ByaNytt 1/2024 Tema Hälsa & Välmående by Kustmedia

BYA NR 1/JANUARI 2024

KORSHOLMS MÅNADSTIDNING

6 430030 490207

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

ISSN 0780-4555

WWW.LOKALNYTT.FI

SPRING TILL JOBBET – EN HÄRLIG START HÄLSA & VÄLMÅENDE KUL PÅ KARAYOGA

Efter den resan var jag fast

STICKA KORSHOLMSTRÖJAN!

Skidhjältarna i Solf

MÖNSTER I TIDNINGEN

WASA SKATILA UF FYLLER 130 ÅR Bevarar Karperöfoton

Behöver du hjälp FÖLJ OSS! ENERGIPELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

byanyttkustnytt ByaNytt & KustNytt

• Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Sprutmålning • Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

TILLSAMMANS ODLAR VI DIN EKONOMISKA VÄLFÄRD!

SÄTT IN EN SPIS OCH SPARA PENGAR!

Välkommen för att diskutera.

Även olika kassetter till gamla öppna spisar!

Ta kontakt! 045 1112135 Emelie Sandelin info@esmm.fi

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

takkahuone.com

BYA

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

Balans och jämna knyckar

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi Tfn 0500 267 119

VÄLKOMMEN TILL BYANYTT. Julpratet för några veckor sedan känns redan långt borta och det blir ljusare för var dag. När jag skriver det här är det valdag på söndag och när tidningen utkommer var det valdag i söndags. Det är presidentval i Finland och i februari vet vi vem som blir republikens president de kommande sex åren. Jag har förhandsröstat. Börjat med det på senare år. Tidigare var jag noga med att det var valdagen som gällde, som för att spara högtidsstunden tills valdagen. Jag hoppas att ni har röstat. Blir det en andra valomgång får vi rösta igen. Det är viktigt att rösta. Inte för att vi måste utan för att vi får och kan. I DEN HÄR tidningen har vi gett hälsa och välmående extra uppmärksamhet. Bästa grejen är att främja sin hälsa och sitt välmående. Bästa investeringen när allt kommer omkring. Att sköta om sig och vara snäll mot sig själv. Janå, vem nu jag är att påstå. Lever inte upp till så som det borde vara men på något plan är jag mera snäll mot mig själv än förr.

Unnar mig och försöker prioritera bra saker. Alla mina kompisar på jompakursen är bättre på jompa än mig men nu går jag i alla fall på kurs. Jag simmar vidare i kallt och varmt och jag promenerar gärna. Emellanåt påminner jag mig själv om att andas från magen och jag är anmäld till en föreläsning som handlar om lymfsystemet. Jag sover gott, jag äter ganska rätt och äter mycket. Mina göralistor är långa och när det skrivs extra mycket känner jag av det i handlederna. Ja, ni fattar. Jag sköter mig både bra och dåligt, det är för mycket av det ena och för litet av det andra. Balans, bra helhet och jämna knyckar är bäst. Grattis till er som lyckas. Jag jobbar på det. Jag läste ett citat i det digitala flödet som motsvarar mitt resonemang sedan många år tillbaka – att det blir bättre nästa vecka. Citatet löd: Att vara vuxen innebär att säga ”men efter den här veckan kommer saker att lugna ner sig lite” om och om och om igen.

och 24 av dem var på plats tillsammans med årets Luciatåg och en hela salen fylld med publik i alla åldrar. – Jag vill rikta ett hjärtligt Tack till hela stora gänget lucior som kom till festen, säger arrangören Susanne Granholm och tillägger

intressant då jag själv bodde i Karperö i många år. Jag känner till platser, släktnamn och liknande foton har jag bläddrat i ur lådor på den dåvarande egna vinden. Så fint ni arbetar med att bevara och dokumenterar. Vilken tjänst ni gör eftervärlden och kommande generationer. Det finns uppgifter och namn och text om fotografierna. Det är bäst. För foton utan namn och årtal och annan info – det finns det redan tillräckligt av uppe på vinden i många hem. Ni gör ett jättebra arbete! GOD FORTSÄTTNING PÅ 2024. SKÖT OM ER!

att den allra första lucian var Carina Häggqvist, född Berg. Alf Burman berättade att Kvevlax församling ända fram till år 1997 ordnade byafester i alla byar som hörde till församlingens område. Efter det började en del byar ordna den i egen regi I Koskö

Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@byanytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING

Torsdagen den 25 januari 2024

Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 1/2024: Anna Sand, Linnéa Strömfors, Charlotta Frantz, Joakim Snickars

HEJA ER INOM gruppen ”Karperöfoton förr och nu” på facebook. Jag följer er och ert. Väldigt

Luciafest i Koskö i femtio år - hittills NU SKRIVER VI januari 2024. Men låt oss backa tillbaka till december 2023 och den extra fina Luciafesten i Koskö. Det var femtionde gången som Koskö hembygdsförening ordnade Luciafest. Alla femtio lucior hade bjudits in till festen den 10 december 2023

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i över 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar.

ägde festen rum i samband med luciafirandet. Från och med 2023 har byafesten bytt namn till Luciafest. Av den här anledningen brukar församlingens präst delta och så också i år då kyrkoherde Fredrik Kass hade taltur vid festen. Övrigt program var musik, servering och ringlekar. – Vi fortsätter så länge byborna vill komma på luciafest, hälsar Susanne Granholm. Text och foto: Lisbeth Bäck

ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt. TRYCKERI Botnia Print, 2024 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 60 €, EU 65 € Övriga världen 67 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 112 €, EU 122 € Övriga världen 126 € ANNONSPRISER 2024 ByaNytt: 1,67 € per sp.mm. KustNytt: 1,67 € per sp.mm. Blickhörnan (50x50 mm): 140 € Faktureringstillägg: 3,75 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Luciafest i Koskö 2013. Med på bilden är: Sara Kock, Susanne Granholm, Alina Backman, Melinda Gammelgård, Sandra Ek, Camilla Backman, Amanda Fors, Linnea Backman, Jenny Helsing, Carina Berg, Erika Vuorinen, Annika Mörk-Nygård, Anna-Lotta MörkNygård, Ulrika Hedman, Viveka Rabb, Emilia Dahl, Ann-Kristin Burman, Nathalie Björkstrand, Agneta Eriksson, Tilde Mörk, Terese Rådman, Viktoria Vestergård, Ellen Nygård (årets lucia), Eliana och Nima Giri, Alexandra Kock, Lia och Enya Österberg, Elise Nygård, Filip Wiik, Ivar Mörk, Adrian Hautala samt Victor och Maja Konvalj.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

3 PÅ REVY

FYRKLÖVERNVINNARE

Smedsby UF

Gunilla Fant vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 358 Tröstpriser fick Emil Eriksson i Koskö och Martina Lax i Jeppo. Gratulerar till alla vinnare! Gunilla Fant berättar att hon nyss fyllde 75 år och håller sig pigg och aktiv med att arbeta på gården, bära in ved och pyssla i trädgården. – Om somrarna har jag växthus, där odlar jag gurkor och tomater. Vi håller oss även med potatis- och grönsaksland. Gunilla bor i Petsmo med ”gubben” och två ”kissor”, Skrållan och Fridolf. När hon inte pysslar på gården eller på villan så syr hon gärna eller plockar bär. – Ett annat intresse som jag har är loppis, på sommaren far jag varje söndag med dragkärran in till Vasa torg och säljer. Gör mig av med sånt som vi inte behöver och ibland får jag saker att sälja av grannarna också. Mycket på gång med andra ord. Gunilla vinner ett presentkort till K-kedjan.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

DET VAR SKRATTVÄNLIGT då Smedsby UF öppnade upp dörrarna för årets revy: RITSCH-RATSCH-REVY. För manuset står i huvudsak Jakob Johansson, som också regisserar, Mikael Gädda, Gitta Schoultz-Ekblad och Måns Backman. Också i år har Ulf Lassander stått för illustrationer och byggt dekor/andra attribut tillsammans med Mikael Gädda, för kostymer ansvarar Ann Philp, peruk och mask bär Tove Lundströms signatur, Christian Rönn sköter ljud och ljus plus att han gjort programbladet. Jonas Bergqvist har fotat och Tomas Fant har gjort bakgrundsmusiken. På scenen ses Måns Backman, Kira Bruun, Olof Englund, Isak Gädda, Mikael Gädda, Fanny Käld, Jeanette Levlin-Rönn, Ann-Sofi Loo, Kristian Nordblad, Sofia Renkonen, Birgitta Shoultz-Ekblad och Hans Svahn. Föreningens ordförande Mats Ekström hälsade alla gäster välkomna och delade ut programbladen. Revybesökare strömmade in. Det var hjärtligt och skrattvänligt och lokalt och värdsligt. Revyn Mikael Gädda målar lokalin. handlar om ett gäng ungdomsföreningsaktiva som ställer till med revy. Under tiden händer helt konstiga saker samtidigt som både smått och stort uppmärksammas. Roligt att Smedsby vågar prata politik och aktuella ämnen på scen. Se Smedsbyrevyn, den pågår fram till mitten av februari.

HOS OSS FÅR DU SNABBT

Tävla och vinn EN ÖGONLÄKARTID PRESENTKORT 1

PRESENTKORT 2

Presentkort till S-kedjan, värde 40€.

Presentkort till Bacchus – Svenska Klubben, värde 40€.

Presentkor t värde 40 €

TÄVLINGSSVAR B1023: FRÅGA 1:

Dansanta ministrar.

Presentkort värde 40 €

Text och foto: Lisbeth Bäck

atiner r e p o s n och li r14,8,7,20 r a t s å FRÅGA 3: r G köa! t t a n a t u gar FRÅGA – 4: 4,9,15,23 handlin FRÅGA 2: 13,1,11,17

VÖRÅ SKIDCENTRUM

-ljusbe on. L P I ! t e h Ny ög för torra

- för hela familjen -

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 7 februari 2024. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Det går också bra att kopiera kupongen eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920.

Från vänster Kristian Nordblad, Måns Backman, Sofia Renkonen och Mikael Gädda.

Boka tid hos våra ögonläkare,

SENIORJUMPPA I SMEDSBY skidspår • slalombacke • wintertrail • pulkbacke så • grillplats berättar vi om just du skulle ha 1

nytta av den nya behandlingsformen.

De här fyra detaljbilderna har vi plockat kl. 10:45 Cirkelträning i gymmet • Måndagar ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns? • Torsdagar kl. 10:00 Seniorjumppa

44,90€ /månad BÄSTA PRENUMERANT!

Tel. 010Köp 5088 100 på easyfit.fi/sv in Tack omeller dukom meddelar oss ifall du byter vaasa@silmasairaalapilke.fi Matildavägen 2 (OP-Arena) Vasaespl. 17, 65100 Vasa adress. Adressförändringar måste med-

VI HAR ÖPPET: direkt oss, annars sänds tidningen Ti,DINA Todelas kl. FÖTTER 16-18 | On, Lötill kl. 10-12 JAG TAR HANDMå, OM

/voraskidcentrum I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra: – Vi har numera... – Ofta har vi...

– Allra bäst blir..

www.silmasairaalapilke.fi som förr till den adress som vi har i vårt (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min) • Medicinsk fotvård register. • Även hembesök • Presentkort

www.vora.fi

ADRESSÄNDRINGAR KAN GÖRAS

I detta nummer har vi gömt fyra på hemsidan: www.lokalnytt.fi miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka via e-post: prenumeration@byanytt.fi Marknadsvägen bst. 2 b, 65610 KORSHOLM sidor finns de? (Räkna ej med1denna.)

Ann-Katrine 050-5946391

per telefon: 06 344 1814

– Det är många..

Namn.............................................Tel......................................... Adress.........................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Presentkort 1 S-kedjan Presentkort 2 Bacchus Omgång 359 B124

NÄSTA NUMMER av ByaNytt utkommer 21.2.2024 Med tema Bygga & Renovera

BYA

4 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Eldsjälar håller skidspåren i skick Jens Heinonen, Stefan Höstman och Arne Lervik är tre eldsjälar som i många år lagt ned mycket av sin tid på att hålla skidspåret på Kattisberget i Solf i skick.

Det är en exceptionell snövinter konstaterar eldsjälarna bakom Solf IK:s skidspår, som upprätthålls enbart med hjälp av frivilliga krafter. Skidsektionen är lika gammal som föreningen, som i år fyller 90 år, och de senaste åren har intresset för skidåkning ökat bland gemene man.

I MÖTER UPP med Jens Heinonen, Arne Lervik och Stefan Höstman i sportstugan i Solf. Till gruppen av eldsjälar hör även Michael Sjöberg som suttit i skidsektionen över 20 år och alltid deltar i snötillverkningen och snöutkörning. På andra sidan vägen ligger startpunkten för till Kattisbergets skidspår, som idag är ett fem kilometer långt elljusspår i omväxlande och kuperad terräng – både med klassiskt spår och fri stil. – På 1970-talet hade vi 1,5 kilometer belyst står och i många år var sträckan fyra km. För några år sedan fick vi möjlighet att förlänga den och samtidigt gräva en vattengrop för tillverkning av konstsnö, inleder Jens. Jens har själv tävlingsskidat i ungdomen och när barnen blev aktiva inom samma idrott, engagerade han sig i verksamheten och har nu suttit i sektionens styrelse sedan 2001.

– Skidning är en av de absolut bästa motionsformerna – man tränar hela kroppen och många olika muskelgrupper, till skillnad från exempelvis löpning. Det är skönt att vara utomhus och få frisk luft och för de som har nack- och ryggproblem brukar klassisk skidning med diagonalstakning göra underverk, tillägger han.

Eget intresse en förutsättning Jens har även tidigare fungerat som tränare, precis som Stefan och Arne. – Jag har bott granne med skidspåret i 19 år och varit aktiv i sektionen lika länge. Man kan väl säga att jag är lite av en hustomte här och jag skidorienterar också en del, berättar Stefan. Arne igen är spåransvarig sedan många år tillbaka, och skötte också länge själv om konstsnötillverkningen. Även han skidar själv.

Varje vecka deltar ett 40-tal barn och ungdomar i föreningen skidträningar. Det arrangeras klubblopp, klubbmästerskap samt även ett nationell parklopp och en byastafett i spåret varje år.

– Det egna skidintresset är nog grunden till det frivilliga engagemanget för oss alla, konstaterar han. För så är det – att upprätthålla ett skidspår kräver en hel del insatser och vädret har en avgörande betydelse för hur stora de insatserna blir varje säsong. – Man vet aldrig hurudan vinter det blir – men det här är den bästa på länge. Den är exceptionell, konstaterar Arne. Talkoarbetet inleds redan på hösten med slyröjning och förbättring av underlaget. Tillverkningen av konstsnö startar så fort det går. – Det måste vara minusgrader och helst också vindstilla, förklarar Arne. Tidigare tog man vatten till tillverkningen ur ett gammalt vattentorn, men mängden räckte sällan till när vädret äntligen tillät tillverkning. De senaste åren har man därför satsat mycket resurser på just möjligheterna att tillverka konstsnö.

BYA

Vi betjänar er!

Kattisbergets skidspår är kuperat och terrängen över bergshällorna är väldigt fin. Lapplandskänslan man får där uppskattas av många.

I samarbete med Ögonsjukhuset Pilke

Rodenstocks biometriska linser endast hos oss i Vasa!

Vasaesplanaden 17, 65100 Vasa • mån-fre 8.30–16.30 • Tel. 010 5081 570 fennooptiikka.fi/tuike Tidsbokning till ögonläkare silmasairaalapilke.fi

Arne Lervik har i många år skött spårkörningen, som görs med pistmaskin.

SENIORJUMPPA I SMEDSBY – Tack vare vattengropen som grävdes för några år sedan, och som är cirka 15 gånger 30 meter stor och tre meter djup, har vi nu vatten så det räcker. Däremot finns det ingen elektricitet på platsen så vi använder oss av elaggregat där, berättar Stefan. Man brukar få räkna med en del strul, tillägger han.

Flerdagarsprojekt Snötillverkningen brukar pågå en helg i taget, från fredag till söndag. Hittills denna säsong har man använt cirka 450 m³ vatten för tillverkningen. – Snökanonen ska övervakas dygnet runt så vi arbetar i skift. Efter en sådan helg brukar man vara rejält trött. Byggandet av ett rörsystem för att lättare kunna sprida konstsnön i spåret har inletts men är fortfarande under arbete och än så länge sprids konstsnön ut i spåret med traktor och spridarkärror. – Det är ett projekt som tar en eller två dagar i anspråk. Om allt sedan regnar bort är det förstås lagom roligt. De värsta vintrarna har det hänt att all konstsnö regnat bort i tre omgångar. Då brukar det dessutom bli blankis i skogen så det blir svårt att ta sig fram med traktor när man ska börja om igen, berättar Arne.

Lapplandskänsla Spårkörningen, som Arne utför med pistmaskin, görs varje gång det snöat. – Allra bäst blir spåret om man

kör sent på kvällen efter att belysningen i spåret slocknat klockan 22, konstaterar han. Spåret är omtyckt också av andra än byborna, även om det är hyfsat krävande. – Det är kuperat – inte så många raksträckor – och terrängen över bergshällorna med tallarna som nästan ser ut som i fjällen är väldigt fin. Lapplandskänslan man får där uppskattas av många, berättar Jens. Förutom alla motionärer som använder spåret har föreningen också egen verksamhet här regelbundet. – Vi har juniorträningar en gång i veckan. I dem deltar ett 40-tal barn och ungdomar, indelade i tre grupper enligt ålder och kunnande. Träningarna inleds redan på hösten med barmarksträning och fortgår så längt in i mars som vädret tillåter det. De yngsta deltagarna är kring sex år och de äldsta kring 16. – Efter 15-års åldern brukar det vara svårt att få ungdomarna att fortsätta. Det krävs oerhört engagerade föräldrar för att lyckas med det, anser Stefan.

Tävlingstraditioner Årligen ordnas även flertalet klubbtävlingar, ett klubbmästerskap samt ett nationellt parklopp. Traditionen med byastafetten, där man tävlar i fyrmannalag från de olika byarna i området, härstammar från 1950-talet och upprätthålls fortfarande.

– Dessutom ordnar vi ibland kommunmästerskapen, en tävling som cirkulerar i kommunen, til�lägger Jens. Spåravgiften på 30 euro per säsong är avgörande för föreningens verksamhet, som annars enbart kan stöda sig på bidrag. – Folk är i allmänhet duktiga på att betala – det är ju numera väldigt enkelt med Mobile Pay eller ePassi, konstaterar Stefan. De tre herrarna tycker sig se ett ökat intresse för skidåkning och tror att pandemin kan ha haft en positiv inverkan på detta. Till de som ännu inte kommit sig ut i spåren, ger de några goda råd: – Köp skinskidor, och gör det i en sportaffär så att du får rätt styvhet på skidorna – den ska vara korrekt enligt din vikt. Skidorna får inte vara för mjuka, förklarar Jens. Har man inte tidigare skidat lönar det sig enligt honom att börja med klassisk stil. – Skating kräver skilda skidor och helst också skilda skor, til�lägger han. Kläder kan man välja enligt förväntad hastighet och ansträngningsgrad – ”riktiga” skidkläder är inte ett måste. Undvik bomull, välj merinoull närmast kroppen och satsa på ordentliga handskar.

• Måndagar kl. 10:45 Cirkelträning i gymmet 44,90€ • Torsdagar kl. 10:00 Seniorjumppa /månad Köp på easyfit.fi/sv eller kom in Matildavägen 2 (OP-Arena) VI HAR ÖPPET: Må, Ti, To kl. 16-18 | On, Lö kl. 10-12

ÖPPET 6.00 - 23.00 VÅRA TJÄNSTER: • Technogyms moderna träningsmaskiner • Fria vikter och redskap • Personlig träning • Kostrådgivning • Kroppssammansättningsmätning • Lekrum för barn BLI MEDLEM WWW.SANDSTRANDCLUB.FI | Köklotvägen 43 | info@sandrastrand.fi | +358 50 357 0890

• BYGGNADSARBETEN

Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

• ELARBETEN

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

• MARKARBETEN

Grävmaskiner, teleskoplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Joachim Engman • 050 452 9210 • joachim.engman@engmanservices.fi

• BOKFÖRINGSTJÄNSTER Text: Anna Sand Foto: Anna Sand, Stefan Höstman och Susanna Helenelund

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

BEGÄR OFFERT!

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ

BYA

6 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Pernilla Nabb – Rörelseglädje i vardagen

Hur löser man ekvationen med småbarn och motion? Pernilla Nabb berättar om sin aktiva vardag och hur både små och stora, med enkla medel, kan röra på sig.

"Att springa till jobbet är en härlig start på morgonen."

Pernilla, och även Isak, föredrar att använda så kallade barfotaskor. – Hela grejen med skorna är att det känns som att man är barfota. Tårna har rum att röra sig, vilket gör rörligheten i hela foten bättre.

LOCKAN ÄR STRAX innan sju på morgonen och det är ännu kolsvart ute. Vinterkylan är påtaglig och Pernilla Nabb sitter på passagerarsätet när sambon Christian Ström kör mot jobbet. En dryg kilometer från sambons arbete stiger Pernilla ur bilen, hon ska springa de sista fem kilometrarna till sin arbetsplats. – På jobbet har vi varje onsdag en motionstimme under arbetstid. I år har jag bestämt mig för att springa till jobbet en gång i veckan. Morgnarna är kyliga men Pernilla trivs bra med lite morgonmotion. Hon jobbar som löneräknare vid Certia Oy sedan 15 år tillbaka och bor med sin familj i Replot. Att springa i Gamla Vasa är därför inget hon tidigare i livet har gjort. – Det är roligt att springa på nya ställen, man får alltid syn på något nytt och hinner titta sig runt. Att springa till jobbet är också en så härlig start på morgonen. Väl framme vid jobbet har hon tillgång till dusch och omklädningsrum. För Pernilla som är en morgonmänniska passar det här konceptet riktigt bra. – Jag har aldrig haft några problem med att vakna tidigt. När sonen Isak, fyra år, vill stiga upp ur sängen klockan 05:30 är jag alltid redo att vakna. Många mornar kan man möta både Pernilla och Isak redan vid sjutiden på gymmet. Men hur kombinerar man egentligen småbarnsåren med en aktiv vardag och hur orkar man ta sig ur sängen för att träna på gym? – Hur får man in det annars? Allt handlar om prioriteringar. Man behöver heller inte träna på gym, det går lika bra att gå ut och

gå eller springa medan barnet exempelvis cyklar. Pernilla berättar att Isak alltid har varit bra på att cykla. De brukar exempelvis kombinera en butiksresa med att Isak cyklar och Pernilla springer bredvid. – Klart att man behöver anpassa sig efter barnen. Vissa gånger hamnar jag att springa extra hårt för att han vill cykla hårt och vissa gånger lunkar vi fram. Det är sällan som Pernilla har barnvakt på grund av att hon själv ska få motionera. Hon har alltid haft med sig Isak på olika aktiviteter. – Isak har alltid fått testa på olika aktiviteter. Om jag exempelvis ska springa intervaller kan vi gå till skidspåret. Där får han klättra i backarna medan jag springer, det är bra för både honom och mig. Har man småbarn måste man nästan ha dem med sig för att det ska gå ihop.

Alla hinner – prioritera rätt Det är ändå viktigt att komma ihåg att man inte behöver promenera tio kilometer för att röra på sig. Har man ont om tid räcker det att gå en kort sträcka eller att exempelvis skotta gården. För barnen är det också bra att få vara delaktiga i vardagsmotionen. När Isak var mindre kunde det handla om så enkla saker som att de gick på vagnspromenad, men i stället för att enbart sitta i vagnen fick Isak också skjuta den. – Många tycker att det är bekvämt att ha barnen i vagnen trots att de blir större. Själv har jag alltid låtit honom testa själv. En promenadsträcka som annars hade tagit tio minuter kan-

BYA

ETT URVAL AV VÅRENS RESOR ANNONSERA I

BYA Nå en bred och köpstark målgrupp i våra trovärdiga och omtyckta tidningar!

’Mamma Mia The Party’, Stockholm • 22-24.3 Nordiska Trädgårdar, Älsvjömässan • 22-24.3 Holland med Keukenhof och Blomstertåget • 17-25.4 Franska och Italienska Rivieran • 29.4-5.5 Slovenien-Kroatien • 7-14.5 Bottenhavet runt • 24-26.5 Mer info om alla våra resor på hemsidan! www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 06-7811 703

Vi skräddarsyr annonslösningar som passar just Dig och Ditt företag!

JAG TAR HAND OM DINA FÖTTER

• Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort

KONTAKTA Tina Westergård tfn: 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi

Ann-Katrine 050-5946391

Marknadsvägen 1 bst. 2 b, 65610 KORSHOLM

TILLVERKADE PRECIS ENLIGT DINA ÖGON Optiker Karita rekommenderar Rodenstocks intelligenta linser, tillverkade enligt din individuella biometriska ögonmodell. Pernilla och sonen Isak motionerar gärna tillsammans. – Det är bra att uppmuntra barn till att testa på olika saker, anser Pernilla.

ske tog 30 minuter om Isak ville skjuta vagnen. – Vad gör nu det om det tar längre tid? Det är bra att barn får vara med och testa på. Förhoppningsvis gör det att de också vill leva ett aktivt liv och kanske håller sig borta från droger och hemskheter i framtiden. Pernilla är alltid med i lekar och aktiviteter som Isak gör. Det gör både att hon och Isak är rörliga. – Jag förstår inte när föräldrar sitter och tittar på när barn leker i lekparken. Upp och rör på dig, lek i klätterställningen och var närvarande med barnen. Själv är jag alltid i klätterställningen och leker. Små medel bidrar till stora livsförändringar. En så enkel sak som att ta en promenad har positiva effekter för både små och stora.

Barfotaskor Pernilla använder sig av så kal�lade ”barfotaskor” som tränar både muskler i fötter och ben

när hon går och springer. Hur är det egentligen att springa barfota? – Hela grejen med skorna är att det känns som att man är barfota. Tårna har rum att röra sig, vilket gör rörligheten i hela foten bättre. Pernilla använder skorna till vardags, speciellt bra är de när man exempelvis klättrar i klätterställningar. – Vi har också köpt barfotaskor till Isak. Han älskar sina skor, det går bra att klättra med dem. Det finns både vinter- och sommarmodeller av skorna. Pernilla har själv använt barfotaskor både på sommaren och vintern i tre år nu. – De greppar mycket bättre och jag märker själv att jag får bättre balans när jag använder dem. När jag sen sätter på mig vanliga skor blir jag mycket klumpigare. Text och foto: Linnéa Strömfors

Vi mäter dina ögon från tusentals punkter. Resultatet: det mest exakta seendet.

Karitas Optik Vöråvägen 5, Vörå Tel. 06 383 7333 må-to 10-17 eller enligt överenskommelse Tidsbokning på nätet www.karitasoptik.fi

VÖRÅ SKIDCENTRUM

- för hela familjen -

skidspår • slalombacke • wintertrail • pulkbacke • grillplats

/voraskidcentrum

www.vora.fi

BYA

HÄLSA & VÄLMÅENDE

Välkommen till Wellmedic

Läkarstationer i Vasa, Korsholm, Vörå och Oravais

Vi finns lokalt och nära våra kunder VI ERBJUDER: • sjukmottagning • specialistmottagning • provtagning • psykologmottagning • fysioterapimottagning • distansmottagning • arbetshandledning • företagshälsovård Företagskunder och privatpersoner – Vi finns till för alla!

www.wellmedic.fi Tidsbokning Österbotten Tel: 06 558 1100

Yogaläraren Helena Wargh och Ralf Nyman är förväntansfulla inför dagens pass.

Tfn +3586 3451 270 info@kvarkensvvs.fi www.kvarkensvvs.fi

Bergvärmeinstallation er @kvarkensvvs

Arbetshandledning och Läkande samtal • Arbetsvälmående

• Stöd i livets olika situationer • Kurs för stärkande

av parförhållande

Kerstin Brors • Dialogen Vörå • www.dialogenvora.fi

S K ÄRG ÅRDEN S V VS TJÄNST S A A R I S T O N LV I PA LV E L U CHRISTIAN HÖCKERT • 040 1683 153

Vi fixar städningen hemstädning storstädning flyttstädning fönstertvätt

Anette Westerback • 050 543 1503

LÄTT OCH FLEXIBELT

Karayoga – Yoga för alla män Ett gäng med härliga ”karar” träffas regelbundet för att motionera, andas och stretcha. Yoga ökar rörligheten och stärker deras kroppar.

Å GOLVET FRAMFÖR spegelväggen i Korsholms vuxeninstituts gympasal sitter Helena Wargh. Hon är lärare för gruppen Karayoga sedan fyra år tillbaka. Mitt emot henne sitter Ralf Nyman från Grönvik. Klockan är strax efter nio på morgonen och de inväntar ännu några deltagare på förmiddagens "karagrupp".

En efter en kliver de in i salen, totalt är det åtta deltagare på kursen men vid det här tillfället var enbart fyra på plats. Efter julens stillasittande är kropparna styva och männen är glada att vara i gång igen. – Det här är det fjärde året jag drar den här kursen. Tidigare har vi enbart erbjudit en kvällsgrupp men nu har vi totalt två

kurser i veckan, säger Helena Wargh. Förmiddagsgruppen består av åtta pensionerade män som vill öka sin rörlighet. Kvällsgruppens deltagare är yngre, flera är mitt i småbarnsåren. – Totalt är det 27 deltagare i kvällsgruppen. Vi jobbar massor med stresshantering, något som passar speciellt bra för småbarnsföräldrar vars liv är hektiska. När man kommer på Karayoga får man ha en lugn stund helt för sig själv, säger Wargh. Gruppdynamiken är avgörande för hur Wargh lägger upp yogapassen.

BYA

CHARLOTTA FRANTZ

RÄCK UPP HANDEN ni som alltid börjar ett nytt liv efter nyår. Eller, ni som alltid tänker att ni ska börja ett nytt liv efter nyår. Jag vet, jag också. Åtminstone har jag intentionen att göra det. Efter julhelgens excesser i

Yoga passar alla. Fokus ligger på att stärka muskler, hitta andningen och få kontakt med kroppen. – Det är viktigt att yogan är anpassad efter deltagarna. Under kursens gång gör vi helt vanliga kroppsövningar. Fokuset ligger på att stärka muskler, hitta andningen och få kontakt med kroppen. – Det är många, oberoende ålder, som lätt tappar kontakten med sin kropp. Andningen kan hjälpa för att skapa kontakt med kroppen och det är något som vi övar på.

Yoga för den egna hälsan Genom en god andning och kontakt med kroppen kan man lära sig att ta hand om sig själv och sitt inre. Rörligheten blir svårare med åren och därför behövs konkreta åtgärder för att skapa kontakt. – Rörligheten minskar drastiskt redan efter 30-års åldern men det är inget hinder för att börja med exempelvis yoga i äldre ålder. Wargh vill ändå påpeka att yoga är något som man gör för den egna hälsan. – Allt vad vi gör här, gör man för sin egen skull. Ingen annan kan säga att man måste gå på yoga eller motionera, det behöver komma från en själv. När man väl är här ska man heller inte jämföra sig med andra, alla börjar vi någonstans och de som deltar funderar inte heller på någon annan än sig själva. Yoga passar för alla, oberoende om man tidigare har erfarenhet eller inte. Det finns alternativ som passar oavsett ålder eller livssituation.

Märker stor skillnad i rörligheten Var och en av deltagarna har med sig en egen yogamatta. Väl på plats

får de små ihoprullade handdukar som de exempelvis kan ha under nacken som stöd. När kurstillfället drar i gång ligger de fyra männen på mattorna, samtidigt berättar Helena med en mjuk röst vad de ska göra. – Jag har varit med på kursen Karayoga i fyra eller fem år. Jag ville börja röra på mig mer och fick som tips av en bekant att komma med på kursen, säger Ralf Nyman. En gång i veckan träffas karlarna och yogar tillsammans. – Nu när det har varit paus under julen känner jag mig mer styv. Jag blir riktigt förvånad hur styv man kan bli efter bara en eller två veckor, men när vi drar i gång igen börjar man som tur inte från noll, säger Nyman. Innan Karayoga hade Nyman aldrig testat på yoga. – När jag fick höra om kursen blev jag nyfiken, jag hade aldrig tidigare varit med om något sådant här. Någon som har hållit på i fler år är Christer Bertell från Smedsby. Han har varit deltagare på Karayoga i 15 år redan. – Jag är nog den som har varit med längst. Jag började för att rehabilitera mig efter en hjärtinfarkt och har nog märkt stor skillnad. Vi lär oss att slappna av och andas på rätt sätt, säger Bertell. I skrivande stund finns det ännu platser kvar på förmiddagskursen av Karayoga och alla är välkomna.

Text & foto: Linnéa Strömfors

ciala sammanhang. Allt det här vet vi, och det är saker vi kan påverka. I Österbotten påstås vi vara friskast i landet. Kanske beror det på att vi är ett aktivt folk, vi är ganska självhushållande vad gäller mat, vi odlar grönsaker, vi fiskar och jagar, vi har en tradition av socialt engagemang. Vi lever rätt, för det mesta.

NYTT ÅR, NYA MÖJLIGHETER! form av julbord, julgodis och glöggmingel känns det skönt att veta att man kan börja om, att det finns möjlighet till en nystart som kan radera ut de gamla synderna. Att det nya året är ett oskrivet blad, att man kan börja ett nytt liv där allt är möjligt, där man kan uppnå vad man vill. Många gånger kommer verkligheten sedan i kapp, man tvingas inse att det kanske var orealistiskt att gå på gymmet fem gånger i veckan och känna sig nöjd med bara sallad, men det är en annan historia. NYÅRSLÖFTEN HAR OFTA att göra med hälsa och välmående. Det är även temat för detta nummer, och det är kanske något av det viktigaste vi har. För utan hälsa och välmående, spelar egentligen något annan någon roll? Det finns ett talesätt som säger att den friske har många önskningar, den sjuke bara en. Det är nog sant, men ack så lätt att glömma så länge man har förmånen att få vara frisk och håller på och strävar efter allt det där som i slutändan kanske inte betyder så mycket alls. HÄLSA OCH VÄLMÅENDE är förstås avsaknad av sjukdom, att få ha en frisk kropp. Och lika viktigt, en frisk själ. Hälsa och välmående kräver vettig kost, rörelse, sömn, so-

HÄLSA OCH VÄLMÅENDE kan vara olika saker, beroende på vem man frågar. För någon är det träning, för en annan konst eller musik, för en tredje god mat. Tyvärr är det inte alltid det som får oss att må bra som är det bästa för oss. Därför kan vi inte alltid göra det vi vill, vi måste också göra det vi vet. Jag mår till exempel ganska bra när jag äter choklad och jag vill gärna göra det, men jag vet att mina kranskärl kanske inte uppskattar det lika mycket som jag. Därför kan jag inte äta det hela tiden, och jag får lov att varva ätandet med träning. Tur att jag vill träna också. Någon annan mår kanske bäst av att ligga på soffan, men kroppen gör inte nödvändigtvis det. Jag tror att nyckelordet är balans. Lagom är bäst, det är ett bra rättesnöre i livet. Ät nyttigt, men unna dig en chokladbit om du vill det. Rör på dig, men ha inte heller dåligt samvete om du ligger på soffan en kväll. Det är inte bara kroppen som ska må bra, jaget måste också göra det. ETT BRA LÖFTE för det nya året kan vara att sätta fokus på hälsa och välmående, för då blir allt annat också lättare och bättre. Lova inte det orimliga, för du vet förmodligen att du inte kommer att uppnå det ändå. Men lova att du ska ge dig själv de bästa förutsättningarna för att må bra.

Den friske har många önskningar, den sjuke bara en

BYA

HÄLSA & VÄLMÅENDE

B. NORTHSTONE Ab Oy Utbildad massör Magnus Haglund Tel. 050-5641341 Marknadsvägen 1 • Korsholm

Söndagsbuffé

19€

varje söndag kl. 12-15

FREDAGSKASSEN är en middagspåse klar för avhämtning • 15€ Beställ på tel. 06-3288200 eller info@vallonia.fi senast före torsdag kl 16

Ta din vän med på vädagslunch 14.2.

www.vallonia.fi |Tel. +358 6 3288200

•

TU NA TU

Å EN E D N E DE

•

L UO

N L UON NO NO L L LL

IA INT VO I N T I A I N VO V IN

UN E U T TA KA & E U T TA HY TA K A U N & S H A I

Byaträffarna i Tölby har blivit en stark lokal måndagstradition. Sedan 2011 har en bit över 100 föredrag hållits i hembygdsföreningens lokal.

R LI L G L MM IG SK VÄ S K Ö N H E T & VÄ L ÖNHET &

04424 2422 22950 950 || Solfvägen Solfvägen 213, 044 213,Solf Solf 044 24 22 950 | Solfvägen 213, Solf bellasandvik.fi bellasandvik.fi

Ge bellasandvik.fi G e

Elles Kontorstjänst Bokföring • Fakturering Löneräkning • Momsanmälan Skattedeklarationer Bidrags- och stödansökningar Vad kan jag hjälpa dig med?

Eleonore Tel. 045 1035450

ERFAREN SOTARE Timo Leppänen 040 0560253 Korsholm – Vasa – Vörå

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER byanyttkustnytt ByaNytt & KustNytt

Minnessjukdomar lika vanligt idag som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar Minnessjukdomar har blivit en allt mera utbredd folksjukdom i samhället. Detta minst sagt aktuella och angelägna ämne var i fokus på en av de populära måndagsträffarna i Tölby.

ÄR SKA MAN börja oroa sig över minnet? Och hur går en minnesutredning till? Minnessjukdomar och demens var ämnet när sakkunnig Katarina Ingman, äldrerådgivare och minnesskötare på geriatriska poliklinken vid Korsholm HVC gästade pensionärscirkeln i Tölby. Med Katarina går det bra att ta kontakt utan remiss om man oroar sig över olika symptom hos sig själv eller någon anhörig. Vid behov kan en grundlig minnesutredning göras. – Ibland kan minnessvackor bero på dålig sömn, stress, depression eller andra tillfälliga psykiska tillstånd. I samband med en minnesutredning tas det också blodprov vid sidan

av andra tester. Om avvikande resultat erhålls kan det också bli aktuellt att konsultera läkare och magnetröntga hjärnan. I takt med att dagens män niskor lever allt längre har olika minnessjukdomar blivit ett allt vanligare fenomen i samhället. Dessa åkommor kan också till viss del vara livsstilsrelaterade och ibland kan även personer i arbetsför ålder insjukna. – Tidigare var ett insjuknande av detta slag belagt med skam. Idag klassas minnessjukdomar som en folksjukdom i klass med diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, säger Katarina. Vilka är de första typiska tecknen på att minnet inte är vad det borde vara? – Till exempel att man börjar glömma bort avtalade träffar,

att man ofta slarvar bort nycklar eller har svårt att hitta mobiltelefonen. Man kan också ha svårt att orientera sig trots att man rör sig i välbekanta miljöer. – Samtidigt behöver minnesluckor inte alltid betyda att det är fråga om minnessjukdom. En längre period av dålig sömn eller känsla av tristess eller stress kan leda till att man minns sämre. Exempelvis var de gångna coronaåren en tid då många män niskor blev mycket uttråkade och understimulerade. Det finns mediciner att ordinera efter att en person har diagnosticerats med minnessjukdom. Beroende på olika förändringar kan läkare erbjuda eller påbörja symtomlindrande medicinering. Några vanliga tips för att kunna förebygga minnessjukdomar är att både röra på sig och sova tillräckligt mycket. Hälsosam kost är också viktigt liksom att äta på regelbundna tider. Att hålla koll på blodtrycket och hjärt- och kärlsjukdomar lönar sig också. – Det är inte bra att falla tillbaka i alltför stark passivitet efter avslutat arbetsliv. Fö reningsverksamhet och sociala

kontakter är mycket betydelsefullt liksom att hålla hjärnan i trim på olika vis, till exempel lösa korsord, läsa eller varför inte se något vetenskapligt program på teve.

Ansträngande utmaning Överdrivet intag av alkohol och andra droger kan i värsta fall leda till alkoholdemens. – Samtidigt bör en person tillhörande denna kategori vara alkohol- och drogfri i tre månader innan ett tillförlitligt minnestest kan utföras. Ofta är detta inte möjligt, säger Katarina i samma veva. Individer som lider av nedsatta minnesfunktioner kan genomgå och uppvisa drastiska personlighetsförändringar. Exempelvis kan en i grunden snäll person förvandlas och bli elak, amper och allmänt nyckfull i sitt beteende. För anhöriga är minnessjukdom i släkten en ansträngande utmaning. Det är till exempel inte ovanligt att en förälder inte längre är att kapabel känna igen sina barn. Vissa frågor kan upprepas i det oändliga och diskus-

BYA KT FA A • Minnessjukdomar är vanliga. I Finland har cirka 190 000 personer en minnessjukdom. Var fjärde person över 85 år har en minnessjukdom. • Den vanligaste minnessjukdomen är Alzheimers sjukdom. Den orsakas av en ansamling av proteiner i hjärnan som skadar nervcellerna. • Minnessjukdomar kan orsakas av en rad olika faktorer, både genetiska och livsstilsrelaterade. Genetiska faktorer spelar en viss roll, men livsstilsfaktorer som högt blodtryck, diabetes, fetma och rökning kan också öka risken för att drabbas av en minnessjukdom. • Minnessjukdomar kan påverka en persons minne, tankeförmåga, språkförmåga, problemlösningsförmåga och sociala funktioner. • Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken på minnessvikt, så att en eventuell minnessjukdom kan upptäckas och behandlas i ett tidigt skede. Fakta: muistiliitto.fi

HOS OSS FÅR DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID

tiner a r e p o s ch lin o r r a t s öa! Grå k t t a n a gar – ut handlin ljusbe n. L P I ! t e Nyh ögo för torra

Boka tid hos våra ögonläkare, så berättar vi om just du skulle ha nytta av den nya behandlingsformen. Tel. 010 5088 100 vaasa@silmasairaalapilke.fi Vasaespl. 17, 65100 Vasa

www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

Behöver du få hjälp med att åtgärda obalanser i din kropp?

Naturvårdsklinik HeidiG erbjuder:

Mera info: heidig.fi Mottagning: Larvvägen 712, Vörå Tfn: 044 5440477

Klassisk homeopati Taktil stimulering Olika energibehandlingar Reikikurser Kådsalva Presentkort

Tölbybon Kjell-Erik Backman i språket med äldrerådgivaren och minnesskötaren Katarina Ingman.

Mamma Mia! The party

I Korsholm diagnostiseras cirka 50 nya fall av minnessjukdom årligen.

Weekendresor till Stockholm

Teaterresor

sionerna tenderar att bli en ensidig historia. I vissa fall är en plats på ett boende en oumbärlig praktisk lösning. – I Korsholm diagnosticeras cirka 50 nya fall av minnessjukdom årligen. Omkring 300 personer som hör till denna kategori bor fortsättningsvis hemma. Samtidigt ökar behovet av demensvård på olika servicehem hela tiden. Under hösten 2023 har tio nya platser tillkommit på Solgård, säger Katarina. Är minnessjukdomar ärftliga? – Det finns familjer där alla syskon har drabbats. I andra fall förskonas familjemedlemmar trots att exempel någon förälder har lidit av minnessjukdom. Man behöver inte få sjukdomen även om den finns i släkten. Den

kan hoppa över någon generation.

Regelbunden verksamhet i Tölby Pensionärerna i Tölby ligger inte precis på latsidan. Sedan 2011 har det på regelbundet vis ordnats byaträffar med kaffe i Tölby hembygdsförenings föreningshus. – Varje måndag träffas vi här. Träffarna har vanligtvis 15–20 deltagare. Samtidigt följer vi skolårets rytm och har ett uppehåll sommartid, säger KjellErik Backman. – Ofta har vi något program under träffarna. Dagens föredrag är det 112:e sedan starten för 12 år sedan. Vi rekryterar och bjuder in våra gäster via

Vuxeninstitutet eller så sker inbjudningar på eget initiativ, tillägger Kjell. I Tölby-lokalen, flitigt använd till vardags med bland annat barn- och scoutverksamhet på programmet, har allt från storviltsjägare till resenärer längs transsibiriska järnvägen gästat och underhållit med föredrag under årens lopp. Att byaträffarna har blivit en stark lokal måndagstradition i Tölby råder det inget tvivel om. Under föredraget om minnessjukdomar flödar humorn och stämningen lättas upp med jämna mellanrum trots det allvarliga ämnet.

Text och Foto: Joakim Snickars

Till Stockholm 7-10.3, 21-24.3. Mamma Mia! The Party 11-14.4 Änglagård musikalen 11-14.4 Lazarus musikalen Till Umeå 27-28.4 Bröllopsresan Småstadslivs humorshow Till Höga Kusten 12-13.7 & 18-19.7 Bygdespelet av Tomas Ledin

Umeå

Shoppingkryssningar lördagar 2.3, 23.3, 27.4 Hotellresor 13-14.4, 27-28.4, 30.4-1.5

Danskryssning 14-15.2 med Viking Grace

Tallinn

1-3.3, 29-31.3, 29.3-1.4

Türi

16-18.5 Blomstermarknad 06 318 4000 oravaistraﬁk.ﬁ

KUNDNÄRA – ÄRLIG

BYA

Gamla Karperöbilder speglar fjärdsbyns historia

IA FACEBOOK-GRUPPEN ”Karperöfoton från förr” kan ett stort antal gamla Karperörelaterade bilder från olika decennier och epoker beskådas på modernt och lättillgängligt vis. Här återfinns talrika åldrade personbilder, bröllops- och konfirmationsfoton samt även informativa bilder som speglar historiska företag, traditioner, händelser och fenomen på det lokala planet. – En Karperökvinna som föddes för jämna 200 år sedan finns med på en av bilderna, berättar Marlene Ehnström, initiativtagare till ”Karperöfoton från förr”. Det var i juni 2022 som Marlene startade den bildcentrerade Facebook-gruppen vars andra administratör är Heidi Kullas-Pada. Satsningen har sina rötter i det lokala bildinsamlingsprojekt som bland annat Gertrud Beijar påbör-

jade i en tidigare hembygdskommitté. Förutom Marlene har Berit Karp, Doris Björk, Lisen Jåfs och Saga Karp har engagerat sig flitigt i insamlandet. Utanför kommittén har även andra bybor varit aktiva. – Insamlandet har resulterat i 25 pärmar fyllda med 100-150 bilder vardera. Pärmarna förvaras i ungdomsföreningens arkiv. Tidigare har vi anordnat några bildutställningar i det nya UF-huset. – Vi har fört bildmaterialet till en fotoaffär i Jakobstad där det har både restaurerats och digitaliserats. Bildernas kvalitet har förbättrats på markant vis, fortsätter Marlene.

Gruppen populär ”Karperöfoton från förr” har på relativt kort tid blivit en populär digital attraktion. – Vi når inte ut till så många

yngre bybor. Men framför allt bland utflyttade bybor och Karperöättlingar som är bosatta exempelvis i Sverige eller Nordamerika är gamla bilder ofta av stort intresse och föremål för diskussioner. – Hittills har gruppen fått cirka 570 medlemmar sedan starten, säger Marlene. Marlene säger att det är fritt och fram för vem som helst att bidra med äldre Karperörelaterade bilder till Facebook-gruppen. Själv går hon in för att inte publicera bilder på nulevande personer. – Jag förbehåller mig rätten att ta bort opassande bilder eller kommentarer. Det händer att folk uttrycker sig fräckt i kommentarfälten, tillägger hon. Text: Joakim Snickars

Marlene Ehnström tog initativet till Facebook-gruppen ”Karperöfoton från förr” som startades i juni 2022. Marlene är genuint intresserad av hembyns historia. Sedan 1980-talet har hon medverkat i fem byahistorikprojekt samt andra lokalhistoriska dokumentationer. Foto: Joakim Snickars

Carpella-området fotograferat uppifrån på 1970-talet. Av de synliga byggnaderna är det klassiska UF-huset, folkskolebyggnaden, omklädningsrummet nära stranden, tegelhuset och Anva-affärslokalen numera historia. Kvar finns bara paviljongen (byggd 1971) och ”mangelhuset” till höger om folkskolan.

Karperö UF:s bingoverksamhet attraherade många deltagare från när och fjärran på 1970-talet. Inte minst på grund av att man kunde locka med fina priser. Det arrangerades även busstransporter från Vasa. Foto: Ruben Fransholm

Dubbelbröllop på gång i Karperö 1948. Brudparen var Berit Granholm och Karl-Johan Ångerman samt Anita Granholm och Gösta Groop. Enligt den dåtida traditionen ordnades en lång byaprocession (brudrad). Starten skedde vid Granholms i Norrön och i följet fanns både hästar och spelmän. På bilden ses Karperö hornorkester.

Karperö Såg och Kvarn var ett företag som grundades på stranden söder om Massus back av Axel Erik Nyström och Arvid Norrgård på 1930-talet. I Nyströms ställe trädde Evald Håkans senare in som delägare. Verksamheten upphörde kring 1958.

BYA

”Karperöfoton från förr” bjuder på intressanta glimtar från det förgångna. Facebook-gruppen har sedan starten i juni 2022 blivit en populär digital attraktion. Inte minst bland utflyttade bybor och andra personer med rötter i byn.

John Hedström, bördig från Komossa, var Karperös första folkskollärare. Han var skolans föreståndare 18961936. Han kal�lades allmänt för ”gaambä lääran”. Här tillsammans med hustrun Greta och döttrarna Saga, Margareta (Margit) och Mirjam.

Grattis till en ny TV! Vi Gratulerar Tom Båsk! Han stod som vinnare i Kustmedias prenumerationslotteri 2023 och familjen fick en Samsung QLED smart tv till ett värde av 600 euro.

Missionssyföreningen, som bidrog med hantverk till välgörande ändamål, var en av de första föreningarna i byn. Föreningen grundades 1907 av Karl-Gustav Bäck (1852-1924). Bäck, bördig från Köklot, hade bott i Sverige ett tag men sedan flyttat till hans frus födelseort Karperö i slutet av 1890-talet.

”Karperöpojkarna bygger pyramider”. Bilden är från 1952. Avancerade gymnastikprojekt under ledning av folkskolläraren Torsten Sandler sattes upp när det begav sig. Det ordnades även gymnastikfester runt om i byarna.

Karperö var en tegelbruksby i tiderna. Totalt har det funnits ett tiotal verksamma tegelbruk i olika delar av byn. Bruken sysselsatte även kvinnor och yngre bybor. Den största tegelslagaren i Karperö var Johannes Sundvik (1874-1966).

Tom och Liselott Båsk vann en TV i Kustmedias lotteri.

KUSTMEDIA HAR I många år anordnat ett årligt lotteri bland prenumeranter på ByaNytt och KustNytt. Bland alla som betalar en prenumeration mellan 1 januari och 30 november väljer datorn ett kundnummer. I år gynnade Fru Fortuna Tom Båsk i Petalax, som prenumererat på KustNytt ”i alla tider”. Tom är chaufför, arbetade många år åt Trans Ahlbäck men är numera anställd åt Häggviks Transport. – Jag kör i huvudsak järnskrot mellan Uleåborg och Åbo i veckorna men är, till skillnad från förr, ledig och hemma under helgerna. Det uppskattar jag mycket numera, säger han.

Fru Liselott arbetar med administration vid Yrkeshögskolan Novias antagningsservice. Hon är förresten hemma från Ribäcken i Övermalax och hette Österback som ogift. De bor i Petalax, har sonen Fredrik och på fritiden trivs de bra vid skäristugan utanför Petalax. Fredrik studerar och har, vid intervjutillfället, nyligen flyttat till Vasa. – Det är han som ska få TV:n, säger de eftersom det faktiskt råkade sig så att vi själva köpte ny bara för några månader sedan. Det blir bra. Ett stort tack från oss!

Text och foto: Lisbeth Bäck

PRENUMERERA OCH VINN! BYA Betala din prenumeration under tiden 1.1– 30.11.2024 och du är med i utlottningen av ett VALFRITT PRESENTKORT värt 500 € till K- eller S-kedjan Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA:

• på hemsidan www.lokalnytt.fi • på mejl prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 344 1814 ÅRSPRENUMERATION 10 nummer inom Finland: 60 €

VINN ETT PRESENTKORT VÄRDE

500 €

BYA Foton: Kristina Skog

Korsholmströjan Korsholmströjan har fått nytt liv. I och med Korsholms kommuns jubileumsår 2023, när kommunen firade 675 år, har Korsholmströjan än en gång blivit uppmärksammad.

R 2023 VAR ett år i firandets tecken "På ByaNytt tror vi att just det här för Korsholms kommun, som firade 675 mönstret och den här tröjan komår. Det uppmärksammades runt mer att bli bestående i årtionden, omkring kommunen under jubija århundraden framöver. Och att leumsårets, bland annat med en Anne-Maj Isaksson för alltid kommer nylansering av Korsholmströjan. att nämnas som kvinnan från Replot Korsholmströjan uppkom i samband med firandet av kommunens som designade Korsholmströjan." 650-årsdag. Då upplyste Kors– Britt-Mari Näsman, ByaNytt 1999. holms vuxeninstitut tillsammans med kulturbyrån en tävling där kommunens invånare fick skapa mönster till ”Korsholmströjan”. granskogarna. Sedan la hon även till säVinnaren av tävlingen, och där med också desax, sädesfält och sädesskylar. Till sist grundaren till Korsholmströjans mönster, också stenmuren, ängen, ladorna, lövträden var Anne-Maj Isaksson från Replot. 1998 och himlen. Ännu idag är tröjan aktuell och presenterade hon mönstret, nu uppmärkkommunen har vid flera tillfällen uppmärksammar kommunen tröjan igen. sammat mönstret. Gunilla Bergfors har nu – Genast då jag såg att de utlyste en tävstickat originalmönstret i flera olika färgling om att sticka en Korsholmströja så kombinationer och på Korsholmskalaset visste jag att det här var något för mig, sa hösten 2023 presenterades tre olika tröjor Anne-Maj i en intervju med ByaNytt 1999. och mönstret för Korsholmssockar. Tröjan är inspirerad av naturen, AnneMaj började med att sticka gräset och Text: Linnea Strömfors strandstenarna, havet, horisonten och

BYA

Korsholmströjan består av ett rektangulärt liv samt ärmar som blir bredare uppåt. Tröjan är rundstickad och ärmhålen är uppklippta. Tröjan stickas nerifrån och upp. BESKRIVNING

KORSHOLMS BYAR PÅ FINSKA

FRAM- OCH BAKSTYCK Lägg upp 250 maskor på rundsticka nr 2 och sticka resåren med det ljusa garnet (1 rätmaska och 1 avigmaska) i 6 cm. Byt till rundstickor nr 2 ½ öka 26 m jämt över första varvet och sticka sedan enligt mönstret. Vid varv 169 börjar halsurringningen på framstycket. Maska av de mittersta 40 maskorna och därefter 4 x 1 maskor på var sida om de först avmaskade. Vid varv 176 avmaskas de 44 mittersta maskorna på bakstycket och därefter 2 x 1 maskor på var sida om de först avmaskade. ÄRMAR Lägg upp 60 maskor på strumpstickor nr 2 och sticka resår med det ljusa garnet (1 rätmaska och 1 avigmaska) i 6 cm. Byt till rundstickor nr 2 ½ och öka 8 maskor på första mönstervarvet. Öka 2 maskor vart 4:e varv 31 gånger där varvet byts. Sticka 1 rätmaska mellan ökningarna. ÄRMHÅL OCH MONTERING AV ÄRMEN Märk noggrant ut tröjans sidor och sy med förstygn längs markeringen 24 cm nedåt. Sy med maskin runt märktråden, först en rak söm och sedan sicksack söm ovanpå raksömmen (gärna flerstegs sicksack). Kontrollera ärmens vidd och ärmhålet innan det klipps upp. Klipp längs märktråden. Sy axelsömmarna. Sy fast ärmen i ärmhålet. HALSHÅL Plocka upp 122 maskor runt halshålet och sticka resår med det ljusa garnet (1 rätmaska och 1 avigmaska) i 8 cm, vik resåren dubbel och sy fast den. EFTERBEHANDLING Ånga plagget lätt STORLEK M (38-40) Tröjans vidd 106 cm och längd 60 cm. Ärmens vidd 48 cm och längd 50 cm. GARN T.ex. Novita Nalle i naturvitt och tre valfria färger. STICKOR Rundsticka nr 2: Längd 60 cm Rundsticka nr 2 ½: Längd 40 cm och 60 cm Strumpstickor nr 2 STICKFASTHET I mönsterstickningen 27 maskor och 31 varv = 10 x 10 cm. Stickornas nummer är endast en rekommendation. Byt till tjockare stickor om du får för många maskor på 10 cm och byt till tunnare stickor om du får för få maskor.

DIAGRAMFÖRKLARING

Smedsbybon Jane Trygg-Kaipiainen har brutit ny litterär mark i sin hemkommun. I en omfattande färsk byahistorik presenterar hon samtliga Korsholmsbyar på finska. Något som ingen tidigare gjort.

MEDSBY BON JANE TRYGG -K AIPIAINEN har under de senaste åren bekantat sig grundligt med den kommun som hon har varit bosatt i sedan 1984. Hösten 2023 gav hon ut en heltäckande presentation av Korsholms 35 registrerade byar samt sju gårdsgrupper i en över 400 sidor tjock historik med titeln ”Mustasaaren kylähistoriikkien kymmenet kylät”. Det handlar samtidigt om en ”historisk historik” nämligen den första finskspråkiga byahistoriken i Korsholm någonsin. – Jag har ägnat över tre år åt det här projektet. Jag har samlat basfakta genom att läsa de svenskspråkiga byahistoriker som har utgivits i kommunen, berättar Jane under en pratstund i biblioteket i Smedsby. – Antalet utgivna historiker för olika Korsholmsbyar varierar. Särskilt flitiga har byaforskarna i Vallgrund-byarna varit. Där har man presterat inte mindre än nio böcker. – Jag har plockat information som känns relevant för mig. Jag fokuserar allmänt på byarnas historia, vad som har sagts om invånarna och hur man har färdats, hur saker och ting har förvaltats, näringslivet och så vidare. Jag har också tagit med olika lokala personligheter och berättelser i texterna, säger Jane. – Tillsammans med min man har jag besökt samtliga byar i kommunen. Sammanlagt har vi kört cirka 900 kilometer. – Jag kompletterar texterna med egna moderna fotografier

samt listar även de bästa lokala ”selfie-platserna”, tillägger Jane. Jane säger att intresset för den färska historiken har varit stort på finskspråkigt håll. Även svenskspråkiga invånare är nyfikna på utgåvan. Har du några favoritbyar i Korsholm utöver hembyn? – Koskö och Veikars tillhör de byar som tilltalar mig mest. I de byarna är sammanhållningen speciellt stark och man ser efter varandra. Det är någonting vackert i det. ”Mustasaaren kylähistoriikkien kymmenet kylät” har tryckts i 150 exemplar i en första upplaga. Boken är tillgänglig på Gros Bokhandel och några nätbokhandlar samt via författaren.

För finskspråkigas talan i kommunalpolitiken Andelen finskspråkiga invånare har successivt ökat i Korsholm under 2000-talet. De mest finskspråkiga delarna av kommunen är Smedsby-Böle, Toby och byarna i östra Korsholm. I Jane TryggKaipiainens historik framgår till exempel att centralorten Smedsby hade 545 invånare 1945. Endast 15 personer hade finska som modersmål. 45 år senare, 1990, hade språkförhållandena i Smedsby förändrats radikalt i takt med samhälleliga strukturomvandlingar och moderniseringar. Då uppgick ortens invånarantal till 4322 varav nästan hälften, 2021, var finskspråkiga. – Vid senaste kommunalvalet

var andelen finskspråkiga i Korsholm kommun cirka 28 procent, säger Jane. – 2010 dokumenterade jag all befintlig finskspråkig kulturell verksamhet i kommunen i boken ”Tulta ja Kipinöitä”, tillägger hon. Efter cirka 40 år i Korsholm säger Jane att hon åtminstone är Smedsbybo vad gäller den egna identiteten. Hon har arbetat som lärare både i lågstadiet och högstadiet vid Keskuskoulu. – Jag är född och uppvuxen i Åbo. Med familjen har jag hunnit bo på olika inhemska orter inklusive Hangö. Dessutom har vi hunnit bo tre år i Gustavsberg utanför Stockholm. Min son har bott i Sverige en tid som liten. Därmed har fyra generationer i min släkt bott i det västra grannlandet, säger Jane. Jane har engagerat sig mångårigt i kommunalpolitiken i Korsholm som representant för den finska kommunorganisationen MSK. Hon är nu inne på sin femte period i kommunfullmäktige. Vad anser finskspråkiga Korsholmare om den egna kommunen och dess finskspråkiga service? – Kommunen har jobbat mycket med den finskspråkiga servicen. Över lag är läget ganska bra för närvarande. Men det finns fortfarande områden där det kunde ske förbättringar. Exempelvis inom fritids- och kultursektorn kunde det finnas ett större finskspråkigt utbud, säger Jane Trygg-Kaipiainen. Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

Finlands nästäldsta ungdomsförening fyller 130 Visste du att Finlands nästäldsta ungdomsförening finns i Korsholm? Vi pratar om Wasa Skatila UF, som grundades 1894 och därmed firar 130-årsjubileum i år. Det är en förening som mår förhållandevis bra och som lyckats med konststycket att hålla i liv i både talkoglöden och uppslutningen till de evenemang som arrangeras. Nu stundar det snart till midvinterfest – en fest som är ett av flera sätt man valt att uppmärksamma jubileumsåret på.

DEN STORA LOKALEN belägen invid Kyro älv möter ordförande Tom Blomström och vice ordförande Fanny Lithén upp. De har båda varit engagerade i styrelsen i flera år. Fanny är uppvuxen i byn medan Tom flyttade hit från Jakobstad 2007. – Det började med att jag deltog i talkona som ordnades efter att den gamla flispannan stannat och huset fick omfattande vattenskador. Jag fick förfrågan om att komma på årsmötet då det ordnades, och därifrån åkte jag hem som ny ordförande – fullständigt utan någon som helst föreningserfarenhet, minns Tom och skrattar. Efter dryga fem år på posten har han vuxit in väl i sin roll och beskriver de senaste åren som mycket berikande. – Vi har ett väldigt bra gäng i styrelsen och har otroligt trevligt tillsammans. Även om vi har styrelsemöte bara fyra gånger om året träffas vi betydligt oftare än så och vår Whatsapp-grupp går varm varje dag, konstaterar han. Även om det är styrelsemedlemmarna som står för merparten av talkoinsatserna i föreningen och i lokalen, har det ändå inte varit några problem att få byborna att ställa upp – inte heller då det ordnas evenemang. – Vi växeldrar och fungerar lite som myror – alla drar sitt strå till stacken, på den tidpunkt som fungerar bäst för dem, förklarar Tom.

Egen pizzaugn Verksamheten är just nu evenemangsbaserad – någon kontinuerlig öppet hus- eller ungdomsverksamhet finns för tillfället inte. – Barnen har inte riktigt räckt till i Älvbyarna, konstaterar Fanny. Ungdomarna hade tidigare ett eget utrymme i källaren men det har nu varit stängt i några år. Tanken är att de småningom ska

få ett eget utrymme igen, men än så länge är det bara i planeringsstadiet. Till de återkommande evenemangen som ordnas av föreningen hör påskbrasan samt ett antal ”pizzerior” varje år. – Vi har skaffat en riktig pizzaugn, som vi köpte begagnad från Västerås, och har fått ett bakbord tillverkat åt oss av ett lokalt företag. Några gånger om året ordnar vi pizzeria då vi brukar baka och grädda kring 150 pizzor mot beställning, som byborna sedan hämtar enligt take awayprincipen, förklarar de. I november hölls den första dansen på länge och redan på Trettondagenshelgen var det dags igen. Jubileumsåret inleddes redan på Nyårsafton då man tände 130 marschaller på Skatilabron. I samband med den traditionella påskbrasan bjuder man de 130 första åskådarna på korv och midvinterfesten som ordnas i mitten av februari är en form av jubileumsfest. I april finns även en pubkväll inplanerad. – Höstens program är ännu inte klart – det kan mycket väl hända att vi hittar på mer trevligheter då, ler Tom. Men under sommaren har vi ingen egen verksamhet här – då ligger fokus på uthyrningen. I sommar kommer åtminstone åtta bröllopsfester att hållas i lokalen, där det finns plats för hela 480 gäster. – Det är dock nästan ingen som ordnar så stora bröllop längre, konstaterar Fanny. – Däremot är det smidigt för långväga gäster att komma hit, eftersom vi har stor parkering även för husbilar, tillägger Tom. Lokalen hyrs ofta också ut till myndigheter och företag, och speciellt under planeringen av Märkenkall vindkraftspark var den i flitig användning.

Tom Blomström och Fanny Lithén, ordförande respektive vice ordförande i Wasa Skatila UF. Wasa Skatila UF är Finlands nästäldsta ungdomsförening och var tidigare huvudförening till ett stort antal underföreningar, något som fanan i bakgrunden vittnar om. Varje stjärna symboliserar en underförening.

Bekymmersfritt uppvärmningssystem

Festsalen i lokalen rymmer hela 480 gäster och är populär som både bröllopsfestlokal och som samlingspunkt vid större infotillfällen.

De så kallade ”pizzeriorna” som ordnas några gånger i året är populära bland invånarna i Älvbyarna. Cirka 150 pizzor bakas och gräddas på talko av föreningen och säljs sedan genom take away mot förhandsbeställningar. Den årliga påskbrasan är en tradition. I år delar föreningen ut 130 grillkorvar för att uppmärksamma jubileumsåret och på Nyårsafton tändes 130 marschaller på Skatilabron. Foton: Privata

Själva lokalen är i hyfsat skick efter att ett flertal renoveringar och åtgärder gjorts de senaste åren. – En stor vattenskada blev resultatet då den gamla flispannan hade stannat, och i samband med det genomfördes en stor renovering då toaletterna förnyades helt och hållet och även inva-wc byggdes. Samtidigt flyttades alla rör till ett och samma ställe i huset och köket fick nytt golv. Flispannan ersattes med en pelletspanna, som fungerar helt och hållet med automatik. Hela källaren består av pelletslager och tack vare det här slipper vi numera också många talkon. Pelletsbeställningar görs i samarbete med traktens jordbrukare och är det något problem med pannan får vi SMS direkt, berättar Tom vidare. Även fasaden har förnyats till stora delar och här valde man att gå in för en mer underhållsfri lösning än den traditionella träpanelen. – Vi har numera vinyl istället. Den ser ut som vanlig träpanel men är underhållsfri och garantitiden är otroliga 60 år. Vi är mycket nöjda med den här lösningen. Även skorstenarna och entrétrappan har förnyats och på listan över sådant som man ännu borde åtgärda är ett nytt golv i serveringen och aulan samt källaren. – Just nu ligger dock inget konkret renoverings- eller utvecklingsprojekt på bordet, konstaterar Fanny. I år firar vi istället. Text och foto: Anna Sand

BYA

Ninas favoritresmål är Mauritius. – Klimatet där är det absolut bästa. Foton: Privata

NINA FORSMAN – ATT RESA ENSAM Vågar du resa ensam? Nina Forsman berättar om sina upplevelser och hur hon på egen hand har rest till Mauritius.

ÖRKRET SMYGER SIG sakta men säkert på när ByaNytt träffar Nina Forsman, 50 år, i mitten av november. – Nu skulle man inte tacka nej till en resa, säger Nina. Hon har alltid varit intresserad av att resa men det är först senare i livet som hon haft möjligheten att se världen. – Jag började resa väldigt sent. Första gången jag var på resa var år 2013 när jag fyllde 40 år. Att gå utanför sin bekväma tillvaro i Singsby var både nervöst och exalterande. Föreställ er nervositeten innan planet lyfter, dofterna när man äntligen är framme vid sitt resmål och alla de nya intrycken som drabbar både kropp och själ. Då 2013 flög Nina och en kompis till Florida, USA. – Det var där mitt intresse för resande började, efter den resan är jag fast. Väl framme i Florida bodde Nina och vännen vid bekanta. Deras mål med resan var att hyra motorcyklar och bara upptäcka omvärlden. Efter USA-resan blev det dags att testa på varmare breddgrader för Ninas del. – Jag reser inte jättemycket men försöker iallafall årligen åka någonstans. Förutom USA har jag satsat på Mauritius. Det är endast under corona-åren som jag har hållit mig här hemma.

Blått hav, vit sand, pina colada och värme. Så beskriver Nina sina resor till Mauritius. – Klimatet är det absolut bästa. Där är det varmt och skönt, runt 35 grader. Dessutom blåser det alltid, vilket gör klimatet mer behagligt. Enbart flygresan till Mauritius är 17 timmar lång, räknar man hela resetiden blir det cirka 26 timmar. Något som Nina inte alls har några bekymmer med. – Jag trivs bra på planet, det finns filmer och spel att underhålla sig med. Dessutom har det varit riktigt bra mat på de flyg jag har rest med.

– Jag började resa väldigt sent. Första gången jag var på resa var år 2013 när jag fyllde 40 år.

Nervöst men tryggt Första gången Nina besökte ön hade hon med sig resesällskap. När andra resan skulle bokas blev det däremot inte riktigt som planerat. – Varken min partner eller mina vänner hade passligt med en resa just då. Jag ville ändå åka men hade inga planer på att resa själv. En kväll satt Nina hemma och tittade runt på olika bokningssidor för skojs skull. Utan någon närmare eftertanke bokade hon hotellrum på olika avbokningsbara hotell för att jämföra priser. – Mitt i allt stod det i rutan att jag inte kunde avboka hotellrummet. Då satt jag där med ett bokat hotellrum utan vare sig resesällskap eller flygbiljett. Det var bara att boka flygbiljett då.

Utöver resandet hör bilar och motorcyklar till Ninas intressen. Foto: privat. Hotellet låg på orten Flic en Flac, på samma ställe hade Nina tidigare också bott. – Det var nervöst men kändes ändå tryggt. Jag hade tidigare besökt samma ställe och var bekväm i området. Men man ska ändå inte vara blåögd för de faror som kan uppstå när man reser ensam. Det är viktigt att läsa på om stället och vara försiktig. När Nina reser tycker hon om att ligga under något träd vid stranden, läsa böcker och bara njuta. När tålamodet ryker går hon gär-

na på promenader och tar en titt runt staden. Hon har rest ensam tre gånger totalt sedan 2014 och har planer på att fortsätta med det ibland. I vinter har Nina också planer på att resa bort, men ännu vet hon inte vart i världen det bär av.

Om inte resa, vad då? Utöver resandet har Nina också flera andra intressen. Några av de saker som sitter Nina varmast om hjärtat är hennes Harley-Davidson 1200 cc Sportster och Ford Mustang från 1971.

– Jag köpte motorcykeln 2006, den är nog ett stort intresse. Jag deltar bland annat alltid i första maj- paraden. Utöver motorcykeln så har Nina också alltid haft ett intresse för bilar. Som ung vuxen utbildade hon sig till fordonsmekaniker, något hon inte jobbar med idag. – Jag har alltid tyckt om bilar. Senaste sommaren har jag tyvärr inte hunnit köra så mycket men tidigare år har både motorcykeln och mustangen varit i god användning. Till vardags arbetar hon som närvårdare vid Helsingby hemvård och umgås med hunden Maya, katten Abbe och särbon Johan.

Text och foto: Linnéa Strömfors

BYA

Ny i byn Vesa flyttade västerut – villalivet blev en ny dimension i livet I ett rött hus invid ”Sånde”, som löper in mot byn från ån, bor Vesa Keski-Lusa med frun Katrina Åkerholm och sonen Alvar, två år, samt familjens två katter.

ET HAR GÅTT ett par år sedan familjen köpte huset och flyttade till Katrina Åkerholms hemby. För Vesa Keskilusa var steget längre – han är hemma från Ahonkylä på gränsen mellan Ilmajoki och Seinäjoki. Vi var nyfikna och ville veta hur han anpassat man sig till livet i Petsmo. – Bra, svarar Vesa tveklöst på frågan om hur han trivs i byn. Han och Katrina träffades 2014. Då bodde Vesa i Seinäjoki. Två år senare blev de sambos i Vasa, en stad som delvis var bekant från tidigare för honom eftersom bästa kompisen flyttat dit redan tidigare. Vesa var då utbildad husbyggare, men har nu studerat vidare och blev i somras färdig byggmästare. – Planen är att jag ska bli byggnadsingenjör till sommaren, berättar han.

Bra miljö för barn Han studerar och arbetar samtidigt som arbetsledare på Triaxe Ab, som varit hans arbetsplats sedan 2017. Där leder han nu alla typer av projekt – från renoveringar till nybyggen – medan Katrina

är doktorand inom pedagogik på Åbo Akademi. Efter fem år i lägenhet i Vasa hade paret börjat se sig om efter ett hus, då tillfället dök upp i Katrinas hemby. Det är nu två år sedan och de har sedan dess gjort en del mindre renoveringar i huset, och fler är inplanerade. – Det här är en bra miljö för barn att växa upp i och jag är tacksam för det, konstaterar Vesa. Vesa Keski-Lusa, hemma från Han har gjort det Ahonkylä i Ilmajoki, är Petsmobo aktiva valet att själv sedan två år tillbaka och trivs bra. göra vad han kan för att integrera sig, vilket betyder att han varit mån om att lära sig svenska och att också lära kängått, berättar Vesa, som numera Någon direkt skillnad på invåtalar flytande svenska. na folk i byn. Han har engagerat sig i den nynarna i Petsmo och i hans egen bildade arbetsgruppen för ProSpråkval och hemby, som idag jekt Petsmo Vinterbadare, som talkoträffar har drygt 1 500 för tillfället är i färd med att bygga invånare, ser han en mobil bastu inom ramen för – Språket har delvis kommit inte. Petsmo UF: s verksamhet. Planen gratis via jobbet och via vårt um– Eventuellt är att bastun ska tas i bruk under gänge som till 99 procent talar är folk lite mer vintern. svenska. Jag har också själv stusociala här, fun– Talkodeltagande är ett bra derat lite läroböcker i svenska och sätt att träffa och lära känna byanvänt mig av språkappen Duoderar han. lingo, men någon kurs har jag inte borna, och för mig är det viktigt att göra just det, anser han. Villalivet

något nytt

Även villakulturen och skärgården har Vesa lärt sig att älska som en äkta Petsmobo, och han hjälper gärna till med svärfars pågående villabygge i Petsmo skärgård.

Vesa är i grunden husbyggare och har viI hans hemtrakdareutbildats sig till byggmästare. Planen är att han nästa sommar ska få studierna ter finns dock inte till byggnadsingenjör klara. någon skärgård – något som han lärt sig att uppskatta mycket. – Min enda erfarenhet av skärtra tid utöver jobb, studier och familjeliv ägnar Vesa den gärna gården när jag träffade Katrina åt snickeriarbeten och träning. var de gånger vi hälsat på famil– Det är kanske det enda jag jebekanta i Åbo, så villalivet och saknar här i Petsmo – lite fler movillakulturen som råder här var något helt nytt för mig. Intresset tionsmöjligheter. Men byborna för den har vuxit med åren och är trevliga och jag har fått ett bra jag trivs jättebra på sjön. Svärfar mottagande. och hans sambo bygger som bäst ny villa på Vidjeskär och jag är Text och foto: gärna där och hjälper till, fortsätAnna Sand ter Vesa. I den mån det finns någon ex-

BYA

Årets eldsjälar, årets kulturpersoner och årets ungdom i Korsholm 2023 har utsetts. Årets eldsjälar är IF Femman-aktiva Josefin Torrkulla och Kvarkens Båtklubbs Klobbskattalkogrupp. Årets kulturpersoner är Alf Burman och Jane Trygg-Kaipiainen och årets ungdom är Nathalie Lindström.

SK ÅPE

ÅRETS ELDSJÄLAR I KORSHOLM

Mikael Rintamäki driver pizzaautomaten i Kvevlax tillsammans med kollegan Mikael Ekholm. 2022 startade duon en första automat i Vasa.

Josefin Torkulla.

Motiveringar: Josefin Torrkulla har i flera års tid varit huvudansvarig för nybörjarverksamheten inom IF Femmans orienteringssektion. Hon har skött uppgiften med beröm och på ett strukturerat sätt. Kvarkens Båtklubb rf "Klobbskat talkogrupp" har med otaliga talkotimmar, stor framåtanda och glatt humör skapat, utvecklat och underhållit hamnområdet i Klobbskat samt remningen av farlederna så att sjöfarare ska kunna röra sig tryggt på vattnet. Jane Trygg-Kaipiainen har i åratal outtröttligt arbetat för att främja i synnerhet den finska kulturen i regionen och för att erbjuda alla korsholmare mångsidiga kulturupplevelser på olika språk. Alf Burman har gjort en lång och aktiv kulturkarriär inom hembygdsarbetet, dialektforskningen och scenkonsten. Han har i över 20 års tid främjat konstoch kulturlivet i Korsholm och i den övriga nejden genom att alltid stå på kulturens sida i de kommunalpolitiska diskussionerna. Nathalie Lindström Årets ungdom är en mycket omtyckt, uppskattad och mångsidig ledare, som genom sitt ansvarsfulla, positiva och vänliga bemötande engagerat och inspirerat många barn att delta i olika former av klubbar. Pressmeddelande: Korsholms kommun Foto: Lisbeth Bäck

KRYSSLÖSNING Vi gratulerar Per-Erik Backlund i Veikars som vann ett överraskningspris. Vi lottade bland de som skickat in rätt korsordslösning i ByaNytt 10/2023. Här nedan krysslösningen. L

SLÅR DEN LATE GÄRNA

ÖRONVÄRK DEN ÄR VECKANS TREDJE

KENZABURO FINT I NAMN

BARKKRYDDAN FÖR GRÖTEN

HAMNSTAD I NORDPOLEN

PALLAS, KRIGETS GUDINNA

...

TAR VARGEN MILDEL

DEN JÄMNAR TILL HAKAN

UNGEFÄR DYSTER I SJUMILASKOGEN

B KLOT FÖR DE SMÅ

HJORTDJUR RENFÖDA

TELEFONFÖRETAG

OBSCURA

DEN ÄR TORR



SÄLJER GAMMALT

ENKEL RITNING

NORDENS APOSTEL

KALLAS AKTER IBLAND

NÄR DET KASPAGÅR BRA ROV, GÅR DET SCHACKSOM ... SPELARE

FLAMMIGA SLÖJDTRÄET

KON

LJUDER I KYRKAN STAD MED ANGELES

KONSEKVENSEN SMOGEN

... DOLCE VITA

ÄGGRÄTTER

FÅNGA

HÖGSKOLA

PERIOD

DYGDER FÖRSIKTIGT!

AGNAR KROK DREVAR

GÅTAN VINDTÄT JACKA

DÄLDEN DEN VID BUFFÉN

ALLDELES RIKTIGA

UNDER TJIBIKON LETAL DOS

FLYNN I FILMEN SINGULÄR MES

KOLONN SOM ETT HAV

PÅVISA NATURLIG LOGARITM

KILO

BIBLISK NUNA

SLUTORD

IHOP MED TOK

LÖMSKA HUSGASEN

GAMMAL GUD FÖREMÅL

SOM EN GECKO SPÖKET VITA ...

OÄKTE DEN ARMAS KO

GLÖDEN

N RYMDFIGUR

DÅRSKAP

L E

PURPRAT

FÖDA

RÄNNOR FIXA TILL ÄR DET EFTER BRYTARE SYND OM

L FLADDER

HON FRÅN UKRAINA

ALPACKA

ERÖVRA

MIDJA

TAGIT FAST FORM ÅTERORD

STRÖM

STORASYSTER I SALTKRÅKAN

HIMMEL MÅNHÅLET

T.S. FÖRFATTARE

FOLK I ALLMÄNHET MED MAN

ÅKERLAPP

REGLAT PORTEN

UTANFÖR K-AFFÄREN HOLMS i hjärtat av Kvevlax tornar en Fizza-pizzaautomat upp sig sedan mitten av december 2023. På en display kan kunderna först zooma in den aktuella menyn och trycka in sina val. Efter utförd kortbetalning aktiveras den inre pizzaugnen och den beställda pizzan serveras i kartong inom tre minuter. Dessutom inkluderas en träkniv som bestick. – Alternativt går det köpa på smidigt vis via en applikation. Beställningarna kan reserveras i sex timmar. Man kan även ta med sig kalla pizzor som man sedan gräddar hemma, säger företagaren Mikael Rintamäki. För närvarande driver Mikael Rintamäki tillsammans med kollegan Mikael Ekholm två pizzaautomater i Vasatrakten. Den första etableringen i Renparken i Bobäck hösten 2022 fick ett varmt mottagande. Ett år senare flyttades automaten till mera central miljö i Klemetsö. Varför just Kvevlax som ny etableringsort? – Det finns inte någon pizzeria på orten sedan tidigare och överlag är det lokala mat- och restaurangutbudet anspråkslöst. Vi vill testa om konceptet fungerar här. – Vi har fått en bra start i Kvevlax. Jämfört med i Vasa har en annan typ av kunder använt automaten hittills. En vanlig kundgrupp är familjer. Ofta säljer vi flera pizzor per gång.

KLISTERMÄRKE

VAR GARBO EN

EN GLAD FÅGEL

Obemannade pizzerior som är tillgängliga dygnet runt. Det är det ultramoderna konceptet för pizzaautomatkedjan Fizza. Nyligen gjordes den första etableringen i Korsholm.

TEKNIK

GAMMAL TANDFYLLNING

Korsholms första pizzaautomat hittas i Kvevlax

FÖRE NÅD

BRASA MED E

DEN SKALL HÅLLAS I DANSEN

SNOTT DEKLARERA

GENTEMOT, KORT

DE GER OSS ROLIGA RÖSTER

MORRICONE, KOMPOSITÖR

GENIÄMNE

HÖRSALEN DET RIDER IN, TUTAR OCH RÄDDAR

I ÖGAT

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

Gissa Vem? vinnare ByaNytt 10/2024 Eivor Kangasmäki i Helsingby. Rätt svar var Pernilla Wahlgren.

I mitten av december öppnades Fizzakedjans nya pizzaautomat utanför Holmsaffären i Kvevlax. Här är det obemannad matservice dygnet runt som gäller.

I Vasa handlar det i högre grad om enskilda pizzakunder, säger Mikael som berättar att en betydande del av försäljningen äger rum under kvällar och veckoslut.

Pizzorna förgräddas Inne i Fizza-pizzaautomaten återfinns en automatiserad och högteknologisk ugns- och kylavdelning. Lagringskapaciteten är 70 pizzor. Priserna avviker inte nämnvärt från normala restaurangnotor. – Pizzorna förgräddas först i ett centralkök i Smedsby varefter det görs leveranser till automaten i Kvevlax. Det finns mycket fördomar mot det här systemet. I praktiken är det dock mycket arbete med hålla igång det hela. Dessutom betalar vi hyra för platsen i Kvevlax, säger Mikael. För tillfället finns ett tiotal pizzor i urvalet. Alternativa fyllningar är tomatsås, crème fraiche och glutenfritt. – Speciellt kebab- och hawaiipizzor är populära produkter. Cirka en gång i månaden förändras menyn med en ny pizza. Vi tar inte själva fram nyheterna. De nya pizzorna lagas och testas i södra Finland inledningsvis, fortsätter han. Har det förekommit några praktiska problem med pizzaautomaten? – Under den stränga kylan i början av januari krånglade både tillverkningssystemet och betalningsterminalen på grund av köldkänsliga sensorer i anläggningen. Idén till pizzaautomaterna härstammar från Frankrike. Via en fransman som är bosatt i Finland introducerades konceptet till att börja med i Grankulla för några år sedan. Sedan dess har den nationella Fizza-kedjan expanderat. – Automaterna runt om i landet drivs som franchiseföretag. Hittills har ett tjugotal automater mellan Helsingfors i söder och Uleåborg i norr startats. Förhoppningsvis blir det någon ny etablering i Österbotten framöver, säger Mikael. Mikael Rintamäki, uppvuxen i Larsmo men sedan 15 år tillbaka bosatt i Smedsby, driver tillsammans med Vasabon Mikael Ekholm, bördig från Esbo, företaget Dexia. – Företaget har en tredje delägare som dock inte medverkar i den operativa verksamheten med pizzaautomaterna, tillägger Mikael som även är verksam inom förstavården till vardags. Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

HELA DENNA SIDA ÄR EN BETALD ANNONS FRÅN LÄKARCENTRAL NERO.

I mitten av februari, närmare bestämt den 15:e, slår en ny, privat läkarcentral upp dörrarna i centrum av Vasa. På Fredsgatan 17 kommer Läkarcentral Nero att erbjuda heltäckande, lokala, flerspråkiga och personliga läkar- och hälso vårdstjänster med fokus speciellt på lokal och personlig betjäning samt på företagshälsovård, där det finns en uppenbar lucka att fylla enligt småföretagen i regionen.

Nero – regionens nya läkarcentral

VÅ FAKTORER BLEV avgörande för satsningen, och just småföretagens frustration över hur deras företagshälsovårds sköts, är en av dem. Den andra är det faktum att Avokliinnikka Noja, den privata klinik som sedan 2021 i Vasa fokuserat på hemsjukvård, neuropsykiatriska undersökningar och rehabiliteringar samt psykiatri, redan länge planerat en utvidgning av sin verksamhet. – Med tanke på min bakgrund inom den privata vården har jag fungerat som mentor för Avokliinikka Nojas organisation, och blev därför också engagerad i Läkarcentral Nero, inleder styrelseordförande Mikael Fredman från Korsholm. Alla var slutligen överens – ska man utvidga så ska man göra det

ordentligt, och därmed bilda en ny läkarcentral med heltäckande tjänsteutbud. – Därmed uppgick Noja i Nero i november 2023 och de tjänster som Noja erbjudit kommer hädanefter att ges i Neros namn, såsom till exempel ADHD-utredningarna och rehabiliteringen av unga med ADHD – snart också på svenska, tillägger Katri Bergendahl-Hannuk sela, som är VD för Läkarcentral Nero. Hon har lång erfarenhet av såväl den offentliga som den privata vården och kommer närmast från uppgiften som enhetschef för Terveystalo. Bakom den nya läkarcentralen står 18 olika delägare, varav Fredmans eget förtag är ett. – Egentligen är jag pensionär

Styrelseordförande Mikael Fredman samt VD Katri BergendahlHannuksela studerar hur renoveringen av läkarcentralens utrymmen framskrider. Mottagningen på Fredsgatan 17 i Vasa centrum öppnar den 15 februari och den 17 februari håller man öppet hus.

men nu kallade både samhället och företagsvärlden. Välfärden sackar efter och det finns ett uppenbart behov av Neros tjänster. Småföretagen upplever företagshälsovården som ansiktslös och för den vanliga människan som behöver ett läkarintyg för att få körkortstillstånd, är det idag nästan omöjligt att få en läkartid inom rimlig tid. Det här ska vi råda bot på med Nero – här ska det finnas tider och här ska man få personlig och svenskspråkig betjäning, garanterar han. Förutom läkartjänster och olika specialisttjänster kommer Nero även att omfatta laboratorietjänster och röntgen, ultraljud, hemsjukvård, fysioterapi och olika mentalvårdstjänster. – Det som skiljer oss från andra privata läkarcentraler är det betydligt bredare tjänsteutbudet. Vi kommer också att ha en stark betoning på psykiatrin, tack vare tidigare kompetens från Noja. När ryktet om Nero började gå överhopades man genast av platsansökningar – dessutom mycket goda sådana. – Utan att ha behövt starta en rekryteringsprocess har vi kunnat fylla alla 25 platser med enbart de bästa yrkesutövarna. Utöver de 25 arbetsplatserna vi skapat anlitar vi även många andra specialister, som i egenskap av egenföretagare förbinder sig att arbeta enligt vårt koncept, berättar Bergendahl-Hannuksela vidare. Utrymmena, som omfattar 600 m² på gatuplan med parkering lätt tillgängligt, genomgår som bäst en grundrenovering. – Det centrala läget, lättillgäng-

Läkarcentral Nero kommer förutom normala läkar- och specialisttjänster även att erbjuda röntgen och laboratorium, företagshälsovård, fysioterapi samt olika psykiatriska tjänster. Foto: Sami Pulkkinen

www.laakarikeskusnero.fi tel. 045 359 7634 katri.bergendahl-hannuksela@laakarikeskunero.fi

ligheten – även för rörelsehindrade – samt parkeringsmöjligheterna var avgörande för vårt val av lokal. Sökandet efter den rätta påbörjade redan i juli, berättar BergendahlHannuksela, och avslöjar att de redan kontaktats och erbjudits utrymmen även i flera andra städer. – Intresset för Nero har varit enormt, konstaterar hon tillsammans med Fredman. Även om man är stationerade i Vasa kommer man att betjäna hela Österbotten och Österbottens Välfärdsområde är en av samarbetspartnerna. En annan samarbetspartner är Härmä Rehab, som i maj öppnar ett nytt friskvårdscenter i Smedsby centrum.

– Det är ett viktigt samarbete, eftersom alla arbetsrelaterade rehabiliteringar remitteras dit. Öppningen av Läkarcentral Nero närmar sig med stormsteg och den 17 februari håller man öppet hus för allmänheten. För såväl Vasaborna som för invånarna i alla kringliggande kommuner kommer det att betyda att man framöver lättare och snabbare kan få de läkar- och hälsovårdstjänster man behöver, på sitt modersmål och till rimliga priser. – Och man behöver ingen dator för att kunna boka tid hit – det går bra att ringa eller komma in, avslutar de. Text och foto: Anna Sand