AKTUELLT

Regioner hotas med vite för att förlossningsvården är i kris. Varannan barnmorska funderar på att byta jobb.

DET FINNS TYDLIGA tecken på att krisen inom förlossningsvården inte är över. Det menar Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet. Flera regioner hotas av vite efter att arbetsmiljön har haft stora brister. Anmälningarna har hamnat hos Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder mot vite.

En undersökning från SRAT/ Svenska Barnmorskeförbundet visar att över hälften av alla barnmorskor någon gång under det senaste året har funderat på att byta jobb. Detta samtidigt som nästan alla trivs med sitt yrke.

Dessutom arbetar nästan hälften av alla barnmorskor deltid för att orka med den press som råder i yrket, som Essens tidigare har rapporterat om. – Det krävs stora förändringar både inom förlossningsvården och övriga vården. Synen att man kan utnyttja arbetskraften på det här sättet måste förändras. Nya generationen barnmorskor kommer inte att acceptera detta, säger Eva Nordlund.

Hon pekar på att lagstadgade rättigheter som fyra veckors sammanhängande semester inte är självklart för barnmorskor och att regionerna systematiskt bryter mot arbetstidslagen genom att det krävs att många jobbar dubbelpass för att klara av trycket under exempelvis sommarmånaderna. – Vården kan inte bäras upp av att vi ska uppoffra oss och göra avkall på våra liv. ●

TEXT: PER CORNELL

Två yrkesgrupper inom SRAT som vanligtvis inte jobbar så tätt är optiker och audionomer. Men sedan en tid har en av de ledande aktörerna inom optikbranschen i Sverige, även börjat erbjuda tjänster kopplade till hörsel, på vissa håll i samarbete med regionerna. – För audionomerna ser jag det som positivt med nya nya arbetsgivare, säger Stefan Lundå, ordförande för audionomernas förening, SRAT. ●

Den tidigare arbetsförmedlaren Johan Berg är i dag verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen. Nyligen kom hans bok ”Spelet om Arbetsförmedlingen” ut. Den handlar om turerna bakom de stora förändringarna på myndigheten och är delvis en reaktion på privatiseringsivern som har präglat omställningen. – Jag har försökt att beskriva förändringen av myndigheten, sätta saker i sitt sammanhang och redogöra för när politikerna vänder kappan efter vinden på ett sätt, som jag tror, allmänheten inte har koll på, säger han.

Johan Berg vill bland annat sticka hål på myter om att Arbetsförmedlingen är en ineffektiv myndighet med lågt förtroende som inte bidrar till att folk får jobb. ●

En kvinnlig privatanställd tjänsteman tjänar i snitt cirka 15 procent mindre än manliga kollegor. Det visar Medlingsinstitutets senaste rapport som också slår fast att löneskillnaderna mellan könen ökar efter en lång period av utjämning. ●

Både allvarliga olycksfall och långvarig sjukfrånvaro minskade under pandemin i många branscher.

COVID-19 HAR bidragit till minskning av antalet allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Det visar statistik från bland annat Afa Försäkrings stora skadedatabas. Rapporten ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro” är en av Sveriges mest omfattande rapporter på området. – Vi kan se spår av covid19 pandemins effekter i vår statistik. Frånvaron bland anställda ökade både på grund av sjukdom och permitteringar. Olycksfallen har därför minskat i branscher där sysselsättningen och aktiviteten har påverkats negativt av pandemin, säger Anna Weigelt, chef för Analysavdelningen på Afa Försäkring.

Det finns stora skillnader i olycksrisken mellan yrkesgrupper. Vanligaste orsaken till ett allvarligt arbetsolycksfall är fallolyckor, den näst vanligaste är lastningsolyckor. – Fallolyckor utgör drygt en tredjedel av alla allvarliga arbetsolyckor. Bland kvinnor är fallolyckor vanliga inom vård och omsorgsyrken.

Sedan 2016 har de långa sjukskrivningarna minskat. – Risken för långvarig sjukfrånvaro minskade även mellan 2019 och 2020. Inom avtalsområde Kommuner och regioner minskade antalet sjukfall för båda könen. Även risken minskade. För kvinnor minskade risken för långvarig sjukfrånvaro för samtliga åldersgrupper, säger Andreas Ek, statistiker och analytiker på Afa Försäkring.

Den vanligaste diagnosen bakom en långvarig sjukfrånvaro inom kommuner och regioner är en psykisk diagnos och det gäller både kvinnor och män. – Kvinnor inom yrkesgruppen socialt arbete hade den högsta risken för ett långvarigt sjukfall med en psykisk diagnos 2020. Sjukfall med psykiska diagnoser blir oftare långa jämfört med övriga diagnoser, säger Andreas Ek. ●

TEXT: PER CORNELL

ARBETSLÖSHETEN ÄR åtta gånger högre bland de som saknar utbildning jämfört med de som har en längre eftergymnasial utbildning. Det visar statistik som Akademikernas akassa sammanställt i Arbetslöshetsrapporten 2022. – Det är en enorm skillnad i arbetslöshet beroende på hur lång, eller kort, utbildning man har. Det som gör störst skillnad är om du har en gymnasieutbildning eller inte, säger Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör på Akademikernas akassa. 2021 hade de som saknade en utbildning en genomsnittlig arbetslöshet på 28,4 procent, vilket kan jämföras med dem som hade en gymnasial utbildning där 7,7 procent var arbetslösa och dem med minst tre års eftergymnasial utbildning som hade en arbetslöshet på 3,5 procent. De utan utbildning hade mer än åtta gånger så hög arbetslöshet som de med en längre akademisk utbildning. – Under pandemin ökade arbetslösheten bland våra medlemmar kraftigt men jämfört med hur det ser ut för andra grupper så har akademiker en betydligt lägre arbetslöshet och klarar sig i det långa loppet betydligt bättre. Att utbilda sig ger helt klart större chanser att få jobb, säger Alexandra Oljans Ahlin. ●

TEXT: PER CORNELL

Enligt en ny rapport från Saco har den så kallade högskolepremien sjunkit kraftigt. Det innebär att akademisk utbildning lönar sig sämre. Vilka specifika utbildningar som lönar sig mindre bra framgår i Sacos Livslönerapport, som tar hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension med mera. Exempel på olönsamma utbildningar är tandhygienist, arbetsterapeut och vissa lärarutbildningar. –Det handlar ofta om kvinnodominerade yrken i välfärden. Där har arbetsgivare ett stort ansvar för att förbättra både villkor och löner, säger Linda Simonsen, samhällspolitisk utredare på Saco, till Akademikern. ●

Det saknas tandhygienister i 17 av 21 regioner. Situationen är mest allvarlig i norra Sverige. Bristen på tandhygienister hänger ihop med att lön, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter inte har hängt med, enligt en debattartikel som Yvonne Nyblom, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening har skrivit med ett par andra förtroendevalda. – Det här leder till att den förebyggande vården blir lidande, på lång sikt får det negativa effekter på både munhälsa och allmänhälsa, skriver de. ●