KustNytt 1/2015

hälsa & välmående tema

Stretcha dig mjuk!

Utan

i

Kim försörjer sig på sin hobby -

• LIVET, HÄLSAN OCH KÄRLEKEN MED FYRA

KVINNOR • Jord under naglarna i Carita

Nyströms kolumn • Malax Simhall – ett

mervärde i byn • Gemensamt Ansvar i Lucas

Snellmans kolumn • Jossinas Stugo på

Koltaback • Sylvi som vann cykeln i Kustmedias

lotteri • Iris Sjöberg som berättar om Stanley

Kongari • populära skidspåret i Petalax

Malax historia II är ute nu med bra åtgång

Prisbelönat VVSfamiljeföretag

Kustmedia: ByaNytt, KustNytt, kundtidningar och reklam.

Malax-Korsnäs Månadstidning Trettionde årgången ISSN 0784-283X

kemikalier

Sandras nya salong

fiske

Bästa läsare, när jag skriver det här är det torsdagen den 5 februari. I morgon är det fredagen den 6 februari 2015. Jag ska berätta om det som hände för femtio år sedan, då en lördag, den 6 februari år 1965: Pappa och farbror Karl-Erik arbetar i skogen. Mamma får ont i magen. Hon väntar på att de ska komma hem så att pappa

sett från min horisont

Från min horisont sett – i dag

kan köra henne till BB. Britt och Nancy far till mommo Elsa. Pappa för mamma till BB och åker sen hem till ”fäuse”. Klockan 23.10 föds jag med födelsemåtten 3950 gram och 51 centimeter. Den finskspråkiga barnmorskan frågar ”om så har pojke?” Mamma svarar att hon har två flickor. Barnmorskan säger då ”nå ny tå triii!”. Att färgen på filten var blå och det emaljerade fatet i babylådan från barnrådgivningen var blått var ingen tillfällighet – men vad gör man?

Tio dagar senare föds Kenneth hos grannen. Ena systern tycker att hans händer är både större och finare än mina. Hon går raskt hem och frågar ”varför tog du inte en pojke?” Mamma säger ”oj, det fanns inga just då...” och får till svar ”då skulle du ha åkt hem och väntat.”

En annan kuriosa jag fått mig berättad från min födelse är när pappa

GENOM LIBBIS LINS

skulle hämta oss från BB. Stolt bar han ut mig till bilen. Till bilen, som hade punktering just där och då. Orsaken var att den varit så tungt lastad under resan från Malax. Han passade nämligen på att föra säd till Vasa ångkvarn för malning på samma resa – ja, när han nu en gång skulle till stan...

Jag fyller femtio, jag ser ut som femtio och jag känner mig som femtio. Det är alldeles lugnt med det. Om det är något som känns, är det inte själva åldern utan förväntan inför en speciell dag i livet. Jag får fylla femtio. Det fick inte Kenneth med de fina händerna hos grannen. Han omkom i en bilolycka när han var nitton år. Jo, jag är ödmjuk inför livet. Jag är tacksam för god hälsa, alla de människor jag får ha runt mig, för barnen, ett oerhört intressant jobb, för allt det som varit och allt det som är. Till det ska man ganska mycket tur också och nu när

jag skriver så här glömmer jag alla bekymmer faktiskt.

Välkommen till årets första KustNytt med tema Hälsa och Välmående. Framför oss har vi den trettionde årgången av KustNytt. Tänk det. Fast alla är inte våra, i början av mars är det mitt sextonde år med Er och med den här tidningen. Inte undra på att jag känner mig ödmjuk. Det här från min horisont sett den här tidiga februarimorgonen.

Utgivare Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM

Telefon (06) 344 1800

Fax (06) 344 1820

Hemsida www.kustmedia.fi

E-post redaktionen@kustnytt.fi

Vd Tomas Bäck, tfn 344 1814

Chefredaktör och ansvarig utgivare Lisbeth Bäck, tfn 344 1813 Redaktionella medarbetare Johanna Granlund, Carina Nordman-Byskata, Carita Nyström, Anna Sand, Iris Sjöberg, Lucas Snellman, Joakim Snickars

Annonsförsäljning Sabine Mickelsson, tfn 344 1812 annons@kustmedia.fi

Annonsombrytning Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi

Sidombrytning Heidi Hjerpe, tfn 344 1815 heidi@kustmedia.fi

Prenumerationer / adressändringar www.kustnytt.fi

Smedsby den 5 februari 2015

Tomas Bäck, tfn 344 1814 prenumeration@kustnytt.fi

Tryckeri I-print, Seinäjoki 2015

Upplaga

2 600 exemplar KustNytt utkommer med 10 nr/år

Prenumerationspriser

Finland 49 € EU 52 € Övriga världen 55 €

Annonspriser 2015

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3 €

Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

Tidningens format

På Trettondagsbalen i Bygdegården träffade jag bland annat Janne Sjöström och Mikael Ljungqvist. De sa något om Libbis Lins och precis – ni passar utmärkt här!

Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 360 mm, spaltantal 5. Spaltbredd

1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Annonsmaterial

EPS-, PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning). Fonter bifogas eller omvandlas till vektorgrafik (kurvor).

Vad är det som jag, Mårten Malm och Helena Hemming har gemensamt? Jo, vi är skogsägare och vi fick åka med skogsvårdsföreningens Kim Back och ett team från YLE/Närbild ut i skogen. Det var jätteroligt!

Här välsignas nya församlingsrådet i Malax församling av kyrkoherde Tomi Tornberg. En högtidlig stund.

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Eventuella anmärkningar bör göras senast 8 dagar från fakturans ankomst. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Övriga produkter från Kustmedia ByaNytt, kundtidningar, reklam och trycksaker.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Vinterstranden ser inte alls ut som sommarstranden. Jag fotograferar i alla fall och väntar på våren.

Nästa nummer av KustNytt utkommer den 11 mars 2015. Tema: Bygga och renovera

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi

skola

vi i ettan

Taklax Skola

Taklaxeleverna är i år 23, och i den siffran är även förskolebarnen inräknade. Sedan hösten får nämligen även de sin undervisning i skolan, i samma klassrum som ettorna. Jessica Frans fungerar som klasslärare för den nya konstellationen, som ägnat höstterminen åt att sätta de nya rutinerna, lära sig alfabetet och att läsa. Under vårterminen kommer ettorna att syssla med ett Mumin-projekt, och nu i vinter njuter de av den nya pulkbacken bakom skolan.

Text och foto: Anna Sand

Ettorna är tre till antalet och samtliga har utländskt ursprung men har nu blivit duktiga på svenska. Deras modersmål är ryska, bosniska samt engelska. Från vänster sitter Siarhei Krokun, Aldin Bosniakovic och Abie Garrido.

Fyrklövernvinnare

Fyrklövern

Kokplatta

Kokplattans diameter 15 cm. Justerbar termostat. Fem justerbara inställningar. Värmebeständigt hölje. Automatisk avstängning vid störningar. Strömindikeringslampor. Anti-glid fötter. Integrerat värmeelement. Effekt 1000 W.

I den här tävlingen kan alla delta! Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

Bordslampa

LED lampa med klart vitt sken 3000 K. 2,5 W. Lampans tänds genast. Bordsarmaturen är tillverkad av metall och plast. Lampans sladd är 1,5 meter.

Fråga 2: 7, 7, 11 och 11

Fråga 3: 5, 7, 10 och 14

Fråga: 4: 2, 6, 13 och 16

Sammanställning av tävlingssvar: Lisbeth Bäck

Marika Backman vann brödlådan.

Marika Backman i Vasa vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 269.

Tröstepriser fick Solveig Nordström i Petalax, Josefine Bagge i Vasa, Boris Björklund i Övermalax och Solveig Stenlund i Pörtom. Vi gratulerar alla vinnare!

Korsholmsfödda Marika

Backman i Vasa hade turen att vinna den fina brödlådan i Fyrklövern. Precis sådan stil hon tycker om.

Vi träffas just när hon avslutat sitt arbetsskift. Hon arbetar som personlig assistent. I yrkeslivet har hon mestadels arbetat inom samma bransch: på daghem, som hemvårdare och familjedagvårdare.

Familjen består av fästman och hans vuxna son. Ett gemensamt intresse de har är

varmansrally och de är aktiva inom Nykarlebynejdens Sportbilister.

– Jag tävlade också förr men gör det inte mera, säger hon. Jag slutade när jag var på topp brukar jag säga, skrattar hon.

Däremot behövs all slags markservice före och under en tävlingsdag eller – helg.

Hon handarbetar gärna, skickar och virkar. Scrapbooking är ett intresse framom andra.

– Och så har vi en härlig svart labrador, Zimba, som jag går ut på långa promenader med. Jag tycker om att vara ut i naturen så hundlivet passar mig bra. Då ska man ut oavsett väder.

Text och foto: Lisbeth Bäck

1 3 ✂

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden:

– Sedan gammalt. – Jag hade 20 dollars...

– Sällskapet är så... – Johannes kallades...

2 4

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

MÅNGSIDIGT PROFESSIONELLT

Personlig och skräddarsydd hjälp Hushållsavdrag

skick.

Mer information: www.narhjalp.fi caritas@narhjalp.fi

Företagshuset Dynamo och betjänar företagare Näringslivsbolaget erbjuder vid bland annat etablering, rekrytering

sin mammaledighet!

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

64200 dynamo@dynamohouse.fi

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 25 februari 2015. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

Ett praktverk lokalhistoria

Lagom till julhandeln

kom den ut, den andra boken om Malax historia. Den tredje om man även räknar med boken som Johannes Klockars en gång i tiden gav ut. Malax historia II är ett praktverk på över 500 sidor och bakom ligger många års arbete. I spetsen för det här arbetet har Bertel Nygård och Gunnel Smulter stått.

Både del I och del II har getts ut av Malax kommun, och arbetet med den andra tog vid nästan direkt efter att den första kom ut 2007. Det betyder att arbetet pågått i sju år. Bertel och Gunnel, som fungerat som redaktörer, har skött det praktiska arbetet med korrekturläsning och redigering, kontakterna till alla skribenter, till tryckeriet och så vidare. Ett arbete som många gånger skötts efter den vanliga kontorstiden.

Fördubblat sidantal

– Jag brinner för det här, så är det bara, och vid det här laget har jag varit engagerad i ganska många lokala produktioner, berättar Gunnel, som är ett bekant ansikte i kommungården.

För Bertels del har svenska språket alltid varit ett stort intresse och bakom sig har han över 30 år på Vasabladet. Han gav även själv ut ”Österbottniska lustresor”, en bok han gjort tillsammans med Mikael Herrgård, ungefär samtidigt som Malax-boken blev klar i december.

– Det har varit ett intressant och lärorikt arbete, konstaterar han. Både Gunnel och jag satt också med i arbetsgruppen för den första boken, men den går inte att jämföra med den här. Vi tog först sikte på cirka 260 sidor, men landade på nästan det dubbla. Nya kapitel och ämnen har tillkommit under arbetets gång, och än finns det material, ler Bertel.

Personligt skrivspråk

Den första boken behandlar Malax historia fram till 1870-talet, där den andra sedan tar vid.

– Avsikten var att den skulle sträcka sig fram till kommunsammanslagningen 1973, men en sådan avgränsning visade sig vara svår och många kapitel går tidsmässigt ända fram till nutid, berättar Gunnel.

Projektets budget har hållit, även om lönekostnaderna varit höga med tanke på antalet skribenter, som är hela 17 stycken.

ar, skriva bildtexter och leta fram lämpliga bilder. Där har Göran Strömfors på museiföreningen varit till stor hjälp för oss, tillägger Gunnel.

Bilder säljer

bilderna, välja mellan alla bilder och även komplettera med nya där det har behövts.

– Bilderna är viktiga – det är ofta de som säljer, tror Gunnel, som själv stått för en del av fotograferingen.

biblioteket, bankerna och affärerna i Malax,

– Vi är riktigt nöjda med boken, konstaterar Bertel. Vi har fått bra respons, och ingen kan kräva att någon ska känna till allt.

Boken trycktes i 600 exemplar och ännu finns det möjlighet att köpa den.

– Rent praktiskt har det varit en hel del arbete att hålla i hop nätet av författare och sköta kontakterna till dem, konstaterar Bertel. De har alla fått använda sitt eget, personliga skrivspråk – eller tilltal om vi säger så - men vi har försökt få det skrivtekniskt så enhetligt som möjligt, rättat språkfel, strukit förkortningar, delat upp långa stycken i kortare och så vidare.

– Det har ändå varit en hel del arbete med att göra komplettering-

Att täcka in allt och alla händelser i historien är förstås en omöjlighet, och speciellt då det gäller vissa ämnen, såsom näringslivet och företagandet i kommunen.

– Museiföreningen arbetar nu även på en bok om Yttermalax historia, som ska komma ut under året. Den kan förhoppningsvis täcka eventuella luckor som finns i den här boken, hoppas Gunnel.

Någon brist på material har det med andra ord inte varit – problemet har snarare bestått i att sålla fram det väsentliga, hitta de rätta

Fotografierna kompletteras i vissa kapitel av grafik och illustrationer med statistik och dylikt, något som Bertel också tror tillför ett mervärde.

Inga planer på en tredje

Boken är ombruten och tryckt i 600 exemplar på Arkmedia i Vasa, och merparten av böckerna är sålda. Den som inte haft den första delen sedan tidigare har kunnat köpa båda delarna till ett rabatterat pris. Böckerna säljs i kommungården,

– Dokumentationen är viktig och idag finns det en beställning på lokal historik, forstätter Gunnel. Dessutom har det tack vare tekniken blivit betydligt enklare att publicera böcker idag, än för ett tiotal år sedan.

Några konkreta planer på en tredje bok finns inte för tillfället, och blir det någon så kommer det att dröja, tror Bertel.

– Material finns men något akut behov av en uppföljare finns inte just nu.

Text och foto: Anna Sand

Bertel Nygård och Gunnel Smulter har fungerat som redaktörer för Malax historia del II, ett praktverk på över 500 sidor. Totalt 17 författare har medverkat i boken. I boken ingår också ett kapitel på finska.

Dokumentationen är viktig och idag finns det en beställning på lokal historik. Dessutom har det tack vare tekniken blivit betydligt enklare att publicera böcker idag, än för ett tiotal år sedan.

Toms Rör är årets företag i Korsnäs

Sedan starten för 14 år sedan har Toms Rör betjänat närmare 1400 kunder. Det etablerade VVS-företaget är årets företag 2014 i Korsnäs.

Företagarna Tom och Ylva Westerdahl är stolta över utmärkelsen.

Toms Rörs gebit är VVS-uppdrag för såväl bostadshus och radhus som ekonomibyggnader och växthus. Det handlar om både nybyggen och renoveringsobjekt.

Rörmokaren Tom Westerdahlursprungligen från Helenelund - beslöt starta eget år 2001. Innan dess hade han arbetat 16 år på firman BN-Rör i Korsnäs. 1985 hörde Tom till den allra första kull rörmokare som utexaminerades från dåvarande yrkesskolan i Närpes.

Familjeföretag

När vi skriver januari 2015 driver Tom Westerdahl en etablerad företagsverksamhet tillsammans med sin fru Ylva. Företaget har också en tredje anställd i Kenneth Stangrund. Det huvudsakliga verksamhetsområdet finns mellan Närpes och Vasa.

– Vi har haft ytterligare en anställd på lönelistan. Men denne flyttade till Åland för ett och ett halvt år sedan. Som mest har vi haft sex anställda under en tidsperiod. Det var i samband med att vi hade några större växthusprojekt att ta oss an, säger Tom Westerdahl.

Lågkonjunkturen slår hårt mot Finland för tillfället. Känner också Toms Rör av nedgången?

– Hittills har vi klarat oss bra. Jobben på landsbygden har inte minskat. Det är i första hand större VVS-företag i städer som drabbas negativt när de stora byggprojekten tenderar att bli färre.

– Vårt framtidsmål är att kunna fortsätta i samma anda som tidigare, säger han diplomatiskt.

Sköter också installationer av bergvärme

Westerdahl säger också att företaget kommer att ha behov av en extra anställd på längre sikt. Att få tag i utbildade VVS-montörer är för

övrigt inte så omöjligt idag, låter han förstå.

– Vi har inte sökt någon montör aktivt ännu. Däremot har vi anställt en person för de kommande sommarmånaderna.

Förutom projekt i egen regi samarbetar det Westerdahlska företaget med andra företag inom branschen, både som underleverantör och som huvudentreprenör.

Ett extra ben att stå på för Tom’ s Rörs del är installationer av bergvärme. Företaget har cirka 30 uppdrag om året.

– Vi får hela tiden nya förfrågningar. Bergvärme är ett populärt alternativ idag. Oljepriset är visserligen lägre än normalt just nu. Men den lägre prisnivån kommer inte att hålla i sig för evigt.

Tillgänglig dygnet runt

Tom’s Rör är ett företag som är tillgängligt dygnet runt. Om plötsliga, akuta problem uppstår rycker man ut även om klockan är tre på natten.

– Under den här vintern har det varit lugnt. Antalet akuta fall, till exempel när det handlar om frusna rör, brukar vara flera om det förekommer långvariga köldknäppar. Hittills har vädret varit mycket om-

växlande i vinter, säger Ylva, som är uppvuxen i Harrström.

Att vara privatföretagare ger mycket frihet. Men också mycket ansvar. Några sex veckors sommarsemestrar och andra längre ledigheter är inte inom räckhåll för paret. Tom och Ylva säger att de vanligtvis kan ta ledigt högst två veckor om året. Tom säger att det behövs en utlandsresa för att han ska kunna slappna av ordentligt.

– Undan för undan växer man in i rollen som företagare. I början var jag nog nervös för hur allt skulle gå och om det skulle finnas arbete, säger Tom.

Ajour med utvecklingen

Toms Rör har sedan 2003 sitt residens i en lagerhall och verkstad som är belägen en bit från Korsnäs centrum. Hallen byggdes ut för några år sedan.

Tom är mån om att hålla sig ajour med utvecklingen inom sin bransch. Han är aktiv inom en regionförening för VVS-företag i Vasatrakten. Han brukar träffa och ventilera olika frågor med kollegor från området mellan Kristinestad och Oravais.

Han säger bland annat att pappersarbetet, framför allt skatteby-

råkratin, har blivit krångligare i VVS-världen med åren.

På sin fritid kopplar han gärna av på sommarstugan. Tidigare var han en flitig hobbyidrottare med

ishockey, fotboll och rinkbandy som passioner.

Korsnäsandan viktig också i eventuell storkommun

Korsnäs har profilerat sig som en aktiv och företagstät ort. Den lilla men naggande goda kommunen med något över 2200 invånare kan ståta med att ha över 300 verksamma företag.

Varje år ser fem till åtta nya företag dagens ljus i kommunen. På sistone har bland annat inrednings- och mathantverksföretag etablerat sig.

Inom den lokala företagarföreningen betonar man att det är mycket viktigt att den så kallade “Korsnäsandan” lever vidare i framtiden.

– Också i en eventuell framtida storkommun bör det finnas ett starkt näringsliv och nya företag i Korsnäs. Annars kommer ingenting att finnas kvar i vår trakt, säger JanErik Ravals.

Ny ledning i Korsnäs Företagare

Den numera pensionerade bankmannen Jan-Erik Ravals är aktuell som ny ordförande för Korsnäs företagare. Han ersätter Roger Bergström som har avgått från posten i början av året.

Genom att utveckla samarbetet lokala företagare emellan och driva olika projekt- bland annat näringslivsprojektet ”Korsnäs i framtiden” och det så kallade företagarhotellet - strävar Korsnäs företagare att lägga grunden för nya verksamheter och en fortsatt stark företagskultur i Korsnäs, säger Ravals.

– Den sociala biten är viktig. Vi anordnar företagskaféer och åker ut och pratar med lokala företagare.

Ett annat mål är att blåsa nytt liv i rekryteringen till Korsnäs företagare som för närvarande har ett 60-tal medlemmar.

Den nuvarande styrelsen för Korsnäs företagare har följande sammansättning: Jan-Erik Ravals (ordförande). Marcus Nordmyr (vice ordförande), Katarina Westerlund (sekreterare), Johan Östling (kassör), Mirza Hodzic, Petra Sundholm, Agneta Westerback (ny), Göran Östberg (ny) och Roger Backholm (Korsnäs kommuns representant).

Text och foto: Joakim Snickars

Tom och Ylva Westerdahl har drivit sitt eget företag, kommanditbolaget Toms Rör, sedan 2001. Här förevisar de sitt aktuella utbud av vattenkranar.

Undan för undan växer man in i rollen som företagare. I början var jag nog nervös för hur allt skulle gå...

“Fiskare inget som man bara bestämmer sig att bli”

25-årige Kim Sundén försörjer sig på sin hobby

Att bli yrkesfiskare är inte precis på modet idag. Kim Sundén går mot strömmen. Sedan flera år tillbaka har den 25-årige Molpebon förmånen att kunna livnära sig på en syssla som samtidigt är hans hobby.

En måndagseftermiddag i slutet av januari. Vädret är nollgradigt och allmänt ostadigt. Vinden är ettrig, luften disig och ett ihärdigt snöblandat regn piskar oss obarmhärtigt i ansiktet.

Det är - ärligt talat - inte en dag då man går omkring och längtar efter att vara ute på sjön. Men tillsammans med yrkesfiskaren Kim Sundén gör jag ett undantag och trotsar ovädret.

Vi hoppar upp på en skoter på stranden i Molpe och lägger iväg.

Några minuter senare kommer vi till ett fiskeområde som är utmärkt med en rad käppar. Kim hackar sönder lite is för att kunna kolla om han får uppleva lite fiskelycka.

– I sånt här väder är det inte så roligt att hålla på med fiske, medger Kim Sundén medan han på begäran vittjar ett av många nät som han har lagt ut under isen.

– Skulle vara trevligt om fanns en sik i nätet, tillägger han i samma veva.

Denna gång är det dock mest mört och nors som har fastnat i nätmaskorna. Kim slänger reflexmässigt ner en abborre i en hink på släden bakom skotern.

Fiskade ihop pengar till första båten

Att fiska har alltid legat honom varmt om hjärtat. Och med tiden har intresset bara ökat.

– Det är roligt att hålla på med det här. Det är fridfullt att röra sig ute i skärgården och naturen. Den ena dagen är inte den andra lik.

Att bli yrkesfiskare är ingenting som man plötsligt kan bestämma sig för att bli. En grundläggande förutsättning är att man är genuint intresserad, betonar han.

Kim har fiskat flitigt under hela sin uppväxt. När han gick på åttan i högstadiet köpte han sin första egna båt, en 16 fots Rönnkvistare,

för pengar som han förtjänat genom att sälja egenhändigt fångad fisk.

– Tillsammans med min morfar brukade jag fiska under hela somrar.

Vi brukade lägga ut nät.

Hans huvudsakliga fiskevatten finns i Molpe skärgård. Arbetsområdet sträcker sig ut till Molpehällorna, Koberget och den yttre skärgården.

– Jag fiskar abborre och gädda i områden som ligger närmare stranden. I de yttre skärgårdsområdena fiskar jag framför allt sik, säger han. Kim har haft fisket som levebröd i flera år. Samtidigt har han gått en fyraårig utbildning på Åland.

– Jag är fem före att ta examen som maskinmästare vid Ålands högskola. Det enda som återstår är att presentera slutarbetet.

– Visst är det bra att ha en utbildning i bakfickan. Men just nu är sjöfarten och en karriär som maskinist på något fartyg inte aktuellt för mig. Jag vill helst satsa på fiskandet.

– Under alla sommarlov har jag fiskat hemma i Molpe.

Väldigt långa arbetsdagar ibland

Han har valt en bransch som inte precis präglas av stark återväxt och livlig nyrekrytering. Medelåldern inom den krympande fiskarkåren i Österbotten är hög numera.

– Jag förstår att yngre personer prioriterar en säker inkomst och en trygg åtta till fyra-tillvaro.

– Men jag har nog någon kollega som bara är ett par år äldre än vad jag är. Och i Molpe finns det idag fyra-fem personer som livnär sig på fiske.

Att vara yrkesfiskare är definitivt inte något regelbundet nio till femjobb. Tvärtom är tillvaron mycket varierande och föga förutsägbar.

Min arbetsdag kan starta redan fyra, fem på morgonen.

Det går inte att i förväg veta hur lång en arbetsdag kommer att bli. Det beror på väder och vind, fångsten och andra faktorer.

Ibland kan dagarna bli mycket långa.

Skotern är vintertid ett viktigt arbetsverktyg för Kim Sundén och andra yrkesfiskare. I bakgrunden ses en rad båthus som är ett klassiskt blickfång i Molpes havsmiljö.

– Min arbetsdag kan starta redan fyra, fem på morgonen. Det går inte att i förväg veta hur lång en arbetsdag kommer att bli. Det beror på väder och vind, fångsten och andra faktorer. Ibland kan dagarna bli mycket långa.

Fiskestuga skulle underlätta

Hur är det med tillgången på fisk i Molpe skärgård för närvarande?

– Det har funnits gott om abborre i vattnen, speciellt på sensommaren.

I den yttre skärgården har tillgången på sik varit god. Jag kan inte klaga.

Sundén listar tiden efter islossningen på våren som en högsäsong inom fisket. Då tar sikfisket fart och abborren får leka ostört.

Har du någon fiskestuga i den yttre skärgården?

– Nej, men jag har planer på att skaffa mig någon äldre stuga framöver om det är möjligt. Jag har också funderat på att söka bygglov för ett nybygge. Men hittills har det strandat på grund av byråkrati.

– Det skulle absolut vara praktiskt att ha en stuga till sin användning. Jag skulle spara både tid och bensin på så vis.

Ny medlem i förbundet

Kim Sundén är ny medlem i Österbottens fiskarförbunds styrelse.

– Jag valdes in i höstas som ersättare för Andreas Haglund från Bergö. Sedan dess har förbundet inte haft något nytt möte. Så någon erfarenhet av styrelsearbete har jag ännu inte fått.

Yrkesfiskare som bedriver småskalig verksamhet utsätts inte för så värst mycket papperskrig och byrå-

krati i sitt dagliga värv, säger Kim som säljer till lokala fiskuppköpare.

– Det är främst större strömmingsfiskande trålare som får tampas med kvoter och annan tungrodd byråkrati. Själv måste jag föra fiskedagbok en gång i månad. Men inte är pappersarbetet så krävande totalt sett.

– Om jag skulle börja förädla fisk på egen hand så skulle det innebära mycket pappersarbete. Vattenprover

och andra prover ska lämnas in kontinuerligt till hälsomyndigheter. Etiketter med information om fiskprodukterna ska klistras på varje låda.

Kritisk till byråkrati

En större hotbild är de statliga planerna på att freda och tvångsinlösa områden runt om i skärgården utanför Molpe.

Välkommen till Närpes simhall!

Kim är i likhet med andra Molpebor mycket kritisk till byråkraternas planer och det allmänna förmynderiet från myndigheternas sida. Lokala möten har hållits och debatten har gått het. Man pratar om den så kallade Molpe-rörelsen.

– Jag vet inte riktigt om jag kan fortsätta med det egna fiskandet om de här planerna skulle gå genom, säger Kim kort och gott.

Vill tillbaka till landsbygden

Vid sidan av fisket är det främst jakt i olika former och viltvård som tilltalar honom speciellt mycket.

– Förutom andjakten brukar jag delta i älgjakten om höstarna. Med undantag av studieåren på Åland har jag varit med sedan 15-årsåldern.

– När jag rör mig i skärgården brukar jag dessutom ägna mig åt mårdhunds- och minkjakt.

Fiskandet tar ju upp en stor del av din tid. Har du kvar någon inspiration för att åka ut och sportfiska?

– Visst händer det att jag åker ut och kastar tillsammans med kompisar. Men då är det inte själva fiskandet som intresserar mest. Det är den sociala biten och samtalen med kompisar som lockar mera.

Trots att han odlar klassiska landsbygdsintressen mycket flitigt är han stadsbo för närvarande.

Han bor i en lägenhet i Vasa tillsammans med sambon Johanna Ekman som arbetar i staden. Själv pendlar Kim till vardags mellan hemmet och arbetsområdet i Molpe.

– Jag ser dock stadsboendet som en tillfällig lösning. Till planerna hör att snart kunna flytta tillbaka till landsbygden, avslutar han.

Text: Joakim Snickars

Foto:Joakim Snickars samt privata bilder

Öppethållningstider:

16-21 12-16

Må-fr

MÅNGSIDIGT OCH PROFESSIONELLT UTBUD

Företagshuset Dynamo är näringslivets puls och betjänar företagare i smått som i stort.

Näringslivsbolaget erbjuder olika tjänster vid bland annat etablering, personalrekrytering och utveckling.

Sandra startade om – utan kemikalier

Sandra Sund, hemma från Solf men numera Korsnäsbo, är frisören som älskar sitt jobb men som blev tvungen att sluta för hälsans skull. Nu är hon tillbaka – som ekofrisör. Den egna, nya salongen finns på Vesterbackvägen i kyrkbyn, och sedan slutet av november betjänar Sandra kunder här tre dagar i veckan.

Tidigare hade Sandra, som blev färdig frisör 2008, egen salong i kommunhuset – en verksamhet som gick bra och som hon trivdes ypperligt med. När hon fick problem med hälsan och det efter många undersökningar visade sig vara yrkesframkallad astma, fick hon rådet att sluta.

Musiken bara en hobby

Det var sorgligt – jag älskade mitt jobb, men var ständigt trött, förkyld och orkeslös. Kemikalierna som används vid färgning och permanent gav mig andningssvårigheter och 2012 var jag slutligen tvungen

att lägga ned salongen, berättar Sandra.

Mönstret var uppenbart – hälsan blev genast bättre och efter en tid borta från kemikalierna behövde Sandra inte sina mediciner längre. Hon beslöt sig för att satsa på musiken istället – ett av hennes stora intressen, och efter ett år på musiklinjen vid EFÖ i Vasa, inledde hon studierna till musiker vid YA i Jakobstad.

– Ganska snabbt konstaterade jag att musiken enbart är en hobby och inget jag vill arbeta med, så studierna blev kortvariga. Jag undersökte möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering och började fundera på att bli ekofrisör. Eftersom jag älskar mitt jobb fanns det liksom inga andra alternativ, ler Sandra.

Ekofrisör från och med

september

Sandra började jobba på Clippo i Solf, där Mikaela Sjöberg fungerar som ekofrisör.

– Det fungerade bra och symptomen har hållit sig borta. Nu i januari inleder jag fortbildningsstudier i Helsingfors, där jag kommer att vara en helg varje månad fram till september. Sedan kan jag titulera mig ekofrisör. Mikaela fungerar som min handledare och jag arbetar två dagar i veckan på Clippo, och driver min egen salong resten av tiden, förklarar Sandra.

Den nya salongen finns inhyst i svärfars byggnad, som tidigare fungerat som bageri. Salongsutrymmet har renoverats och den 24 november 2014 kunde Sandra äntligen öppna eget igen.

– Än så länge utför jag bara klippningar – färgningen kommer senare i takt med studierna, men jag har redan läst på en del och det blir mer och mer intressant.

Hållbart med mindre förutsägbart

Som ekofrisör kommer Sandra enbart att använda sig av naturliga ämnen – inga kemikalier alls. Vid färgning används bland annat henna, cassia och indigo. Andra naturprodukter som används är salvia, alkottar och nejlikor i bland annat hårbottens- och hårvårdskurer.

I Sandras produktsortiment finns bland annat ekologiska hårdvårdsprodukter och naturliga stylingprodukter – dessutom i snygga, trendriktiga flaskor i apoteksstil.

– Slutresultatet går inte att förutse på samma sätt som vid traditionell färgning – man kan inte peka på en färgkarta och förvänta sig ett exakt resultat. Men det är ett hållbart resultat och jag har blivit

positivt överraskad och eventuella fördomar har kommit på skam, ler Sandra.

Någon ekologisk permanent finns ännu inte – å andra sidan är det allt färre som väljer att permanenta sitt hår idag.

– Ekologiska hårvårdsprodukter, såsom schampo och balsam, finns i mitt sortiment och även en del naturliga stylingprodukter samt hudvårdsprodukter. I framtiden hoppas jag få möjlighet att även vidareutveckla konceptet till att omfatta

ekologisk make up, något som jag också är väldigt intresserad av, avslutar Sandra.

Text och foto: Anna Sand

Sandra Sund studerar till ekofrisör och driver sedan november egen ekosalong i Korsnäs kyrkby.

Annons

Sydmedi – för företag och privata

Läkarcentralen Sydmedi Ab har öppnat sina dörrar i Närpes i det nybyggda, moderna huset Mittistan. Sydmedi, dotterbolag till Promedi i Vasa, erbjuder mångsidiga hälsovårdstjänster till både företag och privatpersoner. Under samma tak hittar du både allmänläkare och specialistläkare, företagshälsovård, laboratorium, radiologisk avbildning, magnetundersökning samt terapitjänster. Alla är lika välkomna till Sydmedi!

Enhetschef Majvor Wärn är mycket nöjd med den nya läkarcentralen och gläds åt att verksamheten, som startade upp i slutet av november, redan kommit igång med bra fart. Många nya företagskunder har hittat till Sydmedi, där man även välkomnar privatpersoner från hela regionen.

– Här erbjuder vi hälsovårdstjänster för såväl privatpersoner, företag och organisationer. Vi har tillgång till allmän- och specialläkare och ett laboratorium där de flesta laboratorieprov kan tas. Till vårt utbud hör även bilddiagnostiska tjänster, så som röntgen och magnetröntgen samt psykologoch fysioterapitjänster, berättar Majvor.

Till allmänläkaren kan man vända sig

i alla frågor som rör hälsa och sjukdom. Allmänläkaren sköter olika infektioner, besvär med stöd- och rörelseorganen, kroniska sjukdomar med tillhörande kontroller samt följer upp vården och effekten av medicineringen.

– Allmänläkarna kan remittera vidare till en specialläkare om behov finns. Specialläkaren kan också göra mindre ingrepp: gynekologiska provtagningar, ultraljudsundersökningar och dylikt, fortsätter Majvor.

Företagshälsovården på Sydmedi riktar sig till alla typer av företag i regionen, små såväl som stora. Syftet med företagshälsovården är att utveckla de anställdas hälsa och arbetsförhållanden samt främja arbetsförmågan under hela karriären. För arbetsgivaren är företagshälsovården en investering i produktivitet och personalens välmående.

– Som lokal serviceproducent känner Sydmedi till företagens verksamhetsmiljö. Vi erbjuder förebyggande företagshälsovårdstjänster och skräddarsyr dem enligt önskemål och behov. Vi har dessutom valt att satsa lite extra på lantbruksföretagen,

som är relativt många här i Närpes med omnejd, fortsätter Majvor.

Gårdsbesök görs på alla lantbruk som ansluter sig till företagshälsovården. Företagshälsovården gör en grundläggande hälsoundersökning och vid sidan av förebyggande hälsovård har lantbruksföretagare möjlighet att via företagshälsovården även erhålla sjukvårdstjänster på allmänläkarnivå.

Kunder som hör till företagshälsovården faktureras enligt avtalet för företagshälsovård. FPA ersätter en del av de privata sjukvårdskostnaderna, och speciellt med tanke på barnen och barnfamiljerna utgör Sydmedi en resurs i regionen.

– Många småbarnsföräldrar väljer att ha en försäkring för sina barns vårdkostnader, som nu ger dem möjlighet att nyttja våra läkartjänster här och få en del av kostnaderna ersatta, konstaterar Majvor.

Utöver den expertkunskap som Sydmedi erbjuder Närpesborna och företagaren, får deras kunder även ta del av en trivsam mottagning.

– Vi var i ett tidigt skede överens om

att detta skulle bli Österbottens trevligaste arbetsplats. Vi har satsat mycket just på miljön, både ur personalens och ur kundernas synvinkel, i vårt samarbete med inredningsbyrån Aveo i Vasa. Personalen ska trivas och må bra, och för kunderna ska det vara en lugn oas att komma till. Utöver hälsogranskningar och läkarbesök ska Sydmedi också ge ett mervärde, förklarar Majvor. Sydmedis officiella invigning hölls den 11 januari, då biskop Björn Vikström välsignade utrymmena. Hälsningsord hölls av styrelseordförande Bengt Beijar medan företagarrådet och riksdagsledamoten Lars-Erik Gästgivars höll festtal. För musiken stod Emil Enlund från Kristinestad. Välsignelseakten hedrades även av flera medlemmar ur statsrådet, samt andra inbjuda, prominenta gäster och vid tillfället ordnades även servering.

– Det var ett unikt tillfälle och en fin ceremoni, exceptionell i sitt slag i Svenskfinland, avslutar Majvor Wärn.

Kontaktuppgifter

Öppettider

Må - To: 08.00 - 16.00

Fre: 08.00 - 15.00

Tidsbokning

Tel: 06 78 12 080

Eller boka på nätet www.sydmedi.fi

Närpesvägen

Text: Anna Sand

Foto: Anna Sand samt Lisbeth Bäck

Enhetschef Majvor Wärn samt sittande från vänster Jessica Strand, Sofie Strandell och Miia Enlund är några av de som betjänar Dig på Sydmedi i Närpes centrum.

Bioanalytiker Jessica Strand arbetar i Sydmedis toppmoderna och välutrustade laboratorium.

Riksdagsledamot Lars-Erik Gästgivars och biskop Björn Vikström vid invigningen.

Från vänster: Christina Lintamo, Majvor Wärn. Björn Vikström, Mikael Fredman och Bengt Beijar.

16 B, 64200 Närpes

hälsa och välmående

Livet, hälsan och kärleken...

Ibland frågar någon: Hur står det till? Ofta med tillägget ”med livet, hälsan och kärleken”.

KustNytt passade på att höra efter hur fyra kvinnor i Petalax - mitt i livet - ser på sin hälsa. Och visst blev det lite tal om kärleken också...

Gunilla Nyman utstrålar idag balans och livsglädje. Men för några år sedan var hennes situation helt annorlunda.

Att komma till insikt

– Jag hade gått igenom en separation, flyttat till en ny ort och levde i en hektisk tillvaro som tonårsmamma och företagare. Så... en dag tog det stopp. Jag hade drabbats av utmattningssyndrom, som växt fram under en längre tid.

Gunilla konstaterar att hon då i den turbulenta vardagen inte tänkte efter hur många måsten hon hade tillåtit att börja skapas omkring sig. Vardagen måste flyta och stressen slet i henne från olika håll.

– Efter min krasch har jag lärt mig hur jag ska leva för att må bra. Nu ser jag tecknen fortare, så jag

släpper inte situationerna att utvecklas lika långt.

Trivs mitt i ruschen

Gunillas två år yngre syster Mikaela Ahlbäck trivs däremot med att ha fullt upp. Hon blev företagare redan vid 18 års ålder och driver idag baren i Petalax, som samtidigt erbjuder postservice, Matkahuolto och en apoteksfilial.

– Men det är klart, jag fick ju min första magsårsdiagnos när jag var tjugoett. Och drogs med eviga eksem. Fast som företagare mår jag

bättre då jag har koll. Hellre gör jag något själv än att överlåta åt någon annan. Jag tycker om att vara liksom mitt i ruschen, trivs bland människor och är social.

– Och sedan är det förstås en ekonomisk aspekt även av att vara företagare, man blir ju den billigaste arbetskraften själv.

Hemmakatten som börjat gå kurs

Sofia Storfors lever i brytningsskedet mellan att ha varit lite av en

curlande hemmamamma till att inse att hennes två ungdomar börjar bli självgående.

– Nu mitt i allt finns det tid för hobbyn och att göra saker som jag själv valt att göra. Klart att jag fortfarande får skjutsa, fixa viss markservice och ha en mammafunktion, men det blir liksom mer tid över idag. Nu i vår har jag till och med anmält mig till två kurser i medborgarinstitutet!

Sofias stora hälsoproblem har varit hennes mage. Hon fick som ung veta att hon lider av kronisk inflammation i tarmens slemhinna,

så kallad ulcerös kolit, vilket innebär ständig känsla av förstoppning, kramper och diarré.

Ont i magen

Idag har Sofia med hjälp av bra livsmedel och kosttillskott av frukt och grönsaker börjat må mycket bättre.

– Det är en otrolig skillnad, då jag vet hur stor del av livet som tidigare styrdes av magproblemen. Nu har jag knappt några skov alls.

Också Gunilla plågades tidigare av uppsvälld mage och ständiga förstoppningar. Hon, liksom systern Mikaela, vet att det inte är fråga om känslighet mot varken laktos eller gluten.

– Tyvärr har läkarna inte haft så mycket att erbjuda oss med magproblem, konstaterar Mikaela. Det talas om att minska stressen och äta mer fibrer samt dricka mycket vatten. Men om man redan tänkt på det och fortfarande inte blir bättre?

Dricker vatten

– Jag arbetar idag som städare vid högstadiet i Petalax, berättar Gunilla. För mitt välmående har det blivit avgörande att jag har en vattenflaska som hänger på städkärran. Den rymmer en halv liter och jag

räknar med att dricka fyra sådana under varje arbetsskift. Mikaela räknar efter och kommer fram till att hon dricker ungefär tre liter vatten om dagen.

Gunilla, Mikaela, Frida och Sofia delar gärna med sig av sina erfarenheter och tycker om att prata om hälsa, kost och välbefinnande. Om någon upplevt liknande problem som de berättar om i texten går det bra att kontakta dem och utbyta tankar.

Gunilla Nyman, 44 år, är mamma till två söner (17 och 20 år) och sambo med Kenneth Häggvik.

Mikaela Ahlbäck, 42 år, är mamma till en 19-årig dotter och en 17-årig son och gift med Tommy Ahlbäck.

Sofia Storfors, 41 år, är mamma till en 20-årig son och en 17årig dotter och sambo med Kjell Stenbacka.

– Det beror också delvis på att jag arbetar i ett varmt kök. Men jag mår bra av att dricka regelbundet, det märker jag.

Sofia skruvar lite på sig på stolen och funderar att hon nog kanske kunde dricka lite mer vatten. Hon har ett kontorsarbete och möjlighet att dricka då och då under arbetsdagen.

– Dessutom har jag minskat min kaffekonsumtion, tillägger Gunilla. Numera dricker jag bara en kopp på morgonen och en på förmiddagen, men sedan räcker det. Och det mår jag mycket bättre av.

Vad får vi i oss?

– Jag blev uppriktigt orolig när jag fick höra att dagens livsmedel knappt innehåller någon näring när vi får maten på bordet, utbrister Sofia. Det handlar om hela kedjan från hur marken idag snabbfixas med olika kemikalier till att grödan besprutas, processeras och förvaras innan råvaran transporteras långa sträckor. Undra på att det knappt finns någon näring kvar när inköpen landar i våra kylskåp!

Frida Stenbacka är dotter till Sofia. Hon är snart sjutton år och fick för några år sedan veta att hon inte tål gluten, i och med att hennes tillväxt stannade av.

– Jag är noga med att undvika de fyra sädesslagen, säger Frida. Nu börjar det finnas ett större utbud av glutenfria produkter i butiken.

– Vi övriga i familjen försöker också anpassa vår meny så att vi kan äta gemensam mat, inflikar Sofia. Men bröd och pasta är exempel på sådana livsmedel som vi köper skilt åt Frida.

Motion och avkoppling

FPA anordnar olika typer av Aslakkurser, som är en form av tidig rehabilitering för människor i arbetslivet. Gunilla hör till dem som fått stor hjälp under sina Aslak-veckor.

– Jag har fått hjälp med att sätta upp egna mål, som hjälper mig att må bra. För jag vill ju må bra och jag vill verkligen orka arbeta ända tills jag går i pension. Då blir fysisk motion viktigt för mig. Men samtidigt känner jag balans och harmoni när jag får pyssla i trädgården.

Hon understryker att det inte får bli ett stressmoment med trädgårdsarbetet, det ska inte få bli färdigt på ett år, utan gärna i sakta mak.

Också Sofia planerar in tid för motion, såsom promenader på isen och volleyboll.

– Som gammal skidlöpare drömmer jag om att glida fram över snön igen, säger Mikaela. Min utmaning är ett diskbråck, som sitter lågt nere i ryggslutet. Det gör att jag inte riktigt vågar stå på skidor ännu.

”Duktig flicka”syndromet

Något som alla fyra kvinnorna har gemensamt är strävan att vara duktig, att ställa upp och att bara helt enkelt räcka till för allt och alla.

– Det sitter ju i huvudet, konstaterar Sofia. Hur kan det vara så svårt att säga ”nej”?

De kommer fram till att duktigheten nog är ett resultat av uppfostran. Man förväntas vara duktig och ska hjälpa till åt alla håll och kanter. Frida ler lite och nickar när hon får frågan om det är annorlunda med hennes generation.

– Många områden vill man säkert göra sitt bästa på, men vi har kan-

ske nog blivit bättre på att säga nej, funderar hon.

Mamma Sofia håller med och säger samtidigt att det är lustigt att man ska bli fyrtio år innan man är mogen nog att ta till sig de där råden som ens egen mamma gav.

Vänner och fritid

– Är det inte märkligt att det ska vara så mycket ”tillställas” idag för att umgås med vänner? undrar Sofia. Det ska bjudas och förberedas fantastisk mat, så man får nästan prestationsångest när man själv blir bortbjuden. Och det värsta är att det är ens egna förväntningar det hänger på.

Gunilla håller med. Hon berättar att hon och sambon brukar ordna knytkalas med några vänner, så delar alla på förberedelserna och har mera ork över för att umgås.

– Även om jag arbetar som städare känner jag inte att vårt hem måste vara tipptopp, säger Gunilla. Jag tycker att det är på tiden att vi släpper kraven och trivs lite mer.

Mikaela upplever att helgarbetet gör det svårt att umgås med vännerna, men när hon är ledig bär det av till sjöss, till villan. Och vintertid gör en vecka i söderns värme susen.

– Fast ibland, när jag är som mest upp i varv, undrar jag nog om livet enbart är arbete...

Dagen blir som jag gör den

Både Sofia och Gunilla är aktiva i föreningslivet. Det kan både vara en källa till avkoppling och ombyte, men även en risk att bli alltför uppbokad.

– Jag hade tidigare ikväll bokat tid i min kalender att vara här hemma, enkom för att göra undan pappersarbete för en förening som snart har årsmöte, berättar Sofia.

Mikaela brukar tänka att dagen blir mycket lättare om man verkligen försöker att vara på gott humör själv.

– Häromdagen kom en irriterad kund in till disken och sa att det var något fel på bränsletanken där ute. Istället för att bli lika arg själv tänkte jag ”Nu ska jag vara positiv - så positiv så”. Och så log jag och sa att då får vi nog gå ut och se efter. När felet var åtgärdat hade kundens irritation försvunnit och jag fick ett riktigt vackert tack istället. Så det lönade sig att orka vara positiv.

Lev och njut idag!

Frida erkänner att hon sällan tänker på sin hälsa, för när man är ung och frisk tar man ofta hälsan och livet för givna.

– Jag strävar till att njuta av dagen, säger Gunilla. Vi skrattar ofta på arbetet och det känns bra! Jag behöver inte vara alla till lags, utan kan också tänka ur mitt eget perspektiv.

Mikaela försöker att ta vara på det lilla. Förra vintern blev familjen påmind om hur skört livet kan vara, så att se sina barn kan vara ett litet mirakel i sig.

– Jag tänker på mottot ”Lev idag”, avslutar Sofia. Inte skjuta upp för mycket positiva saker på framtiden, men också att inte älta sådant som inte går att ändra på.

Text och foto: Carina

Nordman-Byskata

gröna hörnan

Jord under naglarna

”Jord under naglarna och ljus i blicken.” Med de orden formulerade ledarna för skolträdgårdarna i Köpenhamn sin målsättning att lära skolelever odlingens konst.

Jag citerar dem ur den danska tvserien ”Bonderöven” som betyder ungefär ”bondlurken”. På svenska heter programmet ”Hundra procent bonde”, medan YLE har döpt det populära programmet till ”En tvättäkta lantis”. Serien handlar om bonden Frank Erichsen, som med fru och två barn, lever ett enkelt liv på en bondgård i närheten av Grenå på Jylland. Han går in för att använda manuella redskap och äldre metoder i arbetet på gården. En mycket underhållande programserie.

Det avsnitt , som mitt citat är hämtat ur, spelades för ovanlighetens skull in i Köpenhamn, där Frank går på upptäcktsfärd i hur stadsborna skapar sina egna gröna rum. Det rör sig inte så mycket om blomster och krukväxter, utan mera om köpenhamnarnas iver att odla grönt och ätbart på alla upptänkliga sätt. Som till exempel att konstruera sinnrika kruksystem i köksfönstret, där man i våningar odlar inte bara kryddgrönt, utan också sallat och till och med rädisor och morötter. Då måste driften verkligen vara stark, för det såg ganska invecklat ut.

Enklare är det då att gräva upp lite gräsmatta nära huset, på bakgården och andra liknande ställen. Små odlingsföreningar bildas till exempel i hyreshus eller radhuslängor. Det är verkligen beundransvärt. Till sist besökte Frank en skolträdgård, där man handgripligen lärde eleverna hur man kan odla sin egen mat. Härligt att se hur entusiastiska de unga odlarna var i sitt grävande, sående, rensande, vattnande och skördande. Mina egna skolträdgårdsäventyr från uppväxten i Vasa dyker upp i minnet. Jag undrar förstås, hur många skolor i vårt land fortfarande har odling på schemat?

Men jag har också färska gröna nyheter från Danmark och Köpenhamn, där min goda vän, sedan 1960-talet. Hon rapporterar redan nu i januari om blommande forsythia, eranthis (som vi kallar vintergäck), vårljung och trollhassel, som är en buske med vridna grenar och blom, som liknar gult trådtrassel. Det är en buske som jag så gärna ville ha i min trädgård, men den är alltför känslig för våra breddgrader. Jag har därför nöjt mig med en vanlig hasselbuske, som är på gränsen till härdig här.

Jag tänker nu ta in någon kvist forsythia och försöka driva den i blom.

Det är min

Har jag rejäl tur kanske jag något år kan skörda egna hasselnötter.

Jag tänker nu ta in någon kvist forsythia och försöka driva den i blom. Det är min lilla privata vårritual, som kan stilla min längtan till grönska och blomning. Men lite jord under naglarna har jag ändå redan hunnit få. Jag sådde en kruka med citronbasilika för tidig egen inomhusskörd. Dessutom sådde jag en eftertraktad kryddväxt, rödkvanne som på latin heter Angelica archangelika. Namnet vittnar om dess nästan arktiska hemvist. Kvannen är omtyckt bland samerna, och stjälkarna lär vara goda om man syltar dem. Jag har i flera år försökt få kvannen att gro utan att lyckas. För kvannen är januari såmånaden och sådden skall ställas utomhus för köldbehandling. Med lite tur lyckas det i år. Skam den som ger sig. Ljus i blicken och sinnet ska det vara nu när dagarna blir längre.

Carita Nyström

lilla privata vårritual, som kan stilla min längtan till grönska och blomning.

Fira eller träna i byns egen simhall

Simhallen i Övermalax

ligger alldeles i byns centrum, på samma gård som Aktia. Helena Hemming jobbar

som sekreterare på Bröderna Hemming

Ab, som idag äger simhallen. Hon tar emot bokningar och organiserar användningen av simhallen.

Helena Hemming berättar att simhallen är öppen för både privatpersoner och olika sorters grupper, men att den alltid måste bokas på förhand.

– I princip är simhallen tillgänglig alla dagar, vilka tider som helst, om inte någon annan är inbokad just då förstås, säger hon. Simhallen används främst av grupper. Medborgarinstitutet håller till exempel kurser här. Eleverna i Övermalax skola brukar simma regelbundet medan de andra lågstadieskolorna bokar hallen för simundervisning några gånger under en termin.

Kommunen bjuder nu

En grupp pensionärer brukar simma i privat regi, medan Bröderna Hemming står bakom vattengympagruppen som samlas på måndagskvällarna. Man kan också gå på vattengympa via mi, som har tre olika grupper. Då och då brukar även Folkhälsan ordna simkurser.

Den som vill simma gratis har möjlighet till det på söndagseftermiddagarna i februari och mars.

– Under den tiden har Malax kommun bokat simhallen så att den är tillgänglig för alla kommuninvånare, berättar Helena. Om man vill simma är det bara att komma hit på söndagar mellan klockan tre och sju och skriva sitt namn i häftet som

finns i omklädningsrummen. En övervakare finns på plats i simhallen hela tiden.

Fira födelsedag med bastu och simning

Simhallen har två omklädningsrum, en dambastu och en herrbastu. I anslutning till simhallen finns en gillestuga med kök och öppen spis. Om man vill ordna födelsedagsfest eller samlas med en grupp vänner kan man antingen boka både gillestugan och simhallen eller enbart gillestugan.

Helena berättar att simhallen har ungefär 2900 besökare i året.

– Det är ganska många. Trots det är det en ständig kamp att få tillräckligt många användare. Det är dyrt att hålla igång en simhall, konstaterar hon. Vattnet kräver noggrann skötsel och utrymmena ska hållas i skick. Vi tar ofta vattenprover för att kontrollera att allt är okej.

Själv brukar Helena simma i hallen då och då – mest om det är någon födelsedagsfest eller något släktkalas i gillestugan.

Malax Simhall

• Simhallen byggdes i Malax Sparbanks regi år 1982.

• År 2009 tog Bröderna Hemming Ab över driften.

• Bassängen har måtten 12,5 x 4 meter och ett vattendjup mellan 0,9 m som grundast och 1,7 m som djupast.

• Det finns dam- och herrbastu samt en gillestuga i anslutning till bassängen.

Roligt med vattengympa!

Ett trevligt gäng och ett rejält träningspass i bassängen. Häng med på vattengympa i Malax Simhall!

På måndagskvällarna brukar ett gäng glada damer träffas i Malax Simhall till ett vattengympapass. Just den här måndagskvällen är det extra ruggigt väder där ute, med snöslask och isande vindar. Då känns det skönt att komma in i simhallens fuktiga värme, sitta en stund i bastun och sedan kliva ner i det turkosa vattnet.

Jennie Stolpe, som är anställd av Bröderna Hemming Ab för att dra vattengympan, berättar att måndagsgruppen har tio deltagare.

– Det är en tvåspråkig grupp med deltagare från hela Malax. Jag tycker det är bra att det finns möjlighet att ha vattengympa här i Malax så behöver man inte fara ända till Vasa, säger hon.

Skonsam träning

Jennie är själv malaxbo. Hon är barnledare och håller morris och eftis i Yttermalax skola.

fick ta hand om vattengympan, berättar hon.

Vattengymnastik är en motionsform som är väldigt skonsam för kroppen. Samtidigt får man rejäl träning.

– Man kan inte sträcka sig då man vattengympar. Den sparar på lederna och musklerna, säger Jennie.

Hon trivs bra med den glada gruppen och tycker det är roligt att de också verkar trivas och vill komma på gympa.

– Det här är roligt och utvecklande för mig, säger hon. Jag lär mig själv en hel del samtidigt som jag lär ut åt deltagarna.

Klockan har hunnit bli sju och det är dags att börja. Jennie sätter på skivspelaren med svängig musik och drar igång uppvärmningen.

I trevligt sällskap

Hannele Nyfors från Övermalax är en av deltagarna. Hon gillar vattengympan just för att den är lättare för lederna än andra motionsformer.

och försöker minnas hur länge de hållit på. Kanske sju år?

Nina Ekroos från Långåminne gillar också att vattengympa.

– Det är allra roligast att träffa alla i gruppen och få lite rörelse och motion på samma gång, säger hon.

Hela gruppen är överrens om att gemenskapen ger lite (eller ganska mycket?) extra utöver själva motionen.

– Sällskapet är så trevligt här, säger Hannele Nyfors, och så har vi en bra lärare!

Men visst är det viktigt med träningen också.

– Nog blir man ”limi” efteråt, konstaterar någon. Det är bara att lägga sig på soffan då man kommer hem.

Att döma av de många hjärtliga skratten som ljuder i bassängen så får inte minst magmusklerna sig en rejäl omgång under dessa kvällar.

Simhallen finns i Övermalax centrum. Här hålls simkurser och vattengympagrupper, kalas och möten.

• Gratis simning för kommuninnevånarna söndagar kl. 15-19 i februari och mars 2015.

– Jag har också en simledarutbildning och tycker om att simma och röra på mig överlag. Det var tack vare det som jag

– Förr brukade jag gå på gym men nu är jag bara på vattengympa. Jag har varit med i den här gruppen ända sedan den började, säger hon

Text och foto: Johanna Granlund

Vattengympa är en trevlig och skonsam träningsform, tycker damerna som håller till i Malax Simhall under Jennie Stolpes ledning på måndagskvällarna.

I simhallen finns dam- och herrbastu och en gillesstuga som man kan boka för möten och födelsedagsfester.

Gemensamt Ansvar

Vi ser dem utanför butiker och på gator och torg. De bär vita västar med det kännspaka röda hjärtat på. De är frivilliga som vill vara med i landets största medborgarinsamling. De vill bära ett gemensamt ansvar för hjälpbehövande såväl i Finland som utomlands.

Första söndagen i februari körde den igång, insamlingen Gemensamt ansvar. En folkrörelse ledd av landets president Sauli Niinistö. Insamlingen är angelägen och allomfattande då den hjälper nödställda oberoende av härkomst, religion eller politisk övertygelse. Insamlingen ligger rätt i tiden. I politiskt och ekonomiskt utmanande tider finns det risk att bara se till det egna goda och blunda för hur grannen har det. Att stänga dörren för dem som ber om hjälp. Att glömma det gemensamma ansvaret.

I år kommer pengarna från insamlingen att gå till mindre bemedlade, ensamma och människor som av olika orsaker råkat i svårigheter. Visste du till exempel att det finns 700 000 finländare som lever under fattigdomsgränsen? Att fler än var tionde person du möter i butiken och på gatan är så fattig att pengarna ofta inte räcker till mat och kläder.

Värst drabbade är ensamstående föräldrar, de som hamnat utanför arbetslivet och ensamma människor som länge levt på utkomststöd. Trots tider av välfärd och ekonomisk uppgång så verkar samhällets stödfunktioner inte räcka till för att underlätta de här människornas livssituation. Vi märker det i de långa brödköerna, antalet hemlösa och personer med betalningssvårigheter. Vi märker det i slitna kläder och skor, i ett ökat intresse för hobbyverksamhet som är gratis och att många söker sig till församlingarnas diakonimottagning.

Utomlands stöder insamlingen Haiti och barns skolgång. Trots att alla i Haiti har rätt till utbildning så går få i skola eftersom majoriteten av skolorna är privata och skolavgifterna så höga att fattiga familjer inte har möjlighet att betala för den.

VI BYGGER I ELEMENT

Med kvalitet och till konkurrenskraftiga priser.

Fågelberget, KORSHOLM Tel. 322 3500, Fax. 322 5320 www.vallviktraelement.fi

• VVS- installationer • Reparationer

• Lagerförsäljning av all slags VVS-apparatur • Ventilation

• NIBE värmepumpar

MJ-Rör

050 - 5663 175, 06 - 3470 140 mj-ror@bob.fi Tistronhagavägen 32, 66240 Petalax

Välkomna in till oss!

Alexandra Stenfors är tillbaka från sin mammaledighet!

Janette, Anna, Heidi, Ida och Alexandra Gästgivarv. 4 A, Malax Tel. 365 1966 | www.saxdax.

MALAX FYSIO | Huhtaoja

• Fysioterapi / MDT

• Akupunktur

• Massage

• Medicinsk fotvård

Många barn är också tvungna att sluta skolan för tidigt och utan utbildning finns det sällan hopp om ett bättre liv. Med stöd från Gemensamt Ansvar kommer man att bygga skolor där också barn från fattiga familjer kan studera. Förutom att bygga skolor ska man också utveckla skolsystemet och kvaliteten på undervisningen.

Mannen med den vita västen pockar på min uppmärksamhet. Jag droppar några slantar i burken och känner mig delaktig. Mannen skiner upp och berättar vart pengarna går. Och fast jag redan känner till det så gläds jag över att höra hur han berättar om det. Så engagerat. Så ansvarsfullt. Så kristet. Lucas Snellman

HJÄLP! med TRÄNING och KOSTRÅD Personal Trainer Sara-Lotta Huhtaoja

06-3651 767 / www.malaxfysio.fi www.systersara.com

Går Du i byggtankar?

Behöver Du hjälp med förverkligandet av Din dröm? Ta kontakt så fixar vi det!

AB BYGGBOTNI

YGGBOTNIA A

• Ritar och planerar!

OY

Närpesvägen 19, tel. 224 3101

Obs! Gratis planeringssamtal 1 h!

• Personlig och skräddarsydd hjälp • Hemtjänst för olika behov • Följeslagare vid operation

• Hjälp vid rehabilitering • Barnfamiljens hemservice • Hushållsavdrag 45% vid beskattningen

Mer information: www.narhjalp.fi caritas@narhjalp.fi Tfn 040 507 7518

Även små företag blir stora med en annons i KustNytt!

Sabine tar emot Din annonsbokning tel. 344 1812, sabine@kustmedia.fi

I politiskt och ekonomiskt utmanande tider finns det risk att bara se till det egna goda och blunda för hur grannen har det.

Välkomna till Jossinas stugon på Koltaback!

Hembygdsföreningen i Petalax har renoverat och ställt i ordning en av de små, röda stugorna som står på kyrkbacken. Den kan nu användas av både privatpersoner och föreningar. KustNytt hälsade på när stugan invigdes med öppet hus den första söndagen i januari.

– Välkommen in i värmen! hälsar Kerstin Knip, som är ordförande i Petalax hembygdsförening. Tack vare den nya varmluftspumpen håller vi trivsam värme härinne även mitt i vintern.

Maj-Len Stenbacka häller varm glögg i muggar och bjuder pepparkakor vartefter besökarna stiger in i den hemtrevliga stugan. Sol-Britt Moss ber oss skriva våra namn i gästboken.

– Nu är det närmare femtio namn här under dagens datum!

Backstugorna på

Koltaback

– Enligt de uppgifter som vi har ska den här stugan vara uppförd här på Koltaback år 1876 av ”Kolta-Erk och Fia”, som egentligen hette Erik och Sofia Finne, berättar Margareta Björkholm. Däremot vet vi inte om stugan byggdes som ny här på

platsen eller om den eventuellt stått någon annanstans tidigare och monterades upp här på platsen det året.

År 1917 köptes huset, efter Erks död, av Johannes Nordman, som var bördig från Toby. Han var skomakare, timmerman och grävde gravar. Dessutom hjälpte han bönderna med olika sysslor.

– Johannes kallades i folkmun för ”Jossin”, en benämning som han dock själv inte riktigt tyckte om. Han gifte sig med elva år äldre

Vendla, som var dotter till de tidigare ägarna Erk och Fia. Vi vet inte idag om de kände varandra redan innan han köpte stugan eller om tycket uppstod småningom, säger Margareta.

Minnen från barndomen

Besökarna som droppar in i stugan utbyter minnen, som väcks där de sitter runt köksbordet. Väggklockan som nu hänger i Jossinas stuga fanns

förr i gamla folkskolan. Många skolminnen hinner avhandlas och återblickarna blir fler och fler.

– Jag minns att Jossin var storrökare, för det var alltid en stor hög med tobaksfimpar här i en skål där han satt och arbetade som skomakare, alltid med en tobak i mungipan, minns en besökare.

I kammaren intill storstugan finns en kappsäck, där man samlat ett urval av gamla tobaksförpackningar, som hade förvarats på stu-

gans vind. Där finns även reklam från Strengbergs i Jakobstad, där tillverkaren framhåller fördelarna med att röka just Saimaa, ”cigaretten som städse endast haft gynnsamma uttalanden av sina användare”.

”Brabergas Ester och Eva”

– Jossin blev nästan 82 år innan han dog år 1965 och testamenterade stugan till dottern Ester och dotterdottern Eva, förklarar Margareta. Ester och maken Einar Braberg drog runt kärror i trakterna häromkring, när de samlade in lumpor, tagel från häst- och kosvansar samt djurben, som de sedan sålde vidare.

Ester och dottern Eva städade under många år i Petalax folkskola. De flyttade till Luleå i Sverige år 1970, tillsammans med Evas dotter Margareta. Stugan användes därefter som sommarstuga av familjen. Ester dog år 1996.

Hembygdsföreningen tar

vid

– Vi tycker att det är viktigt att de här backstugorna bibehålls, förklarar Margareta. De berättar en historia för dagens unga och är en del av oss som bor och lever här idag. Därför beslöt hembygdsföreningen att köpa stugan när det blev till salu år 2010.

På Koltaback står idag tre små backstugor invid kyrkan, på ömse sidor om Kallkärrvägen. På samma område finns även muséet, så byggnaderna bildar en fin helhet.

i Petalax, men kan även hyras av mindre sällskap. Stugan har grundvärme på året om och modern utrustning, såsom toalett och fullt utrustat mini-kök.

”Jossin” var storrökare, som många karlar på den tiden. På vinden fanns ett omfattande urval av dåtida tobaksprodukter, som nu finns utställda i stugans arbetskammare.

När stugan varsamt renoverades tog man tillvara provbitar av de ursprungliga tapeter som fanns på väggarna.

Kerstin Knip och Margareta Björkholm är aktiva inom Petalax hembygdsförening. Vid invigningen av Jossinas stugon diskuterades de små backstugorna på Koltaback med bland andra Bengt Broo och Torvald Sandström.

Jossinas stugon har totalrenoverats för att dels utgöra arbetsrum för hembygdsföreningen

Johannes Nordman, mer känd som ”Jossin” gifte sig med Vendla, som var dotter till stugans tidigare ägare ”Kolta-Erk och Fia”.

– All verksamhet inom hembygdsföreningen bygger på att människor är intresserade och ställer upp med sin tid och sitt kunnande. Visst är vi glada för det bidrag som vi fick genom ett Leader-projekt inom Aktion Österbotten, men de medlen beviljades då vi själva bidrog med hälften av kostnaderna och en hel del talkoarbete. Så stort tack till alla frivilliga, berömmer Kerstin.

Temadagar och öppet hus

Jossinas stugon kommer i huvudsak att användas av hembygdsföreningen för att hålla sammanträden. Föreningen kan ordna sammankomster under den kalla årstiden, både för allmänheten och för skolbarn. Därtill kan de aktiva uppbevara gamla saker där, i stället för hemma i sina skrubbar.

– Hela vindsvåningen på Jossinas stugon var fullproppad med saker och ting, skrattar Margareta. Så nog finns det en hel del att gå igenom.

Den lilla stugan kan även hyras av mindre sällskap. Ungefär 15-20 personer ryms in i storstugan, där det efter totalrenoveringen nu finns anslutningar för vatten och avlopp och såväl kylskåp som utrustning att brygga kaffe och koka te.

– Det känns roligt att vi kan erbjuda Petalaxborna ett samlingsutrymme. Det går bra att kontakta någon av oss styrelsemedlemmar för att boka utrymmet till kostnaden 20 euro, uppmanar Margareta.

– Till sommaren planerar vi att anlägga en trädgård här vid Jossinas stugon, visar Kerstin. Både nyttoväxter och traditionella prydnadsväxter ska få rama in gårdstunet. Dessutom planerar vi att arrangera temadagar för skolbarnen och hoppas kunna hålla öppet för besökare i sommar.

Text och foto:

Carina Nordman-Byskata

Sylvi vann cykeln!

Sylvi Back i Södra Vallgrund vann cykeln i Kustmedias prenumerationslotteri 2014. Hon hade mest tur av alla. Vi Gratulerar!

De första som välkomnar mig på gården vid Sylvi Back är några bruna hönor, som är ute i ”vintervärmen” och pickar. Sonen Anders, som bor i närheten, berättar att de har nio hönor som värper fina ägg och att de huserar i det före detta fähuset hos Sylvi nu under vintermånaderna. Hans dotter Madelene lyfter upp en höna i famnen.

Vid ytterdörren till egnahemshuset välkomnar mig Sylvi.

Prenumerant långa tider

Kustmedia har ordnat lotteri bland betalande prenumeranter i många år. Deltar gör personer som förnyar eller betalar en prenumeration på ByaNytt eller KustNytt under tiden 1 januari till sista november. Dragningen förrättas så att datorn slumpmässigt väljer ut ett kundnummer. Vinsten, för den som hade mest tur, under 2014 vann en damcykel från Tähtipyörä i Solf.

Den här gången var det Sylvi Back som hade mest tur av alla. Och hon blev så glad för det och så glad för blombuketten från Kustmedia. Sylvi har varit ordinarie prenumerant på ByaNytt i långa tider.

bjuder på kaffe och vi pratar om nutid och dåtid, om livet.

Sylvi är nöjd och hon mår bra. Barnen är tre: Anders, Stefan och Sune. Barnbarnen är åtta till antalet och barnbarnsbarnen är tio. Hon visar mig bokhyllan med de många fotografierna.

– Ibland är det någon som undrar varför jag har alla de här fotona. Jag brukar säga att det är för att jag ska få säga godnatt till dem när jag går och sover, ler hon.

– Jag tycker så mycket om barn och ungdomar. Och nu – nu är det toppen för nu behöver jag inte byta blöja utan nu bara leker jag, skrattar hon.

tillsammans drev de bland annat jordbruk i byn. Bruno var också rörmokare. Hon känner sig priviligerad som får ha alla tre sönerna och deras familjer i närheten, då de också är bosatta i Södra Vallgrund. Själv är hon född och uppvuxen i Replot i en stor familj med sju syskon.

Egnahemshuset byggde de i början på 1950-talet och här trivs Sylvi bra.

– Vid en ålder av 85 behöver jag inte kämpa så mycket mera med allt möjligt.

Hon sköter trädgården, där hon bland annat har femtio olika sorters rosor, enligt ork och lust.

– Jag tycker om rosorna. Med dem är det inte så mycket ”krafsas”. Jag ger dem näring ibland och vattnet kommer ju från himlen, säger hon och skrattar igen.

Hon har varit föreningsaktiv och aktiv inom missionsförsamlingen men tar det lugnare nu.

– Jag går ut på promenader en eller ett par gånger per dag. Jag har många vänner jag gärna hälsar på och hjälper om det behövs.

Det blir en lånecykel

Hon cyklar inte så mycket mera men ett av de yngre barnen föreslog att hon skulle ha den nya cykeln hemma och så får familjemedlemmarna låna den och ta sig en cykeltur i byn närhelst de vill.

– Det var ju en jättebra idé, tycker Sylvi.

Under 2015 är vinsten i lotteriet ett resepresentkort från Istravel. Vem som vinner den vet vi december i år.

”Jossin” var mångsysslare. Förutom att han var skomakare arbetade han som timmerman och gravgrävare samt lät sig städslas för sysslor av traktens bönder.

Tycker om barn och ungdomar

Vi får en så trevlig stund vid köksbordet, Sylvi och jag. Hon

Hälsar på vänner

Sylvi är änka sedan tio år tillbaka. Hon var gift med Bruno och

Text och foto: Lisbeth Bäck

1000-kornsvikten GRATIS i samband med grobarhetsanalysen våren 2015!

Gror Ditt utsäde? tt www.hortilab.fi Vasavägen 41, 64200 Närpes Tel. 06-347 4250

Oberoende analyser av DON-mögeltoxin i spannmål!

AKTUELLA 129802 Bosniska | Kursledare Aida Simidzija Ons 4.3-8.4 kl. 18.30–20 Korsnäs skola. 810222 Bondost | Kursledare Tina Lindell Lö 7.3 kl. 10–13.15 i Övermalax skola. 830234 Powerväxter - naturens egen medicin Må 16.3 kl. 18.30-20 i MI i Petalax. Kursledare Anna Hintsala. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Anlita våra annonsörer!

Sylvi Back gläds åt turen i Kustmedias prenumerationslotteri.

Barnbarnet Daniela tillsammans med en av hönorna.

Stretchning gör dig rörligare

Vi har fått lära oss att det är viktigt att stretcha efter träning. Men är det så, och i så fall varför? Det finns delade åsikter, och några bevis för att stretchning skulle lindra träningsvärk finns inte. Däremot ökar den rörligheten och minskar risken för skador och sämre funktionalitet. I en rörlig kropp mår du dessutom bättre än i en stel!

När man tränar blir musklerna stelare, och tränar man inte rörlighet – det vill säga hoppar över stretchningen efteråt – byggs stelheten upp allt mer, vilket på sikt leder till minskad funktionalitet.

Man kan enkelt testa sin rörlighet i armarna och övre kroppen genom att kolla om man når sin andra arm i den här positionen. För Yngves del är det inga problem. Stretchning hjälper dig att bli rörligare, om du är så stel att det inte är möjligt.

På Kroppsverkstaden vid Malax Fysio hittar vi Yngve Lolax, pensionär som är mån om att röra på sig och hålla kroppen rörlig, speciellt på lite äldre dar. Han tränar Yin, en form av yoga, i Vasa varje vecka, samt cirkelträning på gymmet i Malax en gång i veckan tillsammans med en kompis.

– Tidigare tränade jag både styrka och kondition regelbundet, men fick besvär med hjärtflimmer och var tvungen att ta det lite lugnare en tid. Det var då yogan kom in i bilden. Det är en form av djupstretchning som ska gå ner på bindvävsnivå, berättar Yngve.

Yogan har gjort honom rörligare och omfattar dessutom övningar som man kan göra hemma. Nu har Yngve även börjat på SaraLotta Huhtaojas Kondis/Core träning också en gång i veckan, för att testa lite om det fungerar med tanke på hjärtat.

– Jag vet inte riktigt var jag har hjärtat nu så att säga, ler Yngve.

Under cirkelträningen håller han en lämplig pulsnivå och tar inte ut sig helt – träna är något han gör för att han mår bra av det. Varje paus avslutas med en kort stretchning av de muskler han jobbat med.

Om man istället stretchar direkt efter träning, när musklerna fortfarande är varma, hjälper man dem att slappna av. Dessutom ökar blodcirkulationen och även återhämtningsprocessen.

Fyra olika typer

Stretchningen kan även delvis förhindra smärta i musklerna, eftersom dem ökade blodcirkulationen hjälper till att transporterna bort eventuell mjölksyra och slaggprodukter från musklerna, men det finns som sagt inga bevis på att stretching skulle hjälpa mot just träningsvärk.

Däremot finns det en del forskning som visar att speciellt statisk stretchning före träning försämrar din prestationsförmåga. Det gäller dock enbart statisk stretchning –inte dynamisk sådan, och vi ska här titta närmare på de fyra olika typerna som stretchningen delas in i.

Stretcha på olika sätt

Alla typ av stretchning innebär att du töjer ut dina muskler. Det kan göras på olika sätt:

Aktiv stretching: Man töjer ut muskeln med hjälp av egen muskel-

Yngve Lolax från Malax tränar Yin, en form av yoga, något som gjort att han bibehåller bra rörlighet i kroppen. Efter varje träningspass på gymmet är han noga med att också stretcha musklerna – här är det baksidan av benet som töjs ut genom att man lägger upp det vinkelrätt på en höjd.

kraft. Exempelvis så spänner man framsida lår för att töja baksida lår.

Passiv stretching: Man använder sin vikt, ett redskap eller en partner för att töja ut en muskel.

Statisk stretching: Man går till ett ytterläge för att sedan hålla kvar ytterläget i 30-60 sekunder.

Dynamisk stretching: Man rör sig hela tiden och uppnår bara ytterläget i en sekund.

Beror på vad du tränat

Vilka muskler man ska stretcha beror förstås på vad du tränat. Har du sprungit är benen självfallet prioritet ett. Har du gått igenom hela kroppen på ett gympapass eller med styrketräning, bör du också gå genom hela kroppen i stretchningen. De sju största musklerna man då

ska töja ut är framsida lår, baksida lår, vader, rumpa, höftböjare, rygg och bröst. Har du styrketränat armarna kommer även de till. Man kan också konstatera skillnader i vikten av stretchning beroende på vad man tränat. Styrketräning i sig ger dig inte förkortade muskler – med ett bra träningsprogram blir man istället smidigare och rörligare än majoriteten av befolkningen. Om man däremot känner sig stel och orörlig i sin träning, är det en bra idé att stretcha eller utföra någon annan form av rörlighetsträning. För att stretchningen ska bästa möjliga effekt bör varje övning göras i minst 20 sekunder, och direkt efter passet medan kroppen ännu är varm.

Text och foto: Anna Sand

Faktakällor: www.fitness.se, www.konditionstraning.se, www.stc.se, www. styrkelabbet.se

I en rörlig kropp mår du dessutom bättre än i en stel!

Stanley Kongari har rört sig i KustNyttområdet sedan 1990-talet. Självklart yppar han inte sina kundkontakter, men åtminstone här på Bergö vet jag att han har en rätt stor kundkrets som han besöker då och då. Han besöker också min svägerska i Harrström och förmodligen också någon till där. Ibland när vi ringts har han varit i Pörtom. Vid intervjutillfället berättar han att den förste personen han besökte på Bergö var Erik Pada, en av de två adventister som fanns här då. Idag är Erik Pada död. Men Stanley vill på detta sätt berätta om sin verksamhet och att de pengar som han får via sin försäljning här i bygden går till välgörande ändamål.

Iris Sjöberg berättar:

Stanley Kongari vill bygga broar

Det är inte vilka broar som Stanley Kongari vill bygga, utan en kulturbrygga mellan två väsensskilda länder: Indien och Finland.

– Jag vill skapa en bättre förståelse mellan våra kulturer, säger Stanley Kongari. Själv startade jag med positivt tänkande och stark tro. Han slår ut med armarna och fortsätter: Så har jag fortsatt och ... Det kommer ett glitter i hans ögon: ... jag tycker att jag lyckats bra, över förväntan!

Eftersom han vistas i båda kulturerna ser och förstår han skillnaderna. Stanley är pastor och har arbetat som sådan i tio år. Numera är han enbart predikant, så att han får mer tid att arbeta för olika projekt i Indien. Men förutom att ha studerat religion och skrivit en doktorsavhandling i kristet ledarskap, har han också utbildat sig inom marknadsföring. Han verkar vara en man med visioner och handlingskraft. Och han är väldigt pratsam och vill gärna diskutera. Han vill skapa relationer och vänskapsförhållanden i sina säljkontakter. Försäljningsområdet omfattar, förutom Österbotten, hela Nyland och Åbolands skärgård. Ibland åker han på säljturné till Sverige, där han

också har bott. Han har också bott i Norge och på Island.

En försäljande pastor

Kanske har han knackat på din dörr denne adventistpastor, som reser runt och säljer produkter tillverkade i Indien. Han pratar och förstår svenska, men vill man testa eller förbättra skolengelskan, övergår han gärna till det engelska språket. Under årens lopp har utbudet varierat. Han säljer mattor, sjalar, dukar och prydnadsföremål i olika material, bland annat. Allt tillverkat för hand av indier i hemindustri. Och pengarna går tillbaka till Indien. Ibland kanske någon är sjuk och inte har råd med läkarbesök, sjukhusvård eller mediciner. Då har Stanley möjlighet att sända över de pengar som behövs.

– Genom min utbildning och mina förmågor vill jag hjälpa mitt folk, förklarar han. Min mission är att hjälpa de fattigaste. Allt är möjligt om man bara vill. Att ge upp är ingen lösning. Han tycks se möjligheter överallt. Genom försäljning och övrigt stöd har åtminstone trettio skolor byggts och ett internat för flickor har uppförts nära Siliguri i norra Bengalen, i Assamområdet. Skolområdet i Siliguri har jag själv besökt och sett med egna ögon. I södra Indien har byggts en skola med internat för sköterskestuderanden. Han och hans förening TEACH International

Association stöder också vattenprojekt, har fadderbarn och har uppfört ett sjukhus i två våningar, med möjlighet att bygga fler våningar. I dagsläget har sjukhuset 65 bäddar. Det här sjukhuset har också en mobil klinik, som far ut till byar, till dem som inte själva kan ta sig till ett medicinskt center.

– Men, påpekar han, vi kan inte bygga och styra sådant här från Finland. Mycket hänger på koordinationen och kontakterna. Får du kontakt med de rätta personerna,

då flyter det, då går det vägen – om inte, då går det dåligt. Hans bror Markus är en av de länkar som ser till att de olika projekten fås att fungera. Att Stanley har förbindelser överallt, det kan jag verkligen intyga. På vår resa i Indien tillsammans tyckte jag att Stanley hade kontakter vart vi än kom. No problem verkar vara ett uttryck specifikt för Stanley.

– Vi bygger, men folket på orten tar över, anställer folk och driver verksamheten, understryker han.

Stanleys bakgrund, liv och leverne

Han är född i Ranchi, söder om Calcutta och kommer från fattiga förhållanden. För Stanley är utbildning synnerligen viktigt. Han har arbetat sedan han var 16 år för att finansiera egna studier och bidra till att hans fem syskon också fått möjlighet till utbildning. Bara 25 år gammal, år 1981, anlände Stanley till Stockholm, till Adventistkyrkans församling. Han visste ingenting om Sverige, när han anlände till Stockholm med en polsk färja.

– Jag hade 20 dollars i fickan, ungefär 160 kronor, och blev chockad över hur dyrt allting var. Och ytterligare en chock fick jag när jag tog bussen in till city. Nästan folktomt i en lyxig buss! Året därpå inledde han studier i England. Sedan for han på vidareutbildning till Amerika och blev klar 1986. Under den här tiden gifte han sig. Hans fru ville inte bo i Amerika så paret valde ett neutralt ställe: Norden.

Noshörningen som pryder vårt vardagsrum är tillverkad av sesamträ. Den är tillverkad förhand med enkla redskap av en ung man med dålig syn. Den här killens arbetsplats fanns hemma, han satt på marken utanför hemmet. Men stället var snyggt och propert, jag garanterar, för jag har själv sett det. Fast första sändningen noshörningar hit till Finland bröts sönder i mindre bitar av misstänksamma tullmän som var på jakt efter smuggeldroger.

Idag bor Stanley i Purmo med sin irländska fru och han har fyra barn och tre barnbarn. Barnen är mellan 14 och 28 år gamla och alla är födda i olika land: Irland, Norge, Sverige och Finland.

Text och foto: Iris Sjöberg

Stanley Kongari och Rohit Daniel från Ranchi. Rohit Daniel är just nu i Finland, vid Uleåborgs universitet, för fortsatta studier.

I Indien har han studerat journalism i Chennai (Madras). Ibland hjälper han Stanley för att lära sig hans säljteknik.

Ögonblick

I den här ögonblicksbilden från vårt bröllop den 2 augusti 2014 har min kusin Linda Holmgren lyckats fånga den kärlek, glädje och värme som omgav oss på vår bröllopsdag. Vi är för evigt tacksamma för alla vackra bilder vi fick av henne efter bröllopet!

Anna Holmgren & Timo Koskelin

Korsordsvinnare

Tack alla som sände in korsordssvar och deltog i utlottningen av en överraskningsvinst. Den här gången vann GULLVI NORRAS på Kronbackavägen i Korsnäs. Vi Gratulerar!

Redaktionen

Minnesord

Jörgen Holtlund, Umeå

14 januari avled Jörgen Holtlund i en ålder av 85 år. Han levde ett aktivt och innehållsrikt liv fram tills han för några år sedan drabbades av sjukdom. Närmast anhöriga är hustrun Gretel och barnen Kjell, Siv, Lena och Alf med familjer samt övrig släkt.

Jörgen föddes i Korsnäs i svenska Österbotten som nummer tre i en syskonskara av sex barn. I ungdomen var han aktiv som idrottare. Han var tio år när andra världskriget och finska vinterkriget bröt ut. Det påverkade hans liv eftersom flera i hans närhet gick ut i krig.

Han utbildade sig till målare i Kvevlax och fick i 20-års ålder jobb som billackerare i Kristinestad. Ungefär samtidigt träffade han Gretel Sandman från grannbyn Taklax och de gifte sig 1953. Året därpå föddes äldsta barnet Kjell. 1955 fick Jörgen jobb i Umeå där han under större delen av sitt yrkesverksamma liv drev en målerifirma som sonen Alf tagit över.

Musiken var ett stort och livslångt intresse. Han spelade med i ett band i ungdomen och var mångårig och uppskattad medlem i Umeå Dragspelsklubb och gruppen Strokarna.

Hembygden i Finland låg Jörgen varmt om hjärtat. Varje år så länge han hade hälsan tillbringade han flera semesterveckor i den stuga som han själv har byggt nära föräldrahemmet och på höstarna var älgjakten ett återkommande inslag.

Vi barn har härliga minnen av allt roligt vi gjorde tillsammans i stugan, till exempel åkte ut med motorbåten och badade, fiskade, och kvällstid packade vi in oss i bilen och åkte på älgsafari. Vi spelade fotboll på gräsmattan med Jörgen ”mor/ far-farelli” i mål. Ofta satt han ute på altanen på kvällarna och spelade dragspel. Då trivdes han allra bäst.

Han månade om familjen, barn och barnbarn stod hans hjärta nära. Han ställde alltid upp för oss.

Vi önskar Jörgen frid och bevarar våra underbara minnen av honom i våra hjärtan.

Vi kommer för alltid att sakna vår fina, lugna, snälla, trygga make och pappa. Sorgen är kärlekens pris.

Gretel och barnen Kjell, Siv, Lena och Alf

Kommer Din KustNytt till

rätt adress?

Bästa prenumerant.

Tack om du meddelar oss ifall du byter adress då vi inte nås av uppgifter från ordinär flyttanmälan.

Adressändringar kan göras på hemsidan: www.kustmedia.fi, via e-post: prenumeration@kustnytt.fi eller per telefon till Tomas Bäck, telefon: 344 1814.

Redaktionen för KustNytt

välkommen till världen

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt och/ eller ByaNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan ge fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

Annika och Kjell Nyström i Petalax fick en flicka den 17 november 2014. Hennes födelsemått var 4285 gram och 54 centimeter. Olivias storebröder är Melvin, fyra år, Lucas, åtta år och Casper, tio år.

Lisbeth Bäck

hipp hurra

gratulationer

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

Skicka in Dina gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Grattis”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha foto i retur. Du kan också skicka in din gratulation per e-post till grattis@kustnytt.fi. Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 25 februari 2015. Bland alla bidrag till Läsarnas sida lottar vi ut en present. Meddela därför också adressen till den person som gratuleras så att vi kan överraska vinnaren. Karolina fick en present. Grattis!

Karolina Möllerström på Färingsö gratuleras på 7-årsdagen 21.2.15 Från farmor och farfar samt stora faster och lilla faster med familjer.

Vår skolpojke Lucas Nyström i Petalax får många försenade grattiskramar på sin 8-årsdag som var den 12 januari av mamma, pappa, Casper, Melvin och Olivia.

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Vår legokille Casper Nyström i Petalax får många försenade grattiskramar på sin 10-årsdag som var den 1 oktober av mamma, pappa, Lucas, Melvin och Olivia.

Leo Asp i Svarvar får många grattiskramar på sin 4-årsdag den 17 februari från Isac, Eric, mamma och pappa.

Prenumerera på Kustnytt!

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Tomas 344 1814 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Skidspåret i Petalax är populärt, både bland äldre och yngre åkare. Mikael Nylund, Jens Krook och Mia Berglund pausar i Kallkärränden av stickspåret som ansluter till den runda delen av banan, drygt en och en halv kilometer söderut.

Skidsektionen inom Petalax idrottsklubb har fått ett anslag från Malax kommun för att grundförbättra delar av elljusspåret och dra anslutningsspår till skolorna.

– Vi är glada över att kommunen beviljade oss en summa pengar, så att vi kan hålla skidspåret i Petalax gott skick, och samtidigt underlätta för eleverna att använda spåret, inleder Mikael Nylund.

Tvådelad skidbana

Skidåkaren kan välja två utgångspunkter att starta från: antingen vid sportplanen eller från Kallkärrvägen, en knapp kilometer längs vägen bakom kyrkan i Petalax. – Sedan gammalt finns en O-formad bana som mäter 1,7 kilometer, berättar Mikael. Den är

Full fart i skidspåret

i riktigt bra skick nu, för vi körde ut ett ordentligt lager med flis och sågspån före snön kom. Det innebär dels att banan blir jämn och dels att snön inte smälter så fort det blir tögrader.

Såväl denna cirkelformade bana, som det stickspår som leder till banan från starten i Kallkärr är belyst kvällstid fram till klockan tio på kvällen. Om man börjar från Kallkärr och åker runt hela spåret blir hela banan totalt 3,4 kilometer lång.

Nya anslutningsspår

För de medel som kommunen bidrog med har Mikael, som till yrket är grävmaskinsentreprenör, berett marken vid sidan av Kallkärrvägen.

– Nu har jag i veckan jämnat underlaget för anslutningsspåret, som går från lågstadieskolan hit till Kallkärr. Dessutom färdigställs grunden som bäst till ett stickspår till högstadiet och gymnasiet.

Petalax ådal muddras som bäst och massorna från vallen lagras

Skidbanan är utmärkt med blå heldragen linje och de båda startpunkterna med stjärnor. Dragningen av det nya anslutningsspåret syns som streckade linjer med rött. (Illustration av Carina Nordman-Byskata, utgående från google maps)

invid skidspåret. De här jordmassorna kommer Mikael att köra ut på anslutningsspåret från Kallkärr senare i vår, för att jämna ut mellan stenar och ojämnheter.

Bra motionsslinga

– Häromkvällen räknade jag att vi var närmare tjugo skidåkare samtidigt i spåret, säger Mikael, som själv är

flitig skidlöpare. Banan passar både för nybörjare och för dem som vill skida för att upprätthålla konditionen eller träna inför något lopp. Man kan skida både skatestil och klassiskt och en mjukt sluttande backe finns längs den cirkelformade sträckan av banan. Övriga årstider kan man jogga eller promenera längs banan. Eftersom den runda delen av banan är dragen i ett skogsparti blåser det betydligt mindre än på öppen mark. Vintertid erbjuder träden bra skydd både mot att solen smälter snön och för kalla vindar i skidspåret.

Det är förbjudet att köra med snöskoter i skidspåret. På vintern är hundar förbjudna längs spåret, men resten av året går det bra att promenera med hund längs banan. – Vi kan vara riktigt nöjda med och stolta över den här skidbanan, sammanfattar Mikael. Det är roligt att även skidåkare längre ifrån väljer att komma hit och skida!

Text och foto:

Carina NordmanByskata