Bönebrev 83

Bönebrev Fasta och Påsk

Berget 2023 nr 83

”Prisa alltid Gud, be honom att han leder dig rätt och gör ditt liv lyckligt och alla dina tankar kloka” (Tob 4:19).

Det finns olika former av bön. Vi kan meditera, exempelvis genom att vara med Jesus i en båt på en stormig sjö, uppe berget eller i mötet med de sjuka. Vi kan be, lovsjunga och tacka honom och utgjuta vårt hjärta inför honom. Vi kan kontemplera, bara vara i Guds närvaro, inför hans ansikte, i hans kärlek, i tystnad, stillhet, inre samling.

Genom bön erhåller vi andlig visdom och så får vi smaka frukterna: den stilla friden, den praktfulla sanningen och sötman av kärleken.

Steg för steg förändras våra mänskliga perspektiv när vårt hjärta utvidgas mot kärleken. Om vi ska vandra en andlig väg måste vi liksom töja ut vårt hjärta, det måste bli större och större. Vi ska sträcka ut vårt hjärta inåt, utåt, uppåt, framåt, bakåt, åt höger och vänster och så vidare.

Det finns en inre riktning mot samvetet, då vi väcker vårt samvete, anklaga oss själva för att vi exempelvis underlåtit att ge Gud all vår tid, elaka tankar, ord, handlingar och visar ånger över vår synd, för att därigenom ta emot den inre glädjen.

Det finns en riktning uppåt mot Gud, med tacksamhet över att han verkligen har beskyddat oss från att begå många svåra synder, att han har efterskänkt vår skuld, och så ger vi honom vår tacksamhet. Vi liksom breddar hjärtat för att ta emot alla de gåvor Gud vill ge oss, och låter dessa gåvor få utrymme, få räckvidd inom oss.

Den fullkomliga kärleken vill dö för nästans frälsning. Vi kan inte älska vår nästa fullkomligt innan vi når en fullkomlig kärlek till Gud. Det är på grund av Gud vi älskar vår nästa: endast på grund av honom som vi finner nästan älskvärd.

Så kan vi vända vårt hjärta bort från kärleken till allt skapat, till att älska Gud med hela vårt hjärta, prioritera relationen med den älskade som är Gud själv, själens älskade, Brudgummen. Genom kärleken får vi allt det vi saknar, allt gott vi behöver i överflöd. Framför allt är det endast genom kärleken som Brudgummens åtråvärda närvaro uppnås. Så upplyfter vi våra hjärtan till Gud, till det ofattbara, mot den som vi längtar efter och vill älska helt och fullt. Han som inte kan fattas med tanken men vidröras med kärleken och så kan våra hjärtan utvidgas så att de brinner med en aldrig slocknande låga av Guds kärleks eld.

Så har vårt hjärta utvidgats, tänjts ut, i kärleken, genom kärleken, till kärleken. I den intima relationen mellan vår själ och honom låt oss alltid säga till Herren: "Det är Dig jag söker, i Dig jag hoppas, det är Dig jag längtar efter, till Dig lyfter jag mig, det är Dig jag tar emot, det är Dig jag upphöjer och Dig jag ytterst håller mig fast vid”.

Guds frid och allt gott, Pax et Bonum, fader Peder Bergqvist

VI BER:

För Bergets Bönegemenskap, vänner och välgörare, styrelsen

För kommuniteten:

f. Peder, Marie, Margareta, Berit, Ingrid, Kristina, Hermann

För associerade kommunitetsmedlemmar:

Birgit, Per, Gunilla, Allan, Firozeh, Elsa, Mikael, Martin

För volontärer och medarbetare:

Anders, Maria, Eva, Tomas, Lena

För det som nu är särskilt angeläget:

Vi ber för Bergets ekonomi, beroende av de höga elpriserna och inflationen. Vi ber om fler volontärer och medlemmar till kommuniteten.

Gåvor tas tacksamt emot till vårt bankgiro: 574-3323

Vi ber för varandra

Om man som medlem i bönegemenskapen vill lägga fram ett förbönsämne kan man skicka ett mejl till Berget (info@berget.se) eller till f. Peder (peder@berget.se), så skriver vi upp det på vår förbönslista.

Välsignade böneljus

På Kyndelsmässodagen välsignades böneljusen, och de kan nu beställas från Berget (ingrid@berget.se). Det kostar ganska mycket att skicka ut de välsignade böneljusen och därför så kommer det att fortsättningsvis kosta 100:- för att få ett paket böneljus hemskickat (självkostnadspris).

Fader Peders böneskola

Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda. När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?”

Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”För mina lamm på bete.” (Joh 21:14-15).

Jesus mötte sina lärjungar endast ett fåtal gånger under de 40 dagarna mellan uppståndelsen och himmelsfärden, för att de skulle söka honom ivrigare, med mer kärlek och mer hängivet vörda honom, skriver Johannes Chrysostomos. Ett annat skäl, enligt Bonaventura, var att de skulle förberedas för att ta emot den helige Ande genom att frigöra sig från den kroppsliga kärleken till honom och dras mer och mer till den andliga kärleken: ”det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er” (Joh 16:7).

När Jesus sedan upprepar kärlekens fråga till Petrus så blir det till en konfirmation av Petrus kärleke till Kristus, som steg för steg leder honom in i en inbjudan att offra sig själv i kärlek genom lidande: ”Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill” (Joh 21:18) .

Det finns en trefaldig ordning i denna kärlekens väg: först frågar Kristus, sedan svarar Petrus och därefter lägger Herren till en uppmaning. Här kan vi först se människan, hur Petrus svarar och agerar. Sedan ser vi Guds perspektiv, hur Jesus frågar och uppmanar. Sist ser vi hur människan och Gud samverkar med varandra.

Bönebrevet från Berget nr 83, fasta och påsk 2023, sidan 2

Först äter de en måltid och så frågar Jesus: ”älskar du mig mer än de andra gör?” Jesus frågar efter kärleken eftersom han endast vill överlämna sin hjord till en person som älskar. Därför

frågar Jesus om en större kärlek, eftersom han vill anförtro sin flock till en som älskar mer: ”älskar du mig mer än de andra gör?” Gregorius den store säger, i en predikan, att den som inte har kärlek ska aldrig ta på sig uppdraget att predika.

Sedan svarar Petrus: ”Ja, Herre.” Han svarar att han älskar, men inte att han älskar mer, eftersom han inte kände de andras kärlek. Han svarade utifrån det han visste om sig själv, de andras hjärtan hade han ingen insyn i, men Jesus såg både Petrus och de andras hjärtan, och förstod deras kärlek.

Därefter uppmanar Jesus Petrus till handling, eftersom kärlekens bevis är dess manifestation i handling: ”För mina lamm på bete.” Här uttrycker Kristus sin förunderliga kärlek till sina får, för han visar att detta är det huvudsakliga tecknet på hans kärlek.

Jesus frågade honom för andra gången: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?” (Joh 21:16). Petrus svarade: ”Ja, Herre, du vet att jag har dig kär.” Här ser vi något av Petrus mod, att han inte var rädd att visa sitt hjärta för den som känner till allt, hans Skapare och Herre. Sedan upprepar Jesus samma uppmaning som förut: ”Var en herde för mina får.” Detta är det enda och genuina beviset för odelad kärlek till Gud, att du strävar efter att utföra en hängiven omsorg för bröderna, som Beda Venerabilis säger.

En tredje gång frågade Jesus: ”Har du mig kär?” Vi ser att Jesus både frågar om att älska och om att ha kär. På latin: Diligis Me? Diligis Me? Amas me? På grekiska: ἀγαπᾷς με? ἀγαπᾷς με? φιλεῖς με? Men som Bonaventura skriver så kan man inte skilja på dessa kärleksuttryck, på samma sätt som kärleken kan förstås som en mångfaldig enhet utifrån de grekiska begreppen eros, filos och agape.

Här ser vi dock att Petrus blir bedrövad. Han hade ju tidigare lovat och misslyckats: ”Jag skall ge mitt liv för dig” (Joh 13:37). Trots detta jobbiga minne förtvivlar inte Petrus, utan säger med stor tillit: ”Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär.” Och Jesus uppmanar honom: ”För mina får på bete”. Petrus skulle föra fåren på bete och föda dem, inte klippa dem, inte äta dem, eftersom en herde inte befalls att föda sig själv av kärlek till Kristus, utan att föda fåren: ”Ve Israels herdar, som bara vallar sig själva! Är det inte fåren som herdarna skall valla?” (Hes 34:2).

När Petrus väl blivit bekräftad i sin kärlek följer en inbjudan att offra sig i denna kärlek. Kärlekens fullbordan är en person som lägger ner sitt liv för Kristus, och på så sätt är det en inbjudan att imitera Kristi lidande, hans passion.

Jesus avslöjar vilken död som Petrus skulle få erfara, lidande och kors. ”När du blir gammal skall du sträcka ut dina armar” (Joh 21:18), det pekar fram mot korset, ”och någon annan skall spänna bältet om dig”, pekar fram mot kejsar Neros förföljelse, ”och föra dig dit du inte vill”, pekar på den död som väntar. På detta sätt skulle Petrus förhärliga Gud men eftersom lidande inte är gott om det inte bärs frivilligt uppmuntrar Jesus honom till beredskap för att lida: ”Sedan sade han till honom: ”Följ mig!” (Joh 21:19). Som Petrus själv skriver: ”Kristus led, för er skull, och gav er ett exempel för att ni skall följa i hans fotspår”.

När Petrus vill veta hur det skulle gå med Johannes så svarar Jesus lite kärvt: ”Om jag vill att han skall leva kvar, till dess jag kommer, vad kommer det dig vid? Följ du mig” (Joh 21:22). Det viktiga är att vi prioriterar vårt eget andliga liv, odlar vår egen trädgård, och inte lägger oss i andras angelägenheter, eller är så nyfikna på andra människor. ”Följ mig”, säger Jesus, ”gå i mina fotspår, på kärlekens underbara väg, mot lidande och kors och förhärligande”.

Bönebrevet från Berget nr 83, fasta och påsk 2023, sidan 3

LÄSPLAN. Hänvisningar till sidor i vår tidebönsbok: Dag efter dag.

Fastetiden (se s. 715-806)

Fastetiden är en förberedelse till firandet av påsken. Fastetidens liturgi manar oss till omvändelse, så att vi värdigt kan fira påskens mysterium.

23-25/2, se vecka 4

26/2-4/3, se vecka 1

5-11/3, se vecka 2

12-18/3, se vecka 3

19-25/3, se vecka 4

Påsktiden

26/3-1/4, se vecka 1

2-5/4, se vecka 2 (Stilla veckan)

6-8/4, de heliga tre påskdagarna

9-15/4, se vecka 1 (Påskoktaven)

De femtio dagarna mellan påsk och pingst firas i jublande glädje som en enda festdag, »den stora söndagen«.

16-22/4, se vecka 2

23-29/4, se vecka 3

30/4-6/5, se vecka 4

Tiden ”under året”

7-13/5, se vecka 1

14-20/5, se vecka 2

21-27/5, se vecka 3

Tiden »under året« firar ingen speciell aspekt av Kristi hemlighet utan snarare Kristusmysteriet i dess fullhet.

28/5-3/6, se vecka 4

Helgondagar och högtider att fira (se helgondelen sidan 889 och framåt):

22/2 ASKONSDAGEN, faste- och abstinensdag

20/3 S:T JOSEF, JUNGFRU MARIAS BRUDGUM, högtid

25/3 HERRENS BEBÅDELSE - JUNGFRFU MARIAS BEBÅDELSEDAG, högtid

2/4 PALMSÖNDAGEN – PASSIONSSÖNDAGEN

6/4 SKÄRTORSDAG

7/4 LÅNGFREDAG – HERRENS LIDANDE OCH DÖD

8/4 PÅSKAFTON, PÅSKVAKA, PÅSKDAGEN

9/4 PÅSKDAGEN

10/4 ANNANDAG PÅSK

25/4 S:T MARKUS, EVANGELIST, fest

29/4 S:TA KATARINA AV SIENA, JUNGFRU, KYRKOLÄRARE, Europas skyddspatron, († 1380), fest

3/5 S:T FILIPPOS OCH S:T JAKOB, APOSTLAR, fest

18/5 KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG, högtid

19/5 S:T ERIK, KONUNG OCH MARTYR, Sveriges skyddspatron, (†1160), fest

26/5 S:t Filippo Neri, präst, († 1595), minnesdag

28/5 PINGSTDAGEN, högtid

29/5 Den saliga jungfru Maria, k yrkans moder, minnesdag

31/5 DEN SALIGA JUNGFRU MARIAS BESÖK, fest

1/6 VÅR HERRE JESUS KRISTUS, DEN EVIGE ÖVERSTEPRÄSTEN, fest

3/6 S:t Charles Lwanga och hans följeslagare, martyrer