KustNytt 1/2016

1/2016

Pris: 5,50 € inkl. moms

Malax-Korsnäs Månadstidning Trettionde årgången ISSN 0784-283X

Kustmedia: ByaNytt, KustNytt, kundtidningar och reklam.

tema hälsa & välmående

Jag vill bli en Northug

Emma fixar och förvandlar

Alexander Kansa satsar på skidåkarkarriär Henrik jobbar för och med flyktingar

Ingmar och visionerna inom Åminne Hamn rf Norge 2015

Juridiska tjänster på närmaste kontor!

Andelsbanken

läs

även om

Dem som vann i Kustmedias prenumerationslotteri * Annas fina minnen * Nyttiga recept till utfärden * Kolumnen ”Trädet i världens mitt” av Carita Nyström * Målarglädje och revyglädje * Systrar om hälsa och välmående * Hälsningarna från Fiji-öarna * Kura skymning med Freddi Smulter * Årets företag i Korsnäs *

Susanna om stress och att styra sin attityd

6 430030 490108

2 Utgivare Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM

ledare

sett från min horisont

Telefon (06) 344 1800 Fax (06) 344 1820

Det beror på ”bakerskan” tid och så gör vissa än. Min mamma bakade stora satser rågbröd och delade ut minst hälften varje gång till grannar, vänner och släktingar.

Utöver att det är roligt att få ett bröd tycker jag om att man pratar om dem som inte längre bor på jorden.

Så lever de vidare hos oss.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi ”Jag är ju uppväxt med mommo Anna Flemming jag, så här får du”, sa Charlotta Kansa och överräckte en påse med en halv nygräddad limpa när jag var dit och intervjuade deras skidåkarpojke.

Två reflektioner om det: Ja, så var det på Anna Flemmings

Det var nyligen tio år sedan min mamma dog. Hur nära hennes färskbröd känns ändå! Hon knådade i ett stort rosa fat och gräddade i två lager i ugnen. Det doftade bröd i hela huset och både köksbordet och arbetsbänken var mjöliga. Brödet var inte tjockt så där så man skär det på mitten. Ganska tunna modeller och med hål i mitten. En del hängdes upp på tork till ”skarpbrö”.

Själv tyckte jag de var allra godast som nygräddade eller när de legat i brödkorgen ett halvt dygn och

blev så där sega. Ett ordentligt lager riktigt smör på och smörgåsen var fulländad. Även om man använder samma recept blir bröden ändå olika. Det beror liksom på ”bakerskan”.

Ibland bakar jag bröd. I bullabak behärskar jag jästen men sällan när jag bakar bröd. Jag mäter temperaturen, jag är noggrann med att ha färsk jäst – och ändå slutar det oftast med att jag kastar hela plåten för brödet är både hårt och platt. Jag har bakat enligt instruktioner från ”mommor” som kan det här, utan framgång. Därför har jag övergått till matsoda och bakpulver som jäsningsmedel i bröd – troligen för gott.

Vi har fyllt årets första tidning med artiklar kring temat Hälsa & Välmående, aktuella händelser och

Hemsida www.kustmedia.fi E-post redaktionen@kustnytt.fi

intressanta personer. Något för alla eller för de flesta. Vi är också igång med andra tidningar och andra projekt. Det kommer att bli ett intressant år igen.

Jag hoppas också att ert år har börjat bra. Nu märks det att vi går mot ljusare tider, vi har blivit mera vana med vinterkölden och solen lyser så fint vissa dagar.

Sköt om Er alla. Nästa KustNytt utkommer den 9 mars med Bygga & Renovera som tema. Vi ses då!

Smedsby den 4 februari 2016

Vd Tomas Bäck, tfn 344 1814 Chefredaktör och ansvarig utgivare Lisbeth Bäck, tfn 344 1813 Redaktionella medarbetare Julia Bäck, Carina NordmanByskata, Carita Nyström, Anna Sand, Joakim Snickars Annonsförsäljning Nina Hägen, tfn 344 1818 annons@kustmedia.fi Annonsombrytning Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi Sidombrytning Heidi Hjerpe, tfn 344 1830 heidi@kustmedia.fi Prenumerationer / adressändringar www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 344 1814 prenumeration@kustnytt.fi Tryckeri I-print, Seinäjoki 2016 Upplaga 2 600 exemplar KustNytt utkommer med 10 nr/år Prenumerationspriser Finland 51 € EU 57 € Övriga världen 59 €

GENOM LIBBIS LINS

Annonspriser 2016 KustNytt: 1,49 € per sp.mm.

ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser.

Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

Tidningens format Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 360 mm, spaltantal 5.

Jag tycker det är så bra initiativ av Ann-Mari Svahn i Petalax att koordinera mindre utställningar i byns Aktiafönster. Jag hoppas att byborna går förbi och tittar. Nu senast ”Former i trä” av Carl-Göran Österbacka från Kvevlax.

Fadderbarnet Robin Fogde i Malax fick examen som röntgenskötare och bjöd på fest med mycket gott. Tack Robin!

Lägg märke till katten i soffan som verkar mindre brydd...

Tidig morgon i Rimalskogen. Jag är på arbetsuppdrag tillsammans med virkeschaufför Emma Antfolk från Rangsby.

Häftiga kvinna!

Läs om henne i nästa nummer av tidningen SkogsÄgaren.

Söndagen den 27 december.

Svinkallt och isen i antågande. Jonathan och Benneth Holmgren drar upp plåtbåten i Åminne. Det var dags.

Spaltbredd 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Träffade bekantingar i Soffis Gränd före jul.

Karl-Erik Norrman och Ralf Söderback.

Samma söndag hade vi inspelningsdag inför årets ”Kårtisar” till Trettondagsbalen i Bygdegården.

Det var svinkallt i paviljongen också...

Har spelat en del kort på sistone.

Hade glömt hur roligt det är!

Till sist.

Tulpanertider är fina tider!

Nästa nummer av KustNytt utkommer den 9 mars 2016. Tema: Bygga & renovera

Annonsmaterial EPS-, PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning).

Fonter bifogas eller omvandlas till vektorgrafik (kurvor).

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Eventuella anmärkningar bör göras senast 8 dagar från fakturans ankomst.Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Övriga produkter från Kustmedia ByaNytt, kundtidningar, reklam och trycksaker.

Medlem i Tidskrifternas förbund

3

Övermalax skola

I år går 14 elever på årskurs ett i Övermalax skola, och Kerstin Lång (till vänster på bilden) är klasslärare för dem medan Maria Löfgren fungerar som assistent (till höger på bilden).

Nu efter jullovet är det vardag i klassen och man passar på att nyttja det riktiga vintervädret med lek och vintersport utomhus, även om det vissa dagar har varit för kallt för skridskoåkningen. Eleverna har redan börjat se fram emot sportlovet som hägrar om ett par veckor.

skola

vi i ettan

Övermalax skola.

Överst från vänster: Vincent Vest, Isabella Östergård, Ida Pada, Zacharias Aldén, Joel Hägen och Alexander Långkvist.

Stående från vänster: Noah Påfs, Robin Sjöblom, Vilgot Kull, Emil Pellfolk och Mauritz Hjerpe.

Frånvarande den här dagen var Lovisa Fogde, Alex Evans samt Robin Piispanen.

Fyrklövernvinnare

Grattis Jan-Erik!

Text och foto: Anna Sand

Fyrklövern Ugnsform

I den här tävlingen kan alla delta!

Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

De rätta svaren fanns på sidorna:

Bastuset

Fråga 1:

Ugnsform i rostfritt stål, storlek 40x29 cm.

Ugnsformen är utrustad med ett praktiskt galler och handtag. I paketet ingår även två svart/vita kökshanddukar i 100 % bomull samt en svart grytlapp.

Bastuset med hink och skopa i rostfritt stål. Huvudstöd i trä med bastudyna i linne ökar njutningen i bastun. Placera dynan som stöd under huvudet, nacken eller ryggen och slappna av i bastuns värme.

1

Fråga 2: 7, 9, 10 och 15 Fråga 3: 4, 8, 13 och 16 Fråga 4:

5, 11, 15 och 21 Sammanställning av tävlingssvar: Lisbeth Bäck

här fyra detaljbilderna har vi plockat 2 De ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Har du problem med dina FÖ ben, knän, höfter, rygg eller

Jan-Erik Revahl vann en elvisp.

■ Ja n - E r i k Reva h l f r å n Ribäcken, Övermalax, hade nybörjartur då han vann huvudvinsten i Fyrklövern – en elvisp den här gången. Han är gift med Agneta och de har två vuxna barn: Bernice och Benny. Barnbarnen är tre, Bernices Cassandra, Corinne och minstingen Christoffer.

Agneta och Jan-Erik är grönsaksodlare sedan länge och odlar bland annat tomat, gurka och paprika i växthuset. De har också haft fårfarm sedan 1980.

De har sommarvilla, numera med bilväg, i Malax och tycker om att vistas där när tillfälle ges året om.

– Där brukar jag steka våfflor till barnbarnen, berättar Jan-Erik. Med jordgubbssylt och vispgrädde är de populära.

Ja, där och då kanske en ny elvisp kan passa bra...

Text och foto: Lisbeth Bäck

Vårda dina muskler Det kan bero på felställning eller felb hos Millas Massage VI BYGGER

I ELEMENT

✂

Jan-Erik Revahl i Övermalax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 281.

Tröstpriser fick Peter Långqvist i Ta kl a x, Jen n i Vi k m a n i Malax, Kent Sandelin i Petalax och Ingegerd Sundman i Petalax. Vi gratulerar alla vinnare!

Med hjälp av dator fotograferar och analyserar vi dina Med kvalitet ochfötter till und belastning. konkurrenskraftiga priser.

I den här detaljbilden har det smugit sig in fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar i tidningen och ringa in de fyra felen? kan man läsa följande fyra uttalanden: 3 På vilka– sidor Fler ungdomar har..

– Arbetsgivare borde...

– ”Tållona” såg ut...

– Här i Finland...

4

Utifrån resultatet utformas dina INDIVIDUELLA SKOINLÄGG helt i I detta nummer har vi gömt fyra miniaCamilla Ulfvens, konditionsskötare naturmaterial. tyrbilder (samma storlek som den Norrnäsvägen 61, Norrnäs nedan) av logo. På vilka sidor Tel.Kustmedias 050 350 3955 finns de? (Räkna ej med denna.)

www.brandofysiocenter.fi

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 24 februari 2016. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

Palosaarentie 9-11 Brändövägen Om jag vinner vill jag ha:

65200 Vaasa - Vasa ✆ 050 3434 601

Namn....................................................................................Tel........................................................

Ugnsform

Adress................................................................................................................................................

Bastuset Omgång 280, K116

4 Vårda dina muskler hos Millas Massage

Camilla Ulfvens, konditionsskötare

Norrnäsvägen 61, Norrnäs Tel. 050 350 3955

Molpe massage & träningsrådgivning Thomas Ramstedt Tel: 050-328 2819

Ta reda på dina obalanser!

Else och Carl-Gustav Hultholm i Petalax gladdes åt vinsten i prenumerationslotteriet. Ett resepresentkort värt 500 euro.

 Bioresonans  Massage

Hultholm vann i Kustmedias lotteri!

Rosenserien Fitline - Upplev resultat

Välkommen.

Susanne Söderback utbildad massör

050-585 1107

Gror Ditt tt utsäde?

1000-kornsvikten GRATIS i samband med grobarhetsanalysen ser de analy

våren 2016!

Oberoen ögeltoxin av DON-mnnmål! i spa

www.hortilab.fi Vasavägen 41, 64200 Närpes Tel. 06-347 4250

Anlita våra annonsörer!

Carl-Gustav Hultholm i Petalax vann ett resepresentkort till Ingves & Svanbäck i Kustmedias prenumerationslotteri 2015. Han hade mest tur av alla våra betalande prenumeranter.

Vi Gratulerar!

■ Kustmedia har ordnat lotteri bland betalande prenumeranter i många år. Deltar gör personer som förnyar eller betalar en prenumeration på ByaNytt eller KustNytt under tiden 1 januari till sista november.

Dragningen förrättas så att datorn slumpmässigt väljer ut ett kundnummer. Det är alltid lika spännande!

I början av december drogs vinnaren för 2015 och det var Carl-Gustav Hultholm som vann. Familjen har varit prenumeranter på KustNytt ”i alla tider”.

– Han som grundade KustNytt, Stig Björkas, är född och uppvuxen i Strandback här i närheten, berättar CarlGustav när Kustmedia hälsar på och överräcker presentkort och blommor.

Tidigare pälsfarmare Else och Carl-Gustav är pensionärer sedan ungefär fem år tillbaka. Else har varit familje-

dagvårdare under många år och Carl-Gustav har drivit minkfarm.

– Jag grundade farmen på våren 1962 och avvecklade den 2010 – så det blev nästan femtio år, säger han.

Jag har nog hanterat en och annan mink fast det inte var så stor farm, tillägger han.

Han har också upplevt många konjunktursvängningar inom branschen under decenniernas gång.

Ganska mycket skogsarbete Carl-Gustav har inte flyttat långt då han är född och uppvuxen på andra sidan vägen. Han har varit intresserad av skog och skaffat skog när möjlighet getts. Som bäst pågår generationsväxling och sonen Anders övertar skogsegendomen.

– Vi sköter det mesta i skogen själva, berättar Carl-Gustav.

Speciellt sedan han blev pensionär har det varit mycket skogsarbete.

– Jag planterar, röjer, gallrar. Och så stamkvistar jag rätt mycket. I skogen får man bra motion och mycket frisk luft.

Han fortsätter.

– Skogen växer när den blir omskött. Har du varit ifrån ett skifte fem år blir du förvånad när du kommer dit och ser hur den förändrats.

Skog ska skötas under hela tillväxten.

Nytta för presentkortet De är glada och tacksamma över vinsten, ett resepresentkort till Ingves&Svanbäck till ett värde om 500 euro.

– Vi reser gärna och sedan pensioneringen har vi rest varje år. Före det var vi mest ut på någon sommarresa, som planerades in under Elses

gånger. En gång vann han en Sverigesresa i en pilkastningstävling, en gång vann han ett resepresentkort till Oravais Trafik i Bingolotto, en gång vann han en Köpenhamnsresa på en skinnutställning och nu i Kustmedias lotteri.

– Fast den gången då Loket var i Bennäs på Bingolotto var det egentligen Elses vinst, säger han. Kanske min kupong men det var hon som ringde dit.

Vi reser gärna och sedan pensioneringen har vi rest varje år. Före det var vi mest ut på någon sommarresa, som Hejare på pilkastning planerades in under De har sommarstuga i Korsnäs Elses sommarsemester och Carl-Gustav är en flitig svamp- och bärplockare. Och och parerades med så är han en riktig talang när han ställer sig framför piltavlan. farmskötseln.

– Ja, skrattar han. Vi kastsommarsemester och parerades med farmskötseln.

– Nu har vi större frihet att resa.

De har besökt många platser inom Norden, varit på blomsterresa till Holland och till Estland, räknar Else upp.

De har besökt många platser inom Norden, varit på blomsterresa Mainau i Tyskland och till Holland. Vi har varit till dåvarande Leningrad, till Moskva och Puerto Rico på Gran Canaria, till Estland och Litauen, räknar Else upp.

Carl-Gustav berättar om deras resa över Atlanten år 2005, då de besökte hans släktingar i Canada.

– Så jo, vi har nog nytta för presentkortet, säger han och skrattar.

Men inget är bestämt. Nu ska vi bekanta oss med den nya resekatalogen.

Så berättar de att det inte är första gången som Carl-Gustav vinner resor. Han har haft tur flera

ade mycket pil i ungdomen och jag brukar delta i tävlingar som ordnas, till exempel i Korsnäs sommartid. Jag har nog talang – plus tur.

Han berättar att 48 av 50 möjliga poäng är hans rekord.

– Det kastade jag på en tävling i Monäs. Men till 48 ska man nog ha tur också.

Så framkommer det att han också har en ”odygd” till, för att använda hans egna ord. Han samlar på frimärken, förstadagskuvert och gamla postkort och julkort.

– Jag har dem i tusental, skrattar han. Det är en hobby som jag återupptog efter pensioneringen.

Kustmedia Gratulerar än en gång och önskar trevlig resa när det bär iväg!

Text och foto: Lisbeth Bäck

5

Ibland krävs det utryckningar Henrik Ingo leder flyktingförläggningen i Korsnäs och Malax sedan första november. Han beskriver sitt nya jobb som tätt och intensivt. Ibland gäller det att kunna rycka ut med kort varsel, säger han.

■ För närvarande finns det inget ämne som är så laddat och eldfängt som den aktuella flyktingsituationen. Flyktingfrågan har klassats som en ödesfråga för hela Europa. Åsikterna hos finländarna varierar kraftigt. En del har anammat en välkomnande och positiv attityd gentemot de nyanlända. Andra är redo att aktivera rödljuset och stänga riksgränserna ögona böj.

Sedan tre månader tillbaka är lilla Korsnäs placeringsort för inte mindre än 160 asylsökande. I grannkommunen Malax är i sin tur ett 70tal flyktingar inhysta i tre boenden.

Det är FRK:s svenska distrikt i Österbotten som driver och upprätthåller verksamheterna.

Henrik Ingo, biträdande chef för FRK-enheterna i Korsnäs och Malax, säger att de första månaderna företrädesvis har varit lugna och stabila.

– Vi är tacksamma över att vi inte har råkat ut för yttre problem.

Ingen har kommit hit utifrån och stört friden.

– Bland de asylsökande har det visserligen varit en del gnabb och bråk någon gång. Men det är väl

FRK:s flyktingboende i Korsnäs/Malax *Grundades den 1 november 2015 *Har hittills tagit emot 160 asylsökande till Korsnäs. *Leds av biträdande chef Henrik Ingo. Enheten har elva anställda varav sju handledare, hälsovårdare, socialarbetare och sekreterare. *I Malax finns ett 70-tal flyktingar vid tre boenden. *Enheterna är underställd mottagningscentralen i Kristinestad som leds av Annika Riddar.

Hur ser din egen vardag ut?

Henrik Ingo är ansvarig för flyktingmottagningen i Korsnäs och Malax sedan första november.

inte så konstigt med tanke på att så här pass många människor har placerats på samma ställe.

Muslimer och kristna KustNytt tittar in på förläggningen i Korsnäs en fredagsförmiddag i slutet av januari.

Av de cirka 160 inhysta flyktingarna är närmare en tredjedel– ett 50-tal– barn i grundskoleåldern.

Några riktigt gamla personer finns det inte på enheten.

Det land som är mest representerat är Irak. De övriga asylsökandena kommer från Iran, Afghanistan, Syrien, Somalia och Marocko.

– Största delen är muslimer. Men det finns också kristna personer bland den syriska populationen.

Dessa har deltagit i den lokala församlingens aktiviteter på sistone.

– Men egentligen bokför vi inte deras religiösa tillhörighet, säger Henrik.

Henrik nu med människor från andra kulturer. Människor som har tvingats på flykt under dramatiska omständigheter.

– Visst är det en annorlunda utmaning. Alla sökande har kommit hit från olika håll. Det finns ingenting som är enkom i den här verksamheten. Det är dock främst handledarna som sköter den vardagliga kontakten med flyktingarna.

– Hittills har det handlat om att bygga rutiner och att få informationen att löpa smidigt. Ibland har det krävts vissa brandkårsutryckningar.

Det gäller också att sköta kontakter till omvärlden och Vasa.

En första flyktinggrupp på 40 personer anlände till Korsnäs i mitten av november.

Sedan dess har den forna kurscenterfastigheten successivt fått allt fler invånare.

– Ibland har tillskotten skett med mycket kort varsel. Det har hänt att man har ringt oss en lördagskväll och sagt att en busslast med flykting från Torneå är på väg till vår mottagningscentral. Då har man fått lov att rycka ut och arbeta mitt i natten.

För tillfället är det ont om lediga platser på mottagningscentralen i Korsnäs. Internatet börjar vara överfullt. Men det finns fortfarande kapacitet att ta emot ytterligare en del ensamkommande vuxna.

– Enheten i Korsnäs är till sammansättningen familjecentrerad i motsats till flyktingboendena i Malax där det finns enbart ensamkommande män, säger Henrik.

En handfull flyktingar i Malax har åkt hem frivilligt.

– Hemvändande asylsökande har rätt att få flygbiljetter. Men systemet fungerar inte klanderfritt. Ibland måste de vänta upp till flera månader på att få biljetter. Detta medför onödigt väntande och extra kostnader.

Flyktingarna har nu ett okänt antal månader i spänning och ovisshet framför sig. Inrikesministeriet har nyligen meddelat att Finland

Familjecentrerad enhet Henrik Ingo har bland annat innehaft ledande poster på Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet och ÖSP. I den förstnämnda organisationen var han aktiv i tretton år. Han har också varit verksamhetsledare för de svenskösterbottniska pälsfarmarnas förening.

Från att tidigare ha varit knuten till olika primärnäringar arbetar

Irakiern Mustafa Layth Taha gör ofta inhopp i köket på restaurang Stenbrytaren. Han kom till Korsnäs i slutet av december och säger sig trivas fint på orten.

planerar att låta cirka 40 procent av asylsökandena– sammanlagt cirka 32 000 personer– stanna.

– Hittills har en enda asylsökande i Korsnäs fått besked. Det är en man som har beviljats uppehållstillstånd.

Han har varit här i landet lite längre än de övriga.

Svårt få tag i tolkar Tolktjänster är en bristvara i flyktingmottagningens vardag. Två anställda kan tjäna som tolkar. Man använder också ett slags telefonbaserat tolkningsprogram ibland.

Dessutom kan man anlita den tolkningscentral som finns i Vasa.

– I vår region är det överlag mera omständligt att tolka till svenska än att tolka till finska, säger Henrik.

Hur fördriver flyktingarna tiden till vardags?

– Det borde finnas mera att göra.

Det ordnas språkundervisning för de vuxna. Korsnäs kommun ordnar förberedande undervisning för skolbarnen.

– Arbetsgivare borde bli mera medvetna om möjligheterna att anställa asylsökande. Det är inte så krångligt som många tror. Det räcker i princip med att fylla i en A4-sida från Migrationsverket.

Mustafa Layth Taha hoppar ofta in och gör köksarbete på den närliggande restaurangen Stenbrytaren.

När Kust Nytt tittar in i köket håller den unge irakiern på att ta ut en ugnsform med nygräddade kycklingbröst.

– Jag har varit i Korsnäs sedan slutet av december. Jag blev hitflyttad från Helsingfors. Jag trivs utmärkt här, säger Mustafa medan han utför sina kökssysslor.

Planer för Korsnäs Ute i Europa försöker många länder begränsa flyktingströmmarna.

Stödet för främlingsfientliga krafter har ökat avsevärt på olika håll.

I Danmark har en omstridd lag om beslagtagande av flyktingars egendom för att kunna finansiera uppehällen nyligen klubbats genom.

Värdegränsen är satt till 1300 euro.

– Det danska förslaget verkar inte bygga på humanism. Däremot tycker jag inte direkt att det är någon felaktig idé att flyktingar ska kunna ha egna medel att försörja sig med. Vi borde försöka underlätta möjligheterna för dem att få hit medel. Men det är inte alltid så lätt eftersom de berörda inte sällan saknar bankkonto eller pass, säger Henrik.

Flyktingarna vid de olika mottagningscentralerna har stor rörelsefrihet. De är inte på något sätt bundna till centralerna.

– Men om frånvaron överskrider ett dygn önskar vi få veta var de befinner sig och hur vi får tag i dem vid behov. Det kan till exempel vara läkarbesök eller något slags myndighetsmöte på gång.

Hur många av de 160 asylsökande som kan stanna kvar i Korsnäs en längre tid är svårt att säga i det här skedet.

– Korsnäs kommun planerar dock att ta emot ett tjugotal nya invånare framöver. Det behöver inte enbart handla om personer från den lokala mottagningscentralen. Också asylsökande från östra Finland kan komma ifråga, avslutar Henrik Ingo.

Text och foto: Joakim Snickars

6

Med sikte på en högklassig gästhamn

Åminne hamnområde har stor potential och kunde på sikt utvecklas till en högklassig gästhamn med all tänkbar service för båtbesökare.

Sedan i höstas har hamnområdet vid Åminne en alldeles egen förening, som ska jobba för att området utvecklas på bästa sätt.

Hamnen är attraktiv både beträffande service och sevärdheter – något som många går miste om på grund av större båtar inte kan ta sig in.

■ Föreningen Åminne Hamn rf bildades som en följd av de farledsuppgraderingar som gjorts i

samband med projekt Solrutten, då problemen med de grunda vattnen in till hamnen blev mer konkreta.

Andelslaget Solrutten verkar för att ge båtfarare bättre tillgänglighet till gästhamnar och besökshamnar i Kvarken och Österbottens. Den båtrutt som börjar utanför Sideby i Kristinestad och går längs kusten upp till Ohtakari norr om Karleby, har i årtionden gått under just smeknamnet ”Solrutten”.

Grunt vatten stoppar långfärdsbåtar Ingmar Sjöblad i Malax är styrelseordförande för Åminne Hamn rf. Han förklarar att det var just Solrutten-projektet som blev upptakten till den nya föreningen.

– Projektet med att uppgradera, fördjupa och märka ut farlederna

Tack vare projekt Solrutten har inseglingsdjupet till ankarplatsen utanför Åminne hamn nu säkrats till 2,4 meter. Men där tar det stopp för många större båtar – något som den nybildade föreningen Åminne Hamn rf nu vill ändra på.

och cirka 30 besöksmål på den 250 sjömil långa rutten, har pågått i flera år redan och är nu på slutrakan. De sista arbetena ska göras i maj 2016 och nyutgåvan av F-sjökortet som kommer ut 2016-17 ska innehålla alla uppdateringar på området. De elektroniska sjökorten uppdateras efterhand.

I somras uppgraderas inseglingsfarleden till en ankringsplats ungefär en sjömil utanför Åminne och den är numera säkrad till 2,4 meters ledgångsdjup. Därifrån in tillbåthamnens bryggor är det dock betydligt grundare – max 1,4 meter vid medelvattenstånd – och de grunda vattnen gör det tyvärr omöjligt för långfärdsbåtar att ta sig in till hamnen.

Dags för uppdatering

Längs Höga Kusten finns många fina, välutrustade gästhamnar – Ulvön är ett exempel.

– Solrutten har varit ett väldigt lyckat projekt men nu duger det inte att det för större båtar tar stopp ute vid Andra grynnan. Det är ohållbart, konstaterar Ingmar.

Det finns en sju meter bred kanal med ett djup på cirka 1,5 meter till hamnens nordvästra pir insides, men trots att kanalen är utmärkt är den mycket svår att hitta. Vid hamnporten verkar också finnas ett hinder som inte undersökts närmare

då detta borde göras med dykare, har man konstaterat i samband med projekt Solrutten.

– Åmynningen börjar också vara igenslammad, så det behövs omfattande åtgärder på området, tillägger Ingmar. Inget har gjorts där på över 20 år och en åtgärdsplan behövs.

Det är nya tider, båtarna blir allt större och landhöjningar gör att alla hamnar blir grundare med tiden.

förening – Åminne Hamn r.f. På mötet konstaterades att Åminne besitter stor potential att utvecklas till ett attraktivt område för både ortsbor och besökare.

– Redan nu har vi danspaviljongen och restaurangen, camping och båtmuseum samt strandservice med bränsleförsäljning. En tillräckligt djup farled ända in med gästhamn och servicehus skulle säkerställa att gästande båtbesökare kommer till Åminne, förklarar Ingmar.

Skulle man dessutom bygga cykelväg ner till hamnen och förbättra Åminnevägen, skulle området även locka ortsborna ännu mer.

På andra sidan Kvarken, längs Höga Kusten, har man kommit betydligt längre då det gäller gästhamnarna och deras status. Som exempel nämner Ingmar Ulvöns gästhamn, som utvecklats från ett gammalt, ursprungligt fiskeläge.

– Man har byggt ett nytt, modernt hotell i samma stil som båthusen och tar på så vis vara på kulturarvet, även om man moderniserar sig, berättar han.

Stor potential

Många intressenter

En inledande diskussion om läget hölls på ett möte i slutet av augusti 2015, då man beslöt att bilda en ny

Syftet med föreningen är med andra ord att utveckla hamnområdet på flera punkter: muddra farleden,

Ingmar Sjöblad.

7

Åminne ska vara en plats för alla, även tillfälliga besökare.

Föreningen vill också verka som ett förenande organ för intressenterna. bygga en ny djupbåthamn med nya platser, göra en detaljplanering av hela hamnområdet och på sikt eventuellt också ta hand om skötseln av båtplatserna.

– Både skifteslag, markägare, kommun, båthusägare, folkparken och andra föreningar och företag på området är intressenter och det ligger i mångas intresse att tillvarata och utveckla området, anser Ingmar.

Den mest akuta åtgärden anses vara en ny båtpir med farledsjupet 2,4 meter från Andra grynnan in till hamnområdet, mellan paviljongen och båtmuséet. Projektet ska anpassas enligt planerna för Solrutten.

Högklassig gästhamn är målet – Vi ska också arbeta för en muddring av åmynningen för att förhindra risken för översvämning och skadegörelse på båthusen, fortsätter Ingmar.

På längre sikt ska föreningen arbeta för att hamnen ska uppfylla de kriterier som krävs för att bedriva högklassig gästhamn, båtliv, fiske, turism, näringsverksamhet samt friluftsliv och rekreation.

– Åminne ska vara en plats för alla, även tillfälliga besökare.

Föreningen vill också verka som ett förenande organ för intressenterna, tillägger Ingmar.

Man vill att föreningens verksamhet ska vara en del av Åminne bys identitet och att man ska få ett välfungerande samarbete med andra föreningar i närområdet.

Det stiftande mötet hölls den 18 oktober 2015 och den som vill stöda föreningens mål är välkommen att ansluta sig som medlem till föreningen. Vid årsskiftet hade föreningen redan 135 privata medlemmar och tio medlemmar i form av samfund. Hemsidan finns på adressen aminnehamn. bob.fi och där hittar man mer information.

Text: Anna Sand Foto: Anna Sand, Lisbeth Bäck samt arkivbilder Föreningens hemsida finns på adressen: aminne.bob.fi

Fåren gav både ull och mat Hon är så fin där hon sitter, Anna Fant, 88 år. Hon bodde i stugan i Tuvas, sin hemgård, tills hon flyttade till Evahemmet i Övermalax.

– Det är bra här och det ordnas program för oss. Det är mycket mat, ler hon.

■ I Anna Fants rum finns många minnen hon berättar om. Bland annat fotoförstoringen av brodern Kalle som stupade i kriget, spegeln från 1800-talet som hennes pappa hade med sig hem från en auktion där han varit mäklare, korsstygnstavlan av Malax kyrka eller väggklockan som en tid inte gick som den skulle men som går som klockan nu. Fönstret pryds av blommor och för dagen har hon en vit och välstruken duk på bordet.

Här sitter vi i lugnet, dricker kaffe och pratar. På stolen bredvid sängen ligger Pelle, huskatt vid Evahemmet.

Stor familj och många syskon Anna växte upp i en stor familj med föräldrarna Sofia, Alfred och sina åtta syskon.

– Två flickor och sju pojkar, säger hon. Vi flickor skötte om pojkarna och jag var inte gammal när jag stod på en pall vid bänken och hade bråttom att baka bröd till dem, ler hon.

I vuxen ålder arbetade hon många år vid Malax Bageri och hon minns cykelfärderna från Tuvas i de tidiga morgonstunderna.

– Iris och Mikael Brännback drev bageriet då. Nu vet jag att det är nya ägare.

Hon arbetade på bageriet tills hon blev pensionär.

Västen är mig så kär Anna bär en väst ovanpå den vita blusen. Västen som hon har på sig nästan varje dag.

– Ja, det är nästan bara när den tvättas som jag inte har den på mig.

Den är mig så kär, säger hon och berättar vidare.

– Vi hade får hemma. Mamma och jag klippte fåren. Vi tog in ullen och lade det i värmen för att torka.

Sedan gjorde vi små ”tållor” av ull i olika färger som tvinnades samman.

Efter det kardade vi ullen till garn som mamma vävde tyg av.

Anna Fant vid Evahemmet i Malax minns gångna tider.

– ”Tållona” såg ut ungefär så här, säger hon och tar försiktigt tag i kattens framtass.

– Det är Anna Melin som har sytt västen, förklarar hon, håller i ett hörn av tyget och böjer sig fram för att jag ska kunna se det melerade mönstret.

– Den här sortens plagg finns inte mera, med sådan hållbarhet och i så bra material, funderar hon med tanke på hur många år hon använt den.

Förövrigt tycker hon att fåren tillförde så mycket: både garn och mat.

Den här sortens plagg finns inte mera, med sådan hållbarhet och i så bra material.

Resan till Amerika Anna har inte egen familj men stora släkten med syskon, syskonbarn och barnbarn skänker glädje.

– Min syster Elna flyttade till Amerika och fick åtta barn, kan du tänka dig!

Hon berättar också att hennes pappa var till Amerika flera gånger där han arbetade och sedan kom hem med förtjänsten. Anna har rest över Atlanten en gång för att hälsa på sin syster.

– Det var en rolig resa!

– Jag har många fina minnen, avslutar hon.

Text och foto: Lisbeth Bäck

8 tema

hälsa och välmående Nagelvård, make up och hårstyling

Emma fixar förvandlingen Make-up och skönhet, hårstyling och naglar samt kläder och accessoarer har alltid intresserat Emma Svahn från Petalax. KustNytt skrev om Emma för ett par år sedan då hon studerade på Make up Institute i Stockholm – men vad hände sedan?

Vi hälsade på Emma i lägenheten i Gerby, där hon nu öppnat egen mottagning.

■ På Vildmarksvägen i Gerby i Vasa bor Emma med sambon Kevin sedan december. Här har hon nyss fått i ordning sitt mottagningsrum, där hon erbjuder olika tjänster i form av nagelterapeut, make up artist samt hårstylist. Planen är att även komplettera med frisörstjänster, då hon sedan i augusti studerar till frisör på YA i Vasa.

Vintertid ska man vara extra noggrann med att ta hand om sin hud, sitt hår och sina naglar. Emma slår gärna ett extra slag för nagelbandsolja.

Stockholm lockade Emma har skaffat sig en täckande helhetskompetens då det gäller skönhetstjänster. Efter gymnasiet och ett mellanår med jobb bar det iväg till Stockholm för studier vid Make up Institute Stockholm där man på fem månader kan avlägga master make up artist-examen och examen som hårstylist.

– Här i Finland fanns inte samma utbildningsmöjligheter på svenska, och jag tycker väldigt mycket om Stockholm – vi har varit dit många gånger med familjen, så staden var bekant för mig, förklarar Emma.

Till julen 2014 var kursen klar och Emma återvände då till hemlandet för att jobba en tid.

– Planen var att flytta tillbaka för att gå nagelteknologiutbildningen, men då det blev strul med bostad valde jag att pendla i några månader istället. Nu i december blev jag klar med den kursen vid NH Nails Academy, tillägger Emma.

Hon rekommenderar alla som funderar på att åka utomlands och studera att verkligen åka – inte fundera för mycket.

– Man har mer att vinna än att förlora, konstaterar hon.

Siktar på egen salong E f t e r y rke s u t b i l d n i n g a r n a i Stockholm valde Emma att komplettera med fortsatta studier hemmavid. Eftersom hon fått utbildning i hårstyling, ville hon skaffa sig grunderna till allt som rör hår – en frisörsutbildning. Hon studerar nu

Emma Svahn erbjuder make up, hårstyling och nagelförlängningar under namnet Beauty

by Svahn. Hennes mottagning finns hemma i lägenheten i Gerby. på vuxenlinjen vid YA för att på två års tid bli klar.

– Under tiden i Stockholm växte mitt intresse för det här och jag vill inte bara kunna göra frisyrer och hårförlängningar, utan även klippa och färga, förklarar hon.

I november grundade Emma även eget företag – Beauty by Svahn. Det är något hon planerat göra hela tiden.

– Jag har alltid velat vara egen företagare. Jag startar upp lite lätt vid sidan om studierna nu här hemma, eftersom vi har ett extra rum i lägenheten. Senare hoppas jag kunna hyra in mig på en salong och även starta egen salong, ler Emma.

Olika metoder Mycket har hänt på några få månader och Emma arbetar nu på att få in nya rutiner med studierna, arbetet i butik i Petalax samt det egna företaget.

– Så småningom ska jag börja satsa mer på marknadsföringen, speciellt med tanke på sommarens bröllop. Där kan jag erbjuda paket med både hårstyling, make up och nagelfix.

Då det gäller nagelförstärkningar och -förlängningar finns det två olika metoder att välja mellan.

– Gelénaglar är mer böjliga trots att de är hårda och görs av en färdigt blandad massa som sedan ska härdas under en speciell LED-lampa.

Akrylnaglar är stenhårda, blandas av en vätska och ett pulver och stelnar av sig själv. De lämpar sig bättre för de som har mjuka naglar, förklarar Emma.

Resultatet håller i tre till fyra veckor, då ett återbesök rekommenderas. Gelélack är även en behandling som erbjuds, som man applicerar på naturliga naglar som ett nagellack. Detta håller i upp till tre veckor.

Framhäver det bästa – döljer det sämsta En nagelförstärkning eller -förlängning tar ungefär två och en halv timme att göra.

– Det är många moment med desinfektion, manikyr, buffring av nagelytan, ph-neutralisering, limning och formning av naglarna och primer innan man kan lägga på gelén eller akrylen. Därefter ska

Med make up kan man framhäva det bästa och dölja de mindre bra sakerna. Möjligheterna är oändliga och arbetet omväxlande.

den filas och formas, och förstås lackas. Avslutningsvis lägger man på nagelbandsolja samt handkräm, berättar Emma.

Möjligheterna med former och färger är oändliga, både inom nagelteknologi och make up.

– Make up kan göra en enorm skillnad. Man kan framhäva det positiva och dölja de mindre bra sakerna med rätt produkter.

Dessutom är det otroligt omväxlande och man får fundera mycket själv. Det är en av orsakerna till att Emma tycker hennes arbete är så roligt.

– En annan är att få se kundens glädje över resultatet. De är ofta positivt överraskade, konstaterar hon.

Det är en rolig upplevelse och även en form av egen tid då man bara kan njuta och slappna av.

Egen spakväll hemma Händerna och naglarna är ofta något som syns väldigt mycket på en person och som alla man skakar hand med, räcker pengar till eller pratar med tittar på. Just därför tycker Emma att vi ska ägna dem lite extra omsorg.

– På vintern ska man vara extra noga med att smörja händerna och nagelbanden.

Just nagelbandsoljan är en viktig produkt som hon gärna slår ett extra slag för.

– Självklart ska hela kroppen smörjas in extra noga under vintern, då vår hud torkar ut väldigt snabbt. Även håret behöver extra omsorg i form av en hårolja och man ska undvika att använda locktång och plattång varje dag eftersom värmen sliter extra mycket på håret.

Hon rekommenderar att man försöker ta sig tid för en ”spakväll” hemma en gång i veckan då man tar hand om sin hud och sina naglar.

– Det gör inte bara gott för utseendet utan även för själ och sinne – och hur man mår är förstås ännu viktigare än hur man ser ut, poängterar hon.

Text och foto: Anna Sand

Emma bloggar på adressen emmasvahn.myshowroom.se och du kan läsa mer om Beauty by Svahn på Facebook.

9 MALAX FYSIO | Huhtaoja

Vad är godhet?

■ Vad är godhet? Är man god om man ger pengar till en tiggare? Är det farligt att hjälpa en skadad på gatan? Vilka konsekvenser har våra handlingar?

Acts of Goodness, som spelas på Wasa Teater just nu, är en pjäs om godhet som baserar sig på verkliga historier.

Författaren Mattias Andersson bad unga människor i bland annat Ungern, Rumänien, Grekland och Finland att svara på frågan: Har du utfört någon god handling i ditt liv?

På basen av deras berättelser växte den här pjäsen fram.

Det var en intressant kväll på Wasa Teaters studioscen. Jag visste inte riktigt på förhand vad det här skulle vara. Föreställningen väcker till eftertanke och jag tyckte om det jag såg och hörde.

Fö r re g i n s va r a r H e n r i k a Andersson och medverkar på scen gör Johan Aspelin, Kajsa Ek, Linda

Föreställningar kommer också att ges i regionen, bland annat i Mitt i Stan i Närpes den 13 april.

Acts of Goodness. Linda Mattson, Tove Qvickström, Johan Aspelin, Kajsa Ek, Marco Luponero. Foto: Frank A Unger

Våren på Wasa Teater innehåller också ett gästspel från Riksteatern i Sverige och Ernst Underbar återuppstår på studioscenen. Oscar och den rosa tanten är Carola Sarén i en humoristisk och gripande monolog på Vasallen och hon kommer också att turnera i regionen. I mitten av mars är det dags för premiären på Pippi Långstrump.

Senare i vår gästas teatern av magiske Carl-Einar Häckner, Nour El Refai och Mushai.

Under två kvällar i april ger också Susanne Marins viskonserter. Det här och annat innanför teaterhusets väggar i vår. Möt upp!

Mattson, Tove Qvickström, Marco Luponero och Henrik Heselius.

Text: Lisbeth Bäck Foto: Frank A Unger

• Fysioterapi / MDT • Akupunktur • Massage • Medicinsk fotvård

HJÄLP!

med TRÄNING och KOSTRÅD Personal Trainer Sara-Lotta Huhtaoja

06-3651 767 / www.malaxfysio.fi www.systersara.com

Har du problem med dina FÖTTER, ben, knän, höfter, rygg eller nacke?

Det kan bero på felställning eller felbelastning.

Med hjälp av dator fotograferar och analyserar vi dina fötter under belastning.

Utifrån resultatet utformas dina INDIVIDUELLA SKOINLÄGG helt i naturmaterial.

www.brandofysiocenter.fi

Nyttig mat på utfärden Visst är det roligt om man kan kombinera något gott och hälsosamt under en utfärd på vinterisen eller i skidspåret? Här kommer två förslag.

Sammanställning: Carina Nordman-Byskata

Quinoa

Det här spannmålet är egentligen ett frö av en ört.

Det är glutenfritt och rikt på essentiella fettsyror och protein. Quinoa kan användas precis som ris eller couscous i olika sorters rätter. Här ett tips på nyttigt godis till kaffepausen vid lägerelden: Choklad med quinoa och körsbär 0,5 dl quinoa 400 gram hackad mörk choklad med hög kakaohalt 2 tsk hackade, torkade körsbär 1 tsk havssalt

Häll quinoan i en skål och fyll den med vatten. Rör om för att skölja grynen.

Häll bort vattnet och upprepa med nya sköljningar tills vattnet är klart.

Häll quinoan i en sil och pressa bort överflödigt vatten. Värm quinoan i en torr panna på medelhög värme. Skaka försiktigt för att rosta grynen jämnt, så att de börjar poppa och fräsa lite. Efter 6-7 minuter känns en nötaktig doft. Ta bort pannan och låt svalna.

Smält den hackade chokladen i vattenbad under omrörning. Häll ut chokladen i en liten form, som klätts med bakplåtspapper eller aluminiumfolie.

Strö rostad quinoa, hackade körsbär och salt jämnt över chokladen. Ställ i kylen i 4 timmar. Bryt godiset i små bitar.

Tahini

Den sega pastan är gjord av mosade sesamfrön.

Sesamfrön innehåller många essentiella fettsyror och har hög kalorihalt. Pastan används ofta i matlagning i Mellanöstern, till exempel i hummus.

Snabb sallad på tahini och äppel (4 portioner) 1 stort äpple, som skärs i bitar 3½ dl strimlad broccoli eller kål ½ dl solrosfrön 2-3 msk tahini 2 msk smaksatt vinäger 2 dl sojabönor Blanda och smaka av med salt och peppar.

Sätt på fyra tunnbröd, rulla ihop och ta med i matsäcken.

Palosaarentie 9-11 Brändövägen 65200 Vaasa - Vasa ✆ 050 3434 601

Vad vill Du läsa om?

Tipsa oss!

Fyll i och skicka in kupongen här under eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi.

Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

10

Stresshantering

– att styra sin attityd och sina tankar

Susanna Maris från Närpes arbetar med att försöka se till att folk inte blir utbrända eller sjuka. Hennes uppgift yrket är att se till att sjukvården blir utan patienter i avseende på livsstilsrelaterade sjukdomar ■ När Susanna Maris studerade till idrottsinstruktör vid Arcada i Helsingfors, valde hon inriktningen hälsopromotion. Där kom hon i kontakt med ämnet stresshantering.

I dag är hon anställd av Korsnäs kommun som rehabiliteringshandledare samt stödperson för närståendevårdare och av Malax kommun som projektanställd, men driver vid sidan om även det egna företaget Närpes Hälsotjänst.

– Min huvudsakliga målgrupp i den egna verksamheten är personer som befinner sig mitt i livet, som redan börjar känna sig slitna och där slitaget även märks rent fysiskt. Jag jobbar både med grupper och på individuell nivå. Just nu har jag till exempel hälsomotion för en grupp personer som varit eller ligger i riskzonen för att bli utbrända. Vi jobbar då med en kombination av både motion och stresshantering, berättar Susanna.

Lyssna på kroppen Utöver detta håller hon även föreläsningar och en föreläsning i stress-

hantering är aktuell nu i vinter vid Malax-Korsnäs medborgarinstitut.

Susanna berättar lite mer om innehållet i den och ämnet i sig.

– Stresshantering handlar mycket om att hitta lugnet inom sig. Vi kan inte hitta det någon annanstans om vi inte lärt oss att hitta det inom oss själva, konstaterar hon. Lyckas vi med detta har vi nytta av det varje dag, och speciellt i stressade situationer och då livet blir tungt av olika orsaker.

Hit hör även konsten att lära känna sin kropp och lära sig lyssna på de eventuella varningssignaler som den ger oss.

– Kroppen har olika sätt att tala om för oss när vi behöver vila och inte kan köra på maxfart längre.

Många som varit utbrända vittnar om detta. De noterade signalerna – men ignorerade dem och körde på.

Prioritera och beta av Vanliga tecken på att man är stressad och/eller överbelastad är att man är lättirriterad, får fysiskt oförklarliga krämpor av olika slag, känner att man mår dåligt överlag, får sämre matvanor, är håglös och oengagerad och känner att småsaker blir tunga att genomföra.

– Minnet försämras och man börjar glömma saker allt oftare, tillägger Susanna.

Men vad ska man då göra för att åtgärda situationen? Hur hanterar man stressen?

– Ja, i dagens samhälle är det näst intill omöjligt att undvika stress – man måste helt enkelt lära sig att se på det på rätt sätt. Har man mycket på jobbet ska man strukturera upp sina uppgifter, prioritera i rätt ordning och sedan beta av lite i taget. Att stirra sig blind på det stora lasset man har framför sig förvärrar bara saken, och leder ofta till att man gör det

Det är svårt att helt undvika stress idag – det viktiga är därför att vi lär oss hantera den och styra våra egna tankar.

Motion piggar upp och ger oss energi samt nödvändiga endorfiner. Man har konstaterat att motion i flera fall kan ha lika god effekt på oss som antidepressiva mediciner (källa: Läkartidningen 47/2015) – det motverkar stress och ångest samt gör oss på bättre humör, men utan de biverkningar som mediciner kan ha.

minst brådskande först istället för tvärtom, ler Susanna.

Fokusera på det viktiga Att lära sig hantera problemen när man är mitt uppe i dem är svårt – det är något man måste göra på förhand, och det tar tid. Stress hemma inom familjen, till exempel på morgnarna när alla ska iväg, kan också undvikas om man på förhand funderar och planerar situationerna.

– Man måste rannsaka sig själv och fundera över vad som är viktigt och vad som är helt onödigt att ta stress för. Om barnen råkar ha

Bästa återhämtningen fås i och med en god nattsömn. Kroppen fungerar aningen annorlunda nattetid, oberoende om vi sover eller inte.

11 tema

hälsa och välmående

Fakta:

• Stressen orsakas inte av problemen i sig. Det är attityden man har, tolkningen man gör av vad som sker som är svaret på frågan om man blir stressad eller inte. Antingen får man förändra situationen eller så får man ändra sin inställning till den.

Förutom motion borde man också unna sig en lugn stund varje dag då man kan reflektera över vad man gjort och hunnit med. En form av statuskoll.

• För att kunna hantera den skadliga stressen måste man först bli medveten om de olika varningssignaler som kommer från kroppen och själen.

• Det är bara du själv som kan förändra ditt liv, ingen annan.

Fortsätter man göra saker man alltid har gjort kommer resultatet att vara detsamma.

Se sambandet mellan vad du gör och vilket resultat det ger och ta fullt ansvar för de förbättringar och förändringar som måste göras.

• Med hjälp av avslappning kan man bli medveten om de varningssignaler kroppen och själen ger.

Susanna Maris är idrottsinstruktör (YH) med inriktning på hälsopromotion. Hon arbetar för både Malax och Korsnäs kommun samt drivet det egna företaget Närpes Hälsotjänst, inom vilket hon även håller föreläsningar.

olika färg på sockorna är det inte hela världen och i slutänden spelar det ingen roll, ger Susanna som ett exempel.

Man måste alltså lära sig att fokusera på det som är viktigt istället för tvärtom: – Överlag tycker jag att vårt fokus idag riktas allt mer åt fel och oviktiga håll, såsom sociala medier – istället för på det riktiga livet.

De sociala medierna stjäl mycket tid – tid som vi istället kunde lägga på familj och vänner, bra mat och motion, anser hon.

Motion effektivt mot depression Motion är något som man aldrig får förbise enligt Susanna.

– Det piggar upp och ger oss energi samt nödvändiga endorfiner.

Man har konstaterat att motion i flera fall kan ha lika god effekt på oss som antidepressiva mediciner (källa: Läkartidningen 47/2015) – det motverkar stress och ångest samt gör oss på bättre humör, men utan de biverkningar som mediciner kan ha.

Motion – en promenad, en löprunda eller ett träningspass, kan också utgöra en form av egen tid, något som är viktigt för alla.

– Förutom motionen borde man också unna sig en lugn stund varje dag då man kan reflektera över vad man gjort och hunnit med. En form av statuskoll då man får en överblick över vad man ännu ska ha gjort under dagen. På så vis får man en känsla av att ha saker mer under kontroll, än om man rusar framåt i full fart från morgon till kväll.

Varva ned före läggdags I samband med mycket stress kan man märka att man börjat sova betydligt mer eller mindre än man brukar och att man antingen är trött hela tiden eller trött på dagen och pigg på natten.

Inför läggdags är det bra att varva ned för att lättare hitta sömnen – och för att få en mer kvalitativ sömn.

– Att sova och få ordentlig återhämtning är mycket viktigt både för att motverka överbelastning och utbrändhet samt för att återhäm-

ta sig efter en stressig dag. Bästa återhämtningen fås i och med en god nattsömn. Kroppen fungerar aningen annorlunda nattetid, oberoende om vi sover eller inte. Men eftersom kroppen är designad för att återhämta sig nattetid är det mycket viktigt att i mån av möjlighet sova på natten och ge kroppen förutsättning att få kvalitativ sömn.

Starkt ljus, speciellt LED-ljuset från surfplattor, mobiler och TV, ska man också undvika strax före sänggåendet, liksom varma bastubad och duschar. Även alkohol och koffein bör undvikas timmarna före läggdags, eftersom dessa försämrar sömnens kvalitet.

– Sovrummet ska vara svalt och mörkt och det är bra att göra något riktigt monotont före man går och lägger sig, såsom att vika tvätt, läsa en bok, lösa sudoku eller handarbeta. Lätt massage och stretchning fungerar också lugnande, tipsar Susanna.

stressen som helhet, är det ändå svårt att helt och hållet undvika akuta situationer som får blodet att rusa i oss.

– Det kan vara då vi har bråttom hem med skrikande barn i baksätet eller då rödljusen är emot oss i trafiken. Då handlar det inte om ett val vi gör utan något som sker i våra hjärnor på en hundradels sekund. Då gäller det att försöka tänka att tiden varken går snabbare eller långsammare vad vi än gör i den situationen, och att allt inte står och faller med några minuter. Ta det lugnt och tänk på att barnens gnäll i baksätet bara är ett ljud, inget farligt, och att vi skriker tillbaka gör inte saken bättre. Var lyhörd för barnens behov: även de kan vara trötta och hungriga efter en hel dag på dagis eller skola.

Det handlar med andra ord om att kunna styra sina egna tankar och att förstå våra egna reaktioner.

Att styra sina tankar

Text: Anna Sand Foto: Anna Sand samt arkivbilder

Även om vi jobbar på vår egen stresshantering och lär oss hantera

• Prioritera dig själv, ge dig själv lite extra tid.

Det är viktigt att inte lämna bort det man njuter av att göra och det som är roligt.

• Att leva sundare och mer hälsosamt lindrar den negativa stressen.

Fysisk aktivitet, rätt kost och tillräckligt med sömn är förutsättningar för att kroppen ska må bra.

• Våga säg nej till sådant du inte vill göra.

Det är viktigt att man lär sig sätta gränser.

• Att göra en tidsplanering kan underlätta avsevärt.

Man kan då lära sig att prioritera sina uppgifter beroende på hur viktiga de är.

Det viktiga är ändå att inte skjuta upp något i framtiden.

Källa: www.stressad.se

12 ss!

Ny a d r e 2 en ig t s Väster x! la a t e P • Personlig och skräddarsydd hjälp • Hemtjänst för olika behov • Följeslagare vid operation eller undersökning • Hjälp vid rehabilitering • Hushållsavdrag

Mer information: www.narhjalp.fi caritas@narhjalp.fi Tfn 040 507 7518

gröna

hörnan

VI BYGGER I ELEMENT Med kvalitet och till konkurrenskraftiga priser.

Fågelberget, KORSHOLM Tel. 322 3500, Fax. 322 5320 www.vallviktraelement.fi

KLÄDINSAMLING, LOPPIS VID GRUVAN I KORSNÄS Hela, rena kläder, husgeråd, hemtextiler, glasögon (inte böcker, lmer eller möbler) m.m.

Trädet i världens mitt

tas emot tisdagar kl. 13-18 vid

Gruvvägen 28 i Korsnäs 23.2-26.4.2016

T

Baltikumvännerna r.f.

050-363 8056 • www.baltikumvannerna.

Går Du i byggtankar?

Behöver Du hjälp med förverkligandet av Din dröm?

Ta kontakt så fixar vi det!

AB

BYGGBOTNIA

OY

• Ritar och planerar!

Närpesvägen 19, tel. 224 3101

Var kan man äta den godaste lunchen?

Boka utrymme i annonsblocket: Lunchställen ByaNytt den 24 februari och KustNytt den 9 mars Skicka in din bokning till Nina Hägen: nina@kustmedia.fi eller ring tel. 050-382 2299

Hör ni ett kluckande ljud från lavoaren?

Eller, har ni dålig avrinning i duschen?

EƩ kluckande ljud eller dålig avrinning är eƩ tecken på eƩ begynnande stopp i avloppet. Sånt måste xas innan ni står med en kostsam vaƩenskada.

Vi uƞör högtrycksspolning och kamerabesiktning av avlopp.

Skulle vi se några problem, ger vi en åtgärdsplan över hur problemet åtgärdas.

Swoosh erbjuder tjänster som högtrycksspolning, inspektion och besiktning av rörsystem, slamsugning, avloppsrenovering, torrsugning och sanering, borttagning av klotter och graffiti.

Ring och boka tid

innan avloppet svämmar över och en dyr och besvärlig vattenskada inträffat!

Swoosh Finland, Sundomvägen 87 Vasa www.swoosh.fi

Jour 0500 563 441

räd var här före oss, inte bara individuella träd som ju oftast blir äldre än vi. Men vår planet ”befolkades” konkret av träd tiotals årmiljoner innan varelser på två ben började sprida ut sig.

Det är alltså inte överraskande att träd dyrkats genom tiderna, så man kan påstå att trädkulten var människornas första religion. Religiösa riter utövades i heliga lundar, vars träd man inte fick fälla eller förstöra.

Trädet har varit en central livssymbol i många kulturer. Kunskapens träd på gott och ont i Edens lustgård känner vi i väst till. I den forna asatron var asken Yggdrasil trädet i världens mitt. I Eddasången ”Valans spådom” beskrivs detta träd med grenar som täckte hela himlen, medan dess dagg föll över hela världen. Yggdrasil förenade himmel, jord och underjord, stod för sambandet mellan allt liv på jorden.

I den folkliga läkekonsten spelade träd en central roll. De nyttjades på många olika sätt beroende på åkomman man skulle bota. Man kunde dra den sjuke genom håligheter i träd. Andra sjukdomar botades med dekokter på löv, bark och rötter.

Kemisk forskning har senare kunnat påvisa vilka kemiska ämnen i dessa var avgörande för läkningen.

Nutida forskning har påvisat också andra effekter som träd kan ha vid sjukdomstillstånd. Det har visat sig, att patienter återhämtar sig snabbare efter kirurgiska ingrepp, om de ligger i rum som ser ut mot träd. Träd kan också minska besvär av astma. De har positiva effekter också på vår mentala hälsa.

Träd är den bästa reningsanläggning vi har på vår jord. Träd förbrukar ju mängder av koldioxid och omvandlar det till syre, livets förutsättning för allt levande, inklusive oss människor. För vår planets hälsa är riklig förekomst av träd avgörande.

I USA har man utvecklat ett mätinstrument i-Tree, med vilket man kan fastställa det ekonomiska värdet av trädens nytta för ekosystemet. Hela 70 procent av städernas ”skog” växer i privata trädgårdar, på järnvägsvallar, gravgårdar och golfbanor.

I det ekonomiska värdet inberäknas den mängd av kol som träd upptar och den

Trädet har varit en central livssymbol i många kulturer luftförening de avlägsnar samt det regnvatten, som träden fångar upp. I stället för att försvinna ner i kloaker omvandlas det till dagg. Träd kan dämpa extrema temperaturer, genom att ge svalkande skugga på sommaren. Träd som står nära byggnader minskar behovet av air-conditioning under värmeböljor. På vintern sänker de uppvärmningskostnaderna.

Vi människor kan bli besatta av träd.

Nyligen läste jag om en intressant bok skriven av Thomas Pakenham. ”The Company of Trees. A Year in a Lifetime Quest” ( I träds sällskap. Ett år i ett livs strävan). Pakenham är 82 år gammal och har i femtio års tid ägnat sig åt trädplantering på sitt familjegods Tullynally i Westmeath på Irland, och följt upp tidigare släktleds planteringsnit. Ännu idag söker Pakenham upp, sår och planterar träd. Favoritträdet är gingkon.

Själv är jag något smittad av trädkärlek, jag vill förstås ha min egen Yggdrasil. För ett par år sedan fick jag en liten askplanta av en god vän med rötter i Åboland. Den har tyvärr inte klarat vinterns köldrekord.

Trädet borde ha fått en rejäl vinterkappa på sig. Men hon har lovat mig en ny.

I Sverige har en miljövän föreslagit att man skulle införa en Trädplanterardag, då man kunde ta picknickkorg och en trädplanta på utflykt, plantera den för planeten och för kommande generationer. Om ALLA som kan, gör det blir det väldigt många träd. Ett litet bidrag till planetens hälsa.

Carita Nyström

13 I revyvimlet Pörtomrevyn 30.1.2016

Målarglädje och revyglädje

Renoveringsdags i Pörtomrevyn. Från vänster Markus Sved, Nina Björkgren, Hans Snickars, Simon Hällbacka och Camilla Pitkänen.

Det går bra för Pörtomrevyn. I år blir det sammanlagt tolv föreställningar och ungefär tre tusen besökare i publiken. ”Målarglädje – fast det inte finns alla färger på paletten” är en gedigen produktion. En nummerrevy i två akter med mycket innehåll och fina prestationer på scen.

■ Pörtom ungdomsförening har satt upp revyproduktioner under många år. Alla medverkande bidrar med uppslag och tillsammans improviserar man fram vad som fungerar. Sören Storbäck är sedan frontfiguren som sammanställer idéer och repliker till slutligt manus med början och slut på sketcherna.

Han är också regissör.

Allmänt genomtänkt och bra Pörtomrevyn har flyt. Med välskrivna texter, välgjort arbete med dekor

och kläder, tempo och bra organisation på kringarrangemang som servering, biljetter och programblad visar revygänget att de har rutin och tänker till. Årets produktion är fyllig både till antalet revynummer och till antalet sånger. Texterna handlar om allmänt roliga saker, om lokala företeelser och här ingår även internationella inslag.

Sören Storbäck är nöjd.

– Fler ungdomar har kommit med i år, även från andra orter. Jag höjer på hatten för de föräldrar som skjutsat till alla övningar och för dem som ”pendlat” till revyövningarna.

– Vår publik har också ett ganska stort upptagningsområde. Det känns bra och det uppskattar vi.

Han berättar att två extraföreställningar har satts in så fredagen den 12.2 är den sista föreställningen för den här gången.

smink, scenmontering, marknadsföring, DVD-inspelning, webmaster, programblad... Därtill medhjälpare vid biljettförsäljning, servering och parkering.

Jo, det är med ordning och det är också något man som publik märker.

Tjugofem nummer

Sören Storbäck i monologen kal�lad ”Den finlandssvenska rebel�len”.

Hällbacka på trummor och Alf Risberg på bas.

Skojar och bevakar trender

Många medverkande

Revyns syfte är att bevaka trender och skoja med sådant som händer i samhället. Hur kommer det att gå med serviceutbudet i byn och hur klarar sig Finland i större sammanhang?

Som kapellmästare fungerar Svante Sjöholm från Malax och hans medmusikanter är Simon

I programbladet räknar jag till sammanlagt tjugoen aktörer på scenen, plus två i orkestern då Simon Hällbacka är både trummis och scenaktör. Därtill finns en hel sida fylld med namn som står bakom koreografi, sånginstudering, blåsmusikarrangemang, ljud&ljus, dräkter, rekvisita, dekor, snickare,

Under drygt två och en halv timme och i två akter framförs tjugofem revynummer där aktörerna också verkligen vågar möta sin publik: många sånger, den del monologer och sketcher där många aktörer är på scenen. Man renoverar, handlar och vandlar, är på dejting, funderar på HalpaHalli i Närpes, på apotekaren och på värdsliga saker. Man lottar ut hemservicetjänster, får en inblick i gammelleastadianernas sommarmöte, sköter trädgården, sitter på Bergöfärjan och går i parterapi. Till exempel.

Texterna innehåller många ordvitsar och texter där man samlat många roliga saker kring ett speciellt tema. Det fungerar och blir stundtals helt härligt roligt.

Pörtom UF förverkligar revy i samarbete med Närpes vuxeninstitut.

Text och foto: Lisbeth Bäck

14

Systrarna väljer hälsosamt för att må bra Ordet hälsa kan ha olika betydelse för oss människor. KustNytt fick en pratstund med femtonåriga systrarna Sandra och Sonja Nylund i Petalax kring hur de ser på hälsosamma val.

– Det viktigaste är att nog måtta med allt. Att välja smart av sådant man tycker om utan att det blir extremt eller att det börjar begränsa alltför mycket.

■ – När vi var små tänkte vi nog inte själva på att välja hälsosam mat eller att motionera för att hållas friska och starka, funderar Sandra.

– Nej, håller Sonja med. Till exempel att bara äta godis en dag i veckan hade ju våra föräldrar bestämt. Och vi idrottade helt enkelt för att det var roligt. Inte förstod vi då att det också var hälsosamt.

Först i femman eller sexan började man väl förstå att det också var nyttigt.

Föräldrar stöder och inspirerar – Det har stöttat vårt intresse för motion att mamma och pappa själva motionerar. Dels har de lockat med oss till exempel till skidspåret eller gymmet så att vi fått ta reda på vilka aktiviteter vi själva tycker om, berättar flickorna.

Systrarna är övertygade om att deras intresse för motion bygger på att de fått prova på många olika sorter av rörelse under sin uppväxt.

– Sommaren mellan förskolan och ettan började vi spela fotboll, vilket vi fortsatte med under hela lågstadiet. Samtidigt fanns också friidrotten med. När vi slutade med fotbollen kom intresset för ridning och vi har tävlat lite i hoppning.

På åttan väcktes vårt intresse för dans via videor på Yuotube och vi började träna dans efter skolan tillsammans med en kompis.

Inspiration och motivation – Man måste göra det enkelt att motionera genom att förbereda sig, tipsar Sonja. Vi brukar packa träningsväskan redan kvällen innan, så undviker man att ett hinder för att komma iväg och träna.

– Sedan hjälper det till att vi hela tiden tränar tillsammans, tror Sandra. Då peppar vi varandra att komma igång och att hålla motivationen uppe turvist.

De besökte ett Fitness Event i Norrvalla för precis ett år sedan.

Där blev de bekanta med bodybuilding och kroppsskulptering för

bikini. Trillingarna Back från Solf, Team Trifinity, skriver bloggar som tvillingarna Nylund läser för att få inspiration och bli ännu mer motiverade att träna mångsidigt.

– För oss är Instagram en bra källa till inspiration. Man läser lite vad andra gör och tänker ”Jag vill också träna nu, för det där verkar så kul!”

Mångsidig träning – För oss är det viktigt att våga prova på nya saker, som att gå kurser vid medborgarinstitutet och dansa Zumba eller att inspireras av bloggar att testa nya saker själv hemma, såsom yoga.

Flickorna understryker att man inte måste träna bara i gym eller på idrottsarenor. De brukar promenera och löpträna utomhus i byn, tränar i vardagsrummet med hantlar och ett underlägg eller töjer muskler på gräsmattan.

Tjejerna lyssnar gärna på musik i olika sammanhang, men när de promenerar eller tränar utomhus vill de ha avkoppling och höra naturen.

Då ska all teknologi bort, ingen musik ska störa.

– Jag tror att det är viktigt att inte tvinga sig till någonting, inflikar Sandra. Det kan vara bra att ha ett mål, men det är inte viktigt att snabbt nå målet.

– Och så är det viktigt att inte jämföra sig med andra, tillägger Sonja. Eller tänka att man borde träna likadant som någon annan gör.

Väljer bra mat – Vi äter gröt med jordnötssmör och banan varje morgon, berättar Sonja.

Jag gillar inte russin på gröten, men det gör Sandra. Så äter vi lunch i skolan och fixar ett bra mellanmål då vi kommer hem, ofta en fräsch och god smoothie.

De har bytt pastan till couscous och väljer gärna ett lite nyttigare bröd för att undvika kolhydrater.

Januari månad har de gjort till sin sockerutmaning, att inte äta vitt socker.

Systrarna tränar gärna tillsammans hemma i vardagsrummet. De inspireras av olika bloggar och hjälper varandra med träningsmomenten.

– Vi försöker i alla fall, även om vi nu inte tar det så hårt. Vi har till exempel valt nötter istället för godis.

Och mamma hjälpte genom att baka en kaka utan socker när vi hade film-mys en kväll.

Systrarna är intresserade av matlagning och bakning. De föredrar hemlagad husmanskost, men är

inte intresserade av någon extrem diet.

– Det får vara måtta med allt!

Vi äter vad vi känner för och tror att det är viktigt att komplettera maten med d-vitamin och ibland även multivitaminer. Och så tänker vi på att dricka rikligt med vatten under dagen.

Olika aspekter av hälsa – Jag tänker att hälsa handlar om att må bra, funderar Sandra. Att känna sig frisk, även om människor ibland blir sjuka. Någon slags blandning av kroppslig, mental och psykisk hälsa.

– Jo, men också att man gör medvetna val, tillägger Sonja. Som att

15 tema

hälsa och välmående fnissar Sandra. Då rättar man snabbt till det.

De kan bli ordentligt irriterade på varandra om de debatterar något med varandra. Då är det viktigt att ta reda på hur det riktigt förhåller sig med saken som de diskuterar, alltså vem som har rätt.

Det skiljer femton minuter mellan systrarna, vilket Sandra gärna påminner sin syster om: ”Du är liksom en kvart senare än mig!”.

De har ända sedan de var små tyckt att det är roligt att ha gemensamt kalas när de fyller år.

Olika personer ändå

Tips från Sandras blogg http://sandranylund. blogspot.fi

Smoothie med jordgubbar och lime (räcker till 2 glas) ½ lime jordgubbar (så mycket du vill ha) 1 banan 2-3dl naturell yoghurt lite mjölk lite riven kokos Mixa allt i en mixer eller matberedare. Häll upp i glas och strö lite riven kokos ovanpå.

välja att sova tillräckligt. Vi tycker inte om att vara uppe jättesent på helgerna och försöker somna senast halv elva under skolveckan. Jag tror att det är jätteviktigt med tillräckligt med sömn.

Systrarna kommer gemensamt på att det nog också finns ett samband mellan träning och social hälsa.

– Om man är stressad så ger träningen balans, ofta för att man blir på gott humör av att träna tillsammans med andra människor. Och oberoende hur arg man är före ett pass, så blir man på gott humör nästan direkt. Efter träningen känns allt så bra och man får ny energi.

Att vara tvillingar – Vi har aldrig upplevt det som jobbigt att vara tvillingar, intygar båda systrarna. Faktiskt har det bara varit positivt, främst för att vi jämt har sällskap. Vi tänker väldigt lika, kanske för att vi båda är flickor?

Båda utstrålar glädje och öppenhet, har ett positivt synsätt.

Systrarna samarbetar bra och organiserar ofta matlagningen smidigt sinsemellan. De är båda ordningsamma, själva använder de ordet pedantiska.

– Jag kan inte gå med pennor lösa i väskan, de måste vara ordentligt i penalen, ger Sonja som exempel.

– Båda tycker vi inte om när det ligger kläder i våra rum, eller att någon stol är lite utdragen i köket,

De får fundera ett tag innan de kan sätta fingret på var de skiljer sig åt som personer.

– Sandra är mentalt sett mer lugn än jag, säger Sonja.

– Jo, du kör alltid hårt och vill jämt vinna, skrattar Sandra. Du och pappa är lite likadana vinnarskallar!

På morgonen kan flickorna ibland märka att de klätt sig i likadana kläder, eftersom de i stort sett har samma klädsmak. Då hamnar alltid en av dem att byta kläder, för de vill inte klä sig likadant i skolan.

När de skulle börja i sjuan klippte Sandra sitt hår kort. Det är nog frisyren som gör att en del lärare i skolan skiljer mellan dem, även om systrarna egentligen inte är så lika till utseendet. Sonja är rast coach i skolan, vilket innebär att hon planerar och ordnar olika fysiska aktiviteter för eleverna, medan Sandra känner sig helt tillreds med att själv bara delta i aktiviteterna.

De valde att börja i olika klasser i högstadiet och trivs med det valet. Då har de även olika upplevelser att prata om när de kommer hem.

Tekniskt försprång med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg • Volym 42,6 cm3 • 2,2 kW/3,0 hk • 4,3 kg

De populära Stihl röjsågarna

Erbj.

599 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

M-TRONIC - nu också på MS 261 CM & MS 201

Stihl MS 261 CM • Volym 50 cm3 • 2,8 kW • 5,2 kg

Stihl MS 201 CM

699 €

Erbj.

Text: Carina Nordman-Byskata Foto: Carina Nordman-Byskata och privata bilder

699 €

Stihl FS 410 CEK Erbj.

799 €

Erbj.

899 €

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPOROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR

Stihl FS 469 CEMK Erbj.

999 €

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

Stihl MS 180

VVärldens lättaste proffssåg

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

Cirkelv. 15 Cirkelv 15, 65100 Vasa

229 € Erbj. 279 € Erbj.

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Arbeta säkertt roch användarvänligt med STIHL skydds-utrustning!

Fråga efter paketpris.

Stihl FS 460 CEMK

Stihl MS 170

SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKOR

KOM IHÅG! Försäljning av STIGA & ARIENS snöslungor Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Moto-svärd och kedjor

MÅNGSIDIGT OCH PROFESSIONELLT UTBUD Företagshuset Dynamo är näringslivets puls och betjänar företagare i småƩ som i stort.

Näringslivsbolaget erbjuder olika tjänster vid bland annat etablering, personalrekrytering och utveckling.

Närpesvägen 2 • 64200 Närpes • Tel. 06-2243620 dynamo@dynamohouse.fi • www.dynamohouse.fi

Framtidsplaner och drömmar Flickorna går nu sista terminen i grundskolan och ska söka studieplatser.

Sonja tänker söka till gymnasiet i Petalax och drömmer om ett yrke inom akutvård. Kanske kombinerat med att arbeta som personlig tränare eller idrottsinstruktör.

– Jag söker till Norrvalla för att gå idrottsledarlinjen, berättar Sandra. Dessutom vill jag också gärna arbeta som personlig tränare och kostrådgivning i framtiden.

Jag skriver om träning och hoppas att någon kan bli inspirerad av min blogg: http://sandranylund. blogspot.fi Om båda systrarna får de studieplatser som de söker till innebär det i så fall att Sandra kommer att bo hemifrån i veckorna redan från hösten. Hur känns det?

– Det kommer nog att bli ovant, konstaterar Sonja. Jag kommer troligen att vara mer orolig än vad Sandra är. Det kommer så klart att gå bra, men jag får väl ringa och höra så att hon har det bra.

Erbj.

värmehandtag!

Ultralätta motorsågar

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

699 €

Stihl FS 260 CE Finns även med

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

Även små företag blir stora med en annons i KustNytt!

Nina tar emot Din annonsbokning tel. 344 1818, nina@kustmedia.fi

16

Med skidåkning som prioritet ett Alexander Kansa i Övermalax satsar på skidåkning. På riktigt.

Idag är han bland de trettio bästa i sin årsklass i Finland.

■ Alexander Kansa blir 16 år i mars. Han går i nian i högstadiet och planerar att söka till Vörå idrottsgymnasium till nästa år. Hans dröm är att bli elitskidåkare.

När han var ungefär sex år var det någon som tipsade honom om att delta i en tävling.

– Jag for dit, tyckte det verkade kul och började träna inom Malax IF. Sedan var det väl i tolv-tretton års ålder som jag började satsa mera seriöst.

Hur seriös är du nu– ska du bli professionell skidåkare?

– Ja.

Stafettguld och utmärkelse Besöket hos familjen Kansa sker en söndagskväll. Alexander känner sig lite sliten. Det har varit en lång dag, men en dag som skördat både ett stafettguld i distriktsmästerskapet i Nykarleby och en utmärkelse som Malax manliga skidåkare 2015.

Gratulerar!

Han är en fysisk tiopoängare och många säger att han är en naturbegåvning.

Mamma Charlotta berättar att de, när han var liten, gav honom ett par skridskor och han lärde sig skrinna nästan direkt. De gav ho-

nom ett par skidor och han skidade iväg... Lägg till att han är en utpräglad tävlingsmänniska, viljestark och fokuserad.

Långsiktig planering Han har varit aktiv junior inom Malax IF:s skidsektion ända tills i höstas, då han övergick till Kraft i Närpes.

– Nu finns inga andra jämnåriga som är aktiva i Malax. Jag vill utvecklas tillsammans med skidåkare i min ålder och kunna ingå i ett stafettlag, säger han.

Samtidigt bytte han tränare, från pappa Ralf till Martin Norrgård från Pargas, nu bosatt i Vasa.

– Bra på flera sätt säger Ralf, som också ser sin begränsning nu när Alexander snart ska tävla på seniornivå.

Tränaren gör upp årsvisa träningsprogram som bryts ner till månads– och veckoscheman. Vad ska det satsas på under vilka tider av året, i vilken takt ska styrka och teknik förbättras? Ska Alexander vara på topp nu när han är 16 eller när han är 20, hur förbättra klassiska stilen och hur stärka skatetekniken?

Ralf har ändå inga fritidsproblem. Han vallar Alexanders skidor och det bästa läsare är inte något latmansgöra.

– Det är en hel värld, säger Ralf.

En vetenskap. I går vallade jag skidor i sex timmar inför tävlingen idag. Tre par och det tar en timme per skida. Vid tävlingsplatsen prövar Alexander och väljer det par som fungerar bäst, det skidpar som glider bäst och som han får bäst frånskjut med.

Distriktsmästerskap i stafett, Nykarleby 31 januari 2016. Fem kilometer. Guld.

– Jag är helt nöjd med min insats idag, säger Alexander Kansa.

Familjens stöd Hittills har han gått från klarhet till klarhet. Han har familjens fulla stöd, har varit skadefri och var nionde bästa i sin årsklass i Finland 2013. Han är även framgångsrik i friidrott och har ett FM-silver i stafett för 16-åringar från i somras.

– Friidrott passar mig som komplement, för ”att hålla upp farten” när det inte är skidsäsong. Jag löper medeldistans, 800 meter och längre.

Men dagen jag ska välja blir lätt.

Skidåkning är mitt förstahandsval, säger han.

Han tränar sex dagar i veckan: styrketräning, skidåkning med rullskidor och skidor, löpning, grundträning och hårdare pass. Allt enligt ett långsiktigt uppgjort program.

– Det är bra träningsmöjligheter i Malax nu sedan sektionen skaffade snökanoner, säger han. När det inte finns natursnö här brukar vi åka till skidtunneln i Jämijärvi.

Träffade Petter Northug Sedan tretton års ålder är han uttagen till träningsgrupper och – läger inom ÖID, Österbottens distrikt, runt om i Finland. I somras deltog han privat i ett träningsläger vid Meråker idrottsgymnasium i Norge och till sommaren återvänder han dit.

– Petter Northug är min förebild.

Jag träffade honom i Norge. Han var, till skillnad från på TV, lugn och gjorde inte så mycket väsen av sig.

Det var stort att få träffa honom.

Ralf visar en film på ”plattan” från när Alexander och Petter tävlade på rullskidor sida vid sida, 150

En hel del skidtävlingar väntar Alexander Kansa under året. meter. Petter vann men inte alls överlägset.

De läger, som inte anordnas av ÖID, har skett på finska inom Hopea Sompa-gruppen. Bra så.

Alexander lär sig att våga prata det finska han kan och på sociala medier umgås skidåkarna över språkgränserna. Via idrottandet har han fått många nya vänner.

– Jag gör det här för att jag tycker om det. Siktar framåt och vet att

jag har nytta av allt jag lär mig även utanför idrotten, säger han.

Tacksam för sponsorer Det är hela familjens grej. Ralf är med på tävlingar, han vallar och stöder. Han har själv också varit flitig i skidspåren och inom löpning.

Charlotta sköter oftast marktjänsten, klädvården, maten och hennes uppgift är också att spela in skidtäv-

17

Hälsningar från Fiji-öarna

Jag i Suva.

Inte bara en resa På träningsläger i Norge i somras träffade Alexander Petter Northug. lingar på TV som Alexander tittar på i efterhand...

Det finns också två systrar: Emilia och Ellen. Ellen blir tolv år i mars och även hon aktiv friidrottare och skidåkare. Emilia är abiturient i år och nöjd med att motionsidrotta, liksom Charlotta.

– Vi vuxna ska vara engagerade, säger Ralf. Inget annat fungerar på den här nivån.

Att det inte är någon billig verksamhet enas de om kring kaffebordet.

– Utrustning, vallor, resor, kläder, övernattningar, räknar de upp.

Mycket tacksam är Alexander för de sponsorer som ser hans potential, tror på honom och stöder honom.

Det är för närvarande Åkes Fyss & Gym, Intersport Wasa Sport, KäyttöAuto och Radison Blu. Klas West har varit en viktig mentor ända sedan Alexander valde att satsa seriöst på skidåkning.

Madshus och TOKO har också varit med ända från början

Att ladda inför tävling Inför en tävling laddar Alexander på olika sätt. Han tar helgen kring intervjutillfället som exempel.

– I början av den här veckan var jag på ett läger med hård träning.

Därför tog jag det lugnare torsdagfredag och igår hade jag vilodag.

Vad gäller kosten har jag inte några speciella förberedelser utan kör den kost jag brukar. I fredags var jag ut med kompisar på kvällen men kom hem till halv tolv så att jag inte skulle svänga dygnen inför tävlingen. I går kväll tog jag det bara lungt.

Han fortsätter.

– I bilen på väg till en tävling brukar jag fokusera, studera skidteknik på telefon eller dator. Om det är långa bilresor kan jag också sova en stund. Sen testas skidor när vi kommer fram och så går startskottet.

Vad tänker du på under loppet?

– Jag tänker på att gå ut förnuftigt, inte köra fullt från början. Nu när det är längre tävlingssträckor är det viktigt att fördela krafterna rätt under hela loppet. Sen tänker

jag väl inte så mycket mer utan jag skidar på. Ibland får jag mellantider och ibland vet jag inte hur jag ligger före jag kommer i mål. Är du en dålig förlorare?

– Ja. Men jag jobbar på det. Om jag inte är nöjd med mitt lopp vill jag helst gå undan och vara för mig själv. Fundera på vad som gick fel och komma igen.

– Men, skrattar han. Då brukar ju pappa gå efter mig och prata hela tiden och då vill jag gå ännu längre bort...

– Fast visst har jag har blivit bättre på att vara tyst, kontrar Ralf.

Bra psyke är en väsentlig del av en elitidrottares liv. När FSSmästerskapen ägde rum på hemmaplan i Malax ifjol blev Alexander sjuk kvällen före.

– Det var jättejobbigt. Jag hade väntat så, laddat så – och så kunde jag inte ens delta. Det var tufft.

Också intresserad av jakt – Det fanns en tid, säger Charlotta, när jag på något sätt tyckte synd om honom för att han hade så tufft träningsprogram. Samtidigt vet jag att det är hans eget val och att det är det här han vill göra.

– Sen– när han växte och blev längre än jag började det gå bättre, säger hon och skrattar.

Hon inflikar också att det på juniornivå borde finnas ett regelverk för att det inte ska vara en materialsport.

– Tyvärr tror jag att många talanger inte ges chans ifall föräldrarna väljer bort det för kostnadens skull.

För Charlotta och Ralf är det viktigt att Alexander varvar sitt stora intresse med andra saker också.

Mellan träningspassen, skolan och tävlingarna tycker han om fågeljakt och umgänge med kompisar.

Vilket är ditt mål som skidåkare?

– Jag vill komma så långt som möjligt. Jag vill bli bäst i världen.

Text: Lisbeth Bäck Foto: Lisbeth Bäck och privata foton.

H

ej. Jag heter Julia Bäck, jag är tjugo år och volontär.

För fyra veckor sen reste jag från Vasa till Fiji, som ligger på andra sidan jordklotet. På Fiji är det väldigt vänliga människor, väldigt vackert och väldigt varmt. På dagarna + 32 grader och på natten sjunker det ungefär med fem grader. Här ska jag jobba som volontär i sammanlagt tio veckor. Vecka ett och två hjälpte jag till på ett ålderdomshem, vecka tre och fyra har jag jobbat på dagis.

Plus varit sjukledig. Trots väl förberedd med medicin, olika bakteriekulturer och vitaminer så tål inte det finländska immunförsvaret vad som helst. Ingen oro, jag mår bättre!

Det var i juni 2015 som jag bestämde mig för mitt följande år skulle bli riktigt minnesvärt. För mig betydde det att lämna Österbotten, Finland och Europa. Jag behövde inte ”bara” resa. Jag ville gärna kombinera resandet med studier, jobb eller volontärarbete. Idén om volontärarbete har många i bakhuvudet men för mig blev idén till verklighet efter att ha sett en vän göra volontärarbete i Afrika tidigare samma år. Eftersom jag nu hade tid och pengar att förverkliga idén bestämde jag mig för att göra det.

Precis som min vän vände jag mig till volontärorganisationen IVHQ, som arrangerar förmånliga volontärprogram över hela världen. ”Förmånliga” är i och för sig diskuterbart och en smaksak. Att göra volontärjobb betyder inte att du enbart jobbar gratis. Det betyder att du jobbar gratis och betalar för flyg, boende, mat och fritid. Ingen billig södernresa men inte lik någon annan resa heller.

När jag bestämde mig för volontärarbete hade jag inte bestämt mig för Fiji. Jag var öppen för förslag och IVHQ hade många av dem - förslag. Jag var inte petig men jag behövde riktlinjer och för mig blev de: engelska som ett officiellt språk i landet, boende med dom andra volontärerna (inte hos en familj) och utanför västvärlden.

När de alternativen var urgallrade började jag se på andra kriterier som rinnande varmt vatten och wifi. De två sistnämnda har jag på Fiji. Ibland.

På vardagarna är vi i Suva och det kan det se ut så här.

Jag och elva andra volontärer började samtidigt den fjärde januari. I huset fanns ungefär samma antal volontärer från förr.

Bland oss nya var jag en av få som skulle stanna längre än en månad. De som bara skulle stanna ett par veckor tyckte nästan synd om mig och de som redan varit sju, åtta veckor sa åt mig att jag gjorde ett bra val. Jag valde att lyssna på den mer vana volontärerna och efter fyra veckor kan jag intyga att dom hade rätt. Efter en vecka trodde jag att jag var ”in i det” men efter två, tre veckor började Fiji kännas mera som hem, på riktigt. Nya volontärer kommer varannan helg och attityderna mellan de som stannar några veckor och några månader är märkbar. Jag är nöjd över mitt val för nu är detta mitt hem, inte min semesterort.

Jag ser fram emot sex, förhoppningsvis friska, veckor till på Fiji och berättar mera i nästa KustNytt.

Så en rolig sak. En dag fick jag besök av Joakim Nylund (Ibbi) från Malax och Mathias Smeds. De var på arbetsresa i Suva och hade med sig paket åt mig. Vi åt middag och det var så härligt med Malaxdialekt!

Julia Bäck

18

Kura gryning med Freddi Smulter För att uppmuntra barn och unga – och även föräldrar – att läsa mer, firas varje höst den Nordsika Biblioteksveckan i Norden och även i Baltikum. I höstas deltog man för första gången i Yttermalax skola i projektet.

■ Nordiska Biblioteksveckan består av två delar: Kura Gryning i form av högläsning för barn och unga på morgonen och Kura Skymning, som är högläsning för vuxna på kvällstid.

Maria Widd, klasslärare i Yttermalax skola, berättar om hur den stora högläsningsdagen firades i skolan den 9 november.

– Vi bjöd in en gäst som inledde skoldagen med att läsa högt för barnen, tidigt på morgonen i gryningens mörker. Det gick ett sus genom salen då skolbarnen upptäckte att det var Fredrik Smulter som satt i salen och väntade på dem med en bok.

Överraskning i gryningen Det var den 19:e upplagan av Nordiska Biblioteksveckan som gick av stapeln i november, och precis som tidigare år firas den för att slå ett slag för högläsning, nordisk berättartradition och litteratur. Veckan omfattade såväl utställningar, debatter och kulturupplevelser på tusentals bibliotek, skolor och samlingslokaler runtom i Norden och Baltikum. När det är som mörkast i våra länder, tänder vi ett ljus och läser en bok – det är grundkonceptet för Nordiska Biblioteksveckan.

Måndagen den 9 november var den stora högläsningsdagen, och just den dagen ordnades Kura gryning och Kura Skymning i tusentals skolor.

– För skolbarnen var vår högläsningsgäst en total överraskning, berättar klasslärare Maria vidare.

De kom in i gymnastiksalen tidigt på morgonen i mörkret, och där framme satt Freddi och väntade på dem. När alla hade satt sig började han läsa, och inte ett pip hördes från eleverna.

Vilken bok man läser är gemensamt för alla institutioner som deltar i projektet – för de yngre barnen var det boken ”Våffelhjärtat” av den norska författaren Maria Parr.

Nordiska Biblioteksveckan är ett projekt som under Föreningarna Nordens Förbund verkar för att sprida läsning, nordisk litteratur och bildningsideal i Norden och dess närområden. Nordiska Biblioteksveckan består av två delar: Kyra gryning och Kura skymning.

Att vara med och genomföra Nordiska Biblioteksveckan kostar ingenting, förutom engagemang. Tillsammans skapar deltagarna en unik manifestation för högläsningen– när nordisk litteratur levandegörs och får verkliga röster i novembermörkret.

Om att läsa högt för barn: • Alla kan läsa högt för ett barn. Barn är inte kritiska lyssnare som fäster uppmärksamhet vid om den vuxna stakar sig eller läser fel. Nyfikenheten på berättelsen och möjligheten att få tillbringa en mysig lässtund med en vuxen är det viktiga för barnet.

Fredrik Smulter läste mycket som ung, och gör så än idag. Gärna historia – ett intresse han har. Han kommer ihåg att hans egna föräldrar också läste för honom, och likaså läser han gärna för sina egna söner.

• Välj en lugn och hemtrevlig miljö för lässtunden.

Läsförståelse viktigt Efter högläsningsstunden fortsatte skoldagen med att lärarna läste högt i de enskilda klasserna, medan Freddi besökte en klass i taget i det som en gång också var hans skola.

Som en förebild för många, kanske speciellt pojkarna, hade han fina möjligheter att inspirerar barnen till att läsa mera hemma.

– Vi strävar till att öka läsfärdigheten bland barnen och därmed även läsförståelsen, som är väldigt viktig, förklarar Maria.

Barnen fick ställa frågor till Freddi under dagens lopp, och han berättade om sin egen tid i skolan, vad han själv läser och att han gärna läser för sina egna söner hemma.

– Jag läste väldigt mycket som tonåring och ung vuxen, berättade Freddi. När jag var i 15–17-årsåldern läste jag en bok i veckan. Mest gillar jag böcker om historia och samhället.

Rekordstort deltagande För Freddis del var besöket i skolan förknippat med en del nostalgi, eftersom han själv gått där och även haft just Maria som lärare.

– Det var en rolig dag, konstaterar Freddi, som i mån av möjlighet fortfarande läser en del böcker då tid finns.

Efter högläsningsdagen har man i skolan fortsatt med andra, egna läsprojekt för att fortsätta att inspirera barnen och öka läsfärdighe-

• Det finns ingen speciell ålder då man ”ska” börja läsa högt för ett barn. Grunden för läsinlärningen läggs så fort barnet får höra människor prata, så fort det får höra sånger och rytmer och upprepningar i ramsor och sagor.

• Se till att det finns tillräckligt med tid avsatt för lässtunden.

• Vänta tills barnet har lugnat ner sig och du känner att du har hans eller hennes uppmärksamhet.

• Om barnet kommer med en bok som han eller hon vill att du ska läsa högt – bemöt alltid initiativet med glädje och intresse, även om du tycker att du läst boken tusen gånger förut. Många barn har perioder då de vill höra samma bok om och om igen och varje läsning fördjupar barnets förståelse av berättelsen.

• Regelbundenhet är A och O när det handlar om högläsning. Om man gör det till en vana att t.ex. läsa godnattsaga varje dag kommer högläsningen inte att kännas som ett extra stressmoment i vardagen, utan som en skön och avkopplande stund som både barnet och den vuxna kan se fram emot.

Måndagen den 9 november var den stora högläsningsdagen, och just den dagen ordnades Kura gryning och Kura Skymning i tusentals skolor. I Yttermalax läste Freddi Smulter i gryningen för eleverna ur boken ”Våffelhjärtat”.

ten: En kvart om dagen, Läsmöten, Läsambassadören samt Läshunden är några exempel.

– Vi kommer att delta i den Nordiska biblioteksveckan och högläsningsdagen även nästa år, tillägger Maria. Det var ett lyckat arrangemang tyckte vi alla och med 2 275 registrerade institutioner som deltog slog man nytt rekord 2015.

Text: Anna Sand Foto: Anna Sand samt skolans egna bilder

• Variera gärna tonläget, t.ex. så att du läser olika karaktärers repliker i olika tonläge eller så att du byter tonläge när stämningen i berättelsen förändras. Läs inte för fort så att det låter som att du rabblar dig igenom texten, utan håll ett lugnt tempo och gör gärna effektfulla pauser på spännande ställen. Om det t.ex. står att någon viskar eller skriker i texten kan du sänka och höja rösten på dessa ställen.

• Fast barnet har lärt sig läsa är det viktigt att inte sluta med högläsningen. Det tar ganska länge innan läsningen blivit så stark att barnet själv kan läsa böcker som motsvarar hans eller hennes utveckling i övrigt. Ett barn som lärt sig läsa kan behöva uppmuntran och stimulans för att inte tappa lusten att träna vidare. Då är högläsning ett bra sätt.

• När barnet har knäckt läskoden kan du hjälpa barnet att komma vidare genom att ibland läsa högt ur boken turvis. Med serietidningar går det bra att först läsa högt varannan ruta, sedan varannan sida o.s.v.

Du kan läsa mer och få boktips på www.lasambassadoren.fi

19 nyfödda

välkommen till världen

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt och/ eller ByaNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan ge fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

Lisbeth Bäck

Johanna Ekman och Kim Sundén på Bergö fick en pojke den 14 januari 2016. Han heter Axel och födelsemåtten var 3055 gram och 51 centimeter.

Läsarbidrag

gratulationer

hipp hurra Skicka in Dina gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Grattis”.

Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha foto i retur. Du kan också skicka in din gratulation per e-post till grattis@kustnytt. fi. Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 24.2.2016. Bland alla bidrag till Läsarnas sida lottar vi ut en present. Meddela därför också adressen till den person som gratuleras så att vi kan överraska vinnaren.

Vi vill gratulera Karolina Möllerström i Sverige på 8-årsdagen från farmor och farfar samt stora faster och lilla faster med familjer.

Fotografiet på gårdsidyllen i pepparkaksformat gjorde Robin Walderman i Malax före jul.

Du bygger alla sorter du - Häftigt!

Tack Solveig för att du sände in bilden!

Redaktionen

Korsordsvinnare

Prenumerera på Kustnytt!

Tack för inlämnade krysslösningar i KustNytts julkryss. Vi drog lott bland alla inlämnade svar och gratulerar LISEN ÖSTRING i Korsnäs till en överraskningsvinst som kommer i postlådan.

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Tomas 344 1814 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Redaktionen RHS

W

I

Å

W

S

*

H

2015 ©

D

E

L

Å

N

G

A

E

S

M

E

R

A

L

D

A

S K

N

T

A

G

E

S

*

A

P

U

S

G

*

*

A

R

G

E

G

N

I

A

*

A

L

B

I

L

G

A

T

*

E

D

A

N

*

*

L

O

G

O

F

Ö

R

V

I

L

L

A

N

D

E

S

P

Å

R

*

R

R

O

S

K

Ä

L

*

S

K

O

G

*

A

*

B

E

R

S

Å

N

T

A

K

L

A

X

Ö

L

*

Å

A

R

*

B

T

*

I

*

A

S

M

A

K

*

A

N

A

P

E

S

T

*

R

*

S

N

U

S

P

H

*

O

N

N

*

G

Å

N

G

E

R

O

L

F

*

R

Å

Ä

R

M

*

T

E

S

S

D

E

R

S

Ö

R

E

N

*

R

L

O

M

*

I

B

Ö

T

E

S

L

A

P

P

A

R

*

R

L

*

E

D

P

B

L

Å

K

A

*

P

I

N

G

I

S

A

E

R

N

*

P

A

*

E

S

A

*

E

N

O

K

*

S

T

V

N

*

*

P

A

D

*

N

O

P

P

A

A

N

O

S

M

I

A

U

R

A

*

E

Ä

D

L

A

R

E

R

E

D

D

*

D

Å

M

*

R

E

X

A

*

T

E

E

D

Å

R

E

R

E

P

A

*

Ä

L

G

K

A

L

V

E

N

N

E

M

O

*

N

N

*

N

I

N

O

R

A

L

*

*

N

A

S

S

J

Ö

V

Ä

G

E

N

*

K

A

P

I

T

Ä

L

*

U

T

R

*

S

P

A

*

A

N

N

N

U

*

R

K

*

*

E

N

A

N

T

I

L

L

Ä

X

A

O

L

T

E

R

R

A

S

S

I

*

N

E

M

O

*

R

E

R

A

S

R

I

S

K

E

N

D

R

A

G

O

N

Ö

R

T

N RHS 2015 ©

Kommer Din KustNytt till rätt adress?

Bästa prenumerant, tack om du meddelar oss ifall du byter adress då vi inte nås av uppgifter från ordinär flyttanmälan.

Adressändringar kan göras på hemsidan: www.kustmedia.fi, via e-post: prenumeration@kustnytt.fi eller per telefon till Tomas Bäck, telefon: 344 1814.

20

Kents Elservice – årets företag i Korsnäs Kent Nykamb har gjort sitt yrkesmässiga värv i elbranschen i närmare 40 år. I januari förärades Kents Elservice utmärkelsen årets företag i Korsnäs.

■ Företaget Kents Elservice i Taklax såg dagens ljus 1998.

– Jag hade sedan 1981 haft ett företag tillsammans med kollegan Lars-Ole Enbacka - Taklax El. Men efter 17 år gick vi skilda vägar och jag grundade den här firman, säger Kent Nykamb som har arbetat som elmontör sedan 1977.

Kents Elservice utför till vardags elinstallationer av olika slag i området mellan Närpes och Vasa. Det handlar om såväl privata bostadshus och radhus som olika företagsanläggningar såsom pälsdjursfarmer och växthus.

– På senare tid har vi också gjort en del saneringar i höghus i Vasa, lägger Kent till.

Stora förändringar Kent Nykamb säger att elarbetet har karaktäriserats av stora förändringar under de senaste fem åren.

Det handlar inte längre bara om att dra ledningar och koppla. Arbetet har tvärtom blivit mera komplicerat och krävande.

– Avancerad elektrisk utrustning som till exempel brandalarm, inbrottsalarm, övervakningskameror och olika typer av belysningsstyrning har blivit allt vanligare i moderna husbyggen.

En märkbar trend på sistone är att byggprojekt pågår året runt.

Detta medför att arbetet fördelas mera jämnt än tidigare då våren och sommaren var den verkliga högsäsongen för elfirmorna.

– I vinter är det lite lugnare på arbetsfronten. Det byggs mindre för närvarande på grund av den samhälleliga lågkonjunkturen, säger Kent.

Tre anställda Kents Elservice sysselsätter tre personer på heltid. Förutom Kent Nykamb jobbar sonen Johnny Nykamb och Mikael Bäcklund från Korsbäck i företaget.

– Vi brukar börja arbetsdagen med ett morgonmöte där Kent delar ut arbetsuppdragen. Sedan åker jag och Johnny ut på fältet, säger Mikael Bäcklund.

I maj har Mikael Bäcklund varit anställd jämna elva år på Kents Elservice.

– Jag hann också arbeta med Kent under den tid som han hade

– Elarbetet har blivit mera avancerat med tiden i takt med att olika alarmsystem och belysningsstyrningar blivit vanliga i husbyggen, säger Kent Nykamb när KustNytt tittar in i företagets produktlager i Taklax.

Taklax El med Lars-Ole Enbacka, berättar Mikael i förbifarten.

Johnny Nykamb har varit knuten till Kents Elservice i cirka tio år.

Han ger inget klart svar på frågan om han är intresserad av att ta över företaget den dag som pappa Kent lämnar arbetslivet.

Kent Nykamb fyller 59 år i år.

Han säger att han i det här skedet inte alls har någon pensionering i tankarna. Han är dessutom ett känt namn bland österbottniska idrottsvänner. Han har i yngre år profilerat sig som duktig skidåkare, skidskytt och långdistanslöpare.

Han har tagit många medaljer på DM- och SFIM-nivå.

Skidåkningen är fortfarande viktigt för den flitiga motionären som bland annat har åkt Vasaloppet inte mindre än ett dussin gånger.

Dagen efter prisutdelningen i kommungården i Korsnäs valde dock Kent att ta en time out från vinterkylan. Istället väntade två veckors semester på klart varmare breddgrader i Thailand.

Företagandet en livsnerv Företagsamheten har varit, är och kommer att vara en viktig faktor i Korsnäs med 2200 invånare. Det betonar Jan-Erik Ravals, ordförande för Korsnäs Företagare.

Kent Nykamb, Mikael Bäcklund och Johnny Nykamb närvarade då Kents Elservice utsågs till årets företag i Korsnäs. Företaget har varit påtänkt för priset i flera år, sade Jan-Erik Ravals från Korsnäs Företagare.

– Det har varit en liten svacka på sistone. Förra året grundades sex till sju nya företag i kommunen.

Pälsdjursnäringen är fortsättningsvis stark i Korsnäs. Flera klassiska näringar såsom växthusodling och jordbruk går däremot bakåt.

– Utvecklingen inom kommunens byar är lite ojämn. Företagslivet i Molpe mår bra för närvarande.

Däremot skulle det kunna finnas mera aktivitet till exempel i Harrström.

Trehundra aktiva företag Korsnäs Företagare företräder företagarna i den egna kommunen där det finns cirka 300 aktiva företag.

Via projektet “Korsnäs i framtiden” har föreningen strävat efter att stärka och utveckla den lokala företagarandan. Projektet har bland annat resulterat i en broschyr.

– Vi anordnar också kaféer och olika sociala tillställningar. Den 14 maj arrangerar vi en grillafton

Avancerad elektrisk utrustning som till exempel brandalarm, inbrottsalarm, övervakningskameror och olika typer av belysningsstyrning har blivit allt vanligare i moderna husbyggen. i Molpe. Alla är välkomna, säger Jan-Erik Ravals.

De större samhälleliga reformer som är på gång i landet kan framkalla ett sug efter nytt företagande på det lokala planet.

– Den aktuella social- och hälsovårdsreformen kan bana väg för nya företag i Korsnäs. I sammanhanget bör man också beakta kundens självbestämmanderätt, säger kommundirektör Christina Båssar.

Text och foto: Joakim Snickars