSET fem på varje fot

slank, spinkig nödsignal

tjejnamn brittisk holme

 – Hur många är det som jobbar i det här företaget?

– Ungefär hälften, direktörn.

viktigt ämne stiften, sylarna nynna, gnola

lukt; rök komma åt

donera slingrade sig

land på arabiska halvön

kryssmakare : David Forsblom

det går väl --

prosaberättelse fem med romerska siffror

vattensamling

kela, klappa styr man bilen med

trädslag

 – Värken i er arm kommer av åldern.

– Men snälla doktorn, den andra armen är ju lika gammal och den har jag inte ont i.

en av israels stammar

hedern, berömmelsen

solgud

den samme gycklare

sänkte sig nynnljud

karpfIsk

rätlinjig ; okonstlad -----bedrar

sorterna, slagen

LÖSNING TILL LÄTTA KRYSSET PÅ SIDAN 63.

– Jag var inbjuden till Harjavalta bibliotek och jag kände mig nervös för vad de skulle tycka om mig då jag kom dit och var så svensk. Men de var så härliga och sa till mig att äntligen är du här! Jag kände mig nästan som en kändis, säger Mikaela och skrattar.

Den första boken i den nya bokserien Familjen Montelius gavs ut av Saga Egmont förlag i Sverige och har därför varit svårare att få tag på i Finland.

– Det är inte många bokaffärer i Finland som har tagit in den, men man kan alltid köpa den på Adlibris.

Blind för de egna misstagen Om det är någon som vet hur processen med att ge ut en bok går till så är det Mikaela Nykvist. Till dem som drömmer om att en dag själv ge ut en bok ger hon tipset att ta hjälp av någon annan innan man

skickar in manuset till ett förlag.

– Det finns lektörer som mot en billig peng kan läsa igenom manuset och ge respons. Det skadar inte heller att skicka det på korrekturläsning. På det sättet har boken en ärlig chans då den väl skickas in till förlaget.

Nykvist påpekar att en bok alltid är halvfärdig och att det är lätt att vara blind för sina egna misstag.

– Man läser snabbt och kan meningarna så utantill att man inte ens ser felen i texten.

Hon tycker ändå att man ska våga skicka in sina bokmanus till förlag.

– Man kan börja med att skicka in till de finlandssvenska förlagen och därefter till de svenska förlagen. Det finns många österbottningar som ger ut sina böcker på svenska förlag.

 – Vet du hur många renar det är i en flock?

– Man räknar antalet ben och dividerar med fyra.

– Ja, det är ren matematik.



 Petter hade fått en trumma i födelsedagspresent av sin pappa. Efter ett par dagar säger Pet- ters mamma till pappan: – Hör du, jag tror inte herrn ovanför oss tycker om att Petter leker med sin trumma.

– Hur så?

– Jo, han har just skänkt Petter en stor vass sax och frågade om han visste vad som finns inne i trumman.  En man hade tagit in på hotell Gustav Vasa i Dalarna. Dessvärre hade det uppstått ett fel i hotellets växel så han fick alla inkommande telefonsamtal till sitt rum.

När han för tjugonde gången får frågan ”Är det Gustav Vasa?” svarar han med trött röst: ”Nej, det är Erik den fjortonde. Pappa och brorsan är ute och köper ärtsoppa.”  En dyrbar matta stals från polishuset men utredningen lades ner.

Polisen: – Vi hade inget att gå på ...

 Herr Pettersson är på affärsresa i Italien och skickar ett sms hem till sin hustru: ”I dag har jag varit ute och vandrat bland de gamla ruinerna. Och hela tiden tänkte jag på dig”.

 En skotte var ute på promenad med sin flickvän.

De gick förbi en korvkiosk.

Flickan sa längtande: – Mm, vad gott det doftar...

– Det gör det verkligen, ska vi gå förbi en gång till?  Två pensionärer pratar: – Doktorn sa att jag hade en 50-årings kondition, sa den ene.

– Hå, det var väl inget, sa den andre. Det hade jag redan när jag var 28.  Flickan till soldaten under dansen: – Vet du vad det är för skillnad på att dansa och marschera?

– Nej? – Precis vad jag trodde, kom så sätter vi oss!  Stefan sade till sin dotter att han såg en älg på väg till jobbet i morse.

Hon svarade: – Hur vet du att den var på väg till jobbet?  – Pappa, Oskar svär!

– Så, vad sa han då?

– Han sa Fy! – Ja, men det är väl inte att svära.

– Han sa efternamnet också.  ” Hur träffande ett tryckfel kan bli kunde man läsa i en ortstidning.

Det stod att trävaruhandlaren avlidit och i slutet av dödsannonsen kunde man läsa: ”Den avlidne sörjes närmast av två bräder”.  Med långtidsprognos menas att man får tid att reta upp sig på vädret flera veckor i förväg.  Den unga damen var på väg hem efter avlagd första hjälp-kurs. Hon fick syn på en man som låg till synes livlös på gatan. Hon rusar fram, vänder på honom och börjar ge konstgjord andning. Efter en stund lyfter mannen på huvudet och säger: – Inte för att jag vet vad du har för dig, men själv försöker jag lägga en ledning.

KURIREN 15

1-24 Författaren Mikaela Nykvist - Chanette Härus.indd 15

18/01/2024 16:52:29

”Never too old to rock’n’roll” står det på Bore Wanners t-tröja för dagen. Varken han eller publiken har slutat lyssna på musiken som spelades in under 1960–1980-talen.

DJ Börje får seniorer att dansa Ute är det ännu ljust, men klockan 16 kliver de första fötterna ut på dansgolvet.

DJ Börje har väskorna fulla med musik från sjuttiotalet och fram till 1989, där sätter han gränsen. Seniordisco är en tillbakablickande vetenskap. En del skulle förstås säga att musiken var bättre då.

Text och foto: Dan Kronqvist

M

ånga av dem som upplevde discovågen på 1970-talet har upptäckt att ett seniordisco är en tidsmaskin

med samma musik, samma publik och ofta samma dj som förr. Också stämningen är den samma, även om allt händer lite tidigare på kvällen. En av dem som får det här att hända är DJ Börje, Bore Wanner i Esbo. Han var med då, och han är med nu.

I sjuttiotalets Finland var

16 KURIREN

1-24 DJ Börje - Bore Wanner - får seniorer att dansa - Dan Kronqvist.indd 16

19/01/2024 09:52:50

BORE WANNER

Ålder: 75 Bor: I Esbo Yrke: Trädgårdsmästare, discjockey Hobby: Naturfotografi. Om man är lite rastlös är det hälsosamt att tvingas till stillhet medan man väntar på fåglar. Har tryckt upp en fågelkalender för tredje året i rad.

Specialintresse: Konst. Har finansierat och samlat ihop material till boken ”Olavi Laine – Olen vain maalari”. Texten skrevs av Anna Heinämaa och W. Hagelstams förlag gav ut boken. Den ledde till två följdprojekt: ett retrospektiv i Riihimäki konstmuseum 2002 och en utställning på Nyslotts konstmuseum 2005.

Aktuell med: Seniordisco i Esbo och på andra orter.

Musiksmak: Professionell allätare med svaghet för progressiv rock.

Deep Purple funkar alltid. Led Zeppelin ibland. CCR om jag vill ha något lättare.

DJ BORES retrodisco ordnas på

Viking Glory 13.2, 12.3 och 14.5 klockan 12–14 och 21–22.30

 Utanför Esbo Kulturcentrum är det ännu ljust, men på eftermiddagen på slaget fyra är de första fötterna på dansgolvet. One Of These Nights och Long Train Running anger rytmen.

det bara mellanvågsstationen Radio Luxemburg som spelade de nyaste låtarna. De inhemska radiokanalerna var väldigt strikta och skivdistributionen var långsam. För en dj gällde det att lyssna på Luxemburg eftersom publiken gjorde det.

Då gällde det att ha en egen kontakt utomlands som regelbundet kunde skicka de nyaste singlarna.

Bore Wanner, mest känd som DJ Börje, hade en bekant i England som såg till att han alltid hade de senaste hitlåtarna på skivtallriken.

Bore Wanner är född i september 1948 i Esbo. 1969 började han frakta band som Wigwam och Jigsaw i sin skåpbil. Vesa-Matti Loiris sång Roudari Roope och Hengari Hertta blev hans signaturmelodi.

– ”Vet du varför Bill Wyman var med i Stones? Han var den enda som hade en skåpbil” var en kommentar jag fick på den

tiden, säger han. Orsaken till att Bore hade tillgång till skåpbil var helt enkelt att föräldrarna hade en handelsträdgård.

Tanken var att Bore skulle ta över där, och han utbildade sig också till trädgårdsmästare i Åbo.

Att köra banden och utrustningen var ett hårt jobb, märkte han. Resorna var oftast väldigt långa.

– En gång när Wigwam hade två spelningar i Lappo samma kväll var jag så trött att jag sov lutad mot Pekka Pohjolas basförstärkare hela konserten igenom. Den jämna basgången var just då tillräckligt sövande för mig.

Riihimäki i stället för Dragsvik – Det var armétiden som slutligen styrde mig bort från trädgårdsarbetet. Som finlandssvensk skulle jag normalt ha skickats till Dragsvik,

men jag hamnade i signalbataljonen i Riihimäki i stället.

Orsaken var att jag svarade ”finska” på frågan om modersmål vid uppbådet. Jag tänkte rent konkret på min mammas språk. Hon var evakuerad från Karelen och talade finska, säger han medan han ställer upp sin utrustning i Esbo kulturhus i Hagalund.

Det var inte lätt att vara svenskspråkig vid en helfinsk bataljon. Han fick stå ut med en hel del, men alla var inte fientligt inställda. Jukka Kytömäki, en av dem han blev vän med, började senare arrangera konserter. Det var Jukka som gradvis förändrade Björkhagen i Esbo från traditionell dansbana till en etablerad konsertscen för rockmusik.

Bore Wanner blev kontaktad för jobbet som ordningsman på Björkhagen. 1970 blev han också diskjockey där, först som vikarie under namnet DJ Bore. Nästa arbetsplats var

Hämis, lokalen som i dag heter Tavastia. 1971 bytte han officiellt artistnamn till DJ Börje när trummisen i Jigsaw sade att ingen kan uttala Bore på rätt sätt i finska Finland.

– Det blev alltid fel. Alla sa Bore med kort å i början, minns han.

En första förebild för honom var spanjoren DJ Angel som hade discokvällar på Natsa 1968–1969. Han nöjde sig inte med att spela musik, utan pratade hela tiden med publiken mellan låtarna. Det blev också tidigt DJ Börjes egen signatur.

– Jag prenumererade på New Musical Express och läste den noggrant, för där kunde man få viktig information om de nya banden och låtarna.

Lika viktigt var det att läsa baksidestexterna på lp-skivornas omslag, där fick man mycket information. Vissa fakta om musiken har jag oftast planerat in som övergångar mel-  lan skivorna jag spelade, men KURIREN 17

1-24 DJ Börje - Bore Wanner - får seniorer att dansa - Dan Kronqvist.indd 17

19/01/2024 09:53:06

 I Esbo Kulturcentrum kommer publiken nära sin DJ, precis som det ska vara.

 På sjuttiotalet var håret längre, men musiken som DJ spelar har hängt med sedan dess.

Foto: Privat

DJ BÖRJE ...

Forts. från föregående uppslag

annars gäller det att känna av stämningen nere på golvet och följa med publiken. Ibland kan man finjustera stämningen om det blir aggressivt någonstans, ”Nu ska Kalle sluta slåss”, men man kan också skoja lite lätt med ovanligt romantiska eller blyga par, säger han.

Borgbackens disco I två decennier levde Bore på sina inkomster från discokvällar på Björkhagen, Tavastia och Valhalla. Tillsammans med DJ Make och ibland solo uppträdde han också på ungdomsgårdarna i Helsingfors.

Den egentliga proffskarriären inleddes när Borgbacken öppnade sitt ”Luoladisco” lagom till Valborg 1972. Bore hade hand om sex kvällar i veckan hela sommaren i en lokal som var uttryckligen byggd för att vara diskotek. Dörrarna öppnades klockan 19.00 och stängdes 23.00.

– Det fanns plats för 400 personer, och ofta var det långa köer utanför. För mig var det

en bra skola, det var antagligen där jag blev en ”riktig” diskjockey, säger han.

En specialitet på den tiden var att han började strö in långsammare låtar mellan alla de snabba. Det var ett sätt att få in en rytm i kvällen, ingen orkar med ett oavbrutet högt tempo i flera timmar.

– Jag har senare fått tacksamma kommentarer av killar som själva aldrig skulle ha vågat ta kontakt med en flicka.

Tack vare mina inströdda tryckare gick det av sig själv, säger han. Dessutom fick han själv chans att gradvis bygga upp stämningen flera gånger per kväll.

Luoladisco fortsatte tre gånger under den första vintern, och sedan under somrarna sex kvällar i veckan. På 1990-talet stängdes discot och byggdes småningom om till Sea Life. DJ Börje spelade där fram till 1982. De andra kvällarna jobbade han på Tavastia, TF-disco, Restaurang Adlon och andra ställen i staden.

– Luolagänget hade fin sammanhållning, och ända sedan dess har vi hållit kontakt. En gång varje år träffas vi och äter middag, minns och dansar. Det

 En låda cd och en låda

vinylsinglar räcker långt. DJ Börje har inga detaljplanerade spellistor, han märker snabbt vad de dansande vill höra. I Esbo Kulturcentrum började det koka ungefär vid Yellow River och Is This The Way To Amarillo.

brukar bli drygt hundra personer, säger han.

Reggae från London – Sommaren 1973 åkte jag till London för att känna på stämningarna och höra lite ny musik. Då blev jag väldigt intresserad av reggae och tog med mig en massa skivor hem.

En kväll på Luola när jag spe-

lat reggae oavbrutet i en halv timme kom några stora och allvarliga män fram till mig och sa ”Det är väldigt bra musik, men du kan spela den där hemma. Vi vill ha riktig discomusik”.

– Där lärde jag mig att en dj ska underhålla, inte undervisa, säger han.

Hösten 1973 inleddes turnén Anytime Disco. Den omfattade i praktiken hela Finland, så det blev mycket resande. Nästa år var han en del av Disco Machine, som kom att fortsätta flera somrar. Samtidigt pågick diskotekverksamheten i Helsíngfors med TF-Disco, Disco 33, Alibi, Botta och flera andra lokaler.

Fazers musikklubb engagerade honom för sina diskotekkvällar på många orter i Finland under åren 1980–1982.

För DJ Börjes del fortsatte jobben ännu ett par år i Borgbackens Luoladisco med sex dagar i veckan under somrarna.

Turnéerna runt i landet har gjort att Bore Wanner besökt många orter, inte minst i svenska Österbotten. Första engagemanget i de trakterna var i Petalax, men senare har han spelat skivor på många ung-

18 KURIREN

1-24 DJ Börje - Bore Wanner - får seniorer att dansa - Dan Kronqvist.indd 18

19/01/2024 09:58:21

domsföreningars danskvällar och besökt orter som Korsnäs, Petalax, Malax, Vasa och Jakobstad. I Vasa uppträdde han på Birra flera gånger, och på en veneziansk afton uppträdde han på samma evenemang som Carola Häggqvist.

– När svenska Österbotten behövde en dj togs de till en början över från Umeå, men när jag hade en av mina dj-kvällar sade en av arrangörerna att det inte längre behövs någon import, minns han.

– Jag gillade att spela i svenska Österbotten. Det tog en tid innan jag behärskade dialekterna, men det var bra stämning och ingen arrangör bråkade om arvodet. Alla förstod att det kostar att ställa upp utrustningen och spela skivor hela kvällen. Annat var det inåt landet, i Nivala gnällde arrangören mest över att jag var så dyr.

Fjälldisco i Lappland På vintern 1980 drog Bore Wanner igång K2-Disco i Rovaniemi tillsammans med Tapani Hallikainen. Jobbet handlade om att nästan hela vintern turnera mellan olika skidorter, sju kvällar i veckan.

Oftast var det ett ”Rinnedisco” i backen följt av ett K2-disco i fjällhotellets restaurang.

Dessutom hade artisterna hand om olika speakeruppdrag under dagen.

1982 var Bores huvudsakliga jobb K2-disco, med turnéer runt hela Finland och omkring 150 uppträdanden per år.

1982 kom DJ Jake och ersatte Tapani Hallikainen.

– Utrustningen var avancerad och vägde ungefär 1 500 kilo. Det räckte för en vanlig restaurang, men också för en lite större scen i någon idrottshall. Vi hade en sponsorerad storbildsteve som visade musikvideor. Det var en stor förbättring jämfört med tiden när jag hade en 16 mm projektor och visade film. Vi visade alltså musikvideor långt innan det fanns video och långt innan MTV kom och förändrade hela musikvideoindustrin, säger han.

När DJ Jake slutade fick tea-

 Musiken är viktig, men numera lägger Bore Wanner mera tid på att fotografera fåglar i sin

närmiljö i Esbo. Stjärtmesen hör till dem som kräver många timmars väntan och en gnutta tur innan det blir en bra bild.

met äntligen en egen roadie, innan dess hade de kånkat hela utrustningen själva.

– När vi inte var på turné fortsatte jag att uppträda på diskotek i och omkring Helsingfors. Hösten 1988 innebar ett tvärstopp för både K2Disco och DJ Börje. Disco var inte längre så intressant för publiken, och en skönstaxering på en betydande summa blev en sådan smäll att den inspirerade mig att skaffa mig en säkrare inkomst.

Under en tid blev det bara enstaka dj-uppträdanden, och också de tog småningom slut.

Det blev en lång paus.

Vuxendisco surfade på retrovågen 2011 inspirerade restaurangägaren Harry Wegelius till ett samarbete med Joke Linnamaa (mera känd som Stadin Säkki) i restaurang Pianissimo på Drumsö. Det handlade om K45, ett diskotek för vuxna.

Musiken från diskotekens guldåder verkar ha en konstant publik. Åldersmässigt är publiken ofta, men inte alltid, på

samma nivå som kvällens dj.

Joke Linnamaas och Börjes samarbete fortsatte länge med Night Fever Goes Botta några kvällar per år. De fokuserade på musik från 1960-talet och fram till slutet av 1980-talet, ungefär det som DJ Börje spelar på sina egna uppträdanden.

Hösten 2019 blev han invald i DJ Hall of Fame Finland. Innan dess hade han redan kommit in i sin andra andning. Det var i Borgå som det första seniordiscot anordnades år 2018. Där fortsatte han sitt gamla koncept att spela bra musik på vinyl, prata med publiken mellan låtarna och dessutom dansa med i musiken. Efter det första försöket har hans seniordisco anordnats regelbundet, eftersom efterfrågan varit så stor.

– Hösten 2022 föreslog jag för Esbo stad att vi skulle anordna ett seniordisco. De gick med på att testa ett par gånger i Esbo Kulturhus i Hagalund.

Det blev också en publiksuccé, så nu är det redan tradition, säger han. I höstas spelade han också på Månsasgården och Nordhuset i Nordsjö, i Sibbo

och eventuellt några andra orter. 2024 kommer han att ha seniordisco på Viking Lines M/S Gloria en gång per månad under vintern och våren.

– Alla kommer för att dansa, så det blir riktigt bra stämning på ett seniordisco ett par timmar på eftermiddagen. Det är lite skillnad jämfört med den 20-årsperiod när jag körde helkvällar från 19 till 01.

Numera behöver han inte 1 500 kilo utrustning. Det räcker med två skivspelare, två cd-spelare, en liten mixer, två högtalare och ett par 500 watts lampor för stämningens skull. Med ålderns rätt uppträder DJ Börje normalt ungefär tio gånger per år.

– Mest för att samla ihop lite extra pengar så jag kan överraska min hustru med någon resa då och då, säger han.

Den danslystna publiken har strömmat till och vinylmusiken fyller dansgolvet. Musiken är som vanligt en perfekt tidsmaskin, och trots att det bara är sen eftermiddag känns det som en kväll på 1970- eller 1980-talet igen.

 KURIREN 19

1-24 DJ Börje - Bore Wanner - får seniorer att dansa - Dan Kronqvist.indd 19

19/01/2024 09:58:58

STENSÖTA

bevarar det gamla kulturarvet

Både Amanda och Jacob spelar flera instrument.

Amanda spelar fiol, altfiol och gitarr medan Jacob spelar gitarr, irländsk bouzouki, fiol och mungiga. Foto: Privat

20 KURIREN

1-24 Folkmusikduon Stensöta - Maggi Sundkvist.indd 20

18/01/2024 10:08:54

Amanda Harald och Jacob Sundström bildade sommaren 2022 folkmusikduon Stensöta. Parets repertoar består av gammal spelmansmusik och folkliga visor samt en hel del eget material.

Text: Margaretha Sundkvist

E

nligt Amanda Harald och Jacob Sundström är det viktigt att bevara gamla musiktraditioner, som till exempel folkmusik från Österbotten och övriga Svenskfinland samt spelmansmusik och folkvisor från vårt västra grannland.

Att duon valde namnet Stensöta förklarar Amanda med att de båda är naturnära och jordnära.

– Stensöta är min favoritväxt, tillägger hon och ler.

Sin första spelning höll Stensöta sommaren 2022 på Fuxas scen i byn Hästö i Kronoby. Ett hundratal personer hade sökt sig dit för att uppleva en stämningsfull kväll.

– Vi blev mycket inspirerade till att fortsätta med vår musik, säger Jacob.

Och det var precis vad Amanda och Jacob gjorde. Följande år bestod parets spelkalender av många olika uppträdanden, bland annat på hembygdsfester och liknande.

Stensöta uppträdde till exempel på Jungsborg i Karleby, Tolvmansgården och Korpholmens hospitalkyrka i Kronoby och vid skolmuseet i Munsala under Nykarlebyveckan. Dessutom uppträdde duon i höstas på flera äldreboenden i Nykarleby.

Sommaren 2023 uppträdde Amanda och Jacob också på den välkända folkmusikfestivalen i Kaustby.

Duon fick även möjlighet att spela på olika platser geografiskt längre bort än Österbotten. En spelning var på Vasa nations årsfest i Helsingfors.

När Amandas syster Alexandra Harald, som jobbade på Finska institutet i Tallinn, spelade upp en video från duons uppträdande vid Fuxas för personalen på Aibolands museum i estniska Hapsal hände allting snabbt.

– Personalen på Aibolands museum, som berättar om estlandssvenskarnas mångåriga historia i Estland, bokade oss för en spelning. Vi uppträdde under hembygdsdagarna i Hapsal med Musik

Tillsammans med Mikael Fröjdö uppträdde Jacob också i samband med Karlebynejdens Spelmansgilles 50-årsjubileum i november.

En julkonsert ingick även i duons program i fjol.

Fjolåret var med andra ord ett mycket händelserikt och lärorikt år för Stensöta.

Förutom alla evenemang gick duons egna låt Svallvågor in på Vegatoppen.

– Det var på många sätt ett roligt och givande år. Vi fick en bra grund att bygga vidare på, säger Amanda.

Publikkontakten är viktig

 Så här ser växten stensöta ut. Den växer ofta i täta bestånd i fuktiga jordar.

på gården. Det var en fantastisk upplevelse, konstaterar Amanda.

I höstas fortsatte intresset och framgångarna för det unga paret. De deltog bland annat i Samspel i Sundsvall, ett evenemang av Medelpads Folkmusikförbund i Sverige.

I samband med det evenemanget fick duon sin första spelmansmedalj.

– Som två vilsna österbottningar ställde vi oss framför en rikssvensk jury och dammade av två menuetter från Nykarleby. Och det lyckades, säger Jacob glatt.

– Många lärdomar rikare styrde vi hemåt med en drös av nya låtar och vänskapsband, tillägger han.

I november fick Jacob leda en ackompanjemangskurs i folkmusik under Folkmusikdagarna Mobilt i Vasa och även uppträda med Mikael Fröjdö i en konsert där.

Det är ändå ganska ovanligt att ungdomar valt den musikstil som 20-åriga Amanda och 23-åriga Jacob gjort.

– På finlandssvenskt håll finns det inte så många ungdomar som sysslar med den här musikgenren. Däremot är det betydligt fler på finskt håll, säger Jacob.

Både Amanda och Jacob komponerar musik och skriver texter till låtarna.

Men när det gäller gamla folkvisor och spelmansmusik betonar de att de inte vill modernisera folkmusiken.

– Vi strävar efter att göra modernare arrangemang för att återuppliva folkmusiken och bredda begreppet folkmusik för att nå ut till fler. Det är naturligtvis viktigt att ta tillvara gamla traditioner, men ändå se till att locka dagens publik.

Vi bidrar till traditionen genom att tolka melodierna på vårt eget sätt, säger Jacob.

Både Amanda och Jacob spelar flera instrument. Amanda spelar fiol, altfiol och gitarr medan Jacob spelar gitarr, irländsk bouzouki, fiol och mungiga.

Publikkontakten är viktig för dem.

Därför uppträder de gärna i mindre lokaler.

– Vi för gärna en dialog med publiken. Vi berättar mellan låtarna vad vi ska spela och vilka spelmän som tolkat låtarna tidigare. Ibland händer det också att någon i publiken delar med sig av egna minnen angående en del melodier, säger  Jacob glatt.

KURIREN 21

1-24 Folkmusikduon Stensöta - Maggi Sundkvist.indd 21

18/01/2024 10:09:05

Stensöta bevarar ...

Forts. från föregående uppslag

Från rock till folkmusik Jacob Sundström, som kommer från Karleby, har sin ålder till trots en lång bakgrund både när det gäller musik och teater.

Han var endast tio år då han deltog i en lokal musiktävling med Alice Coopers rocklåt School’s out.

Som trettonåring medverkade han i The Voice Kids med det amerikanska hårdrockbandet Skid Rows 18 and Life och som fjortonåring vann han 2015 årets MGP-final med låten Min dröm.

Han har i många år medverkat i Karleby ungdomsförenings revyer på Jungsborg.

I musikalen Tjugo sekunder, som studerande på yrkeshögskolan Novia i Jakobstad framförde flera gånger i Schaumansalen, var Jacob en av de medverkande.

I sommarteatern Näver Ant som uppfördes i Nedervetil 2019 hade Jacob en roll, liksom i Vår bygd vid ån som framfördes sommaren 2017 vid Torgare i Kronoby. Och då väcktes hans intresse för folkmusik.

– Då köpte jag en fiol. Jag planerade att fortsätta med rockmusiken. Folkmusiken såg jag som en hobby.

Men det blev precis tvärtom.

Folkmusiken blev den väsentliga musikstilen och rockmusiken en hobby.

Forskar i folkdiktning Jacob, som studerar till musikpedagog på Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad, blir klar med sina studier i vår.

Han har fått en del erfarenhet av arbetet som musikpedagog genom att han jobbat som gitarrlärare inom medborgarinstitutet i Kronoby sedan i fjol höstas.

Inom hans familj och släkt handlar det om mycket musik.

– Hela familjen musicerar.

Min gammelfarfar Ingmar Nykvist, författare och redaktör

 Fjolåret var ett mycket händelserikt och lärorikt år för Jacob Sundström och Amanda Harald. Foto: Benjamin Nordberg

för tidningen Österbottningen, var en bygdespelman från Esse. Jag har lyssnat på hans inspelningar och försöker lära mig dem. Även om folkmusiken blev mycket mer än en hobby för Jacob ser han sin forskning kring musiken som ett hobbyprojekt. På Facebook har han startat sidan Österbottens levande folkdiktning.

– Jag vill samla in, dokumentera och sprida information om både den moderna och den historiska folkdiktningen i svenska Österbotten. Jag vill dokumentera den folkliga musik som i dag spelas och sjungs

ute i stugorna och presentera den för en bred publik.

Jacob berättar att han läser mycket om det som forskats tidigare och kanske fallit i glömska.

– Jag gör en del intervjuer, bland annat med personer som minns till exempel gamla visor. I framtiden hoppas jag att jag vid sidan om arbetet som musiklärare kan syssla med dylik forskning.

Hon medverkade i skådespelet som handlade om spelmannen Anders Fux på Hästö i Kronoby i juli 2016.

Hon var endast sex år då hon började spela fiol. Namnet Harald är ett välkänt släktnamn när det gäller folkmusik.

Amandas farfar Lars Harald verkade som fiollärare i Nykarleby medan hans far Johan Harald, det vill säga Amandas farfarsfar, var en känd spelman.

– Johans morfar var Jakob Högdahl, en av de främsta spelmännen i trakten i mitten och slutet av 1800-talet, berättar Amanda.

En del av Jakob Högdahls melodier från sekelskiftet 1800–1900 finns bevarade, men ingen har i nutid gjort inspelningar av materialet.

– Det är historiskt värdefull musik som håller ännu i dag.

Det är fråga om enkla men vackra och berörande melodier, säger Amanda som gärna vill väcka de gamla låtarna till liv igen.

Amanda studerade på låtskrivningslinjen på Folkhögskolan Lärkkulla i Karis 2022–2023. Sedan i höstas studerar hon på Sibeliusakademin i Helsingfors.

– Jag räknar med att ta min magisterexamen i musikpedagogik efter cirka fem år.

När det gäller musicerandet för duon Stensöta är det något av ett dilemma just nu att båda inte bor i Österbotten.

– Vårt mål är i alla fall att kunna uppträda på olika platser under sommaren när jag befinner mig här i Österbotten. Vi har också en skivinspelning i tankarna och samlar material till en sådan, säger Amanda.

– Vi brinner båda för att väcka den akustiska folkmusiken till liv igen. Dessutom planerar jag att flytta till Helsingfors i höst, tillägger Jacob.

Folkmusik i generna Amanda Harald, som är född och uppvuxen i Nykarleby, har också lite teatererfarenhet.



22 KURIREN

1-24 Folkmusikduon Stensöta - Maggi Sundkvist.indd 22

19/01/2024 09:28:21

MÄNNISKOR EMELLAN Jan-Erik Nyberg är pensionerad familjerådgivare och psykoterapeut, utbildad sexualterapeut, familjeterapeut och arbetshandledare. Han har numera en liten privatmottagning.

J

Berörande kulturupplevelser

ag växte upp i Kronoby i en by som formats av nyskiftet, den omfördelning av odlingsmark och skogsmarker som skulle göra, och gjorde, det enklare och mera effektivt. I stället för att köra omkring mellan åkerlappar som ofta befann sig långt från gården skulle alla ha odlingsmarken och skogsmarkerna samlade i ett sammanhängande område.

Vi bodde därför fyra kilometer från den gamla byn Merjärv, på en liten kulle där min pappa och min farbror byggt var sitt hus. I granngården bodde mina kusiner som alla var lite äldre än jag och med andra intressen. Det var en kilometer till en kamrat som var jämnårig.

Det säger sig kanske självt att det vi kallar kulturutbud inte var särskilt stort.

Men jag lärde mig läsa när jag var fem och då fick jag tillgång till böckernas värld. Först läste jag barnböcker och ungdomsböcker och småningom slukade jag allt jag kom åt. För att höra musik fick man endera spela själv eller knäppa på radion. Televisionen gjorde sitt intåg i hemmen, också hos oss. Med den kom filmerna, mera musik och olika former av underhållning. Teater var det som framfördes på skolans julfest. Det var inte något konstigt med det, så hade vi ju alla det. På landet på 1960-talet.

Sett ur dagens perspektiv kunde man tycka att det var fattigt på kulturella impulser. Men om man tänker efter vad ordet kultur egentligen står för, var det ändå på ett sätt bättre. Kultur betyder egentligen odling, och ordet syftar både konkret på att odla mark, men ändå mera på att odla sitt inre, sin mänsklighet. Kultur är en aktivitet där vi inte är konsumenter eller producenter, utan det är mera fråga om ett samarbete där vi aktivt odlar vårt eget inre liv.

I dagens läge är tyvärr mycket av det vi betecknar som kulturliv behärskat av konsumtionstänkande. Vi indelas i konsumenter och producenter av kultur. Vi drar upp gränser mellan finkultur och sämre kultur.

Vi gömmer undan vår egen delaktighet i

själva är delaktiga i odlandet. Därför är det så oerhört viktigt med den sortens kulturliv där vi själva kan vara aktiva. Jag tänker på körer, församlingarnas aktiviteter, amatörteatrar, olika hantverk och skapande aktiviteter. Eller varför inte olika lagsporter, fotboll, orientering, där fokus ligger på själva spelet, lagandan, glädjen i att utvecklas inom sitt eget område.

 Inom kulturen handlar det om att odla vårt

inre, med målsättningen att utveckla vår medmänsklighet, poängterar Nyberg. Foto: Adobe Stockphoto.

kulturen, rädda för att inte duga, inte vara tillräckligt fina.

Förstå mig rätt. Det är bra att de som skapar kultur och stor konst som andra får del av också får lön för mödan. Det möjliggör att den som är konstnär eller musiker får utveckla sitt kunnande, och att vi får ta del av det de skapar. Några av de mest värdefulla kulturella upplevelser jag haft som vuxen har varit just sådana tillfällen. När musikerna leker fram musik och skapar i ögonblicket på den lokala jazzklubben eller i konsertsalen. Eller när skådespelare på teatern gestaltat mänskans livsvillkor på ett sätt som berör och skakar om mig.

Men något blir samtidigt väldigt snett om det inte finns rum för kultur där vi

Allra starkast berörs jag ändå när den kulturella upplevelsen ger uttryck för och mening åt djupa känslor både av lycka och av sorg. När kulturen landar i en gemensamt upplevd verklighet. Jag minns ännu hur starkt den norska ungdomskören Via Vitae sjöng i Pedersöre kyrka den sommardag när massakern på Utoya just hade blivit känd. Den sorg och förtvivlan vi alla kunde känna igen oss i blev till en stark manifestation av människans önskan att besegra ondska och hämndgirighet. Eller när vår yngsta dotter gifte sig och parets musikervänner spelade den underbart vackra Esse brudmarsch på kornett och gitarr medan de tågade fram mellan bröllopsgästerna.

Kultur när den är som bäst erbjuder oss ett, ja flera, språk bortom det talade, vårt modersmål. Kanske är det så att kulturen, just den kultur vi själva lever av, är lika viktig som dagligt bröd och tak över huvudet för att vi ska odla vårt inre och ja... bevara vår mänsklighet.

Låt oss därför detta år alla ta del av och delta i odlandet av den kultur som talar just till oss. Kultur är mänskoandens livsluft, vi får inte låta den ockuperas av kommersialismens krafter eller tystas av förtryck och ondska. Om människorna tiger ska stenarna ropa, sade han vars födelse vi just firat. De orden är fortfarande giltiga. Oss mänskor emellan. Lev väl!

Jan-Erik Nyberg, Jakobstad KURIREN 23

1-24 Människor emellan Jan-Erik Nyberg.indd 23

19/01/2024 09:35:51

LILLA VILLAN

erbjuder något för alla Som en mintgrön oas mitt i Nickby i Sibbo ligger kulturhuset Lilla Villan.

När föreningen bakom Lilla Villan grundades för lite mer än tio år sedan fanns inte tanken på att verksamheten skulle bli så stor och mångsidig som den blev. I dag är Lilla Villan ett etablerat koncept – och erbjuder något för alla smaker.

Text och foto: Elin Lindberg

D

et var nästan en slump som ledde till att föreningen Lilla Villans vänner grundades i december 2010. Marielle Eklund-Vasama och Tuukka Vasama befann sig i hemmet i Gräsviken i Helsingfors när de fick syn på en notis i Hufvudstadsbladet. I notisen stod det att Sibbo kommun planerade att sälja Gesterby skola, en liten byskola som lagts ner lite tidigare.

– Jag blev så upprörd, för jag har själv gått i den skolan och vet hur viktigt det är att det finns en allmännyttig lokal i en by, säger Eklund-Vasama.

Notisen blev startskottet och paret började spåna idéer och fundera på vad för slags verksamhet som skulle passa i huset. Det dröjde inte länge innan grunden för föreningen hade lagts.

 Kulturhuset Lilla Villan finns i Nickby i Sibbo. Huset fungerade för länge sedan som kommunalhus.

– Vi som grundade föreningen var inte direkt några nybörjare. Så gott som alla var teater- och musikmänniskor, och vi är vana vid att starta projekt och söka bidrag. Vi fick nästan genast ett stort bidrag som möjliggjorde våra planer, säger Vasama.

När föreningen hörde av sig till kommunen visade det sig ändå att man inom Sibbo kommun tyckte att ett annat hus passade bättre, och presenterade då det nuvarande gamla trähuset för föreningen. Huset hade en gång i tiden fungerat som kommunalhus, men hade under de senaste åren främst hyrts ut som festlokal.

– Huset var i dåligt skick och otrivsamt och i stort behov av renovering. Kommunen stod för grundinfrastrukturen, men en stor del av renoveringen genomfördes med talkokrafter.

Vi skrapade bort gammal färg

från väggarna och så vidare, säger Vasama.

Renoveringen blev klar sommaren 2013, och bland annat köket fick ett ansiktslyft.

Huset ägs fortfarande av Sibbo kommun.

– Vi är verkligen glada över att Lilla Villan finns i Nickby.

Verksamheten hade säkert sett helt annorlunda ut om den funnits i Gesterby. Det här huset fungerade länge som en samlingsplats och många minns att de har varit här på dans, säger verksamhetsledare Juulia Björn.

Spännande kallvind Lilla Villan består i dag av flera små rum där olika slags verksamheter ordnas. Väggarna är klädda med blågrå träpanel, möblemanget består av omaka bord och stolar och på väggarna hänger massvis med tavlor.

– Lilla Villan är ett kulturhus som ska finnas till för alla åldrar, och all slags kultur ska få rum här: konst, teater, musik och så vidare. Det är också viktigt för oss att barn och ungdomar får prova på att skapa själva, säger ordförande Reetta Myyrä. Även tvåspråkighetens betydelse betonas.

– Tvåspråkigheten är en grund och utgångspunkt för oss. På sistone har vi också haft en del evenemang tillsammans med ukrainare och då har ukrainska hörts här, säger Björn.

Myyrä tillägger att all verksamhet inte kan vara på både svenska och finska, men att man gör sitt bästa för att alla ska hitta något intressant på sitt eget modersmål. En egen teater har också varit en prioritet.



24 KURIREN

1-24 Lilla Villan i Nickby - Elin Lindberg.indd 24

19/01/2024 09:48:25

Lilla Villan ska finnas till för alla, anser Tuukka Vasama och Lilla Villans producent Laura Karen (övre raden). På den undre raden från vänster: Marielle Eklund-Vasama, Reetta Myyrä och Juulia Björn.

KURIREN 25

1-24 Lilla Villan i Nickby - Elin Lindberg.indd 25

18/01/2024 10:30:18

 Marielle Eklund-Vasama och Reetta Myyrä diskuterar Lilla Villans framtidsplaner.

LILLA VILLAN ...

Forts. från föregående uppslag

– Eftersom Lilla Villan grundades av teatermänniskor var en egen, professionell teater som gör ny teater för barn viktig för dem, säger hon.

Förutom teater satsar föreningsmedlemmarna också mycket på konstutställningar och olika slags installationer.

Huset har en kallvind som kan användas under slutet av våren och början av hösten. Vinden möjliggör byggandet av större och aktiverande utställningar, guidningar och verkstäder.

– Skolbarn brukar tycka att det är spännande att besöka vinden. En trappa leder upp till den och där kan vara lite mörkt och fascinerande, säger Myyrä.

Senare i vår kommer man på Lilla Villan att lyfta fram barnboksförfattaren Kirsi Kunnas och det faktum att det gått hundra år sedan hon föddes.

– Lilla Villan är då med i ett nationellt projekt och firar barnpoesi på två språk, säger Björn.

I augusti är det dags för en storsatsning då en teaterproduktion har premiär i Lilla Villan. Sofia Aminoff har skrivit

manuset och Eklund-Vasama står för regin. Pjäsen är en monolog och handlar om ett barn och en häst, och pjäsen framförs utomhus vid Lilla Villan.

– Pjäsen är aktiverande och publiken får delta på olika sätt.

Men tyvärr har vi inte en riktig häst med. Dockteater finns med på ett hörn, säger Myyrä.

Björn berättar att pjäsen är en familjeföreställning som passar för barn från sex år och uppåt.

– På hösten kör vi pjäsen på svenska, men under våren 2025 framförs den på finska, säger hon.

Förutom den egna verksamheten ordnas många konserter och andra föreställningar i Lilla Villan. Tre vardagar i veckan kan gästerna äta lunch eller njuta av det lilla kaféets utbud. Under årens lopp har olika företagare haft hand om köket, men sedan några år tillbaka är det ett och samma par, Eevi och Lari Cederlöf, som skött om den biten.

– De har väldigt bra vegetarisk mat, säger Myyrä.

Paret ordnar dessutom catering för dem som är intresserade av att hyra Lilla Villans utrymmen. Lilla salen passar för mindre möten och fester, medan den stora festsalen är

 Varje månad ställs en konstnärs tavlor ut i Lilla Villans lilla sal.

Juulia Björn beundrar tavlorna.

 I ett rum finns en del tavlor och andra

föremål från tidigare utställningar bevarade.

populär att hyra för bröllop – två kyrkor ligger nämligen i närheten.

– Lilla salen har till exempel hyrts ut för studentfester, säger Björn.

Ljuvligt kollektiv Marielle Eklund-Vasama och Tuukka Vasama säger att de för över tio år sedan inte hade trott att fenomenet Lilla Villan skulle bli så stort som det faktiskt blev.

– Jag har alltid haft visioner, medan Tuukka kanske varit den som tänkt mer praktiskt och realistiskt. Lilla Villan har blivit ett ljuvligt kollektiv och många aktörer hittar hit. Att Lilla Villan blivit något av en egen organisation känns som

 Det här huvudet var

en del av en utställning för några år sedan.

ett mirakel, säger Eklund-Vasama.

Hon kastar fram tanken om vad som ska hända med Nickbys gamla brandstation, som nu står tom efter att verksamheten flyttat till nya lokaler.

Den gamla brandstationen ligger endast ett stenkast från Lilla Villan.

– Skulle vi kunna ha något slags residensverksamhet där? frågar hon sig.

– Jag tror byggnaden ska rivas, säger Björn.

Vasama i sin tur säger sig vara stolt över vad man har åstadkommit i Lilla Villan.

– Vi har skapat något som lockar till sig människor. Verksamheten styrs enligt dem som är aktiva, säger hon.

26 KURIREN

1-24 Lilla Villan i Nickby - Elin Lindberg.indd 26

18/01/2024 10:30:31

llans lilla sal.

 Kaféet i Lilla Villan är litet men mysigt. Eevi Cederlöf bakom disken ser till att dagens lunch serveras som den ska.

 Eevi Cederlöf visar upp dagens efterrätt.

 I Lilla Villan finns en stor sal med tillhörande scen.

 På Lilla Villan kan besökarna njuta av en vegetarisk lunch

Hur framtiden ser ut är svårt att sia om. Lilla Villans verksamhet finansieras främst av Undervisnings- och kulturministeriet, stipendier och projektbidrag från olika fonder.

Tanken är att verksamheten ska utvärderas nästa år.

– Vi ska sätta tid på utvärderingen. Vad vill vi att Lilla Villan ska vara om fem år? Vad i verksamheten vill vi förstärka?

Sådana frågor måste vi ta ställning till, säger Björn.

Redan nu har man inom Lilla Villan börjat få till ett starkare samarbete med kulturhuset Grand i Borgå.

– Men ett bättre samarbete med Sibbo kommun är önskvärt, säger Vasama.

Enligt honom har man inom Lilla Villan en bred verksamhet som kommunen kunde visa mer uppskattning för. Att tillsammans gå framåt steg för steg och dela resurser med varandra står på önskelistan för Lilla Villan.

– Vi har ändå inbringat över en miljon till kommunen tack vare alla bidrag och projektpengar som vi fått, säger Vasama.

Björn håller med Vasama.

– Och många av till exem-

Här kan både konserter och teaterpjäser framföras.

– Lilla Villan och Grand delar i viss mån på samma publik, så det skulle vara viktigt att söka synergier och på så vis få ekonomiskt stöd av varandra, säger Eklund-Vasama.

Lilla Villan samarbetar även med Borgånejdens musikinstitut, vars grundläggande undervisning i teaterkonst Stage i Sibbo erbjuds i samarbete mellan Musikinstitutet i Sibbo och Lilla Villan. Flera av de egenproducerade utställningarna i Lilla Villan har man åkt på turné med, bland annat Sväva på moln som visats i exempelvis Vanda.

i husets kafé.

pel konstnärerna som har hittat hit har fört mycket med sig. Många bildkonstnärer har trivts här, säger hon.

Oavsett om Lilla Villan får uppskattning av kommunen eller inte så kvarstår faktumet att kulturhuset beröms av många som besöker det.

– Jag är inte överraskad av Lilla Villans framgång. Vi var ett bra och erfaret gäng som drog i gång allt. Det här var aldrig fråga om ett hobbyprojekt, utan om ett professionellt konstprojekt med höga ambitioner, säger Tuukka Vasama.

 KURIREN 27

1-24 Lilla Villan i Nickby - Elin Lindberg.indd 27

18/01/2024 10:30:40

Martina Uthardt:

”Jag vill fånga livets skönhet”

Martina Uthardt bor några hundra meter ifrån gården där hon vuxit upp.

Här är naturen nära, både skogen och det öppna åkerlandskapet, där Martina gärna promenerar, fotograferar och inspireras.

28 KURIREN

1-24 Malaxbon Martina Uthardt målar tavlor - Johanna Granlund.indd 28

19/01/2024 08:46:17

Övermalaxbon Martina Uthardt håller blicken fäst på allt det goda och vackra i livet. Även om det är en inställning som genomsyrar hela hennes vardag, tar den sig uttryck som mest synlig i hennes konst. Hon har arbetat hårt och målmedvetet för att nå ut med sitt konstnärskap.

Nu ger det dubbel glädje. Martina Uthardt konstaterar att själva målandet i sig är jätteroligt, men att det också är fantastiskt att se då någon som valt ut sin tavla är glad över den.

Text: Johanna Granlund • Foto: Martina Uthart

M

artina Uthardt beskriver sig som intresserad av människor och som en stor vän av djur och natur, särskilt katterna intar en framträdande plats. Hon vill njuta av livet och finnas till för andra.

Hon väljer att se det vackra runt omkring och berättar att hon älskar att måla.

– Redan som liten flicka målade jag, speciellt blommor. För lite mer än tio år sedan fick jag alterneringsledigt från mitt dåvarande jobb. Då startade jag ett fotoföretag där jag i första hand ägnade mig åt porträttfotografering, berättar Martina Uthardt.

Under den mest intensiva perioden med fotograferandet gick all hennes kreativitet åt till företaget och hon hade en paus med målandet. Men så, år 2020, var hon igen alterneringsledig.

– Jag ville måla en tavla att ha i köket. Det var så kul efter en lång paus! Jag märkte att jag hade övat upp blicken och kompositionen under fotoperioden. Tavlan fick mycket positiv feedback av dem som såg den och jag tänkte att jag vill göra en till, minns Martina Uthardt.

Låter motivet komma inifrån Det blev många tavlor till.

– Det tog mellan ett och ett och ett halvt år innan jag hade hittat min stil, men samtidigt är stilen också något som hela tiden utvecklas och lever. Just nu målar jag bara blommor, men jag har lärt mig att inte stoppa mig själv bara för att jag upprepar samma sak. Det är något som behöver komma ut och småningom kan det utvecklas i något annat, säger hon.

Naturmotiv och helt abstrakta motiv hör också till repertoaren.

– Just nu är det bara akrylfärg som gäller, säger Martina Uthardt om teknikvalet. Den torkar snabbt och är lätt att blanda och arbeta med. Fast förr målade jag mycket i vattenfärg och olja. Jag har tecknat i kol och arbetat med många tekniker.

Ibland har Martina en plan för motivet, men hon övar på att vara lyhörd på vad som kommer inifrån då hon börjar måla.

– Själva målandet i sig är jätteroligt, men det är också fantastiskt att se då någon som valt ut sin tavla är glad över den. Det är så roligt att se hur tavlorna påverkar andra och många skickar bilder åt mig och visar var de har  hängt tavlorna.

 Lätt abstrakta blommor är ett återkommande motiv

i Martinas produktion. Blommorna som motiv har följt med henne ända från barndomen.

KURIREN 29

1-24 Malaxbon Martina Uthardt målar tavlor - Johanna Granlund.indd 29

19/01/2024 08:46:33

Martina Uthardt ...

Forts. från föregående uppslag

Internationellt representerad Martina Uthardt ser inte målandet som ett tidsfördriv, utan som något hon verkligen vill satsa på. Hon arbetar deltid som byråsekreterare och har möjlighet att jobba med det egna företaget vid sidan om.

– Det krävs att man är villig att jobba hårt för att nå ut med ett eget företag, det räcker inte bara att brinna för det man gör, utan man behöver synas.

Martina har ett Instagramkonto och en hemsida som hon uppdaterar ofta.

– Jag tycker det är roligt att jobba på Instagram. Det är ett bra sätt att nå ut och jag har också fått flera nya vänner den vägen. Jag har nytta av att ha jobbat med foto, för i dag är det så viktigt hur man lägger fram sin produkt, konstaterar hon.

Arbetet har också gett resultat. Martina har varit representerad på både nationella och internationella utställningar och har i dag ett kontrakt med galleristen Grace Yao i San Carlos i Kalifornien.

– Tack vare det har mina tavlor ställts ut flera gånger i USA. Hon har kontakter till Kina och via henne har jag sålt flera tavlor dit.

Ett annat exempel är att hon finns representerad i The World Art Guide 2023, som lyfter fram dagsaktuella konstnärer runt om i världen.

Martina konstaterar att konstnärskapet är något av en balansgång. Dels är det en del av hennes försörjning, men samtidigt också ett uttryck för andra värden.

– I början tyckte jag det var svårt att prissätta, men nu har jag så många utställningar i ryggen att jag hittat min nivå.

Pengarna är ändå inte det viktigaste. Jag har en stark tro på att vi alla hör ihop och att man ska låta sina styrkor och det goda man har fått glädja och gå vidare till andra, säger hon.

Hon har satt i system att för varje såld tavla ge tio euro vidare till arbete bland gatubarn i Nepal.

 Martina vill fånga skönheten och glädjen i livet. Hon är en stor djurvän. Här är hon med den älskade katten Meili.

MARTINA UTHARDT

 Ibland målar Martina även helt abstrakta nauturmotiv, som det här dramatiska landskapet.

Lånetavlor och trösteaskar Martina Uthardt tänker att vi behöver hem och rum där vi mår bra, där det finns skönhet och glädje. Det ger kraft att gå ut i en ibland hård värld. Som ett sätt att sprida glädje med hjälp av sin konst har hon ett system med lånetavlor.

– För tillfället finns det fyra tavlor som jag lånar ut för tre månader i taget. De är i första hand tänkta för människor som är sjuka eller deprimerade, eller som har det tungt på andra sätt, men jag lånar ut dem till vem som helst som kan få glädje av dem. Min dröm är att folk frimodigt ska ställa sig i kö för en lånetavla. Man behöver inte vara orolig för att söndra dem, tavlorna är tåliga.

Huvudsaken är att de kan glädja och hjälpa människor, säger Martina.

Hon berättar också om sina så kallade trösteaskar.

– Det började med att en kvinna som var sjuk köpte en av mina tavlor. Jag fick ett infall att ge henne en ask som jag hade målat redan tidigare, med en fin dikt om änglar på ett kort inuti. Det var tänkt som en gest av uppmuntran, men samtidigt kände jag mig ganska osäker på hur hon skulle ta emot den.

Hon blev ändå jätteglad!

Det resulterade i att Martina skrev om trösteasken på Instagram och väldigt många som ville ge en ask till någon tog kontakt. Trösteaskarna tar sin tid att tillverka och eftersom de är gåvor utan krav på någon motprestation har Martina börjat fråga sig om det är något den tilltänkta mottagaren faktiskt kommer att uppskatta.

Hon tänker att den kan användas som en ritual, där mottagaren får tröst och glädje av att

• Bor i Övermalax • Jobbar deltid på Korsholms musikinstitut som byråsekreterare • Målar abstrakta blom- och naturmotiv i akryl • Med på nationella och interna tionella utställningar, represen terad av galleriet Insel Island i Kalifornien.

• Trivs i naturen och älskar djur.

• Gillar att läsa, promenera, baka, fotografera och vara med vänner och familj.

• Har fyra katter: Sune, Nelly, Meili och Magnus Instagram: martinauthardt Hemsida: www.martinauthardt.com

LÅNETAVLOR

– så fungerar det: • Det är helt gratis, tavlan är till låns.

• Några tavlor finns tillgängliga åt gången och man kan ställa sig i kö om alla/den man vill ha råkar vara utlånade.

• Lånetiden är tre månader.

• Det enda villkoret är att man själv hämtar och lämnar tillbaka tavlan till Martina i Malax.

• Lånetavlorna är tänkta för personer som känner de har det tungt just nu.

• Tavlorna behöver inte försäkras.

30 KURIREN

1-24 Malaxbon Martina Uthardt målar tavlor - Johanna Granlund.indd 30

19/01/2024 08:46:43

 Martina konstaterar att hon ofta inspireras av årstiderna då hon målar. Det syns i färgval och toner på så sätt att vinterns tavlor ofta blir svala och lugna, medan till exempel höstens tavlor är mer mättade och mustiga.

öppna den och läsa texterna inuti.

Martina är glad åt den bonus som konsten har gett henne, nämligen alla människomöten.

– Det har berikat mitt eget liv oerhört mycket och jag är ödmjukt tacksam över det här nya inslaget som kom med mitt målande.

Att ta hand om sitt liv och förverkliga drömmar Hittills har Martina Uthardt aldrig känt att hon skulle tröttna på konsten. Naturligtvis kommer det dagar utan inspiration, men då behöver man bara ta sig i kragen och jobba på i alla fall.

– Jag tror att det har att göra med att man också behöver ta hand om sitt eget liv. Alla möts vi av motgångar och sorg, men jag vill försöka förhålla mig till dem så att jag kan gå vidare och fokusera på

allt som är gott i livet, säger hon.

Hennes förhoppning är att få fortsätta måla och växa och utvecklas som konstnär. En konkret dröm är att få resa till Bali i några veckor och bara måla.

– Mina föräldrar tillbringade en period på Papua Nya Guinea som hjälparbetare då jag var liten. Jag har varit i Bali två gånger som vuxen och det har känts lite som att komma tillbaka till min barndom. Överlag ser Martina drömmar som något man ska försöka leva ut, om det bara är möjligt.

– Man ska inte gå runt och vänta och tänka ”sen då jag blir pensionär”. Vi har inga garantier för framtiden, säger hon.

Djuren väcker beskyddarinstinkter Katter och andra djur hör till det som ger Martina glädje i

nuet. Hon har vuxit upp i en jordbrukarfamilj där man hade katter, hundar, hästar, får och fåglar.

– Jag har alltid varit en sån som räddat alla skadade och sjuka djur jag hittat. Våra djur är så värnlösa, utlämnade till oss människor för att ha det bra. Jag känner beskyddarinstinkter och vill ge dem det bästa, säger Martina.

Alla hennes katter är sådana hon tagit hand om, katter som blivit hemlösa eller övergivna.

Som mest har hon haft fem katter, i dag är de fyra: Sune, Nelly, Meili och Magnus.

Dessutom har hennes vuxna dotter två katter som Martina tar hand om ibland.

Martina berättar att hennes katter ofta varit rädda och skygga då de kommit till henne. I dag skulle man aldrig kunna tro annat än att de har levt goda kattdagar i hela sina

liv, då de lugnt kommer fram för att bli kliade eller slöar nöjt i soffor och fåtöljer.

Utomhus ligger snön djup och småfåglarna flockas vid matare. Bara för någon dag sedan lyckades Martina få fåglarna att komma och äta ur handen på henne. Hon berättar att det har krävt många dagar och mycket tålamod innan de vant sig tillräckligt vid hennes närvaro. Nu händer det att de nyfiket samlas runt henne då hon går ut.

Visst är livet fullt av små och stora förunderligheter att glädjas åt, bara man håller ögonen öppna!

 KURIREN 31

1-24 Malaxbon Martina Uthardt målar tavlor - Johanna Granlund.indd 31

19/01/2024 08:47:21

Åbo Svenska Teater är Finlands äldsta teaterhus som fortfarande är i bruk.

Teatern låter oss färdas till alla världar Kira-Emmi Pohtokari arbetar som teaterchef vid Åbo Svenska Teater sedan augusti 2023. Intresset för teater har hon haft med sig så gott som hela livet. Hon har alltid älskat att leva sig in i saker och haft ett stort intresse för både musik och film. Redan som barn tänkte hon sig att drömjobbet vore skådespelare, eftersom hon då får kombinera allt detta.

Skådespelaren kan färdas in i alla världar. Konsten är enligt Kira-Emmi ett sätt att uppleva världen. Att uppleva konst är ett sätt att finnas till.

Text: Frank Berger • Foto: pressbilder ÅST/Pette Rissanen 32 KURIREN

1-24 Kira-Emmi Pohtokari - Frank Berger.indd 32

19/01/2024 09:51:58

S

teget att söka till teaterhögskolan föll sig naturligt för den unga Kira-Emmi Pohtokari. Hon sökte första gången som 19-åring, men kom in först på sitt andra försök när hon var 22 år.

– På den tiden kunde man söka till den svenskspråkiga linjen vart tredje år.

Efter gymnasietiden och innan studierna vid Teaterhögskolan tog vid arbetade Kira-Emmi på ett flertal arbetsplatser. Hon var aktiv inom studentteatern, medverkade som skådespelare i en produktion på Svenska Teatern och fungerade som regiassistent vid Teater Viirus. Hon prövade också på helt andra saker, såsom att vara skolgångsbiträde.

– Min arbetsperiod på fältet innan Teaterhögskolan var en annan form av teaterskola för mig. Jag fick värdefull insyn i arbetet redan innan jag började studera skådespeleri.

Den nyutexaminerade skådespelaren kom snabbt att få en bred arbetslivserfarenhet.

Direkt efter avklarade studier medverkade hon i en produktion på Lilla Teatern i Helsingfors. Efter det kom hon att frilansa i ungefär tio år. Arbetet som frilansande skådespelare innebär att man medverkar i enskilda produktioner på olika institutionsteatrar, utan att ha något längre kontrakt där.

Till frilansandet hör också att skådespela och göra annat konstnärligt arbete bland fria teatergrupper.

Förutom att skådespela har Kira-Emmi varit konstnärlig ledare för Studentteatern, och fungerat som regissör. Hon har varit aktiv inom LUST rf (Långsiktig Utveckling av Svenskspråkig Teater).

– Jag har också haft olika förtroendeuppdrag, till exempel suttit i styrelsen för Hangö Teaterträff.

Helhetsintresse banade väg för chefspost Kira-Emmi säger att hon, mycket tack vare sin arbetserfarenhet från det fria fältet, kom att utveckla en form av

Kira-Emmi Pohtokari

är teaterchef på Åbo svenska teater sedan augusti i fjol.

helhetsintresse för teaterarbetet.

– När någon anställer en som skådespelare kommer man med i ett ganska sent skede. Många produktionsmässiga val är redan gjorda. Jag är intresserad av hur alla konstnärliga och

produktionsmässiga processer bakom en föreställning ser ut.

Kira-Emmi beskriver teaterchefens yrke som att vara möjliggörare. Chefen ska ha det yttersta ansvaret och lyfta fram sina kollegor så att de får göra det de kan bäst. Även om

hon aldrig föreställt sig själv som någon typisk chefstyp har hon märkt att hennes intresse för helheten i arbetsprocessen ledde henne till chefsstolen vid Åbo svenska teater.

 KURIREN 33

1-24 Kira-Emmi Pohtokari - Frank Berger.indd 33

18/01/2024 16:07:12

Teater låter oss ...

Forts. från föregående uppslag

– Chefen jobbar för samma saker som alla andra i teamet, men perspektivet är annorlunda. Jag behöver kunna titta på vårt arbete från allas perspektiv, samtidigt som jag behåller en helhetsvision och måste tänka längre framåt i tiden.

Teaterchefen har det yttersta ansvaret kring besluten om vilka pjäser som kommer att spelas på scenen. En förutsättning för det ansvaret är kärleken till olika former av teaterkonst. Kira-Emmis egen smak är bred och hon går själv och ser många olika typer av föreställningar.

– Under de kommande åren är min vision att Åbo svenska teater ska vara en plats där generationer möts. Både nya och äldre teaterbesökare ska kunna hitta pärlor i utbudet.

Exempel på kommande repertoar under 2024 är en registuderande som gör sitt slutarbete på stora scenen.

Pjäsen heter Förlorarna. Det är en så kallad processinriktad föreställning, vilket innebär att materialet skapas under repetitionsperiodens gång. Den utspelar sig i en idrottsvärld där vi får se handsbollsestetik på scenen.

– Vid sidan av det spelar vi August Strindbergs klassiker Fröken Julie i en spännande ny regi.

En utmaning just nu är att allt i samhället blivit dyrare.

Det gäller även priset på teaterbiljetter. Kira-Emmi säger att hon märkt tendensen att publiken i dagens läge väljer en pjäs per spelår som man går och ser. Det finns därmed en risk att många fina och intressanta teaterhändelser går publiken förbi.

– Vår stora utmaning i Finland just nu är att inte låta den här tendensen gå ut över innehållet i produktionerna. Vi får inte bli så rädda att vi kortsiktigt enbart väljer material som vi antar att lockar mycket publik. Vi behöver tänka eko-

Stora scenen på Åbo svenska teater. nomiskt vettigt och hållbart, men även konstnärligt. Vi måste våga vara djärva och visa olika typer av scenkonst.

Finlandssvenskheten och mångkulturalism En utmaning som är specifik för just Åbo svenska teater är att teatern, trots att den är helt svenskspråkig, även är beroende av sin finskspråkiga publik.

– Den trogna teaterpubliken har också en hög medelålder.

Det är inget fel med det, men vi behöver hela tiden fundera på hur vi kan locka yngre besökare.

Finlandssvenskarna är en minoritet i vårt land. KiraEmmi har funderat mycket

på hur man manövrerar i det landskapet. Ett sätt att lyfta fram finlandssvenskheten kan vara att fokusera på de lokala berättelserna som lyfter fram det specifikt åboländska.

– Här får vi ändå vara medvetna om våra val. Det kan lätt skapa en känsla av ”vi” och ”de”.

Kira-Emmi har alltid uppfattat Finland som flerspråkigt och mångkulturellt. Hon upplever att Åbo tyvärr har en ganska skarp indelning mellan finsk- och svenskspråkiga.

Kira-Emmi är uppvuxen i Esbo i ett tvåspråkigt hem, och har gått i svensk skola.

Hennes pappa, hemma från Villmansstrand, har östeuropeiska rötter och pratar både ryska och finska hemma.

Barndomens somrar tillbringades i det helfinska Villmansstrand.

– Min önskan är att vi finlandssvenskar kunde fokusera på att se andra minoriteter och lyfta fram dem och deras berättelser. Tyvärr blir vi ibland lite inåtsvärmande. På grund av min uppväxt har jag ibland känt mig lite udda i en alltför snäv finlandssvensk bubbla.

Jag tror det är många som gör det.

Kira-Emmi frågar sig om teatrarna i tillräckligt stor skala skapar utrymme för alla i publiken att tänka: ”Det där kunde vara jag!” Så kunde vi få in olika människor och representanter ur olika minoriteter in på Teaterhögskolan, och in på arbetsfältet. Det finlandssvenska teaterfältet är litet och smalt. Sällan ser man till exempel andra än vithyade personer på scenen.

– Att fältet är litet får inte bli en ursäkt för att det ska fortsätta vara så. Vi behöver alltid ställa oss frågan om varför vi sätter upp en viss pjäs, vem som ska medverka och hur. Vem kan identifiera sig med berättelserna vi berättar?

– Teater behöver vara relevant. Innehållet i föreställningarna ska beröra publiken, skapa igenkänning och föda samtal.

– När jag genom åren sett på intervjuer med teaterchefer så tenderar alla att prata om teaterfältets dåliga ekonomi. Det må vara den krassa verkligheten, men min innerliga önskan är att alla vi som diskuterar teater i första hand skulle prata oss varma om scenkonsten och dess innehåll.



34 KURIREN

1-24 Kira-Emmi Pohtokari - Frank Berger.indd 34

18/01/2024 10:52:03

Reflektioner och solkatter

Anne Giljam bor i ett gult hus i skuggan av stora tallar i en av de vackraste byar i Borgå där det ännu finns lite orörd natur kvar. Här trivs hon med att tassa i skogen med sin katt och njuter av den frid skogen ger. Hennes stora intresse är folkloristik och hon njuter av alla former av konst- och kulturupplevelser samt av god mat i trevligt sällskap.

...DIES SINE LINEA? Inte en dag utan en rad. De orden myntades för ungefär 200 år sedan av Zacharias Topelius, en av vårt lands mest produktiva författare någonsin.

Hans motto var att skriva åtminstone en rad per dag (undrar hur lång den raden var menad att vara).

Mina ord och min kreativitet tar paus ibland men de tar inte slut. Inspirationens låga kan falna och fladdra och blekna för att synbart utan orsak flamma upp på nytt.

Och när den brinner kan jag inte släcka den. Liksom alkoholisten inte kan släcka sin törst utan sprit. Jag måste skriva när det inre tvånget kommer över mig, ingenting får då stå i vägen. I sådana fall kan jag försaka nästan allt annat.

skriver inte en rad per dag, jag är Jagsnarare en periodskrivare. När jag bör- Jag brukar vakna tidigt om morgnarjar kan jag inte sluta, det är som med en godispåse – när jag öppnar en påse blandade mjukisar och stoppar en karamell i munnen fortsätter jag med följande och följande och följande och kan inte sluta förrän påsen är tom och jag mår illa och lovar mig själv ”aldrig mer”. Liksom alkoholisten.

Skillnaden är bara att när jag stängt datorn efter avslutat skrivande tänker jag inte ”aldrig mer”, tvärtom; jag ser fram emot nästa möjlighet till en stund för mig själv då allt jag samlat i mig får komma ut. När jag skriver försvinner allt annat och jag glömmer tidens gång. Jag blir oerhört irriterad om någon ringer till mig eller knackar på dörren, till och med grannbarnens glada lekar och de skällande hundarna stör mig. Jag känner ibland att jag blir hungrig men kan inte sluta skriva förrän jag är så hungrig att tankarna stannat.

Vad det är jag skriver? Ingenting världsomvälvande, mest aforismer och sådant jag blivit ombedd att skriva om och ibland, liksom just nu, för Er bästa Kurirenläsare, samt även en lång berättelse som kanske aldrig blir klar. Det är ett beställningsarbete av en kvinna som ville att hennes efterlevande skulle få veta Sanningen om henne, men av naturliga orsaker drar det ut på tiden.

na. Efter en kopp kaffe vill jag gärna ut på morgonlänk, på vardagarna brukar jag lufsa längs vägarna i byn ungefär en timme och det är då nya tankar föds. På vintern när det är så mörkt att jag inte ser annat än de bländande ljusen från bilarna som kommer emot, kommer tankarna inifrån och jag blandar minnen med fantasier. Ljusa vackra sommarmorgnar blir jag inspirerad av den underbara naturen med blommor, harar, fågelsång, den lilla porlande forsen i ån, de doftande sädesfälten, den värmande solens strålar eller det ihållande regnet som gjort mig genomvåt redan innan jag hunnit ner till byvägen.

Ibland är huvudet så fullt av halvfärdiga meningar när jag kommer hem att jag är tvungen att snabbt krafsa ner dem på ett papper innan de försvinner. För det är det värsta som finns. Det är snudd på katastrof om en vacker formulering eller en klok (?) tanke försvinner medan jag duschar.

Sedan kan jag spara mina papper flera dagar, till och med veckor innan de kommer till användning – och det har hänt att när jag sedan sett på dem kasserar jag dem omedelbart. Det som verkade vara bra en snöig morgon då det var så kallt att öronen

frös under mössan ter sig senare lite löjligt och platt, onödigt.

Kanske flyr jag verkligheten den stund jag skriver. Därav jämförelserna med alkoholisten. Alkoholisten är av någon anledning trött på sitt liv och vill förändring men vet inte vad eller hur, hen tar till supen och glömmer sina bekymmer för en stund. Jag är inte trött på mitt liv fastän jag minsann har bekymmer jag vill fly undan och då är det befriande att för en stund glömma disken eller räkningarna eller träd som borde fällas och snö som borde skottas...listan kan göras lång. När alkoholisten vaknar upp ur sitt rus får hen ångest och fortsätter dricka, alternativt lovar sig själv det ovan nämnda ”aldrig mer”.

När jag kommer tillbaka till verkligheten efter att ha varit ute på kreativitetens och fantasins marker känner jag mig vederkvickt och nöjd, rentav energisk och plötsligt är det nästan roligt att diska. Men beklagansvärt ofta märker jag nästa gång jag ser på texten jag skrivit att den naturligtvis inte är perfekt.

En text är aldrig perfekt. Hur mycket jag än ändrar och skriver om hittar jag alltid något som brister. Mina texter lever, de lever med mig och i mig ständigt, även om jag inte liksom Topelius skulle skriva en klanderfri rad varje dag.

Anne Bild: Adob Stockphoto.

KURIREN 35

1-24 Anne Giljam Reflektioner och solkatter.indd 35

18/01/2024 10:10:48

Musik och musicerande har alltid intresserat Richard Eklund Musikern och poeten Rickard Eklund är en kulturell mångsysslare med starka band till sina rötter. Han gör seriös dialektrock på Övermarkmål. Men när han skriver poesi sker det i huvudsak på standardsvenska. Han säger sig inte vara någon dialektambassadör.

Text: Joakim Snickars

M

usik och kreativt skapande har alltid spelat en betydelsefull roll i den sydösterbottniska dialektrockaren Rickard Eklunds tillvaro.

Den Övermarkbördige musikern, låtskrivaren och poeten blickar tillbaka på de tidiga åren och nystar fram en rad personliga musikaliska minnen.

– Jag har intresserat mig för musik och musicerande så länge som jag kan minnas. När jag var i 5-årsåldern insåg mina föräldrar att mitt musikintresse var något utöver det vanliga.

Först fick jag en leksakssynth.

Sedan visade det sig att det instrumentet inte räckte till. Så föräldrarna blev tvungna att köpa en något större Yamahakeyboard.

– I ett tidigt skede var jag fascinerad av olika ljud och vad man kan göra med ljud.

Från 7-årsåldern började jag komponera egna låtar. Jag hade en dragning åt det melankoliska hållet och många av låtarna handlade ofta om ”hjärta och smärta”, fortsätter Rickard.

Efter att Rickard hade nått skolåldern sökte han sig till legendariska Närpes skolmusikkår i två etapper.

– Jag spelade både trumpet och trombon. Men disciplinen som den miljön krävde passade mig inte riktigt. Så jag började och slutade två gånger. I efterhand kan jag dock tänka att skolmusikkåren trots allt är en viktig sydösterbottnisk kulturell plattform. Jag fick nyttiga erfarenheter med mig i bagaget.

Under 1990-talet fortsatte Richard att skriva egna låtar.

Speciellt Nirvana och andra grungeband stod högt i kurs hos honom på den tiden.

– När jag var i de sena tonåren gjorde jag en del humorpräglad dialektrock. Jag uppträdde i många år med eget material på det årligen återkommande ”Laangboole” i Övermark på Tomatkarnevalsfredagen. Den tidens repertoar var starkt influerad av allt ifrån 1G3B och Lasse Eriksson till Cornelis Vreeswijk, minns Rickard.

Övergick till dialektrock med mera seriös klang Sydösterbottnisk dialekt fortsatte att vara ett centralt uttrycksmedel för Rickard under

2000-talet. Men småningom byttes det humoristiska anslaget ut mot mera seriösa och berättande texter och stämningar.

2010 var Rickard med om att grunda det österbottniska konstrockbandet Schlagwerk.

– Redan några år innan starten hade jag börjat spela och jamma med trummisen Carl Andtfolk från Härkmeri. Jag blev bekant med Carl när jag arbetade på Skogscentralen och musikaliskt passade vi mycket bra ihop.

Småningom tog kvartetten Schlagwerk form. Gitarristen Jan Holm från Vörå anslöt sig till gruppen. Gruppen hade flera basister innan Pargasbördige Magnus Nordström hittades, vilket tillförde den sista pusselbiten i bandet.

– Det är viktigt att folk kommer överens och funkar väl tillsammans när man grundar ett band. Här föll alla bitar verkligen på plats. Det fanns en speciell anda och magi i den här konstellationen.

– Schlagwerk var aktivt i närmare tio år och vi gav ut ett par skivor. Vi hade en extremt produktiv period. En hel del komponerat material fastnade i skrivsbordslådan eller i våra telefoner. Bandet gjorde livespelningar runt om i Öster-

botten och tvåspråkiga trakter i södra Finland samt i Stockholm.

– Vi gjorde kraftfull och känslosam musik. En gång spelade vi på en bar i Vasa med enbart finskspråkig publik. Efter spelningen kom en finskspråkig person fram och sade att: ”jag förstod inte ett enda ord av vad ni sjöng. Men det lät och kändes definitivt som någonting äkta”, minns Rickard.

Arbetar successivt på en ny soloskiva Sedan 2017–2018 har Rickard styrt in på en ny musikalisk bana som soloartist.

Debutplattan 1 (Ätt) innehåller bland annat låten Finland där kompositören reflekterar över olika fenomen i den samtidiga inhemska politiken.

Fortsättningsvis på Övermarkdialekt givetvis.

Rickard tillhör den våg av mera seriöst lagda svenskösterbottniska dialektrockare som kommit fram under 2010-talet.

Andra exempel på artister är Vasas Flora och Fauna, Månskensbonden och Josefin Sirén.

– När det gäller komplexa idéer, filosofiska tankar och  svårare känslor kan jag ut-

36 KURIREN

1-24 Richard Eklund gör rock på dialekt, Joakim Snickars.indd 36

19/01/2024 09:42:04

Rickard Eklund har både Övermarkdialekten och standardsvenska som språkliga verktyg i sitt kreativa skapande. Musik och låtskrivande har Rickard ägnat sig åt under så gott som hela livet.

Foto: Privat.

 KURIREN 37

1-24 Richard Eklund gör rock på dialekt, Joakim Snickars.indd 37

19/01/2024 09:54:46

Rickard är Vöråbo sedan nio år. Bilden är tagen i den före detta ortsbiografen Bio Astra.

Foto: Joakim Snickars.

Musik och musicerande ...

Forts. från föregående uppslag

trycka mig bäst på den egna dialekten. Det är helt enkelt mitt känslospråk.

– Däremot är jag trots allt inte precis någon dialektambassadör till vardags. Jag går inte runt och försvarar användning av lokala dialekter.

– Man kan också komma ihåg att dialekter inte är några statiska fenomen. Till exempel är den Övermarkdialekt som jag talar i dag inte helt identisk med det lokala språk som användes när Amerikaemigranter återvände till bygden i början av 1900-talet. Ord och uttryck faller bort med tiden och nya inslag tillkommer, tillägger och poängterar Rickard.

Rickard arbetar successivt på ett nytt soloalbum. I oktober 2023 lanserade han två nyskrivna låtar, SS Arcturus och Viljors växtvärk på Youtube och andra strömningstjänster.

– SS Arcturus berättar om en cirka tioårig flicka som under fortsättningskriget är på väg att resa över till Sverige som

sommarbarn. Hon är iklädd sin brors kläder. Hon undrar om hon överhuvudtaget kommer att överleva fartygsfärden.

Rickard berättar att låten är inspirerad av det rådande svåra världsläget med en massa människor på flykt. Vi borde överlag vara bättre på att visa empati i dessa sammanhang, säger han.

– Viljors växtvärk skildras i sin tur ur en förälders perspektiv. En far skiljs från sin son under kriget. Kommer sonen att ens känna igen sin pappa efter krigsslutet? fortsätter Rickard.

När kan vi förvänta oss en ny fullängdsskiva från dig?

– Det är möjligt att skivsläppet sker redan under 2024. Det är i hög grad en fråga om tid och pengar. Det behövs mycket arbete och stora krafter för att färdigställa och producera skrivna låtar och därtill ordna arrangemang för blåssektionen.

Rickard jobbar oförtrutet vidare på sin skiva i studiomiljö med en rad andra meriterade österbottniska musiker: Stefan Brokvist, Benny Ojala, An-

ders Sjölind, Richard Slotte, Emma Strömbäck, Martin Enroth med flera.

– Inspelningarna sker främst i Stefan Backas studio i Malax. Stefan Backas är något av min högra hand i dessa sammanhang. Vi börjar bli så många i bandet. Ibland ryms inte alla studiomusiker in på samma gång under någon inspelningssession i hans studio, säger Rickard.

Skriver poesi och samarbetar med andra kulturaktörer Rickard beskriver sig själv allmänt som en impulsiv och nyfiken person med ett starkt och drivande intresse för hela kulturområdet.

Vid sidan av musiken har han en stark poetisk ådra inom sig. Våren 2023 debuterade han litterärt med diktsamlingen ”tundra”.

– I fråga om muntliga uttryck är det dialekt som gäller för mig. Men när jag uttrycker mig skriftligt använder jag i huvudsak standardsvenska.

– Att skriva på dialekt och

även att ta till sig skrivna texter på dialekt skulle kännas lite för ansträngande. Det enda som jag kanske skriver på dialekt är textmeddelanden.

– Jag skriver poesi kontinuerligt. Just nu är en ny utgivning inte aktuell, fortsätter Rickard.

Under hösten 2023 var Rickard aktuell med musikoch humorshowen Österbottnisk afton som han satte upp tillsammans med komikern Alfred Backa och artistkollegorna Månskensbonden och Josefin Sirén i Oravais och Närpes. Enligt planerna skulle ytterligare föreställningar göras både i Helsingfors och Stockholm.

– Jag har haft gemensamma projekt med Alfred Backa tidigare. Att kunna samarbeta med olika kollegor är alltid spännande och stimulerande för mig. Inte minst gäller det att kunna anpassa sig till kollegornas tänkande och konstnärliga fallenheter. Jag siktar på att kunna fortsätta på den linjen, säger Rickard.



38 KURIREN

1-24 Richard Eklund gör rock på dialekt, Joakim Snickars.indd 38

19/01/2024 09:15:13

Sammanställt av Kaj Lindh

HAVERERAD

- TORPEDBÅTEN S2:S SISTA FÄRD

ÄLDST I FINLAND MEN ALDRIG GAMMAL

NICLAS ERLIN UTGIVARE: VÄSTNYLÄNDSKA KULTURSAMFUNDET

CHRISTOFFER HOLM UTGIVARE: LIBRARIA

I en dramatisk höststorm i oktober 1925 mötte torpedbåten S2 sitt öde utanför Björneborg. Den lilla båten, en del av en flotteskader, överraskades av en häftig storm, och dess besättning på 53 män kämpade tappert mot vädrets krafter i över ett halvt dygn. Trots försöken att söka nödhamn, kapsejsade fartyget innan det kunde nå trygghet.

Den nyutkomna historieboken tar oss genom Finlands äldsta dagstidning, Åbo Underrättelser, under dess imponerande 200-åriga historia.

Författaren, historikern Christoffer Holm, och hans team ger en översikt över tidningens utveckling och dess påverkan på Finlandssvenska tidningsbranschen samt hela Finlands historia från 1800-tal till nutid.

Denna tragiska händelse utgör den värsta katastrofen i fredstid i den finländska flottans historia och lämnade ingen oberörd. Manskapet ombord representerade praktiskt taget hela nationen, och deras kamp mot stormen blev förstasidesstoff vid tidpunkten för olyckan. Trots dess betydelse är händelsen nu relativt bortglömd, med dess minne bevarat närmast på Räfsö och inom marinen.

Boken Havererad: Torpedbåten S2:s Sista Färd förflyttar oss tillbaka till

den ödesdigra dagen för nästan 100 år sedan. Författad av Niclas Erlin, är boken avsedd för den breda allmänheten och ger liv åt den gripande berättelsen genom arkivbilder, färska fotografier och målningar. Den kastar ljus över en händelse som präglade Finlands historia och minnet av de modiga männen som stod emot naturens raseri.

SETT MED WIBBES VILTKAMERA

– EN DJURBOK MED FOTON AV JÖRGEN ”WIBBE” WIBERG JÖRGEN ”WIBBE” WIBERG UTGIVARE: LIBRARIA

Bromarvbon Jörgen ”Wibbe” Wibergs viltkameror har blivit ett socialt mediefenomen över Svenskfinland, och nu presenteras hans bästa bilder i boken Sett med Wibbes viltkamera. I boken delar Wibbe inte bara sina unika bilder från nästan tio års viltfotografering utan även fakta om de tiotals djurarter han har fångat på bild. Wibbes viltkamera, som började som en enkel hobby med billig utrustning på hans egen gård, har utvecklats till ett sätt för tusentals följare att lära sig om naturen på ett enkelt och humoristiskt sätt. Boken ger en inblick i fenomenet viltkameror och avslöjar historien bakom

Wibbes passion för att fånga djuren i deras mest naturliga tillstånd.

Boken, som markerar tidningens 200-årsjubileum år 2024, ger en insiktsfull inblick i ÅU:s överlevnad genom kriser och räddningsaktioner. Berättelsen sträcker sig från dess ödesdigra början till dagens digitala landskap, rik på anekdoter och reflektioner över tidningens roll i samhället. Äldst i Finland men aldrig gammal blir en oumbärlig del av Finlands tidningshistoria och en fängslande resa genom journalisti-

kens och samhällsutvecklingens 200 år.

AUGUSTA VET NOG ...

BENITA KAVANDER UTGIVARE: FÖRENINGEN FYLGIA I VASA RF

Den 1 oktober 1898 invigdes ”Fylgias hem för de äldre” vid Handelsesplanaden 32 i Vasa. Detta utgjorde föreningens första etablering för äldre, möjliggjord genom en betydande donation från handelsmannen Gustaf Henrik Pesonen, förmedlad av hans pålitliga hushållerska Augusta Rosberg. År 1890 grundades Föreningen Fylgia som Vasa Handelskårs Sjukhjälpsförening Fylgia, med syftet att främja sjukvård och tillhandahålla sjukhjälp till de mest behövande bland föreningens skyddslingar.

Det generösa erbjudandet från Pesonens dödsbo ledde till omfattande diskussioner om föreningens verksamhetsområde och om det skulle bytas mot en mer mångsidig verksamhet, vilket innebar ytterligare ansvar och bekymmer. Trots dessa överväganden stod det klart att ”Fylgia ryggar inte tillbaka för stort ansvar.”

År 2023 firade Föreningen Fylgia 125 år av oavbruten äldringshemsverksamhet.

KURIREN 39

1-24 Boknytt.indd 39

18/01/2024 16:58:04

Som barn bodde Henrika Andersson ett stenkast från Knipnäs, som var en del av mentalsjukhuset Ekåsen. Henrika är författare och skådespelare och är regissör för pjäsen Skuggor från Ekåsen.

Vi strävar efter en föreställning som skall underhålla, beröra, roa och skaka om lite, säger Henrika Andersson.

Text och foto: Mona Salama

H

enrika Andersson är författare och utbildad skådespelare och jobbar som frilansande konstnär. Hon varvar skrivandet med jobbet som manusförfattare och regissör. Hon har också varit läsambassadör och håller skrivarkurser och inspirerar skolelever att skriva poesi.

– Berättelser är viktiga, menar Henrika. Utan berättelser blir vi ensamma men också lite rotlösa.

Berättelserna är ett sätt att förstå kollektivet.

– Att samtidigt kunna syssla med flera projekt ser jag som ett stort privilegium, säger Henrika. Ibland kan projekten gå in i varandra och ibland kan det bli lite för mycket jobb, men det hör ihop med risktagningen att vara frilansare. Det känns meningsfullt att kunna inspirera andra och tillsammans hitta fram till något som man inte ensam skulle ha klarat av.

– Jag tycker om andra människor och trivs bäst i sammanhang där man har ett projekt och jobbar mot ett gemensamt mål.

En ny pjäs tar form Under intervjutillfället är ensemblen mitt inne i repetitionsperioden av pjäsen Skuggor 40 KURIREN

1-24 Författaren Henrika Andersson - Mona Salama.indd 40

18/01/2024 12:08:43

Henrika regisserar pjäs om Ekåsen – inspirerad av berättelser från en sluten värld från Ekåsen”, som har premiär på Kulturhuset Karelia den 3 februari 2024. Det är en nyskriven pjäs av dramatikern Hanna Åkerfelt och Henrika Andersson som baserar sig på författaren Tove Virtas bok Röster från Ekåsen.

Berättelsen utspelar sig i huvudsak på 1950- och 1970-talen men knyter an också till vår tid. Pjäsen utforskar temat mental hälsa i vårdmiljön och skildrar händelser där både vårdpersonal och patienter får ta plats.

En del av repetitionerna har förlagts till Knipnäs, samma plats som en gång var en del av Centralsinnessjukhuset i Ekenäs.

I dag är Knipnäs ett center för välbefinnande med inkvartering och arbetsrum att hyra. De större salarna används för olika ändamål – allt från kurser, konferenser och seminarier till evenemang som främjar välmående.

Henrika Andersson föddes i Ekenäs och bodde sina första år i en av Ekåsens läkarvillor då hennes far författaren och psykiatrikern Claes Andersson, jobbade där som läkare.

– Då jag fick det glädjande erbjudandet att regissera pjäsen, tänkte jag att cirkeln är sluten. Både som Claes dotter och Ekenäsentusiast, har jag en personlig relation till pjäsen och platsen. Efter pap-

pas bortgång fick vi ärva hans gamla arbetsrum, en skrivarlya där många tankar och texter kommit till.

Bakgrunden till pjäsen Ekåsen grundades 1924 och med pjäsen vill Kulturhuset Karelia uppmärksamma att det gått 100 år sedan sjukhuset öppnade. Ekåsen stängde för gott vid årsskiftet 2016– 2017 och huvudbyggnaden fungerar i dag som Raseborgs stadshus.

Liksom boken av Tove Virta har teateruppsättningen väckt stort intresse. Auditionen lockade en ansenlig mängd sökande i olika åldrar som ville vara med på scen.

– Förutom två proffsmusiker består den slutliga ensemblen av 13 amatörskådespelare. Vi försöker i mån av möjlighet ännu korsbefrukta de mindre rollerna eftersom det fortfarande finns över 40 karaktärer i manuset, berättar Henrika. Men här finns också två huvudpersoner som vi får följa hela vägen, från början till slut.

– Med Ekåsens hundraåriga historia och otaliga livsöden finns många berättelser att välja mellan. Vad är relevant eller intressant att lyfta fram?

Henrika och Hanna Åkerfelt ville belysa både patientens och vårdarens perspektiv.

– Inför pjäsen såg jag på nytt

filmen Gökboet, en fantastisk film från 1970-talet, men där skildras den slutna världen i svartvitt, de onda och de goda.

Skuggor från Ekåsen handlar mer om gråzonerna, vardagliga händelser där personalens och patientens historier påverkar varandra.

– Ibland var skötare och intagen faktiskt en och samma, det vill säga någon började som ”vickande” vårdare, blev sjuk och skrevs in som patient för att efter en tid tillfriskna och bli vårdare på nytt. Det här var inte alls ovanligt.

Dramatiseringen har tagit lång tid och har fortgått under en längre tid.

– I morse skrev jag igen om en scen, berättar Henrika. Jag vet inte om den ryms med men jag är intresserad av grundfrågorna kring psykisk hälsa. Jag vill öppna upp för dialog om psykvården i dag och vart vi är på väg.

Henrika är noggrann med att påpeka att det här är en pjäs som endast inspirerats av Tove Virtas bok, inte en autentisk skildring av livet på Ekåsen. Det enda som lånats direkt ur boken är några arkiverade brev.

– Vi valde att koncentrera pjäsen till 1950- och 1970-talen eftersom det då skedde stora förändringar både i samhället och inom vården; två världar som alltid speglar varandra.

Ekåsen på 1950och 1970-talen Fram till 1950-talets början fungerade CSS (Centralsinnessjukhuset) som en från det övriga samhället i stort sett isolerad inrättning, där patienterna stämplades av sin sjukdom. En ny lag kom år 1952 och innebar en gradvis övergång till accepterande av sinnessjuka som samhällsmedlemmar på ett nytt sätt.

På 1950-talet skedde stora förändringar i samhället som också påverkade vården och behandlingsmetoderna. Under samma tid blev Oscar Wilhelm von Nandelstadh, också kallad Mikael, ny överläkare med stor vilja att förändra vården och sjukhusklimatet. Han hade själv studerat i England och välkomnade nya idéer.

Han ville till exempel träffa varje patient som blivit inskriven, vilket var unikt på den tiden. Inte alla patienter kände sig bekväma med detta. Han byggde upp andan genom att ge vårdare och läkare möjlighet att vara med och utveckla nya vårdmetoder och var i många avseenden före sin tid.

Nandelstadh talade varmt om öppenvård och nya terapiformer och inom kort utlokaliserades vården runt om i landet till mindre enheter bland annat till Esbo och Borgå. Nandelstadh hade en för den tiden ganska ovanlig tanke – han  KURIREN 41

1-24 Författaren Henrika Andersson - Mona Salama.indd 41

18/01/2024 12:08:51

I dag är Knipnäs ett center för välbefinnande, som erbjuder bland annat inkvartering och arbetsrum att hyra.

Här ordnas kurser, konferenser och evenemang som främjar välmående.

Henrika regisserar ...

Forts. från föregående uppslag

strävade efter att patienterna så snabbt som möjligt skulle kunna återvända till sina normala liv. Hospitaliseringen och institutionaliseringen hade under en lång tid gjort sig gällande då krigsskadade och mindre bemedlade inte hade någon annan plats att ta vägen.

Knipnäs var från början inte tänkt som en del av sjukhuset utan skulle bli ett folksanatorium för mindre bemedlade – en rekreationsplats och ett vilohem för den svenska arbetarbefolkningen. Sanatoriet gick ganska snart i konkurs varefter det blev en del av CSS. På Knipnäs placerades kronikerna. På bottenvåningen rymdes

hundra män och en trappa upp fanns lika många rum för kvinnorna. Kronikerna hade frigång (det vill säga komma och gå fritt) och många bodde nästan hela sina liv på Knipnäs. Man åt och arbetade, spelade kort och schack. Man umgicks och levde i en sorts familjegemenskap med bastu på fredagarna och möjlighet till olika former av terapi.

Trots förbättringar var närmare 80 procent av patienterna tvångsintagna i slutet av 1950-talet. Några år senare hade deras antal minskat till drygt 60 procent.

1970-talet har benämnts som socialpsykiatrins årtionde.

Attityden till patienter med psykisk ohälsa ändrade gradvis och patienten blev nu mycket mer en individ med fri vilja.

Familjens och de anhörigas roll

i vårdarbetet beaktades mer än någonsin. Utvecklingen av den öppna vården förde med sig en förändrad syn på arbetet och patienterna, som nu sågs som individer ansvariga för sina egna liv.

Bättre psykofarmaka kom in i bilden och revolutionerade på många sätt vården och dess utveckling. De mediciner som nu kom ut på marknaden var skonsammare och hade färre biverkningar.

Ekåsenandan – Såväl sorg som smärta hör ihop med Ekåsens historia. Ju mer smärta det finns i en berättelse dess viktigare är humorn på scenen, understryker Henrika. Inom vården och speciellt inom mentalvården är humorn nödvändig för överlevnad och

SKUGGOR FRÅN EKENÄS 3.2 9.3.2024, Kulturhuset Karelia, 13 föreställningar Manusförfattare: Hanna Åkerfelt och Henrika Andersson Regissör: Henrika Andersson Bokens författare och mentor: Tove Virta Konstnär och scenograf: Bettina Björnberg-Aminoff Musik och ljuddesign: Carolina Wendelin

42 KURIREN

1-24 Författaren Henrika Andersson - Mona Salama.indd 42

19/01/2024 10:15:22

trivsel. I Toves bok finns ett helt kapitel som heter Ekåsenandan som förstärktes i och med överläkare Nandelstadhs tillträde. Han var mycket mån om att människor skulle trivas och få testa olika saker.

– Vi vet fortfarande så lite om psykisk hälsa, konstaterar Henrika Andersson. Många gånger är gränsen mellan en frisk och en sjuk människa svår att ange. Därför har vi valt att använda bara enstaka diagnoser i pjäsen. Det är svårt att avgöra när förändringar i den mentala hälsan sker och varför.

– Alla roller har fiktiva namn och är ofta en kombination av flera personer som funnits på Ekåsen. Man ska kunna känna igen sig, men ingen får uppleva att berättelsen handlar om just mig. Den enda personen som nämns vid namn är von Nandelstadh, eftersom han haft så stor betydelse för institutionen.

Ljudvärlden och musiken är en viktig del av pjäsen och är specialkomponerad av Carolina Wendelin. Utöver musiken är scenografin, skapad av Bettina Björnberg-Aminoff, en nyckel till hur vi vill berätta historien.

– Vi strävar efter en föreställning som skall underhålla, beröra, roa och skaka om lite.

Pjäsen är en mosaik av scener, korta inblickar i avgörande ögonblick och dramatik. För mig är Ekåsens kollektiva berättelse minst lika viktig som de enskilda berättelserna, därav en form av stilisering och musikens viktiga roll – här utlovas allt från både ”kosthållstango” och ”pillerpunk”.

För att påminnas om autenticiteten i ämnet bjuds publiken också på en fotoutställning i teaterns foajé. På Karelia finns bilder från bland annat Ekåsens egna samlingar och annan kuriosa.

Pjäsen öppnar lås Före premiären känns det nervöst, precis som det brukar, berättar Henrika Andersson.

– Särskilt med ett nyskrivet manus är mycket fortfarande ett sökande, nervöst men också roligt. Ensemblen är ovanligt

stor, en härlig grupp med allt från tonåringar till gamla teaterrävar.

Ett extra plus är att det i ensemblen finns flera personer som har jobbat på Ekåsen. De flesta som är med har berörts av temat och alla har något unikt att ge.

– Jag tror faktiskt att vi alla i dagens värld är berörda av psykisk ohälsa och medberoende.

Det är därför viktigt att pjäsen inte enbart handlar om de intagna eller Ekåsens personal, utan också om alla dem som finns på utsidan. Alla som är medberoende eller kopplade till den slutna lilla världen. Hur känns det att vara anhörig till någon som är kroniskt sjuk?

Eller hur är det att första gången hälsa på en syster som blivit intagen på Ekåsen? Alla kan känna igen sig. Sist och slutligen är det fråga om människor på båda sidorna. Ända sedan starten har jag haft en känsla av att det här är en berättelse som ska och vill berättas. Vår uppgift är bara att ”ladda ner den” och gestalta den med största omsorg och respekt.

Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas människor med stora utmaningar – det första steget är att våga mötas och prata om saken.

Vi hoppas att föreställningen Skuggor från Ekåsen väcker både gamla minnen och nya tankar, sammanfattar Henrika Andersson.



Knipnäs ensemble: Ensemblen för pjäsen ”Skuggor från Ekåsen” på trappan till Knipnäs.

Längst ner till vänster Tove Virta, författare till Ekåsenboken.

Foto: Anna Keto.

KURIREN 43

1-24 Författaren Henrika Andersson - Mona Salama.indd 43

18/01/2024 12:09:09

 Siegfried står redo med svärdet Notung utanför draken Fafners grotta. Foto: Ralph Larmann, Finlands Nationalopera.

Wagner tar oss med in

 Richard Wagner, (1813–1883).

Niebelungens ring är ett enda långt verk, uppdelat i fyra operor. Om man skall uppföra hela ringen, som sviten oftast kallas i operakretsar, tar det mellan 14 och 16 timmar. Upphovsmannen Richard Wagner har skapat berättelsen utifrån gamla mytologiska berättelser. Däribland den medeltida sagan den Poetiska Eddan (från 1000talet), men även berättelser ur det sydtyska eposet Niebelungensången (från 1100-talet) och den nordiska Völsungasagan (från tidig järnålder). Slutresultatet är ett allkonstverk som fick sin premiär under andra halvan av 1800-talet, och som än i dag fortsätter att dra fulla salonger världen över.

Text: Frank Berger

44 KURIREN

1-24 Wagners Nibelungens ring - Frank Berger.indd 44

19/01/2024 09:43:20

Siegfried är på väg upp på en bergstopp, omvälvd av eldsflammor, där Brünnhilde sover en förtrollad sömn. Vandraren Wotan försöker förgäves stoppa hjälten från att väcka henne. Foto: Ralph Larmann, Finlands Nationalopera.

d in i sagornas värld

D

en tyske tonsättaren Richard Wagner (1813– 1883) tyckte inte om musikteater där man tar paus i handlingen för att sjunga vackra melodier som fastnar i publikens minne efter föreställningen. Han ville att de enskilda scenerna och dramat ska vara i centrum, utan att man ska hålla på och ta paus i handlingen för att sjunga klämkäcka melodier.

När han komponerade sina senare operor under 1800-talets andra hälft kom han att starta en konstnärlig revolution som påverkar hur vi lyssnar på musik än i dag.

Wagners musik, särskilt den han skrev senare i livet, böljar ständigt framåt, utan klara av-

snitt, och repliker och musik flätas in i varandra utan övergångar. Wagners långa operor beskrivs ibland som oändliga melodier som aldrig tycks ta slut. Så hade ingen skrivit musik innan.

Wagner införde också det man kallar för ledmotiv i musikteatern. Ett ledmotiv är en kort melodislinga som symboliserar något. De viktiga karaktärerna i hans operor har sina egna ledmotiv. Så fort åhörarna hör ledmotivet från någon av karaktärerna, så vet man direkt att den karaktären är nära, eller att de andra gestalterna pratar om eller tänker på den vars ledmotiv ljuder.

Att använda musikaliska ledmotiv kom senare att bli mycket vanligt då man se-

Nationaloperan i Helsingfors. Foto: F. Berger.

nare under 1900-talet kom att börja skriva filmmusik för det nya, framväxande filmmediet.

Wagners musik är ofta relativt lättlyssnad för en nutida lyss-

nare, eftersom våra öron är så vana med ledmotiv från de filmer vi konsumerar.

Wagner bjöd också på en mängd andra innovationer.



KURIREN 45

1-24 Wagners Nibelungens ring - Frank Berger.indd 45

19/01/2024 09:43:32

 Siegfrieds jägarlur har lockat fram draken Fafner ur sin håla.

Fafner sjöngs av Matti Turunen.

Foto: Ralph Larmann, Finlands Nationalopera.

 Den enögde överguden Wotan, som i operan Siegfried kallas

”Vandraren” manipulerar händelserna i den riktning han önskar.

Rollen gestaltades av den polske basbarytonen Tomasz Konieczny.

Foto: Ralph Larmann, Finlands Nationalopera.

Wagner tar oss med ...

Forts. från föregående uppslag

Han var den första att släcka ner och mörklägga salongen under en föreställning. Före Wagners tid var teatersalongerna upplysta under pågående föreställning. Wagner ville att publiken helt skulle fokusera på det som äger rum på scenen.

Det här är i dag kutymen under alla typer av teaterföreställningar, inte bara under opera.

En tetralogi av sagooperor Wagner har skrivit flertalet odödliga klassiker, men just Niebelungens ring räknas av många som det största arvet han lämnade efter sig. Den första delen heter Rhenguldet (Das Rheingold) och hade premiär 1869. Del två heter Valkyrian (Die Walküre) medan den tredje heter Siegfried. Den avslutande delen Ragnarök (Götterdämmerung) hade premiär 1876. Åskådaren får möta en förtrollad fantasivärld i den långa berättelsen. En av frontgestalterna är överguden Wotan (kraftigt inspirerad av den nordiske guden Oden) och hans dotter Brünnhilde. Hon är den främste av valkyriorna, vars uppgift är att föra stupade krigare från slagfältet till

 Efter att Siegfried dödat draken och fått lite drakblod i munnen kan han förstå fåglarnas sång.

Här berättar en av skogens fåglar åt honom om den sovande valkyrian Brünnhilde. Som Siegfried ses Daniel Brenna och som skogsfågeln Krista Kujala. Foto: Ralph Larmann, Finlands Nationalopera.

Wotans hem Valhalla och den paradisiska tillvaro som väntar krigarna i efterlivet. Fantasin kittlas under de många och långa timmar man sitter i salongen för att ta del av Wagners mästerverk. I historien återfinns också drakar, förtrollade svärd, magisk eld och en osynlighetshjälm.

Wagner komponerade för ovanligt stor orkester. Rhenguldet skrevs för 139 musiker i orkesterdiket, vilket var avsevärt mera än kutymen under 1800-talet. Dessutom är operorna mycket långa. Ragnarök tar nästan fem timmar att framföra (pauserna inte medräknade).

Den talrika orkestern och ver-

kens längd ställer extrema krav på de sångare som specialiserar sig på att tolka Wagner. En wagnersångare behöver ha en dramatisk sångröst som klarar av att överrösta volymen från den stora orkestern, i kombination med en grundmurad sångteknik, för att orka sjunga med stark volym i många timmar.

46 KURIREN

1-24 Wagners Nibelungens ring - Frank Berger.indd 46

19/01/2024 09:43:50

En kontroversiell gestalt De flesta operavänner och musikvetare är överens om att Richard Wagner gjorde en oerhörd insats vilken har präglat musiklivet, teater och opera mer än vad som kan sammanfattas i en kort artikel. Wagner var emellertid en mycket kontroversiell figur.

Han lär ha varit otrevlig att ha att göra med, skuldsatt under hela sitt liv, och otrogen i sina äktenskap.

När Wagner föddes existerade inte nationen Tyskland.

Däremot dog han i Tyskland.

Han levde med andra ord under nationalismens tidevarv, där Europas befolkning skapade dagens nationer och funderade mycket på vad i deras kultur som är typiskt för ett visst folkslag eller språkgrupp. Wagner ville i sina operor skapa ett monument över tysk kultur, och hans bidrag till skapandet av den tyska folksjälen är känd.

Ett problematiskt inslag i hans kulturella strävan var hans hängivna judehat. Han har lämnat efter sig horribla utsagor om judar i sina politiska skrifter. Han ansåg att den rika tyska och nordiska mytologin han använde sig av i sina operor var ett tecken på den ariska rasens överlägsenhet.

Många i dag anser att man på grund av detta, särskilt i kombination med Tysklands senare historia under 1900-talet, borde låta bli att framföra Wagner över huvud taget.

Trots detta fortsätter Niebelungens ring, och även hans andra sagooperor, att dra fulla hus världen över.

Wagners okonventionella karaktär tog sig också andra uttryck. Han var transvestit och satt och komponerade sina operor iklädd pråliga silkesklänningar, något som under hans levnadstid var en väl bevarad hemlighet som bara hans närmaste kände till. Hans förkärlek för dyra sidentyger och skickliga sömmerskor bidrog till hans ekonomiska skulder och han levde på lånade pengar livet ut.

Wagnerska tongångar på den finländska scenen Nationaloperan i Helsingfors har under spelåret 2021 och framåt satt upp de fyra operorna i Niebelungens ring.

Jag såg Valkyrian under hösten 2022, och försökte få en biljett till Siegfried när den gick under våren 2023, men samtliga föreställningar var slutsålda till sista plats flera månader i förväg.

När operan börjar möter vi den unge hjälten Siegfried som vuxit upp hos den ondsinte dvärgen Mime. Siegfried smider ihop svärdet Notung som han senare använder för att dräpa draken Fafner, och han vinner den magiska ringen, smidd av Rhenguldet, som Fafner vakat över i sin grotta.

Mot slutet av dramat träffar Siegfried valkyrian Brünnhilde som sover en förtrollad sömn och kan väckas bara av en sann hjälte. Han väcker henne med en lidelsefull kyss och de två sjunger finalnumret tillsammans. I bakgrunden finns hela tiden den gåtfulle guden Wotan som drar i trådarna och försöker manipulera skeendet till sin fördel.

Man kan tycka vad man vill om Richard Wagner och hans mytologiska operor. Kompositören må ha varit en svår människa med problematiska åsikter, men musiken han skapade bär på en djup genialitet.

Musiken och berättelsen är oerhört komplex och mångbottnad, och man hör karaktärernas djupa kamp med de stora frågorna i livet.

Nog är det dessutom ganska anmärkningsvärt att verk signerade av en kompositör som varit död i 140 år säljer slut tio föreställningar till sista plats flera månader i förväg.

Den som vill se finalen Ragnarök i år behöver därför se till att boka biljett i god tid.

 I finalnumret väcker Siegfried den sovande Brünnhilde ur

sin magiska sömn. Rollen som valkyrian Brünnhilde sjöngs av Johanna Rusanen.  Foton: Minkki Kunttu, Finlands Nationalopera

 KURIREN 47

1-24 Wagners Nibelungens ring - Frank Berger.indd 47

19/01/2024 09:44:55

MATVRÅN

Lätt och lagom med fiskrätter

 Sjöbobackens laxsoppa.

Recept på följande uppslag.

48 KURIREN

1-24 Matvrån - Fiskrätter - Ann-Charlotte Grönlund.indd 48

18/01/2024 14:44:17

E

Vem är Ann-Charlotte Grönlund?

Jag är mamma till tre vuxna söner och har alltid haft högt tempo i livet och det har jag trivts med. Mitt arbete har inneburit långa arbetsdagar och många resor och då har en god vällagad middag tillsammans med familjen varit en värdefull stund när jag kommit hem.

Nu när barnen har sina egna liv och jag inte längre behövs på samma sätt kan jag använda mer av min fritid till mina många intressen inom till exempel mat och hantverk. Detta har också lett till att jag vågat utmana mig själv att skriva två kokböcker med utgångspunkt i min familjs matlagning. Hösten 2021 gav jag ut min första kokbok ”Keto by Lotta – En matresa i keto-dietens värld” och hösten 2023 min andra kokbok ”Fisk by Lotta – Fisk till vardag & fest”.

Text och recept: Ann-Charlotte Grönlund Foto: Ann-Britt Pada

fter ett par månader med julståhej, mängder av traditionell julmat och mycket sött och gott, längtar de flesta av oss efter lite mer ”lätt och lagom” mat. Fiskrätter är då ett gott och nyttigt alternativ. Trots att fisken i sig själv är mild i smaken kan man genom att kombinera fisk med olika smaksättare få variation och fina smakupplevelser.

Jag delar här med mig av några fiskrecept ur min senaste kokbok ”Fisk by Lotta – Fisk till vardag & fest” och hoppas att ni blir inspirerade att pröva recepten.

Lycka till i köket!

LAXLÅDA MED BLÅMÖGELOST 3 portioner

500 g regnbågslaxfilé citronpeppar dill 120 g blåmögelost, (jag föredrar Valios Auraost) 2 dl lättgrädde 2 ägg örtsalt

 Laxlåda med blåmögelost.  Gösrullar i ugn med hollandaisesås Recept på nästa sida.

1. Skär regnbågslaxfilén i bitar (2,5 cm x 2,5 cm).

2. Smörj en ugnsform och tillsätt laxbitar och grovhackad blåmögelost.

3. Strö över rikligt med citronpeppar och hackad dill. Rör om med en gaffel så att kryddorna fördelas jämnt på laxbitarna.

4. Vispa ägg, lättgrädde och örtsalt lätt och häll över fisken.

5. Grädda i 200° i cirka 30 minuter.

6. Låt laxlådan svalna lite före servering.

Servera laxlådan som huvudrätt med kokt potatis eller med grönsallad under till exempel en bastukväll.

Laxlådan är även god att äta kall nästa dag.  KURIREN 49

1-24 Matvrån - Fiskrätter - Ann-Charlotte Grönlund.indd 49

18/01/2024 14:44:33

MATVRÅN MATVRÅN

FORTS. FRÅN FÖREG. SIDA

GÖSRULLAR I UGN MED HOLLANDAISESÅS 2 portioner

2 skinnfria gösfiléer salt vitpeppar dill 2 dl vispgrädde HOLLANDAISESÅS 75 g smör 200 g crème fraiche salt 1 ½ msk rivet citronskal 1 ½ msk pressad citronsaft

 Kallröktlaxpizza à la Lotta.  Tonfisksallad.

1. Torka av gösfiléerna med ett hushållspapper. Lägg dem på ett skärbräde med ryggsidan mot skärbrädet.

2. Krydda fiskfiléerna med salt, vitpeppar och finhackad dill.

3. Rulla ihop filéerna och lägg dem i en smörad ugnsform.

4. Krydda rulladerna med salt, vitpeppar och finhackad dill.

5. Häll över vispgrädden.

Grädden används så inte fisken blir torr under gräddningen.

6. Grädda i 200° i cirka 15 minuter. Ös rulladerna ett par gånger med grädden under gräddningen.

7. Smält smör till hollandaisesåsen i en kastrull. Låt smöret brynas på medelvärme tills det doftar nötigt som popcorn.

8. Tillsätt det brynta smöret i crème fraichen, lite i taget, under kraftig omrörning. Tillsätt citronskal och citronsaft.

9. Salta efter smak.

Ställ såsen i kylskåp tills den skall serveras. Det passar även mycket bra att servera hollandaisesås med sparris.

KALLRÖKTLAXPIZZA À LA LOTTA 2–3 portioner

PIZZABOTTEN 4 dl vetemjöl ½ tsk salt 2,5 tsk bakpulver 50 g smör 1 ½ dl mjölk VIT SÅS ½ dl crème fraiche 50 g smältost smaksatt med peppar citronpeppar TOPPING 100 g skivad kallrökt regnbågslax 100 g minimozzarella 150 g riven ost

1. Blanda de torra ingredienserna till pizzadegen. Tillsätt smöret och nyp ihop till en grynig massa. Tillsätt mjölken och arbeta ihop till en slät deg.

2. Kavla ut eller forma degen till en tunn rundel cirka 40 cm i diameter.

3. Rör ihop den vita såsens ingredienser.

4. Toppa pizzabottnen med den vita såsen, riven ost, kallrökt lax och mozzarella. Lägg på osten direkt efter den vita såsen och sen kallrökt lax och mozzarellan.

5. Grädda pizzan i 225° i cirka 15 minuter, lägg gärna pizzan på en pizzasten i ugnen. Alternativt kan du grädda den i en pizzaugn, då är gräddningstiden betydligt kortare.

Dekorera pizzan efter smak med dill, oregano eller rucola och servera med vitkålssallad.

VITKÅLSSALLAD 300 g vitkål ½ dl inlagd paprika 1 msk olivolja 1 tsk vitvinsvinäger 1 tsk socker salt och svartpeppar  Hollandaisesås.

Skiva vitkålen med en osthyvel, tillsätt inlagd paprika,

50 KURIREN

1-24 Matvrån - Fiskrätter - Ann-Charlotte Grönlund.indd 50

18/01/2024 14:44:40

olivolja och vitvinsvinäger.

Strö över lite salt och svartpeppar. Låt gärna salladen stå och dra över natten i kylskåpet.

6. Krydda med citronpeppar och dill. Det går även bra med torkad dill.

Hos oss serveras laxsoppan med skärgårdslimpa.

TONFISKSALLAD

OSTFYLLDA SMÖRDEGSKNYTEN MED GRAVAD LAX

2 portioner

1 burk tonfisk i vatten (200 g) 2 stora salladsblad isbergsallad 2 tomater ⅓ gurka 2 ägg

6 portioner

1. Låt tonfisken rinna av i en sil.

2. Koka äggen 10 minuter och lägg dem sen i kallt vatten så lossnar skalet lättare. Skala och skär äggen i klyftor.

3. Lägg ett salladsblad vid kanten i serveringsskålarna.

4. Hacka isbergssalladen och lägg den längst ner på botten av skålarna.

5. Skär tomaterna i skivor och placera skivorna på ena kanten.

6. Skär bort gurkans fröhus i mitten av gurkan så att du får gurkfiléer som du sen skär i jämna bitar.

7. Fördela gurkbitar, äggklyftor och tonfisk i serveringsskålarna.

Servera med rostat bröd och din favoritsalladsdressing.

SJÖBOBACKENS LAXSOPPA

6–8 portioner, bild på s. 48

1 kg fast potatis 1 kg regnbågslax (går lika bra med vit fisk) 1 ½ l vatten 2 fiskbuljongtärningar ½ grönsaksbuljongtärning 400 g strimlade grönsaker till exempel en blandning

3 frysta smördegsplattor 250 g fetaost 2 msk färskost med vitlökssmak 100 g riven västerbottensost 1 krm krossad svartpeppar DEKORATION 4 msk crème fraiche 1 msk finhackad dill en nypa salt gravade laxskivor dill

 Ostfyllda smördegsknyten med gravad lax.

av morot, palsternacka och purjo 50 g smör 1 ½ dl grädde 15 kryddpepparkorn citronpeppar dill

1. Skala och tärna potatis och förkoka i cirka 15 minuter.

Slå bort potatiskokvattnet.

2. Mät upp 1 ½ l vatten i en större kastrull. Tillsätt fisk-

Skriv om

MAT

i Kuriren!

och grönsaksbuljongtärningarna och kryddpepparkornen och koka upp spadet.

3. Skär fisken i medelstora tärningar.

4. Tillsätt de förkokta potatisarna och grönsaksblandningen och när soppan kokat upp igen, tillsätter du även laxtärningarna. Koka cirka 10 minuter eller tills fisktärningarna är klara.

5. Tillsätt smör och grädde.

1. Dela varje smördegsplatta i 2 bitar och lägg dem på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt.

2. Mosa ihop fetaost, färskost, västerbottensost och svartpeppar.

3. Fördela ostmassan på smördegsplattorna och vik in alla hörn och tryck till med tummen i mitten så att inte flikarna öppnas under gräddningen.

4. Pensla med uppvispat ägg före gräddning.

5. Grädda i 200° i cirka 10 minuter eller tills knytena fått färg och smördegen är genomgräddad.

6. Låt knytena kallna.

7. Blanda crème fraiche, finhackad dill och salt. Klicka blandningen på toppen av ostknytena.

8. Dekorera med skivor av gravad lax och dill. 

 Gillar du att fotografera mat, vill presen-

tera dina recept och foton i en matvrå i Kuriren och samtidigt tjäna en slant? Eller känner du någon sådan person?

Kontakta Kuriren på e-post rosita@kustmedia.fi eller ring 06-318 1900.

Foto: Adobe Stockphoto.

KURIREN 51

1-24 Matvrån - Fiskrätter - Ann-Charlotte Grönlund.indd 51

18/01/2024 14:44:53

Mat med

SMAKA PÅ KULTUR, MENYER UR BÖCKERNAS VÄRLD!

Babettes gästabud I

vår tid när vi översvämmas av kokböcker är vi underligt nog ändå väldigt lite medvetna om vad en måltid handlar om. Vad är det vi söker bakom all uppmärksamhet om mat?

Karen Blixens bok, Babettes gästabud sätter fokus på måltidsgemenskapen och ger läsaren både en litterär och praktisk inblick som rör temat.

I Babettes gästabud är måltiden det centrala. På ett mästerligt vis förmedlar Karen Blixen insikt och kunskap om måltidens möjligheter, där både livsglädje, gemenskap, ödet och försoning är ledord. Karen Blixens novell kan läsas på många sätt men det gemensamma för alla de sätten är betydelsen av det ”under” som sker i gemenskapen medan man äter och dricker.

Babettes gästabud är ingen

kokbok. Det är först och främst en novell och en bok som beskriver måltidens möjligheter.

I en postmodern tid där privatiserings- och individualiseringsprocesser griper tag om oss, verkar den goda måltidsgemenskapen både i familjen och bland vänner ha blivit till en sällsynthet och därför blir vi inte bara mer ensamma utan också mer egocentriska.

Bordsgemenskapen har förmågan att omvandla natur och kultur, det sker genom att måltidens ingredienser förvandlas från råvara till vackra och smakfulla rätter. Men det sker i en ännu större grad genom att deltagarna förvandlas från en grupp individer till en samman-

Det dukade bordet.

hållande social gemenskap. I den här sociala gemenskapen finns det rum för att mötas som den man är och rum för att nå varandra som den man vill vara, där man är inkluderande och inte minst – där man är sedd.

Jag rekommenderar alla att läsa Karen Blixens novell Babettes gästabud. Här ett litet utdrag ur den till norska översatta novellen. I originaltexten utspelas händelserna på Jylland i Danmark.

I Norge finns det en lång och trång fjord mellan höga fjäll.

Den heter Berlevåg-fjorden.

Vid foten av fjället ligger Berlevåg by, som en leksaksby gjord

av små byggklossar målade i gråa, gula, vita och andra färger. För sextiofem år sedan levde det två gamla systrar i ett av de små husen, ingendera av dem var längre någon ungdom.

På den tiden fanns det damer i Berlevåg som gick med turnyr (turnyr, från franskans tournure, var ett underplagg som användes under 1870- och 1880-talen. Det bars under klänningen för att ge kjolen en bakåt pösande form) och de två systrarna kunde ha burit dem lika graciöst som vem som helst, för de var långa, slanka och smidiga bägge två. Men hela sitt liv hade de levt lyck-

ligt ovetande om modets krav och tyranni, ja, till och med om dess existens, och de hade gått ärbart och stilrent klädda i grått och svart.

De hade blivit döpta Martine och Philippa efter Martin Luther och hans vän Philip Melanchton. Deras far hade varit prost och profet och hade lagt grund för ett fromt och strängt kyrkosamfund som var aktat och känt och – lite fruktat också – över hela landet. Medlemmarna försakade alla denna världs nöjen, jorden och alla dess väsen. Allt detta var bara glamour, och den sanna verkligheten som de längtade mot

52 KURIREN

1-24 Tikkanens matsida - Babettes gästabud.indd 52

19/01/2024 10:05:01

med den djupaste hemlängtan, var Det nya Jerusalem. De tog inte Herrens namn förgäves, deras tal var ja, ja och nej, nej och de kallade varandra för bröder och systrar.

De två systrarna hade en fransk piga som hette Babette.

Detta förhållande kan verka så påfallande hos ett par livlösa gamla jungfrur i en liten norsk fjordby att det kräver en förklaring.

KALVCONSOMMÉ.

VAKTEL I SMÖRDEGSKISTA.

BLINI DEMIDOFF.

BABA AU RUHM.

För att göra historien kort

så var det så att tjänstepigan Babette hos dessa två gamla systrar rymde från den franska revolutionen för att slippa allt elände som revolutionen förde med sig. Det är också viktigt i sammanhanget att nämna att Babette hade varit en erkänt god köksmästare på en av Frankrikes allra bästa krogar på den tiden, (detta hade givetvis Babette aldrig berättat för de två gamla systrarna) men revolutionen och ödet förde henne till detta lilla norska fjordsamhälle där hon tog tjänst som tjänstepiga hos systrarna. Åren gick och allt eftersom Babette blev mera självsäker och hemmavan så serverade hon både systrarna och de kyrkliga medlemmarna mat som nog var både god och närande men för medlemmarna kanske en aning för lyxig, något som prästen i Berlevåg dessutom ansåg som fullständigt meningslöst och inte minst okristligt. Ett uttalande som prästen senare bittert fick ångra.

En dag vinner Babette en stor summa pengar i ett lotteri och hon bestämmer sig för att ge hela summan till de två systrarna för att de hade tagit så bra hand om henne. Men när systrarna säger att de inte kan ta emot en så stor gåva bestämmer Babette sig för att hon skall bjuda hela menigheten på en oförglömlig middag som de sent skall glömma. (Och vilken fest det blev, den är omtalad än i denna dag som är).

Sagt och gjort, middagen ordnades, gäster blev inbjudna och bland dem en pensionerad general, general Löwenhjelm

som äskade mat och hade haft goda förbindelser till Frankrike och det bästa krogarna i landet.

Den lilla byns kyrkliga medlemmar som också var inbjudna till middagen, kunde inte tacka nej. Om det var på grund av en ren nyfikenhet eller för att en hög militär var inbjuden får vi inte veta, men de kyrkliga medlemmarna kom, om än dock med en smula skepsis och lite skamsna till middagen.

Det som sedan hände under middagen var att speciellt generalen Löwenhjelm höjer sitt vinglas för att utbringa en skål för måltiden, inte bara för att den var god utan för att den påminde honom om en middag han en gång hade ätit på en av de bästa krogarna i Frankrike där en fantastisk köksmästare, dessutom en kvinna, hade jobbat, och den här måltiden han nu fick sig serverad var närmast likadan i både smak, presentation och utförande, ja, den var faktiskt fullkomligt identisk.

Hur kunde detta vara möjligt? Kunde det möjligen vara så att systrarna hade lurat generalen, eller vilken slags hemligheter stod bakom denna ytterst delikata måltid.

Efter att ha läst Babettes gäs-

tabud kan man konstatera att Karen Blixen hade i varje fall rätt i en sak, och det är att en gemensam måltid lyfter både sinnesstämningen och lusten till att utforska smak och lukt.

Det är sällsynt att man i noveller får en så ingående beskrivning över vad man ätit under en måltid, men här har nog Karen Blixen inte bara överträffat sig själv utan också satt standarden för hur en riktig måltid skall beskrivas.

Några vänner till mig och min hustru blev inbjudna till att medverka i den måltid som beskrivs i Karen Blixens novell Babettes gästabud. Ett av villkoren för våra vänner för att ta del i detta måltidsupplägg var att de först skulle läsa hela novellen och att de tog sig en tur till oss i Norge för att delta i måltiden med allt vad det innebar. De skulle både bokstavligt och bildligt få komma ”till bords i Babettes gästabud”.

Menyn till Babettes gästabud såsom beskriven i novellen var följande:

Entrérätt. I novellen serverades det en soppa på sköld-

padda (i dag är sköldpadda en utrotningshotad art och därför totalfredad så det serverades i stället en lika god kalvconsommé).

Förrätten bestod av Blini Demidoff, en rysk boveteplätt med svart kaviar.

Varmrätten var vaktel i smördegskista, det vill säga vaktelköttet inbakt i smördeg med en enkel grönsallad, därefter en mellanrätt på några goda lokala ostar.

Till sist en efterrätt, en ”baba au ruhm” en klassisk fransk rom-kaka med kraftfulla toner av vanilj, korinter, russin och rom och uppvispad grädde.

Karen Blixens novell Babettes gästabud finns också som film, dessutom Oscarsbelönad som bästa utländska film med bland annat Jarl Kulle i rollen som general Löwnhjelm. Har du inte sett filmen så rekommenderar jag den varmt, det är en gripande och kärleksfull film där för första gången genom hela filmens historia en måltid får hela uppmärksamheten.

Text och foto

Christian Tikkanen

kökschef, bosatt i Norge KURIREN 53

1-24 Tikkanens matsida - Babettes gästabud.indd 53

19/01/2024 10:10:30

Sammanställt av Kaj Lindh

Obalans i tarmfloran

Många känner igen hur stress och nervositet kan påverka magen, och nu pekar forskning på att en obalans i tarmfloran kan vara kopplad till ångest och depression.

Enligt näringspsykiatern Uma Naidoo spelar vår kost en nyckelroll i att påverka tarmfloran och därigenom vårt mentala välbefinnande. Hon betonar vikten av att konsumera oprocesserade råvaror som grönsaker, frukt och fibrer för att främja en hälsosam tarmflora.

Här är en lista på sju livsmedel som på ett avgörande sätt anses kunna förbättra psykiskt välmående och lindra känslor av ångest och stress: EXTRA MÖRK CHOKLAD:

Choklad med över 75 procent kakao anses vara hälsosam och kan konsumeras tillsammans med citrusfrukter för att öka intaget av järn och polyfenoler – antioxidantrika organiska färgämnen.

GRÖNA BLAD:

Rika på fibrer, folat, järn och andra näringsämnen erbjuder gröna blad ett hälsosamt alternativ till kolhydratrik mat.

BROCCOLI:

Mindre asfalt, starkare stadsträd

Träd i stadsmiljö är inte bara estetiska, de erbjuder även skugga och bidrar till att sänka lufttemperaturen. Forskning från Göteborgs universitet pekar nu på att för att maximera trädens fördelar behöver asfalten ge plats åt AVOKADO: grönskan.

Denna frukt är rik på fibrer, I ljuset av klimatförändringarna, där medeltemperaturen kalium, vitamin E och magneförväntas stiga, har trädens roll sium, vilket kan vara viktigt för för stadsklimatet blivit allt mer att förebygga depression. betydelsefull. Genom att skugga och kyla ner luften kan de GRÖNT TE: Med sina lugnande egenskaper spela en nyckelroll i att skapa en behagligare stadsatmosfär. och antioxidanter kan grönt te Forskare, ledda av Janina Kobidra till att minska stressrelanarska, betonar att en central terade symptom. faktor för trädens välmående är CHIAFRÖN OCH LINFRÖN: den mängd hårdgjord yta som Dessa frön, rika på omega-3, är finns runt stammen.

Studien visar att träd som viktiga för normal hjärnfunktion omgärdas av gräs, speciellt och kan spela en roll i produktionen av serotonin, ett hormon äldre träd, är betydligt större och ger mer avkylning. Enligt som påverkar välbefinnandet.

Konarska var träd omgivna av gräs runt stammen i genomsnitt BÖNOR OCH LINSER: 2,6 meter högre och hade en 61 Fulla av fibrer kopplas dessa procent tätare krona än de träd livsmedel enligt en studie från 2021 till lägre nivåer av ångest. som växte så att trädets stam fanns nära en hård yta. Dessa träd gav också dubbelt så mycket kylning.

Källa: Dagens PS Forskarna undersökte olika Foto: Pexels trädarter i Göteborg och MölnKorsblommiga grönsaker som broccoli innehåller sulforafan, en förening som kan minska inflammation och förbättra hjärnans hälsa.

dal och analyserade parametrar som kronans täthet, tillväxt och transpiration (vattenavgivning från bladen). Resultaten visade att markytan kring stammen har avgörande påverkan på trädens mikroklimatiska effekter.

Det framkom att hårdgjorda ytor inte bara ökar lufttemperaturen över trädens kronor, utan hindrar även regnvatten från att nå rötterna, vilket påverkar tillväxten negativt. Därför förespråkar forskarna att ge träden extra utrymme genom att åtminstone inkludera lite gräs runt stammen.

Slutsatsen är att valet av träd är viktigt, men den hårdgjorda ytan nära stammen har en övergripande påverkan på trädens kylningseffekt. Eftersom trädplantering är både kostsamt och tidskrävande, föreslår forskarna att investera i god jord och bevattningsstöd för att optimera växtmiljön för stadsträden.

Lasse Tarvainen, miljövetare vid Göteborgs universitet, betonar vikten av att vårda och investera i träd, som han ser som ovärderliga för staden på många sätt.

Källa: Göteborgs universitet Foto: Pexels

54 KURIREN

1-24 Klippt och skrivet.indd 54

19/01/2024 10:13:23

Hållbara livsstilsförändringar

PFAS och risk för sjukdom hos foster

Sirpa Soini, näringsterapeut på Terveystalo, har undersökt framgångsrika viktminskare i sin doktorsavhandling. Enligt hennes forskning är nyckeln till varaktig viktminskning en förändring i tankesättet.

De som lyckas med långsiktiga förändringar i livsstilen tror att planerade förändringar i kost och motion är hållbara över livet, enligt Soini. Framgångsrika individer anser att förändringarna är lätta att genomföra och kräver inte ett totalt avståndstagande.

Soini betonar att de flesta ser på viktminskning som en tillfällig diet, svår att upprätthålla. Hon uppmanar i stället att betrakta viktminskning som en livsstilsförändring, som kräver reflektion över vad som fungerar i ens eget liv.

Forskning vid Örebro universitet visar att PFAS, kemikalier i vardagsprodukter, kan öka risken för sjukdomar hos ofödda barn. Studien i The Lancet Planetary Health indikerar att PFAS påverkar människor redan under fosterstadiet.

PFAS, "evighetskemikalier," finns i bland annat stekpannor, kläder, smink och många andra produkter. Dessa kemikalier kopplas till immunsystem- och ämnesomsättningsförändringar, samt cancer och diabetes.

Studien på 78 fosters levernivåer visar tydliga kopplingar mellan PFAS-exponering och ämnesomsättningsförändringar liknande diabetes och fettlever.

Forskarna betonar att dessa effekter kan vara långvariga och öka risken för metabola sjukdomar i vuxenlivet.

Skadliga tankemönster, kopplade till tidigare misslyckanden, är ofta omedvetet inlärda. För framgång krävs utmaning av små tankemönster som antingen-eller-tänkande. Att ändra tankesättet är den svåraste delen av livsstilsförändringar.

På Soinis mottagning bryts skadliga tankemönster genom dialog och reflektion. Hon rekommenderar att ställa sig själv frågor om hinder, övervinnande, realistiska mål och synen på viktminskning.

Forskningen hoppas utmana den traditionella synen på viktminskning och inspirera hållbara förändringar inom branschen.

Källa: Terveystalo Foto: Pexels

Även om vissa PFAS är förbjudna inom EU är regleringen strängare där än i andra delar av världen. Forskarna noterar ökad barnfetma och diabetes i länder med mindre reglering, som Kina. De hoppas att forskningen bidrar till ökad medvetenhet och strängare regleringar för att minska risken för sjukdomar relaterade till PFAS-exponering.

FAKTA: PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser)

• PFAS är tusentals industriellt framställda kemikalier.

• Även kallade högfluorerade ämnen.

• Finns överallt i naturen och bryts inte ned så lätt.

• Består av en kolkedja där väteatomer ersatts av fluoratomer.

Källa: Örebro universitet Foto: Pexels

PSYKOLOGENS RÅD:

Prioritera inomhusaktiviteter för bättre mående Känner du ingen lust att gå ut eller att träna? Psykologen Grethe Nordhelle betonar att det är helt okej och till och med bra för hälsan att följa sitt inre behov. I dagens hektiska samhälle, där utomhusaktiviteter ofta anses vara nyckeln till välbefinnande, poängterar Nordhelle vikten av att lyssna på sitt inre för att hitta inre frid.

Hon påpekar att samhället

lider av obalans, där många låter sig styras av andras förväntningar i stället för att lyssna på sina egna behov. Nordhelle uppmanar till närvaro eller mindfulness som ett sätt att återställa balansen och uppmuntrar människor att använda sina sinnen för att vara i nuet, vare sig det är inomhus eller utomhus.

Att vara med sig själv, enligt

Nordhelle, är viktigare än att följa trenden att "mysa". Hon påminner om att alla är unika och att det är avgörande att lyssna på sina egna behov. Inomhusaktiviteter som matlagning, lugnande musiklyssning eller avslappning framför tv:n kan vara lika givande som utomhusaktiviteter, beroende på individens preferenser.

Psykologen avslutar med

att uppmana till att inte jämföra sig med andra, att undvika stress och att lyssna på sig själv för att skapa balans i livet. Kort sagt, det är helt okej att stanna inomhus om det får dig att må bättre, och det kan vara nyckeln till mental hälsa.

Källa: Hälsa.se

KURIREN 55

1-24 Klippt och skrivet.indd 55

19/01/2024 10:15:05

Riksvägen löper som en lång orm genom vinterlandskapet, utsträckt, för landet är platt, utan berg och kullar den måste kröka sig runt. Himlen är mörk och bilarnas lyktor lyser upp vägbanan framför, som skimrande punkter med svärta emellan.

Ibland är de så nära att ljuskäglan klättrar upp på bilen framför. Alla är på väg någonstans, bort eller hem.

Novell av CHARLOTTA FRANTZ

På väg

C

laudia fäster blicken på baklyktorna på bilen framför och släpper tankarna fria. De tankar som där hemma är fastlåsta i vad hon borde, måste, förväntas. Ta hand om hemmet, disken, tvätten, barnen. De outsinliga kraven. Och hon tänker på honom, som hon en gång älskade eller kanske trodde sig älska för att hon ville det. Nu kan hon inte tänka på honom utan att känslor av irritation och oro och skam börjar mala inombords.

Hon är fjättrad av andras förväntningar och kanske sina egna. Hur ska hon kunna gå? Men hur ska hon kunna stanna kvar?

Bilen framför bromsar in, bromslamporna lyser ilsket röda. Claudia trampar på bromsen men inte för hårt, väglaget är dåligt efter gårdagens snöblandade regn som nu frusit på.

Hon har marginal, i trafiken är hon som i livet. Planerande, eftertänksam, försiktig. Bromsar in innan den framförvarande bilen kommer för nära. Kanske borde hon inte alltid vara planerande, eftertänksam, försiktig.

Kanske borde hon våga, kanske borde hon kasta sig ut, låta bli att bromsa.

Tobiaz på jobbet har frågat om de ska träffas och ta en öl någon gång, han och hon, men hon har ännu inte vågat. Hon har bromsat. Tobiaz är också gift, men han verkar inte fjättrad på samma sätt som hon. Hon skulle

kunna våga, se vad som händer. Men går det att gå tillbaka sen? Hon tror inte det. I går ställde han sig nära henne vid kaffeautomaten, närmare än man gör om man bara ska hämta kaffe. Han stod så nära att hon uppfattade hans värme mot sin rygg, en dunst av hans andedräkt mot nacken, en doft av en parfym som kanske var Calvin Klein eller Hugo Boss.

Claudia kastar en blick på klockan på instrumentpanelen.

Kvar i åtta. Snart är hon framme. Kanske är Tobiaz redan där.

E

lisabeths grepp om ratten är hårt, som för att hindra sig själv från att vrida i sidled och svänga över i motsatt körfält. Hon har alltid trott att hon skulle vara en sådan som tog emot beskedet lugnt och accepterande. Så lite man känner sig själv. Hon kommer inte ihåg mycket av stunden hos läkaren, ögonblicket när livet tog slut. Det är höljt i ett

Foto: AI-genererad bild.

nästan ogenomträngligt töcken.

Hon var inte en sådan som tog det med jämnmod, en sådan som låter lusten att överleva vara större än önskan att ge upp.

Hon gav upp redan där och då, när ordet CANCER skrek mot henne i versaler från läkarens papper. Sedan dess har hon gått på autopilot, framåt mot döden utan att egentligen engagera sig. Hon går till jobbet fast det inte har någon mening alls, annat än försörjning för dem som blir kvar. Cellgifterna har inte fått henne att må särskilt illa, kanske är det för att de inte hjälper. Håret har hon kvar, hon kommer att få begravas med en frisyr.

Långt där borta, på andra

sidan raksträckan, ser hon en lastbil komma emot. Kanske den. Det vore så enkelt, men samtidigt så svårt. Bara en liten vridning på ratten, det är allt som krävs. De där hemma skulle nog förstå. Bengt åtminstone, kanske inte barnen. ”Vi måste kämpa, vi ska klara det här”, sa han när han fått veta. Som om det skulle finnas något vi i det. Det är hennes kamp, hennes allena, och ensam ska hon förlora det som inte går att vinna.

Lastbilen passerar, nära, hon kan känna vinddraget där hon sitter inne i den lilla Toyotan.

Händerna fortfarande hårt om ratten, kursen rakt fram. I backspegeln ser hon lyktor som när-

56 KURIREN

1-24 Novellen På väg - Charlotta Frantz.indd 56

18/01/2024 12:57:05

g

mar sig, snabbt, ännu en sådan där man med fin bil som har bråttom. När det kommer till kritan finns det inget annat att skynda mot än döden.

T

obiaz – han har bytt ut s:et mot ett z, för att vara mer speciell – svär för sig själv bakom ratten i den nya BMW:n med skinnklädsel och skruvar upp volymen på spellistan. Basen vibrerar i hela kroppen, ger honom energi. Tänk att vissa har körkort. Som om de råkat få det i ett cornflakespaket eller av misstag. Hastighetsbegränsningar är bara en nedre rekommendation, att underskrida dem borde vara straffbart. Igen har han hamnat bakom en väglus som håller sjuttio fast man kan köra hundra, minst. Säkert en pensionär på väg att veckohandla precis den tiden när alla som faktiskt jobbar är på väg till jobbet.

Hans jobb är viktigt, och det är han med. Han leder ett företag, han är den som alla litar på och lutar sig mot. Han är värd den lön han får. Så varför känns det ibland så tomt i bröstet, som att någon sugit ut det varma som borde finnas där?

Han försöker påminna sig

om när han och Fia låg med varandra senast, men kan inte komma ihåg. I julas, eller förra hösten när hon fyllde år? Det är inte så att han inte vill, men man brukar säga att livet kommer emellan och det är väl just så. I hans fall är livet mest jobb, ett viktigt jobb, och det händer att det går dagar när han inte hinner träffa henne eller barnen.

En något kort men tillräckligt lång raksträcka öppnar upp sig och han trycker ner gaspedalen. BMW:n skjuter fart med ett mjukt spinnande och så är han förbi bilen framför. Han kan inte låta bli att kasta en blick åt sidan när han passerar och visst, där sitter en pensionär framåtlutad över ratten, näsan nästan i vindrutan.

Tobiaz vrider upp volymen lite till och låter huvudet sjunka bakåt mot nackstödet med ett mjukt knarrande i det ljusa lädret. Baklyktorna på nästa väglus kommer snabbt emot, i själva verket är det en hel rad.

Så halt är det inte, varför är det så få som kan köra bil?

Vad var det Fia sa igår kväll? ”Vi måste prata”, sa hon, men han hade inte tid, inte då. Han hade jobbrelaterade mejl, flera stycken, som han var tvungen att svara på och när hon sa att hon ville prata brukade det ändå betyda att det var något hon ville gnälla på, eller något hon ville ha.

Tanken på Claudia på jobbet svävar flyktigt förbi. Hon är snygg, kanske vore det annorlunda med henne. Men egentligen betyder hon ingenting heller, inte i längden.

I morse stod han vid köksbänken och hällde upp en espresso från kaffemaskinen när Fia kom in i köket och tittade på honom, undrande, men han tog sin portfölj och gick ut till bilen. Kanske stod hon i fönstret och tittade efter honom.

Han kommer i kapp raden av bilar, baklyktorna är som lysande röda ögon i hans väg. Vägen kröker vänster i en liten kurva och han har ingen sikt, men det kommer knappast någon och hans bil är snabb. Han trycker gaspedalen i botten och motorn vrålar till, bilen skjuter i väg ut i det andra körfältet. Hans telefon piper till och han flyttar

blicken från vägen till skärmen, trycker fram meddelandet. Det är från Fia. Jag åker nu, står det.

Jag kommer inte tillbaka.

Det hugger till i bröstet, där var tomrummet är, och han lyfter blicken. Runt kurvan, bara ett femtiotal meter bort, ser han lyktor, och han är fortfarande jämsides med bilen han håller på att köra om. Han brukar vara kall och beräknande, det är nog därför han är, åtminstone om man frågar honom själv, en sådan bra chef. Men i stället för kyla pulserar nu vågor av rädsla genom kroppen med varje för snabbt hjärtslag. Han stampar på bromsen men vägytan är hal och kurvan är dessutom fel på något sätt, lutningen är fel, så bakdäcken släpper greppet, bakänden börjar slänga och bilen ställer sig på tvären, sedan snurrar den runt, runt, som i en ondskefull karusell, och det enda han ser är lyktorna på den mötande bilen som kommer närmare och närmare, för nära.

R

oger är glad. Kanske lycklig till och med, det är en känsla han aldrig känt förut. Tänk att det hände till slut. Han hade inte trott det.

Nog för att han för längesedan drömde om en lottorad som gav sju rätt, och innerst inne har han aldrig kunnat avfärda det som bara en dum dröm.

Och nu har det hänt. Inte sju rätt visserligen, men sex och inte många att dela med, så han har fått en avsevärd summa. Så avsevärd att han kan säga upp sig från jobbet som han ändå avskyr, i själva verket är det vad han ska göra nu i dag, bara han kommer fram. Han ska stega in till chefen och säga de saker han alltid velat men inte vågat.

Han ska gå på en gång och aldrig komma tillbaka. Kanske är pengarna inte tillräckligt för att försörja honom resten av livet, det beror på hur länge han tänker leva, men ett bra tag kommer de att räcka. Alldeles klart är de räcker för att han ska kunna lämna sitt skitjobb.

Det hörs ett gnisslande från höger hjulhus, det låter som om bilen jämrar sig i plågor. Han har hört det en tid men inte haft råd att lämna den lilla Fiaten på service. Skrothögen behöver

bara hålla ihop den här resan till, faktiskt så ska han svänga in till bilaffären när han sagt upp sig, direkt ska han göra det, och han ska köpa en riktigt fin bil, han ska unna sig det efter alla år av slit och släp och tomt konto och budgetmakaroner och tonfisk. Och han ska betala kontant.

Han skrattar högt för sig själv, skrattet överröstar för ett ögonblick det ilskna gnisslet från hjulhuset. Så skönt det är att ha fuck you-money. Han ser fram emot resten av sitt liv, mer än han någonsin gjort tidigare.

Han kommer runt den där otäcka feldoserade kurvan, den där han alltid känner att han måste hålla i ratten extra hårt för att inte glida i väg, och där, rakt framför honom, inte mer än några tiotal meter bort, kommer lyktor emot, en galning på fel sida.

Roger försöker väja men gnisslet i hjulhuset blir till ett öronbedövande dån och det går inte att svänga, ratten är helt låst, och den mötande bilen börjar snurra runt, runt och den kommer rakt emot honom, han inser det men kan inte göra något. Det han tänker på i ett sista ögonblick av klarhet är pengarna, hur ska det nu bli med pengarna?

D

agen gryr över riksvägen, en blek vintersol kastar sina första strålar över trädtopparna. Trafiken står still, i kurvan står ambulanser och polisbilar med blinkande ljus, i diket något som kan ha varit en liten bil.

Alla dessa människor på väg någonstans, bort eller hem.

Den cancersjuka kvinnan kommer fram dit hon är på väg, men kanske hade hon hoppats att hon inte skulle göra det.

Föraren i den rostiga lilla Fiaten kommer aldrig att komma fram.

Föraren i den nya BMW:n hade turen att ha en bra bil, men han bärs iväg på bår med en stödkrage runt nacken och hans liv kommer aldrig mer att bli det samma.

Claudia kommer att stå vid kaffeautomaten på jobbet och vänta, förgäves.

 KURIREN 57

1-24 Novellen På väg - Charlotta Frantz.indd 57

18/01/2024 12:57:14

Stjärnorna?

31 JANUARI 2024

Kurirens astrolog Anders Ekström ställer ditt horoskop. Anders är en erfaren astrolog som varit verksam sedan 1975. stjarnastrologen.se // facebook.com/stjarnastrologen

VÄDUREN

20/03 – 20/04

Inför den närmaste tiden intensifieras din drivkraft att bygga vidare på det arbete du startade förra året. Trots tidigare tröghet är det nu dags att ta nya tag och låta positiva energier leda vägen. Mars, din planet, ger en kraftfull injektion av energi och motivation som stärker din inre beslutsamhet att övervinna hinder. Se detta som en möjlighet till positiv förändring och utveckling.

OXEN

20/04 – 21/05 Du reflekterar över gångna tider och grubblar över hur du kunde ha agerat annorlunda för att uppnå förbättrade resultat. Det väcker frågan om vad du egentligen menar med ”bättre resultat”. Är det för egen vinning eller för att uppfylla den inre tjurighet och uthållighet som kännetecknar Oxen inom dig? Fundera över denna inre motivation för att vägleda dina framtida beslut och strävanden.

TVILLINGARNA

21/05 – 22/06

Tvillingen ser en lättnad efter den långa helgen som en chans att kraftfullt ta itu med överblivna uppgifter. Som en virvelvind tar du dig an allt du inte hann med, oavsett traditionella normer. Du har lite svårt att hålla dig stilla, snarare bryter du fri från konventioner för att kommunicera och njuta av din frihet. Helgen blir din spelplats för spontanitet och kreativitet.

KRÄFTAN

22/06 – 23/07

Den närmaste tiden bär inte på stora förändringar. Jäktet efter jul- och nyårshelgen har lagt sig, och du andas ut i din egen takt.

Månen, din planet, har en positiv koppling till Venus, som ger en harmonisk atmosfär och gynnar dina känslomässiga relationer.

Det är en tid för självreflektion och att vårda dina nära och kära. Njut av lugnet och återhämta energi för kommande arbete.

LEJONET

23/07 – 23/08 Fullmånen i Lejonet belyser ditt inre, väcker känslor från barndom till nu. Goda och bitterljuva minnen skapar en komplex reflektion av livet, arbete och relationer.

Fullmånens kraft är en påminnelse om att förstå det förflutna för att navigera mot en medveten och balanserad framtid. Lyssna på ditt inre och låt Lejonets energi guida dig genom denna period av självreflektion.

JUNGFRUN

23/08 – 23/09

Solen och Pluto i konjunktion i ditt femte hus aktiverar en intensiv period av personlig utveckling för Jungfrun. Fokusera på att omvandla och förnya ditt kreativa självuttryck samt utmana konventioner. Vänta dig ökad passion och romantik i relationer. Ta kreativa risker, visa upp ditt autentiska jag och välkomna förändringar. Detta blir en tid av blomstrande personlig tillväxt och självinsikter.

VÅGEN

23/09 – 23/10 För Vågen ger det nya året en möjlighet till förändring och förnyelse för att skapa det vackra. Att möblera om, byta inredning, skaffa blomsterarrangemang med mera, är prioriterat. Att skapa det ideala är centralt för att tillfredsställa behovet av skönhet och harmoni. Avvikande element göms undan för att ge plats åt det perfekta som är estetiskt tillfredsställande för Vågen.

SKORPIONEN

23/10 – 23/11

Pluto har nyss gått in i Vattumannens tecken, och det markerar en möjlighet till nystart. Nu är tiden att återuppliva projekt som legat i skuggan och öppna dörrar till kreativitet. Genom att utforska tidigare förbisedda möjligheter kan du skapa inte bara tillfredsställande resultat utan även ekonomisk avkastning. Låt Pluto vara din guide genom denna period av förnyelse och framgångsrikt förverkligande.

SKYTTEN

23/11 – 22/12

Efter en energifylld helg i sociala sammanhang, känner Skytten behovet av egen tid. Det är dags att beta igenom uppskjutna åtaganden och fokusera på personliga projekt. Månen i Kräftan och det åttonde huset indikerar behovet av att samla resurser och ordna ekonomiska trådar. Det är en tid att stärka och sammanfoga alla lösa trådar till ett starkt rep för att skapa en stark grund som ledband.

STENBOCKEN

22/12 – 20/01

Stenbocken börjar långsamt återhämta sig efter en period av ledighet och ser fram emot att återgå till arbetslivet. Det har varit överflöd av sociala aktiviteter och passivitet, vilket nu känns som ”för mycket av det goda”. Tiden för återgång till produktivitet och arbetsuppgifter är nu kommen, och Stenbocken riktar sitt fokus mot en mer balanserad och målinriktad period.

VATTUMANNEN

20/01 – 19/02

Nyligen inträffade en sällsynt händelse när Solen gick in i ditt eget tecken samtidigt som Pluto. Ett ovanligt möte som inte sker på flera hundra år. Nu vaknar en kraftfull energi för mänsklighetens välbefinnande, och du känner en stark vilja att engagera dig för global fred. Ditt unika bidrag involverar humanitära idéer och att knyta samman hjälporganisationer, kanske som meningsfull volontär.

FISKARNA

19/02 – 21/03

I det rådande vintermörkret funderar Fiskarna på många aspekter av livet. Drömmarna sträcker sig mot varmare vatten, där själen omsluts av harmoni med kosmos oändlighet. Med Neptunus kvar i Fiskarna ytterligare ett år planerar och förbereder du dig för en självförverkligande resa. Målet är en givande tillvaro och tryggad ålderdom med goda inkomster och nu är det tid att reflektera och planera.

58 KURIREN

1-24 Horoskop.indd 58

17/01/2024 10:17:38

MEST UTDRAGNA

KONSTNÄRPRODUKT PAPPERSPLANEN

SOM EN TRIANGEL

LÄT FÅ FÖRTÖJNINGAR

OHYGGLIGA MONSTREN

K r ys sa med Kuri ren

r finns Vasa.

TANDEN

DAGENS MILJÖMANTRA TÄCKER MÅNGA HUS STOR OCH KRAMIG I AMAZONAS

ANNO KLÄR INDISSKOR FÖRMERINGEN

RAK

UKJAN

SLITAGET FÅGEL MED RESPIRATIONSPROBLEM?

FOLKKARAKTÄRER

VALFETT

MOTORBESKYDD INLEDER AKVARIE- SERIEN TRAKTAD FISKEN

FÖRSTUDIE FÅRA

DEN ÄLDRE TAXIN

FARBRÖDER

ADELSMANNEN KOLBRÄNSLE KOPPLINGEN LÅG PÅ BÖRSEN

FILEN

ANHANGET

GUDOM

MÖBEL FÖR EXKREMTERIET?

SPRIDA

IFRÅN SPRINGANDE SÄLAR?

DIGITALT MINNE

TJUTER

EN LANTERNA PÅ SKEPP UTROP TAGIT BORT BELÄGGNING PENGEN I VÄST

EJ RÅA

ISRÄNNA FURUSMÖRJA

UNPLUGGED UNDERSÖKA EN FALKMAN SOM SJUNGER

TOKERI EARHART, FLYGARE

FÖRMODAR PÅ BURKEN TILL JULEN

NÅGOT OFÖRÄNDERLIGT

FÖRE FÖRTI PÅ FÅGELFOT FANTAST

ÄNNU SÄMRE INDONESISK LÖPSTIL PEDAGOG

KURVIG BOKSTAV REGLERA

INGET PROFFS PRECIS

LANDMASSAN VÄRMA UPP

DROGEN

EJ FÖRVÄNTAT

GISSA

OM KUDDE

FÖR KELVIN OCH SVAVEL

ÄR HALLUCINOGENT

SOM EN MODERN MOBIL

RÖKIGA RINGLEKAR? RISPA

LÅTER SOM TRÄD JACK THE RIPPER DÅD TITEL

SILVERPLATS ÄR VÅRA ÅKRAR

GRUS

FÅK PÅ ÖLAND KAURISMÄKI

VINDGUD PRALIN

HJÄLPER MYCKET

SKÅDEBANAN HAL FISK

KRYP

 SÄLJER BILLIGT

ANNA KARENINA

NÅGOT ATT SE FRAM EMOT

REX ...

DATTADAA

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa, eller till kryss@ kuriren.fi. Lösningen bör vara framme senast den 21 februari 2024. Märk gärna kuvertet ”Kryss”. Det går bra att sätta flera kryss i samma kuvert.

Namn och postadress: ..........................................................................................................................................................................................................................................

KURIREN 59

1-24 Kryssen mm.indd 59

16/01/2024 14:41:52

NOVOKRYSSET

Så här löser du Novokrysset:

Ex.: A. Där vi bor

–– –– –– 78 3 104

Lösenordet skall bli HEM. Då kan de tre bokstäverna föras in på rätta platser i rutmönstret. Vartefter mönstret klarnar kan man också gissa sig till vilka ord det blir, och på så sätt föra ner vissa bokstäver under rätt rubrik. Nytt ord börjar alltid efter svart ruta. Citatet är hämtat ur Catharina Östmans bok ”Öppet vatten, frusna hav”.

Tre överraskningspriser utlottas. OBS! Ny postadress! Sänd in lösningen till Kuriren, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller till kryss@kuriren.fi. Märk gärna kuvertet med ”Kryss”. Lösningen bör vara framme senast 21 februari 2024. Det går bra att sända flera krysslösningar i samma kuvert.

Namn och postadress: .....................................................................................................................................................................................................................

Foto: Pixabay.

Nyckelorden är märkta från A och framåt i alfabetet. I varje ruta i rutmönstret finns en siffra – i nummerföljd med början från 1. Varje siffra följs av en bokstav, som hänvisar till det nyckelord, där du kan finna siffran igen.

60 KURIREN

1-24 Novokryss o Sudoku.indd 60

18/01/2024 15:11:31

OBS! Denna sida behöver inte sändas in tillsammans med lösningen på Novokrysset. Det räcker med meningarna som bildas i krysset, vilka även går att sända per e-post till kryss@ kuriren.fi.

SUDOKU

Det gäller att fylla rutmönstret med siffror.

Varje spelfält på 3x3 rutor ska innehålla alla siffror mellan 1 och 9. Och de ska placeras så att varje vågrät och lodrät rad samt spelfält på 3x3 rutor innehåller varje siffra enbart en gång. Lösningarna finns på sidan 63.

5

9 3 5 1 3 2 9

8

3 4 9

8 9

1 1 8

Lätt

7 1

5

6 8 7

Medelsvår

4 5 3

6 5

2

7 8 2 4 7 3

3 4 8 1 6 4

7 1 9 5 2 8 9 7 9 4 1 5 4 2 8 8 7 4 3 1 6 Mycket svår

Foto: Pixabay.

1 5 9 6 2 3 1 6 9 7 2 1 9 4 6 7 9 2 3 6 8 3 7 4 2 3 5 7 4 2 8 KURIREN 61

1-24 Novokryss o Sudoku.indd 61

18/01/2024 15:11:44

Ursäkta mig, gamle vän, men även en konstnär kan ta miste!

KRYSSLÖSNINGAR

FINN EN VÄN GRATIS GENOM KURIREN!

DEN VAKNA UTOPIN

PERSONLIGT Jag är en ensamstående kvinna på 70+, söker en manlig vän för umgänge och för att ha någona att prata med. Vännen får gärna vara från Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo eller Nykarlebytrakten. Mina intressen är körsång, friluftsliv, dans och resor. Sv. t. ”31.1 – ”Karin.”

MED ALMA CITERAR

NÄSTAN KAMPSOM LIMASPORT LAND

D

REGISTER BEREDA HUDAR

UTÖVAT

T

I

FÄRDVÄG

A

G

D

R

MYCKET PLATSER HÅLLIFÖR GÅNG INTAG

I

Ö

M

M

NAGY, POLITIKER

LIKARTAD

A

VINKÄNNARE

E

N A

RÄKNERAMARNA HANDLAT

A

B

A

K

U

S

A

R

N

A

G

E

R

A

T

ÄR KLERIKALT UTBILDAD

T

E

O

L

I BOTTEN PÅ BURKEN GEMENA

S

L

A

T

T

TUB FÖR SPANNMÅL MÅNE

S

L

O

D

I

A

L

O

G

B

O

L

A

G

BLIR VÄL DEN SNORIGE

SUR LAG

RAUK

ARMBÅGSMÅTT

ÄR ETT LJUDMÅTT ORDUTBYTE KANSKE

BYARNA

I

U

S

L

A

ELISA OCH DNA FESPÅR

T

E

L

J

Ä

R

N

V

Ä

G

A

R

SKEPPSTIMRET

S

FÄKTVAPEN

L

HETER EN PÅ BIO

A

KAMPANILERNA DANSARE MATS

T

O

R

N

E

N

R

K

U

E

PÅVLIG BANNBULLA

KÄNNA SIG FRÅN KATMANDU

M

Å

VERK AV VERGILIUS

F

L

O

E

T

T

SNABBVÅRDEN ÅARNA

A

N

A

T

E

M

A

ISOLERING UTPEKANDE

A

V

S

K

I

L

D

H

E

T

RADION

E

T

E

R

M

E

D

I

E

T

"TOM HAND" SPORTEN FÖRE TAL

K

A

R

A

T

E

HAN FRÅN CUSCO

P

E

R

U

A

N

E

N

FRUKT FÖR PIZZA

A

N

A

T

ÄR DEN INDIGNERADE VARUHUS

V

R

LJUDAT

LÄNGRE UT GÖR KOR

A

R

G

U

M

E

LÖSGJORD

L

ASKARNA ÅKARE FÖRR

E

T

U

I

E

R

N

A

B

E

F

R

I

A

D

TA TILL MAKA

Ä

K

T

ENERGI

ÅKA DIT HUVBLUS

N

A

S

DEN

N

E

D

G

A

D



EJ IAKTTAGNA PÅVRA

O

S

E

D

D

A

A

OSYMMETRISK KVÄLLSTIDNING

S

N

E

D

GÖR MAN APELSIN

VOKALER

OMSTÄNDIGHET

N

A GLED

FÖRST

S O D R I T S R E T A A Gladlynt och pigg, snäll, ärI R O N G R A M S E T A K N I lig och pålitlig 70+ kvinna från S K R O T T Å R T A N A R V A Östra Nyland söker sällskap, O K A S R G A R S O U L O B Å ömhet och hoppeligen kärlek.

Så fort har sjön aldrig frusit O R K A U R D S M Ö B L E R N A Jag till är förr! intresserad av naturen L A K O P T D R med bl.a bär- och svampplock- U R L A K A D ning, promenader, stugliv, muStora julkrysset (118 st.): Sven Thors, Oravais, sik, myskvällar m.m. Du, man,  Under de senaste veckorna har Kurirens Bjarne Sjöblom, Korsholm, och Ulla Backaskrysslösare haft många trevliga stunder med alla hör av dej om du ännu har lust Korsström, Dalsbruk. till ett seriöst förhållande.Sv. t. kryssen i advents- och julnumret. ”31.1 – ”Det är aldrig för sent.”

EN MURRIG TYP

HAY-

500 IBLAND

TEKNIK

IBL MED KORN BELASTAS

SILVERWORTH GHOST FÖRR KOR-

VISAR TILLIT

PUSKEL

FÖRTÖRNAD FÅR FATT I

SPYDIGHETEN

GRÄDDIGT BAKVERK ANDLIGT VÄSEN

GB MC

FILMENS GRETA

FÖRMÅ TRÖTTKÖRD

MISSUNNSAMHET

GRÄNS UPPTILL ÅTELN

DRAGDJUR

GRÄNSSTAD I GRANNLAND AURAORT ANDLIG MUSIK? VINYL 33 RPM

ABRAHAMS STAD

OSÄKER MED BIL

KRISTEN EGYPTIER

MEDICINSK TITEL

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Lösning: FINN FEM FEL

Kryssvinnare i Kuriren nr 17: Kryssa med Kuriren (106 st.): Solveig Granholm, Jakobstad, Rose-Britt Äijänen, Vörå och Valter Eikssson, Nagu.

Grattis alla vinnare!

Ett pris kommer med posten.

Sänder du in flera korsord kan du göra det i samma Novokrysset (52 st.): Hagar Eklund, Ytteresse, Marina Uusimäki, Grankulla och Gunilla Henriks- kuvert för att spara lite på portot. Vi har märkt att flera krysslösare sänder kryssen i separata kuvert, men det är son, Pargas.

FINN FEM FEL finns på sidan 7.

Kryssvinnare i Kuriren nr 18: Bildkrysset (122 st.): Rolf Strömberg, Jakobstad, Inga Roos, Pörtom och Gunnel Lindberg, Borgå.

alltså onödigt eftersom vi öppnar och sorterar kryssen innan dragningen. Det går givetvis lika bra att skicka lösningarna per e-post till adressen kryss@kuriren.fi.

62 KURIREN

1-24 Radannonser.indd 62

19/01/2024 10:16:13

J i t O v g l ö d a n d e g n i s t o r ä t k a m r a t e r n a r o l l i n v a k a n i n b u r i d e i r a n o e l d r e v h ä n d e r s o M h å l l e r k o r a b a l a n o r a s s i e t Ä l r g o a n k a r e s M a m k r e v e t v å t i n d r a n d e t o m t e b l o s s a i n j o n A s r a m l ö s a t r ä d e r a s k u n g e n e n e n r ö n n a r i g a r o m a g n o l a r d r o t t n i e n b ä r n s t e n e n b u s i g a a r a n ä r k e ä n g e l i a l k i s d y r g d ö r e i n s t e i n j u l e n s g å v a t e k t o g a i d e m y n n e s t a r b e t l o r s t r o h o t i d e b ö n a n a r f l i t m t a p e t s å r b a r k r u b b a v i d u n d e r n i n a k v a k a r r y s e r k n s o l K u N i r a g k ö a r s a l g n i d i g h e g l a s m å l n i n g a V a t ä t a d e s i t o n t k r a t t o r Beteck- femtio ning för för gaius giga julius

sandhavet

kissekatt kort nummer

Så heter kryssmakaren

Deutsches Afrika Korps

bokstäblandas ver på i bräns- korset let via

värdshus

har böjd klinga

benicio del ---inte så skojig

farhåga inmundiga !

vardagligt spel

Bild: Ian schneider Unsplash. com

de förtrogna preposition

husdjursplats 10 x 10 m2

förlegad förled lovprisad

fInkvarter i huvudstaden

Figur besjungs i barnvisa

icke in english vilade på stol

Rubus idaeus

ström överbryggar draget

Bild: Mariana rascao Unsplash. com

fIsk sir Francis -----

skulle vara

Lösning: SUDOKU Lätt

Klappjakt

nöt

Finns i centrum

skådekallas spekanske lande han connery

streck

kan järnet dasset redskap

guldkung kod för niger

presens av vara renommén

bokstäver för högutbildad

lövträd jupiter- europamåne mästerskap

mindre tallrik

ettan och tvåan

kastas i plurret

trädet i Zacha- smsriaseller sagan

verklighetstrogen

syns med abloy

traditioner

” --, smörjde Johnny -- ! ”

the fIrst lady

så kan hon heta

trampar

lirar boll i italien

förmögen

bendel

konstgjord skärpa

sagotjej trivs allena

svensk tätort

den fossila kådan

exempelvis mikael yttrade

plågad puhpolare

i arla morgonstund

hamna vid sidan om

skräckFigur

virusvariant

idoghet sjunga i bakgrunden

biltävling

missbrukar drycker Visst !

band : ----brothers

barrig buske värdshus

på sjötomten

samlingsutrymme

schlagerriktning

frusen diväteoxid

heliopolishärskare

den barriga busken

härskarinna

pratande pippin

viss valuta på kort vis

uggleläte baksida

har på känn kroppslig korg

väntar på rad stor kisse

bävar

störta samman

kola vippen mattedispyt

inte vår tid

hemligt sällskap

främmande

väggprydnad insektdödare

talar polariserare om

Ultraviolett fågel

tillsägelse

långt framskridna

damcykelDricka

sysselsättning

bevågenhet

Där bodde karlssion

Irish Republican Army

als kompanjon hursa ?

syns med ack

kort svensk valuta

okynnigt orienterade gauss

lille skutts fru

central i systemet

baltisk huvudstad

torra palindromort

lodrätt och vågrätt streck

kan man hamna i

bes regelbundet Ellen ?

bonddoktor

upptäckt gotländsk ort

småsjunger disciplinen

virrig bankakronym

ett relativt geni romerskt plagg

med stöd av kort

kryssmakare : david forsblom

slumrar icke Ante meridiem

kondition

tillit engelska sjukan

sargad krog ? rovfågel

Medelsvår

nongovernmental organization

smseller

fInskt när nynnljud

tio gånger tio meter

knussel

informationsteknik

stoppades till

Bild: k. Mitch Hodge Unsplash. com

smärta

oduglingar

Lösning: LÄTTA KRYSSET v s a v i t a m i n n å l a r n t r a l l a o s g e r a n å r o m a n p ö l v d s r a ä r a n m i d d a l a d e s k e N e t r a k t a r t e r n a fem på varje fot

slank, spinkig nödsignal

tjejnamn brittisk holme

Mycket svår

viktigt ämne stiften, sylarna nynna, gnola

lukt; rök komma åt

donera slingrade sig

land på arabiska halvön

det går väl --

styr man bilen med

den samme gycklare

kryssmakare : David Forsblom

prosaberättelse

fem med romerska siffror

vattensamling

kela, klappa

trädslag

en av israels stammar

hedern, berömmelsen

solgud

sänkte sig nynnljud

karpfIsk

rätlinjig ; okonstlad

-----bedrar

sorterna, slagen

Lätta krysset finns på sidan 15.

LÄSARBILD Årets första dag blev en solig upplevelse i Vasa. Bilden är tagen vid Fiskstranden av Christian Nylund.

NÄSTA NUMMER AV UTKOMMER DEN 21 FEBRUARI!

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Sprutmålning • Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt!

045 1112135 Emelie Sandelin info@esmm.fi

KURIREN 63

1-24 Radannonser.indd 63

19/01/2024 10:16:39

757591-2401

PAL. VKO 2024-08

Resor

MainauMaggioresjön

Estoril

17-23.4 Norditaliens vackra juveln!

24-30.4 Möt våren i Alperna!

på svenska

Provence 9-16.4

Almuñécar

Flyg till Spanska solkusten!

Avresa 24.3 - 14 eller 21 dgr buss från Österbotten

11.3-23.3

29.3-1.4 Weekendresa

14-20.5

Dublin

Vandringsresa till Irland 6-12.5

Gardasjön

Abba Voyage

Hälsoresor till Pärnu

Holland

Stockholm

8 dgr 25.2-3.3, 25.3-1.4, 4-11.5 5 dgr 28.3-1.4, 27.4-1.5

Tommy Körberg & Helen Sjöholm

28.3-1.4, 27.4-1.5 Baltikums Paris

Lissabons Riviera - 6 pl. kvar!

Påsken i Prag

Skottland

2-6.5

England-Wales 7-13.5

6-12.5

5-9.6 Weekendresa till London

21-24.3, 11-14.4 Änglagård -musikalen med 11-14.4 Lazarus-musikalen

En skön & avkopplande vecka

Riga

Boka tryggt och res säkert med oss!

06 318 4000 | oravaistrafik.fi

ETT URVAL AV KOMMANDE RESOR ’Mamma Mia The Party’, Stockholm • 22-24.3 Nordiska Trädgårdar, Älsvjömässan • 22-24.3 Fra Mare Thalasso Spa, Haapsalu • 1-7.4 ’Pernilla Wahlgrens Happy Ending’, Sundsvall • 12-13.4 Holland med Keukenhof och Blomstertåget • 17-25.4 Franska och Italienska Rivieran • 29.4-5.5 Shetland och Orkney • 30.4-6.5 Slovenien-Kroatien • 7-14.5 Våren i Riga • 9-12.5 Carolafesten i Helsingfors • 30-31.5 Mer info om alla våra resor på hemsidan! www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 06-7811 703

Vill du synas i Kuriren?

1-24 Sista sidan.indd 64

ENERGIPELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN

Solfvägen 218, Solf Tel. 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag kl. 8-17

VI FYLLER 60 ÅR 2024

Detta vill vi fira tillsammans med nuvarande och många nya finlandssvenska medlemmar.

Ni och vi vet att man känner samt vet att många bland annat flyttat till västkusten.

Vore värdefullt att ni kan hjälpa oss att hitta och be dem att kontakta oss.

Vår ordförande Gunn Wallin når man på Gunn.Wallin@telia.com eller telefon +46(0)701714418.

Många intressanta program med finlandssvensk bas och trevliga sammankomster har Gunn att berätta om.

Mejla tina@kustmedia.fi så fixar vi din annons!

19/01/2024 10:17:25