Lev mer på mindre

Lev mer tr B å icia tm Ro äs das tar

på mindre Pa & lin er Maria Österåk v Ma a med recept

Projekt självförsörjning FÖRSTA GÅNGEN MIN MAN uttalade tanken om att vår familj i en hel månads tid enbart skulle få äta mat som vi hade odlat själva, tog nog ingen av oss det på allvar. Det var lite mer som – Ha, ha vilken kul idé, men tack och nej tack! Samtidigt utmanades vi lite av tanken. Var det möjligt? Är det idag möjligt att som familj kliva av? Att gräfta upp sina egna morötter, sätta gaffeln i den egna kotletten och demonstrativt visa att vi inte längre går med på livsmedelsindustrins alla nycker och konster? Är det möjligt att klara sig själv? Är det som löntagare eller företagare möjligt att i dagens Finland jobba mindre? Att låta bli att stressa genom livet? Att lite bättre hinna med sig själv, sin familj och sin kärlek? Är det möjligt att kunna tänka tid istället för pengar?

Tanken på självförsörjning fick ligga och gro i några månader och efter ett tag kändes det mer och mer självklart att vi skulle prova på.

Vi berättade om vår idé för allt fler av våra vänner och snart fanns det ingen återvändo. Visst kände vi oss som små original när vi kungjorde våra planer inför släkt och vänner, men samtidigt stolta över att vi i en månads tid skulle våga testa vår karaktär.

Ungefär samtidigt som vi började titulera oss självförsörjande dök det i den lokala tidningen upp en artikel om en annan självförsörjande familj i Finland. Vilka kufar! Vid sina toalettbesök använde familjen mossa istället för papper, de tillverkade tyg av nässlor och sydde sina egna kläder. Säkert gjorde de också andra helt ”normala” saker som att odla sina egna grönsaker eller mjölka sin egen ko, men det var tyvärr det extrema som stack ut i artikeln och som lämnade kvar i minnet.

Det var kanske då jag började inse, att det normala i att klara sig själv ofta visas upp i ganska extrema former. Att det som du och jag många gånger tar till oss är att det är krångligt, tidskrävande och besvärligt att tänka självförsörjning, vilket resulterar i att vi aldrig provar på.

Men varför tänka självförsörjning till 100 %? Det kan jag redan nu säga att det aldrig skulle funka i vår familj. Vi är för bekväma av oss.

Det skulle jag inte heller utsätta mina barn för. Visst hänger barnen med på våra upptåg (med större eller mindre entusiasm), men de behöver

”Är det möjligt att kunna tänka tid istället för pengar?”

”Komma hem, äta kvällsbit, borsta tänderna och läsa godnattsaga. Puss, puss!

Titta på tv och läsa lite. Orkar inget annat.

Puss, puss!”

också få känna att de passar in i dagens samhälle och att de får jämställa sig med sina kompisar. Där känner jag, att jag som förälder har ett ansvar. Men varje enskild sak vi fixar själva är en sak på plussidan. Och många saker är varken krångliga eller tidskrävande, bara vi vet hur vi gör.

De flesta tror nog att orsaken till vår självförsörjningsmånad var att vi ville leva ekologiskt och klimatsmart. Och visst är även det viktigt i vår familj, men från början var vårt egentliga skäl ett annat. Under årens lopp hade jag och min man börjat känna att vi satte för mycket tid på våra jobb och för lite tid på varandra. Vi hade allt mer börjat drömma om en livssituation där jobbet inte styrde våra dagar. En tillvaro där det fanns tid för mer än att stiga upp, äta frukost och åka till skolan/dagis/jobbet. Bråttom, bråttom! Jobba, äta lunch på jobbet, jobba, åka hem, vara lite trött, orka laga mat och försöka äta i lugn och ro. Hinna fråga hur det varit i skolan/dagis/jobbet. Sätta sig i bilen och skjutsa barnen på någon aktivitet. – Jo lilla vännen jag vet att du inte hunnit vara hemma, men nu måste vi skjutsa storasyster på simhopp och nej vi hinner inte simma denna gång. Vi måste handla mat. Komma hem, äta kvällsbit, borsta tänderna och läsa godnattsaga. Puss, puss! Titta på tv och läsa lite. Orkar inget annat. Puss, puss!

Visst trivdes vi med vårt familjeliv. Det var vårt, det var familj och det var liv i en och samma mening, men måste det gå så fort? Vi hann ju inte med! Vi ville ha förändring.

Därför var den främsta anledningen till projekt självförsörjning att jag och min man ville ta reda på hur lite pengar vi egentligen klarade oss med i vår familj. Vi ville helt enkelt veta den summa pengar vår familj behövde för att leva ett liv vi var nöjda med. Tanken var att vi sedan skulle kunna anpassa vår arbetstid efter den summan. Vi kände inte längre för att arbeta mycket för att förtjäna mer än vi behövde. Vi ville ha tid istället för pengar.

Tidigt på våren funderade vi på vilka grönsaker vi skulle behöva under självförsörjningsmånaden, beställde frön och drev upp lite plantor.

Vi tog även kontakt med en hönsfarmare och frågade om vi fick köpa fem gamla värphönor. Det var väl i princip allt vi gjorde som krävde planering. Vi hade bestämt att vår självförsörjningsmånad skulle pågå från 16 augusti till 16 september. Dels för att det är under den tiden som de flesta bär, frukter, svampar och grönsaker är färdiga att skördas och dels för att barnen det året började skolan och dagis den 16 augusti. På så sätt visste vi att de skulle få ordentlig (?) mat åtminstone en gång per dag.

De första dagarna var jag och min man konstant hungriga. Mitt minne av de här första dagarna är, att jag nästan än när jag tittar ut genom fönstret ser min man med huvudet i vinbärsbuskarna. Men efter några dagar vänjer sig kroppen och hungerskänslan försvinner. Och det är då vi börjar fundera på hur mycket mat vi egentligen äter i onödan, eftersom vi tydligen klarar oss på så mycket mindre än vad vi vanligtvis stoppar i oss.

Ibland förbarmade sig min mamma över sina barnbarn och bjöd oss på mat och en gång när det hade lämnat grillkorv över på idrottsklubbens klubbkväll fick vi korven hemskickad till oss. Ja, jag minns till och med en fyrtioårsfest vi deltog i där värdparet sände hem matrester med våra barn.

Men de flesta dagar åt vi gladeligen våra stekta ägg, våra nyskördade, gröna bönor doppade i smält smör, våra ugnsrostade rotfrukter med halloumi och honung eller vår blomkålssoppa. Ibland cyklade vi iväg till skogen för att plocka svamp till en läcker svampsås. Känslan jag hade, när jag med min korg på styret klev upp på cykeln och trampade iväg för att söka efter dagens middag var magisk. Tänk att du kan känna dig så fri när du med tio kantareller och tjugo smörsoppar i din korg cyklar hem genom byn och möter människor på väg hem från affären.

Allt vi behövde hade vi naturligtvis inte själva och därför bestämde vi att vi varje dag i familjen hade fem euro att klara oss med. För det köpte vi mjöl, ost, mjölk och andra basvaror. Det var en otrolig lättnad att gå in i en affär och nästan lika snabbt vara ute igen. Efteråt, när månaden var slut, kändes det nästan äckligt att åter börja lasta vagnen full med varor och så här i efterhand kan jag konstatera att vi idag köper betydligt mindre saker än vad vi gjorde före vårt projekt. Det gäller både livsmedel och övriga grejer. Det har liksom blivit så tydligt hur enkelt vi klarar oss utan.

När jag skriver denna bok är vi för andra året inne på projekt självförsörjning och jag märker att det blir mer och mer seriöst. Samma regler gäller även detta år – fem euro per dag. Men när vi ifjol odlade grönsaker för att i princip klara oss under en månads tid har vi i år tänkt lite mera långsiktigt. Detta år tar jag tillvara grönsakerna så att vi även skall kunna äta av dem under vintern. Bönor förvälls och fryses in, pastasås kokas, gurkor och rödbetor läggs in, äppel mustas. Jag märker helt enkelt att min hjärna gräver ner sig allt mer i det här med att vår familj skall klara sig själv.

Om du vill komma igång med ditt eget projekt självförsörjning är ett ganska enkelt sätt, som även vi använde oss av, att tänka på den affär där du vanligtvis handlar din mat och avsluta en avdelning i taget. Först slutade vi gå till brödavdelningen eftersom vi bakade vårt eget bröd, sedan blev det grönsaksavdelningen, kötthyllan, delar av mjölkhyllan etc. Anta utmaningen!

SOMMARSPEKTAKEL

– VARFÖR SKALL MAN ALLTID GRILLA PÅ SOMMAREN?, frågade en vän. När jag tänkte efter konstaterade jag att hon har rätt. Sommartid bjuder vi ofta hem vänner på mat med tillägget – Vi kan ju grilla lite ...

Men tänk om man inte vill grilla. Vad bjuder man på då? Jag bad Malin komponera en meny för en sommarbjudning. En fest för några vänner, så där lagom slappt och ledigt en skön sommarkväll.

Våra fester tenderar dock ofta att bli spektakel. Ungar i massor, tårtor som rasar ihop, katter som tjuvsmakar på desserten och en värdinna som med stirrig blick yrar omkring precis innan gästerna kommer. – Duscha? Oj tusan, jag visste det var något jag hade glömt.

Jag har för länge sedan kapitulerat. Jag har konstaterat att skall fester planeras, servetter brytas och finklänningar strykas, ja då är det lätt hänt att det inte blir någon fest alls. Då är det väl bättre att ställa till med ett spektakel? Så blev även denna fest. Barnen fick äta på filtar (roligt tyckte de), solen lyste med sin frånvaro och servetterna fick gömmas under bordet eftersom de var så fula.

Dessutom hade fotografen fått noga tillsägelse om att inte fotografera värdinnans armhålor. Men roligt hade vi! Och mätta blev vi!

Ungar i massor, ja ... när det kommer till barn har vi märkt att ju fler, desto enklare. Därför får alltid våra barn bjuda in egna kompisar till våra fester. Plötsligt är de större barnen sysselsatta i en fartfylld ’Bollen är hemma’, de yngre springer skrattande efter utan att desto mera veta vad de håller på med, medan de allra yngsta förundrat betraktar. Och plötsligt bara finns den där! Vuxentid!

Sommartid! Levnadsfrid!

Snabba tårtan med citronkräm och trädgårdsbär 1 sockerkaka delad i tre bottnar 3 dl vispgrädde lemoncurd (citronkräm) efter smak trädgårdsbär (ex. hallon, vinbär, jordgubbar, krusbär, körsbär, blåbär) Lägg en sockerkaksbotten på ett tårtfat. Vispa grädden och smaksätt den med köpt eller hemlagad lemoncurd. Bred ut grädden över botten och lägg på en till sockerkaksbotten.

Upprepa proceduren. Toppa tårtan med resterande grädde och färska bär.

SOMMARSPEKTAKEL meny

Hemlagad lemoncurd 100 gram smör 2 ägg 2 dl socker 2 små citroner Finriv citronskalet och pressa saften ur citronerna. Koka upp citronskal, citronsaft, 1 dl socker och smör tills allt löst sig.

Låt svalna en aning. Vispa ägg och 1 dl socker poröst och rör ner blandningen i citronkrämen. Sjud på svag värme tills krämen tjocknar (den får inte koka). Häll upp på rena burkar, låt svalna och sätt på lock. Förvara i kylskåp. Hållbarheten är 10–12 dagar.

KNÄCKA ÄGG

VÅRA FÖRSTA FEM HÖNOR kom till oss i en papplåda från Närpes.

Fulare hönor hade jag nästan aldrig sett. Efter ett liv i bur var brösten kala och stjärtfjädrarna avbrutna. Länge satt de inne i sin låda och vågade inte gå ut, men när de tog sina första försiktiga steg över gräset, svällde hjärtat i mitt bröst och för ett ögonblick förvandlades jag till hönsens moder Teresa. Tänk att jag hade räddat dessa små skrutt från ett liv instängt i bur. Tänk att jag kunde erbjuda dem saftigt gräs, sittpinnar, feta maskar och en tupp som med jämna mellanrum bjöd in till kärleksstund.

Tuppen Guldbert adopterade vi från grannen. Även Guldbert hörde till de sorgsna hönsens skara. Han fick nämligen inte vara med de andra hönsen på gården. Ensam fick han sitta uppflugen på en gammal traktor och titta på när de frotterade sig med varandra. Så grannen Jonathan tog Guldbert under armen och stegade över åkern till oss. – Se här har du fem små skruttiga hönor som behöver en vacker och modig tupp! Guldberts nya liv hade börjat.

Mot slutet av hösten utökades hönsfarmen med fem nya hönor (+ tuppen Kenny som du kan läsa om senare i boken). Denna gång köpte vi hönorna av en liten tjej och en liten kille som hade haft hönorna över sommaren, men som nu tvingades skiljas från dem. Sommarhöns brukar det vara relativt enkelt att få tag i. Många hönsfarmare byter ut sina värphöns vid 1 1/2 års ålder och de gamla hönorna skänker de ofta bort gratis. Gamla och gamla ... jag har vänner som har haft sina hönor i upp emot tio år. I och för sig rör det sig då ofta om lantrashöns som inte är framavlade enbart för maximal äggproduktion. Men även en ”värphöna” lever i flera år och när de släpps ut i det fria brukar de liva upp och börja värpa riktigt bra. Den första sommaren fick vi av fem hönor mellan tre och fyra ägg varje dag.

Att hålla höns över vintern kräver lite planering. Hönsen behöver ett vinterbonat utrymme där temperaturen enligt böckerna inte sjunker under + 4 grader. Vi köpte en gammal lada som vi värmeisolerade och även mycket kalla vinternätter har hönsen klarat sig utan tilläggsvärme. Visst kan det hända att vattnet någon kall morgon har frusit i deras kopp, men de har sovit tätt, tätt ihop för att hålla värmen och direkt de vaknar och börjar röra på sig stiger temperaturen inne i huset. Hönsen har även en ”rastgård” dit de kan gå närhelst de önskar, men största delen av sommaren och hösten strövar de fritt omkring på tomten.

Höns är roliga på det sättet att du riktigt kan se hur de njuter av livet. Med tiden har vi lärt oss deras läten och kan på avstånd delta

i vad som händer i flocken. Småskrattande hör vi direkt en busig kattunge närmar sig, eller när en höna ängsligt undrar var de andra är. Du skulle se hur de gräver ned sig i sanden under boden och ”mojjar” sig i vårens första solstrålar eller hur de under varma höstdagar lägger sig ned i det vissna gräset, breder ut sina vingar och lapar höstens sista sol.

De flesta av våra höns är bruna värphöns och vi diggar dem skarpt. Våra bruna höns har varit lätta att få tama. När jag vårstädar rabatterna har jag alltid sällskap av en eller två hönor som glatt väntar på en fet mask. Vill du så äter de ur din hand och känner du för att ta upp dem i famnen är inte heller det omöjligt. Trots att det nu är mer än ett år sedan vi skaffade höns tycker jag det är lika roligt varje kväll när jag ställer mig på gården och ropar – Kom hönorna! och ser dem rusa till mig från trädgårdens skrymslen och vrår. Så går vi tillsammans till hönshuset för att se vad det vankas för mat.

En höna äter säd, färdigköpt hönsmat på säck, matrester och vad hon kan tänkas hitta under sina strapatser. Så behöver hon hönskalk, färskt vatten, strö på golvet och lite halm att lägga ägg i. Mycket mer än så är det inte. En höna kan inte äta ihjäl sig, vilket betyder att måste du åka bort några dagar går det bra att bunkra upp med mat och vatten och så klarar de sig själva. Som tack för god omvårdnad får du ägg med gyllengula gulor, prima gödsel till dina grönsaker, men framför allt ett väldigt trevligt sällskap.

Med tiden har vi utökat vår hönsfarm med några hönor nu och då. Att köpa ägg i affären är ett minne blott. Ägg går att variera nästan i det oändliga och under vår självförsörjningsmånad är de oersättliga, men även under resten av året äter vi massor med ägg.

Dessutom har du alltid en trevlig ”gå bort-present” när du besöker vänner.

3 dl matolja 2 äggulor 1/2

tsk fransk senap

1/2

tsk socker

1/2

tsk salt

vitpeppar en halv citron

Egen majonNäs Vispa ihop äggulorna med senapen, sockret, saltet, vitpepparn och saften av en halv citron. Mät upp matoljan. Börja med att tillsätta oljan droppvis, medan du fortsätter att vispa. Mot slutet av vispningen tillsätter du oljan snabbare så att du till sist häller den i en tunn stråle. Tycker du att majonnäsen är för tjock kan du tunna ut den med lite kallt vatten.

Squashomelett 2 medelstora zucchini 3 msk olivolja 1/2 tsk salt 1/2 krm malen svartpeppar 2 msk hackad basilika

3 msk hackad persilja 6 ägg 2 msk vatten 100 g fetaost

Skölj zucchinin, skär av ändarna och skär den i tunna skivor.

Hetta upp en stekpanna med olivolja. Stek zucchiniskivorna på medelvärme tills de får färg och blir halvt genomskinliga. Det tar 5–10 minuter. Salta och peppra. Hacka under tiden kryddörterna. Knäck äggen i en skål och vispa samman dem med vattnet.

När zucchiniskivorna är färdigstekta beströr du dem med kryddörterna och häller sedan äggsmeten över zuccinin och örterna. Smula till sist över fetaosten.

Låt sedan omeletten steka i 10–20 minuter i en något svagare temperatur än medelvärme (så att den inte blir bränd) tills äggsmeten stannat (d.v.s. den är fast i mitten). Stjälp upp omeletten på ett fat och dela den i små portionsbitar. Omeletten är även god att ätas kall.

2 liter mjölk (standard) 3 dl turkisk eller grekisk yoghurt salt peppar färska örter vitlök, chili, citron eller curry Hetta upp mjölk och yoghurt till 38–40°C eller tills massan spricker/skär sig.

Låt massan rinna av i t.ex. ett kaffefilter i minst tre timmar eller över natten.

Smaksätt med salt, peppar och någon god krydda såsom färska örter, vitlök, chili, citron eller curry. Osten passar framför allt som dippsås och smörgåspålägg.

Skördefest meny

Hemlagad färskost

Dricka saft

NÄR VI GIFTE OSS önskade vi oss en saftmaja av våra vänner. Det var utan tvekan den bästa bröllopspresenten vi fick (om någon annan av våra bröllopsgäster läser detta kan jag intyga att kakspadarna, blomvaserna och kristallskålarna nästan var lika bra). Som vi har saftat! Jordgubbar, blåbär, vinbär och hallon. Alla har de rymts i vår egen lilla maja.

Min mormor Birgit gjorde världens godaste rödvinbärssaft och det har liksom fallit sig naturligt att röda vinbär är de bär vi saftar allra mest. Dessutom är de ofta väldigt enkla att få tag på. I nästan varje trädgård dignar buskarna av bär och jag brukar resolut fråga någon gammal tant om jag får plocka hennes bär. Vanligtvis blir tanten så glad över att bären kommer till nytta och så får hon sig kanske en pratstund medan jag plockar. Trevlig och nyttig på en och samma gång, vad är väl bättre än det? En hemlighet jag har när det gäller att plocka röda vinbär är att jag alltid plockar dem med bärplockare. Tjipp, tjopp så är det klart!

Egentligen finns det inte så mycket att orda om saftning i sig.

Bara att plocka bär, koka i saftmaja, blanda i socker, hälla på plastflaskor och sätta i frysen. Med tillräckligt mycket socker och med en konstant temperatur under 8 grader kan du även förvara din saft i glasflaskor, exempelvis i källaren. Många använder konserveringsmedel, men det behövs egentligen inte. Om du använder den senare typen av förvaring är det viktigt att du steriliserar dina glasflaskor i kokande vatten eller i 20 minuter i en 125-gradig ugn.

Saften skall även vara kokhet när den hälls på flaska. Häll saften ända upp till kanten och sätt hastigt på en röd gummikork (säljs på större varuhus) som delvis ’plupp’ sugs in och gör flaskan lufttät.

Koka även korkarna innan användning.

Har du ingen saftmaja går det att koka bären i en vanlig kastrull och sedan sila bort skal och frön. Andra sätt att safta på är exempelvis rårörd saft där du krossar bären (inte alltid nödvändigt), häller på varmt vatten, rör i socker och låter blandningen stå några dagar (se nästa sida). De här recepten brukar ofta innehålla citroneller vinsyra. Jag brukar försöka lämna bort dem och saft blir det även utan syror, men jag kan förstås inte garantera att det blir lika bra som om du använder syrorna.

En höstkväll blev vi väldigt sugna på att tillverka egen äppelmust. Tänk att ha jordkällaren full av gamla vinflaskor fyllda till bredden med äppelmust ... Vi lånade en äppelpress av grannen och pressade så det brakade och knakade. Smått besvikna konstate-

”I nästan varje trädgård dignar buskarna av bär och jag brukar resolut fråga någon gammal tant om jag får plocka hennes bär.”

rade vi, att antingen fick vi nöja oss med att höja våra glas med äppelmust vid väldigt speciella tillfällen i livet, eller så fick vi tänka ut en press som skulle tåla vår dröm om en källare full av must.

Efter en timme på nätet hade Jenk ritningen klar och följande kväll var Flemmingsbackens musteri invigt. Jag och barnen fick i uppgift att plocka 150 kg äpplen och så satte vi igång. Nästa problem var flaskorna. Eftersom musten skall lagras i glasflaskor och vi i vår familj inte är några storkonsumenter av vare sig vin eller sprit hittade vi två ynka glasflaskor i skåpet. Med en forskarbakgrund i bagaget inledde jag därför undersökningen ’alkoholkonsumtion’ bland våra vänner och grannar. – Har ni några tomma vinflaskor i garaget? var en fråga som allt från dagisfröknar till svägerskor möttes av. Och så var det problemet löst. Mmmm, äppelmust ...

Vår saft brukar räcka nästan ett helt år, men när strandsäsongen inleds brukar det vara ganska tomt i frysboxen. Och det är då vi behöver saften mest! Därför kan det vara bra att känna till ett annat knix när det gäller saft.

Saft på svartvinbärsblad 2 liter tätt packade svartvinbärsblad 2 liter vatten 2 kg socker (kan minskas) 2–3 citroner 30 g citronsyra

1 kg rabarber 2–3 citroner 1/2

kg socker

vatten

Skölj bladen och lägg dem i en rymlig kastrull eller i en skål som tål varmt vatten. Koka upp vattnet, vispa i sockret och citronsyran så att de löser sig. Häll vattnet över bladen. Tvätta (de ekologiska) citronerna. Vill du ha mycket citronsmak pressar du ur saften ur citronerna och slänger ned skalen efteråt. Vill du ha en mildare citronsmak skivar du citronerna och låter dem dra ur i saften. Ställ saften svalt och låt den dra i fem dygn. Tappa sedan upp den på flaskor och frys in. Nu har du ett saftkoncentrat på cirka en del saft och fyra delar vatten.

Rabarbersaft Skala dina rabarber och skär dem i bitar. Citronerna skär du i skivor. Varva rabarber, citronskivor och socker i en stor skål. Häll kokande vatten över så att innehållet täcks. Nästa dag silar du saften.

I boken Lev mer på mindre hittar du även följande rubriker:

Baka bröd Odla grönsaker Några ord om ekologi Dricka mjölk Äta kött Käka tomater Slunga honung Byta liv Slakta djur Känna lycka Boken innehåller även recept till fyra olika fester: Sommarspektakel, skördefest, höbal och köttfrossa

Lev mer på mindre är en bok om livet. Livet på landet, landet på jorden, jorden i landet. Maten på bordet, djuren i hagen, djuren på bordet och maten i magen.

En dag vaknade vi upp och märkte att världen basunerade ut budskap om miljömedvetenhet, hållbarhet, ekologi och hela grejen med att klara sig själv. Saker som med tanke på vårt österbottniska arv borde sitta i vår ryggmärg. Förfärat märker vi att så inte är fallet.

Vi vet inte hur vi bakar vårt eget bröd, odlar våra egna morötter, matar våra egna hönor eller kokar vår egen pastasås. Allt för länge har vi förlitat oss på att någon annan tar hand om allt det här och vi känner att vi inte längre har kontroll över vad vi äter eller hur vi påverkar världen. Precis där och då bestämmer vi oss för att börja leva mera medvetet och resultatet av vår resa har du i din hand.

Vi vill ge dig en bok full av recept, inspiration och praktiska tips kring matlagning, trädgårdsodling och liv för både djur och människa. En bok fylld med det äkta och det glädjefyllda. En sommar när livet är som bäst.

ÖSTERÅKER & ÖSTERÅKER AB