KustNytt 9/2015

9/2015

Pris: 5,50 € inkl. moms

Malax-Korsnäs Månadstidning Trettionde årgången ISSN 0784-283X

Kustmedia: ByaNytt, KustNytt, kundtidningar och reklam.

Närpesbilaga Daniel om BusPartner och om livet

Marcus ny fullmäktigeordförande

Jag tävlar mot mig själv! läs

* Visst sortiment 30.11.15

Magasinvägen 2 B, Malax, 010 322 4062 Fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min, mobil 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min

www.brillo.fi

även om

Tora som berättar om när Karelarna kom till byn * Företagarföreningen i Närpes och betydelsen av den * Helene Jern som skriver böcker för de minsta * När eleverna fick uppleva gammaldags skola i Prästgårdsmuseet * Hanneles Bilddagbok * Tillsammans med andra kulturer av Annette Holmqvist * Amina som blev Årets Ungdom

Yngve om vardagen vid en servicestation

Catariina om vikten av att vi hjälper varandra

6 430030 490108

2 Utgivare Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM

ledare

sett från min horisont

Telefon (06) 344 1800

Åstadkomma tillsammans – det har aldrig varit fel

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi Bästa läsare – Välkommen till KustNytt - i vilken det den här gången ingår vår årliga Närpesbilaga. Under hösten har vi gjort en satsning på lokaltidningarna KustNytt:s och ByaNytt:s synlighet och vi har bland annat haft så kallade promoförsäljningar i några av de butiker som är våra återförsäljare. I samband med att den här

tidningen utkommer ska Mia från vårt Närpeskontor och Nina att möta läsare under en dag vid en av butikerna i Närpes.

I förra veckan var vi med ByaNytt i Vörå. Och det är nu jag förstår varför ganska många i en butikspersonal ofta har en fleecejacka på sig.

Trevliga kunder och värmande kommentarer räcker inte när man står i draget från dörrarna och vistas i en lokal med många kyldiskar. Det här tänker vi inte på när vi kommer och handlar en stund och har ytterplagg på oss. Jag frös hela kvällen efteråt och var det någon gång jag skulle ha börjat tycka om konjak borde det ha varit just den kvällen.

Annars är det jättetrevligt att stå i affärerna och möta läsare. Riktigt roligt!

Den här tidningen har också lite större upplaga än vanligt då vi valt att sända den till alla hushåll, som

inte är prenumeranter och som inte har reklamförbud i Töjby, Rangsby och Norrnäs.

E n å r s p r e nu m e r a t i o n p å KustNytt är en fin gåva till sig själv eller till någon annan. På sidan sju hittar ni prenumerationskupong om ni är intresserade av det.

I Malax har dörrarna öppnats till Targahallen och det stora, stora talkoprojektet kring ishallen har nått ett stort mål. Må alla tider i hallen bli uthyrda, må många människor använda den och besöka den.

Må pengarna räcka till i framtiden också och må ishallen få leva ett lyckligt liv i alla sina dagar. Jag gör verkligen stora vågen åt det projektet. Så många arbetstimmar av så många människor för att ro projektet i hamn. Den 27 november är det officiell invigning med bandklippning och allt. På eftermiddagen.

Senare på kvällen dukas det upp till

Fax (06) 344 1820 Hemsida www.kustmedia.fi E-post redaktionen@kustnytt.fi

tre rätters av JP från Närpes och dans i Idrottshallen. Biljetterna har haft strykande åtgång och så vitt jag förstår är det på reservplats man hamnar nu. Jag ska dit och oj vad det ska bli roligt!

I den här tidningen lyfts också olika andra talkoinsatser upp: Prästgårdsmuseet i Korsnäs, Företagarföreningen i Närpes eller flyktingmottagandet i Petalax till exempel. Att vara en del av ett socialt sammanhang, att hjälpas åt tillsammans och åstadkomma något. Det har aldrig varit fel!

Tills nästa KustNytt – var rädda om varandra och ät ordentligt!

Smedsby den 5 november 2015

Vd Tomas Bäck, tfn 344 1814 Chefredaktör och ansvarig utgivare Lisbeth Bäck, tfn 344 1813 Redaktionella medarbetare Julia Bäck, Anders Hendricksson, Annette Holmqvist, Hannele Luhtasela, Carina NordmanByskata, Anna Sand, Joakim Snickars Annonsförsäljning Nina Hägen, tfn 344 1818 annons@kustmedia.fi Annonsombrytning Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi Sidombrytning Heidi Hjerpe, tfn 344 1830 heidi@kustmedia.fi Prenumerationer / adressändringar www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 344 1814 prenumeration@kustnytt.fi Tryckeri I-print, Seinäjoki 2015 Upplaga 2 600 exemplar KustNytt utkommer med 10 nr/år Prenumerationspriser Finland 49 € EU 52 € Övriga världen 55 €

GENOM LIBBIS LINS

Annonspriser 2015 KustNytt: 1,49 € per sp.mm.

ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser.

Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

Tidningens format Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 360 mm, spaltantal 5.

Spaltbredd 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Nu är min ”lillSkoda” pyntad och klar. Ett varumärke per sida, Kustmedia och tipstelefonnumret baktill. Snärtigt!

På Vasa flygstation träffade jag nyligen finaste gudbarnet Elin och hennes farmor Gunnel Sjöström.

Roligt att se er och jag utgår ifrån att ni hade en fin Stockholmsvistelse!

Om du inte någon gång besökt Prästgårdsmuséet i Korsnäs. Gör det vid tillfälle. Man blir alldeles lugn av att stiga in här.

Annonsmaterial EPS-, PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning).

Fonter bifogas eller omvandlas till vektorgrafik (kurvor).

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Eventuella anmärkningar bör göras senast 8 dagar från fakturans ankomst.Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Övriga produkter från Kustmedia ByaNytt, kundtidningar, reklam och trycksaker.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Stefan Väglund, en av eldsjälarna i det stora, stora talkoprojektet kring Ishallen i Malax förevisar stolt den fem före färdiga hallen...

...ungefär samtidigt som invigningsfesten av Targahallen planeras i Idrottshallen tillsammans med JP-Jan-Peter Ivars från Närpes som ska stå för trerättersmiddagen. Här JP, Helena, Josip och Stefan.

Fina Allhelgonatid!

Nästa nummer av KustNytt utkommer den 9 december 2015. Tema: Vinternöjen

3

Amina är Årets Ungdom Ungdomsrådet i Malax utser årligen ”Årets Ungdom”, och i år gick utmärkelsen till 17-åriga Amina Elezovic.

Hennes engagemang och aktivt deltagande i integreringen av flyktingar i Malax har inte gått obemärkt förbi, inte heller hennes personliga hjälpinsatser i Bosnien och för Amina känns utmärkelsen som en bekräftelse och ett stort ”tack” det arbete hon gjort.

■ Amina, född och uppvuxen i Bosnien, kom till Malax 2009 som tolvåring tillsammans med pappa Besim och mamma Merima. Kvar i Bosnien finns storasyster Esmina, som stannade på grund av sina studier. Amina reser tillbaka till sitt hemland minst en gång året för en lite längre vistelse där, och både Malax och Bosnien har en viktig plats i hennes hjärta.

Familjen har integrerat sig bra, Amina talar flytande svenska och går idag i ettan i Vasa gymnasium.

– Jag valde Vasa eftersom jag är uppvuxen i en stad och känner mig hemma med stadslivet. Mycket som knyter an till min fritid finns också i Vasa, förklarar Amina.

Tiden efter skoldagens slut ägnar hon gärna åt sin hund, åt att hjälpa sin pappa i hans restaurang i Malax eller delta i möten. Hon har i flera år varit engagerad i Röda Korset samt i FSS, Finlands svenska skolung-

tillfrågats om att delta i kommunalpolitiken. Även hennes framtida studieplaner knyter an till detta.

– Jag vill studera antingen folkrätt, statsvetenskap eller något motsvarande. Var det blir återstår att se, tillägger Amina.

Hon trivs bra i Malax och poängterar att hon alltid kommer att återvända dit med gott humör, även om hennes plats i samhället förmodligen är någon annanstans efter studierna.

– I Malax har jag fått många fina möjligheter – skola, ett nytt språk och livslånga erfarenheter, ler Amina, som gärna ser sig själv som Bosniens ambassadör i landet i framtiden.

Vi gratulerar Amina till utmärkelsen och önskar lycka till!

I Malax har jag fått många fina möjligheter... domsförbund och är ordförande i elevkårsstyrelsen.

– Tack vare att jag i sjunde klass valdes in i styrelsen i Elevriksdagen har jag fått många nya kontakter, både i Finland och utomlands, haft möjlighet att förbättra både min finska och svenska samt utvecklats som person, konstaterar Amina.

Hennes samhällsengagemang lär fortsätta, eftersom hon redan

Text: Anna Sand Foto: Privat bild Amina Elezovic.

Fyrklövern Else-May vann den här Fyrklövernvinnare

Nackkudde

gången!

I den här tävlingen kan alla delta!

Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

De rätta svaren fanns på sidorna:

Elvisp

Fråga 1:

Kan användas varm eller kall. Innehåller 100% naturliga material.

Fråga 2: 9, 9, 12 och 12 Fråga 3: 4, 8, 13 och 14 Fråga 4: 5, 11, 12 och 17

Praktisk elvisp med fem inställningar, säkerhetsbrytare och turbofunktion.

Två degkrokar och två vispar medföljer.

Sammanställning av tävlingssvar: Julia Bäck

på gång!

De här fyra detaljbilderna har vi plockat 2 Resor ur olika annonser i tidningen. Kan du MÅNG lista ut på vilka sidor de finns?

1

PROFE

Else-May Jönn i Övermalax överraskades med vinst i Fyrklövern. Det var systern Ulla Malmsten som fyllde i och skickade in kupongen.

– Men hon berättade faktiskt för mig att hon gjort det, säger Else-May. Hon hade kryssat i att jag ville ha en personvåg så den tyckte hon nog att jag behövde då, skrattar hon.

Else-May lever pensionärsliv i Övermalax, där hon är född och uppvuxen. Här landade hon igen efter nästan fyrtio år i Sverige. Under sin yrkesverksamma tid arbetade hon som barnmorska på BB och på daghem i Danderyd.

Ungefär en gång per år besöker hon Danderyd, och Solna där hon bodde.

– Jag hälsar på mina före detta arbetskamrater och vänner. Och Gunnel härifrån, min kompis genom alla år. Hon är syster med Ola Åkerlund.

Jag önskar henne en bra fortsättning på senhösten och överräcker vinsten från KustNytt.

Text och foto: Lisbeth Bäck

✂

Else-May Jönn i Övermalax i Malax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 279.

Tröstepriser fick Susanne Kronlund i Töjby, Sven Svahn i Petalax, Marita Vägar i Pörtom och Carita Nordström i Vilhelmina, Sverige. Vi gratulerar alla vinnare!

Kläder och skor för all alla väder j g få

m med på vå 1.1.2016

ndra resa till NH

Bil &

I den här detaljbilden har det smugit sig in fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar i tidningen och ringa in de fyra felen?

detta nummer har vi gömt fyra minia4 Ityrbilder (samma storlek som den Vattentvätt • Kemtvätt • Mattvätt • Arbetskläder

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Hunden är..

– Säg det...

nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Jag brevväxlade...

– Galan ska gå...

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 23 november 2015. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

Om jag vinner vill jag ha:

Namn....................................................................................Tel........................................................

Nackkudde

Adress................................................................................................................................................

Elvisp Omgång 278, K915

4

Ekonom, bussföretagare och eldsjäl Daniel Björkstrand i Långåminne, Malax, driver sedan ett år tillbaka företaget BusPartner. Det handlar främst om import av bussar och konsultering inom branschen.

– Nischen är så smal att den knappt syns. Men den finns och jag är mycket nöjd med mitt första år.

Han är också väldigt mycket mer – en intressant person i många olika slags ”kostymer”.

■ – För mig har det handlat om bussar hela livet. Fråga mig inte varför, det bara blev så, börjar Daniel Björkstrand.

Vi träffas hemma hos, där han från sitt kontorsrum på övervåningen ser ut över landskapet i Långåminne. I ett fint hus på en fin tomt.

Det här är Daniel Björkstrands historia: Han föddes i Helsingfors men föräldrarna beslöt att flytta till Pörtom när han var sex år.

– För att ”pojkstackaren” inte skulle behöva gå i skola i Helsingfors, ler han.

Efter studenten flyttade han likväl till huvudstaden där han, efter militären, studerade till ekonom vid Hanken.

Efter examen började han på allvar jobba inom bussbranschen.

Först som kvalitetskoordinator och senare transportchef inom Pohjolan Liikenne i Helsingfors några år.

– Jag byggde kvalitetssystem för bolaget och hade ansvar över 125 bussar och drygt 200 chaufförer.

En lämplig utmaning för en 26-årig kille, ler han.

Han hade träffat Susanne från Malax och hon bodde också där och hade arbete på Eira sjukhus.

– När vi närmade oss trettio stod vi mellan valen att köpa en radhuslägenhet för 250 000 i huvudstadsregionen eller satsa samma pengar i ett hus i Österbotten. Det blev Österbotten och i januari 2002 gick flyttlasset upp igen.

I ledande ställning Daniel anställdes som VD för Westerlines Ab i Närpes, samma bolag där han hade sina första sommarjobb med att städa bussar i slutet av 1980-talet.

– Det gick bra. År 2007 såldes bolaget till ett börsföretag, Veolia Transport, där jag tillträdde som ansvarig för verksamheten i Västra Finland.

– I något skede insåg jag att någon i storbolaget bromsade istället för att utveckla. Jag anade vad som

– Jag är en social och lite rastlös person. Tycker om folk och att ingå i intressanta sammanhang.

Mycket aktiv

skulle hända, tänkte att jag inte vill sitta och se på det här. Slutade och ja, Veolias verksamhet i västra Finland slutade också precis som jag förutsåg.

E n ny m ö j l i g h e t ö p p n a d e sig och Daniel köpte in sig i Oravais Trafik, där han var delägare och VD de tre följande åren.

Meningsskiljaktigheter uppstod och Daniel valde att sälja sin del och avsluta sitt jobb där.

– Livet är för kort för strider.

Under de tre veckor som följde högg han ved hemma och funderade på vad han skulle bli när han blir stor.

Grundade eget företag – Jag hade länge följt importmarknaden av bussar. I Sverige och Norge är miljökraven grymma, mycket strängare än i Finland. Det betyder att en buss har avsevärt kortare livslängd i Sverige än enligt Finlands regelverk.

– Jag beslöt mig för att våga, fortsätter han. Grundade företaget BusPartner och började på.

Under det år som gått är han mer än nöjd. Han har gjort ett trettiotal bussaffärer och därtill bistått bolag inom branschen med konsultering kring allt från att utveckla en liten del av verksamheten till att sälja affärsverksamheter.

– I princip handlar det om att jag får ett samtal av en intresserad kund, som jag sedan letar efter lämplig buss åt. Men jag har också köpt några fordon på egen risk, som jag inte haft en färdig kund åt. Allt har haft åtgång.

Främst gäller affärerna vanliga bussar för passagerartrafik men han har också skaffat en orkesterbuss och nu söker han, för en kunds räkning, en buss som ska vara showroom. Till den har han också fått i uppdrag att ordna med inredning.

Han driver ingen egen busstrafik men ställer upp som chaufför åt andra bolag vid behov. Han har även agerat förmedlare mellan köpare och säljare av gamla stadsbussar som ska skrotas och avyttras.

Daniel Björkstrand beskriver sig som en person med buss-sjuka. Han har arbetat inom bussbolag som varit statsbolag, börsbolag och inom små familjebolag. Han har skött beställningstrafik, arrangerat resor, skött linje- och stadstrafik. Idag importerar han bussar från utlandet till Finland.

– Jag har inget trafiktillstånd och vill inte ha det. Vill inte vara en konkurrent till mina potentiella kunder.

En annan gren inom företaget är att i framtiden kunna ställa sig till förfogande som utomstående styrelsemedlem i småföretag.

– Jag går som bäst utbildningar och förkovrar mig i det.

Tillgänglig för familjen Visst, det har varit en stor kontrast från att leda stora personalstyrkor till att jobba ensam hemma med endast frassen som sällskap. Samtidigt har han möjlighet att sköta en del av marktjänsten och vara hemma

när barnen far till skolan och kommer hem.

Adam är tio år och Laura är sex år. De går i skola i Övermalax och Adam är aktiv inom Vasa Simsällskap så det blir en del resor till Vasa simhall varje vecka.

– Det känns fint att vara tillgänglig. Vanliga veckor är jag mycket hemma men mitt jobb innebär också resor ibland. De två senaste veckorna har jag varit i Slovenien, i Belgien och i Sverige.

Han har en rad förtroendeuppdrag, är intresserad av nya utmaningar och mår bäst när han har lämpligt med uppgifter runt sig.

Han har spelat trumpet sedan han var tio år.

– Jag är en frukt av skolmusikkåren i Närpes likt många andra som växt upp i Närpes.

Han har varit med och räddat Åminne Folkpark.

– Mikko Ollikainen ringde och frågade om jag ville vara med i gruppen som ledde räddningskampanjen för några år sedan. Jag kände inte Mikko då och inte Åminne Folkpark heller för den delen.

Nu är han viceordförande i styrelsen för Åminne Folkpark.

– En följd av räddningskampanjen. Nu kan och vill jag inte sluta för ifall vi kan inleda det planerade byggprojektet i Åminne kommer det att bli ohyggligt spännande.

Han har varit med i flera av musikproduktionerna som förverkligats i Malax de senaste åren.

– Jag mötte Stefan Väglund i dörren i Bygdegården en gång och sa att han skulle säga till ifall de behövde blåsare till sina musikshower. Det behövdes och så lärde jag känna Stefan och de andra musikartisterna.

Han är vän av böcker.

– Jag har alltid läst mycket.

Deckare och romaner. Ett sätt för mig att varva ner. Nu har jag också börjat lyssna på ljudböcker.

Han är ordförande i Gemensamma kyrkofullmäktige i MalaxPetalax-Bergö.

– Folkvald och intresserad.

Tycker om styrelsearbeten och om ekonomi.

Han är medlem i Aktiastiftelsen.

– Ett härligt uppdrag där jag får vara med och dela ut bidrag till driftiga föreningar med duktiga eldsjälar. Malax har ett mycket rikt föreningsliv.

Han är en riktig teoretiker.

– Sant. Jag är ingen byggare eller skruvare. Tur att jag har en händig och praktisk fru. Till professionen är hon sjukskötare vid operationsavdelningen vid Vasa Centralsjukhus.

Förresten Daniel, i vilken ålder är du?

– 43. Bara 43.

Till sist undrar jag vad han har ogjort...

– Barnen kommer från Colombia.

Under adoptionsprocesserna läste jag spanska fyra vintrar och klarade mig hyfsat när vi hämtade barnen och var där en månad per barn.

Spanska skulle jag gärna ta tag i igen.

5 Daniel Björkstrand UTBILDNING - Ekonomie magister, Svenska handelshögskolan (Helsingfors) 1997, huvudämne företagsledning och organisation - Busschaufför, Helsingin kaupungin liikennealan ammattioppilaitos 1994 - Student, Närpes gymnasium 1991 ARBETSERFARENHET - BusPartner Ab Oy, företagare 2014– - Oravais Trafik Ab, VD/delägare 2011–2014 - Veolia Transport Finland Oy, regiondirektör/västra Finland 2007–2011 - Westerlines Ab Oy, VD 2002–2007 - Pohjolan Liikenne, transportchef /södra Finland 1998–2001 - Pohjolan Liikenne, kvalitetskoordinator 1997–1998 FÖRTROENDEUPPDRAG - Åminne Folkpark, med i ”räddningsgruppen” 2011-12, viceordförande 2012– - Gemensamma kyrkofullmäktige i Malax-PetalaxBergö, medlem 2007–14, ordförande 2015– - Aktiastiftelsen i Malax, styrelsemedlem 2013¬– - Svenska kulturfonden, österbottniska delegationen, medlem 2015– - Kampanjledare för Mikko Ollikainens riksdagskampanj 2015 - Aktiastiftelsen i Vasa, delegationsmedlem 2013–15 - Övermalax Hem och skola rf, viceordförande 2013–15 - Oy Profiweld Ab, styrelsemedlem 2003–12 - Oy Matkahuolto Ab, styrelsemedlem 2005–06 - Linja-autoliitto ry, liittoneuvosto, medlem 2004–10 - Linja-autoliiton Pohjanmaan osasto ry, styrelsemedlem 2003–11 - Oy Botta Ab, styrelsemedlem 2000–02 - Vasa nation vid Helsingfors universitet, ordförande 1993 SOM TRUMPETIST - Johnny’s Chinchillas - Ostrobothnia Brass Band - Fort Big Band - Boston Promenade Big Band - Nordwall Udd Big Band - Närpes Skolmusikkår (även styrelsemedlem och lärare) - Närpes Big Band - Närpes Teater - Wegelius Symphonic Band - Wegelius Wind Orchestra - Musikinstitutet Legato/Syd-Österbottens Musikskola - International Youth Wind Orchestra - Puolustusvoimien varusmiessoittokunta

Håll bilen i skick!

Krockskadereparationer Auktoriserad service av: Terminalvägen 1, Närpes • Tel 2241705

Malaxvägen 1, 66100 Malax Tel. 04-248 951 www.bbd-net.fi Öppet: Må-Fre 8.00-18.00 • Lö 9.00-14.00

Petalax Motor Bilverkstad

Norrvägen 339, Petalax Tel. 06 3470 182 GSM. 0500 568 406

Hammarvägen 7 65350 Vasa ✆ 010 3210 100 www.repaint.fi

WIKMANS AUTOSERVICE •

Bilglas • Bildemontering • Bilmålning Plåtarbete • Biluthyrning

Bilbärgning 24 h • Tel. 0500 660 835 Tel. +358 (0)6 2242487 • wikman@tawi.fi • Nixvägen 31, 64230 Närpes st

Vintern på kommande! Är du redo?

935 35 Pjelax Ringservice Kristinestadsvägen tfn 041 441 6080

06 3200966 - InsƟtutgatan 3 -

• Rubbning av maƩa och repiga färger • Vax med långƟdsvax (1-2 års hållbarhet) • Inredningsstädningar • BänktväƩ av smutsiga och Ňäckiga tygbänkar • Luktsanering för aƩ få bort lukter som t.ex. tobaksrök

Dags att vaxa och städa bilen? – Kom till oss nära viadukten i Vasa!

• Försäljning och service av Eberspächervärmare • Mera effekt, mindre förbrukning med Voimaa.com • Service och reparation av alla bilmärken www.sundombilel.fi Tel. 06-3571 422

Utöver kontor rymmer det här också en klöspåle för frassen, en elpiano och ett trumset.

– Mera resor och mera konserter kanske, tillägger han.

Han lever ett intressant liv, ett liv av olika sorters val han gjort så här långt i livet.

– Grundtanken i det jag gör är att jag ska leva livet medan det pågår.

Jag vill inte sitta och ångra mig sen över det jag inte vågade eller inte gjorde.

Håll fast vid den tanken Daniel.

Lycka till med alla projekt. Jag avrundar med texten som möter mig i ett bussfönster när jag kör in på gårdsplanen: Buss och Kram!

Text och foto: Lisbeth Bäck

AB SKINNARS VERKSTAD OY Reparationer och service USA-bilar Reservdelar Mjölnaregatan 15, Vasa • Tel 3198 600 • Fax 3198 601

Nästa annonsblock 25.11 “Julmaten från oss!”

Boka plats. Ring 050-382 2299

6 och Ida Vesterback, hade två rum som de överlät till en familj om fyra personer, berättar Tora. Inte kunde någon av dem ett ord finska, men det gick i alla fall. Själv hade vi inga lediga rum, men däremot plats för familjens ko i vårt fähus.

De flesta kom med tåg, men några anlände även med båt till Vägvik.

I Vasabladet fanns en artikel den 15 september 1944, med rubriken ”Trångboddhet och mycket gods och kreatur, men det går behjälpligt ändå”.

Språkbarriären tydlig

Min farfars mor Emma Nordman står längst till vänster och bredvid henne syns Olga Pakarinen, som tillsammans med sin familj evakuerades och bodde hos Emma och Oskar. Olgas söner står till höger på bild med min farfar Paul mellan sig. På bilden syns även Emmas dotter Signe Hultholm med sönerna Christer och Bo-Ingmar.

Lika självklart att hjälpa för 70 år sedan

Olika seder och bruk

Det fanns rum för alla Tora Nordman i Petalax, som nyligen fyllde 91 år, frågar ofta hur det går för de kvotflyktingar som anlände till Petalax för snart två månader sedan.

Hon vill gärna hjälpa till och dela med sig, i den utsträckning hon har möjlighet till.

Så började vi två diskutera hur det var då karelarna kom till byn, en höst för drygt 70 år sedan.

Tora – hon är min farmor.

■ – Jag har personliga minnen från olika episoder från hur vi på Strandback upplevde tiden då karelarna kom till Petalax, men jag har svårt att minnas årtal och olika händelser i världen, så du måste kontrollera sådant, börjar farmor Tora.

Därmed började jag läsa vad gruppen Aktiv Närkultur skrev i boken ”Karelarna i Petalax och andra minnen från 1940-talet”, som utgavs år 2004. Farmor Tora var med och bidrog tillsammans med min farfar Paul till texten i boken, som sammanställdes av fjorton skribenter från Petalax.

Först kor, sedan människor I boken framgår att man först evakuerade boskap, främst kor och hästar, från Räisälä kommun åren

1939-40. Då hade fredsfördraget efter Vinterkriget resulterat i att Finland förlorade ungefär en tiondel av landets areal och 450 000 finländare som varit bosatta på karelska näset skulle evakueras och beredas bostad och arbete i landet.

I sin dagbok har min farfarsfar Oskar, som var polis, skrivit att den 3:e januari 1940 hämtade 33 man från Petalax 200 evakuerade kor.

Korna hade transporterades med tåg från Räisälä till Toby station.

Man vandrade till fots med korna, en sträcka på 45-50 km beroende på var korna skulle inkvarteras.

– Jo, jag minns att många kor fördes hit. Alla gårdar i Petalax skulle ta emot och sköta om dem tills vidare, nickar Tora. Var och en som hade ladugård föste ihop egna djur för att få plats med ”karelarkorna”.

Och de sköttes nog ofta ännu bättre om än de egna djuren.

Befolkningen från Räisälä evakuerades till Ilmajoki-trakten, men det ter sig som att det på så kort tid inte gick att ordna utrymme för kreatur där. I juni samma år returnerades koflocken tillbaka till Toby och vidare till sina ursprungliga ägare, som nu fått nya bostäder i landet.

Förbereda för karelare på flykt

ström från Toby station ända fram till november. Oftast övernattade personerna först i Petalax kyrkby ungdomsförenings lokal, som då fanns där högstadiet är placerat idag. Man bredde ut halm på golvet i lokalen och erbjöd mat. Order gick därefter ut till gårdarna att hämta sina evakuerade.

– Vartefter människorna blev registrerade överflyttades de till olika hushåll i byn. Våra grannar, Arvid

Den 6:e september 1940 hölls stort sammanträde i byn, där det framgick att Petalax kommun ålagts att ta emot 500 personer samt kreatur vid en eventuell evakuering.

Skolorna skulle fungera som mottagningscentraler. Från mötet finns protokollfört hur många evakuerade som varje gård kunde ta emot.

– Alla som hade ett rum extra i stugan eller om det till exempel fanns en gårdsbyggnad såsom en lillstuga, var skyldig att ta emot människorna.

Det skulle dock räcka till september 1944 innan över 500 evakuerade Hiitola-bor kom till Petalax. De hade även med sig ungefär 600 djur.

På den tiden fanns ungefär 1600 invånare i Petalax kommun.

Det fanns rum för alla De första Hiitolaborna kom till Petalax onsdagen den 6 september 1944. De evakuerade kom i jämn

Precis som idag fanns det för 70 år sedan ortsbor som var lite rädda för nykomlingarna. Alla var inte riktigt beredda att ta emot dem, i synnerhet som de talade finska.

– Ingen hade lärt oss finska i skolan, förklarar Tora. I hela Petalax fanns det någon enstaka som kunde några ord finska. Därför byggde samtalen mycket på gester och minspel.

Tora skulle fylla 20 år när familjen Lankinen flyttade in i granngården. Dottern i familjen hette Saima och hon var ungefär i samma ålder som Tora. Saima hade även en äldre bror.

– Jag och Saima kom bra överens fast vi inte talade samma språk.

Jag hade till och med skaffat en finskabok, som jag försökte studera i hemma på egen hand. Mest handlade det nog om att vi gjorde saker tillsammans.

Ortsborna gjorde ibland stora ögon, när de såg att de nyanlända levde annorlunda, exempelvis åt annan mat eller hade avvikande vanor och klädsel.

– Jag minns än idag hur konstigt det var att fadern i familjen Lankinen gick och matade deras ko mitt på dagen! utbrister Tora.

Vi hade ju alltid matat kreaturen endast morgon och kväll – och nu blev ju våra djur ”råddiga” av att han var mån om kon och gick in i fähuset en extra gång och matade henne. Fast våra kor vande sig ju snart – liksom vi människor.

Ett annat minne är att modern hade så fina kläder på sig när hon gick för att arbeta i ladugården.

– Vi tog ju på ”föuskläder”, som var oansenliga och enkla. De som kom från Hiitola hade ju inte så mycket kläder med sig, så de fick ju helt enkelt ha sina bättre kläder också när de gjorde fähusarbete.

Det inser jag ju idag.

Hjälp och tacksamhet

Tora Nordman minns hur Petalaxborna tog emot evakuerade familjer från Karelen för 70 år sedan.

– Då jag tänker tillbaka, så minns jag tydligast att jag var glad över Saimas sällskap. Vi pekade på något som vi ville tala om eller visade med händer och läten vad vi menade.

Ofta kom Saimas mor med mjölk till Toras mamma, ett sätt att visa generositet och tacksamhet över att de fått husrum för kon och att den karelska familjen räknades in i gemenskapen.

– Jag och min mormor bjöds ibland in till den karelska familjen på mat. Jag minns att vi bjöds på en god grönsakssoppa. Säkert förstod de att mormor, som var gammal och änka, hade det knapert. I vår tur bjöd mamma och hennes syskon familjen att dela mat hemma hos oss då och då.

7

JULKLAPPSTIPS Karelarna förde med sig en del bohag och mat, vilket registrerades inför ankomsten till Petalax. Den här kvinnan och hennes tillhörigheter kom med båt till Vägvik, men de flesta karelare anlände med tåg.

Gåvoprenumerera på KustNytt åt dina nära och kära! klipp ur kupongen och skicka in, ring Tomas 344 1814 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi Prenumerera och du kan vinna ett

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Resepresentkort

Boken ”Karelarna i Petalax och andra minnen från 1940-talet” utgavs av Aktiv Närkultur år 2004.

Alla i byn hade lovat att hjälpas åt när de evakuerade anlände.

Därför var det också självklart att ställa upp både för de personer som kommit och att hjälpas åt ortsbor emellan.

Minnen och vänskap för livet Enligt redovisningar som arkiverats hade de flesta karelare flyttat bort från Petalax till sommaren 1945.

Några familjer arrenderade små jordlotter som de odlade ännu under sommaren. Enstaka personer och familjer valde även att stanna kvar i byn, även om staten ordnat boende på finskspråkiga orter.

– Jag brevväxlade med Saima efter att familjen flyttade från Petalax, men jag vet inte hur hennes livsöde kom att se ut senare, konstaterar Tora. Tyvärr har jag heller inget foto av henne. Det blev nog tomt när de flyttade bort, vi var många som saknade ”våra” karelare.

Troligen kom evakueringen av karelarna även att öka gemenskapen bland ortsborna. Man förberedde tillsammans, hjälpte familjerna under knappt ett år och kunde efteråt konstatera att det kändes bra att hjälpa medmänniskor som tvingats överge sina hem.

Att ta emot flyktingar idag Jag (undertecknad) har tillsammans med min familj och många ortsbor försökt göra samma sak för de båda syriska familjer som kommit till Petalax, som byborna gjorde för karelarna för sjuttio år sedan. Jag ser samma fenomen upprepas, som

Alla som hade ett rum extra i stugan eller om det till exempel fanns en gårdsbyggnad såsom en lillstuga, var skyldig att ta emot människorna.

farmor berättar om: oro och ängslan inför vad de nyanlända ska föra med sig, men även en majoritet av ortsbor som känner empati och vill hjälpa till.

Språkbarriären är lika påtaglig idag, eftersom få av oss talar arabiska. Våra nyanlända lär sig svenska raskare än min dator hinner översätta nyckelord till arabiska, så snart kan vi prata mer med varandra.

Tillsammans kan vi få yngre och äldre nyanlända att småningom förstå våra sedvänjor. Vi kan vara goda förebilder genom att själva till exempel bära reflex och att cykla försiktigt med hjälm på.

Att någon enstaka ortsbo sedan blir uppretad över att ett barn olovandes går på deras gräsmatta eller att en familj tar för stor andel av torkstället visar vilken tur en del haft hittills i livet, som inte har större bekymmer än så! I skuggan av de uppoffringar som gjordes i byn för sjuttio år sedan blir sådant småaktigt.

Text och foto: Carina NordmanByskata

Mottagaren betalar portot

från Ingves & Svanbäck

Värde 500 € Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Tomas 344 1814.

ByaNytt

KustNytt

10 nr/år: Finland 49 €, Norden 52 €, utanför Norden 55 €

Kustmedia Ab Oy

ByaNytt & KustNytt 10 nr/år: Finland 90 €, Norden 96 €, utanför Norden 102 €

Avtalskod 5007656

Namn: _____________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Adress:_____________________________________________ ___________________________________________________ Tel: ________________________________________________ E-post: _____________________________________________ Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2015 deltar i utlottningen av resepresentkortet. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

Kommer Din KustNytt till rätt adress?

Bästa prenumerant.

Tack om du meddelar oss ifall du byter adress då vi inte nås av uppgifter från ordinär flyttanmälan.

Adressändringar kan göras på hemsidan: www.kustmedia.fi, via e-post: prenumeration@kustnytt.fi eller per telefon till Tomas Bäck, telefon: 344 1814.

Redaktionen för KustNytt

Högklassiga

RADHUSBOSTÄDER i centrum av Malax

IRIS I , Malmgränd 2 2st 3R + K + b 75 m2 inkl biltaksplats 2st 2R + K + b 47,5 m2 inkl biltaksplats 1st 3:a ännu kvar för inflyttning i febr. 2016 All service på gångavstånd • Hög standard • Möjligt att påverka ytmaterialen

Ring för närmare information: 0500-263 007

STIG DAMSTÉN

byggkonsult kb rak.konsultti ky

stig.damsten@netikka.fi

Vill du ha egna fasta tänder?

Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår.

Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning.

Behandligen görs med implantatmetoden.

BRÅNEMARK SYSTEM Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Även tandbehandling under narkos.

Vill Du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder? Kontakta oss:

Tel. 06-312 7114 / 0400-669434 E-post christel.jafs@netikka.fi Vasaesplanaden 15 A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

8

Inget blir bättre i en storkommun Marcus Nordmyr ny bas för Korsnäsfullmäktige Den nya fullmäktigeordföranden Marcus Nordmyr talar övertygat för fortsatt självständighet och bevarad service i Korsnäs. Ett gott förarbete och en välskött ekonomi ger en stabil grund att verka på, säger han.

■ Harrströmbon Marcus Nordmyr svingar fullmäktigeklubban i Korsnäs framöver. Han ersätter därmed Molpebon Jonas Lindholm som har flyttat till Vasa i höst.

En måndagseftermiddag i slutet av oktober åker jag ut och träffar den nya fullmäktigebasen i kommungården.

Det vankas hektiska budgettider för kommunalpolitiker och sammanträdena duggar tätt. Marcus har just klivit ut ur mötesrummet när jag får en pratstund med honom.

– Ikväll har vi ett budgetseminarium för fullmäktigegruppen. Vi går genom nästa års budget sektorvis.

Ledande tjänstemän presenterar sina förslag. Vi tar del av en massa information, ställer frågor och har allmän diskussion, säger Marcus.

Större ansvar att bära 36-årige Marcus Nordmyr är inne på sin andra period i Korsnäs kommunfullmäktige.

Det är främst hans starka samhällsintresse har styrt in honom i föredragningslistornas och beslutsfattandets omständliga värld.

Engagemanget kan sägas ligga i släkten. Tidigare har både hans far och farbror varit aktiva kommunalpolitiker.

Hur ser du på ditt nya uppdrag?

– Det är en bra fråga. Lite större ansvar blir det förstås att bära. Men i princip fortsätter det politiska arbetet som tidigare.

– Jag funderade en hel del innan jag beslöt tacka ja till det här uppdraget. Jag utnyttjade betänketiden maximalt, säger Marcus.

Den allra tyngsta utgiftsposten i Korsnäsbudgeten anno 2016 är ett anslag på 600 000 euro för den fortsatta renoveringen av den gemensamma hälsovårdscentralen i Malax.

Andra större satsningar är att förnya matsalen vid äldreboendet Buketten och att färdigställa reno-

Renoveringen av biblioteket i kyrkbyn är ett av de största kommunala projekten för närvarande, säger Marcus Nordmyr.

veringen av biblioteket i kyrkbyn.

Korsnäs bibliotek är provisoriskt inrymt i den före detta kurscenterfastigheten på andra sidan Strandvägen.

Korsnäs bör fortsätta på egen hand Marcus Nordmyr säger att Korsnäs kommuns ekonomi allmänt taget är god även om en minskning av skatteintäkterna smyger sig på.

– Vi har en stabil ekonomisk grund att stå på. Tidigare fullmäktigeförsamlingar har gjort ett bra arbete och ägnat sig åt långsiktigt strategiskt tänkande. Det är viktigt i en så här liten kommun, säger Marcus.

På sistone har det rått stiltje i den oändligt utdragna kommunreformsdebatten. Alla utredningar och seminarier till trots slår de svenskösterbottniska kommunerna envist vakt om fortsatt självständighet.

Korsnäs med en befolkning på något över 2200 invånare är inget undantag i det avseendet.

– Jag ser inga fördelar med att höra till en storkommun. Ingenting blir bättre i en sådan konstruktion.

Dessutom ligger vår kommun långt från olika tätorter.

– Viljan att fortsätta vara självständig torde vara enhällig. Jag kän-

ner inte till att någon fullmäktigeledamot skulle flagga för en större kommun.

Han säger att målet är att bevara servicen för Korsnäsborna. Man går samtidigt in för att undvika alltför hård centralisering och önskar på så vis främja de olika byarnas livskraft.

– Jag har förståelse för mindre byar och perifera områden. Jag är själv bosatt i Helenelund på gränsen till Närpes. Jag kör förbi rågränsen varje dag.

Utmärkta skolor Inom skolväsendet planerar flera svenskösterbottniska kommuner omfattande nedläggningar. Mindre byar riskerar att tappa service samtidigt som skolbarnen skulle börja slussas till centralorter.

Någon sådan centralisering är inte aktuell i Korsnäs.

– Jag ser ingen anledning att lägga ner de utmärkta skolorna i Molpe och Taklax. Det skulle innebära att vi måste bygga ut skolan i kyrkbyn kraftigt. Det är någonting som är tänkbart endast om bristen på skolbarn skulle bli mycket akut.

Om en storkommun eller utökat interkommunalt samarbete blev på tapeten framöver. Vartåt vill du orientera dig i så fall?

– Där är åsikterna delade i vår kommun. Men själv skulle jag nog rikta mig söderut mot Närpes. Det skulle kännas naturligt för mig.

Trots att byarna i södra Korsnäs i rätt hög grad orienterar sig mot Närpes är det samarbetet kommunerna emellan minimalt.

– Den enda kommunala verksamhet som vi samarbetar kring är bokbussen.

– Samtidigt är vi tillsammans med de sydösterbottniska kommunerna och Malax med i vårdområdet K5, tillägger Marcus.

Kommunen mera internationell Totalt sett har befolkningen i Korsnäs minskat en aning på sistone. Samtidigt är inflyttning från andra länder ett modernt fenomen som syns i alla byar nuförtiden. Kommunen har blivit mera internationell.

– Arbetskraftsinvandringen är viktig framför allt inom växthusbranschen och andra primärnäringar.

I höst är en flyktingmottagning med cirka 60 platser under planering på det gamla kurscenterområdet. Marcus Nordmyr ser positivt på satsningen som genomförs i Finlands Röda Kors regi.

– Det är bra att vi får hit ny verksamhet, säger han.

Det flitiga företagandet har under lång tid varit ett slags varumärke för Korsnäs. I den lilla kommunen verkar över 300 företag.

– Varje år startas det några nya företag i Korsnäs. Vi kan också erbjuda verksamhetsytor på ett industritomtområde i kyrkbyn.

– Tomter för privat bostadsbyggande finns tillgängliga i alla byar.

Vi har köpt in ny mark på senare tid, tillägger Marcus.

Farmare till yrket Han kan själv räknas till kategorin privatföretagare. Han är räv– och minkfarmare till professionen. Han var endast 19 år när han etablerade sig i pälsbranschen år 1998.

– Efter några goda år har skinnpriserna sjunkit neråt igen. Men det är någonting som hör branschen till och som är jag är van vid. Man måste anpassa den egna ekonomin till de svängningar som inträffar.

Han har för avsikt att fortsätta på farmarbanan.

– Det är fortsättningsvis en viktig näring i Korsnäs. Idag finns det mellan 60 och 70 verksamma farmare i området, säger han.

Text och foto: Joakim Snickars

9

Närpes

BILAGA nr 9/2015

Företagarföreningen fyller sin funktion Sedan hösten 2006 har företagarna i Närpes haft möjlighet att ansluta sig till en egen, lokal företagarförening. Närpes Företagare fungerar som en självständig förening i anslutning till Österbottens Företagarförening (ÖF) och de flesta evenemang och skolningstillfällen arrangeras i samarbete med ÖF. ■ Närpes Företagare har sin egen styrelse och där är Erica Dahlblom ordförande för tredje året nu. Erica, hemma från Pörtom, driver butik i hembyn och även lantbruk och hönsgård under namnet Kvarnfors gård. Ett engagemang i företagarföreningen föll sig därför naturligt.

Mest mikroföretag Fö re n i n g e n b i l d a d e s fö r at t Närpesföretagen, stora som små, skulle ha en mer lokal förening än den med säte i Vasa, och därmed en längre tröskel för att ta upp aktuella och lokala problem eller utmaningar som finns i området eller inom en viss bransch. Den lokala föreningen använder sig av samma rådgivare som ÖF och alla medlemmar i Närpes Företagare är automatiskt också medlemmar i ÖF. – Vi har stor hjälp av vår sekreterare Håkan Westermark på Dynamo. Han sköter om alla utskick och dylikt, eftersom vi inte har något eget, fysiskt kontor, förklarar Erica.

Styrelsen består av sju personer och totalt är 133 företag medlemmar i föreningen. Föreningen ger via olika samarbeten information till sina medlemmar och har även ett nära samarbete med Dynamo i Närpes.

– De flesta företag i Närpes är utpräglade mikroföretag med ett tjugotal undantag. Företagen representerar flera olika branscher men trädgårdsnäringen i kombination med närstående företag och en stark metallsektor är det som dominerar. Pälsdjursnäringen är även betydande i staden, konstaterar Håkan Westermark.

Social samvaro viktigt Westermark anser att det fortsättningsvis är viktigt att företagen i samverkan låter sin röst bli hörd och genom olika medlemmars agerande arbetar för ett gott företagarklimat och goda förutsättningar för näringslivet.

– Det finns krav på att det traditionella innehållet i en förenings verksamhet måste förändras och anpassas men oberoende av förändringen så finns behovet kvar att påverka villkoren, förutsättningarna och vardagen för företagen. Det är sätten och verktygen för föreningens agerande och medlemmars påverkan som förändras, förklarar Håkan.

– Den sociala samvaro som kan uppnås genom en föreningsverksamhet och de nätverk som den kan bidra till kan aldrig överskattas, tillägger han.

Gala på gång Social samvaro får medlemmarna regelbundet genom de olika evenemang som man ordnar.

– Vi brukar ordna föreläsningar, skolningstillfällen och olika event, antingen egna eller i samarbete med ÖF. Nu senast besökte vi Bock´s Brewery i Vasa och i början av november ordnas den årliga företagarfesten i Vasa, då Årets Företagare utses, berättar Erica.

I fjol höstas arrangerade den lokala föreningen ett event på Red& Green i Närpes i form av en inspirationskväll främst för kvinnor.

– Över 80 företagare deltog i den och vi fick jättebra respons efteråt, minns Erica.

Normalt ordnar man även en helt egen höstfest i Närpes, men i år görs

Erica Dahlblom från Pörtom är ordförande i Närpes Företagare, föreningen som samlar både små och stora företag i staden och dess omgivning. ett undantag då föreningen istället planerar en ”Entreprenörsgala” för de lokala företagen.

– Galan ska gå av stapeln den 20 februari 2016. Just nu försöker vi få med olika samarbetsparter i arrang-

emanget samt söker föreläsare och artister för galan, avslöjar Håkan.

Under nästa år 2016 är det även inplanerat en ”roadshow” till olika platser i Närpes. Avsikten är att informera om olika möjligheter för

eget företagande samt vilken nytta en föreningstillhörighet kan ha.

Text och foto: Anna Sand

10

Närpes BILAGA Överlägsen testvinnare!

NYHET! Årsbesiktning

Tidsbokning: 050-452 2564

BERGFOLK CAR SERVICE Molpe 347 6698 • 050-570 0698 www.bergfolkcarservice.À

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830 HANTVERK & HEMBAKT, CAFÉ & INVA-WC

JULÖPPET 21.11–20.12 Jultorg 22.11 kl. 10.00 • Julgröt på skolan • Lotteri på Sommaröhallen

Lisa motionerar mot – Jag gör det här för att jag vill och för att jag mår bra av det.

Lisa Bäckman-Perälä i Rangsby har krönt sitt motionsidrottande med att genomföra Svenska Klassikern. Fyra långlopp under ett år: Lidingöloppet, Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen.

Öppet: Vard 15–19, lö–sö 11–18

• Sandblästring och målning • MIG och TIG svetsning • Mindre sprängningsarbeten

K-G Revahl ÖVERMALAX

0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.¿

FÖRMÅNLIGA VINTERDÄCK! • Montering och h balansering • Nu även montering av traktor och lastbilsdäck

Närpes Renhållning Ab Dejour 24h: 0500-562664 Tfn. 06-2242494 info@narpesrenhallning.fi www.narpesrenhallning.fi

NR-Trans Ehrsvägen 11, 64230 Närpes

Anlita våra annonsörer!

■ Grunden till Lisa BäckmanPeräläs intresse för motionsidrott lades under uppväxten i Töjby.

– Där hade vi Bengt Silén och därför handlade det mycket om idrott i skolan, ler hon.

Efter högstadiet slutade hon springa och skida. Andra intressen tog överhand. Och det skulle ta många år innan hon tog sina första löpsteg på nytt.

– Det var när vår andra pojke, Jim, var ett par år för drygt tio år sedan som jag började röra på mig igen.

– Jag kommer ännu ihåg att jag sprang från Fagerövägen och hem, ungefär en kilometer. Det var jättejobbigt!

Verkligen min grej En höst föreslog arbetskollegan Håkan Westermark att de skulle delta i Vargbergsloppet på skidor, 25 eller 50 kilometer. Lisa antog utmaningen och började träna inför det. Riktig skruv tog det när hon fick en kommentar om att ”du har ingen chans, Håkan a pieda lieng han”. Av orsaker, som inte berodde på henne, blev det inget Vargbergslopp den vintern men Lisa deltog i Tjejvasan i Sverige, 30 kilometer på skidor. Hon fortsatte att springa och skida när det passade in vid sidan av familjeliv och jobb.

– På den vägen är det, säger hon. Idag skulle jag inte klara mig

utan idrott. Det här blev verkligen min grej.

Under åren har det främst varit löpning och skidåkning. Hon har tränat för sin egen skull, deltagit i halvmaraton, stafetter och långlopp på skidor.

– Även om jag idag utökat sportgrenarna är det skidåkningen jag mäter de andra med. Jag tränar vid Vargberget, i tunneln i Jämi, med rullskidor längs landsvägarna och deltar i olika lopp både i Finland och utomlands.

– Jag tävlar mot mig själv. Måste alltid ha en ny ”morot” som utmaning. Det betyder inte att jag ska vara först i mål utan att jag ska uppnå de tider eller andra mål jag har inför tävlingar och säsonger.

– Därför är det fortfarande också så roligt att idrotta, tycker hon. Jag tävlar individuellt och känner mig inte pressad på något sätt. Jag gör det här för att jag vill och mår bra av det.

– De första fem åren gick det bara bra, jag uppfyllde mina mål, stärkte konditionen och förbättrade resultat hela tiden. Sen tyckte jag under flera år att jag stampade på stället och jag kände behov av att ändra på något, pröva något annat, något till.

– 2014 blev det av. Jag kompletterade med cykling och simning. Så senaste år är ett helt annat idrottsår än tidigare. Det ska bli intressant att se hur det påverkat mig när jag ställer mig på skidorna snart.

Till Vätternrundan Efter Tjejmilen i Stockholm hösten 2014 hade hon inte riktigt någon ny utmaning i sikte. En kompis frågade om hon inte kunde tänka sig att komma med på Vätternrundan på cykel, 300 kilometer.

– Nä, skrattar hon. Det kan jag inte. Jag har aldrig cyklat på annat än ”mommocykel”, det går för fort och man kan krocka.

Men – tanken började gro och en dag hade hon anmält sig. Nu var det bara resten kvar. Hon skaffade cykel och hängde upp den på väggen i garaget över vintern. Hon tränade nämligen inför Vasaloppet och ville utföra det först. Så i mars i år gjorde hon sin första längre cykeltur, till Tomato Team:s träning i Näsby. Det var 23 kilometer. Knappt tre månader senare cyklade hon Vätternrundan med en prestation som heter duga.

Och senare i somras kom hon först i mål i Botniacyklingens motionsklass, 106 kilometer för damer..

– Jätteroligt! Jag fortsätter att cykla. Det jag var mest rädd för – farten – är den jag tycker bäst om nu, ler hon och berättar om att det gick över 70 kilometer i timmen nerför backarna i Vätternrundan.

– Jag var noga med att tanka näring en gång i halvtimmen så jag fick inte en enda svacka under loppet.

Det var faktiskt bara roligt!

Simmandet då?

– Ja. Jag köpte en våtdräkt i våras och tränade sju kilometer i 15-gra-

digt vatten före Vansbrosimmet.

Men det gick bra. Då jag är van att delta i lopp som räcker timmar kändes tre kilometer simning på en timme, ja,lite fånigt, skrattar hon.

Var det allt liksom?

– Fast simning är väldigt behagligt åt kroppen, tillägger hon.

Åtråvärd utmärkelse Eftersom hon hade avverkat Lidingöloppet utkristalliserade sig tanken på att erövra en Svensk Klassiker: Vasaloppet 90 kilometer, Vätternrundan på cykel 300 kilometer, Vansbrosimningen tre kilometer och Lidingöloppet 30 kilometer. När man genomfört de fyra loppen under tolv månader berättigas man till En Svensk Klassikers diplom med unikt nummer. Klassikerdiplomet instiftades 1971 och är en åtråvärd utmärkelse för motionärer och elitidrottare.

– Nu har jag genomfört alla. Mitt mål var samtliga under 24 timmar och det klarade jag med bred marginal. Jag är nöjd – men ändå inte.

Jag har ännu chans att göra om Vasaloppet och det vill jag göra.

Ifjol var förhållandena inte bra så nu hoppas jag på en bra skidvinter och ny resa till Vasaloppet. Alla lopp ska göras inom ett år och jag hinner ännu med att ta om Vasaloppet.

Vad ska du matcha det här med Lisa?

– Säg det. Jag har inte hittat på något än. Har hittills anmält mig till tre långlopp på skidor i vinter,

11

Sommarstugan, egnahemshus eller industri. Ta kontakt med oss!

egna mål

• • • • •

Elplanering Elinstallationer Elmaterialförsäljning Växthusbelysning Service

Tegelbruksvägen 4 b, 64200 Närpes Tel. 06-2241110 • Fax. 06-2243346 info@electroteam.fi Jonas Krook 050-5392585 Bengt-Erik Österberg 0400-451615

Få förnyad utstrålning med Exuviance professionella hudvårdsbehandling Skön upplevelse.

Imponerande resultat.

Rimligt pris.

Tel. 0408456209 www.skönhetssalongbelladonna.fi

Indisk huvudmassage Löser upp blockeringar så att energin kan flöda fritt. Bra mot huvudvärk.

Taktil stimulering En ny gren i Lisa Bäckman-Peräläs idrottarliv är cykling. Bilden är från Vätternrundan i somras, ett av loppen som ingår i Svenska Klassikern. Lisa längst till höger.

i Sverige, Österrike och Estland.

Jag kommer också att delta i lopp inom landet men dem plockar jag in vartefter jag ser hur det passar in.

– Jag har heller inte sprungit ett helmaraton någon gång, bara halvmaraton och Lidingöloppet som är 30 kilometer.

Samhörigheten bonus

Började från noll Hon är gift med Mika och har sönerna Jonathan och Jim, 17 respektive 14 år. Hon arbetar med ekonomi och projekthantering vid Företagshuset Dynamo i Närpes, ett jobb hon haft sedan början av 2000-talet.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Presentkort till jul och fest Skäm bort någon med må bra-gåva!

Gunilla Snickars • 050-5307145 Norrbyvägen 6, NORRNÄS

Kläder och skor för alla väder ffrån oss!

MÅNGSIDIGT OCH PROFESSIONELLT UTBUD Företagshuset Dynamo är näringslivets puls och betjänar företagare i småƩ som i stort.

Näringslivsbolaget erbjuder olika tjänster vid bland annat etablering, personalrekrytering och utveckling.

• Närpesvägen 2, 64200 Närpes • Tel. 06-2243620 • dynamo@dynamohouse.Į • www.dynamohouse.Į

Går Du i byggtankar?

Behöver Du hjälp med förverkligandet av Din dröm?

Även presentkort! rt!

Ta kontakt så fixar vi det!

Vattentvätt • Kemtvätt • Mattvätt • Arbetskläder 7

Högback Industriv. 12, Närpes Tel. 06-224 2626

AB

BYGGBOTNIA • Ritar och planerar!

Närpesvägen 19, tel. 224 3101

Vi bygger fibernät för TV • Internet • Telefon • mm www.dynamonet.fi

OY

Närpesvägen , FIN-64200 Närpes tfn 0440 22 42 43 info@dynamonet.fi • www.dynamonet.fi

ETT NÄT ALLA TJÄNSTER

Det har runnit mycket vatten under broarna sedan hennes nystart och den där kilometern från Fagerövägen. Idag tränar hon fyra till fem pass per vecka: terrängträning och styrketräning på gymmet.

Hon har lärt sig mycket om utrustning, kläder och kost.

– Dagarna inför ett längre lopp äter jag upp mig. Jag äter vanlig mat men ser till att jag aldrig är hungrig.

Hon betonar också den sociala aspekten.

– Även om jag oftast tävlar individuellt ingår jag i grupper som Tomato Team och My Run. Till långlopp utomlands reser man för det mesta i grupp. Sällskapet tillsammans med likasinnade vänner ger väldigt mycket.

– Efter nian beslöt jag mig för att lära mig finska i Kauhajoki och efter det gick jag merkonomutbildning i Vasa. Sen fick vi Jonathan, som sov mellan tolv och fyra på dagarna, och under den mammaledigheten studerade jag ekonomi.

Idrotten är inte i sig hela familjens hobby men pojkarna håller sig i form utan desto större tävlingsinstinkt med att springa, spela innebandy och sådant.

Vid sidan av träning och jobb gör hon det som de flesta andra mammor gör.

– Umgås med familjen, tvättar fönster, kokar mat, tvättar kläder, städar, räknar hon upp.

Hon är ordförande i Dynamo Net och i När-TV, medlem i bildningsnämnden och någon styrelse till. Ibland kan hon också sitta riktigt still.

Vi låter Lisa stå som exempel för andra. Även om hon idrottade under lågstadieåldern hade hon ett långt uppehåll och började från noll. Hon har inte fått något gratis och den investering hon gör i sig själv genom att upprätt hålla grundkondition och god fysik är bästa tänkbara.

– I och med idrotten orkar jag med allt annat också. Jag blir aldrig trött av trädgårdsarbete eller annat vardagsjobb. Jag mår så bra av det här, avslutar hon.

Stärker immunförsvaret, förbättrar mag- och tarmfunktion, lindrar smärta, skapar lugn och ro...

12

Närpes BILAGA

Vi kommer alltid att tanka åt kunderna Mångsidighet och personlig service är styrkan och nischen för Övermark Service

Övermark Service har anor från mitten av 1960-talet då Sigfrid Ehrström etablerade verksamhet på tomten. Ända in på 1990-talet hörde stationen till Kesoil-kedjan.

Tankning åt bränslekunder är en gammaldags service som Övermark Service inte överger i första taget. Kurt-Erik Backlund fyller gärna på när det behövs.

Flexibilitet och stark kundorientering är ett överlevnadsrecept för landets mindre servicestationer. Det betonar Yngve Franzén som har drivit Övermark Service i över 36 år.

■ I en tid som allmänt präglas av hård centralisering på alla fronter kan Övermark fortfarande ståta med att ha en egen servicestation.

Jag viker in till Övermark Service en tisdagsförmiddag i början av oktober. Den föregående natten har varit frostig med minusgrader. Nu lyser en skön höstsol och det är sexsju plusgrader.

– Snart tar bytandet till vinterdäck fart på allvar. Idag ska jag montera vinterdäck på en släpvagn, säger stationsägaren Yngve Franzén.

Fyra barer blev en Yngve köpte upp Övermark Service julen 1978. Det var främst stark nyfikenhet som gjorde att den dåvarande maskinförsäljaren vid Varucentralen i Närpes gav sig in i den hektiska servicestationsbranschen. Över 36 år senare går Yngve fortfarande till den fyrkantiga stationsbyggnaden varje vardagsmorgon.

Att han trivs väl med sin uppgift står klart.

– Det här arbetet blir helt enkelt en livsstil.

Servicestationsbranschen har naturligtvis förändrats en hel del sedan 1970-talet. Som mest har Övermark Service haft åtta anställda på 1980-talet. Fram till mitten av 1990-talet inkluderade servicen även ett kafé.

– På den tiden fanns det fyra barer i Övermark. Idag finns inte enda kvar.

– Under åren 1994–1995 – då lågkonjukturen var som djupast i

landet – drabbades vi märkbart av den ekonomiska nedgången. Då var det mycket lugnt hos oss, säger Yngve i samma veva.

Kunden inte bara ett nummer När vi skriver hösten 2015 driver Yngve Franzén fortfarande Övermark Service tillsammans med kollegan och delägaren Kurt-Erik Backlund. Kurt-Erik har för sin del varit i servicestationens tjänst i över 30 år. Övermark Service har lyckats överleva tack vare sin mångsidighet.

– Med enbart bensinförsäljning skulle vi inte komma någon vart idag. Det behövs istället många ben att stå på. Vi erbjuder brandsläckarservice, i viss mån däckförsäljning och olika slags oljor. Vi utför reparationer på allt från personbilar till skördetröskor, traktor och jordbruksmaskiner.

– I går reparerade jag en sädestork, säger Yngve.

Mikael Sjöbacka vek in till Övermark Service med sin firmabil. Mikael har ofta ärende till servicestationen i hans hemby.

Klarar ni faktiskt av vardagen smidigt med bara två man?

– Vi brukar göra arbetslistor och fördela jobbet. Jag tar hand om reparationer medan Kurt-Erik sköter försäljning, faktureringar och pappersarbeten, säger Yngve odramatiskt.

En service av klassiskt slag som Övermark Service vägrar att slopa är tankning åt kunderna. Yngve eller Kurt-Erik kommer alltid ut på gården och sköter påfyllningen när folk handlar bensin.

– Vi är måna om att alltid sätta kunderna i centrum. Hos oss är kunderna inte bara nummer såsom fallet är vid större servicestationer.

– Äldre personer från Övermark och Pörtom uppskattar att vi tankar åt dem. Ofta är äldre människor inte så förtjusta i att använda bränsleautomater.

– Vi kommer aldrig att sluta tanka åt kunderna, säger Yngve bestämt och övertygat i nästa andetag.

Tankning åt kunder är en typ av service som är mycket sällsynt i

dagens Finland. Det är en tradition som började försvinna i självbetjäningens förlovade land redan på 1970-talet.

Yngve känner på rak arm till att en servicestation i Östra Finland har anammat samma kundorienterade koncept. Men några motsvarigheter längs västkusten har han däremot inte hört talas om.

– Vi tvättar inte längre bilrutor i samband med kundbesök. Men om vi märker att kunder har för lite luft i sina däck säger vi förstås till.

Vi gör också lampbyten och andra rutinkontroller.

Också kunder utifrån Förutom närområdet– Övermark med cirka 1200 invånare och grannbyar– har Övermark Service även kunder från den finskspråkiga grannbyn Horonkylä som hör till Östermark (Teuva).

– Det är cirka 15 kilometer till Horonkylä. Många invånare i gränsbyn talar båda språken. Det är van-

13

BILAGA Närpes ligt att de uträttar sina ärenden på svenska när de kommer hit, säger Yngve.

Kommer yngre ortsbor hit och anlitar er?

– Vi har ganska gott om yngre kunder. Samtidigt pendlar många av ungdomarna till andra orter för att arbeta eller studera.

– Antalet arbetsplatser har minskat i Övermark.

Arbetskrafts-invandringen till primärnäringar har i sin tur ökat.

Numera bor och jobbar människor från till exempel Vitryssland, Bosnien, Ukraina och Thailand i området.

Stamkund berömmer stället Mikael Sjöbacka, till vardags försäljare på Steelmark, hör till servicestationens stamkunder.

– Jag brukar komma hit en till två gånger i veckan. Jag tankar och gör olika rutinkontroller både på firmabilen och min privata bil.

– Det är absolut bra att det finns ett sånt här ställe i Övermark. I annat fall skulle vi ha cirka 15 kilometer till de närmaste stationerna, säger Mikael.

Inne i stationsbyggnaden passar Stefan Sjöbacka på att berömma Övermark Service för den kundnära betjäningen och den avslappnade stilen.

– Man kan komma hit för att prata och fundera en stund. Det går inte alls på större stationer. I det moderna samhället är många tvungna att följa ett strikt och stressigt minutschema i vardagen.

Människorna har nästan blivit maskiner.

Yngve Franzén säger att tillvaron som stationsägare underlättas klart om man är social till personligheten och har sinne för humor och skoj.

Kommer det att finnas några servicestationer i mindre landsortsbyar framöver? De ekonomiska utmaningarna för företagarna är förstås flera. Exempelvis kan större stationer som köper in större bränslemängder dra nytta av stordriftsfördelar.

– Förekomsten av konkurrerande obemannade kallstationer är ett annat betydande problem, säger Yngve.

Men som sagt: så länge landsbygdsstationerna är mångfunktionella och orädda för att förnya sig finns det alltid visst hopp inför framtiden.

Utkik efter efterträdare Själv fyller Yngve Franzén 65 år nästa år. En fråga infinner sig som ett brev på posten: hur länge planerar han att fortsätta som företagare?

– Det är svårt att säga i dagsläget. Som bäst försöker jag hitta en lämplig efterträdare som kan ta över verksamheten.

Händer det fortsättningsvis att dina arbetsdagar är mycket långa?

– Tyvärr är det så, säger Yngve, inte utan glimten i ögat.

Text och foto: Joakim Snickars

Helene Jern har flyttat från Gerby till Norrnäs. Hon siktar också på att skifta karriär från barnträdgårdslärare till barnboksförfattare.

Dvärgschnauzern Trixi har inspirerat henne att skriva debutboken “Trixis Äventyr”.

Skriver för de minsta Barnträdgårdsläraren Helene Jern planerar att skriva en serie barnböcker Norrnäsbon Helene Jern har förverkligat en gammal dröm. Med boken “Trixis Äventyr” har hon debuterat som barnboksförfattare.

Hon siktar på att fortsätta på den skrivande banan.

■ Under 25 år som barnträdgårdslärare i Sundom har Helene Jern hunnit läsa högt ur otaliga sagoböcker. Länge har hon burit på en önskan om att kunna skriva egna alster i barnboksgenren. I somras blev detta verklighet då ”Trixis Äventyr” var klar för tryckning.

– Jag hade haft berättelsen och dess strukturer i huvudet under en längre tid innan jag började skriva ner den, säger Helene.

Huvudrollen i ”Trixis Äventyr” innehas av Helenes hund Trixi. I boken har den pigga dvärgschnauzern antagit skepnaden av ett slags sagohund.

– Hunden är berättelsens jag.

Trixi är med om både vardagliga och extra spännande saker i livet.

– I den första boken lär vi känna Trixi. Min ambition är att fortsätta

med samma tema och skriva en serie böcker framöver, säger Helene.

Illustrationerna i ”Trixis Äventyr” har Helene överlåtit åt den lovande 19-åriga tecknerskan Fanny Stolpe.

Fanny är studerande och hemma från Solf.

– Jag har haft daghemsvärlden i tankarna under skrivandets gång.

Jag har haft ambitionen att göra en bok som är användbar i den miljön.

Debutboken är skriven ur ett Gerbyperspektiv. Helene är själv bördig från Gerby. Sedan tre år tillbaka är hon bosatt i Norrnäs tillsammans med sin Finbybördige sambo Mika Strandberg.

– I nästa bok ska Trixi – liksom jag själv – flytta ut på landet och äventyren fortsätter där. Jag har

Jag hade haft berättelsen och dess strukturer i huvudet under en längre tid innan jag började skriva ner den

påbörjat skrivandet men det hela är så att säga på hyllan än så länge.

Viktigt att språket är korrekt Hon har tillsvidare inget bokförlag bakom sig. Hon har gett ut och distribuerat sin debutbok helt på egen hand.

– Jag har börjat från noll. Jag har besökt en del marknader i Österbotten i somras. Boken finns numera tillgänglig på de flesta bibliotek mellan Vasa och Närpes samt bokhandlarna Gros i Vasa och NärBok i Närpes.

– Målsättningen är att boken ska bli bekant för bibliotek i hela Svenskfinland inklusive Åland.

Helene tycker att en bra barnbok kan vara både underhållande och pedagogisk till sin karaktär.

– Framför allt är det mycket viktigt att språket är grammatikaliskt korrekt. Det gäller också att skriva enkelt och lättförståeligt. Man riktar sig till barn som håller på att lära sig det egna modersmålet.

– Jag har anlitat en sakkunnig från den egna släktkretsen, Carita Jern, för språkgranskningen.

Hon siktar nu på att bygga en framtid som barnboksförfattare. Den forna tillvaron som barnträdgårdslärare på heltid är inte aktuell just nu.

– Jag kan också tänka mig att åka runt och arrangera sagostunder.

Jag har besökt flera daghem i höst och det har varit positivt för mig att behålla en fot i dagisvärlden.

Den lugna landsbygden Den lugna landsbygden i Norrnäs är en utmärkt omgivning för en författares koncentrationsarbete.

– Jag brukar skriva det första manuset med hjälp av penna och papper. En annan idealisk plats för aktivt skrivande är vår sommarstuga i Gerby skärgård. Under flera regniga sommarveckor var det en njutning att sitta och skriva där.

Att sätta sig ner och bara låta texten flöda, säger Helene.

När hon kopplar av med lite fritidsläsning mellan varven väljer hon gärna en deckare, berättar hon.

En oundviklig fråga till en Vasabo som har flyttat till Närpes: Hur pass väl förstår du Närpesdialekten?

– Jag förstår den lokala dialekten. Men jag pratar inte den själv.

Min mamma var ursprungligen från Frönäs som ligger på gränsen till Närpes. Hon flyttade från orten i ett ganska tidigt skede, avslutar hon.

Text och foto: Joakim Snickars

14 Anita Ismark fotograferade under dagen. Här en inblick i tidsresan. Barnen i gammaldags kläder, i skolsalen med bläckpennor och griffeltavlor, i handarbetssalen där det tillverkades bläcktorkare av filttyg som sedan användes i skolsalen, i läshörnan med Bjarne Ismark och lekar, till exempel ”Kvarnens vingar” och ”Blindbock” med Roger Lindholm.

Alla var nöjda med tidsresan och både elever och barn vill gärna komma igen på besök till Öhrnbergs skola.

Prästgårdsmuseet levande museum

Kaffestund med Anita Ismark och Ann-Marie Teerimäki i Prästgårdsmuseet i Korsnäs.

Är det inte vackert och en speciell stämning i Prästgårdsmuseet i Korsnäs så säg?

KustNytt drack kaffe med aktiva Anita Ismark och Ann-Mari Teerimäki. De berättade om verksamheten i allmänhet och de nyligen anordnade gammaldags skoldagarna i synnerhet.

■ Prästgårdsmuseet i Korsnäs är ett levande museum. Här finns inga rep att hålla sig bakom och här får man sitta på alla stolar. Det är ett av mycket få museer i sitt slag i Finland och inrymt i den gamla prästgården, som är byggd i början av 1830-talet.

Museet öppnades år 1982 och upprätthålls av en särskild förening.

På andra sidan gräsmattan på samma tomt i centrala Korsnäs verkar Korsnäs hembygdsförening och de

två föreningarna kompletterar varandra på ett bra sätt och samarbetar i smått som i stort.

Skolmuseum på vinden Prästgårdsmuseet visar hur en österbottnisk prästfamilj bodde och levde i slutet av 1800-talet. Fina rum har återställts så långt som möjligt.

Det är rymd, stämning, gamla föremål, fina möbler och väggprydnader. Eller gamla kakelugnar att beundra och vackra textilier.

Vi sitter kring ett bord i salen.

Anita bjuder på utsökt äppelkaka med vaniljsås och vi dricker kaffe ur hederliga kaffekoppar.

På övervåningen finns ett skolmuseum som belyser den undervisning på mellanskolenivå som kyrkoherden Sigurd Öhrnberg drev på 1930-talet.

Prästgårdsmuseets förverkligande tillskrivs framlidne Levi Ulfvens, bygdens son vars hjärta har klappat extra för museet.

Ann-Mari har varit aktiv många år inom föreningen medan Anita är relativt ny medlem.

– Jag tillfrågades redan tidigare men sa att jag engagerar mig när

jag blir pensionär. Så blev det också, ler hon.

Samarbete kring skoldagar Det ordnades gammaldags skoldagar i museet i oktober. Tidsresan var ett trepartssamarbete mellan barnkulturnätverket BARK, föreningen Prästgårdsmuseet och bibliotek & kultur i Korsnäs. Under två dagar

Det är viktigt att barn lär känna sitt kulturarv.

15 Trendshoppen i Petalax Din butik för julshopping och presenter

t är ett

Massor med Inredningsdetaljer!

Magnetix Wellness Smycken med verkan Fin julgåva till din vän!

Bland annat detta händer på Norrvalla i höst Välkommen du också!

Kolla in nätbutiken www.trendshoppen.fi Öppet Må-Ons, Fre 10.30-17 Lör 10.30-13.30 BARK har också ordnat en liknande tidsresa i Kristinestad och Lilian Pettersson-Smeds är deras representant och även lärarinna under tidsresan.

– Det är viktigt att barn lär känna sitt kulturarv, säger Anita.

För uthyrning

fick alla förskolebarn och lågstadiebarn i Korsnäs kommun besöka museet och vara med om förr i världen.

– Det var, med personalen inräknat, över hundra personer, säger Ann-Mari in.

– Lyckade dagar, säger Anita.

En riktig tidsresa för eleverna. Och de tyckte om vad de fick göra och lära sig här. De frågade om de får komma på nytt nästa år och ja, även om det här var en tilltänkt engångsföreteelse tror jag att det finns goda möjligheter att anordna något liknande koncept i framtiden.

Lyckad tidsresa Under tidsresan fick eleverna inledningsvis klä sig i gammaldags kläder. Sedan cirkulerade de i grupper mellan fyra olika stationer: en lektion i skolmuseets klassrum, en handarbetslektion där de gjorde bläcktorkare, en läshörna i Topeliussoffan och gammaldags lekar både inomhus och utomhus.

– Eleverna bjöds också på äppel. Så var det ju förr i tiden – att prästgårdarna var föregångare med örtagårdar och allehanda fruktträd och bärbuskar, säger Anita.

Prästgårdsmuseet driver verksamhet året om även om det mesta är förlagt till sommarhalvåret. Det finns möjlighet att hyra in sig här året om, för kalas och andra begivenheter.

– Vi har alltid grundvärme på här, berättar Ann-Mari. Under vinterhalvåret har vi en varmluftsblåsare igång under tre dagar före uthyrning så temperaturen inomhus är över tjugo grader då.

Tyvärr kan vi inte använda eldstäderna här.

Anita fortsätter.

– Här anordnas konserter och kulturella evenemang, i somras hade vi en välbesökt gudstjänst utomhus, vi anordnar utställningar och samarbetar med hembygdsmuseet med aktiviteter vid exempelvis Lantdagen och under Korsnäsveckan. Sommartid har Julia Lindholm också drivit caféverksamhet här.

– Det är som sagt ett levande museum. Här får man vistas i alla rum och sitta på alla stolar, betonar de.

Talkoinsatserna är värdefulla.

Underhåll av huset behöver årligen skötas. Tidigare i år fälldes några halvruttnade träd på tomten, takrännorna har bytts och fasadmålning står snart på tur.

Just nu utreds bidragsmöjligheter för det projektet.

– Vad vore dessa kulturskatter utan talkofolkets insatser.

Tacksam för donationer Föreningen får ta emot donationer och tacksamheten är stor.

– Nyligen har vi fått emotta Edsviks marthaservis. Om du nämner det kan vi tipsa om att vi skulle behöva ett skåp för servisen.

Ett hörnskåp eller en skänk av något slag att förvara kärlen i.

Inför Finlands hundraårs jubileumsår finns planer på att sätta upp en teaterpjäs, som Carita Nyström skrivit manus till.

– Den handlar om de tidigare märkesmännen här, präster och lärare. Det ska bli ett intressant projekt. Nästa sommar tror vi också att vi kommer att kunna erbjuda en Carl Wargh utställning här.

– Vi fortsätter att jobba här och vi tycker om det vi gör, avslutar de.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Välkommen!

Kyrktået 4, Petalax (f.d. posten) Tfn 050-357 0454

Molpe massage & träningsrådgivning Thomas Ramstedt Tel: 050-328 2819

26.10 Norrvalla goes rosa bandet. Alla intäkter från ledda aktiviteterna går till Vörå Oravais Maxmo cancerklubb 1.11 Konsert med Cecilia Kyllinge ”En hyllning till Björn Afzelius” 5.11 Vänkväll i samarbete med röda korset 8.11 Farsdagsbrunch i Elsas kök 15.11 Brunch i Elsas kök 15.11 Konsert till förmån för barnmissionen 20.11 En dag om ledarskap tillsammans med Reinfelt &co 20.11 Brasfest för vänner i samarbete med ungdom mot rasism 27.11 Julfest på Norrvalla vol 1 underhållning av Dansdax samt julbord med fransk touch julmiddag 28.11 Julfest på Norrvalla vol 2 underhålling av Popdean samt julbord med fransk touch 29.11 Brunch i Elsas kök 30.11 Invigning av Campus Norrvalla 1.12 Årets stora Julkonsert med Erik Andre Hvidstén, Helen Nyberg, Anders Lundín, Christina Lindberg, Tom Käldströms samt Thomas Enroths orkester 1.12 Jullunch i Elsas Kök 4-6.12 Ritz Winter hop @Norrvalla 14.12 Barnetater : Mamma mu o kråkan NJrar jul

Mera info på www.folkhalsan.NJ/idrott eller på tel. 06 3831012 Folkhälsan Utbildning, Norrvalla, Vöråvägen 305, 66600 Vörå

www.byanytt.fi

Stihl RE 129 PLUS Stihl RE 109

699 €

16

Flera orsaker att fira i Malax kommun Höstsolen spred lite värme över Petalax fredagen den nionde oktober, när man invigde den nybyggda branddepån samtidigt som Malaxdagen firades.

– Den nionde oktober grundades kyrksocknen, varför vi numera valt detta datum till den kommunala festdagen, förklarade kommundirektör Mats Brandt.

■ Temat för årets Malaxdag var öppenhet och trygghet. Dessa begrepp tog man fasta på i samtliga programpunkter under eftermiddagen.

Brandklubben skapar trygghet Under flera decennier har Petalax brandklubb samlats i brandbilens garage. Därför var en orsak att fira att man nu kunde inviga den nya branddepån invid sportplanen i byn.

Kommunstyrelsens ordförande Håkan Knip lyser ikapp med solen när han konstaterar att det tagit många år av strategiskt planerande att åstadkomma nybygget.

– En välfungerande brandsäkerhet skapar trygghet i byn, men ger även service till närliggande områden. Det är för flera av oss en dröm som går i uppfyllelse idag!

De 23 medlemmarna i brandklubben har nu ändamålsenliga utrymmen för övning, genomgång och service av brandbil, manskapsbil och utrustning för såväl släckning som räddningsarbete. Det som borde vara en självklarhet – kök, våtutrymme och omklädningsut-

för mina åsikter och säger till när jag upplever orättvisor.

Catariina tycker om att prata med unga människor, eftersom de har en spontan öppenhet. Vuxnas normer är redan befästa och därmed vanligen hårdare. Hon uppfattar att dagens ungdomar får en större frihet att självständigt fundera och filosofera.

– Det är en tydlig skillnad mot då jag var ung. Skolan idag innehåller mindre korvstoppning och uppmuntrar i högre grad de unga att själva tänka och ta ställning. Det innebär att vi kan lita på att de unga för med sig möjlighet till förändring.

De unga idag är smarta!

rymme – finns i den nybyggda depån. Småningom ska även ett gym inredas.

Öppenhet och tolerans Årets festtalare, Catariina Salo, är född och uppvuxen i Petalax. Hon arbetar som redaktör och journalist vid YLE och strävar i sitt arbete till att göra nytta genom att skriva. Hon är redan nu mycket respekterad för sina skildringar av människoöden.

– Jag är så pass naiv och blåögd, att jag tror att jag kan förändra världen, ler hon, medan ögonen avspeglar den seriösa beslutsamhet som snart kommer att prägla hennes tal.

Catariina är just nu tjänsteldig för att under tre månader bo i Göteborg där hon skriver i tidningen ”Faktum”, som säljs till förmån för hemlösa och socialt utstötta människor. Genom att sälja gatutidningen till förbipasserande kan människor ta ett steg tillbaka mot ett mer ordnat liv eller hålla sig flytande.

Sexuella minoriteter

Människors rättigheter Catariinas kroppsspråk understryker hennes budskap när hon talar.

Hennes uppfattning är klar: alla människor är lika värda och vi är skyldiga att hjälpa varandra. Hon delar med sig av erfarenheter hon fått när hon mötte en asylsökande ung man från Etiopien. Åhörarna i publiken rörs och berörs av hennes ord.

– Jag känner att det politiska klimatet i Finland inte är så bra idag, konstaterar hon. Kanske märks det tydligare just nu då jag tillfälligt är bosatt i Sverige. Där skulle en politiker inte få komma undan med rasistiska uttalanden och strykas medhårs av sitt parti.

På samma gång som hon skäms över hur en liten del finländare beter sig och uttrycker sig om flyktingar är hon mycket stolt över hur män-

Jukeboxen hade också valt flera låtar som anspelade på temat öppenhet och trygghet under Malaxdagen.

Från vänster: BG Laxell, Maria Jåfs, Samuel Jåfs, Andreas Bäcklund, Tua Storfors och Mats Björkqvist.

– Vi måste komma ihåg att det kunde ha varit vår egen son eller dotter, vår mamma, pappa, syster eller bror, som hittats uppsköljd på stranden i Grekland. Världen är en elak plats, men vi kan i alla fall försöka göra den lite snällare, påminde Catariina Salo i sitt festtal. I bakgrunden syns kommundirektör Mats Brandt. niskorna i hennes hemby nu tar emot nitton syrier. De fanns allihop med på plats denna dag, men ännu var deras kunskaper i svenska för svaga för att de skulle förstå orden som Catariina sade. Barnen som skrattande lekte med andra unga i byn på gräsplanen intill blev därmed

Tommi Uotinen från Petalax brandklubb tar emot välgångsönskningar av räddningsdirektör Tero Mäki från Österbottens räddningsverk i samband med invigningen av den nya branddepån i Petalax.

en talande illustration om vad trygghet kan innebära.

Stå upp för åsikter – Jag är snäll och rättvis, svarar Catarina på frågan om hur hon är som person. Jag försöker att stå upp

Den nya branddepån i Petalax invigdes i samband med Malaxdagen den 10 oktober 2015.

– Sexuella minoriteters ställning är en viktig fråga, fastslår Catariina.

Visst går samhället framåt via lagstiftning och normutveckling.

Ständigt finns det dock någon sektion som drar bakåt, såsom exempelvis ”Aito avioliitto”, vars målsättning är att nedvärdera äktenskap mellan personer av samma kön.

Catariina korades i somras till Miss Gay Finland. Det innebär att hon dels kunde donera sitt pris - en summa pengar - till Regnbågsankan (en finlandssvensk organisation för sexuell jämlikhet), men även att hon är ambassadör för sexuella minoriteter och mänskliga rättigheter.

– En liten grupp vänner är det viktigaste i livet för mig, sammanfattar Catariina. När jag snart flyttar hem igen till Helsingfors kommer jag att bli sambo med min flickvän!

Mina personliga mål är att fortsätta påverka och på sikt förbättra världen.

Stipendier ur Jubileumsfonden I samband med festdagen delades även stipendier ur Jubileumsfonden ut. Många av mottagarna är föreningar eller organisationer som arbetar med och för unga.

– Det känns bra att som senior kunna stöda de unga som betyder framtiden, konstaterade fondens ordförande Folke Forsberg, med sin kännspaka glimt i ögonen.

Jukeboxen stod för den musikaliska underhållningen medan besökarna kunde se sig omkring i den nya branddepån och njuta av kaffe med dopp. Utomhus grillades korv, även sådan korv som en kulturell minoritet bland besökarna tillhör.

Så temat, öppenhet och trygghet, avspeglades verkligen i ord och gärning under Malaxdagen!

Text och foto: Carina NordmanByskata

17 SCREENGARDINER

TRÄPERSIENNER

Perfekt även för inglasade uterum!

Ta in naturen i ert hem!

Måttillverkas i många träslag.

Lamellbredder 25, 35 och 50 mm.

ecialist!

Regionens sp

Gilla oss på Facebook!

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

DService och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon DRökgasmätning för dieselbilar Vinterdäck DOBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga DBrännoljeförmedling priser DDäck- och fälgförsäljning

Pörtom Bil & Traktor Öb

Velkmossv. 4 ☎ Rune: 0500-560974 rune.brann@pp.inet.fi

Allt inom fasta inredningar i hemmet

Mera bilder från Malaxdagen

Vasavägen 865, 64220 Yttermark, Tel. 06 2256 620, www.reno.fi

kök badrum garderober

Foto: Anders Hendricksson

JUBILEUMSKONSERT – SINGSBY SÅNGKÖR 90 ÅR JU Vid Korsholms Kulturhus i Smedsby söndag 15.11 kl. 15.00

Charles Plogman Erkki Mendelin Ch Astrid Wikman Ast

Kerstin Weckström

Konferencier: Lasse Eriksson Ko Bilj Biljetter vid dörren eller av körmedlemmarna. dlemm mmar mm arna ar na.. na Inträde 20 € (inkl. kaffe och tårta).

Int Välkommen!

Väl

Jubileumsmottagning kl. 13.00.

Singsby Sångkörs 90-års historik kan beställas av körens medlemmar eller köpas vid jubileumskonserten.

Besök vår hemsida www.singsby.sangochmusik.fi!

Resor på gång!

Teater- och musikalresor:

Phantom of the Opera, Helsingfors Operan Trollflöjten i Åbo Stormskärs Maja, Åbo Mamma Mia! the Party, Stockholm Fantomen på Operan, Stockholm

12-13.2, 19-20.2, 2-3.4 & 16-17.4 19-20.2 5-6.3, 2-3.4 & 16-17.4 3-6.3, 17-19.3 & 31.3-3.4 – hösten 2016

Kom med på vår NHL-resa till Florida-Palm Beach 25-31.1.2016

Vår andra resa till NHL går till solens Florida - i januari när det är som kallast i Finland. Vi får se två matcher med Leo Komarovs Toronto Maple Leafs. Laget möter Florida Panthers och Tampa Bay Lightning. I Florida spelar två framgångsrika finländare: Jussi Jokinen och Alexander Barkov.

I Tampa har vi Valtteri Filppula. Vi bor i Palm Beach på ett trevligt lägenhetshotell: Marriott Fairfield Inn & Suites.

Florida erbjuder mycket mera än sol, bad och ishockey och vi hinner bl.a. med ett besök i nationalparken Everglades.

Specialerbjudande!

Tallinn 28.2-1.3 & 20-22.3 • Pris: 185,- €/person

Mer info på vår hemsida!

www.ingsva.fi

Korsholm 020 7434 520 • Närpes 020 7434 530 • Nykarleby 020 7815 360

18

Hanneles Bilddagbok Hannele Luhtasela föddes i Malax för nästan 30 år sedan.

Efter nio år som biologistuderande och frilansande fotograf i Helsingfors, flyttade hon till den marockanska landsbygden i slutet av år 2013. Där bor hon nu med sin livskamrat och hans familj, och bekantar sig med en ny kultur och ett nytt språk.

I medinans dolda rum I så gott som varje Marockansk stad finns en medina, en mycket gammal stadsdel där gatorna är så smala och krokiga att inga bilar kan ta sig fram. Det är ändå alltid full rulle: gatorna är fyllda av människor i färgglada kläder och det känns som om att man går igenom en intensiv och anrikad version av livet i staden. Men även här finns det tysta och lugna platser att slappna av på.

■ Längs med smala gränder som doftar av färskt bröd och grillat kött finns låga, breda och tjocka trädörrar. De ser alla olika ut: det är vackra, flödande former, oändliga blomstjälkar, Fatimas heliga hand, arabeskmönster som pryder portarna som tar oss till lugna oaser mitt i det myllrande, högljudda och dammiga stadslivet.

Namnet på de här oaserna, riad, betyder trädgård på arabiska. När man kommit in i en känner man lätt igen den på den typiska och tidlösa arkitekturen, men också på svalkan och lugnet som man översköljs av. En del riader är hem men många erbjuder nu också övernattningsmöjligheter för trötta turister.

Mitten av riaden är helt öppen och pryds ofta av en fontän eller damm. Taket är öppet och runt omkring tomrummet i mitten kan man se flera våningar av rum och inåtvända terrasser. Längs väggarna slingrar sig växter och överallt står stora krukor med träd och annat grönt.

För resenärer som ingenting vet om dessa dolda skatter kan städerna här te sig skoningslösa, inte minst om sommaren. Men riaderna har utgjort skydd mot hettan, sanden, ljudet och dammet i marockanska städer i över 1000 år. För mig är de ett praktexempel på hur vi människor kan anpassa oss till alla möjliga levnadsförhållanden och hur mycket vi har att lära av varandra.

Eftersom det inte finns fönster, bara en (stor) taköppning, är väggarna vanligast vita för att lysa upp utrymmet.

Den centrala fontänen.

En dörr till en riad – katter är en annan vanlig syn i en medina.

En ovanligt bred gata på utkanten av medinan i Chefchaouen, en liten stad i bergen i norra Marocko.

Rumsdörr i en riad i Chefchaouen.

19 nyfödda

välkommen till världen

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt och/ eller ByaNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan ge fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

Emma Backman och Roland Björkblom i Malax fick en flicka, Aria, den 5 augusti 2015. Hennes födelsemått var 3925 gram och 50 centimeter. Storasyster heter Zelina och är sex år.

Lisbeth Bäck

Mångas insatser behövs för att hjälpa flyktingar Nya biträdande chefen för Kristinestads flyktingmottagning Henrik Ingo gjorde ett upprop på facebook om att de behövde reflexer och reflexvästar. Kustmedia hörsammade uppropet och på samma gång som Henrik Ingo hämtade dem frågade vi hur det går.

■ – Jag började mitt nya jobb i måndags, jag har mitt skrivbord i Korsnäs och leder den operativa verksamheten vid Röda Korsets flyktingmottagningar i Korsnäs, Malax och Vasa.

– Annika Riddar är chef och leder verksamheten i Kristinestad och Närpes, tillägger han.

– Om två dagar kommer en stor grupp flyktingar, 150 personer, att anlända till mottagningscentralen i Korsnäs och mera är att vänta kort därefter.

Han berättar att det pågår ett febrilt arbete med att ställa i ordning inför mottagandet och varje dag är

det många problem som ska lösas, små såväl som stora.

– För att mottagning och integrering av flyktingarna skall ske behövs mångas insats, även från frivilliga och från företag. Just nu behöver vi reflexer och reflexvästar i massor.

Det var inte just det som de tog med sig för flykten, men det är mörkt på vägarna nu, skriver Henrik i sitt upprop i sociala medier.

– Ifall det finns läsare som har frågor går det bra att vända sig till mig eller till Röda Korsets lokalavdelningar i Korsnäs och Malax.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Henrik Ingo tackar för reflexvästar från Kustmedia.

Har du frågor om mottagningscentralerna i Malax, Korsnäs och Vasa kan du ringa Henrik på telefon: 0400-317 052.

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

gratulationer

hipp hurra

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Skicka in Dina gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Grattis”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha foto i retur. Du kan också skicka in din gratulation per e-post till grattis@ kustnytt.fi. Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 23.11.2015.

Bland alla bidrag till Läsarnas sida lottar vi ut en present. Meddela därför också adressen till den person som gratuleras så att vi kan överraska vinnaren.

Många grattiskramar till vår lilla prinsessa Olivia Nyström i Petalax som fyller 1 år den 17 november. Ha en skojig födelsedag önskar mamma, pappa, Casper, Lucas och Melvin.

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om: Namn eller Ämne: __________________________ _________________________________________ Tel: ______________________________________ Ort: _____________________________________ Motivering:________________________________

Kustmedia Ab Oy

_________________________________________ Många grattiskramar i efterskott till vår härliga 11-åring Casper Nyström som fyllde år den 1 oktober. Bilden är från midsommaren när Casper drog upp en gädda på 3,5 kg. Och vi som grattar är mamma, pappa, Lucas, Melvin och Olivia.

_________________________________________

Avtalskod 5007656

_________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Tipsarens namn:____________________________ Tel: ______________________________________ Adress:___________________________________ Jag vill vara anonym tipsare (kryssa i).

20

Tillsammans med andra kulturer I juni hälsade jag och två ryskmarockanska barn på hos Dagmar von Tyszka-Uthardt för att titta på hennes hästar.

Dagmar berättade då om sin idé att ordna en tillställning där vi alla kan träffas och ta del av varandras kulturer.

dragspel och vi fick lyssna till flera fina sånger sjungna av Erik Sjöholm, John Peltoniemi och Paw Dea Nyan från Burma.

Stämningen var på topp redan innan festen börjat, alla var ivriga över att få visa upp sitt land eller sin förening och det blev bara bättre vartefter besökarna anlände. Folk gick runt och provsmakade, tittade och frågade, pratade, skrattade och kramades.

Själv kunde jag inte sluta le. Jag var så lycklig och så fylld av den varma stämning som rådde och jag insåg hur bra vi har det här i Malax. Tänk vilken rikedom det är att få ta del av alla dessa kulturer!

■ Hon sa till mig ”Du Netti som känner många nyfinländare, kan inte du prata med dem och fråga om de vill komma med?”

Eftersom jag själv brinner för allt vad mångkulturellt heter och länge haft en dröm om att kunna ordna en liknande tillställning så svarade jag självklart JA! Dagmar kontaktade Eva på MalaxKorsnäs MI och de bestämde att tillställningen skulle ske i Övermalax skola på FN-dagen. Amina Elezović tillfrågades som konferencier och planeringen var i full gång. Eftersom syftet med hela tillställningen var att träffas och vara tillsammans så valde vi att kalla den Get together.

De länder som fanns representerade under kvällen var Bosnien och Hercegovina, Kina, Ukraina, Tyskland, Seychellerna, Irak, Burma, Ryssland och Marocko.

Och så Finland förstås. En del bjöd

Kvällen avslutades med bosnisk folkdans, först visade bosnierna stegen och sedan var det bara att haka på.

Danslusten väcktes hos flera och när den bosniska musiken tystnade spelades irakisk musik och irakierna visade upp sin dans. Till slut spelades en finsk letkajenkka och det var underbart att se hur en efter en gick med i ringen för att dansa.

Letkajenkka.

på mat och bakverk och visade upp speciella föremål från sitt hemland, andra sjöng och spelade. Det fanns även flera föreningar på plats. Malax Mittemellan Marthaförening hade ett pysselbord och där var det full aktivitet bland stora och små, för när man pysslar behövs inget gemensamt språk. Övermalax UF

stod för kaffeserveringen och Malax Församling samlade in kramdjur till flyktingfamiljer. Malaxavdelningen på Finlands Röda Kors ställde upp ett flyktingtält och om man kikade in i det kunde man se hurudana sovplatser flyktingarna har och vilken mat de tilldelas. Andra föreningar man kunde bekanta sig med var

Ali Ihsan och Bilal Mahmood med finländska Stella Backas.

Ukrainska bakverk formade som svanar gjorda av Valentyna Karakosha.

Ryssland och Marocko.

Övermalax Marthaförening, Malax pensionärer och Psykosociala föreningen Träffpunkten.

Bilal Mahmood och Ali Ihsan berättade om den tuffa resan från Irak till Finland och Bilal tackade för det varma mottagandet han fått i Malax. Jonathan Bonn spelade

Leslie Yijun Zhao från Kina.

För att till slut sammanfatta kvällen säger jag som en av mina bosniska väninnor sa: ”När vi pratade och dansade den kvällen kändes det som om vi var en enda stor familj som träffades efter väldigt många år!”

Vi får se till att det inte går flera år tills vår stora familj kan träffas igen, det här blir nog ett återkommande evenemang om jag får bestämma.

Text och foto: Annette Holmqvist

Mifa Gref från Seychellerna bjöd på både mat och dryck.

Malax Mittemellan Marthaförenings pysselbord var välbesökt.