Vårt Luleå / nr 4 / 2022

Är du inte riktigt klok? Luleå ligger ju ända upp i Norrbotten?

Min kollega på teatern stirrar på mig med vidöppna ögon. Jag ser att han tror att han ser på en galning.

Javisst, säger jag.

Vi som arbetar med teatern kan arbeta varsomhelst. Wherever I lay my hat – that’s my home, typ.

Min kollega förstår ingenting. Ska du säga upp dig och flytta till Norrbotten?

Kanske har vi inte samma inställning till vårt arbete eller så har han ingen hatt att lägga.

Jag gläder mig. Att vid 62 års ålder få nåden att fortsätta lustdrivas. Dessutom till ett nytt ställe.

Och vilket ställe sen. En vit fläck på min teaterkarta. Norrbottensteatern.

Vid älven. Vid isen. Vid älven.

Norrbottensteatern i Luleå uppstod redan 1967 i en aula på gymnasieskolan Hermelinen–för att som idag stå i bländande prakt i Norra hamn. Ett hus som bågnar av kompetent personal. Innovativ. Nyfiken och nyskapande.

Vem kan begära mer?

Jag kommer med lätt bagage. Flyttar in i Södra hamn och ser ljuset stiga och falla.

Vid älven. Vid isen. Vid älven.

Jag lånar en spark och visslar tillsammans med medarna.

Ekorrar med ludna svansar följer min väg. Solen stiger. Vinden biter mig med små vassa tänder. Jag njuter.

Jag köper Lovikkavantar. Drar mössan ner över öronen. Medarna viner.

Det blir premiär. Publiken kommer med rosiga kinder. Vackra, roliga norrbottningar. Jag känner igen mig i alla. Någon känner igen sig i mig.

Ridån går ner. Ridån går upp. Ridån går ner igen.

På natten stiger jag upp och ser ut över Södra hamn. Solen håller på att gå upp. Himlen glöder i gult och orange. Snart i rött. God morgon Luleå, viskar jag. Varför skulle jag flyga ut och flyga in. När jag kan stanna.

Vid älven. Vid isen. Vid älven.

En stad som Luleå. Med en teater som Norrbottensteatern. I ett län som Norrbotten.

Vilken lycka och oväntad lyx. Det okända är nu redan känt. Jag bor där jag lagt min hatt.

Gunilla Röör är teaterchef på Norrbottensteatern sedan den 1 juli. Hon är inflyttad från Stockholm och gästskribent i det här numret av Vårt Luleå.

LULEÅ KOMMUNS

LINKEDIN-KONTO bjuder på lediga jobb (och det är många!) och nyheter från verksamheterna. Följ även du @luleakommun på LinkedIn

ÄLDRESUPPORTEN

ger dig hälsosamma tips, anordnar aktiviteter och hjälper dig komma igång med digitala tjänster. Läs mer: lulea.se/ aldresupporten

VET DU NÅGON SOM SKULLE BEHÖVA VETA MER OM LULEÅ?

Om allt intressant som händer här? Tipsa gärna denna någon om nyhetsbrevet som skickas ut en gång i månaden. Eller vill du rentav anmäla dig? Går enkelt på lulea.se/nyhetsbrev

Omslagsbilden

Iida Larsson njuter av solen på Brändöskär, en av Luleå skärgårds 1312 öar. I vår vinterguide på sid 10–11 får du fler tips på hur du bäst tar vara på den norrbottniska vintern. Foto: Peter Rosén, Lappland Media.

vårt

ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet. Redaktör: Frida Mörtsell Ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila. Grafisk form: Joakim Höggren.

Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå. Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

Luleås budget och plan i korthet:

Kommunen förfogar över ungefär

1,9

5

miljarder kronor årligen.

Direktflyg till London, Paris och Düsseldorf

i vinter

I vinter välkomnar vi resenärer från Storbritannien, Tyskland och Frankrike till Luleå. Samdigt får du som bor här möjligheten att upptäcka London, Düsseldorf och Paris. Flygen går direkt från Luleå Airport, tur & retur från december till mars. – Det här är ytterligare ett viktigt steg i att stärka Luleås position som en attrak tiv och lättillgänglig internationell destination. God tillgänglighet är en mycket vik tig förutsättning för att våra besöksnäringsföretag ska kunna utvecklas och växa, säger Karin Åberg, affärsutvecklare inom privatturism på Luleå Business Region.

miljarder kronor går till barn och utbildning

1,8

miljarder

till vård, omsorg och stöd. 22,50%

Skattesatsen är oförändrad med

Under de kommande tre åren investerar kommunen

3,1 miljarder

kronor, till exempel i nya områden för bostäder och arbetsplatser, skolor, vatten och avlopp.

Hjälp ett barn!

Har du hjärta för barn och plats över i ditt hem? Vi har nu flera barn som väntar på att få komma till andra familjer. Vi söker familjer som kan ta emot barn på heltid, som familjehem, eller vissa helger/lovdagar som kontaktfamilj. Är du den vi söker? Läs mer på: www.lulea.se/familjehem eller kontakta Familjehemsenheten via Luleå kommuns kundcenter 0920-45 30 00

Ny bokbuss på rull i Luleå

Ny årsbok från Stadsarkivet

Från den 12 december kan man köpa Stadsarkivets årsbok 2022–2023, sprängfylld av lokalhistoria.

Läs om den industriella utvecklingen i Luleå stad, Nederluleå och Råneå kommuner, från 1700-talets jordbrukssamhällen fram till rekordårens 1960-tal. Här hittar du också berättelsen om det timida tekniska snillet Mekanikus Johansson, pojken från Sunderbyn som tidigt byggde en ångbåt och drog in egen elektricitet och som lade grunden till Lule Varv.

Köpes: Stadshusets reception; mån–fre 8–17, Turistcenter i Kulturens hus; mån–fre 10–17, Stadsarkivet; mån–fre 9–15.

Besök även Stadsarkivets historiska bildarkiv på webben på: bildinternet.lulea.se

Följ

oss på Instagram!

Luleå kommun – för att få inspiration och nyheter från Luleå, speciellt samhällsinformation.

Lulea Sweden – För att få inspiration, evenemangstips och aktivitetstips från Luleå.

Vi finns även på vartlulea.se

I höst invigdes Luleås helt nya bokbuss. Med sina 87 stopp täcker den stora delar av kommunen och med en mer digitaliserad buss kommer biblioteket kunna satsa ännu mer på den digitala delaktigheten på landsbygden.

Glöm inte reflexerna!

Det är riktigt mörkt i december. Glöm inte reflexerna när du är ute och promenerar. På Luleå turistcenter kan du köpa reflexer med Luleåmotiv och samtidigt få tips om mysiga promenader.

Alkohol i juletider

Vi vet att jul och nyår kan vara svåra högtider för någon med alkohol problematik och för anhöriga. Låt oss stötta dig i tider när alkohol kan vara närvarande i högre grad. Till RoS-mottagningen kan du komma för råd- och stödsamtal. Vi finns till för dig som är 18 år eller äldre och har ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol, droger eller spel om pengar. Vi vänder oss också till dig som är anhörig.

Kontakta oss!

Telefon: 073-052 73 69 eller 073-074 48 65 Epost: radostod@soc.lulea.se

Yrke: Stadsarkitekt Ålder: 48 Intressen: Läsa, friluftsliv, kultur i olika former

Stadsarkitekten vill ta vara på Luleås möjligheter

Mia Persson är kommunens nya stadsarkitekt. Nu ser hon fram emot att tillsammans med byggaktörer, näringsliv och övriga inblandade fortsätta arbetet med att utveckla Luleå.

– Det här är ett jättespännande uppdrag, i en jättespännande tid, säger hon.

Text: Monika Aunes / Foto: Rosie Alm

Vad gör en stadsarkitekt?

– Till exempel finns jag ofta med som sakkunnig när kommunen plane rar för ny bebyggelse. Det kan vara frågor om hur hög bebyggelsen ska vara i ett område och frågor om färgoch materialval. Jag tittar på vad som finns, vad vi ska ställa för krav på det som kommer nytt, och hur det passar i sammanhanget.

– Byggdialogen är ett annat exempel. Det är kommunens väg in för aktörer, stora som små, som vill presentera sina idéer och förslag på byggnationer eller stora utvecklingsprojekt.

Har du något projekt du ser fram emot just nu?

– Luleå har länge planerat för ett resecentrum där alla trafikslag kan samlas. Det skulle göra det enklare för resenärer att byta mellan buss, bil, tåg och cykel för att resa på ett effektivt sätt. Det ska vara en trygg, tillgänglig och fin plats där många människor kan röra sig, med kiosk, café och annat som också kan vara en tillgång för de som

bor i stadsdelen. Och så ska vi inte glömma att när resecentrum byggs så kommer det att vara ett landmärke genom sin funktion, så det är viktigt att den utformas med omsorg. Kvalitet och hållbarhet är jätteviktiga.

Luleå ska vara 100 000 invånare år 2040. Hur ska vi locka hit nya Luleåbor?

– Luleå har så många fina kvaliteter och möjligheter som vi ska ta vara på. Nu med den gröna omställning som sker här uppe kommer vi att behöva göra plats för många nya invånare. Det byggs redan mycket i Luleå och vi ska fortsätta bygga, men det räcker inte. Vi behöver också jobba med att utveckla landsbygden och samtidigt skapa en attraktiv stadsmiljö. Vi brukar prata om ”livet mellan husen” och då menar vi allt det som pågår på gator, torg och parker till exempel. Genom att jobba för att göra det bättre för Luleåborna, gör vi också Luleå attraktivt för nya invånare. Men för att vi ska lyckas och utvecklas på det sätt som politikerna

satt som mål behöver många aktörer samverka – kommunen, näringslivet, regionen, våra grannkommuner och staten. Svårt men spännande!

Vad är en hållbar och attraktiv livsmiljö?

– Jag skulle säga att det handlar om livskvalitet. Människan och männ iskans behov är utgångspunkten, men vi måste ta hänsyn till natur, klimat, kulturmiljö och andra värden. Jag tänker också att människor har olika behov och drömmar, det betyder att det behöver finnas nåt som passar de flesta, för att vi ska vara attraktiva.

Vad är den största utmaningen?

– Att få alla parter att göra så bra ifrån sig som möjligt. I byggnationer och i stadsutvecklingsprojekt deltar många olika aktörer och alla har sina roller. Jag brukar tänka att våra mål inte skiljer sig så mycket åt. Utmaningen är att komma överens och hitta en väg framåt i projekten så att det blir så bra som möjligt för alla.

Det bästa med Luleå: Vädret och naturen, för att de öppnar upp för så många aktiviteter!

Mia Persson

Så röstade Luleåborna i kommunvalet

En ny mandatperiod med en nyvald kommun fullmäktige har precis börjat. De 61 mandaten i fullmäktige, Luleås högsta beslutande organ, fördelas som i grafiken nedan.

Socialdemokraterna 37,5 %

Moderatern a 15,6 %

Vänsterpartiet 8,5 %

Centerpartiet 6,8 %

Sverigedemokraterna 9,9 %

Förtidsrösterna ökade med:

Rättvisep a rtiet Socialisterna 3,0 %

Kristdemokraterna 6,3 %

Miljöpartiet de gröna 3,2 %

Liberalerna 5,2 %

Intresset för att förtidsrösta har ökat. De första sex dagarna hade 549 295 röstat i Sverige, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med samma period 2018. Även i Luleå har en ökning skett.

Antal förtidsröstande

Valdeltagandet i Sverige ökade från 2006 och nådde sin kulmen 2018. I årets val har del tagandet minskat, så även i Luleå, men med något bättre resultat. Robert Dahlin, samhällsanalytiker på Luleå kommun: – Orsaken till minskningen är omdiskuterad. En del hävdar att det är cykliska förändringar, det vill säga återkommande variationer. Andra menar att det blivit fler i samhället som känner ointresse eller missnöje med samhällsutveck lingen, så kallade soffliggare. Även en ökning av marginaliserade grupper, som inte inskolats i vikten av att delta i val och som upplever ett stort avstånd till politiken.

Text: Karin Kemi / Grafik: Joakim Höggren / Källa: Valmyndigheten

VITÅ I SIFFROR

L U L E Å K O M M U N

Vitå

• 237 invånare

• Medelålder 45 år

• En friskola (F-5)

• En kommunal förskola

• Nästa år firar Vitå BK 70 år

• I Vitådalen som helhet bor ca 800 personer

Historia

Byn Vitå har funnits i skrift sedan 1409. År 1543 räknades byn som en storby och hade 10 hemman. Vid den här tiden var Vitåfjärden och Jämtöfjärden en mindre del av en havsfjärd där Vitå låg i en åmynning, och byn är namngiven efter läget samt av vattnets ljusa färg.

Geografi

Vitå är en av många byar som räknas till Vitådalen, ett område i Luleå kommuns nordligaste del som sträcker sig från Rörbäck till Dockasberg.

Handlingskraft och framtidstro i Vitå

En levande by där människorna ser efter varandra. En by som har skolan i sitt hjärta, en skola som sedan i höstas drivs som en friskola av byns eldsjälar. Välkommen till Vitå, en by i kommunens nordligaste del.

Text: Frida Mörtsell / Foto: Jennie Lind

Det är en strålande höstdag när Vårt Luleå besöker Vitå, en av byarna i Vitådalen som sträcker sig genom den nordligaste delen av kommunen. Solen skiner och de två välskötta fotbollsplanerna på Vitå IP har alldeles gröna gräsmattor. Vid deras sida ligger fyra boulebanor, en grillplats och ett utegym – en imponerande anläggning för en by med knappt 250 invånare.

Idrottsplatsen drivs av ideella krafter och huserar bland annat ett seniorlag i herrfotboll som varit aktivt oavbrutet sedan 1953. Augustino Madeje är en av spelarna, bosatt i grannbyn Strömsund. Han har spelat med Vitå BK i många år. – Jag kände mig riktigt välkommen när jag började i det här laget, det finns en gemenskap här, alla hjälps åt och det är riktigt roligt, säger han och visar hur utegymmets maskiner fungerar.

Hela anläggningen är en stolthet för byn och här tränar barn i alla åldrar. På onsdagarna fylls boulebanorna av pensionärer från hela Vitådalen.

Ett par kilometer längre in i byn ligger skolan, i samma lokal som Folkets Hus.

Den kommunala skolan i Vitå lades ner 2019 trots stora protester från byborna som sedan dess kämpat för att kunna återstarta skolan. I höstas öppnade skolan igen i form av en friskola.

– Jag började engagera mig 2019, vi var många som inte såg något annat alternativ än att själva starta upp skolan igen, berättar Ida Jonsson, förälder till två barn på skolan och ledamot i Vitå dalens skolas styrelse.

– Det har varit väldigt mycket arbete på kvällar och helger. Vi fick avslag på vår första ansökan och överklagade. I juli 2021 blev det klart att vi skulle få starta och det känns otroligt roligt att vi nu är igång!

Inför skolstarten flyttade förskollära ren Linda Andersson från Skåne upp till sin sommarstuga i Fällträsk för att börja arbeta på skolan.

– Vi har jobbat med att renovera stu gan hela sommaren och det har gått bra tack vare alla hjälpsamma människor runt omkring. Alla hjälper till och bi drar med sådant de är bra på.

Linda ansvarar för förskoleklassens åtta barn.

– Det är en stor skillnad i tempo jämfört med mitt tidigare jobb. Här kan jag verkligen ge allt det jag vill till varje barn, det är ett helt annat tempo.

Augustino Madeje, en av spelarna i Vitå BK, utanför klubbhuset tillsammans med Cenneth Löf, eldsjäl, och Mårten Larsson, ordförande i Vitå BK. När friskolan öppnade i höstas var klubbens present till eleverna att de fritt får använda idrottsplatsen. Nästa år är det 70-årsjubileum och firandet planeras för fullt.

Havanna Jonsson och Hugo Jonsson är Ida Jonssons barn. De går i årskurs tre och fem på Vitådalens skola. – Det är mysigt och roligt här, säger Havanna.

Ida Jonsson är förälder till två barn på skolan och ledamot i Vitådalens skolas styrelse. Hon är en av de många bybor som kämpade för att kunna återstarta skolan.

Nästa stopp är ett besök hos 24-årige Vitåbon Anton Johansson. Sedan tre år tillbaka driver han Bergnord AB, ett företag som spränger berg. I sann Vitåanda tvekade han inte att som 21-åring starta eget företag och ett par år senare har han tre borrvagnar och två gräv maskiner. Han bor med sin sambo i en norrbottensgård i Vitå.

– Jag ville vara min egen chef, det visste jag hela tiden. Jag är inte rädd för att jobba hårt och särskilt inte när jag får göra det jag själv vill, det här jobbet är otroligt roligt.

Vi kör vidare norrut mot Storåbron. En vacker och stillsam bad- och rast plats vars rykte spridit sig, hit strömmar internationella gäster från när och fjärran. Här finns vedeldad bastu, dass och gäststuga.

– Det står husbilar parkerade här nästan varje natt och gästboken har fyllts på i rasande fart de senaste åren. De skriver positiva recensioner på internet så fler och fler hittar hit, berättar Cenneth Löf, en av eldsjälarna som lagt ner mycket ideell tid på att ställa allt i ordning.

Han berättar om en återkommande tradition som utspelar sig här varje midsommarafton: några hundra plastankor släpps från bron och får tävla i ett lopp längs Vitåälven. Lite senare idag ska Cenneth köra byns skolbuss, en uppgift som byborna turas om med sedan skolan återstartade. Det råder ingen tvekan om att Vitå är en by med handlingskraft och framtidstro.

Anton Johansson delar garage med sin morbror Peter Johansson som också är företagare, inom skogsindustrin. – Först borrar man ett hål i berget för att få ner sprängämnet. Borren innehåller en liten andel diamant för att vara tillräckligt hård.

I gäststugan finns en gästbok fylld av beröm och tacksamhet, ofta skrivet på engelska av internationella gäster. Cenneth Löf har pratat med många av besökarna genom åren.

– Termometern i bastun fick vi av en tysk kille som kom hit med en kanot på taket. Han fick en gädda på 4 kg här i ån och sedan gav han oss termometern!, berättar han.

På båda sidor om byn finns vackra skyltar skapade av den lokala konstnären Lisa Andersson, känd för sina troll-motiv.

Din vinterguide

Upplev

Upplev vintern i skärgården

Åk skridskor till centrala Gråsjälören eller ta dig ut till Jopikgården över isvägen när den öppnats. Njut av skärgården över en fika eller måltid. Är du sugen på mer fart kan du även hyra fatbikes vid Jopikgården.

Gå på konsert

Under december finns flera konserter med kända namn. Bland annat en julig konsert kväll med The Real Group och ”Soulful December” med Norrbotten Big Band och Birgitta Bergström. Den 28 december spelar luleåprofilen Mattias Alkberg. Mer info och datum: kulturenshus.com

Besök Gammelstads kyrkstad och

Ta vara på världsarvet en mysig dag i kyrkbyn. lyktvandring, guidad

klassikern ”Karl

Bertil Jonssons julafton”

På Norrbottensteatern går föreställningen om Karl Bertil – en saga som passar hela familjen. Ta med nära och kära och njut av en musikalisk version av en gammal klassiker som bjuder både på skratt och tankar om medkänsla. Mer info: norrbottensteatern.se

Ta ett iskallt dopp i någon av vakarna runt om i kommu nen. Läs mer om när och var du kan bada i Facebookgruppen ”Vinterbad i Luleå” På Gültzauuddens bad strand ligger Luleås kanske mest välkända isvak.

Isbanan och isvägen

På isvägen och isbanan som brukar öppna när isen är tjock kan man gå, åka skridskor, grilla eller åka skidor. Välj det som passar som ligger nära stan erbjuder även våfflor i anslutning till isvägen

till Luleå

Klätterhuset

Är vädret lite för busigt? Prova på klättring upp till 16 meters höjd på Klätterhuset!

Gammelstads och Hägnan

världsarvet genom att spendera kyrkbyn. Här finns möjlighet till guidad visning och julmarknad.

Låna vinterutrustning

Hos Fritidsbanken kan du låna utrustning för många olika vinteraktiviteter. Här finns allt från skridskor, skidor till snösparkar.

isvägen

öppna i slutet av januari skridskor, låna sparkar, pimpla, passar dig! Ön Gråsjälören våfflor och fina sittplatser

Öppettider: lulea.se/ fritidsbanken

Åk skidor eller pulka

Runt om i kommunen finns tre slalombackar; Måttsund, Ormberget och Rånekölen. Om du är sugen på mindre lutning i backen finns det många fina längdskidspår med elljus, både i Luleå och runtom i byarna. Härlig motion och fina naturupplevelser väntar!

Tips från Visitor Center i Gammelstad och Luleå turistcenter

Aktiviteter med action

Testa på svävaråkning, snöskovandring, hundspann eller skotersafari hos något av turistföretagen i kommunen. Mer info: visitlulea.se

Ät lunch eller middag ute

Passa på att grilla på någon av kommunens många grillplatser en fin vinterdag. Hitta grillplatserna här: kartor.lulea.se/ kommunkarta

Njut av ett härligt julbord

Det finns många smarriga julbord runt om i kommunen. Du hittar dem bland annat på Kaptensgården i Gammelstad, Ralph Lundstensgården i Ersnäs och på Brändön Lodge ute på Brändön.

SSAB och Luleå kommunkoncern tecknar avtal inför fossilfri industriell omställning

SSAB, Luleå kommun och dess bolag har nu kommit överens om att gemensamt skapa långsiktiga, och hållbara helhetslösningar för en fossilfri industriell omställning. Parterna har tecknat en avsiktsförklaring som skapar goda förutsättningar för ett fossilfritt Luleå och SSAB:s omställning.

SSAB och Luleå kommunkoncern förbinder sig att samverka kring tillgång till terminal och lager i ham nen, planering av ny väg och järnväg, vatten samt energisystem. För att skapa förutsättningar för den fossilfria omställningen krävs att flera aktörer samverkar och stödjer varandra.

– Det är oerhört glädjande att vi har kommit överens om hur vi jobbar tillsammans för den gröna omställningen.

Vi är i ett unikt läge, där våra bolag inom kommunkoncernen och SSAB kan visa hur vi tillsammans löser utmaningen att eliminera utsläppen, säger kommunstyrelsens ordförande Carina Sammeli (S).

– Denna överenskommelse ger oss en fantastisk möjlighet att tillsammans med Luleå kommunkoncern skapa förutsättningar för en av de största

industriella omvandlingarna i norra Sverige på årtionden. Med gemensamma krafter kan vi bygga ett ännu mer attraktivt och konkurrenskraftigt Luleå för framtiden och samtidigt i princip eliminera utsläppen, säger Carl Orrling, chef för transformationen av SSAB:s tunnplåtsproduktion i Norden.

SSAB fattade i januari 2022 ett inrikt ningsbeslut om att i grunden bygga om sitt nordiska produktionssystem för tunnplåt och accelerera SSAB:s gröna omställning. Ambitionen är att i stort sett eliminera koldioxidutsläppen till omkring 2030, vilket skulle minska Sveriges totala utsläpp med cirka 10 procent. SSAB vill bygga ett helt nytt toppmodernt, integrerat elektro stålverk och valsverk i Luleå, med förändrad hantering av råmaterial och

slutprodukt. För att möjliggöra omställ ningen behövs nya logistik-, mark- och leveranslösningar.

Kommunens bolag spelar en viktig roll i SSAB:s omställningen och samverkar tätt i alla praktiska frågor. Luleå Hamn planerar för en allvädersterminal och ett så kallat coilshotell, där stålrullar lagras för vidare transport. Lumire möjliggör för hållbara lösningar kring vatten och avlopp.

Luleå Energi har en central roll. Utöver att förbereda elnätet och svara upp mot den stora mängd kraft som kommer att behövas i staden, är dialog om förut sättningar för det framtida fjärrvärme systemet viktigt. I och med SSAB:s fossilfria omställning kommer de restgaser som idag används till att producera fjärrvärme att försvinna. Luleå Energi och SSAB har därför tecknat en överenskommelse om att utreda såväl tekniska som andra viktiga förutsättningar för att kunna tillvarata restenergier även från framtida fossilfria ståltillverkningsprocesser och därigenom skapa ett cirkulärt och fossilfritt energisystem.

Text: Katja Güth Laitila, Mia Widell / Foto: Viveka Österman

Kalix

Piteå

HAPARANDA

1 tim

LULEÅ 1 tim

Robertsfors

Nordmaling

SKELLEFTEÅ 1 tim

UMEÅ 1 tim

ÖRNSKÖLDSVIK

Norrbotniabanan närmar sig Luleå

Norrbotniabanan, den nya järnvägen mellan Umeå och Luleå, är hett efterlängtad. Inte minst med tanke på den stora samhällsomställning som norra Sverige och Luleå befinner sig i. Trafikverket har nu startat planeringsarbetet för sträckan mellan Skellefteå och Luleå.

För ett växande näringsliv och en växande befolkning är Norrbotniabanan avgörande. Industrins fossilfria omställning innebär att behovet av effektiva transportlösningar ökar. Norr botniabanan kommer också betyda mycket för oss som bor och verkar här uppe. Avstånden krymper när restiderna halveras. Det blir enklare att pendla till jobb och studier. Resorna och transporterna blir säkrare, snabbare och mer miljövänliga.

– Vi är i en superspännande tid just nu. Vi har aldrig varit närmare en färdig kustnära järnväg i Luleå än nu, säger Lena Ramström, infrastruktur strateg på Luleå kommun.

Det är Trafikverket som utreder, planerar och bygger Norrbotniabanan. Det är också Trafikverket som fattar beslut om hur järnvägen ska dras. Kommunen är en av flera viktiga samrådsparter som deltar i analysen och bedömningen inför beslutet.

En nyckelfråga i den pågående planeringen är hur järnvägen in till Luleå centrum ska dras. Tidigare utredningar har visat på två möjliga infarter. En västlig via Karlsvik och

Notviken, och en östlig som går via flygplatsen. Trafikverket utreder nu möjligheten för en öppningsbar bro mellan Hamnholmen och Svartön vilket är en förutsättning för det östliga alternativet. Under hösten har bland annat en fartygssimulering i den östra korridoren genomförts tillsammans med Sjöfartsverket.

Luleå kommun har varit tydlig med att man förespråkar den östra dragningen via flygplatsen.

– Vi är förhoppningsfulla att man nu hittar en lösning som tillgodoser både järnvägstrafikens och sjöfartens behov. Norrbotniabanan i en östlig dragning ingår i vår framtidsbild av Luleå och den är också väldigt viktig för hela regionen, förklarar Lena Ramström.

– Det östra alternativet ger möjlighet till en genomgående trafiklösning utan att tappa tid på att vända inne på Luleå järnvägsstation. Med en östlig dragning får vi också en tågstation vid Luleå Airport som kommer att ge helt andra förutsättningar för resande i hela regionen.

Norrbotniabanan är avgörande för samhällsutvecklingen, för näringslivets konkurrenskraft och också en förutsätt

Kramfors

Timrå

1 tim

HÄRNÖSAND 1 tim

SUNDSVALL

Fakta:

• Norrbotniabanan är en 27 mil ny kust nära järnväg mellan Umeå och Luleå.

• Trafikverket fick av regeringen i juni 2022 uppdraget att påbörja planering en av Norrbotniabanans sträckning mellan Skellefteå och Luleå.

• Kommunstyrelsen i Luleå beslutade den 7 juni 2021 att förorda den östliga dragningen.

• Läs mer om Norrbotniabanan på trafikverket.se/norrbotniabanan

En östlig dragning innebär stora fördelar för hela regionen.

Lena Ramström, infrastrukturstrateg, Luleå kommun

ning för att industrins omställning ska lyckas. Lena Ramström: – De stora industrietableringarna i regionen händer här och nu. Vi kommer behöva både små och större förändringar i transportinfrastrukturen för att upprätthålla god kapacitet och hållbarhet i systemet. Norrbotniabanan har en nyckelroll i detta och därför är det viktigt att arbetet med järnvägen påskyndas.

Text: Monika Aunes / Bildkälla: Trafikverket / Grafik: Joakim Höggren

Trygghetskameran som bara är några cm hög riktas oftast mot sängen och öppnas en kort stund på natten.

Fakta

• Luleå kommun har idag 55 trygghetkameror i drift.

• För att få trygghetskamera krävs att nattpatrull är beviljad av biståndshandläggare.

• Luleå kommun lånar ut all nödvändig utrustning och det innebär ingen extra kostnad för individen.

• Den som är intresserad kan ringa Luleå kommun eller ansöka via en e-tjänst på lulea.se.

Trygg natt med kamera

I stället för att nattpatrullen gör hembesök väljer många idag att ha en trygghetskamera i hemmet. Fördelarna är flera, till exempel bättre sömn eftersom ingen kommer och stör mitt i natten.

Gun Byström bor på Bergnäsets trygghetsboende och har haft kamera i flera år.

– Jag vaknade alltid förut när natt patrullen kom, jag är lättväckt och blev störd men nuförtiden sover jag väldigt bra, säger Gun.

Dagtid får hon besök av hemtjänsten som kommer med medicin på morgo

nen och eftermiddagen samt hjälper till med uppstigning och när det är dags att lägga sig. I övrigt klarar hon sig på egen hand.

– Eftersom jag har problem med ena armen är det svårt att göra vissa saker, sen är jag lite ostadig på benen, jag har även ett trygghetslarm eftersom jag ramlat mycket, säger Gun.

Trygghetskameran monteras och riktas mot sängen hos den som behöver tillsyn, vilket övervakas av SOS alarm. Kameran öppnar bara de tider man kommit överens om och inget spelas in. Om personen inte syns till väntar de en stund innan de tittar igen. Syns fortfa rande ingen larmas nattpatrullen som åker hem till personen för att se till att allt är bra.

Tekniken innebär en trygghet för anhöriga, vetskapen om att den närstående får en lugn natt men ändå tittas till.

– Min dotter övertalade mig att skaffa en trygghetskamera och det har

fungerat och känts bra när det behövts, säger Gun.

Sandra Larsson har arbetat i nattpatrullen i mer än tolv år och ser positivt på utvecklingen.

– Det betyder jättemycket eftersom vi kan ge den fysiska hjälpen till de som behöver det mest samtidigt som övriga garanteras tillsyn, säger Sandra.

Arbetet i nattpatrullen, som idag består av 31 medarbetare, har också underlättats.

– I dagsläget har vi cirka 300 per soner som beviljats nattpatrull, det är många som behöver tillsyn och trygg hetskameran gör att vi snabbare kan vara på plats där det behövs mer än bara tillsyn, säger Sandra.

Luleå kommun arbetar nu med att se över och utveckla arbetet med trygg hetsskapande teknik som kommer att växa i framtiden. Digitala lösningar kommer att underlätta för både vårdgivare och äldre, särskilt i en framtid där vi lever allt längre.

Läs mer: lulea.se/stodihemmet

Sandra Larsson, undersköterska i nattpatrullen ser positivt på utvecklingen av trygghetsskapan de teknik.

Text: Bo-Henry Pettersson / Foto: Tomas Bergman

Gun Byström sover bättre om nätterna när hon får tillsyn via trygghetskameran.

Luleå + DU ska väcka nyfikenhet

Ett nytt koncept för att marknadsföra Luleå har lanserats, fritt för alla att använda. Målet: att locka fler inflyttare till Luleå. Bakgrunden är ett stort kompetensbehov i Luleå och regionen. Kommunen har därför skruvat upp tillväxtmålet, för att bli 100 000 Luleåbor senast år 2040.

För att nå dit behöver kommunen växa med 1 200 nya invånare varje år istället för dagens ca 400 nya invånare per år. Platsmarknadsföring är inte den största, men en viktig pusselbit för att nå tillväxtmålet, förklarar kommunika tionschef Elisabeth Ennefors.

– Det nya konceptet ”Luleå + du” togs fram för att vi kände att vi behöver ha en gemensam röst och en samord ning för hela platsen Luleå. Vi behöver hitta smarta samarbetsallianser av olika aktörer för att lyfta Luleå, inte bara nationellt, utan även internatio nellt. ”Luleå + du” är ett inkluderande koncept som går lätt att utveckla vidare och som är helt öppet för alla att använda.

Platsens främsta ambassadörer är vi som valt och väljer Luleå, alla vi Luleåbor. Inte bara företag som behöver attrahera arbetskraft eller universitetet som vill värva studenter, utan alla bär platsvarumärket och kan använda sig av konceptet Luleå + du. Du kan också bidra, till exempel genom att dela dina

upplevelser och berättelser om Luleå i sociala medier. Om du ska hålla en presentation eller rekrytera kan du använda bilder och inspiration från konceptet för att prata om Luleå.

– Ja, det är tillgängligt för alla som vill agera som ambassadörer, alltså närings liv, företagare, arbetsgivare, universite tet, föreningar och idrottsklubbar. Alla aktörer som behöver attrahera kompe tens, studenter eller idrottsstjärnor till platsen, säger Elisabeth Ennefors.

Luleå kommun har tagit fram det nya konceptet tillsammans med kommuni kationsbyrån Vinter. Delägare Helena Eriksson berättar hur idéen kom till: – Egentligen så var grunden när Aftonbladet skrev att världens framtid finns i Luleå. Vi hade olika varianter på ”din framtid finns i Luleå” och när vi började förkorta det så landade vi i det, ”Luleå + du”. Vi ville visa att Luleå har så mycket att erbjuda, man ska känna sig attraherad, tilltalad, träffad… att man väljer: Luleå, det här är ju platsen för mig.

Materialet från konceptet går att ladda ner på www.lulea.se/platsvarumarke. Så om just du vill sprida ordet i dina kanaler, varsågod!

Fakta:

Fem exempel på marknadsföring för att locka fler till Luleå:

• Annonser med det nya konceptet visades i Stockholms tunnelbana och vid busshållplatser under sommaren

• En nationell kampanj med digitala annonser sprider berättelser från inflyttare i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping och Dalarna under hösten

• Luleå + du, ett koncept som är lätt att använda och sprida, laddas ner på lulea.se/platsvarumarke

• Nyheter från Luleå kommun och platsen Luleå: vartlulea.se

• Nyhetsbrevet om vad som händer i Luleå, riktat till potentiella inflyttare (anmäl dig lulea.se/nyhetsbrev)

Text: Katja Güth Laitila / bilder: Vinter Annonser med det nya konceptet visades i Stockholms tunnelbana och vid busshållplatser.

Fakta:

Yrke: Kommunvägledare Ålder: 55 år

Bor: I centrala Luleå Intressen: Att vara ute i naturen och så älskar jag att laga mat

Det bästa med Luleå: Att bo i en stad men ändå ha så nära till naturen, och närheten till min familj förstås. Allt är så enkelt och okonstlat, välkomnande. Och allt vatten runt stan ger mig en fri hetskänsla. Att få vara med i den utveckling staden och regionen gjort sedan 70-talet.

”Vi är inte bara en växel”

Marina Niemi är en av ca 25 kommunvägledare som svarar på frågor hos Luleå kommuns kundcenter – ansiktet utåt mot medborgarna. Varje dag tar Marina och hennes kollegor på kundcenter emot ca 600 ärenden på telefon och ett 50-tal på mail, i perioder kan det vara ännu fler.

Hej Marina, vad gör du på jobbet?

– Jag pratar med alla de som har frågor till Luleå kommun och försöker lösa deras problem eller guida dem rätt. Ibland vill någon ha hjälp med att använda någon av kommunens e-tjänster och det hjälper vi gärna till med! Vi är inte bara en växel utan vi ser till att man får hjälp med sitt ärende hela vägen. Vi har en nära dialog med kommunens förvaltningar och åter kopplar alla synpunkter och problem in i verksamheten.

NOTIS

Una Norrbotten erbjuder yrkesverksamma och engagerade i civilsamhället stöd och vägledning i frågor som rör hedersrelaterat förtryck och våld samt våld i nära relation.

Du har jobbat som kommunvägledare i fyra månader. Vad gjorde att du sökte dig hit?

– Jag kände mig väldigt lockad av att jobba just åt kommunen, det känns som ett viktigt uppdrag eftersom kommu nen är en stor del av medborgarnas vardag. Kommunen har alltid lockat mig, det känns spännande att få lära känna en så stor apparat som är en vik tig trygghet för så många människor.

Vad är det roligaste i ditt jobb?

– Det roligaste är sekunderna innan jag svarar på ett nytt samtal i telefon. Det är alltid spännande: vem kommer jag nu få prata med? Vilket problem ska jag få lösa idag? Det är kul att det kommer så många olika frågor, det finns alltid något nytt att lära sig. För mig personligen är det viktigt att verk ligen ge god service, att lyssna och för söka hitta en lösning. Jag försöker alltid att hjälpa så långt jag kan även om vi inte kan ta några beslut på kundcenter.

Märker du av att folk är nyfikna på Luleå som kommun i och med den gröna omställningen?

– Ja, det är ganska vanligt att folk ringer till oss för att de funderar på att flytta till Luleå, eller för att de precis är på gång att flytta hit. De ringer för att fråga om skolor, omsorg, vilken service som finns. Det känns spännande och roligt att få vara Luleås ansikte utåt även mot framtida invånare.

Det gör vi både genom enskild vägledning och genom stöd från vårt sakkunniga kompetensteam. Una Norrbotten erbjuder stöd för yrkesverksamma i hela länet och vi vet att många upplever det som en lättnad att inte stå ensam i ären den som kan upplevas som komplexa. Kontakta oss!

Telefon: 0920-45 67 97

Epost: unanorrbotten@lulea.se

Marina Niemi på kundcentrum:

Stöd och vägledning kring hedersrelaterat förtryck och våld

Text: Frida Mörtsell / Foto: Maria Ekman

Unbyn och Avan i gränslöst samarbete

Kan man kombinera samhällsservice med soppluncher, öppen förskola och fröbibliotek? Jo, om Jenni Bergliv, verksamhetsansvarig på Servicepunkt Unbyn/Avan, får bestämma:

– Vi har ett brett utbud av både tjänster och aktiviteter. Tillsammans med bygdens invånare gör vi det mesta möjligt.

– Vi erbjuder service mellan broarna, säger Jenni Bergliv, och syftar på Gäddviksbron i Luleå och Dammbron i Boden. En sträcka på drygt tre mil på Luleälvens södra sida. Där samverkar kommunerna i form av Servicepunkten Unbyn/Avan. Två byar med kommun gräns mitt emellan.

Det hela började med EU-projektet ”Service i samverkan Boden Luleå”. Det finansierades av Tillväxtverket samt Bodens och Luleå kommun. Syftet med projektet var att skapa en gemensam nod för service. I samband med projektet bildade lokala aktörer den ekonomiska föreningen UNEK, som nu driver Servicepunkten.

I Avan håller man till i föreningshuset och i Unbyn i idrottsföreningens lokal.

Jenni Bergliv och hennes kollega Lina Vesterberg är anställda av UNEK. Verk samheten är finansierad av de båda kommunerna till och med 2023.

Servicepunkterna togs i drift i maj 2021. Först ett år senare, den 6 juni 2022, kunde officiell invigning ske.

– Förseningen berodde på pandemin, så vi hade en knepig start, säger Jenni Bergliv.

Trots detta har projektet kommit att bli en vital del i bygdens utveckling. I uppdraget ingår personlig service som till exempel information, rådgivning, bokning och kontakt med myndigheter. Servicepunkten är också en mötesplats för de boende i området.

Jenni Bergliv berättar att många ären den handlar om att hjälpa de som inte är digitala, oftast äldre.

– Vi skriver ut blanketter, upprättar kontakt med myndigheter och löser andra problem som man ställs inför om man inte har dator eller smartphone.

Servicepunkten som mötesplats och aktivitetsyta verkar inte ha några begränsningar. Utbudet är minst sagt varierat; allt ifrån soppluncher till svampkurser och klädbytardagar.

– De flesta aktiviteter bygger på bybornas egna initiativ och kreativitet, säger Jenni Bergliv och fortsätter:

– Vi skapar förutsättningarna, håller med lokaler och viss annan utrustning för att möjliggöra samvaro och utveckling.

Det skiljer sig lite mellan aktiviteterna i de två grannbyarna, vilket gör att man åker lite kors och tvärs för att delta.

– I Unbyn till exempel, har en privatperson så kallad öppen förskola på måndagar, helt ideellt. Dit kommer föräldrar från hela området med sina små barn för samvaro och lek. Kursen för jägarexamen, arrangerad av vuxenskolan, var också väldigt populärt, säger Lina Westerberg.

Trots att byarna präglas av både gemenskap och ett aktivt föreningsliv sedan tidigare, vill Jenni Bergliv ändå framhålla hur viktigt det är med samverkan:

– På landsbygden måste man vara uppfinningsrik och hitta smarta lös ningar som gör det möjligt att leva och bo utanför centralorterna. Det finns mycket kraft och engagemang bland människorna här, det är ett bra ut gångsläge för utveckling, avslutar hon.

Fakta

Läs mer på: www.unek.se

LIna Vesterberg (till vänster) och Jenni Bergliv jobbar inom Servicepunkten Unbyn/Avan. Agnes Eriksson (stående) från Äldresupporten i Luleå är på besök för att träffar en grupp bybor.

– Många passar på att uträtta flera ärenden när de väl kommer hit, och i det ingår ofta att hämta kompostpåsar, säger hon med ett leende.

Facebook: Servicepunkt Unbyn/Avan

Text: Karin Kemi / Foto: Susanne Lindholm

Jenni Bergliv och Lina Vesterberg välkomnar besökare till Avans servicepunkt i föreningshuset.

Akrobaten Anders Sundkvist, Modernista 2022

Första boken om polisen Erik Borg, ”Återvända ren”, gav mersmak (och kan laddas ner i bibliote kets gratisapp Biblio). Uppföljaren är om möjligt ännu bättre. Här får vi möta Ninni, en mycket atle tisk inbrottstjuv som av en olycklig slump råkar vara på fel plats under ett inbrott, och Victor, en patrullerande polis som utför egna nattliga spa ningar. Erik och hans kollega Linda börjar inse att något otroligt hänt vid ett mord i en villa, och Nina befinner sig snart i händelsernas centrum. Spän nande, välskrivet och suveränt läsvärt av Anders Sundkvist som vuxit upp i Arvidsjaur och Luleå.

Stora boken om bläckfiskar Celia Svedhem och Filippa Widlund, Bonnier Carlsen 2022

I den här vackert illustrerade faktaboken för barn får vi bland annat veta att bläckfiskar är mycket intelligenta djur som både kan leka och ta sig ut ur kluriga labyrinter. Största hotet mot bläckfiskar är människan (som vill ha dem på sin tallrik – dock aldrig mer på min). Blir man sugen på att få veta mer om någon av bläckfiskarna i boken så finns det en lista på alla namnen i slutet.

Filippa Widlund, som kommer från Luleå, har bland annat även illustrerat böckerna om Bojan och de senare Muminböckerna.

Klimatsmart julfirande

Sophie Forsberg Johansson är klimat- och miljöstrateg på Luleå kommun. Hennes uppdrag är att stärka miljö- och klimatarbetet i kommunens verksamhet. Vi passade på att fråga hur man gör julen mer hållbar och fick tipset att börja förbereda redan nu.

Prata med släkten redan nu om julklappar så att det inte blir alldeles för mycket. Berätta om ni skulle uppskatta begagnade jul klappar – små barn bryr sig sällan om ifall lego eller leksaker är nya och även till vuxna går det att hitta mycket fint second hand för den som börjar leta i tid. Kanske kan du ge bort en heldag i pulkabacken med varm choklad och middag efteråt?

Går det att göra julmaten mer klimatsmart?

Jul i lantbiblioteket

Josefin Eman, Norstedts förlag 2022

Lantbiblioteket vid älven Josefin Eman, Norstedts förlag 2022

Edda Ek är bibliotekarie men har inte jobbat en enda dag som det. När hennes avhandling i biblio teksvetenskap blir avvisad och hon uppmanas att lämna sin doktorandtjänst står hon handfallen. En sen natt under inflytandet av (mycket) alkohol söker Edda en bibliotekarietjänst i den norrbottniska byn Koski – och hon får den…

Andra boken om Edda Ek utspelar sig i ett vintrigt Tornedalen. Biblioteket är nedläggningshotat och Edda får ingenting säga… Jag gillar verkligen Josefin Emans sätt att få fram lokalfärgen genom att använda uttryck på finska och meänkieli, liksom typiskt norrbottniska ord såsom pumla.

Josefin Edman, som kommer från Boden och ut bildat sig i Luleå, debuterar med den äran. Båda romanerna är härliga feelgood med lagom mycket svärta, där författaren dessutom visar att hon besitter både empati och kunskap om biblioteksvärlden.

Det går absolut. Se till att inte laga för mycket, kanske kan ni testa dela upp julbordet istället för att bjuda på allt samma dag? Frys in rester som kan ätas längre fram i januari. Tänk närproducerat och grönt, och när det gäller fisk finns bra guider hos till exempel Natur skyddsföreningen om vilka fiskar som finns i hållbara bestånd.

Hur ska man tänka kring julpynt och presentpapper?

Undvik att köpa slit- och slängpro dukter som dessutom transpor terats långt. Köp närproducerade växter och välj led-ljus om du vill ha ljusslingor. När det gäller paketinslagning så var kreativ – slå in i tyg eller i barnens teckningar! Hos Lumire finns bra information om hur du återvinner papper, tejp, snören o.s.v. när firandet är slut.

God jul och gott nytt år önskar Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie För fler boktips se Instagram: @bibbloagneta

Julkalender i stadsparken

Lule Stassteaters julkalender i Stadsparken har blivit en jultradition sedan 1995. Ett tillfälle för både barn och vuxna som vill vara med om något alldeles speciellt! Föreställningen spelas utomhus, så kläder efter väder.

Plats: Stadsparken

Tid: 1–23 dec kl. 14 och 24 dec kl. 12 Entré: fri

Årets julmarknad i Gammelstad

Precis nu, den 3–4 december, kan du uppleva hantverk, spännande historiska möten och självaste tomten på friluftsmuseet i Gammelstads kyrkstad. I fjol lockades över 9 000 besökare till Gammelstad under marknadshelgen.

Plats: Friluftsmuseet Hägnan Tid: kl. 12–16

Entré: Förköp: 30 kr/person. På plats: 50 kr/pers

Fler tips på www.visitlulea.se

God jul på mötesplatserna

Kaffet – En berättande standup med Olof Wretling

13 dec

Här har du chansen att komma och dansa loss till härlig musik på Kulturcentrum Ebeneser som ligger mitt i stan. Det är ett öppet evene mang för alla som är sugna på rörelse och umgänge.

Plats: Kulturcentrum Ebeneser Tid: kl. 17–21

Entré: fri

En av landets kändaste komiker kommer nu med sin föreställning till Luleå. I showen får vi skratta och överraskas av en komikers resa och möten. Olof har nämligen tappat rösten under en föreställning och råkar sedan av en slump hamna i en tågkupe med en grupp välkända personer… Plats: Stora salen, Kulturens hus Tid: kl. 19 Entré: 405–605 kr 19 AKTUELLT

Årets nyårskonsert

Café Markan Krondalsvägen 47

9/12 kl .14: Svenska kyrkan: gudstjänst med julpsalmer 15/12 kl .13: Valto-tontun joulukonsertti 22/12 kl .14: kom och sjung julsånger tillsammans

Café Rosen Storstigen 28, Skurholmen 20/12 kl .13.30: Ann-Marie sjunger julsånger

30 dec

Luleå Gammelstads Manskör håller i årets nyårskonsert. Här får man höra väl utvalda manskörshits så som New york New York, Följ mig bortåt vägen och O Sole Mio. Kören stöds även av fina gästartister.

Plats: Stora salen, Kulturens hus Tid: kl. 19

Café Fyren Lulsundsgatan 42, Östermalm

16/12 kl .13: Valto-tontun joulukonsertti 15/12 kl .14: Julsånger med Sångfåglarna

Café Harmoni Majvägen 22, Bergviken 7/12 kl .14: Göran Lindgren och Mandakören sjunger inför Julen.

14/12 kl .14: Heidi Ekman Forsell 21/12 kl .14: Julpottpurri med Lets Dance

Utställning på Norrbottens Museum

Till 1 jan

Luleåbiennalen som skapats av Onkar Kular och Christina Zetterlund bjuder på en blandning av samtidskonst och hantverk av vävning, duodji, stickning, halmslöjd, mat- och bilhantverk.

Plats: Norrbottens museum Entré: fri

Kommunens mötesplatser erbjuder aktiviteter för dig som är senior, funktionshin drad eller anhörig. Läs mer på www.lulea.se/motesplatser

Folkomröstningen mot alkoholförbud

För hundra år sedan röstade svenskarna med liten marginal mot ett totalt alkoholförbud. Den 28 augusti 1922 hölls folkomröstningen om rusdrycksförbud. 48,8 procent röstade för, 50,8 procent emot. Frågan var avgjord, men regleringen av alkoholförsäljning finns kvar än idag.

Ända sedan brännvinet kom till Sverige under 1400-talet har relationen till rusdrycken varit minst sagt ambivalent. Redan på 1600- och 1700-talet var supande utbrett och ledde till misär och hungersnöd, eftersom säd användes till att tillverka brännvin. När potatisen introducerades i Sverige fick även den vara råvara till rusdrycker. Under vissa år förbjöds tillverkningen helt. Under 1800-talet uppgick brännvinskonsum tionen i Sverige till ca 20 liter per invånare och år.

Nykterhetsrörelsen var stark under sena 1800-talet och början av 1900-talet. I Luleå var den välbekanta rösträttskämpen Siri Holm engagerad som ordförande i Luleå kvinnliga nykter hetsförening. Föreningen gick upp i

Vita bandet 1913 och även där fortsatte Siri Holm att vara ordförande. (Hon var också den första kvinnliga ledamoten i fullmäktige.)

Vita bandet kom från Amerika (anhängarna hade ett vitt band kring ärmen) och verkade allmänt för att väcka kvinnornas insikt i sina medbor gerliga rättigheter, men även för ett nyktert och sedligt samhälle på kristen grund. Nykterhetsrörelsen hade föreningar i hela staden och i varje liten by. Kampen mot alkoholen engagerade framför allt kvinnorna som såg att männen söp bort en stor del av lönen. Därför hade rösträttsfrågan också en koppling till nykterhetsrörelsen, kvinnor ville på det viset får igenom ett förbud mot alkoholförsäljning.

Fler nyheter på vartlulea.se

Nykterhetsrörelsen lyfte sina krav på ett alkoholförbud genom att demon strera. Redan 1908 marscherade kvinnorna genom Luleå centrum, förbi Stadshotellet där fullmäktiges möten hölls. Där diskuterades även om stadens serveringar och krogar skulle torrläggas. Det beslutade stadsfullmäk tige i Luleå några år senare: under 1918 och 1920 fick sprit varken säljas eller serveras. Under dessa år drev Vita bandet paviljongen på Gültzauudden. Där serverades kaffe och fika, musik spelades, men dans fick inte hållas. Försäljning av alkohol reglerades sedan dess genom olika åtgärder, som t ex motboken eller lokala monopol. 1955 slogs de lokala monopolen ihop till Systembolaget.

Historiska bildarkivet hittar du här: bildinternet.lulea.se

Text: Katja Güth Laitila / foto: Luleå kommuns historiska bildarkiv

Den 28 juni 1908 marscherade omkring 2000 demonstranter från 35 olika föreningar genom centrum. Foto: okänd

1916 fick Vita bandet hyra en åttakantig lokal på Gültzauudden. Kvinnorna drev restaurangen i fem år. Uteserveringen till vänster. Foto: Henny Tegström

Denna nykterhetsmarsch gick 1930 längs Fredsgatan till friluftsområdet på Gültzauudden. Foto: Gustaf Holmström