Mirjam är på väg hem med mamma och Pierre. Mirjam springer före. Ända fram till gatan som de måste över.
- Stanna där! ropar mamma.
Mirjam visste redan att mamma skulle ropa så.
Hon vet att hon ska stanna och vänta vid vägen.
När mamma och Pierre kommer fram
tittar de noga att det inte kommer några bilar.
- Ingen bil, ingen bil … ingen krokodil, säger mamma.
Sen går de över.
- Ingen buss, ingen buss … men en puss, skrattar Pierre när de kommer över.
- Nää, säger Mirjam. Alltid ska ni bara pussas!
Ni får inte vara kära!
- Får vi inte? säger mamma. Varför då?
- För att jag har bestämt det, säger Mirjam.
- Men älskling, säger mamma, det fungerar inte så.
- Orättvist! tycker Mirjam.
Mirjam går några steg bakom mamma och Pierre för att de ska förstå hur sur hon är. Men oj, där kommer Amira och hennes hund!
Idag är Mirjam i lekparken. Mamma och Pierre har tagit med lite fika.
Mirjams mamma och Pierre är kära.
Det är därför Pierre är med.
–Men hörni, säger mamma, ska vi inte ha lite bullar också?
Jag kilar iväg och köper.
Mamma försvinner iväg mot kaféet.
Mirjam hade gärna sprungit med, men mamma är snabb och redan borta.
Istället går Mirjam till klätterställningen, just där den är så hög så att hon inte når själv. – Pierre, kan du lyfta upp mig? frågar Mirjam.
Men Mirjam vill inte leka själv. Hon vill att Pierre ska lyfta upp henne. Som han brukar göra. Hur ska hon annars komma upp här där det är så högt?
– Du får hitta på något annat att göra, säger Pierre. Något du kan göra själv. Mirjam tittar sig omkring. Det finns ingenting som verkar roligt.
– Måste du läsa tidningen? klagar hon. – Mja, nä, säger Pierre, inte måste, kanske. Men jag vill gärna. En liten stund. Sen kan jag leka.
Mirjam suckar och går bort till gungbrädan och sätter sig.
– Kan du hjälpa mig så där så jag hoppar? ropar hon till Pierre.
– Inte nu, säger Pierre. Försök hitta på något som du kan göra utan mig.
Mirjam försöker få fart på gungbrädan själv, men det går inte alls bra.
Pierre är dum, tycker Mirjam. Hon vill ju inte leka själv.
– Pierre, kan du putta fart när jag gungar?
– Nej, inte nu har jag ju sagt.
– Snurra mig på snurrgungan?
– Nej, jag läser tidningen.
– Skjutsa iväg mig på linbanan?
– Nej, jag leker med dig sen.
författare illustratör
Anders Alzén är barnboksförfattare från Västerås. Historierna om Mirjam och hennes familj är hans debutböcker på OLIKA. Böckerna handlar om att vi ofta kan mer än vi först kanske tror. Att vi med tankens kraft både kan hitta på lekar och bestämma oss för olika saker.
”Dessutom är det roligt att få skriva om en bonusfamilj. Jag tror att det behövs fler böcker som visar att familjer kan se olika ut.”
Maria Borgelöv jobbar med illustration och grafisk formgivning och bor i Malmö. Hon älskar sagor och bilderböcker och hon tycker att det är extra roligt att jobba med barn- och ungdomslitteratur. ”När jag illustrerade böckerna om Mirjam var det fint att få ge de vuxna karaktärerna ett uttryck och en stil som speglar hur föräldrar i min omgivning ser ut.”
