KustNytt 1/2024

6 430030 490108

NR 1/FEBRUARI 2024

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

HÄLSA & VÄLMÅENDE

ALLT ÄR INTE FÖRBJUDET! Om att leva med diabetes

Maria pendlar till Norge

Dennis alternativmassage

Intervju med Matts Granholm – född 1866 JAKTVERKSAMHETEN LEVER PÅ BERGÖ

Sara-Lotta om klimakteriet

PRENUMERERA OCH VINN! Johnnys konst på vägarna

FRE 9.2 KL 9-17 LÖ 10.2 KL 10-14 SPISDAGAR! Tandläkare Veronica Lindqvist, Patricia Riddar Munhygienist Camilla Storm Närpesvägen 16 (Mittistan) Tidsbokning: 045-605 47 48 citydental.fi

ALLA NUNNAUUNI MODELLER -10%

ENERGIPELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

takkahuone.com

FÖLJ OSS! byanyttkustnytt ByaNytt & KustNytt

Gör ett stickäventyr hos Stickdax Boka grupper dag eller kväll

Ring 040-8315360

2

Det fria bildningsarbetet är värdefullt

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi Tfn 0500 267 119

VÄLKOMMEN TILL EN ny årgång av KustNytt. Vi har tio nummer framför oss fram till december och först ut har vi tema Hälsa&Välmående. Den senaste veckan har jag deltagit i två av Malax-Korsnäs medborgarinstituts föreläsningar, båda väldigt välbesökta och det gör mig så glad för arrangörernas skull. Åhörarnas också för den delen. Den första var en föreläsning om lymfsystemet. Jag och många medsystrar som ville lära oss mera om det mötte upp vid Gymnasiet i Petalax och lyssnade till Maria Ivars från Nykarleby. Parentes: hur fint gymnasium har inte vi?

Den andra var ett föredrag kring det ryska samhällets tankesätt av journalisten och före detta YLE-korrespondenten Kerstin Kronvall. Hon har lång erfarenhet av att jobba i Ryssland, Belarus och Ukraina. Mycket intressant och så många anmälda att MI/ biblioteket fick lösa det positiva problemet med att byta till större utrymme. Jag ingår också i en trevlig grupp som deltar i MI:s Må-bra-jompa med Christoffer Bergman som ledare en gång i

veckan. Så visst, föresatserna är goda och nu väntar jag mest på resultat. ÖVER LAG VILL jag slå ett slag för medborgarinstitutets omfattande verksamhet. Medborgarinstitutet lyser upp många rum i många lokaler runt om i byarna varje vecka. För många som deltar skulle veckorna vara fattigare utan kurskvällar och föreläsningsverksamhet. Det finns 157 medborgar- och vuxeninstitut i Finland av vilka 27 är svensk- och tvåspråkiga. Malax-Korsnäs MI är ett av dem. Instituten är landets största utbildningsanordnare och öppen för alla. Verksamheten är lagstadgad och finansieras med statsbidrag och kursavgifter. Det fria bildningsarbetet är värdefullt både när det gäller att lära sig och möjligheten till social samvaro.

LIVET INNEHÅLLER SÅ mycket och livet är så förgängligt. Jag tänker på Eva och Sindre från Molpe och den lavinolycka som avslutade deras liv. Vi pratade med Eva om uteliv i KustNytt för några månader sedan. Jag tänker

på drunkningsolyckan för en vecka sedan i Bergö skärgård där två personer omkom. Jag tänker på anhöriga och vänner och på ögonblicken som förändrar så mycket för så många.

Varma tankar till Er. VAR RÄDDA OM VARANDRA – OCH OM ANDRA!

Torsdagen den 1 februari 2024 Nästa KustNytt utkommer den 6 mars 2024. Då vet vi vem som är Finlands nya president. Kom ihåg att rösta i valets andra omgång – om inte på förhand så på valdagen den 1 februari 2024.

TIDNINGEN KUSTNYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I KUSTNYTT 1/2024: Carina Nordman-Byskata, Linnéa Strömfors, Anna Sand, Joakim Snickars, Magnus Björklund, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/ eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2024 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 60 €, EU 65 € Övriga världen 67 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 112 €, EU 122 € Övriga världen 126 €

LIBBIS LINS Det var högt och lågt i rolig Pörtomrevy i år. Jag vill också passa på att gratulera Sören Storbäck, som fått ett fint stipendium ur Frans Henriksons testamentsfond inom Svenska Kulturfonden – Grattis! Sören sitter i mitten på bilden med den rödrutiga duken.

Det var bra stämning vid Malakta en lördag. Först konstnärsträff, sen vernissage med anledning av Jon Gredmarks utställda verk och så en konsert med Månskensbonden, Markus Bergfors.

Underbara, fina filmen Stormskär Maja går på bio.

Presidentvalets första omgång ägde rum. Det var varmt och skönt intill spisen och kallt i vaken vid Pingvinstranden i Vasa. Ishockeylagen kämpar på bra i Targahallen. Januari levererade!

ANNONSPRISER 2024 ByaNytt: 1,67 € per sp.mm.

KustNytt: 1,67 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 140 € Faktureringstillägg: 3,75 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3 FYRKLÖVERNVINNARE

FM-Guld till Malax IF:s Elizabeth Fogde

Monica Högbäck vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 357 Tröstpriser fick Kristina Träskvik i Rangsby och Gunnel Söderlund i Harrström.

Gratulerar till alla vinnare!

Elizabeth Fogde vann guld i mångkamp under inomhus-FM som gick av stapeln 20–21 januari i Tammerfors.

Monica Högbäck är Pörtombo och bor med sambon i ett radhus.

– Det är så enkelt och skönt, vi behöver inte ens klippa gräset själva.

Monica har varit både frissa och jobbat på Roparnäs i nio år men är numera pensionär.

Det hörs att Monica är en kreativ person som tycker om att arbeta med händerna. Hennes stora intresse är handarbete.

– Jag har alltid hållit på med handarbete, jag stickar, broderar och väver. Allt som man tar i händerna tycker jag om.

KustNytt läser hon regelbundet.

– Jag brukar köpa lösnummer, men nu blev jag så glad över vinsten så ni får gärna teckna en prenumeration på mig, skrattar hon.

Grattis än en gång till vinsten som var ett presentkort till S-Kedjan.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

Tävla och vinn PRESENTKORT 1 Presentkort till Restaurang Red & Green, värde 40 €.

Presentkor t värde 40 €

HOS OSS FÅR PRESENTKORT 2 DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID TÄVLINGS­SVAR K1023:

Presentkort på massage till Helenas Hälsohörna i Korsnäs, värde 40€.

FRÅGA 1:

Presentkort värde 40 €

FRÅGA 2: 7,1,5,7 FRÅGA 3: 7,9,21,24 FRÅGA 4: 13,17,21,23

iner t a r e p o ch lins o Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 22 februari 2024. r r a t s a! kupongen Grå37A, 65380 VASA a Det går också Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen ttbrakattökopiera n a050-3277920. ut nummer eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på – whatsapp gar handlin .

usbe j l L P I ! t gon. har vi plockat Nyhe ö a r r De här fyra detaljbilderna o t fö 2r ur olika annonser i tidningen. Kan du

1

Gör ett stickäventyr hos Stickdax Boka tid hos våra ögonläkare, lista ut på vilka sidor de finns?

Boka grupper

så berättar vi om just du skulle ha dag eller kväll nytta av den nya behandlingsformen.

DET VAR JÄMT i åldersklassen 19 år i mångkamp under inomhus-FM men efter en ny rekordserie på 3414 poäng stod Fogde slutligen som vinnare.

– Jag vet inte riktigt ännu hur det känns, säger Elizabeth. Jag har varit lite av den eviga trean förut och trodde kanske det även denna gång skulle sluta med brons så jag var inte beredd på att vinna faktiskt.

– Men såklart känns det bra, det är nog det största som hänt i min idrottskarriär hittills.

Elizabeth var länge in på att satsa på höjdhopp som är något av en favoritgren, men eftersom hon har mångsidigheten som krävs för att lyckas i mångkamp så var hon valt att gå vidare på den banan.

– Jag gillar ju egentligen Foto: Joakim Snickars alla grenar och tror att jag skulle tycka det var tråkigt att bara träna en gren. Det är många som fram till 16-årsåldern håller på med mångkamp men sedan faller de bort och börjar satsa på en gren.

Härnäst står senior-FM på tur i slutet av februari, konkurrensen är betydligt hårdare där medger Elizabeth och hon går in för att fokusera på sitt resultat och förhoppningsvis kunna förbättra sin poängserie ytterligare. I vår väntar även träningsläger i Portugal och sedan en utomhussäsong med träningar och tävlingar hela sommaren.

– Jag tycker vi har bra träningsmöjligheter här runtomkring. Botniahallen betyder mycket och nu när jag studerar på idrottsgymnasiet i Vörå är det mycket lättare med att koordinera träningar och logistik. Tidigare var det mer utmanande när jag var beroende av att mamma skulle skjutsa och hämta överallt, jag är tacksam över att hon alltid ställt upp.

Elizabeth tar studenten 2025 och planerar att studera till gymnastiklärare i Jyväskylä efter det om allt går enligt planerna.

– Jag har förstått att träningsmöjligheterna där är goda, så jag kan fortsätta att utvecklas som friidrottare.

Ring 040-8315360 Vi gör det mesta: Text: Jennifer Hägen fastighetsservice, Vapen•Ammunition•Optik Tel. 010 fönstertvätt, 5088 100 städning, Verktyg•Bilreservdelar vaasa@silmasairaalapilke.fi renovering, I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med Vasaespl.vedarbete, 17, 65100 Vasa Reservdelar till lantbruket originalbilden som du hittar inne i tidningen och trädgårdsarbete, I detta nummer har vi gömt fyra ringa in de fyra felen! miniatyrbilder (samma storlek som den www.silmasairaalapilke.fi flytthjälp nedan) Algotsvägen av Kustmedias logo. 1, På vilka (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min) Närpes Tel. 06 2200600 sidor finns de? (Räkna ej med mm. denna.)

Hur kan vi

4

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra: – Många undrar nog...

– Jag lärde mig...

– Det är absolut..

hjälpa dig?

– Första dagen kom...

Om jag vinner vill jag ha:

Namn.............................................Tel.........................................

Adress.........................................................................................

Presentkort 1 Red&Green Presentkort 2 Helenas Hälsohörna

Omgång 367 K124 Kom ihåg hushållsavdraget!

050 58 99 741

MALAX www.enhjalpandehand.fi

DIGITALA LÖSNUMMER LÄS PÅ: • MOBILEN • PLATTAN • DATORN LOKALNYTT.FI

4,90

4

TANDPROTESER från specialtandtekniker Gratis granskning av proteser!

Tel. 06-347 8080 Närpesv. 20, Närpes www.alueenhammas.fi/Närpes

MOTTAGNINGEN ÖPPEN Närpesvägen 11, Närpes

Beställ tid för vårdbedömning

050-348 2890 Hemvård och hemsjukvård alla dagar i veckan NÄRPES-KASKÖ-KRISTINESTAD -MALAX-KORSNÄS

www.dinhjalp.fi

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

Hur kan vi hjälpa dig?

Kom ihåg hushållsavdraget!

050 58 99 741

MALAX www.enhjalpandehand.fi

KUNDNÄRA ÄRLIG

Maria Skinnar

pendlar till Norge Maria Skinnar berättar om att jobba som specialsjukskötare i Norge. Hon trivs med arbetet och skulle inte byta det mot något annat. Coronapandemin var en speciellt utmanande tid för alla inom vårdbran­ schen. Maria arbetade själv på en corona­ intensivavdelning en bit utanför Oslo.

M

ARIA SKINNAR SÄT T E R sig ner vid köksbordet i det stora huset från 1800-talet i Kopparbyn, Malax.

Brasan brinner i den öppna spisen och solstrålarna lyser in genom fönstret. Marias telefon plingar, hon har under förmiddagen fått fyra olika arbetserbjudanden från bemanningsföretaget Dedicare där hon är anställd.

Maria har sedan sex år tillbaka arbetat som specialsjukskötare inom intensivvård i Norge. Hon beskriver arbetet som att hon har två olika liv, ett där hon arbetar så mycket som möjligt på kort tid och ett liv där hon är hemma och sätter guldkant på vardagen.

– När jag reser till Norge för att jobba så lämnar jag mitt privatliv här hemma. Där är jag enbart en arbetare och har knappt någon fritid. Det passar mig riktigt bra, säger Maria.

Att sätta sig på flygplanet och lämna alla måsten hemma i Malax är en härlig känsla.

– När jag är i väg på jobb är det enbart det som gäller. Då funderar jag inte på att städa, fixa i huset, göra mat eller andra saker som annars måste bli gjorda. När jag kommer hem efter några veckor eller månader är det skönt att bara vara hemma igen.

Vy över Ålesund. Foton: Privat

Det vanliga och näst intill självklara hamsterhjulet som många människor fastnar i, har Maria brutit sig loss från totalt.

– Jag älskar att vara hemma och det beror nog främst på att jag är borta så mycket. De små sakerna i vardagen, som att läsa en bok eller pyssla i trädgården är något jag värdesätter stort när jag är hemma. Kvalitetstid med familjen är också något som jag uppskattar ännu mera nu.

Hur allt började Året var 2018 och Maria arbetade som sjukskötare på intensivvårdsavdelningen vid Vasa centralsjukhus. Det hade varit hennes arbetsplats i 18 år och behovet av att testa något nytt var stort. Hamsterhjulet snurrade allt fortare och arbetsförhållandena inom vården i Finland var under all kritik.

– Jag tyckte inte längre att vi hade möjlighet att ge den goda vården som vi gett tidigare.

När Maria var 27 år gammal drabbades hon av livmodercancer och var sjuk en lång period. Samtidigt var hon ensamstående med två små pojkar, Joel och Axel. Efter tillfrisknandet var det omöjligt för henne att arbeta heltid, hon blev efter en tid halvtidspensionär.

– Trots att jag enbart arbetade 50 procent orkade jag inte längre.

Personalbristen var stor och man visste aldrig när nästa paus skulle ske.

I Vasa arbetade Maria med respiratorvård. Det innebar att hon ansvarade över en eller flera patienter per skift. Arbetet innefattade konstant övervakning av olika värden för att se till att inget kritiskt hände, under en redan mycket kritisk situation.

– Med tanke på arbetet kunde vi aldrig lämna patienten ensam. Personalbristen gjorde att vi aldrig visste när någon kunde komma och byta av oss.

2018 bestämde sig Maria för att ta sitt pick och pack för att arbeta i Norge.

– Steget var sista slutligen inte så stort för min del. Jag har inte längre några barn i huset och dessutom bor min bror i Norge.

Det är ett beslut som jag är väldigt tacksam över idag.

Maria tog då tjänstledigt från Vasa centralsjukhus och blev anställd hos bemanningsföretaget Dedicare.

– När jag gjorde min första arbetstur i Norge blev jag glatt överraskad. Inte bara var lönen mycket bättre, arbetsmiljön var också betydligt bättre för både patienter och arbetare.

Att komma från ett underbemannat Vasa där pauser inte var en självklarhet, till en intensivvårdsavdelning där skötarna på nattskiftet hade paus varannan timme, var en chock.

– Jag minns att jag tänkte ”men hur är det möjligt”. På samma antal patienter hade vi tredubblad personalstyrka och jag fick för första gången på länge göra jobbet ordentligt i lugn och ro.

Efter en tid bestämde sig Maria för att säga upp sig från arbetet i Finland. Numera arbetar hon enbart i Norge och reser för det mesta dit några veckor eller månader åt gången.

För- och nackdelar Som med alla arbeten finns det en del för- och nackdelar med bemanningsarbete i Norge. För Maria väger ändå fördelarna upp.

– Jag brukar säga att lönen är en bonus, men i själva verket är lönen en hel del bättre i Norge. Speciellt om du arbetar via ett bemanningsföretag.

För Maria har detta gjort att hon snabbare haft möjlighet att betala av huslånet och kan nu sätta guldkant på sin vardag.

– Utöver lönen, är den stora skillnaden stressnivån på arbetena. I Norge finns mer personal och bättre omständigheter. När jag går hem från arbetet vet jag att jag har hunnit med allt som ska göras och också hunnit göra det bra.

En annan fördel för henne är också de nya platserna hon får besöka. För det mesta har Maria de senaste åren arbetat på Akershus Universitetssykehus en bit utanför Oslo. Utöver det har hon arbetat och besökt flera mindre ställen runt omkring i Norge.

Maria i skyddsutrustning under Coronapandemin 2020.

5

ETT URVAL AV VÅRENS RESOR Fra Mare Thalasso Spa, Haapsalu • 1-7.4 ’Pernilla Wahlgrens Happy Ending’, Sundsvall • 12-13.4 Gardasjön • 22-28.4 Shetland och Orkney • 30.4-6.5 Våren i Riga • 9-12.5 Carolafesten i Helsingfors • 30-31.5 Mer info om alla våra resor på hemsidan! www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 06-7811 703

Årsmöte Välkomna till Solhem på årsmöte tisdag 27.02.2024 kl. 18

Stenbackens Service VE M

Vecko- och grovstädning Flyttstädning - packningshjälp Hushållsnära tjänster som ledsagning, butiks- och apoteksärenden, matlagning etc.

Viasvägen 95 66140 Övermalax

Vi behandlar stadgeenliga ärenden.

Servering.

MARIA SKINNAR BOR: Malax FAMILJ: Barnen Joel och Axel, särbon Dan, bonusbarn/barnbarn och föräldrarna Gun-Britt och Jan-Erik

Din hälsa – Vårt jobb

ARBETE: Specialsjukskötare inom intensivvård i Norge INTRESSEN: Att läsa, laga mat, gå på loppis, köpa gammalt porslin, fixa i trädgården och ”skärilivet” KURIOSA: Maria tar alltid med sig ost och smör till Norge, osten är allt för dyr där och smöret gillar hon inte. Det blir dock lite knepigt om bagaget försvinner på flygplatsen.

– En arbetsperiod jobbade jag på ett sjukhus i Kirkenes, en kommun bredvid ryska gränsen.

Det var 30 minusgrader och 38 sekundmeter under hela perioden jag arbetade där. Kylan var så påtaglig att butikerna knappt sålde grönsaker, de hann alltid frysa innan man var hemma igen.

Trots fördelarna finns det också nackdelar med arbetet.

– Det är alltid jobbigt när jag ska resa i väg. Att vara borta från familjen gör det tungt och ibland känns det som att jag missar en hel del. Men om man svänger på det så värdesätter jag tiden hemma med familjen mycket mer nu.

Bemanningsföretaget betalar för resorna och boendet. Att ta sig till och från Norge är dock inte alltid lätt.

– Flygförseningar och försvunna bagage är något som jag är van med vid det här laget. Resorna under coronapandemin var speciellt utmanande. Över lag är Maria väldigt nöjd med sin arbetssituation och kan

rekommendera vårdarbete i Norge starkt.

Coronapandemin ställde till det Under coronapandemin fick Maria helt tänka om gällande sitt resande. Alla flyg blev inställda och negativa tester krävdes både i Finland och Norge. Maria blev därför tvungen att köra bil till Norge och stannade därför där flera månader åt gången.

– I princip över en natt gick intensivvårdsavdelningen från sina vanliga rutiner till att bli en coronaintensivavdelning. I flera år arbetade jag enbart med coronapatienter, det var påfrestande men mycket lärorikt.

I början av 2020 kom beskedet om pandemin, Maria hade precis arbetat klart för denna period och reste hem till Malax. Efter bara några dagar fick hon reda på att avdelningen blivit en coronaintensivavdelning.

– På bara några dagar gick avdelningen från 14 patientplatser till 23 som mest. Det mest utma-

nande var förstås skyddsutrustningen som vi var tvungna att använda. Den var varm och vi hade svårt att ta pauser. I och med pandemin blev också resurserna mindre och patientantalet fler.

Som tur ordnade sjukhuset och företag i närheten med olika förnödenheter till personalen.

– Det var svårt för oss att gå och köpa mat på pauserna men företag donerade en hel del till oss arbetare. Vi fick bland annat baguetter och lemonad på pauserna för att orka.

Maria beskriver det som en tuff period där många människor berördes.

– Vi vårdade allt från enstaka små barn till vuxna patienter med corona.

Hon är ändå glad att få hjälpa till och göra skillnad i sitt arbete.

– Pandemi eller inte så trivs jag med mitt jobb och skulle nog inte byta ut det mot något annat.

Text och foto: Linnéa Strömfors

JONNA – fysioterapeut (McKenzie, fascia) ARNE – fysioterapeut (akupunktur) GUN – medicinsk fotvårdare

I samarbete med Kroppsverkstaden Idrottshallen Tel. 06-365 1767 - 050-340 8286

UTGIVNINGSDATUM 2024

HÄLSA & VÄLMÅENDE 8.2.2024

6 430030 490108

NR 8/OKTOBER 2023

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

|

|

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

HUS & HEM

BYGGA & RENOVERA

22.3.2024

VÅRTIDER

4.4.2024

MAT & DRYCK

2.5.2024

TRÄDGÅRD & UTELIV 30.5.2024

ULF INREDER MED ARVEGODS & RESEMINNEN

Kökstrender 2024

DRÖMHUSET I PETALAX Korsnäs scouter 50 år

Äntligen Bergömarknad

SÄTT IN EN SPIS OCH SPARA PENGAR!

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!

27.6.2024

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

byanyttkustnytt

Ta kontakt

ByaNytt & KustNytt

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

SOMMARLIV

GOTT HUMÖR TROTS SVÅR SJUKDOM

EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

045 1112135

takkahuone.com

Tandläkare Veronica Lindqvist, Patricia Riddar

VI KÖPER SPANNMÅL

Munhygienist Camilla Storm Närpesvägen 16 (Mittistan) Tidsbokning: 045-605 47 48 citydental.fi

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

6 430030 490108

NR 9/NOVEMBER 2023

|

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

NÄRPES

|

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

|

ISSN 0784-283X

|

WWW.LOKALNYTT.FI

BILAGA

RAYMOND WESANDER

FRITIDSLIV

12.9.2024

HUS & HEM

10.10.2024

VÖRÅ BILAGA

7.11.2024

HANDELSRESANDE VISIONÄR Annettes Syservice – slutet på en era

Papparum i Malax

KORSORD I TIDNINGEN

VINTERLIV

12.12.2024

MISSA INGET NUMMER!

Snapsvisekungen

Årets Närpeskonstnär

BOKA STÄDNING OCH TRÄDGÅRDSTJÄNSTER Utnyttja hushållsavdraget på -60%

Närpesvägen 32 • Rådhusgatan 1 sofia.ek@hus-tradgardsservice.fi 040-5422283 • www.ekss.fi

SPISKASSETTER

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!

ByaNytt & KustNytt

TILL ÖPPNA SPISAR Även måttbeställda Stromboli!

TRÄPELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Obs! Kom ihåg att mäta eldstaden!

spishuset.fi

KustNytt Digitala lösnummer

4,90 €/st lokalnytt.fi

Vard. 9–17 0500-797606 takkahuone.com

Tandläkare Veronica Lindqvist, Patricia Riddar Munhygienist Camilla Storm Närpesvägen 16 (Mittistan) Tidsbokning: 045-605 47 48 citydental.fi

6 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Vardagen med diabetes

kräver planering Håkan Stenfors i Övermalax har levt med sin variant av diabetes i snart trettio år.

Mycket har hänt sedan han fick sin diag­nos den där vårvinterdagen 1995.

Han har bra koll och vet att ju bättre han sköter sig, desto senare kommer eventuella följdsjukdomar.

H

Å K A N S T E N FO R S ÄR hemma från Västerhankmo och har arbetat som husbyggare i stort sett hela sitt liv. Han och frun Marianne fick en son och en dotter. Livet rullade på med hus, hem och småbarn samtidigt som han själv jobbade långa och tuffa arbetsdagar.

– Över lag kan jag inte klaga på min hälsa, inleder Håkan. Däremot har jag råkat ut för några olyckor, som kostat mig högra fingertoppen och tre tår under åren.

– Under år 1993 kände jag att orken inte riktigt började räcka till, det var som att lungorna inte fick tillräckligt med luft.

Håkan sökte läkarhjälp och småningom fick han diagnosen astma. Orkeslösheten förklarade läkarna berodde på den kroniska inflammationen i luftrören och att slem i luftvägarna gjorde det svårare att andas.

– Men inte blev den nu så mycket bättre med astmamedicinerna, minns Håkan. Så efter julhelgen 1994 beslöt jag att igen ta kontakt med läkarmottagningen vid hälsocentralen i Malax. Då var jag 35 år och fick en läkartid precis vid nyår.

Läkarna var villrådiga Håkan fick snabbt en känsla av att läkarna inte riktigt trodde att det fanns någon sjukdom i bakgrunden, utöver hans astma.

– Från nyåret fram till mars 1995 besökte jag alla sex läkarna som då jobbade vid hvc. Jag förklarade hur enormt trött jag var, samt att jag hela tiden otroligt törstig och kissade i stort sett hela tiden.

Han ordinerades olika undersökningar och blodprover, vars analyser inte gav läkarna desto fler ledtrådar.

– Jag fick uppfattningen att läkarna bara trodde att jag var ute efter sjukledighet, suckar Håkan.

Till sist besökte han än en gång läkarmottagningen en morgon, for på nytt via laboratoriet för fler prover och sedan hem för att ringa tillbaka till läkaren strax efter lunch samma dag. Han somnade igen direkt han kommit hem och vaknade med ett ryck. En snabb blick på klockan visade att det nu redan var eftermiddag.

– Jag ringde direkt till hälsocentralen och fick då besked om att direkt åka till centralsjukhuset i Vasa, eftersom jag hade ett blodsocker på 29,7 mmol/liter.

Jag hade alltså diabetes!

Håkan förstod ingenting, vad skulle det betyda?

Ingen i släkten hade diabetes, så han hade ingen uppfattning om vad som stod på. Han skulle dock få lära sig, under tio dagar på sjukhuset.

– Första dagen kom den ansvarige läkaren inom diabetesvård vid sjukhuset och pratade med mig. Han var mycket tydlig: ”Du har själv ställt till din sjukdom. Det är ditt eget fel att du har fått diabetes”.

Håkan tog in vad läkaren sade, men kunde inte riktigt förstå vad han gjort för att orsaka sjukdomen.

– Jag var inte överviktig och hade slutat röka helt två år tidigare när man menade att jag har astma. Mitt arbete var både rörligt och krävde att jag fysiskt höll mig i form, för att orka med långa arbetsdagar. Men som lydig patient tänkte jag att inte kan jag nu börja säga emot en välutbildad läkare.

Håkan passar här på att inflika, att visst har han också träffat många bra läkare, men inledningen på hans diabetes blev rent

Håkan Stenfors har lärt sig att lyssna mer på kroppen efter sin diabetesdiagnos.

ut sagt helt fel, det ser han ju nu efteråt.

Ge sig själv sprutor Redan den första dagen fick Håkan börja öva att ge sig själv insulin med spruta.

– Det funkade inte för mig att ha en insulinpump, eftersom jag ofta klättrade som byggare och behövde kunna röra mig utan att vara orolig för att den lilla kanylen skulle lossna från huden.

Klockan sju kollar han sitt blodsocker, som bör vara mellan 4 och 7 mmol/liter, gärna kring 5 innan han ätit frukost. Inför morgonmålet sticker han sitt korttidsverkande måltidsinsulin. Vid niotiden

sticker han sitt långtidsinsulin, numera räcker det med en gång om dagen. Inför lunch blir det igen en dos måltidsinsulin.

– Och så fortsätter det under dagen, förklarar Håkan. Inför middagen vid 16-tiden sticker jag igen måltidsinsulin och så inför kvällsbiten klockan 20 igen korttidsverkande måltidsinsulin.

Dessutom behöver han kontrollera blodsockret extra noga om han blir förkyld, får magsjuka eller något oväntat händer under dagen som påverkar hans blodsocker – exempelvis att det drar ut innan han får i sig lunchen.

Sedan många år tillbaka sticker Håkan sina insulindoser med

färdigfyllda insulinpennor, där han vrider upp rätt antal enheter insulin. För att kontrollera det aktuella blodsockervärdet läser han av sin glukosmätare, en sensor som han fäster på huden nere på magen och har storleken av en femcents slant.

– Det gör att jag slipper sticka mig i fingertoppen lika ofta, förklarar Håkan. Sensorn som är fäst under huden läser av mitt blodsockervärde kontinuerligt och larmar om värdena går under eller över det intervall jag ställt in som accepterat.

Håkan har koll, det är verkligen inget snack om saken. Men han suckar igen:

7 Mamma Mia! The party Weekendresor till Stockholm

Teaterresor

Umeå

Till Stockholm 7-10.3, 21-24.3.

Mamma Mia! The Party 11-14.4 Änglagård musikalen 11-14.4 Lazarus musikalen Till Umeå 27-28.4 Bröllopsresan Småstadslivs humorshow

Shoppingkryssningar lördagar 2.3, 23.3, 27.4 Hotellresor 13-14.4, 27-28.4, 30.4-1.5

Till Höga Kusten 12-13.7 & 18-19.7 Bygdespelet av Tomas Ledin

Türi

Riga

28.3-1.4, 27.4-1.5

Tallinn

1-3.3, 29-31.3, 29.3-1.4 16-18.5 Blomstermarknad 06 318 4000 oravaistrafik.fi

Håkan har lärt sig att lyssna på kroppen mer idag. Han rör på sig varje dag och vet att det är viktigt att vila då han ibland får känningar från hjärtat eller från blodsockret. Därför har han alltid med sig sina Nitro-tabletter, mellanmål och utrustning att kontrollera eller reglera blodsockret.

Företagshälsovård vard. kl. 8–16

tel. 040–357 8737

– Alla är på något sätt experter på mig. Allt från min fru här hemma till läkare jag besöker eller diabetessjukskötarna som jag ska samarbeta med. Det är verkligen inte lätt att få en praktisk dag att motsvara en teoretisk planering.

Ibland blev ju dagen inte som det var planerat för min diabetes – och då måste jag anpassa allt enligt hur det blir.

Allt är inte förbjudet Håkan har ibland fått en rejäl utskällning av ”såkersköjton” för att han dels hade för lågt mätvärde vid besöket samtidigt som hans långtidsglukos, vilket kallas HbA1C, var för högt. Trots att han försöker hålla lagom värden varje dag, år ut och år in. Flera läkare har också givit långa förmaningar och uppsträckningar i samband med besök.

Så tillägger Håkan med ett leende: – Men jag har inte tid med att vara bitter. Och vet du: nu har det kommit en så prima diabetesskötare dit till centralsjukhuset i Vasa. Hon bemöter en så passligt och har egen erfarenhet av vad diabetes kan betyda. Det känns bra från första stund man kommer in och träffar henne.

Håkan minns att han tidigt fick lära sig av en läkare, att alkohol inte är till nytta vid diabetes.

– Läkaren sa dock, att det är tillåtet med en bastuöl i veckan, skrattar Håkan. Faktum är att jag då började med bastuölen på fredagar – jag hade inte druckit öl innan!

Håkan har blivit skicklig på att beräkna energiinnehållet i det han äter och dricker, liksom att anpassa energiförbrukningen under dagen.

– Visst var jag mer noggrann då i början, med val av råvaror och vilken mat jag åt. Fast det ska också sägas, jag lagar mycket sällan mat själv här hemma.

Motion varje dag Håkan säger att han ännu för fem år sedan vägde omkring 80 kilogram. Nu har vågen visat lite fler kilon, men han strävar till att komma ner under 90 kilogram igen.

– I vinter har jag varit orkeslös en längre tid, men annars tycker han om att springa upp och ner i motionstrappor utomhus. Stavgång blir det varje dag i ungefär 45 minuter, vilket motsvarar ungefär 4500 steg. Ibland delar han upp stavgången till två halvtimmespass.

Håkan har periodvis värre smärta i nacken, så då kan det vara utmanande att promenera med stavarna. Då brukar han röra på sig i skogen i stället. Eller cykla då föret är bra ute.

– Men visst, erkänner han. Nog vill jag helst fara ut längs vägen när det är mörkt, så inte folk ska se mig och undra om jag inte har annat att göra.

Håkan ler lite och säger att han vet att andra knappast funderar desto vidare på hur andra rör på sig, men det känns ibland bättre att motionera då andra inte lägger märke till det, tycker han.

Hypoklykemi Eftersom han sticker insulin finns det en risk att han får för lågt blodsockervärde. Och visst har även Håkan drabbats av detta, hypoglykemi.

– Då vill jag helst dra mig undan och gömma mig, säger Håkan. Det är viktigt att familjen och arbetskamraterna vet att man har diabetes, så att de också reagerar på om man förändras för att blodsockret sjunkit för lågt.

Det har hänt Håkan att han promenerat för långt utan mellanmål eller glukostabletter, Siripiri, i fickan.

En gång fick han även ett blodsockerfall i bastun och ambulans fick tillkallas för att snabbt få upp

värdet genom att ge en glukagoninjektion eller glukos som dropp.

– Jag har alltid med mig snabba kolhydrater i en väska, visar Håkan. Elovena–mellanmålskex, lemonad, choklad eller någon frukt. Skulle glukosvärdet sjunka riktigt lågt går det bra att sätta lite honung eller sirap på insidan av mina kinder.

Håkan är idag 63 år och pensionär. Det gör att han också kan leva mer regelbundet, enligt planen, än under åren då han jobbade och dagarna kunde medföra stora variationer.

– Tidigare har jag vikt en stor del av min fritid åt veterantraktorföreningen där jag också var ordförande, berättar Håkan. Nog finns intresset för gamla maskiner, traktorer och mopeder kvar, men jag är inte med i föreningslivet längre.

Det viktigaste för att Håkan ska må bra med sin diabetes är just att han planerar, är förutseende med mellanmål och regelbundet äter sina måltider.

– Och det blir ju lite knepigt med allt det här då jag har lite fel av att vara otålig, skrattar Håkan.

Annars är det inga större begränsningar. Jag brukar tänka på något som en person sa: ”Du måste nog leva också!”

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Kaskö, Kristinestad, Närpes Teuva, Kauhajoki

Specialläkare, undersökningar & dagkirurgi vard. kl. 9–16 tel. 06–357 8700 Lappfjärdsvägen 10, 64100 Kristinestad

NÄRA, LÄTT OCH FLEXIBELT Behöver du hjälp med marknadsföring och innehållsproduktion?

Vi tar hand om det!

SLAMBRUNNSTÖMNING OCH AVFALLSHANTERING

STORSVEDS SOPSERVICE Tel. 0500-708381 Även Solf och Sundom

Vapen•Ammunition•Optik Verktyg•Bilreservdelar Reservdelar till lantbruket Algotsvägen 1, Närpes Tel. 06 2200600

8 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Från Petroskoj, Ryssland till Petalax

– Möt Vasas främsta makeupartist Valeria Simonova flyttade som tio­åring från staden Petroskoj i Ryssland till Petalax med sin mamma. Valerias liv speglar en blandning av ryska och finska traditioner. I dagsläget arbetar hon som en av Vasas främsta makeup­ artister. hel del rasism. Än idag möts jag av människor som inte kan förstå varför jag bor i Finland, då har jag ändå bott här i majoriteten av mitt liv.

Trots utmaningarna är Valeria väldigt tacksam och stolt över att hon har fått bo i Finland. Hennes drömmar om ett fint liv med en bra karriär har gått i uppfyllelse just här.

VE M VALERIA SIMONOVA ÅLDER: 29

S

NÖN FALLER SAKTA ned från himlen utanför fönstret när Valeria Simonova, 29 år, berättar om sin uppväxt i Ryssland och Petalax. När Valeria var tio år flyttade hon och hennes mamma till Petalax och livet tog en totalvändning för den glada tioåringen.

– Mamma tog chansen att flytta till Finland för att ge mig ett bättre liv. Jag har mamma att tacka för de möjligheter som har lett mig till där jag är idag, säger Valeria.

Hon dricker kaffe ur en Muminmugg, i sin lägenhet i Vasa, och berättar hur hon själv uppskattar traditioner från både Ryssland och Finland.

– I vuxen ålder, speciellt i och med coronapandemin när vi inte

BOR: I en lägenhet i centrala Vasa tillsammans med sin sambo.

URSPRUNG: Bodde i Petroskoj, Ryssland tills hon fyllde tio år. Då flyttade hon och hennes mamma till Petalax.

ARBETE: Egenföretagare inom skönhetsbranschen.

BÄST TIPS FÖR MOGEN HY: Mycket fukt och solskyddsfaktor 50.

kunde besöka mitt hemland, har jag saknat mina rötter. En stor del av min barndom har jag ändå bott i Ryssland och traditionerna är väldigt viktiga för mig. Jag har aldrig saknat mitt hemland så mycket som nu. Något jag saknar extra mycket är min släkt, min bästa vän, den ryska maten och

framför allt mina mor- och farföräldrar.

Som barn var det lätt för Valeria att anpassa sig till kulturen på landsbygden i Petalax.

– Jag lärde mig flytande svenska på sex månader, det är otroligt hur mottagliga barn är. Trots det har jag genom åren stött på en

Vasas främsta makeupartist Efter gymnasiet valde Valeria att flytta till Korsholm och studera till estenom. Det är en bachelorexamen på Novia inom skönhet och kosmetik.

– Jag har alltid haft en passion för estetik. Min handledare i gymnasiet rekommenderade estenomutbildningen och på den vägen är det.

Redan under studietiden blev det klart för Valeria att hon ville bli egenföretagare. Efter många om och men startade hon, under sitt sista studieår 2018, företaget Valerix.

– Jag har alltid velat starta eget företag. Det beror nog på att jag alltid har haft inställningen att jag vet bäst inom mitt område, då är det svårt att jobba för någon annan. Jag har själv sett hur bristande ledarskap kan förstöra en arbetsplats och som egenföretagare får jag skapa miljön själv.

Skönhetsbranschen i Vasa är relativt liten och konkurrensen är hård.

– En dag är man inne och en dag är man ute. I fem års tid utbildade jag mig mer och mer och lärde mig en hel del saker på vägen. Jag strävade efter att bli den bästa och det självklara valet i Vasa och det blev jag.

Med skinn på näsan och en hel del kunskap lyckades Valeria.

– Det är viktigt att som egenföretagare, och människa över lag, kunna lyfta sig själv. Varför ska någon annan tro på dig och du inte ens gör det själv? Ändå vill jag understryka att man också ska lyfta andra. Vi behöver mer kärlek i den här branschen och allt prat bakom ryggen behöver upphöra.

Paus från företagandet Efter fem år som egenföretagare utan semester, paus eller någon form av avlastning, bröt Valeria ihop.

– Jag arbetade nonstop i fem år.

Min enda prioritering var Valerix.

Mina kunder kom på första plats och min hälsa på andra. Oavsett när, var och hur kunderna behövde mig så ställde jag upp. Somrarna och bröllopsperioden var värst.

Valeria tar ytterligare en klunk av sitt kaffe, funderar en stund och berättar: – För ungefär ett år sedan gick jag rakt in i väggen. Jag hamnade i en djup depression och bestämde mig för att helt ta en paus från företagandet. 2023 har varit mitt viloår, där jag har känt efter vad jag egentligen vill göra.

9

HOS OSS FÅR DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID

tiner a r e p o s ch lin o r r a t s öa!

Grå k t t a n a gar – ut handlin ljusbe n.

L P I ! t e Nyh ögo för torra

Hudvårdsrutinen på morgonen är en viktig komponent för att skydda huden.

Ett ansiktsserum med C-vitamin är en bra grund, det jämnar ut hudtonerna och ger ett lyster. Efter det passar en återfuktande dagkräm. Det viktigaste för att skydda och skona huden är solskyddsfaktor, även på vintern.

Tel. 010 5088 100 vaasa@silmasairaalapilke.fi Vasaespl. 17, 65100 Vasa

Märket La RochePosay har en riktigt bra nattkräm enligt Valeria. Denna passar för många olika hudtyper och finns att köpa på apotek. Ett bra komplement till kvällsrutinen är också ett serum med retinol och en ansiktsolja som återfuktar huden under natten.

www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

Vi betjänar er! år. Det är svårt att både sminka och ta hand om mogen hy, speciellt för dem där hemma som inte har någon utbildning. Det är otroligt att se glädjen i en mormor som känner sig riktigt vacker efter att jag har sminkat henne.

Det är viktigt att som egenföretagare och som människa överlag kunna lyfta sig själv.

Valeria har kommit ur den värsta perioden i sitt liv, hon är nu på andra sidan.

– Jag känner ännu att jag behöver ta det lugnt och inte pressa mig själv för mycket. Nu vet jag vad framtiden ska erbjuda, jag vill föreläsa om yrket till andra.

Vidareutbildar sig till ingenjör Hon känner sig klar med livet som makeupartist, nu väntar i stället ett liv av föreläsningar och lektioner. Vid sidan av egenföretagandet studerar hon också till ingenjör inom IT. – Jag har en stor passion för att föreläsa och i framtiden är drömmen att kombinera skönhetsbranschen med IT-branschen.

– Min favoritkundkrets har alltid varit människor som är 40+

Boka tid hos våra ögonläkare, så berättar vi om just du skulle ha nytta av den nya behandlingsformen.

Less is more Valeria berättar att hon har några bra grundtips för att hålla hyn i gott skick.

– Det finns några riktigt viktiga delar i en sminkrutin. Det första är framför allt fukt! Man ska gärna ha olika hudvårdsrutiner för morgon och kväll där huden blir återfuktad på rätt sätt. Satsa mer på hudvård än på smink, det gynnar dig i längden.

– På morgonen är det bra att använda sig av ett serum med c-vitamin, det jämnar ut hudtonen. Sedan applicerar man en bra återfuktande ansiktskräm och till sist ska man alltid avsluta med solskyddsfaktor både på sommaren och vintern.

– Kvällsrutinen borde bestå ett serum med retinol, nattkräm och eventuellt en ansiktsolja.

Retinol är det enda ämnet inom hudvård som kan minska ålderstecken, det är dock viktigt att man inte använder det under en graviditet. Efter retinolserumet ska man använda en rik och intensiv nattkräm och till sist en ansiktsolja som återfuktar hela natten.

– Att peela hyn med en djuprengöring en gång i veckan gör att hudvården sjunker in och sminket sitter bättre. En budgetvariant som man kan tillverka hemma är att använda kaffesump och kokosolja. Man gnuggar ansiktet med det och sköljer bort.

– Med åren ska man tänka ”less is more”. Ju mindre smink du har, desto bättre blir det. Det är också viktigt att sminket är i krämform, puder torkar ut och framhäver rynkor. Använd ett tunt lager med smink.

– Det är också viktigt att minnas att alla har olika hy, det som passar bra för en person kanske inte passar bra för nästa. Det här är ändå generella tips för mogen hy.

I samarbete med Ögonsjukhuset Pilke

Rodenstocks biometriska linser endast hos oss i Vasa!

Vasaesplanaden 17, 65100 Vasa • mån-fre 8.30–16.30 • Tel. 010 5081 570 fennooptiikka.fi/tuike Tidsbokning till ögonläkare silmasairaalapilke.fi

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER! Text och foto: Linnéa Strömfors

byanyttkustnytt

ByaNytt & KustNytt

10 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Klimakteriet

– minska dina symtom Klimakteriecoachen och motions­ koordinatorn för Malax kommun Sara-Lotta Huhtaoja berättar om sina bästa tips för att minska klimakteriesymptom.

K

LOCKAN SLÅR 03:00 och du vaknar i en pöl av svett. Dags att stiga upp för att byta sängkläderna – igen! Vad är det som händer egentligen? Det känns som att kroppen brinner upp. Känslan går från bröstet upp mot huvudet och till sist gör hettan att du får hjärtklappning. Det hela pågår i ungefär tre minuter innan det äntligen släpper. Är detta något som du varit med om? Då kan det hända att just du har anlänt till det ökända klimakteriet. Sara-Lotta Huhtaoja är utbildad klimakteriecoach. Här kan du läsa om hennes bästa tips för att minska klimakteriesymptomen.

Förändringar i hormonbalansen Klimakteriet är en period före och efter menopausen. Kvinnor anses ha genomgått menopausen när de varit utan menstruation i tolv månader.

– I västvärlden är den vanligaste åldern för menopaus vid 51– 52 års ålder. Symtomen kommer smygande under förklimakteriet och det är också där vi behöver vara medvetna om dem och göra något åt dem för att må så bra som möjligt, säger Huhtaoja.

Under klimakteriet sker en förändring i hormonbalansen. Östrogen, progesteron och testosteron är i obalans och värdena sjunker.

– Fram tills klimakteriet är kvinnor överlag skyddade från exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt osteoporos (benskörhet).

Risken att drabbas av dessa sjukdomar ökar markant i samband med klimakteriet.

Klimakteriet kan påverka kvinnokroppen under en lång tid, i genomsnitt under fyra till tio år. Men hur vet man då att man har gått in i klimakteriet?

– Klimakteriet kan smyga sig på och oftast påverkas man av symtom i olika skeden. Alla symtom kommer inte på en gång.

De vanligaste symtomen är värmevallningar, svettningar, torra slemhinnor, minskad sexlust, humörsvängningar, viktuppgång och värk.

– Cirka 80 procent av alla kvinnor drabbas av någon typ av symtom. Av dessa kvinnor drabbas 30 procent av svåra symtom under en längre tid.

Svåra symtom påverkar kvinnans liv i den grad att vardagen förändras. Det kan handla om att man sover så dåligt att det påverkar jobbet, man får torra slemhinnor som stör eller att sexlusten minskar.

– Tyvärr finns det ganska lite forskning om klimakteriet. Det är både dyrt och invecklat att forska om oss kvinnor. Som tur finns det en hel del vi kan göra själva för att lindra symtomen

Lindra symtomen – detta kan du göra Det finns tre övergripande tillvägagångssätt som man kan använda sig av för att lindra de flesta symtom. Träning är A och O, tränar man regelbundet minskar i regel symtomen. Utöver det är en välbalanserad kost och tillräckligt med sömn viktigt.

– Jag kan också rekommendera alla att regelbundet besöka en gynekolog och direkt berätta om vilka symtom man upplever.

Det finns flera behandlingar och salvor som kan ge lindring mot symtomen.

Värmevallningar, eller ”mommokuume” som det också kallas i folkmun, är ett vanligt symtom som associeras med klimakteriet.

Värmevallningar uppstår ofta på natten och kan göra att man vaknar upp helt genomsvettig. Det beror på att östrogennivåerna sjunker.

– Det bästa sättet att minska symtomet är genom regelbunden träning. Vid värmevallningar är det bra om träningen gör att man svettas regelbundet så att kroppen

VE M SARA-LOTTA HUHTAOJA BOR: I Vasa, uppväxt i Malax

minskar med åldern och styrketräning bygger upp muskelmassan igen.

JOBB: Motionskoordinator för MalEtt annat sätt ax kommun, personlig tränare och att minska på drar kurser vid Kroppsverkstaden värmevallningTIPS: Fråga din mamma hur hon arna är att dra påverkades av klimakteriet. Det är ner på koffein, ett bra sätt att förutspå sin egen alkohol, starka situation. kryddor och socker.

– Något som också brukar hjälpa är att klä hålls i balans. All typ av träning sig i lager på lager. Då kan man som gör att man svettas är bra, lätt klä av sig ett lager om man men jag poängterar gärna vikten känner att en vallning är på inav styrketräning. Muskelmassan kommande.

UTBILDNING: Hälsovårdare, personlig tränare, kostrådgivare och klimakteriecoach

En känsla av oro i kroppen Humörsvängningar och hjärndimma är också vanliga symtom för kvinnor i klimakteriet.

– När kvinnor kommer in i klimakteriet får de ofta en känsla av oro i kroppen. Det känns som att man är på fel plats och börjar fundera på vad meningen med livet är. Man kan känna sig gråtmild, ledsen, orolig samt uppleva ångest.

Familjen brukar reagera och påpeka att man har förändrats.

Det man kan göra för att lindra humörsvängningarna är att regelbundet träna, ta frisk luft och är symptomen riktigt besvärliga löns det kanske att prata med sin förman på arbetet om situationen.

11

Minskad sexlust och torra slemhinnor är också symtom som många kvinnor drabbas av.

– Träning i form av knipövningar, användning av glidmedel och tala med både partner och gynekolog rekommenderas. Det är helt onödigt att gå med besvär som kan lindras. Många går runt med irritationer i underlivet utan att söka hjälp.

Viktuppgång är ett annat vanligt symtom under klimakteriet. Det beror också på obalansen i kroppen. En kombination av regelbunden träning, varierande kost och tillräckligt med sömn är då viktig.

– Tidigare i livet lägger man på sig fett över hela kroppen, under och efter klimakteriet samlas fettet i huvudsak runt magen.

När man blir äldre blir livsstilen också oftast lugnare, stillasittandet ökar och man kanske tar ett vinglas om kvällarna i stället för att hålla sig aktiv.

– Undvik småätande och känslomässigt ätande, som att ha mat som belöning eller bestraffning.

Ett tips är att man kan skriva en kostdagbok. Då skriver man ner allt man äter under en veckas tid. Är man medveten om vilka situationer som triggar i gång småätandet är det också lättare att undvika dem.

Sofia Ek och Mikaela Wikman har drivit företaget Din Hjälp i Närpes sedan 2016 och behovet av deras tjänster har ökat kontinuerligt. Idag har de tio anställda och målsättningen är att kunna anställa en egen läkare och växa även geografiskt.

Allt större behov av privata vårdtjänster

Viktigt med återhämtning Värk i kroppen kan speglas på olika sätt för olika människor. En dag kanske man har ont i armbågen och en annan dag kan det handla om värk i knät, trots att kroppen annars är frisk. Det behöver inte alltid ha med åldern att göra, klimakteriet kan också vara en bidragande faktor.

– Benskörhet ökar under klimakteriet därför är det viktigt att man tränar upp muskelmassan. Styrketräning, konditionsträning, rörlighet och avslappning är lämpliga träningsformer för att minska värk i kroppen.

Riktigt hård träning passar ändå inte för alla.

– Under klimakteriet och när man blir äldre krävs mer och mer återhämtning efter träning. Efter ett ordentligt träningspass behöver man minst en återhämtningsdag innan nästa träning. Då kan man exempelvis göra avslappningsövningar, gå promenader eller meditera.

Det finns hjälp att få för kvinnor i klimakteriet, man kan kontakta sin gynekolog eller besöka en klimakteriecoach.

– Vid Kroppsverkstaden kan jag hjälpa kvinnor i klimakteriet med exempelvis kostschema och träning, samt ge konkreta tips för hur man lindrar symtomen. Gå för guds skull inte med symtom i onödan, säger Sara-Lotta Huhtaoja.

Text och foto: Linnéa Strömfors

Insikten i hur många äldres vardag ser ut, det allt större behovet av hemservice och vård i hemmet samt det faktum att allt fler bor hemma allt längre, var huvudfaktorerna som ledde till att vårdföretaget Din Hjälp Ab grundades. Nu betjänar Sofia Ek och Mikaela Wikman samt deras växande personalstyrka alla ålderskategorier både med hembesök och vid den egna mottagningen i centrum av Närpes.

S

OFIA EK DRIVER sedan många år tillbaka städföretag med verksamhetspunkter både i Närpes och i Vasa.

– Hos många av våra äldre kunder märkte jag att det även fanns ett behov av olika typer av vårdtjänster i hemmen, inleder hon.

– Jag grundade det som idag heter Din Hjälp för över tio år sedan, men två graviditeter och föräldraledigheter, varav den ena med tvillingar, kom emellan och företaget lades på is.

Några år senare tog Mikaela Wikman, då avdelningsskötare på Närpes HVC, kontakt med Sofia med initiativ till en nystart.

– Jag hade då haft samma arbete i tio år och kommit fram till att hemvård och hemsjukvård borde kunna ges från ett och samma ställe. Om samma personer handhar båda delarna är det lättare att se vartåt utvecklingen går hos patienten och man får en bättre helhetsbild, förklarar Mikaela.

Hon ville få möjlighet att utveckla och göra det hon själv ville göra, i den inriktningen hon själv ville, utan att någon skulle kunna bromsa henne.

– Mikaela kom med som delägare och vi gjorde en omstart av företaget i nytt namn 2016, fortsätter Sofia. Vi erbjuder nu både hemvård, avlastning för närståendevårdare, hemsjukvård, vårdbedömningsbesök i hemmet, palliativ vård samt mottagning enligt tidsbeställning.

När Din Hjälp öppnade egen mottagning 2022 öppnades även möjligheten till att snabbt och smidigt få läkarkonsultation och recept, även kvällar och helger.

– Mottagningen uppskattas av alla åldersgrupper, de som besökt mottagningen kommer oftast igen, konstaterar Sofia.

Den snabba och flexibla servicen är möjlig genom Din Hjälps kunniga personal, samt delvis tack vare det nära samarbetet med Trinitas i Åbo, men målsättningen

är att snart få en egen läkare på plats.

– För tillfället har vi cirka 20 anställda. På sikt strävar vi efter till att utvidga mottagningen och även till att utvidga det geografiska verksamhetsområdet, tillägger Sofia.

Kompletterar den offentliga vården – Vårdplatserna inom den offentliga vården blir färre samtidigt som trycket på dem ökar. Vi kan ta vid där den offentliga vården inte har resurser, såsom till exempel efter att man hemförlovats efter en operation men ännu behöver hjälp, förklarar Mikaela.

Inom ramen för hemsjukvård ryms allt från stygnborttagning och sårvård till blodtryckskontroller och blodprov, urinprov och CRP-mätning, medicinutdelning, injektioner och kateterbyten.

Något som de båda kollegorna också noterade ett behov av var företagshälsovård, och vägg i vägg med mottagningen finns numera en egen enhet just för det ändamålet. Där betjänar servicechef Mikaela Lundell samt företagshälsovårdare Julia Nummela.

– Vi är en företagshälsovårdsproducent som tillsammans med våra kunder redan från grunden önskar bygga upp ett välfungerande koncept, där företagens behov och önskemål tas i beaktande i den dagliga verksamheten, berättar Mikaela.

– Vi vill tillsammans med våra kundföretag prioritera den förebyggande verksamheten för att minska sjukfrånvaro och främja arbetshälsan, tillägger Julia.

Text och foto: Anna Sand

Sofia visar Emsella – en stol utvecklad för att träna bäckenbotten genom att framkalla knipövningar.

– Genom att i god tid och regelbundet träna bäckenbotten kan man undvika att drabbas av inkontinens som äldre. En kur på sex gånger i Emsellastolen har visat sig ha god effekt.

12 HÄLSA & VÄLMÅENDE

När traditionell massage och fysioterapi inte hjälper Med rötterna stadigt kvar i Malax verkar massören och fysioterapeuten Dennis Haglund sedan fem år tillbaka främst i Esbo, där han bor med sin familj. Några dagar i månaden har han ändå fortfarande mottagning på sin gamla hemort – något som ger österbottningar möjlighet till alternativa behandlingsmetoder som visat sig ha god effekt på olika problem.

H

ÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE är Dennis stora intressen. Som nybliven massör startade han eget företag 2010 och vidareutbildade sig sedan till fysioterapeut, en examen han fick 2016.

– Jag bodde i huvudstadsregionen även under studietiden och min fru är hemma härifrån. Eftersom vi inte vet något om hur framtiden ser ut – kanske vi en dag flyttar tillbaka till Österbotten – ville jag behålla företagets anknytning till Malax. Jag är trots allt här för att hälsa på familj och kompisar regelbundet, och har då samtidigt mottagning varje månad här, förklarar Dennis.

I huvudstadsregionen är han verksam på två olika mottagningar, varav den ena är den privata Oloni-kliniken med fokus på speciellt mag- och tarmhälsa.

– Kroppen är en helhet och allt hänger samman. Grundorsaken till ett problem, en smärta eller ett symptom, kan sitta helt någon annanstans i kroppen. Just magoch tarmhälsan har en enormt stor inverkan på speciellt många vuxnas allmänna hälsotillstånd idag, berättar Dennis.

På sin mottagning började han för ett antal år sedan stöta på allt fler kunder som trots många behandlingar inte blev hjälpta av den traditionella massagen eller av fysioterapin. Det här var något han bara inte kunde acceptera, utan började gräva djupare i.

Gammalt trauma kan ligga bakom – Jag insåg snart att ju lättare behandling jag gav många av klienterna, desto bättre blev resultatet. Jag började intressera mig för Neurolize-metoden, som utvecklats av ålänningen Tom-Stefan

Witting, samt för kraniosakral terapi – en mjuk behandlingsform som utvecklats från osteopatin, berättar Dennis vidare.

Båda metoderna tar avstamp i nervsystemet och att det kan finnas någon form av trauma i bakgrunden, antingen fysiskt eller emotionell, som kan vara orsaken till de problem man har.

Neurolize-metoden grundar sig långt på att man föds med olika reflexer, som alla spädbarn besitter, och som utgör grunden till den motoriska utvecklingen och musklernas samarbete för resten av livet.

– Ett trauma behöver inte vara så traumatiskt som det låter, ler Dennis. Det kan vara en hjärnskakning, ett benbrott eller en svår förlossning – men också något psykiskt som man varit med om.

De fysiska effekterna av traumat kanske dyker upp på ett helt annat ställe i kroppen, 10, 20 eller 30 år senare, förklarar Dennis vidare. Kroppen har då utvecklat olika former av skyddsreaktioner och kompensationsmönster för att komma runt traumat, och då fungerar inte de traditionella behandlingsmeDennis Haglund strävar till att göra toderna och om de gör det är det sin terapi effektiv och med långvariga oftast bara tillfäleffekter. Han behandlar allt från spädligt, tillägger han. barn och barn med motoriska probpå näringsfronEn annan orsak lem till idrottare och äldre. ten. Med Neurotill problemen lize-metoden ska kan också vara man kunna se just olika magförbättringar och och tarmproblem, någon form av näringsbrist eller för att veta hur han ska gå vidare muskelavslappningar på så kort tid som två minuter. Liksom kraproblem med ämnesomsättning- med patienten. en.

– Jag är krävande på så sätt att niosakral terapi utförs den enbart jag vill se förbättringar snabbt un- med händerna.

Alternativa metoder – Kraniosakrala terapin är långder en behandling, säger han. Om Dennis inleder alla sina behand- det inte lyckas, tyder det ofta på sammare och består av mycket lätt lingar, som utformas individuellt, att problemen är skyddsreaktioner beröring – max fem grams tryck – med olika muskel- och nervtester, till följd av trauman eller trubbel och grundidén är att balansera upp

Foto: Privat

bäcken, ryggrad och nacke. Trots sin lätthet kan den framkalla både känslor och minnesbilder – det är en psykofysisk behandlingsform som lånat idéer bland annat från psykoterapin och psykosyntesen, fortsätter Dennis.

Den lätta beröringen innebär dock att många först ifrågasätter metoderna och effekten av dem.

– Många undrar nog först vad jag egentligen håller på med, ler Dennis, men det har konstaterats

13 KT FA A

Foto: Anna Sand

• Neurolize-metodiken är ett unikt system med nycklar till människans nervsystem, utvecklat av ålänningen och ergoterapeuten Tom-Stefan Witting med inspiration från flera olika behandlingsformer, bland annat Svetlana Masgutovas MNRI och primära reflexmönster, TCM, samt Karl-Axel Linds lära inom reflexologi.

• Efter som vårt psykiska mående speglas i kroppen kommer man automatiskt åt även den mentala biten när man får tillgång till sin kropp.

• Kraniosakral terapi är en mjuk behandlingsform som utvecklades ur osteopatin i början av 1900-talet av William G. Sutherland.

• Med hjälp av kraniosakral terapi kan man nå kroppens självläkningsförmåga och komma åt såväl de fysiologiska som emotionella och mentala delarna av individen.

• Neurolize-metoden och kraniosakral terapi passar alla åldrar och används för att behandla många olika typer av problematik, till exempel stress, spänningar och neurologiska problem.

• Via kommunikation med musklerna når man nervsystemet och våra genetiskt kodade rörelsemönster. Effekten är oftast omedelbar.

• Neurolize-metodikens grund ligger i de primära reflexerna och hur de påverkar oss genom livet och är idag en metodik som passar de allra flesta, oavsett problematik.

• Från början låg fokus främst på den fysiska/ fysiologiska mekanik som omfattar skallen med dess fogleder, korsbenet och dess förhållande till höftbenen, ryggkotorna, hjärnhinnorna, hjärnan samt ryggmärgen tillsammans med ryggmärgsvätskan och dess cirkulation.

• Idag har metoden utvecklats till att omfatta hela kroppen och alla dess organ genom dess vätskeflöde och fasciala system.

Behandlingarna har visat sig ha god effekt på bland annat följande problem: • Smärtor och spänningar i bland annat nacke, rygg, axlar, höfter, knän och fötter • Stress & trauma • Hjärnskakningsproblematik • ADHD, autism och inlärningssvårigheter • Neurologiska problem • Idrottsskador och idrottsoptimering Källa: https://www.neurolize.fi/

att om inte Neurolize-metoden hjälper till en början, gör väldigt sällan heller träning, massage eller fysioterapi det. Då får man börja med kraniosakral terapi eller fundera över om det i första hand behövs hjälp för mag- och tarmhälsan, såsom kostförändringar eller kosttillskott.

– Dessutom är effekterna betydligt mer hållbara av de här metoderna samtidigt som de gör klienterna mer mottagliga för de traditionella behandlingsmetoderna, om även de behövs, tillägger han.

inställningar och gå till grunden med problemen.

– Jag jobbar sällan utifrån diagnoser utan vill alltid själv se i praktiken vad mina tester pekar på. Tre till fem behandlingar kommer man långt på med de flesta, men har problematiken varit väldigt allvarlig eller långvarig tar det förstås en betydligt längre tid för symptomen att bli bättre. Sällan är ändå grundorsaken något som inte går att åtgärda, avslutar han.

Fabriksåterställning Grundtanken är enligt Dennis att återställa kroppens egna fabriks-

Text: Anna Sand

Nya apotekaren i Malax

– Det har varit fullt upp!

Solveig Björklund tog över som apotekare i Malax i september 2023. Tidigare var hon även apotekare i Korsnäs, men den eran tar slut nu i februari då Korsnäs apoteket går över i Stina Savolainens regi.

SOLVEIG BJÖRKLUND HAR lotsat Malax apotek i drygt fem månader redan.

– Tiden har gått i rasande takt, det har verkligen varit fullt upp.

Men roligt! Mycket nytt att sätta sig in i samtidigt som jag parallellt har behövt se till att vardagen rullar på även i Korsnäs. Men det lättar nu i februari då Korsnäs apoteket får ny ägare och jag får fokusera fullt ut på Malax.

– Det har varit mycket med alla avtal och pappersarbete så jag har inte hunnit vara så mycket ute i butiken, det har blivit mest kontorsjobb men jag hoppas det lättar småningom.

Allt är inte riktigt på plats ännu trots att det gått flera månader.

Nätapoteket har ännu inte kunnat tas i bruk just på grund av

”papperskrigandet”, men Solveig hoppas det även ska komma i gång inom en snar framtid. Att sälja och hantera läkemedel kräver många tillstånd och intyg och när ett apotek byter ägare börjar man från noll.

– Här vill jag passa på att informera om en ändring som nyligen skett på inrådan av FIMEA (Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet reds. anm.). Tidigare kunde man ringa och beställa sina mediciner till ”läkemedelsskåpen” som Malax Apotek har i Bergö, Petalax, Solf och Sundom. Men på grund av säkerhetsskäl kräver FIMEA idag att man kan identifiera sig, det betyder alltså att man måste gå till affären och visa id för butikspersonalen för att kunna beställa

receptbelagda mediciner. Det är för att förhindra missbruk av recepten och att medicinerna hamnar i fel händer.

Malax Apotek har i dagsläget åtta anställda och är till volymen större än apoteket i Korsnäs, något som Solveig ser som en naturlig utveckling av och välkommen utmaning i karriären.

– Men här är jag nog för att stanna, menar hon om flytten till Malax. Jag har blivit så varmt välkommen i Malax och det känns väldigt trevligt.

Text: Jennifer Hägen

VI TAR GÄRNA EMOT

LÄSARBIDRAG! • Tipsa oss • Välkommen till världen • Bröllopsbilder Ring Jennifer 06 344 1815 eller mejla jennifer@kustmedia.fi

14 Johnny Sjöblom har med sina motivlackeringar på tunga fordon vunnit flera priser och utmärkelser, bland annat i Härmä Power Truck Show. I somras tävlade han med P. Björk Transports lastbil ”Bullseye”, som också finns presenterade i tidningen Trailer.

Mitt i prick med ”Bullseye” Johnny – mästare i motivlackering

Rör man sig längs de österbottniska vägarna har man förmodligen sett hans alster någon gång. Johnny Sjöblom är motiv­lackerare och i första hand är det tunga fordon som hans konstverk finns på – men även i form av väggmålningar på ABC-stationer, i badhus och nöjesparker samt på byaskyltar har han gjort konstnärliga avtryck.

M

ED SINA MÅLNINGAR har Johnny Sjöblom vunnit många priser och utmärkelser. Konstnär vill han inte kalla sig, och till utbildningen är han egentligen rörmontör. Men ritat har han alltid gjort och vitsordet i teckning var alltid en tia.

Konstnärligheten har han ärv av sin far.

– Pappa målade olika typer av skyltar till butiker på 1950- och 60-talet. Det var frågan om ett rent hantverk då, innan tejp och andra tekniker kom in i bilden. Jag var ofta med som liten och jag var elva år när jag tejpade den första lastbilen, inleder Johnny sin historia.

Började på egen bil På den tiden var Simo Riikonen ett stort namn inom denna bransch i Finland – och kanske också den enda som sysslade med just det här.

Vinnarbilen ”Bullseye” i vitt och brons med motiv av kraftfulla tjurar och specialtillverkade detaljer. Bland dem ett unikt frontskydd och takbåge i form av horn. Foton: privata

– Jag såg hans arbeten i olika biltidningar och beundrade det, minns Johnny.

Hans första erfarenhet av motivlackering var då han 1989 för första gången prövade att använda airbrush – målarsprutan med vilken man åstadkommer motiven.

– Jag testade på en bit paff, och gick sedan loss på min egen motorhuv. Det blev ett klassiskt motiv – en solnedgång med palmer.

Frihandsmålning På den vägen är det. Han är helt och hållet självlärd och också en av de få som ännu idag målar på fri hand – oftast utgående från ett foto som finns på telefonen, som han håller i den andra handen samtidigt som han målar.

– Schabloner använder jag endast då jag ska måla text, men jag projicerar inga bilder på fordonen. Jag har lärt mig genom mina misstag – på den tiden fanns det

De här målningarna för Neste och Tropiclandia i Vasa har säkert de flesta också sett någon gång. Foton: Privata

ingen att fråga. Numera kan man däremot lära sig nästan vad som helst med hjälp av YouTube, konstaterar han.

Johnny startade eget företag 1993 under namnet Design Painting, och firar därmed 30-års jubileum 2023.

Naturmotiv i olika former Under decennierna som gått har han hunnit motivlackera hundratals fordon, oftast tunga sådana, och det är just transportföretag som utgör hans största och viktigaste kundgrupp. Men hans motiv syns också i väggmålningar på flertalet ABC-stationer, bland annat i Kristinestad, liksom på Tropiclandia och före detta Wasa­ landia.

– På 1990-talet hann jag motivlackera säkert tusentals mobiltelefoner, men det är en grej som

Detaljrikedomen i motiven är otrolig, och i vissa målningar döljer sig också riktigt små specialdetaljer som kanske bara Johnny vet om.

15

Airbrushen är det viktigaste verktyget för motivlackeraren.

Den nästan färdiga bakdelen på skåpet som Johnny jobbade med när KustNytt hälsade på.

Tom och Liselott Båsk vann TV i Kustmedias lotteri.

Grattis till en ny TV! Vi Gratulerar Tom Båsk! Han stod som vinnare i Kustmedias prenumerations­ lotteri 2023 och familjen fick en Samsung QLED smart tv till ett värde av 600 euro.

Johnny målar allt utom texter på fri hand, och utgår oftast från ett foto som han har på telefonen. Den största kundgruppen består av transportföretagare som vill ha kännspaka bilar i trafiken.

helt fallit bort. Allt från ishockeyhjälmar till skumsläckare har jag hunnit måla på, tillägger Johnny.

Motiven är varierande, men ofta handlar det om naturmotiv – djur eller landskap i olika former. Tekniken är den samma som 1989, och för målningarna använder Johnny vanlig bilfärg och delvis även vanliga målarsprutor för de större ytorna och motivdelarna.

Han brukar börja med att gå runt och ”känna in bilen”.

– Lite som Ernst, skojar Johnny.

Ibland är det inte enbart bilen eller skåpet som ska målas, utan hela hyttinredningen.

– Motivlackerade lastbilar är en tävlingsform och de som tävlar gör stora satsningar. All inredning plockas ut och alla plastdelar ska slipas, motivlackeras och lackas. Det är ett enormt arbete, berättar Johnny vidare.

I somras deltog han i Härmä Power Truck show som motivlackerare av P. Björk Transports bil ”Bullseye”, som genomgått just en sådan make over. Den valdes till ”Best in show” bland hundratals andra bilar, och placerade sig även bäst i klassen dragbilar och nästbäst i inredningsklassen. I ”Utmanarklassen” blev det en femte placering, vilket innebär att den följande år kan tävla ”Super truck-klassen”, där endast de tio bästa får delta.

– Vi deltog med samma bil också på Ramsele bilträff i Sverige, där den kammade hem en första plats, två andra placeringar och en tredje plats. På Isosyöte Truckweekend blev det en silvermedalj i klassen för dragbilar, berättar Johnny.

första gången deltog med ett bidrag.

– I år var det 570 bilar från hela Europa med. Nivån idag är också en helt annan än då jag började i branschen. Idag används även mycket tejp, men det är inte lika hållbart och man ser tydligt skillnad på slutresultatet. Åt några transportföretag har Johnny motivmålat hela bilparken – något som dock hör till ovanligheterna.

– Det handlar förstås om att skapa ett starkt varumärke. Om bilarna ser bra ut och sticker ut bland alla andra, blir de lätta att känna igen och kunderna lägger således också företaget på minnet.

Hög nivå

Text och foto: Anna Sand

Tävlingsgrenen har ökat enormt i popularitet sedan 2007, då han

Johnnys alster syns på vägarna i hela Norden, eftersom transportföretagen utgör hans största kundgrupp. Foto: Privat

KUSTMEDIA HAR I många år anordnat ett årligt lotteri bland prenumeranter på ByaNytt och KustNytt. Bland alla som betalar en prenumeration mellan 1 januari och 30 november väljer datorn ett kundnummer. I år gynnade Fru Fortuna Tom Båsk i Petalax, som prenumererat på KustNytt ”i alla tider”.

Tom är chaufför, arbetade många år åt Trans Ahlbäck men är numera anställd åt Häggviks Transport.

- Jag kör i huvudsak järnskrot mellan Uleåborg och Åbo i veckorna men är, till skillnad från förr, ledig och hemma under helgerna.

Det uppskattar jag mycket numera, säger han.

Fru Liselott arbetar med administration vid Yrkeshögskolan Novias antagningsservice. Hon är förresten hemma från Ribäcken i Övermalax och hette Österback som ogift.

De bor i Petalax, har sonen Fredrik och på fritiden trivs de bra vid skäristugan utanför Petalax. Fredrik studerar och har, vid intervjutillfället, nyligen flyttat till Vasa.

- Det är han som ska få TV:n, säger de eftersom det faktiskt råkade sig så att vi själva köpte ny bara för några månader sedan.

Det blir bra. Ett stort tack från oss!

Text och foto: Lisbeth Bäck

PRENUMERERA OCH VINN! Betala din prenumeration under tiden 1.1– 30.11.2024 och du är med i utlottningen av ett VALFRITT PRESENTKORT värt 500 € till K- eller S-kedjan Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA:

• på hemsidan www.lokalnytt.fi • på mejl prenumeration@kustnytt.fi • per telefon 06 344 1814 ÅRSPRENUMERATION 10 nummer inom Finland: 60 €

VINN ETT PRESENTKORT VÄRDE

500 €

16 Linda Grönberg har tillträtt som ny ekonomichef i Malax efter att ha valts till posten i december. Under de närmaste veckorna upptar arbetet med kommunens bokslut för fjolåret mycket av hennes arbetstid.

Efter elva år i Stockholm tyckte Pörtombördiga Linda Grönberg att det var dags att återvända till hemlandskapet.

Hon har inlett ett helt nytt kapitel i sitt arbetsliv. I december valdes Linda till ekonomichef på Malax kommun.

Linda Grönberg är ny ekonomichef i Malax

V

I HAR REDAN hunnit stångas med oxveckorna ett tag då KustNytt träffar Malax kommuns nya ekonomichef Linda Grönberg i hennes arbetsrum i kommungården. Linda valdes till sin nya tjänst i december 2023. Till kommungården anlände hon redan i mars ifjol för att vikariera förra ekonomichefen Cecilia Raunio. Därefter utsågs hon till tillförordnad ekonomichef hösten 2023.

– Jag trivs riktigt bra. Det är en trevlig arbetsplats. Enligt en nyligen gjord medarbetarundersökning är arbetsklimatet gott i hela kommunen, säger Linda.

I början av året ägnar Linda mycket tid åt att sammanställa det kommunala bokslutet för 2023.

Det färdiga resultatet ska enligt planerna upp till behandling i kommunstyrelsen i slutet av mars.

– Enligt den ekonomiska prognosen som gjordes i höstas väntas ett plusresultat på cirka 600 000 euro för år 2023. Det återstår ännu att få tillgång till de exakta siffrorna.

– En aktuell förändring som trädde i kraft den 1 januari 2024 är att kommunens köksverksamheter har överförts från bildningsväsendet till tekniska sektorns ansvarsområde. Vi har jobbat mycket med den biten på sistone, tillägger Linda i samma veva.

Både i år och nästa år kommer Söderfjärdsbackens daghem att vara det största och dyraste kommunala investeringsprojektet i Malax.

– I årets budget är 2,5 miljoner euro reserverade för bygget. För verksamhetsåret 2025 har 2,65 miljoner euro anslagits, säger Linda.

Återflyttare efter elva år i Sverige Linda är ursprungligen född och uppvuxen i Pörtom. Efter grundskolan sökte hon sig till Vasa Övnings­skolas musiklinje där hon tog studenten.

– Jag pendlade mellan Pörtom och Vasa på den tiden. Efter gymnasiet blev det Hanken i Vasa där jag studerade redovisning och avlade ekonomie magisters-examen 2011, säger Linda.

Redan under Hanken-perioden hade Linda praktiserat på ett företag i Stockholm i ett halvår. Vistelsen i det västra grannlandet gav mersmak.

– Efter avlagd ekonomexamen packade jag väskorna och flyttade till Stockholm 2012. Jag hade ordnat ett jobb i den svenska huvudstaden innan det bar av. När jag åkte tänkte jag inte i några tidsbegränsande banor typ ”jag provar på att bo där i två år och sedan

återvänder jag”, utan det var nog helt öppet hur länge jag skulle stanna där.

Under åren i Sverige har Linda haft flera arbetsplatser. Hon har varit verksam inom revisions- och försäkringsbranschen och senast var hon knuten till ett företag som säljer måleriverktyg.

– Tiden i Sverige har gett mig mångsidiga arbetserfarenheter. Över lag har den här tiden också format mig som person i hög grad.

Samtidigt har jag hela tiden haft min österbottniska identitet i behåll.

När Linda fick nys om och erbjöds det lediga vikariatet i Malax i början av 2023 tyckte hon att tiden var mogen att återvända till hemlandet. Hon är numera bosatt i Vasa med sin familj och avsikten är att stanna i Finland.

– Trots allt är det olika system som gäller i Finland och Sverige.

När jag bosatte mig i Sverige var det en del nya saker att ta till sig.

Efter att jag flyttade tillbaka till Österbotten blev jag medveten om att Finland har förändrats under de år som jag varit utanför landet.

Jag har fått göra en del uppdateringar efter återflytten.

– Återanpassningen har gått smidigt. Jag har tillbringat mina semestrar i Österbotten årligen och jag har också någonting att komma tillbaka till, säger Linda.

Jag vill vara med och utveckla kommunen optimalt i dess nya roll.

Den kommunala världen en ny arbetsutmaning Linda Grönberg har inga tidigare personliga erfarenheter av den kommunala världen.

– Det är absolut spännande och stimulerande för mig att ge mig in i en helt ny bransch.

– Kommunens position har förändrats mycket på sistone efter att social- och hälsovården har överförts till välfärdsområdet. Jag vill kunna vara med och utveckla kommunen optimalt i dess nya roll.

– Att ansvara för kommunens ekonomi är tveklöst en ansvarsfull post. Inte minst på grund av det handlar om att hantera skattemedel och skapa service för invånarna. I mitt arbete har jag värdefull assistans av tre duktiga och kunniga kollegor på kommu-

nens ekonomiavdelning, framhåller Linda.

Samtidigt sticker Linda inte under stol med att kommunerna är tvungen att konfronteras med olika betydande ekonomiska utmaningar. Att lägre statsandelar kommer att beviljas i fortsättningen hör till den kategorin.

– Den rådande hårda inflationen påverkar även kommunernas ekonomiska situationer i negativ mening. Det gäller definitivt för kommunerna att agera mera försiktigt på olika håll. Det är inte endast livsmedel och el som har blivit klart dyrare. Kostnaderna har stigit överallt, tillägger Linda.

Text och Foto: Joakim Snickars

17

Jaktverksamheten lever på Bergö Det vore viktigt att få med fler unga i jaktverksamheten, säger Niklas Sjöberg, ordförande för Bergö jakt­ vårdsklubb. Höstens älgjakt på Bergö blev en kortvarig historia.

D

ET JAGA S ÄLG , vitsvanshjort, rådjur och olika slags vilt på Bergö. Den lokala jaktvårdsklubben med över 200 medlemmar värnar om de lokala jakttraditionerna. Fjolårets älgjakt på ön blev inte något långvarigt projekt. Antalet beviljade licenser i älgjakten var färre än tidigare i höstas inom Malax jaktvårdsförenings område. På Bergö tog det inte särskilt länge att skjuta bort sex fullvuxna älgar och åtta kalvar.

– Efter två och en halv dag var det hela över, berättar Niklas Sjöberg, ordförande för Bergö jaktvårdsklubb.

Jaktvårdsklubben upprätthåller öns älgjaktslag som i den senaste höstjakten hade något över 40 aktiva jägare i sina led.

– Antalet yngre personer i älgjaktlaget har varit lågt på sistone.

På sikt är det en utmaning för oss att medelåldern har blivit högre.

– Det borde absolut fås med yngre krafter med tanke på verksamhetens framtid. Samtidigt kan man ju inte heller tvinga unga att hålla på med det här, tillägger Niklas.

Jakt- och naturevenemang för yngre Bergöbor För de yngre byborna arrangerade Bergö jaktvårdsklubb en småviltsjakt under förra vintern.

– Vi fokuserade främst på räv och hare. Det ordnades drevkedja och man bedrev främst klappjakt på hare, främst med avsikt att hålla ner det lokala beståndet av fälthare. Tillställningen lockade omkring 35–40 personer.

Ett aktuellt nationellt projekt som riktar sig till skolelever i årskurserna 4–6 går under benämningen Finlandsmodellen. Skolbarnen får vistas i naturen och lära sig mera om till exempel viltspår och fällfångst. Artkännedom och vapensäkerhet är andra teman som ingår i programmet liksom förstås korvgrillning.

– De lokala Finladsmodellenevenemangen alternerar mellan

Malax, Petalax och Bergö. Eftersom vi hade en tillställning i Bergö i höstas är det oklart om det blir någon motsvarighet i vår, säger Niklas.

Vid sidan av älg är till exempel vitsvanshjortar, rådjur och olika typer av småvilt typiska byten i Bergös jaktvärld.

– Vi försöker bedriva jaktverksamheterna på ett hållbart sätt och se till att det inte finns för mycket av olika bestånd, säger Niklas.

– Vintertid brukar det dessutom göras observationer av lo och varg på Bergö. Det händer att dessa river vitsvanshjortar och rådjur.

– Att få tillstånd för att fälla lo och varg är mycket ovanligt. I första hand beviljas licenser endast i speciella situationer. På den sidan har utvecklingen verkligen gått mot det sämre, säger Niklas.

Niklas Sjöberg är ordförande för Bergö jaktvårdsklubb.

Foto: Privat

Över 200 medlemmar Jaktverksamheten har anrika traditioner på Bergö. För närvarande har jaktvårdsklubben, grundad 1965, cirka 205 inskrivna medlemmar, vilket motsvarar cirka 40 procent av öns permanent bosatta befolkning.

– Vi har tillgång till ett klubbrum i anslutning till slakthuset med kylaggregat. Över lag jag är nöjd med faciliteterna. Det är klart att det alltid skulle finnas plats för en del förbättringar. Men det är också en kostnadsfråga, säger Niklas.

Själv kan Niklas Sjöberg sägas ha jagandet i ryggmärgen. Hans intresse väcktes redan i ung ålder när han upplevde jakten tillsammans med sin pappa.

– Som 15-åring skaffade jag jaktkort och bössa. Sedan dess har det rullat på hela tiden. Min fru har också jaktkort liksom vår 15-årige son. Också den yngre sonen ser ut att gå samma väg småningom.

Till familjen hör också två hundar, säger Niklas.

Text: Joakim Snickars

Madeleine Sjöberg, fru till klubbordföranden Niklas Sjöberg, har fällt en räv under ett jaktpass på Bergö. Foto: Privat

De skolbarn som deltog i Finlands-modellenevenemanget i Bergö gillrade en minkfälla på stranden. Bytet blev en brunmink.

Foto: Privat

18

Matts Granholm

– född 1866

I

BLAND FÅR MAN ta del av historier som får en att stanna upp och reflektera lite extra över livet. För inte så länge sen fick jag ta del av en gammal inspelad intervju, från 1959 med en då 93-årig ”Granholmis Matt”.

Född som Matts Granholm i Malax. Matts föddes 1866 och fick erfara mycket i livet, bland annat att leva och jobba som emigrant i Amerika. Det är häpnadsväckande att lyssna till hans historier och jämföra med alla moderniteter och bekvämligheter vi idag är vana vid. För att inte tala om hur lätt det har blivit att resa.

Det förlovade landet Med endast en liten tygsäck ”me i tröijo, na stråmpor å tålde kapina ” som packning satte Matt sig 1893 på ett fartyg västerut mot det förlovade landet på andra sidan Atlanten. Som så många andra på den tiden. Resan till Amerika från Vasa, inklusive tolv dagars mellanankring i England, tog hela två månader. Det skulle inte tagit fullt så länge om inte han skulle haft oturen att få en så ”slarvo” båt. Fartyget var en lastångare omgjord till passagerarfartyg med plats för 1300 personer. Ombord fanns tre till fyra läkare, men åtminstone en fyraårig flicka dog under färden ”på ocean”.

Väl framme i New York fick han spendera ytterligare åtta dagar i karantän. Utan att kunna ett enda ord engelska vandrade Matt slutligen i väg mot tågstationen och fick karthjälp av en engelsk pojke i form av en egen variant av teckenspråk. Tågresorna, som tog åtskilliga dagar, förde Matts först till Washington D.C., där järngrindar var något som stack ut.

Därifrån gick färden gick vidare mot Sacramento i Kalifornien. På tågstationen i Sacramento blev han erbjuden logi i ”butko” av tågstations polisen. På morgonen bjöds han på kaffe och bröd. Efter bespisningen var det dags att ta sig till slutmålet. Staden Chico.

Där, bland annat, många andra Malaxbor hade fått jobb.

Skralt med pengar Matts hade tänkt gå den resterande sträckan på 160 engelska mil till Chico. Han spekulerade att han förmodligen kunde avverka distansen på två dagar. Slutligen blev han övertalad av en man, som troligen var tysk, att ändå försöka

Matts Granholm (senare Lindgård) Foton: Privata

Matts sittande framför delar av familjen. En av männen är troligen sonen Torsten Lindgård.

K FA TA Intervjun med Matts Granholm har redan 64 år på nacken, ett helt mansliv. Människor som han pratar om och platser som nämns är många redan borta. Fotona är ur Torsten Lindgårds arkiv, Torsten var son till Matts men även Torsten är död idag. Matts bytte namn från Granholm till Lindgård någon gång efter att han återvänt från Amerika.

Fotona förvaltas idag av släktingen Jan Lindgård.

Vet du mer om personerna på fotot, eller har annan information att dela med dig?

Hör gärna av dig till KustNytt!

ta tåget. Matts erbjöd mannen sin tyg säck med innehåll som betalning om denne skulle bekosta en biljett. Det verkar ha blivit skralt med pengar här. Mannen tackade nej till det generösa erbjudandet och hjälpte i stället till att prata med en järnvägsinspektör och bedyrade att Matts blivit bestulen på både pengar och biljett. Motvilligt skrev inspektören en lapp som Matts skulle få visa upp konduktörerna i avsaknad av biljett.

Väl framme i Chico inkvarterade han en natt på ett hotell efter att ”bartendari” frågade om han var hungrig och trött. Matts var både hungrig och sömnig. Dagen därpå började en vandring för att försöka hitta en husbondes hemman, vars adress Matts hade nerskriven, där det skulle finnas jobb. Nu prövades Matts psyke ordentligt för första gången sen han lämnat hemlandet. Han stannade människa efter män-

niska för att fråga hjälp och vägdirektiv men hittade ingen som han kunde kommunicera med.

Lyckan står den djärve bi, för till sist råkade han på en pojke, som kom vandrande ackompanjerad av fyra mulor och ett vedlass, som kunde peka honom i rätt riktning. Framme vid gården träffade han en dansk man som minsann kunde berätta att både Berts och Röj från Malax är här, vid ett intilliggande campus.

Efter några dagar fick han jobb hos husbondens granne eftersom denna husbonde redan hade fullt manskap. Arbetssysslorna bestod av gårds- och skogsarbete, tröskning och att jaga bort gåsar från sädesbrodden med Winchestergevär. Dagpenningen låg som bäst på 2,50 ”daaler”. Eller 2,50 US dollar.

Ånga ur jorden En anekdot Matts berättar om i intervjun är tiden på gården är när det var så varmt under tröskningen att det inte ens kom dagg. Det rådde riktig torrvärme.

Matts anförtrodde ” i americansbo” sina tankar om att det skulle vara skönt med en regnskur så det skulle friskas upp jorden lite.

Varpå kollegan chockat utbrast: ”Jesus Christ! Sku du a vela vi sku a börja döij som flugona jär?”.

Den sista delen i citatet översatte troligen Matts själv till dialekt. Arbetskamraten menade på att om det skulle komma regn då det var så varmt så skulle det komma ånga ur jorden och så skulle de fått gula febern. Räds-

lan härstammade ifrån när han tidigare jobbat vid Panamakanalen där folk dog ofta i ” malarifeber” efter bara några timmars dödskamp. Han tog sig därifrån så snabbt han kunde.

Arbetsdagarna var inte så långa enligt Matts. De började vid klockan sju på morgonen och slutade ofta sju på kvällen.

Mitt i dagen hade man en och en halv timmes matpaus. Matts blev kvar åtta år i Amerika och återvände hem 1901. Den största förändringen hemma i Finland var det ”arma” kaffets intåg i landet, som alla nu plötsligt hade börjat dricka.

Perspektiv på livet I skrivande stund är undertecknad hemma i Finland på praktik med anledning av studier i Sverige. Tröttheten från hemresan lättade plötsligt då jag åter igen lyssnade på intervjun. Det är lätt att känna sig ödmjuk då man lyssnar på Matts livsberättelser från både ett och två århundraden sedan. Extra starkt blir det av att man inte hör något som kunde liknas vid grämelse i hans röst. Jag blir påmind om att det är bra med lite perspektiv på livet.

Som man kan få när man lyssnar på en 93-åring född i mitten av 1800-talet.

Text: Magnus Björklund

19 BÄSTA PRENUMERANT!

Stickad klänning Åh, det är som att krypa in i en varm och gosig filt varje gång jag drar den här klänningen på mig. Love it! Den är ribbstickad, lagom tjock och går ända ner till anklarna. Ett par rejäla vinterboots till, tjocka strumpbyxor och vinterns bästa och varmaste outfit är klar! Köpte min på H&M men finns i olika former, färger och varianter i de flesta klädbutiker just nu.

Tack om du meddelar oss ifall du byter adress. Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress som vi har i vårt register.

ADRESSÄNDRINGAR KAN GÖRAS på hemsidan: www.lokalnytt.fi via e-post: prenumeration@kustnytt.fi per telefon: 06 344 1814

av KustNytt utkommer 9.3.2024 med tema Bygga & Renovera

KRYSSLÖSNING

Vi säger grattis till Kajsa Åkerberg i Övermalax som vann utlottningen bland de som skickat in rätt korsords­lösning i KustNytt 10/23. En överraskning kommer på posten. Här nedan kryss­lösningen.

S

SKICKELSE TOG TILL MAKA

Ö

NATIONELL

RÖNTGEN



FÅR MAN EFTER DE ÄLDRE?

UNDERKÄNNA

B

S

T

Ä

D

E

R

FAROR I FJÄLLEN EXPEDITION

L

A

V

I

M

V

E

R

K

E

T

EFTER DRAGARNA JUPITERMÅNE

K

Ä

R

R

O

T

VAR EN FRUKTAD KATT TEORI

I

I

E

SUGIT MJÖLK

D

I

A

T

A

N

T

E

R

N

A

STIRRA

A

BÅTLJUS

S

ELOGE

L

O

V

T

A

L

E

I

ÄR BETA FÖRENAD

R

O

T

S

A

R

A

N

G

L

I

S

T

A

MYCKET I MUSIKEN

ÅLDERDOMLIG RENA BÖRJAN

A

R

K

A

I

S

K

SANNE MILJARDDELS

G

E

N

A

I

G

E

R

A

A

MELODI SÄTTS PÅ PIZZAN HOLKBYGGAREN

O

R

E

G

F

Å?

T

A

R

E

5

VACKRA ÖRJAN TIMELL

D

N

F

Ö

R

D

NUMMERDRAGNING

L

O

T

T

O

9

LEG

DONERA

M

I

8 G

8

D

E

G

SKALDESTYCKE

O

R

A

6

7

2

1 3

Konstruktion: Jan H. Eriksson

Gissa vem K1023 vinnare: Christina Backgren1 Nygård i Malax. Rätt svar: Elvis Presley

7

7

Printing sudoku grids n° 214118 - Level Medium

1

6

6

3

8 4

1sudoku.com

n° 26101 - Level Medium

https://1sudoku.com/print-sudoku

5

1

olutions :

2

7

9

6

6

2

8

5 9 1 5 6 1 3 6 7 3 4 7 2 4 8 2 9

6 7 2 6 8 2 4 8 5 4 1 5 9 1 3 9 7

3 4 8 3 2 8 1 2 9 1 7 9 6 7 5 6 4

8 1 9 8 7 9 5 7 6 5 2 6 3 2 4 3

9 4 5 7 4 3 7 2 3 1 2 6 1 8 6 9 8

1 2 3 6 2 9 6 8 9 4 8 5 4 7 5 1 7

n° 26101 - Level Medium

1

5

3

https://1sudoku.com/print-sudoku

Printing sudoku grids

https://1sudoku.com/print-sudoku

Printing sudoku grids

1

7 8 4 7 5 4 9 5 2 9 3 2 1 3 6 1

8

9 2 5 9 1 5 6 1 3 6 8 3 4 8 7 4

9

1 6 3 1 4 3 7 4 8 7 9 8 5 9 2 5

7

1sudoku.com

Play these sudoku puzzles on your mobile and find their solutions by flashing the codes below:

n° 313957 - Level Hard

8 6 4 8 5 4 1 5 9 1 2 9 3 2 7 3

6

1sudoku.com

9

5 9 2 5 7 2 4 7 3 4 6 3 1 6 8 1

1sudoku.com 1sudoku.com

1

n° 214118 - Level Medium

n° 214118 - Level Medium

8

3 7 1 3 8 1 2 8 6 2 4 6 9 4 5 9

n°n° 26101 - Level Medium 35215 - Level Hard

7

9 2 3 9 4 3 7 4 5 7 1 5 8 1 6 8

5

3

4 5 8 4 9 8 6 9 1 6 3 1 7 3 2 7

4

5

6 1 7 6 3 7 8 3 2 8 5 2 4 5 9 4

43 6

6

doku.com

8 6

4

4 8 3 olutions : 2 7 1 4 8 3 9 6 5 2 7 1 1 2 6 9 6 5 5 3 9 1 2 6 7 4 8 5 3 9 8 9 7 7 4 8 6 5 2 8 9 7 3 1 4 6 5 2

6 1

5

n° 26101 - Level Medium

3

3

4

7

7

8

5

26

8

7

3

7

1

5

8

4

2

6

3

9

7

9 6

59 2

4

9

2

7

62

7

1sudoku.com

3 7

8

4 4

9

7

7

3

6

8

16

2 4

9

n° 214118 - Level Medium

26

6

7

LÖSNINGEN

5

9

2

3

1

6

8

8

8

2

1

4

9

9

9

8

7

4

5

61

1

9 8

3

27

doku.com

8 4

5

3

5

5

4

1

9

3

3

8

9

7

4

1

9

HJÄRNJUMPPA FÖR DIG SOM GILLAR ATT KLURA OCH RÄKNA

1

3

9

8

2

7

2

7

3

2

5

8

1sudoku.com

4

Page 2/2 - Check the solutions, print more sudoku puzzles for free and play online at: https://1sudoku.com/print-sudoku

6

2

8

3

small gesture for the environment: save paper by finding solutions online or on your mobile.

S U D O K U

3

8

6

2

9

A

A

6

7

ÅR

A

8

6

T

S

GENFRAMSTÄLLT

9

A

L

L

8

T

E

6

E

I

N

3

R

A

I

2

NÄTHINNA

S

U

4

K

V

A N

1

E

VITSDAM I VÄST

2

ETNOSJÖGRÄS FÖRLED OCH HUVUDSTAD

1

T

Saknad, aldrig glömd Ännu en tv-serie, men för vuxna denna gång.

6 finns fler säsonger av serien men just nu Det kan du se säsong fem på Yle Arenan. Man kan 9 absolut se serien som fristående även om man inte sett de tidigare avsnitten. Det är brittiskt, välgjort och BBC-producerat, kvaliteten är alltså hög. Historien är mångbottnad och man kan inte räkna ut hur det ska sluta. Riktigt bra!

7

D

R

SUGARE

7 O

S

4

5

I

O

VARUHUS I STOCKHOLM

8

2 1 6 2 5 6 8 5 9 8 7 9 3 7 4 3

PRAKTISERAT

DET ÄR 15:E I SERIEN SKOBOTTEN

L

5

4

A

K

A

9

5 3 8 5 1 8 7 1 4 7 6 4 2 6 9 2

R

R

4

9

A M

T

R

Ö

U

E

L

A

n° 313957 - Level Hard

M

R

6

9 4 7 9 2 7 6 2 3 6 8 3 5 8 1 5

S UTSTRÄCKNING EN THURMAN

ÅTERFALL?

KLASSRULLA

BÖKA

I T

6 8 9 6 4 9 5 4 7 5 3 7 1 3 2 1

H

N

FÅNGA MINDRE VETTIG

6

7 2 4 7 8 4 3 8 1 3 9 1 6 9 5 6

U

1

5

1 5 3 1 9 3 2 9 6 2 4 6 7 4 8 7

P KÄRN-

T

ENERGI

G

PRODUKT

E

N ÄR FRÅN VIENTIANE

3 9 5 3 7 5 1 7 8 1 2 8 4 2 6 4

U

E

E R

E

4 7 2 4 6 2 9 6 5 9 1 5 8 1 3 8

L

V

R

M

8 6 1 8 3 1 4 3 2 4 5 2 9 5 7 9

P

U

U

A

FLERTAL

NY EN NALLE I LITTERA- GRUNDSMAK TUREN

J

PENDYLEN FÖRE VERB

K

R

1sudoku.com

D

RÄTT SÅ OMOGEN

O

A

E

4 9 1 4 7 1 3 7 8 3 2 8 6 2 5 6

E

Å

FOTLEDER

HAFS

T

2

A FAR SOM RESER IFRÅN

N

R

R FRÅN ASMARA

7 8 2 7 5 2 6 5 1 6 3 1 4 3 9 4

GENEÄR DET KL 17 I GB RATORPRODUKT

O

I

n° 35215 - Level Hard

G

3

5 6 3 5 4 3 9 4 2 9 8 2 1 8 7 1

N

A

L P

LASTEN

9 3 8 9 1 8 4 1 5 4 7 5 2 7 6 2

STÄNDIGA

VARSEL SKADEGÖRELSE

1 2 7 1 6 7 8 6 3 8 5 3 9 5 4 9

L

N

VINYL

6 4 5 6 2 5 7 2 9 7 1 9 8 1 3 8

L

R

RÄKNEORD

A

8 1 6 8 9 6 5 9 7 5 4 7 3 4 2 3

L

K

A D

N

K

R

2 7 9 2 3 9 1 3 4 1 6 4 5 6 8 5

O

C

N USA FALL

PARATA VASSFLOTTE

E

doku.com

A

4 T

3 5 4 3 8 4 2 8 6 2 9 6 7 9 1 7

N

N

n° 313957 - Level Hard

I L

O KURER MYTISK EKORRE I YGGDRASIL

1

T GÖRS MÅNGA PÅ FLYGFÄLTET

D

2

S LASSIEHUND

A

A

S

5

E

MYNT I VÄST ROBERT DE ...

DÄSTA

I S

N

8

E

A

6

T

D

V

3

A

A

S

7

G

O

1sudoku.com

E N

I

5

L A

N

9

MISSTÄNKTES IDEINVÅNARE

E

n° 35215 - Level Hard

AMBASSAD

V

R

7

E

A

6

N

R

K

4

FRUKTAT GRUND

D

R

3

A

N

2

B

R INSJÖ

8

KELVIN

E

doku.com

A

DEN SER I MÖRKRET

N

Vindruteskydd Lätt mina bäst spenderade tre euro någonsin! Hur har jag kört bil i mer Printing sudoku grids än 20 år och nu först upptäckthttps://1sudoku.com/print-sudoku detta ”life­hack”?!? Aldrig mer behöver jag stå och frysa, skrapa igenisade vindrutor och känna irritationen och ledan stiga för varje liten kvadratcentimeter 8 Problemet 7 är 1 jag lyckas skrapa fram. löst!

1

R

DEN HAR STORT VIT DUK TRÄSK I FÖRE TAL NORR

Detta är ett hopplock av högst personliga tips. Inget är sponsrat eller betalt utan bara beprövat och gillat. Ta med dig det som intresserar, resten kan du glömma.

small gesture for the environment: save paper by finding solutions online or on your mobile.

DET GÅR KRING KONSTEN DET RENAR

IT. LIKÖR

D

H V

NATTDJUPA KONSERSÖMNEN TEN FÖR HENNE

U

ANING

U

BÄST JUST NU

Page 2/2 - Check the solutions, print more sudoku puzzles for free and play online at: https://1sudoku.com/print-sudoku

H

Mascara Har troget använt en dyrare mascara i alla år, men med alla ökade kostnader får man börja se sig omkring efter billigare alternativ.

Den här kostar en tredjedel av min förra och den var en riktigt positiv överraskning.

Flexibel borste, mycket volym och sitter där den ska.

Maybelline Lash Sensational Sky High heter den och finns på de flesta varuhus.

Hallonbacken En finlandssvensk serie för barn baserat på boken av Eva Frantz.

Vi tittade på denna med sonen som är tio år, jag gillade att den var lite hemsk och inte så tillrättalagd som barnprogram ofta är idag. Det var fattigt och eländigt ”förr i världen” och även barn dog, det behöver man inte försköna. Sen var det inslag av spöken och mystik, vilket också är kittlande. Hittas på Yle Arenan.

NÄSTA NUMMER

PARIS, REAKTORRIGA OCH BRÄNSLET ROM

JENNIFER HÄGEN

20 HELA DENNA SIDA ÄR EN BETALD ANNONS FRÅN LÄKARCENTRAL NERO.

I mitten av februari, närmare bestämt den 15:e, slår en ny, privat läkarcen­ tral upp dörrarna i cent­ rum av Vasa. På Fredsgatan 17 kommer Läkarcentral Nero att erbjuda heltäck­ ande, lokala, flerspråkiga och personliga läkar- och hälso­vårdstjänster med fokus speciellt på lokal och personlig betjäning samt på företagshälsovård, där det finns en uppenbar lucka att fylla enligt små­ företagen i regionen.

Nero – regionens nya läkarcentral

T

VÅ FAKTORER BLEV avgörande för satsningen, och just småföretagens frustration över hur deras företagshälsovårds sköts, är en av dem. Den andra är det faktum att Avokliinnikka Noja, den privata klinik som sedan 2021 i Vasa fokuserat på hemsjukvård, neuropsykiatriska undersökningar och rehabiliteringar samt psykiatri, redan länge planerat en utvidgning av sin verksamhet.

– Med tanke på min bakgrund inom den privata vården har jag fungerat som mentor för Avokliinikka Nojas organisation, och blev därför också engagerad i Läkarcentral Nero, inleder styrelseordförande Mikael Fredman från Korsholm. Alla var slutligen överens

– ska man utvidga så ska man göra det ordentligt, och därmed bilda en ny läkarcentral med heltäckande tjänsteutbud.

– Därmed uppgick Noja i Nero i november 2023 och de tjänster som Noja erbjudit kommer hädanefter att ges i Neros namn, såsom till exempel ADHDutredningarna och rehabiliteringen av unga med ADHD – snart också på svenska, tillägger Katri Bergendahl-Hannuk­sela, som är VD för Läkarcentral Nero.

Hon har lång erfarenhet av såväl den offentliga som den privata vården och kommer närmast från uppgiften som enhetschef för Terveystalo.

Bakom den nya läkarcentralen står 18 olika delägare, varav Fredmans eget förtag är ett.

Styrelseordförande Mikael Fredman samt VD Katri BergendahlHannuksela studerar hur renoveringen av läkarcentralens utrymmen framskrider. Mottagningen på Fredsgatan 17 i Vasa centrum öppnar den 15 februari och den 17 februari håller man öppet hus.

– Egentligen är jag pensionär men nu kallade både samhället och företagsvärlden. Välfärden sackar efter och det finns ett uppenbart behov av Neros tjänster. Småföretagen upplever företagshälsovården som ansiktslös och för den vanliga människan som behöver ett läkarintyg för att få körkortstillstånd, är det idag nästan omöjligt att få en läkartid inom rimlig tid. Det här ska vi råda bot på med Nero – här ska det finnas tider och här ska man få personlig och svenskspråkig betjäning, garanterar han.

Förutom läkartjänster och olika specialisttjänster kommer Nero även att omfatta laboratorietjänster och röntgen, ultraljud, hemsjukvård, fysioterapi och olika mentalvårdstjänster.

– Det som skiljer oss från andra privata läkarcentraler är det betydligt bredare tjänsteutbudet.

Vi kommer också att ha en stark betoning på psykiatrin, tack vare tidigare kompetens från Noja.

När ryktet om Nero började gå överhopades man genast av platsansökningar – dessutom mycket goda sådana.

– Utan att ha behövt starta en rekryteringsprocess har vi kunnat fylla alla 25 platser med enbart de bästa yrkesutövarna. Utöver de 25 arbetsplatserna vi skapat anlitar vi även många andra specialister, som i egenskap av egenföretagare förbinder sig att arbeta enligt vårt koncept, berättar Bergendahl-Hannuksela vidare.

Utrymmena, som omfattar 600 m² på gatuplan med parkering lätt tillgängligt, genomgår som bäst en grundrenovering.

Läkarcentral Nero kommer förutom normala läkar- och specialisttjänster även att erbjuda röntgen och laboratorium, företagshälsovård, fysioterapi samt olika psykiatriska tjänster.

Foto: Sami Pulkkinen

www.laakarikeskusnero.fi tel. 045 359 7634 katri.bergendahl-hannuksela@laakarikeskunero.fi

– Det centrala läget, lättillgängligheten – även för rörelsehindrade – samt parkeringsmöjligheterna var avgörande för vårt val av lokal.

Sökandet efter den rätta påbörjade redan i juli, berättar BergendahlHannuksela, och avslöjar att de redan kontaktats och erbjudits utrymmen även i flera andra städer.

– Intresset för Nero har varit enormt, konstaterar hon tillsammans med Fredman. Även om man är stationerade i Vasa kommer man att betjäna hela Österbotten och Österbottens Välfärdsområde är en av samarbetspartnerna.

En annan samarbetspartner är Härmä Rehab, som i maj öppnar ett nytt friskvårdscenter i Smedsby centrum.

– Det är ett viktigt samarbete, eftersom alla arbetsrelaterade rehabiliteringar remitteras dit. Öppningen av Läkarcentral Nero närmar sig med stormsteg och den 17 februari håller man öppet hus för allmänheten. För såväl Vasaborna som för invånarna i alla kringliggande kommuner kommer det att betyda att man framöver lättare och snabbare kan få de läkar- och hälsovårdstjänster man behöver, på sitt modersmål och till rimliga priser.

– Och man behöver ingen dator för att kunna boka tid hit – det går bra att ringa eller komma in, avslutar de.

Text och foto: Anna Sand