KustNytt 4/2016 by Kustmedia

6 430030 490108

4/2016

PRIS 5,50 € INKL. MOMS

Rune berättar historien om Molpe Vatten

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIONDE ÅRGÅNGEN

Helena är en av ”flyktingmammorna”

ISSN 0784-283X

TEMA: FIXA FESTEN

Hanna sjöng då Bergöskolan invigdes

Kent jobbar för Storkors fiskehamn

Leve riktiga köttdiskar! Möt Emilia Vikman vid nya Herrgårds Köttrökeri

LÄS ÄVEN OM Nytt på gång inom Petalax IK

Korsbäckdansen gör comeback

Kolumner av Lucas Snellman & Carita Nyström Veteranfest i Malax

MI firar 50

Kommunikation med händer, armar och miner

Fina historier vid berättarcafé

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn (06) 344 1800 Fax (06) 344 1820 E-post: redaktionen@byanytt.fi

Låt tiden komma istället för gå

D LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

ET ÄR MYCKET nu för många. Trädgårdsarbete som väntar, såningstider för jordbrukare, solen som lyser in genom dammiga fönster, vårterminen som ska dras ihop och en del som förbereder examensfester. Maj bjuder också på kursavslutningar, ”räfsantalko” och de som har sommarstugor i skärgården inleder den säsongen med allt som hör därtill. Det är en härlig tid och vi har hela ljusa sommaren framför oss. Naturen slår snart ut i blom och det är väl här och nu skäl att sända en tanke till pollenallergiker.

”tysta” och att vi har en stor integritetszoon. Jo, det känns säkert konstigt och så är det nog. Är det just det som är det mest konstiga, eller finns det något som känns ännu mera underligt när en afrikan kommer till Finland, frågade jag. Jo, det är det där med tiden. Att vi är så punktliga och att det är så viktigt. Att tid är pengar i Finland. Så fälls en kommentar som är så vacker att jag borde sy en korsstygntavla av det: Tiden går i Finland och tiden kommer i Afrika. Vi har att lära av varandra.

JAG HADE MÖJLIGHET att träffa och intervjua en flyktingfamilj. De kom till Österbotten för ett och ett halvt år sedan. Familjefadern utryckte på ett vänligt och moderat sin syn på vår kultur. Att vi finländare känns

I DEN HÄR tidningen möter vi ”flyktingmammorna” i Malax. De som, likt många andra, hjälper och stöder asylsökande. Vid mottagningen i Malax finns irakiska män som gärna vill jobba, också gratis. Hjälpa till med exempelvis

VD Tomas Bäck, tfn 344 1814 CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119

bil- eller hushållsarbete. Några av dem har getts möjlighet att hjälpa till på jordbruk och det är önskvärt att fler får chansen. Jag har hört om en tillsatt talkogrupp i Malax och att man via den själv kan få hjälp i vardagen + att flyktingarna sysselsätts. Någon av Röda Korsets frivilliga kan säkert berätta mer om det här – kom jag på nu när jag ändå har skrivit om hur mycket sjås det är varje vår innan vi känner oss färdiga för sommaren. Det skulle ge oss en stund av känsla av att tiden kommer – istället för att stå och trumma med pekfingret på armbandsuret och känna att tiden går... Sköna vår!

REDAKTIONELLA MEDARBETARE Pia Backman-Nord, Carina Nordman-Byskata, Carita Nyström, Anna Sand, Lucas Snellman, Joakim Snickars, Iris Sjöberg ANNONSFÖRSÄLJNING Nina Hägen, tfn 344 1818, nina@kustmedia.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Heidi Hjerpe, tfn 344 1930 heidi@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.byanytt.fi Emilia Häggman, tfn 344 1816 prenumeration@byanytt.fi TRYCKERI Iprint, Seinäjoki 2016 UPPLAGA 3500 exemplar, 10 nr/år

Smedsby 4 maj 2016

PRENUMERATIONSPRISER Finland 51 €, EU 57 € Övriga världen 59 € ANNONSPRISER 2016 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

Baltikumvännerna lastade nyligen en semitrailer med förnödenheter i Korsnäs som har nått Litauiska Samaritierförbundet i Vilnius: 578 säckar med huvudsakligen kläder, 194 lådor med förnödenheter, en rullstol, mattor, sängar, madrasser med mera. Nejdens donationer har redan nått sina mottagare i Vilnius. Molpe byaråd gav Baltikumvännerna Årets Miljöros i år, då klädinsamlingarna ses som återvinning.

Tipset jag har testat och som fungerar! Alltså att lägga några isbitar tillsammans med ett skrynkligt plagg i torktumlaren. Värmen och ångan ”stryker” och ja, det fungerar. Jag körde inte ett helt program utan bara kanske sju minuter. Pröva själv! Jag firade Valborg och välkomnade maj vid en av tusen sjöars strand. I programmet ingick bland annat en naturstig och just här skulle man ”kasta boll i ämbar”. Mycket frisk luft och mycket trevligt.

Grodträsket i Övermalax är en naturskön plats på jorden. Trots att jag är född och uppvuxen inte alltför långt därifrån besökte jag träsket för första gången nyligen. En stund mitt i skogen, en tur längs en upptrampad stig ner till träsket och sedan mat vid en grillplats som upprätthålls av Övermalax Jaktklubb rf. Vi fixade en fågelholk vid stranden, grillade gott över öppen eld och trivdes. Och tidpunkten var sådan att det inte ännu fanns en enda mygga i närheten. Stort Tack till värdparet för dagen: Hilkka och Sven.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning). Fonter bifogas eller omvandlas till vektor-grafik (kurvor). För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund

Nästa nummer av KustNytt utkommer den 8 juni 2016. TEMA: Trädgård & Lantbruk

Taklax skola KUSTNYTT MÖTER ETTORNA från Taklax alldeles precis när de sett Pippi Långstrump på Wasa Teater. Alla tyckte det var en häftig föreställning. – Pippi var kul, sjörövarna var häftiga och så var apan så rolig när hon hoppade och skutta. Deras första skolår närmar sig slutet och snart har de ett långt sommarlov att se fram emot innan de blir andraklassister.

Stop Cancer FRÅN DEN FÖRSTA februari till den sista december i år pågår Österbottens Cancerförenings jubileumsinsamling Stop Cancer. Insamlingen sker inom föreningens verksamhetsområde och alla medel kommer helt och hållet att användas för cancerarbete i Österbotten. Genom att delta stöder du dem som kämpar för ett gott liv, trots cancer. Öppna ditt hjärta och bli en osynlig vän. Genom donation stöder du krishjälp, stödtjänster och den palliativa hemvården. Österbottens Cancerförening rf har verkat i 60 år och därför är det jubileumsår i år.

TEXT OCH FOTO:

Lisbeth Bäck

Från vänster Jonas Granås, Kevin Smedlund, Oscar Björkqvist, Joel Bjurbäck och Agnes Bäcklund. På fotot även Felicia Åbacka, som är assistens i klassen. Lärare Anna Vest var tyvärr frånvarande den här dagen.

Läsa mera på: www.stopcancer.fi På sidan finns även möjlighet att göra en webbdonation. SAMMANSTÄLLNING: Lisbeth Bäck

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA! DE RÄTTA TÄVLINGSSVAREN FANNS PÅ SIDORNA:

Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

FRÅGA 1:

BLENDER OCH MINIHACKARE Stilren blender med plastkanna samt minihackare för kryddor, babymat, salsa etc. Blendern har två hastighetslägen och pulsfunktion. Kannan rymmer 1,5 liter. Knivbladen är av rostfritt stål.

FRÅGA 2: X, 4, 8 OCH 16 FRÅGA 3: 5, 7, 12 OCH 15 FRÅGA 4: 7, 8, 16 OCH 18

Boris Björklund

SAMMANSTÄLLNING AV TÄVLINGSSVAREN:

Lisbeth Bäck

FYRKLÖVERNVINNARE

BASTUSET

Bastuset med hink och skopa i rostfritt stål. Huvudstöd i trä med bastudyna i linne ökar njutningen i bastun. Placera dynan som stöd under huvudet, nacken eller ryggen och slappna av i bastuns värme.

Boris vann en trappstege Boris Björklund från Övermalax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 281. Tröstpriser fick Solveig Nordström i Petalax, Wilma Antell i Malax, Ing-Maj Höstman i Petalax och Magdalena Granqvist i Molpe. Vi gratulerar alla vinnare! Vi träffas i stan. Mittemellan Replot, därifrån Boris är hemma och Malax, där han numera bor tillsammans med Marianna Herrgård. Han är pensionerad från sitt arbete som metallarbetare vid Maprotek i Replot. – Jag har varit pensionär i tre år och ja, jag gör väl så lite som möjligt, skrattar han. De tycker om skärgårdsliv och tillbringar mycket tid vid stugan, speciellt sommartid. – I morgon ska båten ut. Det är dags, ler han, fast de också har bilväg. KustNytt gratulerar till vinsten och önskar trevlig fortsättning på våren! Och så en annan sak. Vi ber om ursäkt för misstaget i förra tidningen. Under uppgift 2, där man ska hitta bilder, fanns inte första bilden (med däck) i tidningen. Med i lottdragningen var därför alla svar med tre stycken hittade bilder.

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

- & maskin rreparationer ce

bostäder arig byggm

. 0500-2 alax med o tjord o fyll I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Om ett barn...

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Busschauffören ställde...

– Bankfinansieringen var...

– Att folk cyklar...

Namn............................................................Tel................................................. Adress................................................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Blender / minihackare Bastuset Omgång 283, K416

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 25 maj 2016. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

De kallas ”flyktingmammorna” För sju månader sedan ändrades livet både för de irakiska flyktingarna som anlände till Malax, och för Helena Malm och hennes vänner i Röda Korsets Malaxavdelning.

ET VAR I september som Malax Röda Kors-avdelning fick förfrågan om de kunde hjälpa de flyktingar som var på väg till orten. Några dagar senare, sent på kvällen, anlände den första bussen till Tuv skola och ut kom en grupp irakiska män, de flesta i 20-30 årsåldern. Det var en ny och främmande situation, både för dem som klev ur bussen och de som spänt väntade utanför. – Busschauffören ställde upp dem på rad, pekade på oss och sa ”Det här är era mammor. Lyder ni inte dem så är det raka vägen hem!” Sedan frågade han om vi kunde laga lite mat åt dem, berättar lokalavdelningens ordförande Helena Malm. Det kokades spaghetti med köttfärssås, och ”flyktingmammorna” var ett faktum.

Den första kvällen Röda Kors-styrelsen har sedan den första omtöcknande kvällen gjort sitt bästa för att de nyanlända Malaxborna ska känna sig omhändertagna. Ett tjugotal andra hjälper

till aktivt och många fler har donerat gåvor. Det har ordnats allt ifrån matlagningskvällar i samarbete med mittemellan-marthorna, till en stor vändagsfest i Bygdegården med både flyktingar och Malaxbor. Och viktigast av allt, flyktingmammorna har försökt finnas till hands när någon har behövt tröst och stöd i vardagen. – De är fina människor som har hjälpt oss på många sätt. Finland är ett tyst land, men de gladaste och snällaste människorna finns här och ler när man möter dem på gatan, säger Ali Al Rubiye.

Mamman är viktig i Irak Ali och hans vän Ather Zboon sitter vid köksbordet hemma hos Helena tillsammans med Karin Sundqvist och Siri Ahlskog. – De har behandlat oss med stor respekt. I Irak är mamman väldigt viktig i familjen, säger Helena. Från början behövde de asylsökande förstås hjälp med allt från att få tag i mat och kläder till att få dagarna att gå. Fortfarande behövs det hjälp med en del praktiskt, men mycket har börjat rulla på. – Jag brukar ha i uppgift att köra runt och handla tillsammans med dem. Det har blivit loppisrundor mest varje dag, ofta letar vi efter skor i storlek 42-46, berättar Karin. – En dag skulle jag sy in ett plagg åt en man, och plötsligt hade jag en jättehög med kläder som behövde sys om, fortsätter Siri som har jobbat hårt vid symaskinen de senaste månaderna.

”Flyktingmammorna” har blivit goda vänner med de irakiska unga männen. Från vänster Ali Al Rubiye, Helena Malm, Atheer Zboon, Karin Sundqvist och Siri Ahlskog. Av ”mammorna” saknas Margareta Klockars på bilden. Foto: Pia Backman-Nord Från Migrationsverket fick männen det allra nödvändigaste, som handdukar och kastruller, men övriga ägodelar är alltså insamlade med frivilliga medel. Malax Röda Kors-avdelning samlar in donationerna till hjälp för både flyktingar och andra behövande. – Det är möjligt för vem som helst att få hjälp av oss, men tröskeln är ofta hög för lokalbefolkningen att be om det, säger Helena.

Var är alla människor? De nya Malaxborna inkvarterades in Tolviscentret, Tuv skola– och av en händelse även i Helenas

före detta bostad i Köpings. Idag är männen 73 till antalet. Alla som inte var studerande i hemlandet har en examen, och ett femtontal talar engelska. När kommunikationen blir för svår hjälper de varandra, och att förstå och lära känna varandra har gått bra. Vid köksbordet hos Helena talar Ali engelska, och tolkar åt Atheer som talar arabiska. – När vi först kom hit var vi chockade och tänkte ”var är alla människor?” Vi ville tillbaka till Vasa, säger Ali och Atheer berättar att det i Bagdad bor över åtta miljoner invånare.

EVENEMANG I MAI:

DUBBELDAGARNA FORTSÄTTER

KÖP 2, BETALA FÖR 1

– Ja, de frågade oss varför det var så folktomt, var vi hade gömt alla andra, ler Karin. I Irak är man också vana vid att det bor fler personer i varje hus, ofta en stor del av släkten. Ali och Atheer kom med båt till Sverige och vidare hit via Torneå. Ingen av dem är ännu gift. Ali har största delen av sin familj i Turkiet, men brodern är bosatt i Helsingfors. Atheers familj stannade kvar i Irak och vill helst inte lämna sitt hemland. Själv arbetade han på pappans gym och som säkerhetsvakt medan han bodde i Bagdad.

MED RECEPT AV ÖGONLÄKARE

Du får ett par glasögon med valfria bågar eller märkessolgasögon med styrka på köpet.

• måndag 16.5. Gratis ögontrycksmätning hela dagen. • torsdag 19.5. kl 10-14 Vill du slippa glasögonen? Silmäasema expert är på plats och berättar mera om ögonoperation. Tidsbokning till ögonläkare eller optiker silmäasema.ﬁ eller 010 190 200 (mta/lna)

Malax, Magasinvägen 2B

BONUS DUBBELT UPP

När du köper glasögon till normalpris får du ett par glasögon eller solglasögon med styrka till dig eller en vän på köpet, vi bjuder på det förmånligare paret. Du kan välja bågar ur hela sortimentet, linser och solglasögon ur specialkollektionen. Du får rabatten på 100 euro med ett giltigt recept av ögonläkare, när värdet på inköpet av glasögon är över 150 euro. Förmånen gäller även recept av andra än Silmäasemas ögonläkare. När du köper glasögon får du en synundersökning hos optiker på köpet (norm. 35 €), gäller inte synundersökning för kontaktlinser. Förmånen gäller nya beställningar, inga andra rabatter. Gäller t.o.m. 31.5.2016.

Gratulerar Ann-Mari! I SAMBAND MED förnyelsen av ByaNytt utlyste Kustmedia möjlighet till respons på facebook. Alla som medverkade deltog i utlottningen av ett trädgårdsset. Tidningsförnyelsen, liksom frågeformuläret var den del av ett examensarbete som formgivare Tii Lähteeenpää har gjort. Vi gratulerar Ann-Mari Hägen från Petalax, som fick ett trädgårdsset. Ann-Mari är gift med Stefan Hägen och arbetar som närvårdare vid Mogården i Malax. – Och ja, årstiden för trädgårdsredskap är helt rätt, tyckte Ann-Mari. Matkvällarna, där man varvar finländsk och irakisk mat, har varit populära. Foto: Minna Söderholm

– Det är svårt att kunna jobba där och man måste ha flera jobb för att klara sig. Många kör taxi. Jag arbetade på en Supermarket, berättar Ali.

Vill gärna jobba – också gratis Här i Österbotten fördriver männen tiden med att prata med varandra, laga mat, träna och heja på sina vänner som spelar i ett fotbollslag. De skulle båda väldigt gärna vilja jobba, men jobbmöjligheterna som asylsökande är begränsade. Särskilt när de inte hunnit lära sig så mycket finska och svenska ännu. – Jag är redo att jobba med vad som helst, också utan att få betalt, för att hjälpa till och göra något. Kanske bil– eller hushållsarbete, funderar Ali, och Helena tillägger att några av männen haft möjlighet att hjälpa till på jordbruk och att hon önskar att fler fick den chansen. En annan önskan är att fler lokala män skulle anmäla sig som frivilliga till att ordna aktiviteter för de irakiska männen. Men samtidigt som männen försöker anpassa sig till sin nya hemort blåser orosmolnen över asylmot-

TEXT OCH FOTO: Lisbeth Bäck

tagningen i Malax. Migrationsverket har meddelat att den snart ska stängas, men ingen vet när eller vart männen ska flyttas vidare. Helena beskriver väntan som tung för alla inblandade, och ”mammorna” känner sig maktlösa. Att hitta resväskor har blivit en vana på de senaste loppisrundorna. – De är fantastiska. Med deras trauman... att de ännu orkar leva tillsammans och vågar hoppas, säger Helena, som själv nyligen blev tilldelad utmärkelsen ”Fördomsfri föregångare” av Finlands Röda Kors för sitt arbete.

En del av något viktigt Helena har arbetat som frivillig för Röda Korset i många år, och arbetet fungerade som en hjälp i hennes eget sorgearbete efter att hon förlorade sin man för elva år sedan. Hon känner en stor tacksamhet över att hon har fått vara en del av något viktigt. – Jag har lärt mig att det finns så mycket goda människor, säger hon.

•

TEXT: Pia BackmannNord

KustNytt rättar I SENASTE NUMMER av KustNytt ingick en artikel om Träffpunkten på Bergö. Vid tillfället uttryckte sig församlingspastor Cay-Håkan Englund mycket försiktigt i religionsåsikter. För han tycker att det viktigaste trots allt är att människors attityder till asylsökande påverkas positivt. Men han vill ändå att hans egen tro framställs på rätt sätt. Han säger: – Jag respekterar alla religioners anspråk på sanning, men allt kan inte vara sant samtidigt. Om buddisterna säger att det inte finns någon gud, men att det har funnits en vis man, Buddha, om hinduerna säger att det inte bara finns en gud, utan miljoner gudar, och det finns många andra exempel, då hävdar jag att de har fel. Då

PLUS TERVEYS OY

Försäljning av fyrhjulingar, crossar & mopeder SERVICE OCH REPARATIONER • Traktorer • Båtmotorer • Fyrhjulingar

• Lantbruksmaskiner • Snöskotrar • Mopeder

har vi inte samma Gud. Det här är en absolut grundbult i min tro. Wisam anser verkligen att alla religioner har samma Gud. Men är man goda vänner överlever vänskapen också meningsskiljaktigheter och olika ståndpunkter. Även om Wi-

NY SERVICEPUNKT har öppnat

TANDLÄKARNA

AAA-Tandläkarna

K-G Revahl

Hovrättsesplanaden 20 B 65100 VASA Tel. 06-312 0300

I VIKBY Kenneth: 050-554 7907 Christer: 0500-265 318

ÖVERMALAX

0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.¿

DService och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon DRökgasmätning för dieselbilar Sommardäck DOBD-test, övrig besiktningsservice till förmånliga DBrännoljeförmedling priser DDäck- och fälgförsäljning

www.traktorservice.fi Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Ken-Trak Service, Järvvägen 10, Vikby

Iris Sjöberg

• Sandblästring och målning • MIG och TIG svetsning • Mindre sprängningsarbeten

JAANA SIPPUS ★ EIJA RAASSINA MINNA KOSKINEN

Ken-Trak Service

sam och jag inte är överens i den här frågan, har vi en viktig sak gemensamt: vi vänder oss till Abrahams Gud i tro, och den tron ger oss båda styrka.

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

☎ Rune: 0500-560974 Tony 040-5646334

FÖRMÅNLIGA DÄCK! • Montering och balansering • Nu även montering av traktor och lastbilsdäck

En glädjedag och en rolig

fest

Det var en glädjefylld kväll när Bergö skola invigdes. Och ett historiskt tillfälle. En sådan händelse som gör att man i framtiden kan säga: Då var jag med. Och det var mycket, mycket folk, både från när och fjärran.

Bergö skola syns på långt håll och är verkligen ”huset mitt i byn”.

Å KOM KVÄLLEN med invigning av Bergö skola. Jag såg, förstås, främst det egna folket, såväl äldre som yngre och de mycket unga som trivdes i den springvänliga korridoren. Jag såg fastlandsbor som jag kände igen och jag såg också en hel del främlingar. Att inte känna igen folk som minglade i den långa kaffekön eller i klassrummen var jag inte ensam om. Inte har jag åkt till fastlandet då någon skola där har invigts, hördes en röst ur samlingen runt mig. Men roligt var det att så många utifrån ville dela bergöbornas stora glädje. Fler stolar placerades ut så festsalen fylldes helt och hållet, likaså matsalen. – Vi har beräknat för 150 deltagare, berättar speciallärare AnnaLena West vid entrén. Uppskattningsvis rörde sig 250 människor i skolbyggnaden den kvällen.

ren Margaretha Nyman-Klemets tilldelades Finlands vita ros med guldkors, för att hon med ”blod, svett och tårar” kämpat för att det på Bergö ska byggas en skola för framtiden. Inlevelsefullt uppträdde tredjeklassisten Hanna Söderholm med Shirley Clamps ”Min kärlek” och gruppen Tree of Four rev av två rockballader med ös och tryck. Bandet består av Sture Skinnar, gitarr, Mats Bergvik, sång, Johnny Granholm, bas och Andreas Bäcklund, trummor. Kopplingar till skolvärlden har de också, och alla förutom Johnny Granholm, bor inom Malaxområdet. Sture Skinnar har varit ordförande för både planeringsgruppen och byggnadskommittén, Mats Bergvik är

skolkurator och Andreas Bäcklund är skolgångsbiträde.

Ordet fritt Här brukar ofta tystnad infinna sig. Men rektor Mikael Pietilä hade en lång lista. För det var många som med tal, blommor och gåvor ville lyckönska Bergö skola. Först i raden var församlingspastor Cay-Håkan Englund, som med ord ur Bergspredikan vävde in bibelns ord med verkligheten på Bergö och skolvärlden innan han välsignade den nya skolan och önskade studieglädje, vishet, kraft och arbetsglädje åt elever och personal. Samarbete, kompromissvilja, viljan att göra något tillsammans, var ord som

användes i många tal. Och det skrattades och applåderades. Arkitekten Johan Ångerman sade sig vara glad över att ha fått vara med och skapa huset mitt i byn, ett hus med skola, bibliotek och snart också serviceboende. Biblioteksnämndens representant visade sig vara en sagoberätterska som fick till ett lyckligt slut med att våra hjältar är alla små och stora bergöbor. Representanten från Övermalax skola frågade i sitt tal: Visst finns det sjörövare här på Bergö? Nä-ä, hördes genast unisont från eleverna i främre raderna. ”Ja ha aldri sitt så glada bärrgöboar”. Så sa Mikko Ollikainen när han gratulerade till en ny och fin skola. Ni var inte alls glada 2013

Sol ute och sol inne Kvällssolen lyste in genom de stora fönstren i festsalen. Men luftkonditioneringen tycktes funka väl, för luften var behaglig, trots solgasset och skaran av människor. Skolans rektor Mikael Pietilä och vaktmästaren Torolf West angav tonen för festen, när de i byggkläder och med hjälm spanade ut över folkhavet i en humoristisk inledningssketch. Därefter tog skoleleverna över och visade prov på sångglädje och kreativitet. Musiklärare Petter Eklund, sommarboende på Bergö, spelade, passande nog, Stormskärs-Maja, innan riksdagskvinnan Maarit Feldt-Ranta klippte det blå-vita bandet och höll huvudtalet. Hon talade om hopp, om positiva tecken och om signaler till skärgården och glesbygden när ett så här stort projekt har genomförts i en så här liten by, trots att det blåser hårt och kallt i utbildningspolitiken. Tillit till varandra är av det finaste som finns, sade hon och berömde samarbetet mellan olika instanser i Malax och i Helsingfors. Christer Bogren fick en speciell eloge. Eldsjälen, lära-

Det var inte första gången sångfågeln Hanna Söderholm uppträdde offentligt, men hon medgav att hjärtat nog bultade lite extra när publiken taktfast klappade med i refrängen.

Lärare Margaretha Nyman-Klemets med utmärkelsen bredvid Strömmingsbådans fyr, där hon tillbringat åtskilliga lägerskoldagar med sina elever. Biblioteket uppvaktas också under den här kvällen men de här nya och inspirerande böckerna fanns i ettans och tvåans klassrum Steinan.

Det var roligt och överraskande att FinFerries ville lyckönska Bergö Skola. Kommunikationschef Jutta Valkeinen, med rötter i Vasa, trivdes alldeles utmärkt i vårt sällskap.

när det konstaterades vatten i grunden. Ingen visste hur mycket vatten det fanns och provresultaten var inte bra. Han mindes att han många gånger diskuterat äldreboendet och skolrenovering med bergöborna tillsammans med åtta, nio olika tjänstemän i kommunen och gläds nu över att den gamla skolan faktiskt revs och en helt ny byggdes. Bergö skola är den enda skolan i Österbotten där det inte finns fast vägförbindelse.

Foten på gaspedalen Undervisningsrådet Thor Österholm, folkskollärare härute på 1950-talet i tio år, påminde oss om ”ministrin” Leander Westergård, som såg till att Bergö förr hade mycket ”klirr i kassan” och fick nog på så sätt de många åhörarna från 80 till snart 90 år, att känna sig mer delaktiga. Han avslutade med en dikt till Bergö, riktad till bergöborna. Så var listan tom, men då viftade en ung dam ivrigt. Det var FinFerries representant som beklagade att deras VD inte hade tillfälle att närvara, men det var tur för henne, påstod hon, och tyckte att hon fått vara med om en jättetrevlig tillställning: Ni har foten på gaspedalen. Fortsätt med det. Men en ny färja hade hon inte mandat att lova oss. Bergöbornas tack till kommunen framfördes av ledamoten i kommunfullmäktige och ordförande för byggnadskommittén Sture Skinnar. Torolf West ville också framföra bergöbornas tack för den nya skolan, fast på ett lite annorlunda sätt. Han sade: Jag som rör mig mycket bland folk här på Bergö, har hört vad folk tänker och tycker, så jag föreslår att alla bergöbor här i salen stiger upp och utbringar ett fyrfaldigt tack. Och det gjorde vi så gärna. Festen avslutades med att alla reste sig och sjöng nationalsången.

•

TEXT OCH FOTO:

Iris Sjöberg

7 Sommar-, snittblommor och amplar, hela sommaren hos

Nytt på gång inom Petalax IK

✁

* Jord * Krossgrus * Träpellets o. flis i lösvikt

Tfn. 0500-266 178 kennet.westerlund@gmail.com

Taklax

JELL NYSTRÖM, ORDFÖRANDE för PeIK, försöker att se möjligheter. Läget ser ljusare ut nu när årskullarna i lågstadiet blir större. Han håller på att göra upp målsättningar tillsammans med styrelsen för de närmaste fem-tio åren.

8 367 133 045

Båt- & maskinservice -Motorreparationer -Service -Båttvätt -Sjösättning av båtar -Småmaskinservice

Bilverkstad

-Intervallservice -Reparationer -Däckförsäljning, Verkstad montering & balansering

Fotbollens målsättningar

Friidrott och skidåkning Kjell är glad och stolt över att många barn och unga tränar frii-

Malaxvägen 323 Tel. 0500-166 420

Transport Kennet Westerlund

Petalax IK infördes i föreningsregistret i november 1965 och har precis firat 50-årsjubileum. Från att tidigare ha haft fotbollslag på både dam- och herrsidan med B-lag som back-up, har man idag ett herrlag i division sex och ett nystartat juniorlag. Utöver fotbollen har klubben även satsat på skidåkning vintertid och friidrott sommartid för juniorer.

– Vi har ett grymt lovande herrlag i fotboll just nu, inleder han. Jag är helt övertygad om att pojkarna inom högst tre år har avancerat till division fem. Laget består av flera unga spelarlöften och bara vi får igång juniorverksamheten har vi alla möjligheter att inom tio år ha det bästa herrlaget i fotboll mellan Vasa och Närpes! Laget byggs med spelare från Petalax och närliggande byar. Ansiktet utåt för PeIK har under den senaste tiden varit damfotboll. – Vi strävar till att skapa ett nytt damlag inom fotbollen. Så sent som för två år sen hade klubben två damlag, varav det ena laget spelade i första divisionen. För tre år sedan upplöstes ett juniorlag med flickor, vilka då hade spelat tillsammans i sju år. Så det torde finnas tjejer som kan och vill spela fotboll på lägre nivå. – Nu har vi ett juniorlag av spelare födda 2007-2008. Vartefter det blir möjligt startas nya lag, för det är ju juniorlagen som fostrar spelarna framåt till vuxen ålder. Juniorverksamheten vill vi bygga upp så att det lockar barn även från andra byar. – Roligt är det att vi ännu inom fotbollen har ett så kallat ”Oldboys”-lag i samarbete med Korsnäs FF. Nyvald ordförande för fotbollssektionen är Christoffer Ek.

K. Risberg Trädgård

Jonas: 045-1333678 Strandvägen 1677, 66100 Malax www.ostmansmaskinservice.À

Jan-Erik Fogde • Slambrunnstömning • Fräst matjord och fyllnadsjord

Malax med omnejd

050-557 1952 Några av de aktiva inom Petalax IK är (från vänster): Kjell Nyström som är ordförande för PeIK, Jens Krook som är ordförande för sektionen för friidrott och skidor samt tränarna Simon Dahl och Johannes Wikström som tränar ett juniorlag tillsammans med Lasse Bagge (ej på bild).

drott sommartid och skidåkning vintertid. Det skapar en bredd i verksamheten och hjälper de unga att undvika belastningsskador. – Utmaningen är dock att det är i stort sett samma föräldrar som ställer upp under båda säsongerna, förklarar han. Därför finns det en risk att man som frivillig tröttnar, då det inte blir paus i tränandet. Föreningen har satsat på att utbilda sina tränare inom alla områden. Nyligen lyssnade man till en svensk idrottsläkare som belyste barns unika behov av anpassad träning för att undvika skador. – Som det ser ut för tillfället har vi kunniga och motiverade tränare, men det behövs fler aktiva med för att hålla verksamheten vid liv! Föräldrarna borde även få en chans att specifikt stötta sitt eget barn i juniorverksamheten. PeIK har sedan några år tillbaka ordnat ett månskenslopp i samarbete med Folkhälsan i Petalax. Skidåkande till facklor längs spåret har

varit både välbesökt och omtyckt. Nu spånar Kjell kring möjligheterna att fortsätta samarbete med något evenemang även sommartid – kanske en fotbollsturnering i Vägvik?

Fler aktiva med! Kjell tipsar att föreningen kommer att hålla sitt årsmöte nu i maj vid sportstugan i Petalax. Dit är alla välkomna med! Antingen för att erbjuda föreningen lite av sin fritid eller med goda idéer om framtida verksamhet. – Man får engagera sig enligt sina egna tidsresurser, lovar Kjell. Vi är bara tacksamma om fler hjälper till att skapa liv och rörelse kring sportplansområdet på nytt. Vid sportplanen finns en sportstuga som inrymmer en alldeles nyrenoverad bastu och fina omklädningsrum i anslutning till ett samlingsrum. Byggnaden har grundvärme på året om. Kjell visionerar om att idrottsintresserade kunde samlas i stugan och tillsam-

mans se till exempel tv-sända tävlingar och matcher tillsammans på en stor bildskärm. – Jag vill vara med och bygga upp en levande idrottskultur i Petalax. Min framtidsdröm är att sportplanen och förhoppningsvis även en isrink framöver ska fungera som ett samlingsställe för ungdomar från Petalax och närliggande byar. Kjell Nyström är optimistisk över framtiden för byns idrott. Han efterlyser fler eldsjälar, som stöd för de ungas träning och garanti för framtida möjligheter att utöva mångsidig idrott. – Att delta i en förening skapar delaktighet, vi bidrar tillsammans till andan i byn. Tanken är att vi har roligt tillsammans, delar på ansvar och gör vårt bästa!

•

TEXT OCH FOTO: Carina NordmanByskata

SOMMAREN 2016 Restaurang • Café • Pizzeria • Disco Simstrand • Minigolf • Paviljong Beachvolley • Småbåtshamn 4.6 25.6 9.7 23-27.7 6.8 3.9 1.10

Fagerö karneval Midsommardans Grisfest Skärgårdsloppis Fagerö Rockabilly Fagerödans Höstdans

Välkomm

Sea Side 0406874106, fagero.fi 0400169645

Jordbyggnad K-J Sahlberg ALLT INOM JORDBYGGNAD

050-557 5374 Molpe

Över 50 år i lokala vattenverkets tjänst

Rune Björkqvist i Molpe tog initiativet till det första privata vatten- och avloppsverket på svenskösterbottniska landsbygden. Övergången till en modern vattenförsörjning väckte starka känslor och mycket ilska i 1960-talets Molpe. Rune Björkqvist har en uppsjö av färgstarka minnen från den turbulenta perioden. Bygget av vattenreningsverket i Vägvik var det sista projekt som Rune Björkqvist var med om under sin tid som chef för aktiebolaget Molpe Vatten. Den ståtliga byggnaden uppfördes 2009 och kostade en halv en miljon euro. EU och staten stod för hälften av kostnaderna.

ÄR MOLPE VATTEN Ab firade sina jämna 50 år med festligheter på Strandmölle i december ifjol blickade den mångårige vd:n och bolagsordföranden Rune Björkqvist tillbaka på de tuffa startåren i sitt festtal. Det var i samband med ett verkstadsbesök i Petalax som Rune först fick nys om en intressant vattenkälla i Vägvik. – Jag besökte källan första gången våren 1960. Området var beläget 400-500 meter in i skogen från Vägvikbon Elin Engmans hus. Där såg jag klart vatten som porlade från olika håll inne i källan som var fyra eller fem meter i diameter. Det gick en rännil ner till havet. – Jag minns att jag blev så hänförd att jag föll ner på knä. Jag tänkte att det vore helt fantastiskt om vi skulle kunna leda det här vattnet till Molpe, säger Rune som själv stod i beråd att börja bygga hus i hembyn i det skedet. Bakgrunden till den önskade förnyelsen på vattendistributionsfronten var att det

Molpe massage & träningsrådgivning Thomas Ramstedt Tel: 050-328 2819

dåtida brunnsvattnet innehöll för mycket järn, mangan och humus. – Detta medförde att bruksvattnet blev missfärgat och äckligt. Använde man det som duschvatten var väggarna helt nerstänkta och nersmutsade efteråt.

Folk ringde och skällde Rune Björkqvist började diskutera sina planer på ett vattenledningsbygge mellan Vägvik och Molpe med andra bybor. De flesta avfärdade det hela som fullständig galenskap och nonsens. Flera år senare och efter många om och men avancerade projektet. Det kristallklara källvattnet behövde PH-regleras men Jaakko Päivike från Lantbruksingenjörsdistriktet klassade det som det bästa vattnet i Österbotten. – I början hade vi en lista där 26 bybor hade tecknat under. Efter att jag hade deklarerat att vattenservicen skulle vara tillgänglig för alla bybor oberoende av var de bodde och på samma ekonomiska villkor strök elva personer sina namn.

ARBETSKLÄDER FRÅN

Aktiebolaget Molpe Vatten körde igång sin verksamhet med ett mycket anspråkslöst startkapital på 750 mark. Senare bestämdes det att bolagsmännen skulle gå in och satsa 2000 mark extra, pengar som de skulle få tillbaka senare. – Bankfinansieringen var en hård nöt att knäcka. Vi fick först nej av den lokala andelsbanken. Till slut fick vi napp hos Korsnäs Sparbank. Dåvarande bankdirektören Eskil Grönlund trodde på oss och beviljade ett stort lån som skulle tas ut i flera rater: 20 000 mark i september 1965, 30 000 tre månader senare och en tredje behövlig summa följande år. – När vattenbolagets ekonomi var som sämst i december 1965 bröt sparbanken avtalet och vi fick inte den andra och tredje raten. Det var en av mina värsta upplevelser någonsin, säger Rune.

Sträng vinterkyla Bygget av den tre kilometer långa vattenledningen var därtill kantat av motgångar. Det var svårt att få tag i arbetskraft och själva

I LAGER!

Fås med eller utan tryck.

SVETSOVERALLER

Begär offert! VINTERJACKOR

VINTERBYXOR

Mjölnaregatan 10, Vasa • Tel. 312 2899 E-post: tero.oling@ronn-backholm.fi

arbetet gick trögt, bland annat på grund av en ovanligt sträng vinterkyla. – Redan i början av november 1965 var det smällkallt och snöfattigt. På några dagar sjönk temperaturen först från minus 12 till minus 24 och vidare ner till minus 3035 grader. Det var mycket besvärligt, säger Rune och suckar vid minnet. Klagomålen från lokala kritiker duggade samtidigt tätt. – Folk var mycket arga eftersom vi var tvungna att arbeta och gräva på deras marker. De ringde och skällde hela tiden. Telefonen gick het på kvällarna. Jag hotades med fängelse och kallades för det ena och det andra. Rune valde själv att vara tyst och hålla låg profil i den ”utskällningsstorm” som han fick ta sig genom. – I slutet av januari 1966 kunde vi koppla på vattnet för första gången. Endast 15 hushåll i Molpe var anslutna i början. Under de kommande åren anslöt sig dock allt fler bybor. Idag hör samtliga lokala hushåll till bolaget.

9 – Åtgången av vatten visade sig vara betydligt större än vad man hade räknat med. Pälsfarmer och växthus konsumerade mycket vatten eftersom priset var lågt. Detta fick som följd att det kunde uppstå mindre sjöar vid farmerna.

Skötte papper till 80 år Rune Björkqvist lade ner massor av frivilligt arbete på vatten- och avloppsverket under många år. Först 18 år efter starten hade bolagets ekonomi förbättrats så pass mycket att han kunde börja ta ut en månadslön. Under en över 50 år lång period har Rune varit med om mycket: tillfällig vattenbrist, inköp av nya markområden, finnande och ibruktagande av nya vattenkällor, bygge av reningsverk och så vidare. Vattenbolaget har dragit vattenledningar till närliggande gårdsgrupper och Korsbäck. Det senare projektet beskrivs som en ren förlustaffär. Man har likaså tillfört vattendistribution längs strandlinjen från Korsnäs-sidan ner till Vägvik. – Vi har också byggt en ledning runt Bredskär så att sommarstugeägare har kunnat få tillgång till vattenförsörjning. Bolaget har också konstruerat en krisledning till Bergö.

mater och gurkor i tre växthus med en total areal på 1600-1700 kvadrat. – På slutet skötte jag datorerna. Alli och en väninna till henne skötte det praktiska arbetet, säger Rune.

Sista projektet Vägvik

Intresserad av politik

Det sista stora projektet om Rune var involverad i var bygget av det nya vattenreningsverket i Vägvik 2009. – Hälften av kostnaderna på en halv miljon euro täcktes med pengar från EU och staten. Att få den yttre finansieringen beviljad var ett tidskrävande projekt, säger han. Rune Björkqvist var vd för Molpe Vatten Ab fram till 2012 eller sammanlagt 47 år. Ända till 80 års ålder skötte han administrativa uppgifter med undantag av bokföringen. Rune Björkqvists efterträdare på vdposten är Jan Andtsjö. Sedan 1997 är Sam Björkholm verksam som vattenverksskötare. För några år sedan hade man problem med kolibakterier i bruksvattnet. Distributionen stängdes av ett tag. Vatten överfördes från vattenverket i Malax med vilket Molpebolaget har samarbetat under lång tid. – Molpe Vatten är idag ett stabilt bolag. När vi började hade vi som sagt 750 mark som eget kapital. När jag slutade var summan 800 000 euro, säger Rune Björkqvist sammanfattningsvis.

Björkqvist är mest känd för sina insatser inom politiken, samhällsdebatten och tidningsvärlden. – Jag utsågs till ordförande för Sfp:s lokalavdelning i Korsnäs som 23-åring. Jag var inte ens tillfrågad. Jag skrev aktivt om händelser i hembyn i Vasabladet– ”Brev från Molpe”– och ansågs väl därför vara lämplig för uppgiften. Rune har genom åren varit både fullmäktige– och styrelsepolitiker i hemkommunen. I början av 1970-talet var han kretsombudsman för Sfp i Österbotten i tre år. Redan

Jag minns att jag blev så hänförd att jag föll ner på knä. Jag tänkte att det vore helt fantastiskt om vi skulle kunna leda det här vattnet till Molpe. tidigare hade han också suttit med i partiets centralstyrelse. Har du något speciellt minne av den här perioden? – Jag minns till exempel att jag hade stort utbyte av att diskutera filosofi med förre partiordföranden Jan-Magnus Jansson. Vi var båda intresserade av ämnet. Dialogen kretsade framför allt kring upplysnings– och renässansfilosofer. – Diskussionerna med Jansson ägde rum under nattliga bilresor från och till olika Sfptillställningar i Österbotten. Sfp står inför ett nytt ordförandeval i sommar efter att Carl Haglund har aviserat att han träder tillbaka. – Det är bra att det finns två kandidater. Anna-Maja Henriksson, som är duktig, effektiv och kompetent, har stora chanser förutsatt att en stark mobilisering i södra

Företagsam mångsysslare Redan som 14-åring startade Rune Björkqvist en hönsfarm i hembyn tillsammans med en döv granne. Projektet blev fyraårigt. – En gång när det rådde brist på foder åkte jag till Övermalax. Jag gick runt i gårdarna och köpte upp foder. Sammanlagt blev det 4000 kilo som transporterades med lastbil till Molpe. Tillsammans med frun Alli har Rune också profilerat sig som växthusodlare i hembyn under åren 1950-1995. Paret har odlat to-

Finland inte blir aktuell. Utgången är inte självklar.

Domänförlust Rune ser olika tecken på en försvagad svenskhet i dagens Finland. Att det framöver inte längre kommer att finnas någon tingsrätt med svenska som majoritetsspråk uppfattar han som en stor domänförlust. – Att kommuner som Korsnäs och Närpes har valt att bli officiellt tvåspråkiga handlar bara om pengar. Kommunerna får stora summor från staten. Samtidigt säljer de sin identitet, säger Rune. Apropå läget för den nationella ekonomin har Rune en pessimistisk syn. De hårda tiderna kan vara i många år. Ingen ljusning är i sikte och staten är tvungen att låna 8-10 miljarder euro årligen för att få vardagen att gå runt. – Större investeringar saknas inom den inhemska industrin. Omkostnaderna är därtill 15-20 procent större än i Sverige och Tyskland. Landet kan inte på några grunder vara konkurrenskraftigt. – Samtidigt har jag ingen som helst förståelse för de skatteflyktingar som för undan stora summor till skatteparadis, säger Rune. Rune Björkqvist fyllde 84 år i mitten av april. Hösten 2010 genomgick han en större operation på grund av att han hade drabbats av en tumör intill ryggmärgen. – Jag hade tur i oturen. Kirurgen sade att skulle jag ha kommit in en dag senare hade jag förmodligen blivit förlamad i den nedre delen av kroppen. – Jag stelnar till i benen ibland och använder kryckor vid behov. Men tillsammans med frun brukar jag promenera ut till strandvägen nästan varje dag. Det är en sträcka på ungefär en kilometer, säger Rune.

•

Den första vattenverksbyggnaden i Vägvik är av årgång 1965, berättar Rune Björkqvist.

Vi utför - fukt- och konditionsgranskning av bostäder och fastigheter. - ansvarig byggmästare för småhus.

Rakenne, Bygg Vainio & Lundström Oy Ab Fasangatan 2 C 12, 65370 VASA Tel. 0500-365 568, 0500-365 569

TEXT OCH FOTO: Joakim Snickars

KOM IHÅG HUSHÅLLSAVDRAGET!

TECH Stubbar i trädgården? Vi utför stubbfräsning! Vi utför även andra gårdsjobb. Jens: 050 534 4033 • Thomas: 041 432 5373 • www.stubbtech.fi

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830

HANTVERK OCH HEMBAKAT CAFÉ OCH INVA WC

Veckoslutsöppet 7.5–22.5 Öppet alla dagar 23.5–28.8 Veckoslutsöppet 29.8–25.9

Sommartorg 9.7 Vard. 11–19, lörd. och sönd. 11–18

Nya köttrökeriet snart i full gång Emilia Vikman hälsar välkommen till Herrgårds nya rökeri invid Strandvägen i Malax. Det här är hennes och sambon Dennis Storfors nya arbetsplats, som förhoppningsvis kommer att vara i full gång innan maj månad är slut.

MILIA VIKMAN TOG över föräldrarna Anne och Börje Herrgårds företag för fem år sedan och det var en självklarhet för henne att satsa fullt ut och bygga nytt. Emilia är uppvuxen med rökeriet hemma på gården och har sett fördelarna med att ha arbetet nära till. Därför var hon själv fast besluten om att det nya rökeriet skulle byggas hemma på hennes egen gård. Så blev det ändå inte.

Nytt en självklarhet – Redan 2011 då jag tog över var det klart att rökeriet behövde renoveras, men även förstoras. Att bygga nytt framstod då som bästa alternativet. Pappa och Dennis var av åsikten att vi skulle söka en tomt invid Strandvägen, medan jag ville bygga nytt hemma hos mig och Dennis. Efter att ha funderat en tid fattade jag ändå det här beslutet och vi köpte tomten av en privatperson, fortsätter hon.

Emilia Vikman driver Herrgårds Köttrökeri tillsammans med sambon Dennis. Det nybyggda rökeriet ska förhoppningsvis sysselsätta dem båda på heltid framöver.

Det nya rökeriet är ritat av Johan Ångerman och hela 450 kvadratmeter stort. Rökeriet omfattar skilda avdelningar för obesiktigat (kundernas) kött och besiktigat kött.

Arkitekten Johan Ångerman fick uppdraget att rita upp det nya rökeriet, som skulle ha skilda avdelningar för obesiktigat kött – det vill säga kundernas eget kött som de lämnar för rökning – och för de produkter som företaget köper in för rökning och vidareförsäljning. Idéer bollades fram och tillbaka och i planeringen utgick de från det gamla rökeriet och vilka för– och nackdelar som fanns där. Inom branschen finns även en del bestämmelser att ta hänsyn till i ett tidigt skede.

Flerårig process Planeringsprocessen tog sin tid men till slut fanns ett nytt, 450 kvadratmeter stort rökeri till pappers och byggnadsarbetet kunde starta. – Det har gått bra, även om det förstås också är tungt att genomföra ett byggnadsprojekt. Det är många detaljer att fundera på och ta hänsyn till – allt från VVS till el och inredning. Men vi har haft ett

Rökeriet ska förhoppningsvis vara i full gång lagom till skolavslutningen.

bra gäng att jobba med, konstaterar Emilia. Rökningen kommer att ske precis på samma vis som tidigare – traditionell basturökning inklusive vissa företagshemligheter. Rökningen tar två dygn i anspråk och under högsäsong – från jaktsäsongens början på hösten fram till jul – röker man en gång i veckan på kundsidan, resten av året en gång i månaden. På försäljningssidan sker rökning en gång i veckan året runt, och tanken är nu att satsa mer på den och återinföra vidareförsäljningen av produkter till affärer med köttdisk.

Tillbaka till köttdisken – Det här med produkter till affärer med köttdisk är något som varit borta nu under ett antal år, men som vi ska försöka återgå till, berättar Emilia. Inledningsvis riktar vi oss till affärer i närområdet, men det kan utvidgas vartefter om efterfrågan finns. I det här sortimentet kommer olika pålägg och rökta produkter från både nöt, svin, lamm och fågel att finnas. Det här är en verksamhet som ska rulla året runt, även om högsäsongen här också infaller just till jul och påsk. – Båda sidorna är lika viktiga för oss, poängterar Emilia. Vid det nya rökeriet kommer man även att ha en lite butik med

direktförsäljning av de här produkterna, men öppethållningstiderna är ännu inte bestämda och tyngdpunkten ska ligga på själva industrin och på att leverera produkter till andra butiker.

Häggviks Transport

Tror på produkten

Ring! 0500-662525 / Häggvik

Målet är att verksamheten ska sysselsätta både Emilia och Dennis på heltid och vid behov även säsongsanställda. Emilia har sedan februari varit ledig från sitt arbete som tandhygienist i Vasa, och Dennis har varit tjänstledig under byggprocessens gång. Första veckan i maj sker den sista besiktningen av rökeriet och därefter ska tillstånden godkännas av Evira innan verksamheten kan dra igång på allvar. Nästa mottagning av kundkött vid det nya rökeriet sker den 23 maj och Emilia ser framåt med tillförsikt. – Jag tror stenhårt på det här och på våra produkter. Mat kommer alltid att behövas och jag tror på kundbetjäning och på riktiga köttdiskar i affärerna. De har varit bannlysta en tid men kanske trenden svänger.

M. Nylund Jordbyggnad

Vi står till tjänst med: • allt inom avfallshantering • uthyrning av flak och containers • rivningsarbeten av olika hustyper • metallskrotsuppsamling

- utför sprängningsarbeten - husgrunder - dikningsarbeten - dräneringsarbeten samt cementpikning med minigrävare - transport av matjord m.m.

Tel. 0500-166 494 Petalax med omnejd

MALAX KROSS

Grustransport

Er leverantör av bergskross och grusprodukter

Storbacks Transport Tel. 0500-264 493

Johan 0400-668 790 Björn 0400-442 483

Välkommen till

Nischat jaktintresse Emilia fortsätter. – Dessutom tror jag på jakten – på att själv skaffa sin mat och samtidigt idka viltvård. Hon har själv jaktkortet men jagar inte. Däremot medverkar hon varje helg vid älgslakten – intresset för att ta till vara köttet på bästa sätt är större än att fälla det. – Det är då det blir intressant, ler hon. Jag är uppvuxen i en jägarfamilj så det har fallit sig naturligt. – Dessutom älskar jag att lyssna på jakthistorier och det bjuder många av våra kunder ofta på, avslutar hon.

•

TEXT OCH FOTO:

Anna Sand

Malax med omnejd Matjord o. fyllnadsjord Alla dimensioner av bergskross: 0-100, 0-65, 0-32, 0-16 Singel: 8-16, 4-8, 0-6

Har ni använt er markis under många år och tyget är nu smutsigt och slitet? Eller har ni kanske målat om ert hus? Vi levererar nya fräscha Sandatex markistyger!

Sara Hinders & Jenna West 050 3436770 050 3388912 Viasvägen 97 Övermalax www.harfixsara.fi

Kvalitetsprodukter med 5 års garanti! Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

Lindberg Construction Tel 0500–733 701 • bygger hus • renoverar • snickeridetaljer • gör element för hus, villor, garage www.lindbergconstruction.fi

Far och son på kvällsjobb. Roger och Jonathan Backholm deltog i takstolsbygget.

Korsbäckdansen gör comeback Byaföreningen uppför hallbyggnad intill Korsbäck-kvarnen Efter ett sexårigt avbrott vankas det återigen dans för allmänheten i Korsbäck. Den sista lördagen i juli är bokad för tilldragelsen. Att bygga ett så kallat byaförråd är ett annat aktuellt projekt i byn.

område. Kaffe och smörgåsar ska finnas till salu. Vi söker också om tillstånd för försäljning av lättare alkoholdrycker som öl och cider, säger Mats Ståhl, ordförande för Korsbäck byaförening. – Vädret är alltid en viktig faktor när det handlar om utomhus-

tillställningar. Om det regnar kan vi spänna upp ett tält också över danslaven, säger Mats. Ett par närliggande åkrar brukar användas som parkeringsplatser för bilburna besökare. – Att folk cyklar till dansen från närliggande byar som Korsnäs och

Taklax är vanligt. Jag kommer ihåg en gång när det bildades en 30 meter lång rad med cyklar intill dansbanan, säger Kent Höglund. Korsbäckdansen har brukat attrahera en publik på 250-300 personer. Evenemanget har dock inte varit något regelbundet feno-

men i den österbottniska dansvärlden. – Senast har vi arrangerat allmän dans sommaren 2010. Sedan dess har vi ordnat några interna danstillställningar för medlemmarna i byaföreningen, säger byaföreningens sekreterare Mikael Bäckman.

Å ÅKERN SOM finns mellan den ståtliga Korsbäck-kvarnen och Korsbäckvägen ska det dansas igen i sommar. Tidpunkten är lördagen den 30 juli och dansorkestern San Marino och Linda står för den musikaliska underhållningen. – Förutom en danslave monterar vi upp ett tält på samma

Jan-Erik Åkersten och Allan Hall ägnade aprilkvällen åt talkoarbete.

Sedan februari har talkogänget i Korsbäck ägnat sig åt ett EUfinansierat hallbygge på onsdagskvällar. Från vänster ses Mats Ståhl, Mikael Bäckman, Rainer Blomqvist och Åke Sören Nylund.

13 – Inledningsvis var målet att vi skulle arrangera allmän byadans vartannat år. Men det har inte blivit så. Under 2000-talet har det blivit tre tillställningar hittills, säger Kent Höglund. Utmaningarna är flera när man ställer till med danskväll i en liten by. Framför allt är det inte det lättaste få ekonomin att gå ihop. Dessutom finns det också olika typer av betungande byråkrati att tampas med. – Vi sätter igång med förberedelserna inför dansen snart. Det är mycket att tänka på. Funktionärer såsom serveringspersonal och ordningsmän måste anskaffas. Vad gäller ordningsmännen har kraven skärps och vi funderar på att delvis hyra in ordningsmän till evenemanget, säger Mats Ståhl. Mats Ståhl betecknar talkoandan i hembyn som mycket god. Folk ställer upp på lojalt vis och drar sitt strå till stacken. – Dansandet har dessutom gamla traditioner i Korsbäck. Ett par hundra meter längre i riktning mot byn, från kvarnområdet, hade byborna tillgång en danspaviljong förr i tiden. Och en bit åt andra hållet har det funnits en annan dansbana, säger Mikael Bäckman i samma veva.

Byn mår bra idag. Redan för 30 år sedan pratades det om att byns framtid är mörk. Men vi har klarat oss i alla fall.

Byaförråd Lyckebo När KustNytt besöker kvarnområdet i Korsbäck en solig men kylslagen aprilkväll är det byggtalko på gång. Blicken fastnar på några spridda högar med trävaror. Åtta personer i olika åldrar finns på plats. Tillställningen är helt och hållet maskulin den här kvällen. Det är tänkt att en splitterny hallbyggnad ska stå klar och invigd ett stenkast från kvarnen innan Korsbäckdansen äger rum i slutet av juli. – Ikväll koncentrerar vi oss på att fixa takstolarna. Hallen kommer att ha en byggyta på nio gånger nio meter. Korsbäckborna har ställt upp och donerat trävirke till bygget, säger Mats Ståhl. – Med hänvisning till det gamla skiftesnamnet är det tänkt att den nya byggnaden ska döpas till Byaförrådet Lyckebo. Det blivande byaförrådet har status som EU-finansierat Leaderprojekt. – Sedan februari har vi samlats här och jobbat på onsdagskvällar. Vanligtvis är fem till tio personer på plats. – Projektet är sammanlagt värt 12 000 euro och då räknar vi med frivilliga arbetstimmar, säger Mats Ståhl. Det är bland annat tänkt att gamla jordbruksredskap och maskiner– såsom äldre tröskverk och självbindare– ska börja förvaras i byaförrådet. – Byggnaden ska helt klart målas röd med vita knutar, tillägger Mats när undertecknad frågar om det kommande färgvalet.

Tror på framtiden Korsbäck har idag omkring 100 invånare. Det är en av de minsta byarna i Korsnäs kommun. Liksom

Byaföreningen har testat att provköra den klassiska Korsbäck-kvarnen. Kvarnen, byggd 1879, är tillbaka på sitt ursprungsställe efter en dryg 35 år lång sejour i Övermark.

i andra mindre landsbygdsbyar lyser servicen med sin frånvaro nuförtiden. Bybutiken i Korsbäck lades ner för över 20 år sedan. Den enda kommunala service som når byborna på hemmaplan idag är bokbussen. Framtidstron finns hur som helst i behåll i Korsbäck. Att den moderna datatekniken förbättrat möjligheterna till vissa typer av distansarbete är ett exempel på en utveckling som är alla delar av landsbygden till gagn. – Byn mår bra idag. Redan för 30 år sedan pratades det om att byns framtid är mörk. Men vi har klarat oss i alla fall. Det har också förekommit viss inflyttning till byn på senare tid, säger Mikael Bäckman.

•

TEXT OCH FOTO: Joakim Snickars

LUCAS SNELLMAN

Vardagligt och gudomligt

INGSTEN HAR EN rätt undanskymd plats i folks festkalender. Dels infaller den då vintern rasat och majsol ler, då trädgården vaknat till och ”skärisäsongen” inletts. Dels kan själva temat om den heliga anden kännas svårt, främmande och ogripbart. Kyrkans budskap, värderingar och till och med dess helger löper alltid risk att bli bortglömda, åsidosatta och perifera. Kanske är det därför jag blir så glad och positivt överraskad då jag upplever exempel på att det kristna avtrycket, spår av det gudomliga och heliga, dyker upp på ett oväntat sätt i folks vardag. För några veckor sedan upplevde jag det i Spanien. Den första gången var vid ytterdörren till vår hyreslägenhet. Uppe till vänster fanns en kakelplatta med en bild på ett helgon. Motivet föreställde Maria av Mount Carmelo, fiskarnas skyddshelgon, och var en konkret påminnelse om Guds närvaro och det fascinerade mig att ägaren så tydligt velat markera religionens betydelse i hans hem. Om de goda människor som levt före mig och av kyrkan fått statusen av helgon. Om behovet av beskydd till havs och näringens betydelse för staden.

MIN ANDRA MINNESBILD kommer från ett köpcenter. Mitt bland alla glasskiosker och solglasögonförsäljare ser jag en dag skylten ”Förhandsbetalda begravningar”. Jag blir nyfiken och stannar för att se vad det handlar om. Uppenbarligen är det ganska god business för titt som tätt står där personer och pratar med

Jag blir så glad och positivt överraskad då jag upplever exempel på att det kristna avtrycket, spår av det gudomliga och heliga, dyker upp på ett oväntat sätt i folks vardag.

försäljaren. Med ens slår det mig hur annorlunda det är utomlands. Då vi i Finland är vana vid att kyrkan, på uppdrag av statsmakten sköter begravningsväsendet, är det i många andra länder upp till var och en att själva se till att ens begravning sköts på bästa sätt. För personer skrivna utomlands är förhandsbetalda begravningar ett verkligt alternativ men för oss bosatta i Finland upplevs det främmande rentav onödigt. Min sista upptäckt gjorde jag i en affär som sålde maskeradkläder. Döm om min förvåning då jag bland Frozen-klänningar och Spidermandräkter hittade en dress för den som vill vara utklädd till präst. Jag kunde liksom inte låta bli att dra på munnen åt spanjorernas avslappnade inställning till detta med religion och prästerskap. Uppenbarligen var det för dem lika naturligt att barn var utklädda till präster som till poliser, brandmän eller sjukskötare. NÅGRA HYLLOR LÄNGRE fram, bland rekvisita för olika fester, mötte mig följande överraskning. Mitt bland partyhattar, ballonger och serpentiner fanns det specialgjorda dukar, muggar och servetter för kristna fester. På en hylla fanns ljusröda och ljusblåa produkter med tydliga kors för dopfester. På en annan en variant med ett kristusmonogram, oblat och nattvardskärl tänkta för konfirmationsfester. Varför finns det inte sådana här i Finland? Och följdfrågan om de skulle finnas, skulle någon köpa dem eller skulle det bara kännas konstigt? Och i så fall varför? RESOR GER ALLTID nya intryck, upplevelser och erfarenheter. De får en att se på sitt eget liv ur ett annat perspektiv. Mötet med det annorlunda får en att reflektera över likheter och skillnader mellan människor, religioner och kulturer. I mitt fall handlade det om upplevelser då det kristna, det gudomliga och heliga, märktes på ett oväntat sätt i vardagen. För dig kan det handla om något helt annat. Välsignad resa i upplevelsernas värld!

CARITA NYSTRÖM Erbjudanden på www.tritonnets.fi

Yrkesfiskare och fritidsfiskare, se hit! Vi saluför sjöfärdiga fiskenät, nätslingor, telnar och monteringstillbehör till konkurrenskraftiga priser.

Goda vänners hjälp är guld värd

Besök vår webbsida www.tritonnets.fi eller kom och bekanta er med vårt sortiment! Gårdsbutiken öppen enligt överenskommelse. Einarsgården Nämpnäsvägen 157, 64510 Nämpnäs Telefon: Patric 040 5027069 • Mari-Louise 040 8357569

AG K AN SK AT TA mig lycklig, som fått nya vänner intresserade av och kunniga i trädgårdsarbete och grönsaksodling. En solig söndag tillbringade de nyss här och röjde bort visset gräs, kvistar och skräp ur mina land och rabatter. De vände också jorden i mina grönsaksland, något som jag börjar ha problem att klara av. En känsla av lycka och tacksamhet överväldigade mig, då jag såg det fina resultatet av deras arbete.

FÖLJANDE MORGON VAR ”hela världen vit”, men termometern stod på ett par grader plus så det var inget att oroa sig över. Den bosniska familj, som stod för arbetsinsatsen, kommer i sommar att odla grönsaker nere på min närmsta åkerteg. Den har legat i träda tio år redan, då det varit så besvärligt för mig att ta mig dit ner. Men att det är förträfflig jord för potatis och grönsaker vet jag av tidigare mångårig erfarenhet. Nu ska marken där plöjas och harvas, och för mig känns det som början till nytt liv. ÅR 2016 HAR FN utlyst som baljväxternas år. Man vill därmed sätta fokus på dessa grönsakers klimatsmarta egenskaper som livsmedel. Både ärter och bönor är ju lättodlade och i sig kvävefixerande, så de kräver inte så mycket gödsel. Dessutom är de mycket proteinrika och i människors kost kan detta avgörande minska köttintaget. Sockerärter och bondbönor sås ju direkt, när jorden har torkat upp och är +5 grader. Bönor däremot behöver varmare jord och kan inte sås ute förrän jordtemperaturen är åtminstone +12 grader. För att hålla koll på detta behövs en jordtermometer och jag skaffade mig faktiskt en sådan redan för några år sedan. VILL MAN HA tidigare skörd av bönor är det bäst att förkultivera och sedan plantera ut, men först då de

så kallade järnnätterna är förbi en vecka in i juni. Men nu är det alltså dags att så bönor inomhus. Jag blötlägger dem ett dygn på förhand för snabbare groning. Luktärterna har jag redan blötlagt ett dygn och nu rullat in i fuktigt hushållspapper. Då kan jag efter ett par dagar se vilka som ”spruckit”, så jag kan sätta dem i jord. Jag använder tomma mjölkförpackningar, så det blir lätt att plantera dem utan att rötterna skadas. Jag bara skär upp förpackningen och ”välter” ut plantan i sin grop. Lätt som en plätt. De som ej spruckit slänger jag helt sonika. DET ÄR OCKSÅ hög tid för att förkultivera andra sommarblommor som den vackra rosenskäran. En annan fin sommarblomma är den höga jätteverbenan. Den har jag beställt sticklingar av på nätet och de står redan i lite större krukor ute på min veranda, som håller sig tillräckligt varm. Det är faktiskt bra att den inte är FÖR varm för då ”ränner” de förkultiverade plantorna iväg och blir rangliga. Från samma företag beställde jag också fransk dragon, som är besvärlig att få till på egen hand. Andra kryddörter förkultiverar jag själv, men är nog redan försenad. De kunde ha såtts i slutet av mars redan. Men skam den som ger sig; det lyckas om det lyckas. Lite motgångar får hemodlaren tåla. NU ÄR DET också dags att förkultivera grönkål och svartkål samt olika squashsorter, både sommar- och vinterdito. Just dessa är det viktigt att inte så för tidigt, för då blir det inte bra stadiga plantor som tål att småningom sättas ut. När väl den dygnsgamla snön smultit undan tänker jag så rucola och rädisor ute, och så är odlingskarusellen i full gång. Ja, våren är verkligen en bråd tid och då skattar jag mig lycklig som fått så goda hjälpare!

HÖR

Fem decennier av bildning Malax-Korsnäs medborgarinstitut kan blicka tillbaka på femtio år av kunskapsförmedling, men även att föra samman människor till meningsfull fritid och bjuda in till diskussioner kring aktuella samhällsfrågor. När institutet firade sitt femtioårsjubileum den 17.4.2016 passade man på att visa några trender som speglat den fria bildningens kursutbud. TEXT OCH FOTO: Carina Nordman-Byskata

MATTS VIKMAN HÖRDE till de sju personer som förlänades Bildningsalliansens förtjänsttecken för minst tio års arbete vid Malax-Korsnäs medborgarinstitut. Ytterligare femton personer fick erkänsla för minst tjugo respektive trettio års insatser inom institutets ramar. Lars Hyöty och Runo Östvall uppvaktades med varsitt hedersdiplom.

MEDBORGARINSTITUTETS NUVARANDE REKTOR Eva Kammonen, textillärare Annika Westerberg och vikarierande institutsekreterare Monica Storgård står framför ett urval mopeder och motorcyklar som restaurerats inom ramarna för populära kurser under många år.

JUBILEUMSUTSTÄLLNINGEN ÅTERSPEGLADE BLAND annat 1970-talets färgstarka handarbeten, bland annat makramé, brunbetsade träpärlor och lampskärmar i sammet med fransar.

ATT SAMMANFOGA GLAS enligt Tiffanyteknik har varit populärt under många år. Kursledare Elof Holmlund berättar att kurser ofta blivit snabbt fulltecknade. Hantverket omfattar olika moment, som att skära, slipa och löda ihop glas i olika färger. Ofta har deltagarna i kursen tillverkat ljuslyktor, lampskärmar, fönsterprydnader och olika dekorationer.

LARS HYÖTY HAR aktivt deltagit i medborgarinstitutets historia ända från starten 1966. Först som ordförande för en kommitté som skulle utreda möjligheter att inleda verksamheten, sedan som styrelseordförande för en garantiförening och småningom som mångårig direktionsordförande. Christina Backgren-Nygård tillträdde som rektor i augusti 1976 och fortsatte fram till sin pensionering år 2011. Hon kan alltså se tillbaka på drygt 35 år av både praktiska och teoretiska kurser, föreläsningar och möten mellan människor.

IBLAND HAR KURSERNA innehållit både teori och praktik. Ett exempel på detta är när en grupp kursdeltagare designade en bordsmodell av Petalax traditionella julkors, varefter man tillverkade varsitt exemplar.

PAPPERSVIKNING Ä R E N gammal teknik, som blivit populärt igen. I utställningen fanns flest alster som utgår från en gammal bok, där man viker sidor och därigenom skapar tredimensionella mönster.

KURSER DÄR DELTAGARNA kunnat agna sig åt olika former av handarbete har alltid varit populära. Antingen har man kommit för att lära sig eller för att vika en dag i veckan åt att handarbeta tillsammans med andra.

Smartfisk, en nygammal resurs Höj profilen för underskattade men helt dugliga matfiskar som mört, braxen, gädda och nors. Se där ett exempel på kreativt nytänkande som skulle kunna gagna den österbottniska fiskenäringen. Sluta prata om skräpfisk. Se hellre dessa fiskar som en resurs!

Å KUS TAK TIO NS GRUPPEN HÖLL informationsmöte i Korsnäs om fiske– och kustrelaterade projekt, aktuella projektidéer och stödmöjligheter fällde projektchef Mikael Nygård det ovanstående uttalandet i ingressen här. Mikael Nygård påminner om att underskattade fiskar som mört, braxen och gädda ger delikata rätter i nygammal anda. – I metropolerna som Helsingfors och Stockholm har kunderna inte samma förutfattade mening om olika fiskarter som vi kustmänniskor har. Det viktiga är att fisken är tillagad på rätt sätt. – Efterfrågan på nygamla fiskarter är stor idag. Till exempel koordinerar John Nurminens stiftelse in stora mängder och som går till produktion av biffar Korsnäsmötet som hölls i byns ungdomslokal den 5 april. Tre aktiva förmågor i det lokala mathantverksprojektet i Korsnäs– Helena Höglund-Rusk, Johan Rusk och Ulf Stenlund– lekte med tanken på att försöka göra den benrika mörten mera attraktiv som matfisk. Tanken var att trion skulle kunna hyra en specialmaskin som ser till att mörtfiléerna blir benfria. – I så fall borde man i förväg först göra en marknadsundersökning för att utreda hur stort intresse det finns för dessa filéer, kontrade Molpebon Ulf Stenlund i samma veva.

Aktuell stödbudget Företag, föreningar eller organisationer i Österbotten har möjlighet att ansöka om finansiering för fiske- och kustrelaterade projekt och satsningar. – Det får gärna handla om allmännyttiga nytänkande utvecklingsprojekt som gagnar fiskerinäringen, kustsamhällen och som

vända lokala resurser mera effektivt. Man ersatte importfisk med lokala alternativ såsom till exempel strömming. Dessutom byttes ris ut mot korn i sammanhanget.

Skriande behov av båtramp

Det finns möjligheter med att höja förädlingsgraden av nygamla fiskarter, framhöll Mikael Nygård och Pia Smeds från Kustaktionsgruppen på ett informationsmöte i Korsnäs.

generera nya arbetstillfällen, säger Mikael Nygård. Det kan till exempel handla om förädling av fiskprodukter eller uppbyggande av fisketurism i något område. Man bör se kopplingen till fiskerinäringen och att projekten hittar förankringspunkter i den godkända strategin vid Kustaktionsgruppen. – Olika typer av nytänkande och kreativa lösningar står högt i kurs, säger Pia Smeds från Kustaktionsgruppen. Mikael Nygård säger att Kustaktionsgruppen har 1,3 miljoner euro i projektmedel under den nya programperioden som sträcker sig fram till år 2020. – Ansökningstiden är fortlöpande. Beslut angående ansökningarna fattas sex gånger om året. – Projekt med en totalbudget på 30 000 euro har möjlighet att ansöka stöd upp till 90 procent av kostnaderna. För dyrare projekt

är stödprocenten lägre, förklarade Nygård.

Bidrag till femtio projekt Mikael Nygård säger att Kustösterbotten har understött över 50 fiske- och kustrelaterade utvecklingsprojekt under det förra pe-

rioden som formellt pågick 20072013 (i praktiken 2008-2015). Det har bland annat handlat om förädling av fiskskinn, torkad fisk, garvningsprojekt, satsningar på biobränsle för fiskenäringen, olika typer av produktutveckling, studiebesök och seminarier. – Exempelvis gick projektet ”Kustfiskarens sushi” ut på att an-

Olika typer av nytänkande och kreativa lösningar står högt i kurs.

Kent Norrdahl från fiskargillet i Harrström poängterade i sin tur det skriande behovet av en ny båtramp till Storkors fiskehamn. – Det handlar om en ramp som är fem meter bred och 25 meter lång. Bygget vore en mycket viktig sak för hela Korsnäsbygden. Det är mycket aktivitet i området som är klassat som gästhamn. Där rör sig bland annat en hel del båtfolk, fritidsfiskare och säljägare, säger Kent Norrdahl. Fiskargillena i Korsnäs och Harrström har ansökt om stödpengar för bygget från både kommunen och NTM-centralen. Det önskade rampkonstruktionsbygget beräknas kosta cirka 40 000 euro. – Vi har försökt få bidrag tre gånger men det har blivit nej alla gånger. Den senaste gången var det dock nära att NTM-centralen godkände vår ansökan. – Bland annat har myndigheterna påpekat och motiverat sina avslag med att det inte rör sig tillräckligt många yrkesfiskare i området, säger Kent Norrdahl. Mikael Nygård betonade att de berörda fiskargillena har möjlighet att lämna in en ny ansökan denna period. Eventuellt kunde detta bli ett samarbetsprojekt med LEADER verksamheten om konceptet utvecklas ytterligare.

Långväga gäster De mest långväga mötesdeltagarna kom ända från Purmo. Bertel Nygård och sonen Johan Nygård hade kört över 150 kilometer enkel resa för att ta del av informationen.

17 KUSTAKTIONSGRUPPEN • Är en del av Aktion Österbotten. Tillhör också det europeiska nätverket Farnet som består av fiskerigrupper från ett 30-tal länder. • Arbetar för att få till stånd olika utvecklingsprojekt och innovationer som gagnar fiskenäringen i Österbotten. • Distribuerar stödmedel från Europeiska Havs– och Fiskerifonden. • Målet är att diversifiera verksamheten inom yrkesfisket och bana väg för alternativa utkomstmöjligheter för kustbefolkningen. • Ambitionen är att grunda olika samarbets– och nätverksprojekt med anknytning till kusten och fisket. Dessutom vill man skapa möjligheter till samarbete och växelverkan över landsgränserna.

Malax Hornseptett.

• Målet är att bidra till framväxten av livskraftiga kustsamhällen som utvecklas enligt en ekologiskt hållbar linje.

Veteranernas arbete – grunden för välfärd

E Kan mörtfiléer börja produceras med hjälp av en inhyrd maskin? Denna fråga funderade trion Ulf Stenlund, Johan Rusk och Helena Höglund-Rusk över. Trion är aktiv om det mathantverksprojektet i Korsnäs.

– Eftersom jag på grund av jobbet inte har möjlighet att delta i de mera nordligt belägna informationsmötena fick vi lov att köra ner hit, sade Bertel Nygård. Bertel Nygård arbetar som maskinchef på ett norskt fartyg. Det handlar om ett så kallat ”supply fartyg” (moderfartyg) inom oljeindustrin. – När jag rest längs den norska kusten har jag blivit medveten om fiskerinäringens enorma betydelse för landet. Det är laxen som håller uppe börsen i Oslo. Man tar till vara allt som fisket medför. Det finns fiskmjölsfabriker och man satsar på det kretsloppsbaserade RAS-systemet vid fiskodlingar (Recircularting Aquaculture System).

Harrströms Kent Norrdahl engagerar sig flitigt för en ny båtramp till Storkors fiskehamn.

Information behövs Bertel Nygård anser att den österbottniska kusten allmänt taget är fattig på aktiviteter. Han efterlyser också mera komprimerade och överskådliga informationspaket så att företagare och aktörer lättare och smidigare kan ta till sig information till exempel angående olika myndighetskrav.

– Det må handla om tio eller 10 000 sidor. Det finns en enorm djungel av information att ta sig genom, säger Bertel Nygård.

•

TEXT OCH FOTO: Joakim Snickars

N STUND AV tacksamhet, en stund för eftertanke, en stund för att mötas och en stund med fint program. Veteranfesten, som årligen arrangeras av Malax och Korsnäs kommuner, ägde rum i Kyrkhemmet på veterandagen, 27 april. Kyrkoherde Ann-Mari Audas-Willman, kommundirektör Mats Brandt, Veteranföreningen Kamraternas nya ordförande Jarl Silfver och kyrkoherde Tomi Tornberg pratade, var för sig, varmt för veteranernas insatser för vårt land. Tacksamheten framfördes äkta och ödmjukt. Hannes Risberg, Johnny Risberg, Maria Risberg och Hornseptetten framförde musikaliska inslag och mitt i programmet serverades kaffe och gräddtårta. Programvärd var fritidssekreterare Anders Hendricksson och för det praktiska ordnandet svarade Fritids- och kulturnämnden i Malax samt Bibliotek-, kultur- och fritidssektionen i Korsnäs. Närmare sextio personer deltog i festen. Finland har i decennier präglats av återuppbyggnad och den sorg som kriget förde med sig. – Och skapat framtidstro i ett självständigt land. Men utan er hade vi inte fått den chansen, betonade AudasWillman i sitt festtal och vände sig till veteraner och deras följeslagare.

Ann-Mari Audas-Willman.

Anna-Lisa och Jarl Smulter.

Maria Risberg.

Thor Österholm.

•

TEXT OCH FOTO O:

Lisbeth Bäck k Mats Brandt med Pentti Rajala och hans pappa, veteranen Vilho Rajala.

Kommunikation

med händer, armar och miner

ANNELE RABB OCH Christel Lassfolk vet hur viktigt det är att kunna kommunicera via teckenspråk. Utöver för personer som har en hörselnedsättning ger tecknen även stöd för kommunikation i många andra situationer och skeden av livet. – Jag kom första gången i kontakt med teckenspråk när min dotter Roberta föddes 1992, berättar Hannele Rabb. När hon var omkring tio månader stod det klart att hon är döv. Fram till dess hade jag aldrig träffat någon döv person eller kommit i kontakt med teckenspråk.

Rätt till hemundervisning Hannele tänker tillbaka och kommer fram till att det tog henne ungefär tre års intensiva studier och träning att kunna kommunicera obehindrat på teckenspråk. – Om ett barn av olika anledningar har behov att kunna kommunicera med tecken är hemkommunen skyldig att ordna gratis hemundervisning till familjen, förklarar Hannele. Hon har själv haft flera olika teckenspråkslärare, varav endast den första var hörande. De övriga lärarna har alla varit döva, vilket lett till en mera effektiv inlärning, enligt Hannele. Idag arbetar hon själv som lärare i teckenspråk.

Stöder talad kommunikation – Det är roligt att kunna teckenspråk! intygar Hannele. Det är ju så användbart, även i andra situationer än i kommunikationen med döva. Jag har själv sett nyttan av att kunna kommunicera med någon på långt avstånd, genom en bilruta eller med buller omkring. Också i sådana situationer där det vore olämpligt att prata kan man diskret kommunicera via teckenspråk. Hannele understryker att det vore bra om grunder i teckenspråk kunde ingå i grundskolan, som ren allmänbildning för barn. I ung ålder lär man sig enkelt och får en positiv attityd till tecknen.

– Vi vet ju att åldrandet ofta medför hörselnedsättning, fortsätter Hannele. Då skulle det vara bra att ha börjat träna redan innan man blivit gammal.

Tecken som stöd Christel arbetade tidigare som personlig assistent och använde tecken som stöd eller alternativ till den talade kommunikationen. – Jag hade lärt mig litet och kände under min moderskapsledighet att jag ville passa på att fördjupa min kunskap. Jag fick syn på reklam om en kurs om tecken som stöd och beslöt att anmäla mig. Hannele var lärare på denna kurs, liksom de följande kurser som Christel deltog i för att få mer kunskaper. De båda märkte snabbt att de samarbetade bra och höll kontakt. Hannele hade tidigare grundat föreningen Handlaget r.f. som producerar teckenmaterial, och planerade att spela in en film med teckenspråkiga sagor hemma i källaren. I filmen medverkade Christel tillsammans med tre döva personer och ett antal jättedockor som tecknade. – Det var en härlig känsla, när jag första gången märkte att jag förstod vad döva tecknade åt varandra, minns Christel. Mitt intresse har därefter hela tiden förstärkts.

Egen grammatik Teckenspråket skiljer sig från oralt talat språk vad gäller grammatisk satsuppbyggnad. Först anger man tid och plats, sist kommer alltid frågeord eller nekning. – Och så placerar man ofta objektet före predikatet och attributet efter sitt huvudord, sammanfattar Hannele. Christel arbetar idag som trafiklärare och kan undervisa på teckenspråk. Det innebär stora förberedelser inför en praktisk lektion. – Jag måste ju hela tiden planera in min information, för när eleven till exempel har satt sig på mopeden framför mig kan vi inte alltid kommunicera med blickar och händer. Däremot kan en elev i bil ofta koncentrera sig mycket väl på körningen samtidigt som man kommunicerar via teckenspråk.

Både Christel Lassfolk (till vänster)och Hannele Rabb är uppvuxna i Petalax, men Christel bor idag med sin familj i Malax. De brinner för teckenspråket, en möjlighet till förbättrad kommunikation även för hörande personer.

Hannele håller med om att dövas perifera syn är bättre än hos hörande, så man uppfattar tecken även om man koncentrerar sig på något i en annan riktning. Döva reagerar snabbt på olika synintryck. Det är en naturlig följd av att sakna hörsel.

Musiktext via tecken – På teckenspråkskursen som Christel gick på började vi teckna pop- och rocklåtar, berättar Hannele. På Konstrundan för fem år sedan skulle kursdeltagarna visa upp vad de hade lärt sig. Men det var bara Christel som kunde komma den dagen, så det var bara vi två som stod och tecknade. De fick positiv feedback av en helt främmande tant, som på stående fot bjöd dem att uppträda vid Metsäkylän nuorisoseura I Jurva. – Det visade sig vara en spelmanskonsert, där publiken bestod av 200 pensionärer. Vi kände oss fruktansvärt malplacerade, men det var en synnerligen entusiastisk publik.

Armstrong – Vi söker sådana låtar som blir snygga att framföra i visuell form, förklarar Hannele och Christel, som tillsammans bildar gruppen Armstrong. Alla låtar blir inte bra i tecknad form. Vi försöker hitta

låtar som är uttrycksfulla, dramatiska och visuellt tilltalande. De väljer ofta låtar som publiken känner till och har hört förr, kanske kan refrängen till. Så försöker de teckna så uttrycksfullt som möjligt med tecken som kan förstoras för att uppfattas av publiken. – Vi strävar till att använda sådana tecken där det finns en spatialitet, alltså att vi kan använda hela teckenutrymmet med stora armrörelser. Och så ska ju tecknen fungera bra med rytmen.

Flyt i tecknen En utmaning är att få ett flyt i rörelserna, att undvika transportsträckor mellan tecknen. Målsättningen är att glida från ena tecknet till nästa. – En transportsträcka är lite som när man pratar och säger ”öööhh” mellan orden, förklarar Hannele. Båda klär sig i svart med tröjor som lämnar underarmarna bara, för att skapa en bra kontrast som bakgrund för sina händer. De understryker även ögonens uttryck och ansiktsmimiken med makeup som är anpassad för en scenframställning. – Den 26:e maj kommer vi att ge två föreställningar på Ritz i Vasa. En på dagen för personer på arbets- och dagcentraler och boenden, och en på kvällen som är

öppen för alla, såväl hörande som döva. Båda är helt gratis, tack vare bidrag från Hackmans stiftelse och Svenska kulturfonden.

Tecknen förtydligar Hörande människor har fått ahaupplevelser när Armstrong kopplat tecknen till låttexter. – Vi har ofta människor i publiken som inte kan ett enda tecken, berättar Hannele och Christel. De har sett oss tolka en låt, och upplevt att de först då förstått vad texten egentligen handlar om. Vår teckenspråkiga tolkning har gett en tydligare innebörd till lyriken, eftersom tecknen är mycket logiska. Hannele och Christel har uppträtt som Armstrong ungefär tjugo gånger. De upplever att de hela tiden utvecklas, så att sådana låtar som först kändes utmanande idag känns ganska lätta att framföra. – Vi har faktiskt bara framfört en låt med svensk text, summerar Christel, alla andra har varit på engelska eller tyska. Hannele och Christel vill väcka intresse för teckenspråket, öppna ögon och göra människor medvetna om dess möjligheter. Man får gärna kontakta dem för mer information.

•

TEXT OCH FOTO: Carina NordmanByskata

Tillsammans bildar Hannele och Christel duon Armstrong, som förmedlar pop och rock med hjälp av teckenspråk. På bilden övar de hemma i Hanneles källare framför en spegel. Allmänheten har möjlighet att komma till Ritz i Vasa den 26.5.2016 klockan 19:00 och gratis se dem framföra ett urval låtar.

Ny dansmusik från Malax Dansbandet Replay har precis spelat in två helt nya låtar på en singel-cd som släppts inför sommaren. Avsikten är främst att förse radiostationer med smakprov på bandets sound.

ET ENA SPÅRET heter ”Nya vindar” och är en fartfylld låt skriven av den svenska trion Thomas Berglund, Patrik Svensson och Ulf Georgsson, berättar sångerskan Tina Martin. Den andra låten, ”Alla mina drömmar” har ett lugnare tempo. Där står duon Carl Lösnitz och Mats Larsson för text och musik.

Direkt upp på danslistan Bandet har anlitat musikern Martin Klaman för att arrangera, orkestrera och mixa ljudspåren. Han har tillsammans med Kjell Lolax i AIM studion i Korsnäs stått för inspelningen av de båda låtarna.

– Jag tycker att det är ganska intressant att Vegas danslista valde låten ”Alla mina drömmar” som utmanare, medan Kjelles dansotek i Sverige och två radiokanaler i Norge valde att presentera ”Nya vindar” för sina lyssnare. Låten ”Alla mina drömmar” gick som utmanare direkt in på sjunde plats på Radio Vegas danslista den sista veckan i april. Nu håller bandmedlemmarna tummarna för att lyssnarna ska fortsätta att rösta på deras låt så att de kan avancera uppåt på listan.

Kenneth Marins sjunger och spelar gitarr. Karl-Gustav Byskata spelar också gitarr, medan den nyaste bandmedlemmen Karl-Oskar Wasberg spelar bas. – Vi kommer att spela i Fagerö på midsommar, så det ser vi fram emot. Annars går det bra att boka oss för sommarens olika fester och tillställningar, hälsar Tina. Bandet har även förberett en repertoar med svängig partymusik, som kan anpassas enligt tema eller publikens önskemål. Om danspubliken uppskattar Replays singel-cd är det möjligt att bandet tar nästa steg och gör en full cd för försäljning. – Vi ser fram emot att träffa glada, dansanta människor på dansgolvet!

•

Ut och dansa!

TEXT: Carina

Bandet består av vokalissan Tina Martin, som även spelar keyboard, samt fyra killar. Bakom trummorna sitter Stig Marins medan

Nordman-Byskata FOTO: Camilla Ostberg / Foto Airaksinen

GRATULATIONER Skicka in gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i ByaNytt (och/eller KustNytt)? Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn! Lisbeth Bäck

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 25 maj 2016.

Tipsa oss om vad Du vill läsa! Albin Nordberg fyller 2 år 9 maj och får massor av grattiskramar av Julia, Joel, John, Camilla & Kristian.

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

John Bjons fyller 14 år 13 maj och får massor av grattiskramar av Mamma & Pappa, Julia, Joel.

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

NAMN ELLER ÄMNE: ________________________________ _____________________________________________________ TEL: ________________________________________________ ORT: ________________________________________________

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress.

MOTIVERING: _______________________________________ _____________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

_____________________________________________________

Avtalskod 5007656

_____________________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

TIPSARENS NAMN: __________________________________ TEL: ________________________________________________ ADRESS: ____________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).

E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi.

✁

Adressen till redaktionen är: KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM.

Alla bär vi på en historia Det var ovanligt många bilar på parkeringen utanför församlingshemmet på Bergö när det ordnades Berättar-Café. Intresset för berättarkonsten verkar vara stort. Omkring 35 personer samlades för att delta och lyssna.

ON ÄR VÄLDIGT proffsig, Ann-Sofi Backgren, när hon välformulerat och rappt inleder Berättar-Café på Bergö. Hon började med två citat ur en gammal bok. Yttranden av Rias-Matt och Starke Prästen, två kärnfulla och karaktärsfasta män som levde härute för länge sedan. Den ene dog på 1800-talet och den andre på tidigt 1900-tal, men de lever ännu kvar i historier, anekdoter och ordstäv. Åtminstone bland äldre bergöbor.

Bergö är ett pilotprojekt Bergö ingår som enda pilotområde i Finland i Erasmus+projektet där Svenska Folkskolans Vänner är projektägare. I Erasmus+projektet ingår åtta samarbetspartners i Europa. Temat är ”Storytelling. Raising strong and resilient communities.” Ann-Sofi Backgren är övertygande och mångordig: Jag är inte ledare i Bergögruppen. Det är bergöborna själva som bestämmer, prioriterar, inventerar vad som finns och kommer själva på idéer. Och det finns så mycket här. Bergö är fantastiskt. Ni har så mycket att ge. Vad förknippas Bergö med? Vad är Bergös själ? Färger, mat, lynne? Det är meningen att de berättelser som tas fram ska vara framtidsinriktade med

Janet ÅkerbackSöderholm steg helt oplanerat upp i talarstolen.

fokus på att utveckla bysamhället. Produkter kan kopplas ihop med en berättelse, en anekdot eller en vits. Det finns alltid någon speciell historia från varje by. Om ni inte själva berättar, berättar inte någon annan.

skolårens inackordering hos moster på Bergö, finskspråkiga sjöbevakningsmän, julfestkläderna som försvann och barnatro, bland annat. Inga-Britt Forsberg-Leppä fortsatte på ”skäritemat” och mindes

Olika typer av historier – Det finns inget som är rätt eller fel när man berättar en historia, säger Ann-Sofi. Kanske är det just den oron som gör att man inte vågar ställa sig upp oplanerat och dra en historia. Så Ann-Sofi hade vidtalat några personer som skrev ner minnen och berättelser för kvällens evenemang. Båtfören verkade bekväm för alla talare men mikrofonen olustig för några av dem. Runa West var åretruntboende i vår skärgård under barndomen och delade med sig minnen: två näradöden upplevelser, de tre första

detaljerat utfärden på 1950-talet till Rönnskär lotsstation. – Verner Söderholms motorbåt var fullpackad. Jag och min syster hade poplinkappor och basker och vi hade smörgåspaket med oss. Och vi var upp i båken. Där var stora flugmyror på taket. I kvällningen när vi for hem var det tyst och stilla och det var som ett gult svavelsken i luften. Det var åska i luften. När vi kom hem brakade ett fruktansvärt åskväder loss. Folk samlades hos oss i prästgården, de satt i salen och i köket. Rödgula sken flammade i mörkret. Inga-Britt bekände också ett brott: första och enda gången hon stal i sitt liv och det var här på Bergö. Hon pallade äpplen i folkskolans trädgård och beskrev syndagärningen på ett humoristiskt sätt.

Illväder, dråpiglas och sjöröveri

Ann-Sofi Backgren har alltid varit intresserad av historia och historier men medger att ju äldre man blir desto mer växer intresset.

Eva Högback mindes också det hiskliga åskvädret och fortsatte: Ett riktigt illväder var det också när Röda Kors-avdelningen på Bergö bildades vintern 1955. Händelserna kring denna tilldragelse dokumenterades av prästfrun Anna-Lisa Klingenberg och Eva läste hörbart och njutbart. Viking Söderholm mindes också skäritiden både som barn och vuxen.

Han berättade om sin morfar, också han var lots, som var bra att trösta och tog honom i famnen, om ”dråpiglasen” som gick sönder och om de dramatiken kring en stöldtur i yttre skärgården där han helt apropå hamnade i händelsernas centrum för några år sedan. Eirik Klockars betonade genom olika historier att man aldrig ska ge upp.

Ett felslaget samtal Jag tänkte hålla tyst ikväll, men jag kan inte, sade Janet ÅkerbackSöderholm när hon steg upp i talarstolen. – Min son Erik var en sjusovare när han bodde hemma. Jag for i jobb och visste att han hade en tid att passa. Så jag ringde vid första paus i arbetet. Han svarade och jag sa: Så du har pallrat dig upp. Var är du nånstans? På kansliet, svarade den jag ringt upp och då kände jag igen rösten. Det var församlingspastor Englund! Det var verkligen en kväll med olika typer av berättelser. Ann-Sofi Backgren avslutade kvällen med att läsa ur boken, som hon inledde ur. Den om Starke Prästen, tryckt i Helsingfors 1919 och kapitlet hette ”Skonerten Johannes kaffelast.”

•

TEXT: Iris Sjöberg g FOTO: Iris Sjöberg g och Lisbeth Bäck ck

Prenumerera på Kustnytt få en GRILLVANTE på köpet! Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Emilia 344 1814 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

iPad Air 2 Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Emilia 344 1816.

ByaNytt

KustNytt

10 nr/år: Finland 51 €, Norden 57 €, utanför Norden 59 €

ByaNytt & KustNytt 10 nr/år: Finland 94 €, Norden 106 €, utanför Norden 110 € NAMN: ________________________________________________ ADRESS: _______________________________________________

Kustmedia Ab Oy Avtalskod 5007656 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________ E-POST: _________________________________ ______________ Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2016 deltar i utlottningen av surfplattan. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

Grillsäsongen gör sig påmind när snön smälter från taken. Just nu har vi ett prenumerationserbjudande på både ByaNytt och KustNytt. Alla som köper en prenumeration i vår får en grill-/grytvante på köpet.