9789127457676

Lärarhandledning med lärarwebb

Klara svenskan åk 3 Tala Läsa Skriva Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN ÅK 3

Klara svenskan åk 3 Språklära Språklära ÅK 3

SARAPÄRRÅDLING SAHLIN

Läs och förstå 48

Berätta med beskrivande ord 49

Planera och skriv en återberättande text tillsammans 51

Planera och skriv en egen återberättande text 54

Beskrivande faktatext

Uppstart med kartläggning 88

Vägledning inför arbetet i elevboken 90

Fakta om en författare 92

Fakta om en illustratör 96

Lär dig om ord 98

Läsförståelse 99

Vad är en källa? 100

Källkritik 102

Planera och skriv en beskrivande faktatext tillsammans 104

Reflektera 106

Kopieringsunderlag BF1–BF27 107

Berättande text 134

Uppstart med kartläggning 135

Vägledning inför arbetet i elevboken 136

Berättelsens uppbyggnad 138

Träna på att beskriva platser och miljöer 142

Träna på att beskriva personer 144

Skriva dialog 146

Läs och förstå 148

Planera och skriv en berättelse tillsammans 150

Planera och skriv en egen berättelse 153

Reflektera 155

Kopieringsunderlag BT1–BT17 156

Förklarande faktatext 180

Uppstart med kartläggning 181

Vägledning inför arbetet i elevboken 182

Faktatext om människans sömn 184

Faktatext om fiskars sömn 186

Faktatext om hästars sömn 188

Planera och skriv en förklarande faktatext 189

Reflektera 192

Kopieringsunderlag FF1–FF13 193

Språklära

Meningar 210

Uppstart med kartläggning 211

Meningsbyggnad 212

Skiljetecken 215

Kommatecken 218

Talstreck 220

Träna handstil 222

Kopieringsunderlag M1–M7 223

Stavning 232

Uppstart med kartläggning 233

Dubbelteckning 234

Ng-ljudet 236

J-ljudet 238

Sj-ljudet 240

Tj-ljudet 242

Stava vanliga ord 244

Stava ord som ibland blir fel 246

Träna handstil 248

Kopieringsunderlag S1–S10 249

Ord 260

Uppstart med kartläggning 261

Substantiv 262

Verb 265

Adjektiv 268

Substantiv, verb och adjektiv 271

Sammansatta ord 273

Sortering 275

Synonymer och motsatsord 277

Träna handstil 279

Kopieringsunderlag O1–O13 280

Språkbruk 294

Uppstart med kartläggning 295

Vad är talspråk och vad är skriftspråk? 296

Vem skriver du till? 298

Var schyst på sociala medier 300

Träna handstil 302

Reflektera 303

Kopieringsunderlag SB1–SB5 304

Inledning

Välkommen till Klara svenskan!

Klara svenskan är ett läromedel som täcker in stora delar av det centrala innehållet i svenska och fungerar utmärkt som ett komplement till den läslära och andra skönlitterära texter som eleverna arbetar med. Läromedlet vilar på forskning om pedagogik och metodik.

I Klara svenskan byggs kunskap upp med hjälp av lärar- och kamratstöd i en varsam progression, så kallad scaffolding eller vägledd undervisning. Målet är att eleverna ska bli kreativa och självständiga textskapare.

Arbetet i Klara svenskan utgår från cirkelmodellens fyra faser, där du som lärare vägleder och stöttar eleverna genom skrivprocessen. I läromedlet får eleverna utrymme att tala, samtala och tänka högt. De får också, med hjälp av modelltexter och en vägledd undervisning, möjlighet att utveckla sitt språk och sitt skrivande av olika typer av texter. För andraspråkselever har cirkelmodellen visat sig vara ett stort stöd i inlärningen, men modellen har visat sig gynna alla elever.

Vi som har skrivit Klara svenskan för årskurs 3 vet hur viktig du som lärare är för att skapa goda förutsättningar för elevernas utveckling. I klassrum där kreativitet och nyfikenhet råder, där man samtalar, berättar, läser, skriver och lyssnar på varandra, där finns också möjligheter att fördjupa elevernas kunskaper. Vi hoppas att Klara svenskan ska vara ett läromedel som stöttar dig och dina elever i det arbetet.

Välkommen till Klara svenskan och lycka till med arbetet!

Sara Rådling och Pär Sahlin

Sara Rådling är grundskollärare och förstelärare. Hon undervisar på lågstadiet i en skola i Ekerö kommun.

Pär Sahlin är lärare och barn- och ungdomsboksförfattare. Han har skrivit flera läromedel i svenska och tilldelades läromedelsförfattarnas pris Lärkan 2016.

Komponenterna i Klara svenskan

Klara svenskan består av en lärarhandledning med tillhörande lärarwebb, två elevböcker samt digital färdighetsträning.

Lärarhandledningen är hjärtat

Lärarhandledningen är själva hjärtat i läromedlet. I lärarhandledningen får du tydliga lektionsplaneringar och genomgångar till varje uppslag i elevböckerna. Du får också modelltexter till de texttyper som tas upp samt en grafisk stödstruktur som hör till varje texttyp. Utöver det får du också en bank med ytterligare texter inom varje texttyp med tillhörande läsförståelseuppgifter.

I lärarhandledningen finns också alla kopieringsunderlag som hör till genomgångarna samt facit till de båda elevböckerna. Du kommer även åt lärarhandledning på den digitala lärarwebben. Aktiveringskoden finner du på omslagets insida längst bak i den här lärarhandledningen. På lärarwebben finns bland annat alla kopieringsunderlag i digital version, vilket betyder att du kan visa dem med hjälp av projektor i klassrummet, alternativt skriva ut dem och dela ut kopior till eleverna. Här finns även förslag på lektioner om alfabetet samt ordspråk och talesätt. Koden gäller i ett år. Därefter kan du enkelt köpa till lärarwebben separat. Här finns även förslag på lektioner om alfabetet samt ordspråk och talesätt.

Elevboken Tala, läsa, skriva presenterar olika texttyper

Elevboken Tala, läsa, skriva består av fyra kapitel och varje kapitel presenterar en texttyp. Dessa är: Återberättande text, Beskrivande faktatext, Berättande text och Förklarande faktatext. För varje nytt kapitel presenteras tydliga mål för arbetet med texttypen.

I elevboken finns sedan övningar och uppgifter som följer upp det arbete som du som lärare går igenom i lärarhandledningen. Här finns till exempel undersökande text- och språkövningar kopplade till den aktuella texttypen, läsförståelseövningar och förberedande arbete av det gemensamma och enskilda skrivandet.

Elevboken Språklära presenterar olika språkmoment

Elevboken Språklära består av fyra kapitel och varje kapitel presenterar olika områden inom språkläran. Dessa är: Meningar, Stavning, Ord och Språkbruk. I elevboken finns varierade övningar där eleven får träna sig i de olika språkmomenten. I kapitlen presenteras också, på ett lättsamt men informativt sätt, de språkregler som hör till området. I lärarhandledningen presenteras lektionsplaneringar och förslag till laborativa övningar som hör till de olika uppslagen i elevboken. I den webbbaserade färdighetsträningen kan eleverna befästa momenten i Språklära på dator, surfplatta eller i mobiltelefon. Eleverna kommer åt övningarna genom att du som lärare skapar ett konto åt dem på www.nok.se. Det kostar inget att registrera elevkonton.

Lärarhandledning

Elevbok Tala, läsa, skriva

Elevbok Språklära

Undervisningsmaterial på lärarwebben

Att arbeta med Tala, läsa, skriva

I inledningen till varje nytt kapitel i elevboken Tala, läsa, skriva, finns i lärarhandledningen en kartläggningsuppgift som du kan låta eleverna göra. Detta för att ta reda på vilka förkunskaper eleverna har om texttypen och/eller det ämnesstoff ni ska arbeta med.

Varje kapitel i elevboken inleds med ett uppslag som dels presenterar texttypens syfte och sammanhang, dels beskriver målen för arbetet. Inför varje nytt uppslag i elevboken introducerar du som lärare ämnesområdet med hjälp av de exempel och övningar som finns i lärarhandledningen. Genom din vägledda undervisning skapar du förförståelse inför de uppgifter och övningar som eleverna sedan möter i elevboken.

I elevboken Tala, läsa, skriva arbetar eleverna mer enskilt eller tillsammans med en kamrat. Till stöd för att hålla fokus på innehåll och mål finns checklistor, grafiska stödstrukturer och illustrerade barn som med sina repliker i pratbubblor hjälper, påminner och informerar eleverna om viktiga fakta som hör till arbetsområdet.

Arbetet fortsätter sedan på samma sätt genom respektive kapitel: Först gemensamt arbete inför varje nytt uppslag, som sedan följs av arbete enskilt eller i par i elevboken. Vid varje kapitels slut finns uppslaget Reflektera, vars syfte är att ge eleverna möjlighet att få syn på sin lärandeprocess genom att reflektera och utvärdera vad de har lärt sig.

Målet med arbetet i Tala, läsa, skriva är att eleverna genom vägledd undervisning och övningar ska utveckla sina förmågor i svenskämnet och bli mer säkra och självständiga talare, läsare och skribenter. Syftet med att tala, läsa och skriva inom olika texttyper är att eleverna med hjälp av sina nya kunskaper ska kunna bearbeta sina egna texter och anpassa dem till både innehåll och för användning i olika sammanhang.

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN ÅK 3

Att arbeta med Språklära

I lärarhandledningen till varje kapitel i elevboken Språklära finns en bakgrund och ett syfte med kapitlet presenterade. Till varje kapitel hör en skriftlig kartläggningsuppgift som du kan låta eleverna göra för att kartlägga deras förkunskaper.

Innan eleverna börjar arbeta med ett uppslag i elevboken Språklära introducerar du språkmomentet gemensamt i gruppen. Det kan till exempel innebära att du tillsammans med eleverna genomför en laborativ övning som sedan följs upp av en genomgång av dig om det aktuella området. Material och information finns i lärarhandledningen. Genom gemensam förberedelse och introduktion av viktiga begrepp, skapas en förförståelse inför de övningar eleverna kommer att möta i elevboken.

I elevboken Språklära arbetar eleverna mer enskilt eller tillsammans med en kamrat. Till stöd för de språkmoment som tas upp i boken finns de illustrerade barnen som med sina repliker i pratbubblor hjälper, påminner och informerar eleverna om regler som hör till språkmomentet.

I elevboken Språklära och i den webbaserade färdighetsträningen får eleverna möjlighet att öva och befästa sina kunskaper.

Målet med arbetet i elevboken Språklära är att ge eleverna kunskaper om språkliga strukturer och normer som de har nytta av när de talar, läser och skriver. Syftet med arbetet i Språklära är att eleverna ska befästa kunskaper kring skrivregler och språknormer. Eleverna ska också kunna bearbeta sina egna texter till både innehåll och form och kunna ge och ta emot respons med hjälp av den förvärvade kunskapen.

ÅK 3 SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

Bedömning

Att bli bedömd av andra kan vara känsligt. Bedömningen måste framföras på ett konstruktivt sätt genom att lyfta fram både det som är bra och det som behöver utvecklas. Två stjärnor och en önskan är ett redskap som fungerar för både kamrat- och självbedömning. Modellen finns som kopieringsunderlag IN5 på s. 27.

I slutet på varje kapitel i elevboken Tala, läsa, skriva får eleverna göra en självbedömning utifrån två stjärnor och en önskan, där de ska lyfta fram två saker som de gjorde bra och en sak som de ska tänka på till nästa gång. Det är bra om du som lärare då och då använder modellen inför eleverna, så att eleverna får en förebild för hur den kan användas.

Läs mer om formativ bedömning: Heyer, Carolin & Hull, Ingeborg (2014). Formativ bedömning – konkreta exempel och metodiska tips. Natur & Kultur.

Bedömning i enlighet med Lgr 22

Här visas tabeller över vilka av läroplanens centrala innehåll som behandlas i Klara svenskan, för både svenska och svenska som andraspråk. ÅB står för Återberättande text, BF står för Beskrivande faktatext, B står för Berättande text och FF står för Förklarande faktatext. S står för hela Språklära.

Förmågor att utveckla

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, x

förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, x x

kunskaper om språkbruk i Sverige och Norden. (svenska)

Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter. x

Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter. (svenska som andraspråk)

Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan. (svenska som andraspråk)

Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.

Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. x

Grundläggande textbearbetning.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

x x x x

x x x x x

Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter. x x x

Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer och meningsbyggnad med sambandsord, i jämförelse med andra språk eleven kan. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära och för eleven kända texter. (svenska som andraspråk)

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Tala, lyssna, samtala

Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs. (svenska som andraspråk)

Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.

ÅB BF B FF S

x x x x x

Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning. (svenska som andraspråk) x

Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.

Att ge och ta emot muntliga instruktioner.

Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

x x x x

x x x x

Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan. (svenska som andraspråk) x

Texter

Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

ÅB BF B FF S

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar. x x

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt utbyggnad med enkla miljö- och personbeskrivningar. Texternas ord och uttryck. (svenska som andraspråk) x x

Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer. x

Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras. x x

Muntliga texter, till exempel radioprogram för barn och inlästa texter. (svenska som andraspråk)

x x x x x

Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn. x x x x x

Språkbruk

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.

ÅB BF B FF S

x x x x

Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. x x x x x

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. x

Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk. (svenska som andra språk)

Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. (svenska som andraspråk)

Skillnader mellan tal- och skriftspråk. x

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.

Hur texters avsändare påverkar innehållet.

ÅB BF B FF S

x x

x x x

Återberättande

text

Jag kan: Läsa Jag kan: Skriva Jag kan:

Elevens namn: berätta i rätt ordning, använda tidsord, tala tydligt, vara en bra lyssnare. känna igen en återberättande text, förutspå vad som kan hända, förstå det jag läser och återberätta innehållet. skriva meningar med stor bokstav och skiljetecken, skriva rubrik, inledning, händelser och avslutning i rätt ordning, använda tidsord, använda beskrivande ord.

Kopieringsunderlag © 2022 Sara Rådling, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 3, ISBN 978-91-27-45767-6

Beskrivande faktatext Tala och lyssna Jag kan: Läsa Jag kan:

Skriva Jag kan:

Elevens namn: berätta om en författare eller illustratör, tala tydligt, vara en bra lyssnare. känna igen en beskrivande faktatext, förstå det jag läser, förstå vad en källa är, skilja fakta från åsikt, leta fakta från olika källor. skriva stödord i en tankekarta, skriva rubriker, skriva rätt fakta till rätt rubrik, välja passande bilder till min text, skriva meningar med stor bokstav och skiljetecken.

IN 2

Kopieringsunderlag © 2022 Sara Rådling, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 3, ISBN 978-91-27-45767-6

Berättande

text Tala och lyssna Jag kan: Läsa Jag kan: Skriva Jag kan:

Elevens namn: tala tydligt, variera rösten, lyssna aktivt. förstå det jag läser, känna igen miljöoch personbeskrivningar, förutspå vad som kan hända i en berättelse, skapa inre bilder, sammanfatta det jag har läst. skriva meningar med stor bokstav och

skiljetecken, skriva miljöoch personbeskrivningar, skriva en berättelse med början, problem, lösning och slut.

Kopieringsunderlag © 2022 Sara Rådling, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 3, ISBN 978-91-27-45767-6

Förklarande

faktatext Tala och lyssna Jag kan: Läsa Jag kan: Skriva Jag kan:

IN 4

Elevens namn: förklara hur något fungerar, tala tydligt, vara en bra lyssnare. känna igen en förklarande faktatext, hitta förklarande ord i en faktatext, söka fakta i en text, förstå det jag läser. skriva stödord, skriva en faktatext som förklarar något, använda förklarande ord, skriva meningar med stor bokstav och skiljetecken.

Kopieringsunderlag © 2022 Sara Rådling, Pär Sahlin och Natur & Kultur Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 3, ISBN 978-91-27-45767-6

Lärarhandledning

Tala Läsa Skriva

Klara svenskan åk 3 Tala Läsa Skriva

Tala Läsa Skriva

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN ÅK 3

Återberättande text

Syftet med återberättande texter är att återge något som har hänt. Det kan vara en händelse som man själv har upplevt eller någon annans berättelse som man har hört eller läst om. Den återberättande texten är ofta underhållande, spännande eller läskig.

Den återberättande textens struktur består av tre delar: en inledning, en fördjupning och en avslutning. I inledningen presenterar berättaren vem eller vilka det handlar om samt när och var händelserna utspelade sig. Det är i inledningen som berättaren också kan förklara varför det hände.

I fördjupningen återberättas sedan händelserna i kronologisk ordning. Berättaren ger uttryck för egna tankar och känslor inför det som händer i berättelsen, vilket skapar engagemang i texten.

I avslutningen knyter berättaren ihop händelserna. Det kan hen göra genom att sammanfatta händelseförloppet och/eller ge uttryck för en åsikt om händelserna.

Språkliga drag i den återberättande texten är förekomsten av tidsord, vilket hjälper lyssnaren/läsaren att följa det kronologiska händelseförloppet. Tempus i texten är för det mesta preteritum, dåtid, även om det i en återberättande text kan finnas inslag av meningar i presens. Texten återges ofta i jag-form men skriver man någon annans berättelse kan tredje person vara att föredra. Med hjälp av beskrivningar och specifika ordval får lyssnaren/ läsaren hjälp att skapa egna inre bilder av händelseförloppet.

I kapitlet

Eleverna får i kapitlet träna på den återberättande texten både genom att tala, läsa och skriva. På så sätt blir texttypen belyst från flera håll, vilket hjälper eleverna att befästa sina kunskaper om texttypen.

För att förstå den återberättande textens syfte, struktur och språkliga drag får eleverna stöd i boken av stödstrukturen Röda tråden.

Undervisningen om återberättande texter ska syfta till att utveckla elevernas förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska kunna berätta om vardagliga händelser och beskriva dem så att innehållet framgår tydligt.

I kapitlet får eleverna följa Cleo som återberättar några olika händelser ur hennes och hennes familjs liv.

Extra textbank: Läsförståelse

Utöver de texter om Cleo och hennes familj som eleverna möter i elevboken finns det tre andra berättelser om dem. Texterna finns som kopieringsunderlag och är i tre nivåer med ökande textmängd och svårighetsgrad. De kan användas som komplement för att göra eleverna mer bekanta med texttypen och för att träna läsförståelse.

Till varje text finns även läsförståelsefrågor. Frågorna är utformade i tre nivåer enligt modellen på, mellan och bortom raderna. Textbank och uppgifter hittar du på sidorna 80–85.

I den grafiska stödstrukturen Röda tråden tränar eleverna på att planera en återberättande text och berätta i kronologisk ordning. Stödstrukturen ligger sedan till grund för det egna skrivandet av en återberättande text.

Uppstart med kartläggning

För att veta på vilken nivå du ska lägga din undervisning kan du göra en kartläggning av elevernas kunskaper. Kartläggningen kan du också under arbetets gång använda för att synliggöra elevernas kunskapsutveckling.

Så här kan du göra

• Be eleverna rita och/eller skriva om vad de gjorde igår eftermiddag. Om du vill kan du använda kopieringsunderlag Å1 – Efter skolan, s. 57, som stöd.

• Dela upp eleverna i par och låt dem sedan återberätta muntligt för varandra om vad de gjorde i går eftermiddag.

• Lyssna och notera hur eleverna klarar uppgiften.

• Samla in texterna för analys och spara dem som dokumentation.

• Diskutera:

– Hur gick det att återberätta i skrift? Vad var lätt och vad var svårt?

– Hur gick det att återberätta muntligt? Vad var lätt och vad var svårt?

– Vad kan man tänka på när man lyssnar på någon som berättar?

• Notera om någon elev verkar vara i behov av någon form av stöd eller utmaning inom arbetsområdet.

I checklistorna som visar kapitelmålen kan du göra anteckningar om kunskapsläget hos eleverna under arbetets gång. Du hittar dem i inledningskapitlet på s. 23.

Vilket spännande gro besök!

Jag ska skriva om det i min dagbok.

Tala och lyssna

Vad gjorde du igår? Var du med om något spännande? Eller var det bara en vanlig dag? Berätta vad som hände! När du skriver eller berättar om något som har hänt kallas det för att återberätta.

Skriva

Klara, färdiga,gå! Läsa

vad som kan hända, y förstå det jag läser och återberätta innehållet. Jag kan y berätta i rätt ordning, y använda tidsord, y tala tydligt, y vara en bra lyssnare.

Vägledning inför arbetet i elevboken, s. 4–5

På introduktionsuppslaget i elevboken Tala, läsa, skriva presenteras den återberättande textens syfte och kapitlets mål. Genom läsning och diskussioner i klassen om vad som är bekant och vad som är nytt, kopplas syfte och mål till elevernas förkunskaper.

Så här kan du göra

• Inled med att tillsammans titta på introduktionsuppslaget i elevboken. På vänster sida finns en introduktionstext och en bild. Dessa syftar till att väcka elevernas förförståelse men även nyfikenhet för texttypen.

• Diskutera:

– Vad känner ni igen sedan tidigare?

– Vad är nytt?

• Visa eleverna att på uppslagets högra sida presenteras målen för kapitlet, alltså vad eleverna ska kunna när arbetet med kapitlet är färdigt. Målen finns även som kopieringsunderlag Å2 – Mål, s. 58. Målen är uppdelade i tre olika rubriker. Berätta att det här är något som ni kommer att arbeta med nu. Gå igenom tillsammans:

– Vad betyder målen?

– Har vi arbetat med dessa mål tidigare?

– Vad kan ni sedan tidigare?

– Vad är nytt?

Mål

Tala och lyssna

Jag kan:

y berätta i rätt ordning, Du berättar om händelsen i den ordning som den skedde i verkligheten.

y använda tidsord,

Du använder tidsord, till exempel när, då, sedan, när du berättar i vilken ordning händelsen skedde.

y tala tydligt,

Du talar tydligt så att de som lyssnar hör vad du säger.

y vara en bra lyssnare. Du visar aktivt att du lyssnar på den som talar.

Skriva

Jag kan:

y skriva meningar med stor bokstav och skiljetecken,

Du skriver fullständiga och korrekta meningar där du använder versal i början och skiljetecken för att avsluta meningen.

y skriva rubrik, inledning, händelser och avslutning i rätt ordning, Du får med den återberättande textens alla delar i kronologisk ordning när du skriver.

y använda tidsord,

Du använder tidsord, till exempel när, då, sedan, när du skriver i vilken ordning händelsen skedde. y använda beskrivande ord.

Du kan skriva meningar som innehåller adjektiv.

Läsa

Jag kan:

y känna igen en återberättande text, När du läser en återberättande text kan du se att den är återberättande eftersom den återger händelser i kronologisk ordning. y förutspå vad som kan hända, När du läser en text kan du göra förutsägelser om vad du tror ska hända längre fram i texten. y förstå det jag läser och återberätta innehållet. När du återberättar visar du att du har förstått innehållet.

Viktiga ord

Vägledning inför arbete i elevboken s. 6

Viktiga ord

Arbetet med berättande text utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här följer nu arbete i fas 1.

Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Fas 1 i cirkelmodellen fokuserar på att bygga upp kunskap inom det aktuella området. I det här fallet återberättande texter. Att bygga upp kunskap och förståelse tillsammans är nyckeln till det fortsatta arbetet.

Så här kan du göra

• Utgå från texten Badutflykten. Den finns på nästa sida och som kopieringsunderlag Å3 – Badutflykten, s. 59 samt med tillhörande illustrationer på kopieringsunderlag Å4a–Å4c – Bilder till Badutflykten, s. 60–62. Se till att du har möjlighet att visa bilderna som hör till berättelsen, antingen på papper eller så att alla kan se dem.

Bildpromenad

• Börja med att läsa Badutflykten genom att göra en bildpromenad där ni först bara tittar på bilderna, en bild i taget. Här kan det vara bra att använda en läsförståelsestrategi som till exempel Spågumman för att förutspå vad som ska hända.

• Diskutera:

– Vad är det som händer på bilderna?

– Vilka verkar berättelsen handla om?

– Vad kommer att hända, tror ni?

• Redan vid bildpromenaden kan ni prata om vilka ord som ni tror kommer att finnas med i texten. Här är det bra att uppmärksamma ord som behöver förklaras eller är nya för eleverna. Anteckna orden på whiteboardtavlan eller i blädderblock. Dessa ord kommer sedan att fyllas på i en lista med viktiga ord. I Badutflykten kan ord och uttryck som packade sillar, smörja, solkräm, svida, skrynkliga vara det ni i det här skedet antecknar på er lista. Det här är särskilt viktigt för elever med svenska som andraspråk, då det skapar en förförståelse till den berättelse de snart ska få lyssna på.

• På kopieringsunderlag Å5 – Ordlista till Badutflykten, s. 63 finns en ordlista att använda för en språkstödjande undervisning.

Gemensam läsning

• När ni har tittat på och gått igenom bilderna till texten är det dags för eleverna att höra berättelsen. Läs Badutflykten högt för eleverna. Använd gester och miner för att förstärka innehållet och förståelsen för texten. Stanna upp ofta och prata om vad som händer. Hänger alla med i handlingen? Är det fler ord som kan skrivas upp på er lista? Anteckna dem i sådant fall.

• När du har läst hela texten frågar du vad för slags text det här är. Eleverna kanske svarar ”en berättelse” eller ”en historia”. Led in svaren på att det är en återberättande text. Betona att en återberättande text innehåller en inledning, en fördjupning och en avslutning. I inledningen får man veta vem eller vilka det handlar om samt när och var händelserna utspelade sig. I fördjupningen kommer händelserna i kronologisk ordning. Det betyder i den ordning de skedde. I avslutningen knyts händelserna ihop.

• Läs texten en gång till, men denna gång utan att stanna upp. Eleverna får nu höra texten berättas i sin helhet utan pauser. Visa gärna texten samtidigt som du läser, den finns på kopieringsunderlag Å3 – Badutflykten, s. 59.

• Introducera sidan Viktiga ord i elevboken för eleverna. Nu ska de skriva upp egna viktiga ord från Badutflykten. Repetera först de ord ni har skrivit upp tillsammans. Låt den gemensamma listan och texten vara synlig för eleverna, som ett stöd när de ska fylla i sin egen lista. Uppmuntra eleverna att fylla på med fler och egna ord i sin bok.

Badutflykten

Solen sken när jag vaknade i morse. Himlen var klarblå. Pappa frågade om jag och Rio ville åka och bada i Lillsjön. Det ville vi gärna.

När vi kom fram till Lillsjön var det fullt av folk på stranden. Folk låg som packade sillar! Till slut hittade vi en plats nära strandkanten. Nu ville jag bada!

Först smörjde vi in oss med solkräm. Då fick jag kräm i ögonen. Det sved jättemycket. Pappa sa att det skulle försvinna när jag badade. Jag trodde inte på honom.

Badutflykten

Sedan sprang vi ut i sjön och kastade oss i vattnet. Vattnet var lagom varmt. Jag och Rio kastade badbollen till varandra. Det var superkul!

Efter flera timmar ropade pappa på oss. Han sa att det var dags att åka hem. Mina fingrar var skrynkliga, men ögonen sved inte längre. Både jag och Rio tyckte att det blev en lyckad badutflykt.

Tala och lyssna

Jag kan y berätta i rätt ordning, y använda tidsord, y tala tydligt, y vara en bra lyssnare.

Jag kan

Skriva

y skriva meningar med stor bokstav och skiljetecken, y skriva rubrik, inledning, händelser och avslutning i rätt ordning, y använda tidsord, y använda beskrivande ord.

Läsa

Jag kan y känna igen en återberättande text, y förutspå vad som kan hända, y förstå det jag läser och återberätta innehållet.

Badutflykten

Badutflykten

Solen sken när jag vaknade i morse. Himlen var klarblå. Pappa frågade om jag och Rio ville åka och bada i Lillsjön. Det ville vi gärna.

När vi kom fram till Lillsjön var det fullt av folk på stranden. Folk låg som packade sillar! Till slut hittade vi en plats nära strandkanten. Nu ville jag bada!

Först smörjde vi in oss med solkräm. Då fick jag kräm i ögonen. Det sved jättemycket. Pappa sa att det skulle försvinna när jag badade. Jag trodde inte på honom.

Sedan sprang vi ut i sjön och kastade oss i vattnet. Vattnet var lagom varmt. Jag och Rio kastade badbollen till varandra. Det var superkul!

Efter flera timmar ropade pappa på oss. Han sa att det var dags att åka hem. Mina fingrar var skrynkliga, men ögonen sved inte längre. Både jag och Rio tyckte att det blev en lyckad badutflykt.

Å4a Bilder till Badutflykten

Kopieringsunderlag © 2022 Sara Rådling, Pär Sahlin och Natur & Kultur

Klara svenskan, Lärarhandledning Åk 3, ISBN 978-91-27-45767-6

Ordlista till Badutflykten

packade

sillar

Många människor som står eller ligger tätt bredvid varandra. smörja Ta kräm eller olja på huden.

solkräm

Hudkräm som skyddar mot solljus.

svida

skrynklig

När det bränner eller sticker i huden.

När något är veckat eller har rynkor.

Lärarhandledning Språklära

Klara svenskan åk 3 Språklära

Språklära

ÅK 3

SARA RÅDLING PÄR SAHLIN

Meningar

I Klara svenskan Språklära finns sex uppslag som handlar om meningar och skiljetecken.

Eleverna har under årskurs 2 tränat på att formulera meningar och använda skiljetecken som punkt, utropstecken och frågetecken. I årskurs 3 får eleverna fortsätta att träna på detta och även på att använda kommatecken och talstreck.

Arbetet syftar till att utveckla och befästa elevernas kunskaper om meningsbyggnad och skiljetecken. Att träna meningsbyggnad kan ske på många olika sätt, till exempel genom arbetet i Språklära men även genom att läsa skönlitteratur och sakprosa. När eleverna möter olika typer av meningar lär de sig meningsbyggnadens olika strukturer.

I kapitlet

I kapitlet om meningar kommer eleverna att få träna praktiskt och gemensamt på övningar som handlar om meningsbyggnad och hur man använder skiljetecken och talstreck. Eleverna får också träna vidare på det ni har gått igenom tillsammans, för att på så sätt repetera, befästa och fördjupa sina förmågor. I slutet av kapitlet finns ett uppslag där eleverna får träna sin handstil.

Uppstart med kartläggning

För att veta hur du ska lägga upp arbetet med meningar kan det vara bra att först göra en kartläggning. Kartläggningens syfte är att ta reda på elevernas förkunskaper om meningar och skiljetecken.

Elevernas svar på kartläggningen ger dig som lärare en uppfattning om vilka insatser du behöver göra och på vilken nivå du ska bedriva din undervisning under ämnesområdet.

Kartläggningen för kapitlet Meningar består av kopieringsunderlag

M1 – Meningar, s. 223 som eleverna får arbeta med.

Så här kan du göra

• Se till att du har ett arbetsblad till varje elev.

• Berätta för eleverna att de ska få arbeta med ett arbetsblad som handlar om meningar. Uppgiften är att först skriva rätt skiljetecken i slutet av olika meningar. Därefter ska de beskriva allt som man ser på en bild.

• Låt eleverna arbeta med arbetsbladet. Uppmuntra eleverna att göra så gott de kan.

• Notera om någon elev verkar vara i behov av någon form av stöd eller utmaning under arbetsområdet.

• Samla in elevernas arbetsblad. Dessa kan du använda för att se hur eleverna formulerar meningar på egen hand. Kommer de ihåg att använda punkt eller andra skiljetecken? Använder de versal bokstav i början av meningen och är meningen korrekt formulerad?

Facit

Jag är nio år.

Varför är solen rund?

Skynda dig!

Han har en grå cykel.

Är du hungrig?

Hurra!

Meningar

Meningsbyggnad

Läs texten om Cleo. Rita ett streck där varje mening slutar.

Läs och dra streck så att det blir hela meningar.

Katten smyger tyst resan igår.

Han äter en läxor i skolan.

Vi kom hem från god glass.

Barnen fick många i gräset.

Cleo är i simhallen. Hon står på kanten vid den stora bassängen. Idag ska hon simma 200 meter. Hon är nervös. Det pirrar i magen. Hur ska det gå?

Tänk om hon inte klarar det! Cleo tar ett djupt andetag. Sedan dyker hon ner i vattnet och börjar simma.

Hur många meningar fanns det texten?

Det fanns 9 meningar i texten.

Skriv de skiljetecken som visade att meningarna tog slut.

? !

Hur kan meningarna sluta? Skriv egna förslag.

Polisen fångade

Vi cyklade till På tisdag ska jag

Här har orden hamnat i fel ordning. Skriv meningarna så att orden hamnar rätt. roligt. var Sommarlovet

Sommarlovet var roligt.

Vi dag. badade varje

Vi badade varje dag.

tälta. mysigt var att Det

Det var mysigt att tälta.

Vägledning inför arbete i elevboken s. 4–5

Meningsbyggnad

Uppslaget om meningsbyggnad syftar till att repetera och befästa elevernas kunskap om vad en mening är samt att man måste skriva orden i en särskild ordning för att det ska bli korrekta meningar.

Om meningsbyggnad

En mening består av ett antal ord som tillsammans bildar ett sammanhang och berättar något. Vi använder stor bokstav för att visa var meningen börjar och stora skiljetecken (punkt, frågetecken eller utropstecken) för att visa var den slutar.

Formellt ska en fullständig mening i svenska bestå av ett finit verb och för det mesta av ett subjekt: Fågeln flyger. De finita verbformerna är presens: flyger, preteritum: flög och imperativ: flyg. Meningar kan vara korta eller långa:

Barnet äter.

Det lilla barnet äter en god chokladglass.

Det finns olika slags meningar. En mening kan vara:

ett påstående: Hen hoppar i studsmattan.

en fråga: Hoppar hen i studsmattan?

en uppmaning: Sluta hoppa!

ett utrop: Oj, vad högt hen hoppar!

Så här kan du göra

• Skriv upp meningen Jag läser en bok. på whiteboardtavlan.

• Fråga eleverna hur man kan veta att det här är en mening. Kom fram till att en mening ska berätta något (en hel tanke), börja med stor bokstav (versal) och sluta med ett skiljetecken. Repetera vilka skiljetecken som kan användas för att avsluta en mening: punkt, frågetecken och utropstecken.

• Låt eleverna fundera på hur man kan göra meningen kortare eller längre. Gå igenom deras förslag. Ett exempel kan vara:

Jag läser.

Jag läser en bok i soffan.

Jag läser en spännande bok.

Jag läser en spännande bok i soffan.

• Kom fram till att en mening kan vara lång eller kort men att det är viktigt att orden kommer i rätt ordning; i rätt ordföljd.

• Se till att alla elever har kopieringsunderlag M2 – Hela meningar, s. 224. Här ska de träna på att para ihop ord så att det blir hela meningar. De tränar dessutom på att se att meningar kan sluta med olika skiljetecken. Avslutningsvis finns meningar där orden har hamnat i fel ordföljd. Eleverna ska skriva meningarna på rätt sätt.

• Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget.

• Gå igenom tillsammans hur de har tänkt och svarat.

• Uppmärksamma eleverna på att en mening alltid börjar med stor bokstav och avslutas med ett skiljetecken.

• Introducera uppslaget Meningsbyggnad i elevboken. Här får eleverna först träna på att se var meningar börjar och slutar. De parar sedan ihop ord så att det blir korrekta meningar och skriver meningar med rätt ordföljd.

Facit

Vi ska vara på badhuset idag.

Jag tycker om att spela fotboll.

Vilken är din favoritmat?

När ska vi åka tåg till mormor?

Grattis på födelsedagen!

Akta dig för det varma vattnet!

Barnen gungade på rasten. Fröken hoppade hopprep.

Edvard gjorde illa sig på benet.

Regnet öster ner på hela skolgården!

Så här kan du göra

• Skriv upp meningen Barnet cyklade. på whiteboardtavlan.

• Berätta att det här är en kort mening som man kan göra mycket längre. Till hjälp finns det vissa frågeord att använda sig av.

• Börja med att skriva upp frågan Var? på whiteboardtavlan bredvid Barnet cyklade.

• Säg:

– Var betyder vilken plats man är på. Var passar det att man cyklar?

Jo, på en väg eller stig. Kanske på en gräsmatta. Då kan meningen bli:

Barnet cyklade på grusvägen.

• Skriv upp meningen på whiteboardtavlan. Fortsätt sedan med frågan När?

• Låt eleverna ge förslag på hur meningen kan bli då, till exempel:

Barnet cyklade på grusvägen igår.

• Skriv upp ytterligare en fråga Hur?

• Låt eleverna fundera själva eller i par och gå igenom några förslag:

Barnet cyklade snabbt på grusvägen igår.

• På kopieringsunderlag M3 – Långa meningar, s. 225 finns exempelmeningar där ni kan fortsätta att skriva längre meningar med hjälp av frågeorden.

Arbeta vidare

Låt eleverna arbeta med webbövningarna Meningsbyggnad på nok.se.

Skiljetecken Punkt

Läs texten om Cleo. Sätt ut punkt på rätt ställe.

Cleo simmar i bassängen Hon tar stora, långa armtag

Hon sparkar med benen Vattnet forsar omkring henne

Hjärtat dunkar Hon blir trött På kanten vinkar mamma

och Rio Snart är hon framme

Frågetecken

Vilka meningar är frågor? Färglägg dem.

Ska vi åka snart?

Har någon sett min telefon?

Vi vann

Dra streck och para ihop frågeorden med resten av meningarna.

När har du varit?

Hur kommer gästerna?

Var mycket är klockan?

Skriv egna frågor som börjar med de här frågeorden.

Vad ?

Vem ?

Vilka ?

Vägledning inför arbete i elevboken s. 6–7

Skiljetecken

Är du 9 år? MENINGAR

Eleverna känner till att man ska använda punkt i slutet av meningar. Men det kan vara bra att repetera detta och vilka andra skiljetecken det finns och när de ska användas.

Om skiljetecken

För att visa att meningen avslutas behöver man sätta ut en punkt, ett frågetecken eller ett utropstecken. Dessa tre kallas för stora skiljetecken.

Beroende på vilken sorts mening det är används olika skiljetecken: vid påståenden används punkt . , vid frågor frågetecken ? och vid uppmaningar eller utrop används utropstecken !. Skiljetecknen gör även texten mer läsbar, hjälper oss att pausera rätt i läsningen och gör innehållet begripligt.

Det finns även små skiljetecken, som kommatecken och kolon. Dessa används inte för att avsluta en mening, utan inuti meningen.

Ett påstående/en tanke avslutas med punkt: Danny sjunger bra.

En fråga avslutas med ett frågetecken: Sjunger Danny bra?

Ett utrop avslutas med utropstecken: Bravo!

En uppmaning avslutas också med utropstecken: Sjung högre!

Titta på bilden. Skriv meningar om det du ser.

Utropstecken

Efter vilka av de här orden kan det passa med ett utropstecken?

Ringa in.

hej wow hund bok sluta grön

Skriv klart meningarna så att de blir utrop.

Du får hjälp med första ordet. Kom ihåg utropstecknet.

Kom Hjälp

Skynda

Läs texten om Cleo. Ringa in alla utropstecken.

– Hoppa! ropar Cleo till Rio.

Rio dyker ner i bassängen.

– Brrr! Vattnet är iskallt!

Cleo skrattar åt sin bror.

– Du blir snart varm! säger Cleo.

Punkt, frågetecken och utropstecken

Vilket skiljetecken ska det vara här? Sätt X ? !

Grattis på födelsedagen

När börjar filmen

Har du läst Harry Potter

Jag har en hund

Aj På jullovet snöade det

Ska vi poppa popcorn

Hon hittade en flugsvamp

Stopp

Skriv rätt skiljetecken i slutet av de här meningarna.

Vilken är din favoritfärg

Oj, vilken stor hund

Vem är det där

Jag tycker bäst om turkos

Skynda dig nu

Hundvalpen var busig

De tre vanligaste skiljetecknen är punkt, frågetecken och utropstecken.

Så här kan du göra

• Skriv de tre skiljetecknen . ? ! på whiteboardtavlan.

• Låt eleverna svara på vad dessa tecken heter.

• Skriv meningen Vad heter du utan skiljetecken på whiteboardtavlan och läs den högt.

• Fråga eleverna vilket skiljetecken som passar för att avsluta meningen och låt dem svara och berätta hur de har tänkt. Peka på frågetecknet och bekräfta att det ska användas eftersom Vad heter du är en fråga.

• Låt eleverna ge förslag på vad för slags mening som kan passa till utropstecknet.

• Gå igenom några förslag. Uppmärksamma eleverna att utropstecken kan användas både vid utrop och uppmaningar.

• Använd kopieringsunderlag M4 – Vilket skiljetecken?, s. 226 för att öva mer på när det ska vara punkt, frågetecken eller utropstecken i slutet av meningen.

• Använd den kooperativa strukturen Hör vi ihop? (läs mer om denna på s. 18) för att träna mer på skiljetecken. Hälften av eleverna har meningarna från kopieringsunderlaget. Meningarna saknar skiljetecken. Den andra hälften av eleverna har ett kort med skiljetecken.

• Gå igenom med eleverna att de ska försöka para ihop meningarna så att varje mening får ett korrekt skiljetecken.

Vilket skiljetecken?

Hon heter Maria Enhörningen hade guldigt horn

Blåvalen är ett däggdjur Min favoritmat är köttbullar

Maskrosor är gula Hur gammal är du

Vad blir det till lunch När ska vi åka hem

Vilka tror du vinner matchen Har du varit Stockholm

Bra jobbat Hej då

Aj, jag slog mig Usch, vad läskigt

Akta dig

• Låt eleverna gå runt och läsa sina meningar och para ihop sig så att deras meningar får rätt skiljetecken.

• Gör övningen flera gånger.

• Introducera uppslagen Skiljetecken i elevboken. Det första uppslaget handlar om punkt och frågetecken och det andra om utropstecken och alla tre skiljetecken.

Arbeta vidare

Låt eleverna arbeta med webbövningarna Skiljetecken på nok.se.

Facit

Hon heter Maria.

Enhörningen hade guldigt horn.

Blåvalen är ett däggdjur.

Min favoritmat är köttbullar.

Maskrosor är gula.

Hur gammal är du?

Vad blir det till lunch?

När ska vi åka hem?

Vilka tror du vinner matchen?

Har du varit

i Stockholm?

Bra jobbat!

Hej då!

Aj, jag slog mig!

Usch, vad läskigt!

Akta dig!

Kommatecken

Läs meningarna. Ringa in de kommatecken du hittar.

I affären handlade vi mjölk, bröd, gurka, kex och korv.

På lördag kommer farmor, farfar, mormor och morfar till oss.

På resan var vi i Göteborg, Halmstad, Malmö, Lund och Karlskrona.

Titta på bilden. Vad har Noah, Vera och Billie för favoritfrukter?

Skriv kommatecken där det saknas i texten om Cleo.

Cleo Rio och mamma var i simhallen.

Cleo simmade bröstsim ryggsim och frisim.

Baddaren Silvergrodan och Simborgarmärket

är tre simmärken som Cleo har tagit.

Kommatecken hör till de små skiljetecknen. päron jordgubbar kiwi ananas plommon äpple melon banan vindruvor apelsin Använd kommatecken när du ska räkna upp flera saker. , , , , päron, jordgubbar, kiwi och ananas. plommon, melon och äpple. vindruvor, banan och apelsin.

I simhallens café bjöd mamma på korv macka och dricka.

Fortsätt meningarna om Noah, Vera och Billie. Kom ihåg kommatecken.

Noah tycker om

Vera tycker om

Billie tycker om

Vägledning inför arbete i elevboken s. 10–11

Kommatecken

Ett skiljetecken som används mitt i en mening är kommatecken. I det här avsnittet får eleverna träna på att använda det vid uppräkning.

Om skiljetecken

Kommatecknet tillhör de små skiljetecknen och har flera funktioner, till exempel vid uppräkning, anföring och för att markera mellan huvudsats och bisats i långa meningar. Kommatecknet finns alltså inte i slutet av meningen utan inuti.

Före det sista ordet i en uppräkning används inte kommatecken utan ordet och.

Vi åt chips, vindruvor, glass och godis på kalaset.

Så här kan du göra

• Återkoppla till det ni har arbetat med tidigare med meningar och skiljetecken. Repetera att punkt, frågetecken och utropstecken används för att avsluta en mening.

• Fråga eleverna om de känner till något eller några andra skiljetecken.

Låt eleverna ge förslag och skriv upp dessa på whiteboardtavlan.

• Gå igenom så att elevernas förslag får rätt benämning. Om eleverna nämner kommatecken så bekräftar du att det heter så och visar hur det ser ut. Om eleverna inte nämner det, så skriver du ett kommatecken på whiteboardtavlan och berättar att det heter kommatecken.

• Berätta att kommatecken inte används för att avsluta en mening men att det kan användas vid flera andra tillfällen, till exempel när man räknar upp flera saker.

• Skriv meningen Tröjan är blå och gul och röd och grön. på whiteboardtavlan. Läs meningen högt för eleverna.

• Uppmärksamma eleverna på att meningen innehåller ordet och efter varje färg. När man räknar upp saker på det här sättet så kan man istället skriva kommatecken förutom vid sista ordet.

• Skriv meningen en gång till, men nu med kommatecken: Tröjan är blå, gul, röd och grön. Läs meningen högt och uppmärksamma eleverna på att den både blev lättare att skriva och att läsa.

• Skriv en ny mening på whiteboardtavlan: Till mellis åt jag en macka två päron en kiwi och fyra kex.

• Berätta att det fattas två kommatecken i den här meningen. Låt eleverna fundera själva eller i par på var kommatecknen ska vara. Gå igenom deras förslag och sätt ut på rätt plats: Till mellis åt jag en macka, två päron, en kiwi och fyra kex. Visa igen att man skriver och vid sista uppräkningen.

• Låt eleverna arbeta i par med kopieringsunderlag M5 – Kommatecken, s. 227. Här ska de första träna på att skriva kommatecken istället för och, sedan skriver de egna meningar med uppräkningar och kommatecken.

• När eleverna har arbetat i par kan de byta par och jämföra sina svar med andra klasskamrater. Gå runt och lyssna på hur de har resonerat och svarat.

• Introducera uppslaget Kommatecken i elevboken. Här tränar eleverna på att hitta kommatecken i en text, skriva kommatecken i en text samt korrekta uppräkningar.

Arbeta vidare

Låt eleverna arbeta med webbövningarna Kommatecken på nok.se.

Facit

Planeterna närmast solen är Merkurius, Venus, Mars och Tellus.

Några vårblommor är tussilago, krokus, blåsippa och vitsippa.

På idrottsdagen hade vi längdhopp, höjdhopp och kulstötning.

Rio handlar pärlor, detektivlåda och kortspel.

Cleo handlar pussel, gosedjur, vattenpistol och slime.

Meningar

Skriv rätt skiljetecken för att avsluta meningen.

Jag är nio år Varför är solen rund

Skynda dig Han har en grå cykel

Är du hungrig Hurra

Skriv meningar om det du ser på bilden.

Namn:

Hela meningar

Läs och dra streck så att det blir hela meningar.

Vi ska vara på favoritmat?

Jag tycker om att födelsedagen!

Vilken är din varma vattnet!

När ska vi åka tåg badhuset idag.

Grattis på spela fotboll.

Akta dig för det till mormor?

Här har orden hamnat i fel ordning.

Skriv meningar så att orden hamnar rätt.

Barnen rasten. på gungade hoppade Fröken hopprep. illa gjorde benet. Edvard sig på

Namn:

ner Regnet hela skolgården! öste på

Långa meningar

Med hjälp av frågeorden var? när? hur? kan du skriva längre meningar.

Hunden springer.

Hunden springer i skogen. Var?

Hunden springer i skogen varje kväll När?

Hunden springer snabbt i skogen varje kväll. Hur?

Skriv längre meningar med hjälp av frågeorden.

Flygplanet f l yger. Var?

Trollet dansade. Var?

Namn:

Klara svenskan – Lärarhandledning för årskurs 3 innehåller vägledning och stöd för läraren i arbetet med elevböckerna Tala, läsa, skriva och Språklära. Till lärarhandledningen medföljer inloggning till lärarwebben där samtliga modelltexter och kopieringsunderlag fi nns tillgängliga för visning på exempelvis interaktiv skrivtavla.

Klara svenskan för åk 3 består av:

Lärarhandledning med lärarwebb (lärarwebben gäller i 12 månader därefter kan du köpa lärarwebben separat)

Elevbok – Tala Läsa Skriva

Elevbok – Språklära med digital färdighetsträning

Klara svenskan är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 2–6. Med gemensamt kunskapsbygge och tydlig vägledning rustas eleverna till att bli kreativa och självständiga textskapare.