Vårt Luleå / Nr 3 / 2023 by Luleå kommun

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 3 • 2023

Fokus på framtidens Luleå Temanummer om omställningen

Kulturen viktig i framtidens Luleå

Så möter skolan kompetensbehovet

Luleå Hamns roll i omställningen

FOKUS

Gert Wingårdh

Luleås framtid Hur ser framtidens stad ut? Mysig som Gamla stan. Dynamisk som Manhattan. Djärv som Dubai. Svaren skiftar. Framtiden måste vara hållbar. Där är vi redan på god väg. Nya byggnader drar lite energi. På två decennier har vi halverat två gånger om. Från trehundra enheter till hundrafemtio till sjuttiofem. Check. Vi ställer om till trä, vilket minskar växthusgaserna med minst en halvering. Check. Vi skapar energi med ordentliga solcellstak. Check. Det är när vi ställer samman de nya husen till grupper och kvarter som det mest spännande händer. Hur bygger vi framtidens stad? Idag bygger vi inte utan att fråga! Vi djupintervjuvar de som representerar framtiden. Vad vill människor ha? Ett svar är att många gärna vill bo centralt.

god pedagogik kan bygga förståelse kring elektricitetens väsen har centralplatsen. ”El-lys-el-palatset”. Det följs upp med en ”internationell skola”, designhus och en lekfull vattenrutschbana. Vi vill bygga den goda staden för alla. Det betyder att stödja sig på statistik. Vad kan vi gissa om framtiden? Vilka åldrar ska bo här? Vilka yrken? Vår planering måste söka. Svaren kan vara oväntade. ”Varför är det inte buskar mellan trottoar och trafik? En remsa som fångar upp treåringar innan de rusar ut i trafiken!” Varför inte?

Foto: Andy Liffner

Luleå har riklig tillgång på vatten. Tillsammans med nivåskillnader brukar det vara toppförutsättningar för en karismatisk stad. Luleå får tillgång till central mark för sin expansion. Det är närmaste exempellöst bra förutsättningar. Luleå kommer att få eller ligga nära, några av de största industrisatsningar som sker i norra Europa. Klart vi skall planera världens bästa stad. Bäst för många. För barn. För kvinnor. För män. För nyanlända. Vi måste mena allvar med både ekologisk och social hållbarhet. Vi måste tro på vår kraft.

Vi vet inte alla svar. I Luleå hittar vi en unik möjlighet. Vi kan ”spegla” stadskärnan på östra sidan vattnet. Låta staden sprida sig bakom isbrytarna, ta över rangerbangården och upp på berget. Bygga ny kvarterstad, för så ser fortfarande drömmen om stad ut. Kvarter med hus lika höga som gatorna är breda. Det började i Berlin, spred sig till Paris och tog världen med storm. Raka kvarter med luftiga gator. Här och där ett tomt kvarter. Plats för en park och kanske en märkesbyggnad. Idag drömmer vi inte om en ny kyrka och Luleå har redan sitt stadshus. Nu tar vi nya tag! Ett kunskapscenter där vi med

vårt

Tillsammans. Ingen visste att det gick att skapa fossilfritt stål! Nu är det vår gemensamma framtid. I en bred konstellation av näringsliv, universitet, konsulter och entreprenörer vill vi tillsammans med tjänstemän, politiker och inte minst media, forma ett nytt Luleå! Vi lägger ett ramverk. En idé om en idealstad, byggd på kända förebilder. Med inslag av det som gjort andra städer till en succé.

Vi börjar vårt projekt med att plantera 1 000 träd. Vi vet var våra boulevarder skall dras, var våra gator bör ansluta och bästa platserna för parker. 1 000 träd tar tid att växa. När de är på plats blir inte nya Luleå det blåsiga Luleå utan det gröna. Träd är magiska.

// Gert Wingårdh, arkitekt SAR/MSA

ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet

Redaktör: Linda Sundström Ansvarig utgivare: Elisabeth Ennefors Grafisk form: Joakim Höggren Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

Etta i rankingen. Luleå är den bästa staden att leva i.

100 000 Luleåbor

förväntas vi vara år 2040.

miljoner

ton kommer Luleå hamn hantera varje år från och med 2030. År 2020 var det 8,5 miljoner ton.

17 670

Öppet dygnet runt, året om på återvinningscentralerna Under hösten har Lumire startat med självservice dygnet runt på återvinningscentralerna i Antnäs, Råneå och Risslan. Under ett år sker cirka 300 000 besök på Luleås återvinningscentraler, och nu öppnar återvinnings- och vattenbolaget upp för en ännu större flexibilitet:

Andreas Andersson

”Det känns jättebra, ett naturligt steg som nu är på plats. Våra förväntningar är att återvinningen ökar”, säger Per Ekervhen, vd för Lumire. Först ut att testa den nya självservicen var Andreas Andersson som testade Antnäs återvinningscentral efter att han laddat ner Lumires app: ”Roligt att vara först, även om det inte var så planerat! Vi har byggt om ett tak och hade en del metall, så det passade fint att lämna. Jag jobbar skift, ypperligt att kunna åka när jag vill. Nu hoppas jag att folk sköter detta, så vi får ha det kvar”, säger Andreas Andersson.

Dags att mäta tryggheten i Luleå En trygghetsundersökning har skickats ut till 3 600 slumpvis utvalda luleåbor. Undersökningen är ett viktigt underlag när kommunen och polisen ska skapa trygga byar och bostadsområden. Om du är en av de som får enkäten – ta dig gärna tid att svara.

studenter

studerar på Luleå tekniska universitet.

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Stöd och vägledning kring hedersrelaterat förtryck och våld Una Norrbotten erbjuder yrkesverksamma och engagerade i civilsamhället stöd och vägledning i frågor som rör hedersrelaterat förtryck och våld samt våld i nära relation. Det görs både genom enskild vägledning och genom stöd från vårt sakkunniga kompetensteam. Una Norrbotten erbjuder stöd för yrkesverksamma i hela länet.

Luleå är bästa staden att leva i Nyhetsmagasinet Fokus sammanställer årligen en kommunrankning baserat på ett stort antal mätpunkter från Statistiska centralbyrån (SCB), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Kolada med flera. I år är det Luleå som toppar rankningen av 290 kommuner. Utbudet av butiker och restauranger, kvaliteten i skolan, arbetsmöjligheter och fritidsliv vägde tungt, men framför allt upplevelsen av trygghet är avsevärt högre än i många andra kommuner.

Omslagsbilden Vad behövs för att Luleå ska växa? Förstudien ”Peoplepowered transformation” syftar till att ta reda på hur man bygger attraktiva och inkluderande livsmiljöer i stad och på landsbygd. Grafik: Joakim Höggren.

Öppet hus i Luleå gymnasieskola För att visa upp vilka gymnasieprogram som finns bjuder Luleå Gymnasieskola den 22 november in kommunens niondeklassare och vårdnadshavare till Öppet hus. Det är ett bra tillfälle att träffa lärare och elever, se lokalerna och ställa frågor om utbildningar. Besökarna kommer även att få vara med om en mängd aktiviteter i hela gymnasiebyn.

INBLICKEN

”Vi gör allt vi kan för att säkerställa ett energisystem som möjliggör för Luleå att vara en attraktiv plats att leva, verka och bo på även i framtiden”, säger Malin Larsson, vd och koncernchef för Luleå Energi.

Luleå Energis roll i omställningen Framtidens behov av energiförsörjning är en utmaning. Stora industrier ska ansluta till näten. Samtidigt ska Luleå växa. Malin Larsson, vd och koncernchef för Luleå Energi, berättar om energibolagets arbete för att Luleå ska klara omställningen. Text: Linda Sundström / Foto: Magnus Stenberg

För två och ett halvt år sedan blev den dåvarande Vattenfallschefen erbjuden tjänsten som vd och koncernchef för Luleå Energi. – Det som fick mig att byta jobb var att jag förstod att det lokala energibolaget kommer ha en viktig roll i den stora omställningen, säger Malin Larsson och fortsätter: – Det är spännande att arbeta tillsammans med den stora industrin, mindre företag, privatkunder, bostadsrättsföreningar och kommuner i den här förändringen. Jag känner att Luleå Energi kan göra skillnad när det handlar om klimatfrågan. Vi måste möjliggöra ett samhälle för våra kunder att ställa om i och vi måste också göra den förändringen, internt, för vi ska ju också ställa om. De kommande behoven av energiförsörjning är en utmaning. Luleå Energi arbetar med att säkerställa att det finns tillräckligt med energi i Luleå. Elnät och fjärrvärmenät byggs ut och utvecklas för att möta framtidens energisystem. – Sedan flera år tillbaka arbetar Luleå Energi med att förbereda fjärrvärmesystemet för framtidens elintensiva industrier. SSAB:s ambition är att

ställa om till fossilfri ståltillverkning i Luleå till 2030. De restenergier som i dag används i fjärrvärmeproduktionen kommer därför att försvinna. De nya planerade processerna, drivna av el i stället för kol och koks, kommer även de att skapa stora mängder restenergier – som kan nyttjas till fjärrvärme. Den framtida fjärrvärmen kommer vara fossilfri och cirkulär. Parallella processer Tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnaden behöver bli mer effektiva för att klara den gröna omställningen på en halverad tid. – Vi behöver arbeta tillsammans med parallella processer. Myndigheterna behöver tidigt vara inkopplade. Omställningen kräver ett betydligt mer utvecklat samarbete mellan många olika aktörer i samhället, berättar Malin Larsson. – Energibolag, industrier, kommun, mindre företag med flera behöver arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Luleå Energi har framgångsrikt i flera frågor bjudit in till samtal för att hitta lösningar på komplexa utmaningar.

Vilka utmaningar finns vid utbyggnaden av elnätet? – Investeringarna måste ske så optimerat som möjligt. Genom noggranna analyser och samråd säkerställs att den stora omställningen kan ske med hänsyn till människor, miljö och ekonomiska förutsättningar, säger hon och fortsätter: – Vi ska komma ihåg att utan elnätsutbyggnad kommer inte omställningen kunna ske. Det kommer påverka både befintlig industri och nya etablerare som i värsta fall ser sig om efter andra etableringsorter. Vi gör allt vi kan för att säkerställa ett energisystem som möjliggör för Luleå att vara en attraktiv plats att leva, verka och bo på även i framtiden. Mottagningsstation på Hertsöfältet För att Luleå ska kunna ställa om behövs en utbyggnad av det nationella stamnätet, som matar mot regionnät, och vidare till lokalnät. – Det stora flertalet av Luleås kunder är anslutna till det lokala nätet som Luleå Energi ansvarar för. De största kunderna ansluts direkt till regionnät. I och med etableringen av Luleå Industripark pågår markarbetet för en ny mottagningsstation på Hertsöfältet. Den kommer ha en storlek som motsvarar Luleås befintliga elbehov i dag, exklusive den största industrin, berättar hon. – Vi bygger för fullt. Nu börjar vi kunna se stationen fysiskt. När vi har en elnätsutbyggnad som är färdig på 130 kilovoltslinjen (kV) så kopplar vi den till Hertsöfältet. Efter det kommer företag kunna etablera sig och starta sin verksamhet. Luleåmodellen Inom elsystemet finns i dag outnyttjad effekt. Samtidigt tillkommer effektbokningar baserade på osäkra prognoser långt fram i tiden. Det här skapar fel förutsättningar och är något som dagens arbetssätt och processer inte helt klarar av att hantera. Följden blir att ”luft” byggs in i systemet och de inlåsningseffekter som uppstår gör att Sverige inte får den samhällsnytta och den omställning som krävs, eller den tillväxt som är möjlig. För att optimera elnätsutbyggnaden har Luleå Energi därför initierat rundabordsamtal tillsammans med industrin, aktörer från energibranschen och Luleå kommun. Tillsammans har man tittat på hur det går att optimera effektbehov och investeringsbehov. Fortsättning på nästa sida

INBLICKEN

Johannes Tallus och Pirjo Estola berättar om solparken. Helia är ett pilotprojekt och fortfarande den enda solparken i Luleå.

Solparken blev en framgångssaga I en tidigare fårhage i Sunderbyn ligger solparken Helia som ägs av Luleå energi. Fåren syns fortfarande till där ibland, betandes mellan solpanelerna. De är välkomna att hålla efter gräset. Luleå Energi blev pionjärer när de byggde solparken och därmed testade ny teknik i subarktiskt klimat, med gott resultat. Text: Malin Svedjeholm / Foto: Tomas Bergman Solparken som byggdes 2018 består av 2 330 dubbelsidiga solpaneler som fångar in solljuset även från baksidan av panelerna. Det innebär att de sommartid tar emot solens strålar från flera håll och att de vintertid kan dra nytta av reflektionerna i snön. – Solparken har producerat bättre än vad vi förväntade oss. Det var den första parken med dubbelsidiga paneler i Sverige, kanske i hela Norden. Numera byggs i princip alla parker

med dubbelsidiga paneler, berättar Pirjo Estola, affärsutvecklare på Luleå Energi och ansvarig för solparken. Syftet var, förutom att kunna producera förnyelsebar el, även att inspirera Luleåborna, lära sig mer och visa att solenergi fungerar bra i vårt klimat och även i större skala. Helia är ett pilotprojekt och fortfarande den enda solparken i Luleå.

Solparken har producerat mer el än vad beräkningarna förutspådde. Fram till den regniga sommaren 2023 slog den rekord varje år. Det rör sig om en elproduktion motsvarande hushållsel för ungefär 100 småhus. – Innan vi byggde Helia fanns det väldigt lite forskning om dubbelsidiga solpaneler. Nu vet vi att det alltid är jättebra alternativ med dubbelsidiga paneler i en solpark oavsett om det är snö eller inte, då de dubbelsidiga panelerna kan ta vara på instrålning och det diffusa ljuset även på baksidan av panelen säger Pirjo Estola. Väckt stort intresse Solparken har tack vare sitt nordliga läge väckt stort intresse och en väderstation mäter hela tiden förhållandena på panelerna. Det är till nytta för forskningen. – På vårvintern får vi bra produktion i Norrbotten, eftersom solpanelerna fungerar bättre när det är kallt. Redan i slutet av februari har vi mätt samma toppeffekt som på sommaren. Högsta produktion per timme har ägt rum under maj, då var det både svalt och soligt, säger Pirjo Estola. När det kommer till solel för privatpersoner finns det däremot en poäng i att lägga solpanelerna platt på sitt tak. – När du har ett tak är det mycket mer praktiskt att sätta paneler på taket. Du får kortare dragningar medelkabel och enklare installation. Man behöver ju exempelvis höja dubbelsidiga paneler minst en meter över marken på grund av snödjupet och det innebär att stativen behöver förankras väl för att tåla den ökade vindlasten. Så på det sättet är det mer kostnadseffektivt för privatpersoner att ha enkelsidiga solpaneler på taket, och snyggt också, säger Pirjo Estola.

Luleå Energis roll i omställningen, fortsättning – Resultatet innebär att 1 000 megawatt frigjorts, vilket motsvarar den årliga produktionen i en svensk kärnreaktor. Megawatt som annars förblivit blockerade och outnyttjade, säger hon och fortsätter: – Nu ses regelverket för bokning och kösystem över av Svenska Kraftnät, på uppdrag av närings- och energiminister Ebba Busch. Förr har detta inte varit något problem, men när de industrier som nu söker om effekttilldelning ansöker om så stora mängder el, blir konsekvenserna stora om vi gemensamt inte optimerar våra resurser. Luleå Energi

fick tala på det stora klimatmötet inför statsministern, statsråden och de största företagen i Sverige, vilket är helt fantastiskt. Det viktiga nu är att myndigheterna gör det här arbetet tillräckligt detaljerat. Det finns en enorm drivkraft inom industrin att ställa om och många företag behöver ta ett stort ansvar och vara mer noggranna med sina bokningar. Det är en spännande utveckling. Egen elproduktion Elnätet byggs ut inte bara för industrin utan också för att underlätta för kommunens invånare att kunna

producera och lagra egen el och ladda sin bil. – Vi har en god nivå på lokalnätet, men det kommer bli en betydligt högre belastning i och med att många kommer att ladda sina bilar. Vi försöker säkerställa energiförsörjningen genom effekttilldelning till Luleå. Vi behöver mer effekt för samhällets omställning. Vi tittar också på hur vi kan hjälpa alla våra kunder, också privatpersoner som är bostadsägare, med helhetslösningar så att det blir så lätt som möjligt att producera egen el, säger Malin Larsson.

A K T U E L LT

Fakta: Luleå Industripark består av det befintliga industriområdet på Svartön och det nya Hertsöfältet. Flera industrier är på väg att etablera sig här. För att samordna industriernas behov på området under uppbyggnadsfasen finns projektet Luleå Industripark som drivs av Luleå kommun.

Talgas anläggning på Hertsöfältet kommer att drivas helt av förnybar energi vilket gör den till en av de mest hållbara batterianodfabrikerna i världen.

Industriområdet på Hertsöfältet är omkring 70 hektar, ett område lika stort som 140 fotbollsplaner. Närheten till andra anläggningar, hamnen och järnväg gör att Luleå Industripark är optimalt placerad.

Talga först ut på nya delen av Luleå Industripark Nu har arbetet med att etablera ny industri på Luleå Industripark startat. Först ut av nya verksamheter är Talga som har påbörjat bygget av Europas första batterianodsfabrik på Hertsöfältet. Text: Monika Aunes / Foto: Luleå Industripark och Tomas Bergman

Luleå Industripark är platsen där industriella investeringar på upp emot 70 miljarder ska realiseras. Det är här den nya gröna industriella revolutionen ska äga rum som ska etablera ny klimatsmart teknik som dramatiskt ska minska koldioxidutsläppen. Talga har börjat bygga Europas första batterianodsfabrik som ska omvandla naturlig grafit från gruvan i Vittangi till anodmaterial för elbilsbatterier. Näst på tur att bygga på Hertsöfältet är Duroc rail som underhåller järnvägshjul och som nyligen fick klart med bygglov.

Luleå Industripark kommer att vara platsen där flera industrier samlas.

Robert Eriksson projektchef Luleå Industripark

Uppbyggnadsfasen av Talgas produktionsanläggning väntas skapa hundratals arbetstillfällen. Anläggningen kommer dessutom att drivas helt av förnybar energi, vilket gör den till en av de mest hållbara batterianodsfabrikerna i världen – och en betydande del av den gröna omställningen i Norrbotten. – Luleå har en unik möjlighet att vara världsledande i den gröna omställningen och bidra till en värld som inte är beroende av fossila bränslen, säger Robert Eriksson, projektchef för Luleå Industripark, och fortsätter: – Luleå Industripark kommer att vara platsen där flera industrier samlas, industrier som med sin produktion bidrar till att göra Sverige och EU självförsörjande på viktiga råvaror och produkter. Närheten till Luleå Hamn, Luleå Airport och Luleå tekniska universitet är en stor fördel. Senkommen revansch Det finns kanske fortfarande en viss skepsis hos en del som kommer ihåg Stålverk 80, industrisatsningen på 80-talet som inte blev av. Men utan den satsningen hade Luleå inte haft samma

Första spadtaget för Talgas nya fabrik togs i september.

förutsättningar att skapa det industrikluster inom den gröna omställningen som nu pågår, menar Robert Eriksson som i dag kan skänka en tacksamhetens tanke till satsningen som hann pågå så länge att ett stort område industrimark, Hertsöfältet, hann anläggas. – Utan den här industrimarken hade vi inte fått alla dessa etableringar, så det kan ses lite som en senkommen revansch för det arbete som lades ner här inför Stålverk 80, säger han. På Luleå Industripark ska även LKAB, SSAB, Fertiberia och Uniper bygga klimatsmarta industrier. LKAB ska utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor, SSAB ska bygga ett nytt fossilfritt stålverk, Fertiberia ska bygga en konstgödselfabrik och Uniper en vätgasanläggning. För samtliga gäller (i skrivande stund) att tillståndsprocesser och detaljplanarbeten pågår och det går därför inte att säga när industriprojekten kan vara i gång fullt ut. – Det handlar om stora satsningar både ekonomiskt och personellt. Omkring 70 miljarder kronor och upp till 1 500 nya jobb i industrin plus alla kringeffekter som skapar ännu fler arbetstillfällen, säger Robert Eriksson och fortsätter: – Utmaningarna ligger i att mycket ska hända fort och helst samtidigt. Tillståndsprocesser, detaljplaner, utbyggd infrastruktur kring såväl kraftförsörjning som vägar och järnvägar är avgörande.

FOKUS

Idag består Hertsöheden av tallskog och naturreservat som ska tas i beaktning när det nya bostadsområdet byggs.

Hertsöheden – med naturen i fokus 135 hektar, nästan lika stort som dagens Hertsön, väntas Luleås framtida bostadsområde Hertsöheden bli. Mia Ozoh, planarkitekt, och Örjan Spansk, kommunekolog, berättar mer om området och det gröna fokuset. Text: Adam Larsson Englund / Foto: Peter Rosén / Grafik: Shutterstock

Luleås natur är viktig att värna om när nya livsmiljöer skapas. Det vet inte minst planarkitekt Mia Ozoh och kommunekolog Örjan Spansk på Luleå kommun som arbetar med att planera Hertsöheden, Luleås framtida bostadsområde, som idag består av skog och till en viss del naturreservat. – Det är viktigt att vi är noggranna i ett tidigt skede innan byggnader, gator och annan etablering är på plats. Naturen tar tid att etablera sig, många av de stora tallarna är uppåt 200 år

Planarkitekt Mia Ozoh och kommunekolog Örjan Spansk arbetar med att planera Hertsöheden.

gamla. Tar vi bort dem får vi vänta länge innan samma värden finns på platsen igen, säger Mia Ozoh. Ekologiskt fokus Hertsöheden kommer vara 135 hektar stort och ungefär i samma storlek som Hertsön. Örjan Spansks uppgift är att avväga och se till att etablering inte ger större konsekvenser än nödvändigt på naturen, djur och människor som vistas i naturreservatet och att natur i den möjligaste mån kan bestå inom bostadsområdet. – Vi pratar mycket om ekosystemtjänster, alltså gratistjänster som vi får av naturen och som är gynnsamma för vårt välbefinnande. Det kan vara till exempel bin som pollinerar våra grödor, växter som renar luften, emotionellt stimulerande platser och historiska platser som gammal ängsmark som vi från kommunens sida vill ta hänsyn till, säger Örjan Spansk. Exakt när det nya bostadsområdet kommer vara uppbyggt beror på flera faktorer. Först väntar detaljplaneprocessen och sedan följande byggprocesser. Örjan Spansk är positiv till att det finns ett ekologiskt fokus. Likaså Mia Ozoh

Många av de stora tallarna i skogsområdet är uppåt 200 år gamla, berättar Mia Ozoh.

som menar att det här är framtidens sätt att arbeta. – Samverkan mellan olika aktörer är A och O för att kunna lyckas. Vi behöver ställa om och göra på ett nytt sätt. Samtidigt ska vi inte göra det svårt för människor att ha ett fungerande vardagsliv. Det ska vara lätt att leva hållbart, säger hon.

INBLICKEN

”Vi har förutsättningarna för att förverkliga omställningen” Det händer här och det händer nu. Industrisatsningarna som pågår sägs vara de största i norra Sverige i modern tid. Luleå Hamn är på många sätt pulsådern och navet som ska möjliggöra den gröna omställningen som sker inom ramen för Luleå Industripark och i regionen i stort.

Luleå Hamn kommer år 2030 att hantera 30 miljoner ton fraktgods, jämfört med dagens 8,5.

Text: Monika Aunes / Foto och grafik: Brightnest

Gods ska fraktas in och ut för de nya fossilfria industrierna; H2 Green Steel, LKAB, SSAB och ett flertal andra större industrier. Det finns även planer på en stor konstgödselfabrik i Luleå Industripark och Talga har börjat bygga en batterianodfabrik. – 2030 ska Luleå Hamn vara en del i den gröna omställningen, världsledande i hållbar godshantering med helt fossilfria värdekedjor. Vi ska kunna frakta tre till fyra gånger så mycket gods som i dag och hantera helt nya godstyper och produkter, säger Luleå Hamns vd Anders Dahl. Nu pågår projektering inför det omfattande arbete som behövs för att anpassa hamnen för att kunna möta det framtida behovet. Bland annat behöver hamnen byggas ut med nya kajer, terminalområden, allvädersterminaler och ett nytt järnvägsnät. Kostnaden beräknas till totalt mellan sju och tio miljarder kronor, en kostnad som Luleå kommunkoncern inte har möjlighet att bära själv. Därför pågår nu en upphandling av extern partner som ska vara med och finansiera, bygga och driva den nya hamnen. Upphandlingen beräknas vara färdig vid årsskiftet. Luleå viktig sjöfartsstad Redan till våren påbörjas muddringarna inom ramen för Projekt Malmporten där Sjöfartsverket kommer att muddra farleden in till Luleå. Luleå Hamn ansvarar för att muddra farled och vändområden inom hamnområdet och bygger den nya djuphamnen Skvampen.

År 2030 kommer omkring 2000 fartyg per år att lägga till i Luleå Hamn, jämfört med dagens 600.

– Med djupare farleder stärks Luleås och hela norra Sveriges konkurrenskraft och tillväxt och Luleå kommer att vara en viktig sjöfartsstad även för kommande generationer, säger Anders Dahl. Utöver detta behöver hamnen ytterligare en bogserbåt och bolagets organisation behöver växa kraftfullt för att möta de nya behoven som uppstår när hamnen expanderar. De rätta förutsättningarna Samhällsomställningen och satsningarna kommer på ett eller annat sätt att påverka Luleåborna. Det finns en hel del utmaningar att hantera längs vägen. Utmaningar som inte ens är möjliga att förutspå i dag. – Det är spännande att befinna sig i ett läge där vi måste planera för förutsättningar som vi ännu inte känner till. Men i en omställning ingår att behöva vänja sig vid nya förhållanden. Det ligger i ordet omställnings natur. Och med rådande klimathot är alternativet att inte göra någonting inte ett alternativ, säger Anders Dahl och fortsätter: – Vi har de rätta förutsättningarna för att förverkliga den gröna omställningen här och nu. Vi har det tekniska kunnandet, den förnybara energin och de unika råvarorna. Dessutom kommer Luleå, i kölvattnet av den industriella omställningen, att växa på flera sätt. Med fler invånare, fler besökare, spännande jobb, mer kultur och mer liv bygger vi ett Luleå för kommande generationer.

Aktuella beslut • Klart för ny detaljplan för Victoriahamnen som gör det möjligt att bygga allvädersterminaler. • Upphandling av extern partner som ska vara med att bygga, utveckla och drifta hamnen pågår, klart vid årsskiftet. • För att möjliggöra alla delar i hamnens expansion ska en ny bolagsstruktur för Luleå Hamn tas fram. Beslut i kommunfullmäktige i oktober. • Mer om hamnens utveckling kan du läsa om på www.portlulea.com

2030 ska Luleå Hamn vara världsledande i hållbar godshantering med helt fossilfria värdekedjor. Anders Dahl vd, Luleå hamn

FOKUS

Gymnasieingenjörer utbildas med byggbranschen:

De fick jobb direkt på ett arkitektkontor Luleå gymnasieskola har tillsammans med byggbranschen en vidareutbildning på Teknikprogrammet i samhällsbyggande för att möta samhällsomställningens kompetensbehov. Här är tre personer som fått jobb på Tengbom arkitektkontor direkt efter utbildningen till gymnasieingenjör. Text: Camilla Hermansson / Foto: Tomas Bergman

Utbildningen är bred. Beställare, konsulter och entreprenörer har varit med och utvecklat utbildningen tillsammans med rektor och lärare på Luleå gymnasieskola. Det innebär att det finns många valmöjligheter efter utbildningen och kontakter skapas naturligt med byggbranschen. En som gått utbildningen är Emmy Roininen från Luleå. Hon tog examen 2017 och arbetar på Tengbom arkitektkontor i Umeå med möjlighet till distansarbete. – Det är jättebra att få ett arbete direkt efter gymnasiet. Jag arbetar med erfarna och duktiga kollegor som hjälper till så jag lär mig mycket, säger hon. Wilhelm Liikamaa fastnade för att arbeta i ett konsultbolag efter att även ha testat att arbeta på entreprenörsidan.

– Jag vill jobba inomhus och gillar att arbeta med de mjukvaror som branschen använder. Inredning, färg och modeller Det finns många olika yrkesroller i byggbranschen. Jenny Norman har alltid varit intresserad av arkitektur och gillar att arbeta med ritningar och modeller. – Jag får rita upp modeller utifrån vad arkitekten vill. Nu arbetar jag med Haparanda badhus. I framtiden är jag intresserad av att arbeta med att skapa miljövänliga byggnader. Jan Boman, projektledare på Tengbom arkitektkontor, tar emot de som sedan får jobb efter examen. Alla som gått utbildningen får en mentor som är erfaren som kan guida dem i arbetet. – De har fått en bred och bra utbildning som har behandlat mycket av det vi sysslar med. Givetvis kan de inte lära sig allt under ett år. De har en upplärningstid när de kommer till oss. Det tar några år innan man är riktigt varm i kläderna i den här rollen, säger han. På Tengbom anställs både civilingenjörer och gymnasieingenjörer. De jobbar i team och kompletterar varandra.

På Tengbom arkitektkontor får de nyanställda varsin mentor som stöttar och guidar i arbetet.

Jobb direkt efter utbildningen I utbildningen ingår 12 veckors arbetsplatsförlagt lärande inom olika delar av byggbranschen. Det finns 20 platser på utbildningen, men efterfrågan på gymnasieingenjörer i branschen är stor.

Så bra blir det när skola och näringsliv krokar arm! Jag är ofantligt stolt över rektor och lärare, och imponerad över hur näringslivet slöt upp när vi kom med idén. Eva Lindbäck Gymnasiechef Luleå kommun

– Branschen har varit fantastisk. Om det är någon som inte fått jobb efter examen har de samverkat för det är så viktigt att eleverna får jobb. Alla som har velat ha jobb har också jobb med bra löner, säger Anna Nilsson, rektor för utbildningen, och tillägger att det kan gå lätt att göra karriär efter gymnasiet. – Luleå gymnasieskola har i sju års tid utbildat gymnasieingenjörer och därmed försett byggbranschen i Luleå med viktig kompetens. Så bra blir det när skola och näringsliv krokar arm. Jag är ofantligt stolt över rektor och lärare, och imponerad över hur näringslivet slöt upp när vi kom med idén, säger Eva Lindbäck, gymnasiechef vid Luleå kommun.

Läs mer på: luleagymnasieskola.se

INBLICKEN

Idag består Porsön av bostadsområden och ett centrum. Här bor en del av framtidens arbetskraft.

Universitetet – hjärtat av Porsön och en viktig aktör för kompetensförsörjningen i Luleå.

En av universitetets doktorer, Brenda Vidal, tillsammans med dottern Astrid Lundqvist Vidal.

Porsön och LTU – dåtid, nutid, framtid Under lite mer än 50 års tid har studenter utbildats vid Luleå tekniska universitet på Porsön. I dag är LTU Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med över 15 000 studenter. Nu kraftsamlar universitetet för att möta framtidens kompetensbehov i norr. Text: Rebecca Hansson och Rebecca Klaue / Foto: Jennie Lind och Rebecca Hansson

INBLICKEN

orsön, med Luleå tekniska universitet, är ett område som förser Luleå med ny kompetens. Det är inget nytt fenomen. Innan Luleå och hamnen flyttades från Gammelstad 1649 låg Porsön utanför det dåvarande handelscentrumet som sannolikt bubblade av nya tankar och idéer. Drygt 300 år senare, 1971, etablerades Luleå tekniska högskola på Porsön. Området har utvecklats med bostadsområden och ett centrum. I dag upptas en stor del av Porsön av bostadsområden och här bor merparten av Luleås studenter. Luleå tekniska universitet har sedan starten varit en viktig aktör för kompetensförsörjningen i Luleå. Universitetet har lett till att medelåldern i Luleå kommun har sjunkit då fler ungdomar både flyttar hit och stannar kvar. – Tittar man generellt på städer som har universitet har de en betydligt starkare tillväxt än städer som inte har det. Universitetsstäder lockar till sig studenter utanför kommunen och regionen och får ett inflöde av nya personer med hög kompetens, berättar Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid LTU. Breddat utbud på universitetet Vid starten hade LTU bara ingenjörsutbildningar och forskning inom det tekniska området. I dag har utbildningsutbudet breddats inom både teknik, vård och samhällsvetenskap. Det finns ett brett utbud av både program och fristående kurser, där de fristående kurserna är en möjlighet för studenter och yrkesverksamma att fördjupa sig inom områden de är intresserade av.

Det bästa med Porsön är att det är nära till allt, tycker de tre psykolog-studenterna Vinona Westerfelt, Clara Fredman och Jimmy Eriksson.

– Många yrkesverksamma läser enskilda kurser för att fördjupa eller bredda sig. De senaste åren har vi även börjat med MOOC-kurser, vilket är kostnadsfria onlinekurser man kan göra i egen takt. Dessa kurser ger en inblick i olika ämnen. På detta sätt är vi en viktig aktör när det kommer till kompetensförsörjningen. Utbudet av program och kurser utvecklas ständigt och LTU har kommit långt i processen för två nya program. – Vi planerar att söka examenstillstånd för både psykolog och arkitekt. Det känns som två viktiga och roliga tillskott i vårt programutbud, berättar Birgitta Bergvall-Kåreborn och fortsätter: – För några år sedan startade vi ett nytt utbildningsprogram inom artificiell intelligens, både för att det är ett område där vi nyligen har rekryterat en professor, och för att vi ser att detta är ett område som många är nyfikna på.

– Det är viktigt att vi tillsammans har den här dialogen om hur vi får studenter att stanna i Luleå. Att vi arbetar för att skapa en attraktiv stad och studentstad. Mycket av det arbetet är på god väg, men det finns alltid mer att göra. Det är viktigt att studenterna känner sig välkomna på Porsön. Porsö centrum har rustats upp nu, vilket stärker attraktionen för Luleå och Porsön, säger Birgitta Bergvall Kåreborn Universitetet viktigt för inflyttningen En av de nya studenterna är Björk Verdonck, som precis har påbörjat sina studier i systemvetenskap och flyttat till Luleå från Östergötland. – Den största anledningen till att jag valde Luleå var för att LTU har bra möjligheter för utbytesstudier, vilket är något jag verkligen vill göra. LTU har även en master inom informationssäkerhet som jag är intresserad av att göra efter min kandidat i systemvetenskap.

Nya program tar längre tid att implementera än nya kurser, men behovet av en ny kurs kan komma med kort varsel. – Nya kurser skapar vi efter att vi har identifierat ett behov, eller efter att vi har varit i kontakt med ett företag eller en bransch som är i behov av en speciell kompetens, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet, arbetar för att bredda de kurser och utbildningar som universitetet erbjuder.

Det är viktigt att inte bara attrahera studenter till LTU. För att säkra kompetensförsörjningen i Luleå måste man också få studenterna att stanna efter examen. Det är en fråga som universitetet och Luleå kommun samarbetar kring.

Björk Verdonck har flyttat hela vägen från Östergötaland och hoppas kunna genomföra utbytesstudier genom LTU.

INBLICKEN

Studenterna spelar en stor roll i framväxten av det lilla samhället på Porsön.

Björk Verdonck tycker om närheten som finns på Porsön och att det är gångavstånd till många platser. – Hittills tycker jag att Porsön är ett väldigt bra ställe. Allting är nära, speciellt till matbutiken, vilket jag uppskattar. Det är även bra att det är gångavstånd till universitetet från där jag bor.

Trivseln är en viktig del i studentlivet. Luleå studentkår och Teknologkåren arbetar för att studenter ska få en bra studietid vid universitetet.

Tim Foster, biträdande professor vid LTU, väntar med spänning på resultatet från den senaste undersökningen.

För lite mer än tio år sedan genomförde LTU, i samarbete med Luleå kommun, en undersökning om hur människor ser på Luleå kommun. Undersökningen användes som underlag till utvecklingsprojekt i Luleå. – Genom att undersöka bilden av kommunen har vi kunnat utveckla de områden där vi var svaga. För tio år sedan ansågs vi inte som charmiga, men det var något vi ville vara. Genom att rusta upp bland annat Norra och Södra hamn har Luleå blivit en mer charmig stad, säger Tim Foster, biträdande professor vid LTU och fortsätter: – Det ska bli spännande att se vad resultaten från vår nya undersökning visar nu tio år senare och vilka projekt det kommer leda till. Tim Foster tror att en av framgångsfaktorerna till att få studenterna att stanna är att få dem att uppleva hela staden. – Många studenter ser inte hela staden, utan de fastnar på Porsön. Det gör att de missar allt som staden har att erbjuda.

Vad behövs för att fler studenter ska stanna kvar? – Jag tror det är flera saker som behövs för att studenter ska trivas på Porsön. Det är alltid trevligt med en bra utemiljö, vilket både LTU och Luleå kommun arbetar med just nu. Dock saknas en del nödvändigheter på Porsön som hade behövts, såsom ett apotek och mer shoppingmöjligheter, berättar Carl Weber, projektledare med studiesocialt ansvar i Luleå studentkår. Merparten av Luleås studenter bor på Porsön och för många studenter är Porsön deras första intryck av Luleå.

Uttrycket Porsöbubblan används för att beskriva det lilla samhället som skapats på Porsön, där studenterna spelar en viktig roll. Luleå har mycket att erbjuda för studenter, men det är inte alltid som de är medvetna om det. Carl Weber tror att det är viktigt att studenterna upplever Luleå året om och inte bara under studieläsåret. Tillgången till arbete tror han även är viktigt för att få studenter att stanna. – Jobbmöjligheter under studietiden, speciellt under sommaren, är viktigt. Arbetar man under sommaren får man uppleva Luleå på ett annat sätt än om man bara studerar här. Luleå är en väldigt attraktiv stad med ett bra universitet och ett rikt studentliv, men studenter behöver fler möjligheter att uppleva mer än Porsön under alla delar under året, säger han.

Porsöbon och studenten Tovah Parnes tycker att det är bra att det rustats upp i Porsö centrum. Carl Weber har idéer för ytterligare utvecklingar.

INBLICKEN

Mamma Sanaa Al-Radhi och pappa Nawres Al- Ramahi med dottern Sama Al- Ramahi och sonen Jabar Al- Ramahi, njuter av vädret under invigningen av Porsö centrum.

Barbro Drugge och Urban Andersson tycker att det nya centrumet är jättefint och att lyftet är stort och behövdes.

Porsö centrum upprustat LTU är en bidragande faktor till att locka studenter till Luleå, men platsens attraktivitet är viktig för att de ska stanna. Porsöns utveckling påverkar studenternas syn på Luleå. Porsö centrum och strand har under en tid rustats upp och den 26 augusti var det invigning för det nya centrumområdet. Många studenter besökte invigningen. Studenten Tovah Parnes, som har bott på Porsön hela sitt liv, studerar för tillfället vid LTU. Hon tycker att det är bra att det äntligen rustats upp i Porsö centrum. – Det är definitivt bra att ha någon förbättring av centrum då det bara har varit plattor och inget mer i många år. Så det är kul att få lite bänkar, konst, lekplatser och annat här. Det är definitivt på tiden att något händer, avslutar Tovas Parnes.

Klasskompisarna Meshkat och Angelina har tillsammans med sin klass skrivit texter som kan läsas i centrumet.

Fakta Vid etableringen 1971 var LTU Sveriges femte tekniska högskola. Skolan hade en blygsam start på två anställda och 50 studenter och har i dag utvecklats till Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med närmare 70 forskningsområden, 1 700 anställda och över 15 000 studenter.

HISTORIEN

En mötesplats i historien Porsöns omgivningar har länge varit en mötesplats. För flera hundra år sedan sammanstrålade människor från socknen vid kyrkan i Gammelstad, dåvarande Luleå, vid gudstjänster och marknader. Skeppen ankrade i Gammelstadsviken och handel bedrevs sannolikt på Köpmanholmen.

Det gamla Luleå • På 1500-talet var Luleå synonymt med Luleå socken och människor kom till ”Berget” i Gammelstad vid gudstjänster och marknader. År 1492 invigdes stenkyrkan i Gammelstad, den största senmedeltida kyrkan norr om Uppsala.

Text: Linda Sundström / Foto: Rúnar Gudmundsson, Sanna Kalla

– Porsön återfinns längs med den sista inseglingsleden som gick att använda in till Gammelstadsviken och kyrkstaden. De andra lederna grundades upp och växte igen tidigare på grund av landhöjningen, säger Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum, och fortsätter: – Längst ut på Porsön finns en udde som sticker ut i Gammelstadsviken, Köpmanholmen, som indikerar handel och sjöfart under 1600-talet och 1700-talet, kanske en omlastningsplats när det blev grundare. Under 1600-talet blev landhöjningen ett allt större problem också för den dåvarande inseglingsleden och därmed hamnen och staden. År 1649 flyttades Luleå från Gammelstad till sin nuvarande plats. – På 1600-talskartorna är den sista hamnen i Gammelstadsviken utmärkt. När kartan är utlagd på ett flygfoto ser man den långa bro, kallad sockenbron, och längst ut sjöbodar där det i dag är myrmark. Bron förstördes hösten 1737 av högvatten och byggdes aldrig upp igen på grund av för höga kostnader

och för att farleden inte gick att använda på grund av landhöjningen. Myrmarken där den gamla hamnen legat är inte undersökt och enligt Nils Harnesk finns förmodligen en hel del bevarat i våtmarken. Han skulle gärna göra en undersökning i området. – Det skulle vara intressant att se om det finns några rester kvar från 1600-talet och 1700-talet. Är det någonting man skulle vilja titta vidare på så är det den sista hamnen – i lera och syrefattig miljö kan mycket finnas bevarat, som exempelvis skor, textil, trä och liknande. Det skulle vara spännande som fokuserad insats för arkeologin, säger han. Ny stadskärna etableras Det var svårt att få den nya staden att växa fram. Svältår under 1600-talet och 1800-talet och stora bränder vid två tillfällen, 1653 och 1657, fick en stor del av invånarna att flytta tillbaka till Gammelstad tills staten ingrep, berättar Erica Rönnbäck, museipedagog vid Friluftsmuseet Hägnan. – År 1649 var det bara hälften av de som var skrivna som borgare som

• Socknen sträckte sig över det som i dag är kommunerna Luleå, Boden, Gällivare och Jokkmokk. Luleå var synonymt med Luleå socken. • Luleå fick stadsprivilegier år 1621. • Staden flyttades år 1649.

bodde där. Det var en långdragen process att etablera den nya stadskärnan med en befolkning. Dessutom innebar det Bottniska handelstvånget, bestämmelser som i praktiken innebar att människor i Norrland och Finland inte fick sända fartyg till orter söder om Stockholm och Åbo eller ta emot besök av utländska fartyg, ett allvarligt hinder för den ekonomiska utvecklingen i norra Sverige och Finland. Efter att det upphävdes 1765 kunde Luleå växa, säger hon.

Om hamnens långa historia kan besökare läsa lära sig mer om på området.

Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum, tror att många objekt kan finnas bevarade och vill fortsätta undersöka området.

FOKUS

Panelen Luleå står inför en stor omställning och ska växa ordentligt de kommande åren. Vårt Luleås panel svarar på frågor om bilden av Luleå, målet om 100 000 invånare samt Luleå i framtiden.

Joakim Isaksson Markström ordförande för RFSL Luleå och norra Norrbottens län.

Viktor Wäppling Landskapsarkitekt Luleå kommun.

Vad är din bild av Luleå? – En stor liten stad med fantastisk natur som varierar med dramatiska kontraster över årstiderna. Det enkla och närheten till det mesta, både i stad och på landsbygd, är något som jag brukar lyfta fram när jag pratar om Luleå. Det är sällan man behöver transportera sig en längre tid för nå allt man behöver i sin vardag som exempelvis arbetsplats, skola, kultur, fritidsaktiviteter och riktig natur. Hur ska Luleå nå målet om 100 000 invånare? – Många av Luleå kommuns nya invånare kommer att flytta hit för jobben. Men jag hoppas att de kommer att välja att stanna kvar för den otroliga livskvalitén som finns här. – Men för att Luleå ska kunna växa hållbart och långsiktigt är det viktigt att vi arbetar aktivt med gestaltad livsmiljö. Vilket innebär att formandet av våra livsmiljöer ska bygga på ett samspel med arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö med människan som utgångpunkt. Bostäder är bara en del pusslet med en snabbt växande kommun. Vad vill du att framtidens Luleå förknippas med? – Luleå kommer att vara en uppstickande stad som inte går någon obemärkt förbi. Där industrisatsningarnas svallvågor bidragit till banbrytande samhällsplanering. Och att staden blommar ut och tar tillvara all den fantastiska potentialen som finns med vattnet och isen. Till exempel ett kallbadhus i världsklass.

Vad är din bild av Luleå? – Luleå är en stad med allt. En fin och bra kulturscen, restauranger med god mat samt närhet till fin natur. En höjdpunkt är isvägen. Dessutom tycker jag att det är en trevlig stad med trevliga människor. Det jag uppskattar med att komma hem till Luleå är närheten till allt. Luleå är en 10 minuters-stad och det gör vardagen otroligt enkel. Hur ska Luleå nå målet om 100 000 invånare? – För att kunna bli fler invånare måste vi fokusera på saker som en kan göra efter jobbet. Det är otroligt viktigt att skapa jobbtillfällen, men livet är mer än bara jobbet. Därför tycker jag att det är viktigare än någonsin att satsa på kulturen. Kulturen har en otroligt viktig roll i målet att bli ännu fler invånare. Dessutom brinner jag extra mycket för inkludering och tror att kommunens arbete med hbtqi+-frågor kommer spela en stor roll framöver, för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade. Vad vill du att framtidens Luleå förknippas med? – Eftersom både kulturfrågor och hbtqi+-frågor är viktiga för mig så hoppas jag att Luleå kommer att förknippas med just dessa frågor. Det hade varit otroligt fint om vi kunde arbeta och utveckla dessa frågor. Jag hoppas vi i framtiden rankas som en stad som står i framkant när det kommer till detta.

Sara Json Lindmark verksamhetsledare för Luleå Science Park.

Vad är din bild av Luleå? – Att det är närhet till mycket. Närhet till familjen, bra nätverk, innovativa företag, forskning och beslutsfattare. Närhet till jobb, kultur, service, havet och naturen. Men vi kan bli så mycket attraktivare. Nu hör jag allt för många, speciellt unga kvinnor och högskoleutbildade, som säger att det inte finns fasta anställningar (unga vill verkligen ha det för att kunna skaffa bostad och trygghet). De känner inte att de får ingångar till attraktiva arbetsplatser och tillgång till spännande kultur och andra sammanhang. Luleå är inte bara industri, hockey och isväg. Vår fantastiska skärgård är exempelvis en guldgruva som få upplevt i sin fulla glans. Hur ska Luleå nå målet om 100 000 invånare? – Ta ett helhetsgrepp på nyindustrialiseringen, infrastruktur, investeringar, arkitektur/bostäder, företagande och kulturen i vid bemärkelse. Men framför allt behöver vi verka för att på riktigt involvera unga, som exempelvis studenterna på LTU, och framtiden – våra barn. Luleå måste våga gå i bräschen för att rucka på arbetssätt och hierarkier. Det är inte platsen som bygger staden – det är människor. Smarta, spännande människor attraherar dito. Vad vill du att framtidens Luleå förknippas med? – Att de stora bolagen och industrierna är en del av de små och mellanstora företagens ekosystem då innovativa tekniker och affärslösningar är nyckeln till hållbar tillväxt. Att uppdrag som tidigare setts som fluff, som exempelvis kommunikation och design, går till utbildade, inte amatörer. Då kommer man få fler unga och speciellt kvinnor att stanna. – Att vi samverkar brett över kommungränserna, i Norr- och Västerbotten, utifrån våra regioners smarta specialiseringsområden. Tech och it-branschen ska ses som den stora näring den faktiskt är och levererar innovativa, hållbara lösningar via exempelvis rymdteknik, AI, blockchain och digitala tvillingar. Luleåbor ska anses öppna, nyfikna på nya människor och lösningar. Luleå är glokalt – vi navigerar globalt och gynnar det lokala!

FOKUS

Med tillgänglighet i fokus Inom projektet togs broschyrer fram om varje verksamhet med information på 14 språk.

Luleå är en flerspråkig kommun – här bor både minoritetsspråkstalande och människor från alla delar av världen. Under hösten 2022 inleddes ett projekt för att öka tillgängligheten till några av Luleå kommuns stödverksamheter. Text och foto: Josefin Högström

Syftet med projektet var ökad tillgänglighet för en mer jämlik och god hälsa för alla i kommunen, ett arbete som pågått innan projektet inleddes och kommer fortsätta även efter projektets slut. – Våra ärenden ökar men det är oklart om vi når ut till alla målgrupper, exempelvis till personer med utrikesfödd bakgrund. Vi ville också arbeta mer för att främja och stärka våra minoritetsspråk, säger projektledaren Jenni Riekkola. Språken tog stor plats i projektet. Projektgruppen översatte information om de nio verksamheterna till 14 språk och kartlade var och hur man bäst delar med sig av informationen till utrikes födda och minoritetsspråkstalande. Under projektets gång blev det allt tydligare att andra målgrupper också var i behov av mer information. Då kom idén om information på lättläst svenska. – Vi alla är ju olika och har olika behov. Vissa har lättare för lättläst svenska och andra behöver exempelvis ha bildstöd. Vi ville ha mer kunskap även här, säger Jenni Riekkola.

Pia Keisu jobbar annars på Föräldrasupporten och deltog med glädje i projektgruppen.

Den översatta informationen om verksamheterna finns nu på olika språk på Luleå kommuns hemsida. Även tryckmaterial i olika former används nu av verksamheterna. – Vi på Föräldrasupporten hade ambitionen att hitta utrikesfödda föräldrar och andra vuxna som behöver oss och en lärdom vi fått med oss är att vi måste finnas där målgruppen är. En annan är att det är bra att även professionella som möter målgruppen kan hitta stödet på ett lättillgängligt sätt och att de sen kan föra den informationen vidare. Det blev jätteviktigt med nyckelpersoner, förklarar Pia Keisu, som utöver projektet jobbar som familjebehandlare på Föräldrasupporten. Viktigt att bygga relationer Någonting annat som framkom i projektet var betydelsen av det personliga mötet i kontakten med utrikes födda personer. – Att bygga relationer och ha personliga möten kom vi fram till var viktigt, säger hon. Inom projektet blev kunskapen och kontaktnätet som strategen inom minoritetsspråken i Luleå kommun, Anne-Mari Angeria, besitter viktigt för att nå fram till kommunens minoritetsspråkstalande. I sin roll som strateg inom minoritetsspråken har hon länge arbetat för att möjliggöra minoritetspråksanvändningen inom kommunen. – I Luleå talas flera av de nationella minoritetsspråken. Sedan 2010, när Språklagen kom, har kommunen haft

en skyldighet att skydda och främja dem. Vi har många medborgare, familjer och elever i kommunen som har rätt att använda sitt språk och vi ser ett stort intresse att läsa sitt nationella minoritetsspråk som modersmål, säger hon och fortsätter: – Kommunen spelar en viktig roll i revitaliseringen av språken. Svenskan utvecklas hela tiden. Genom att översätta från svenska till minoritetsspråken så utvecklas dem med. Vissa ord finns inte på meänkieli men skapas genom att översättningen kräver det.

Läs mer: Vill du eller någon du känner ta del av information på arabiska, nordsamiska eller något annat av de 11 språken? Kanske på lättläst svenska? Läs mer här:

lulea.se/ verksamheterpaflersprak

lulea.se/lattlast

FOKUS

En inflyttarverksamhet med fokus på samverkan Via kommunens webbsida Flyttatilllulea.se inkommer kontinuerligt intresseanmälningar från människor som vill bosätta sig i Luleå. Kommunens team samverkar med andra aktörer kring frågan om kompetensbehov med syfte att underlätta matchningar på arbetsmarknaden.

Fr v: Eva Jonsson, Julia Hanson, Monica Backman, Emelie Hjelte, Monica Barck Flygare.

Text och foto: Maria Näslund / Grafik: Joakim Höggren

– I tider av samhällsomställning, utveckling och stora industrietableringar känns det tryggt att veta att det är många som är intresserade av att bosätta sig i Luleå. Många av dem söker ett liv i en spännande miljö, närmare naturen där de kan få en bättre balans mellan arbete och fritid, säger Eva Jonsson, processledare vid Luleå kommun. Under våren har Luleå kommun upprättat ett team bestående av inflyttningskoordinatorerna Monica Backman och Julia Hanson, företagskoordinator

Det krävs en förhållandevis liten insats för att människor ska känna sig inkluderade. Ibland kan det räcka med ett enkelt ”Hej” Eva Jonsson processledare Luleå kommun

Monica Barck Flygare samt utbildningskoordinator Emelie Hjelte. Teamet, som leds av Eva Jonsson, arbetar på bred front genom att samverka med alla förvaltningar i kommunen, de kommunala bolagen och andra aktörer gällande arbeten, bostäder, förskolor/ skolor och nätverk. Vidare förs även dialog med privata och offentliga arbetsgivare kring deras kompetensbehov, med syfte att matcha individer med lediga jobb eller utbildning. – För att kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som möter företagens behov krävs koordinering och samverkan med en rad olika utbildningsaktörer. Kommunens vuxenutbildning utgör en stomme i arbetet, berättar Eva Jonsson. Hur går det då med inflyttningstakten? – Luleå står just nu inför ett guldläge i och med alla industrisatsningar. Men det innebär också att vi behöver växa med långt fler invånare och i en bra mycket högre takt än vad som sker idag för att uppnå målet om 100 000 invånare till 2040, säger Eva Jonsson och fortsätter: – Ett problem är emellertid brist på bostäder och ett otillräckligt bostads-

byggande. För att näringslivets pågående investeringar ska kunna förverkligas på ett hållbart sätt, måste Luleå kunna ta emot fler människor och erbjuda dem olika boendealternativ. Då varken marknaden eller Luleå kommun kan åtgärda det i den takt som krävs, så vänder vi oss nu till alla i vårt gemensamma Luleå. Alla kan göra insatser Alla Luleåbor kan göra insatser för att verka för en välkomnande kommun. Med hjälp av webbsidan flyttatillulea.se kan information om allt vad kommunen har att erbjuda spridas. – Jag vill uppmana alla invånare att vara medskapare på denna utvecklingsresa. För att lyckas med Luleås samhällsomvandling behöver vi alla bidra tillsammans. Varför inte bjuda med din nya kollega eller granne till ditt nätverk eller fritidsaktivitet? Det krävs en förhållandevis liten insats för att människor ska känna sig inkluderade. Ibland kan det räcka med ett enkelt ”Hej”, avslutar Eva Jonsson.

Läs mer på: flyttatilllulea.se

TIDSLINJEN

1888

1856

Första trafikljuset invigs i korsningen Kungsgatan/Storgatan.

1903 Stadshotellet invigs. Stadsparken under 1950-talet, med Stadshotellet i bakgrunden.

Luleå får stadsprivilegier.

Luleå badhus, Pontusbadet, invigs av landshövding Folke Thunborg.

1906

Första malmtåget anländer.

1621

1957

Ebeneser invigs.

1936

Luleå blir residensstad. Residenset med kvarteret Ärlan i förgrunden.

Norrbottens Museums byggnad invigs av kronprins Gustaf Adolf.

1941

Byggandet av järnverket på Svartön kommer igång. Bilden: första gjutningen av tackjärn i Nya Järnverket 1943.

Tidslinjen: Luleå 1649 Luleå flyttade från Gammelstad till sin nuvaranade plats.

1887 Stadsbranden förstör 75 gårdar och hus. Bilden: Luleå och Gustafskyrkan i ruiner efter stadsbranden.

1904

1940

Vatten- och kloakledningar börjar dras.

1955

Norrskenflamman sprängs, fem personer omkommer.

Shopping invigs.

1894 Passagerartrafik med tåg till Luleå.

1883 Första telefonledningen, Luleå och Altappen.

1908 Altappens sågverk brinner ned.

1954 Bergnäsbron invigs av prins Bertil.

TIDSLINJEN

1965

2007

1975

Invigningsfesten för Kulturens hus börjar 12/1. Festen pågår sedan till 4:e februari.

Startskottet för handel på Storheden då JO Öqvist Möbler öppnade.

Ny malmhamn invigs av statsminister Tage Erlander.

2006

Invigning av den renoverade sporthallen Pontushallen, numera Luleå Energi Arena.

Gymnasiebyn invigs efter att det sista kvarteret, Kungsfågeln, blivit klart.

1970

2013

Ishallen Delfinen invigs. Blev senare Coop Norrbotten Arena.

1988

2023 Startskottet för Luleå Industripark 11 september då Talga Resources tog första spadtaget för sin batterifabrik på Hertsöfältet.

Luleå passerar 75 000 invånare.

VM-seglingarna. VM-seglingarna 1988 i Luleå var magiska dagar. De som upplevde skådespelet på plats fick minnen för livet.

förr och nu 1967 Norrbottensteatern startar sin verksamhet.

Högertrafik införs. Bilden: vänstertrafikens sista dag. I förgrunden Hertsövägen mot Hertsörondellen (Skurholmsrondellen).

1972 Valand City uppförs, bytte sedan namn till Strand.

1971 Tekniska Högskolan startar sin verksamhet. LTU inrättades 1971 under namnet Högskoleenheten i Luleå. Högskolan blev universitet 1997.

100 000

1999 Sunderby sjukhus invigs.

2011

Luleåbor

2040

Facebook beslutar sig för att bygga serverhallar i Luleå.

Luleå blir 100 000 invånare!

2017 2002 1986

Smedjan invigs.

Arcushallen invigs. Nya busstationen på Loet färdigställs.

2014 Luleå Hockey firar 30 år i elitserien.

HYBRIT är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall. Det startade 2017.

FOKUS

Så ska Luleå bli mer attraktivt:

”Vi måste tänka långsiktigt”

Vad behövs för att Luleå ska växa? Helena Godotter Karlberg, processledare för People-powered transformation, understryker betydelsen av invånarnas delaktighet i utvecklingen och att bilden av Luleå behöver utvecklas. ”För att fler ska flytta till en plats är bilden man marknadsför av platsen viktig”, säger hon. Text: Linda Sundström / Foto: Viveka Österman / Illustration: Joakim Höggren

Förstudien People-powered transformation startade under våren och syftar till att ta reda på hur man tillsammans med människorna som bor på platsen bygger attraktiva, inkluderande och långsiktigt hållbara livsmiljöer i stad och på landsbygd. – Målet med projektet är att hitta nya sätt att tänka och agera, att göra Luleå och norra Sverige mer attraktivt samt att öka kompetens- och befolkningsförsörjningen. Vi behöver många som flyttar hit och behöver tänka långsiktigt, säger Helena Godotter Karlberg och fortsätter: – En liknande samhällsomställning behöver göras i hela Sverige och på sikt

inom tre specialistområden med stora samhällsutmaningar. Inriktningarna är god och jämlik hälsa, produktion, konsumtion och värdekedjor samt välfungerande och attraktiva samhällen. People-powered transformation fick förstudiemedel inom den sistnämnda. – Vi vill ha ett kontor som arbetar med hur vi samskapar attraktiva och långsiktigt hållbara livsmiljöer, både i städer och i byar, med fokus på människans roll i den gröna omställningen och samhällsomvandlingen.

världen. Här vill vi gå före, testa och inspirera andra i mänskligt driven hållbar samhällsomställning. Vad behövs, hur engagerar vi invånarna och beslutsfattarna på samma gång och hur kan vårt lärande sedan på bästa sätt spridas till andra?

Förstudien genomförs av Luleå tekniska universitet och samarbetspartners är kommunerna Luleå, Boden, Jokkmokk, Helsingborg (som haft H22 och arbetat med medborgardialoger under lång tid), Kiruna och Gällivare, Region Norrbotten, Luleå Business Region och SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.

People-powered transformation är ett av 23 förberedelseprojekt av 98 sökande inom Impact innovation, nästa generations strategiska innovationsprogram i Sverige från Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Tre till fem av projekten kommer så småningom att bli programkontor (en instans som organisationer får söka projekt ifrån)

Ska kunna användas överallt Helena Godotter Karlberg, som är anlitad till People-powered transformation via LTU Business, menar att resultatet ska kunna appliceras på olika typer av områden på olika platser. – Vi utgår ifrån norra Sverige med vårt projekt, men med den kompetens vi bygger upp i kontoret ska vi kunna

FOKUS

applicera det på vilket område som helst, både nationellt och internationellt. Vi hoppas att förstudien ska leda till ett större projekt som sträcker sig tio år framåt. Om vi inte blir ett programkontor så är målsättningen att skapa ett kompetenscenter.

Att bygga attraktiva samhällen Förstudien innefattar informationsspridning, utforskning av och förankring av visionen tillsammans med bland andra Luleåborna. En del av förstudien tittar särskilt på samhällets styrkor och utmaningar i den omställning som nu behövs. – Projektet är så kallat designdrivet, vilket betyder att det är en process som involverar människorna som bor och verkar här. Vi har haft och kommer ha ännu fler designlabb där vi involverar människor på platsen, akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Vi vet att design är en stark kraft i förändringsprocesser där både estetiska och etiska värden i framtidens attraktiva samhällen måste lyftas fram. Det är ett konstant lärande och vi fokuserar mycket på utmaningar och hittar lösningar tillsammans. I en av dialogerna som fördes under sommaren, ett så kallat designlabb, medverkade ett hundratal personer, inklusive Sverker Sörlin, som skrivit avhandlingen Framtidslandet. – Vi pratade om vilka frågor ett framtida programkontor ska arbeta med. Om vi ska bli 100 000 invånare så måste vi tänka långsiktigt. Nu är vi återigen ett framtidsland, men den här gången måste vi göra rätt så att våra tillgångar och rikedomar kommer även oss till gagn. Det är viktigt att få med

sig de mjuka värdena som skapar tillit och trygghet för att kunna bygga attraktiva samhällen. Vi vill utveckla den processen ännu mer. Det handlar inte bara om bostäder och en grundläggande välfärd, utan också om vår gemensamma kultur och hur den kan stärkas ytterligare och på så sätt öka livskvaliteten, vad som finns att göra på fritiden samt vetskapen att man som medborgare kan vara med och påverka, säger Helena Godotter Karlberg. God service i byarna viktigt Hon har tidigare varit med och grundat forskningsområdet Platsinnovation inom ämnet Design på LTU som nu används som en bas i förstudien. Forskningsområdet består av den fysiska gestaltningen (med byggnader, offentliga rum, parker, vägar och liknande), innehållet på platsen (offentlig och kommersiell service, utbildningar, kultur, näringsliv och liknande) samt kommunikation med sina medborgare, men också marknadsföringen externt. Alla de här delarna måste hänga ihop och bottna i platsens identitet, menar hon. – Ett fokus på landsbygden är viktigt. Vi tänker inte bara på livet mellan husen utan också på livet mellan byarna. Det finns en enorm resurs i landsbygden och alla vill inte bo i stan. Det är viktigt att ha god service i byarna, att det finns skolor, sjukvård, möjlighet att ta del av kultur och föreningsliv om Luleå ska växa väldigt fort. Man behöver inte alltid bygga nytt. Vi samarbetar med ödehusprojektet ”Växa tillsammans” i Boden-Luleå där många ödegårdar har kartlagts.

Projektet utgår ifrån norra Sverige, men resultatet ska kunna appliceras på vilket område som helst, berättar Helena Godotter Karlberg.

Det är viktigt att få med sig de mjuka värdena som skapar tillit och trygghet för att kunna bygga attraktiva samhällen. Helena Godotter Karlberg processledare People-powered transformation

Vilken är den största utmaningen för att Luleå ska växa? – Bilden av norr. För att fler ska flytta till en plats är bilden man marknadsför av platsen viktig. Där ser vi att norra Sverige behöver göra mer. Det har rustats ner under lång tid och bilden i resten av Sverige har präglats av det. Vi har centraliserat och det har skett en avflyttning, servicen har minskat i byarna och skolor och affärer har lagts ner där. Nu ska man rusta upp och det ska gå fort. Vi måste bygga samhällen där folk vill bo och leva i flera generationer. Bilden av norra Sverige som är präglad långt tillbaka i tiden är en svensk bild, menar hon. – Den ser inte likadan ut internationellt. Swedish Lapland har gjort ett fantastiskt arbete. Vi är ett av Europas mest attraktiva besöksmål, Luleå är exotiskt, men vi tycker att den bilden behöver kompletteras med restauranger, uteliv, kultur och sport. Nu ska 23 projekt bli fem. I oktober lämnades den stora ansökan, baserad på resultatet av förstudien, in och i början av 2024 presenteras de förstudier som blir programkontor. – Med hjälp av den här satsningen kommer vi lättare kunna hitta samband mellan olika aktörer och förhoppningsvis dra nytta av varandra på bästa möjliga sätt. Det skulle vara roligt om Luleå kommun kunde inleda ett konkret samarbete med LTU:s arkitektoch designstudenter med fokus på lokala utmaningar och behov. Vilken möjlighet att gå från vision till verkstad, säger Jenny Lindberg, strateg inom samhällsplanering, Luleå kommun.

FOKUS

Uppdraget fortsätter:

Fokus på bostäder Regeringens särskilda utredare Peter Larsson fortsätter sitt uppdrag med att koordinera insatser för ett hållbart samhällsbyggande i Norrbotten och Västerbotten. Det blir nu tredje gången uppdraget, som påbörjades 2021, förlängs. Text: Katja Güth Laitila / Grafik: Shutterstock

I slutet av 2020 fick Peter Larsson uppdraget att koordinera insatserna på nationell, regional och lokal nivå för att underlätta industrins och samhällets gröna omställning. Då gällde det att skapa medvetenhet, framför allt i resten av Sverige om de stora satsningarna och behovet av kompetens, bostäder och infrastruktur. – Det jag såg då var att det görs nya satsningar som inte gjorts tidigare, nämligen riktigt stora etableringar där Northvolt i Skellefteå och H2 Green Steel i Boden är paradexempel på nybyggen. Men även den kraftfulla expansion som LKAB är inne i och SSAB:s omställning kan man nästan kalla för nyetableringar. – För två år sedan fick jag ofta frågan om vad som är viktigast och då var jag tvungen att svara: allt. De kommande fem, tio åren är helt avgörande för om man kommer att lyckas. År 2021 visade du Sverigekartan upp och ner för att illustrera att norra Sverige faktiskt är centrum av de stora satsningarna. Nu lanserar du ett nytt begrepp igen – om befolkningsförsörjningens värdekedja. Kan du berätta mer? – Som jag säger i min rapport från i juni så är det två frågor som har riktigt hög prioritet. Den ena är bostäderna – vi måste hejda det fall som vi ser på bostadsmarknaden rent generellt och där fick jag ett tydligt uppdrag – och det andra är det jag kallar för befolkningsförsörjningens värdekedja. Om vi skulle få en stor inflyttning så krävs att de olika delarna i värdekedjan hänger ihop. Bostäderna är en del av värdekedjan, men det handlar också om service, mottagarkapacitet, tillstånd och sådant. De olika sektorerna måste samlas och förstå villkoren. Någon som jobbar med migrationsfrågor måste till exempel förstå bostäder eller den som jobbar med stadsutveckling måste förstå andra delar i det här, säger han och fortsätter:

– Jag ser kommunerna som väldigt viktiga arbetsgivare. De är lika viktiga som Northvolt, H2 Green Steel och SSAB, men de är mer komplicerade arbetsgivare eftersom arbetsuppgifterna är så mångfacetterade. Hur stor är risken att bostadsbyggandet bromsas in i spåren av inflationen och ränteläget? – Det är mycket stor risk för det. I beskrivningen av mitt uppdrag framgår att jag ska föreslå åtgärder för att hejda det. Det är bra om alla byggprojekt som är påbörjade fortsätter. Däremot finns det bostäder som är planerade där man lämnar tillbaka markanvisningar. Liknade situationer har vi levt med tidigare i Sverige, kanske inte lika djupgående som den här. – Vi behöver bygga attraktiva boendemiljöer för att undvika att det blir fly-in fly-out. Av den anledning är det viktigt att fallet på bostadsmarknaden blir så kortvarig som det någonsin kan. Du ska föreslå statliga insatser för ökat bostadsbyggande. Vad skulle det kunna vara? – Jag vågar inte ha någon hypotes kring det än. Jag tror att det skulle kunna vara något som involverar väldigt många olika aktörer, alltså finansinstitut, pensionsstiftelser, men också de enskilda byggaktörerna. Där man blir överens om en gemensam ansats. Jag tror att det inte handlar om någonting enkelt, inte bara statligt bidrag, för då riskerar man andra effekter. Egentligen vill jag inte spekulera i det, utan det kommer vara ett antal olika samtal kring det här.

Samverkan är nyckeln till att lyckas, och samverkar gör Peter Larsson och kommundirektör Anna Lindh Wikblad.

En utmaning som enligt dig skulle behöva lösas med kort varsel är behovet av mer kapacitet till Malmbanan för att frakta malmen som behövs. – Där tror jag att man är på rätt väg nu. Trafikverket redovisade i september sitt ”skynda på-uppdrag”, så där har man ju förändrat sitt arbetssätt hela tiden. I min rapport i juni pekade jag också på att man ibland behöver tillgripa andra metoder än de gängse för att komma framåt. Ofta är ett regelverk skapat för en situation och kanske inte kan förutse en helt ny situation eller miljö. – Till exempel har jag pekat på det här när det gäller Norrbotniabanan. De överklaganden som är gjorda skulle man kunna hantera om man fick möjligheten att kunna tillgodose överklaganden på ett helt annat sätt. Regelverken var skapade för en tätt bebyggd miljö, men när du rör dig i miljöer där marktillgången är mer omfattande kanske man kan jobba på ett annorlunda sätt. Ett exempel som du tar upp i rapporten är betydelsen av att tillgodose behovet för renarna och skapa trygga övergångar över järnvägen. – Jag brukar använda det exempel med övergångarna för renar som ett exempel. Exakt, ett annat exempel är hur Svenska kraftnät visade vägen genom att vi kan halvera tiden för utbyggnad av kraftledningar. Detta har även inspirerat andra sektorsområden. Har regeringsbytet påverkat dina uppdrag? – Mycket handlar ju om lokal och regional förmåga och att få myndigheterna att reagera utifrån de förutsättningarna. Uppenbarligen har jag fått gehör från fyra ministrar: först Ibrahim Baylan, sen Karl-Petter Thorwaldson, Ebba Busch och nu Andreas Carlsson.

A K T U E L LT

Fakta: En detaljplan är ett dokument för ett avgränsat område som anger hur platsen ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Detaljplaner är juridiskt bindande och därför avgörande vid prövningen av bygglov. När nya detaljplaner tas fram bygger de vidare på de strategier, visioner och riktlinjer som finns i kommunens översiktsplan. Processen att ta fram en detaljplan följer i regel stegen samråd, granskning, antagande och sedan laga kraft. Möjligheten att överklaga en detaljplan säkrar viktiga demokratiska rättigheter, möjligheten att påverka sitt närområde men innebär också att det ibland tar lång tid.

Fler bostäder kräver nya idéer och god planering

Just nu arbetas det bland annat med följande planer

I kommunens bostadsförsörjningsprogram står det att det behöver byggas 400 – 800 bostäder per år fram till 2040 för att målet om 100 000 lulebor ska kunna nås. ”Det vi bygger i dag ska skapa platser som erbjuder livskvalitet, är hållbara och som stärker Luleå som kommun”, säger stadsarkitekt Mia Persson. Text: Anita Sundberg / Foto: Magnus Stenberg

Luleå kommun arbetar för att bygga attraktiva bostäder genom att arbeta med bostadsområdens utformning, service, kommunikationer och fritidsmöjligheter. Det som planeras och byggs ska hålla hög kvalitet och vara inkluderande för alla. – Bostäder är en ständigt aktuell fråga för oss. Vi tar nu höjd för att kunna svara på näringslivets behov i och med den gröna omställningen. Det är viktigt att vi ser till att det är bra bostäder som byggs, liksom att de som redan finns förvaltas och förädlas. Som kommun behöver vi se till många olika behov och önskemål, säger stadsarkitekt Mia Persson.

Vi samverkar exempelvis med fastighetsägare och näringsliv, trafikplanerare, VA-strateger, landskapsarkitekter, andra myndigheter och såklart engagerade Luleåbor. Mer samverkan och fler aktörer kan förhoppningsvis leda till än mer effektiva processer och i slutändan mer Luleå för fler Luleåbor, säger Frida Lindberg.

1 Landsgatan

13 DPP Hertsöheden

2 Fågeln

14 Brandstationen Kyrkbyn

3 Svanen

15 Kyrkbyhöjden

4 Räven

16 Del av Riga, Dalbo

5 Bävern

17 Björkskatan 1:504

6 Öringen

18 Mjölkudden Pontonen

7 Flundran

19 Notviken Rostbollen

8 Svalan

20 Mjölkudden 3:13

9 Katten

21 Mjölkudden centrum

10 Fjärilen

22 Sunderbyn 1:19

11 Sundsgården

23 Lillviksholmen

12 DPP Stören

24 Kallax 17:1

RUTVIK

Granöfjärden Strapön

SUNDERBYN

Granön

KYRKBYN

Luleälven

14 15

Tredje bästa kommun För att kunna förbereda för fler bostäder och verksamheter tas många nya detaljplaner fram. I Sverige tar det i genomsnitt 4,5 år för processerna. Luleå kommun, där tiderna kortats ner, har i den senaste undersökningen blivit tredje snabbaste kommun i Sverige bland medelstora städer. – Vi är såklart glada att det hårda arbete vi, och många med oss lägger ner, ger resultat. Det är med gemensamma krafter vi kan snabba på processerna utan att tappa kvalitet, säger planchef Frida Lindberg.

BENSBYN

GAMMELSTAD TUVÅKRA

PORSÖLUND

Gammelstadsviken

HÄLLBACKEN Mulöviken

BÄLINGE

STORPORSÖN

Gammelstadsfjärden

PORSÖN JERNSTAN

NOTVIKEN

Notviken

PORSÖDALEN

YTTERVIKEN

NOTVIKSSTAN

Björkskatafjärden

20 21 18

LULSUNDET

SKUTVIKEN

KARLSVIK Lu

Sinksundet

Björkskatan

MJÖLKUDDEN Karlsvik

Hagaviken

KRONAN

Lulsundet

LERBÄCKEN

BERGVIKEN

älv

Lulefjärden

1 11 5 4 7 3 8 9 6 2 12 10

ÖSTERMALM

Norrafjärden

Mulön

Sörfjärden

BJÖRKSKATAN

AURORUM

STORHEDEN

Björkön

DALBO Björsbyfjärden

LULEÅ

Stadsviken

Gäddvikssundet

CENTRUM

GÄDDVIK BERGNÄSET

HERTSÖN

Skurholmsfjärden

SKURHOLMEN MALMUDDEN

Hertsön

Hertsöträsket

ÖRNÄSET Bredviken

LÖVSKATAN

KALLAX FÖRETAGSSTAD

Hertsöl

Aronstorpsviken Gråsjälfjärden Hertsöfjärden

Idag arbetas det med drygt 20 detaljplaner för bostäder i Luleå centrum, stadsdelar och kommun. – Vid framtagande av en ny detaljplan arbetar man som planarkitekt nära många olika funktioner under 1-2 år.

SVARTÖSTADEN

Kvarnträsket

Harrbäcksv.

SVARTÖN Lulviken Svartösundet

Tjuvholmssundet

MÅTTSUND

Sandöfjärden

24 Lulnäset

KALLAX

Måttsundsfj.

Kallaxfjärden Sandön

INBLICKEN

Kulturen viktig i framtidens Luleå Kulturen spelar en viktig roll i norra Sveriges utveckling. Det framkommer i en förstudie som presenterades tidigare i år. ”Luleå behöver växa och redan 2040 ska vi vara 100 000 invånare. Men i allt det nya och expansiva får vi inte glömma bort att ta hand om de värden och de människor som redan finns här”, säger Marie Wallstén, chef för Kulturens hus. Text: Karin Kemi / Foto: Susanne Lindholm, Magnus Stenberg, Therese Hedman

I förstudien Kulturens plats i framtidens Luleå, som är utförd av MAA Studio på uppdrag av Luleå kommun, föreslås bland annat att den kommunala organisationen behöver öka förutsättningarna för den fria konsten. Den understryker också behov av att inventera och säkerställa kulturmiljöer för kulturproduktion och scener, både i staden och på landsbygden. – Förstudien visar på många bra och konkreta åtgärder för hur Luleå kan använda kulturen som drivkraft i samhällsomvandlingen, säger Marie Wallstén. En positiv drivkraft Kulturfonden är en av flera idéer som lyfts i förstudien. Tanken är att Luleå kommun tillsammans med näringslivet ska se över möjligheten att bilda en fond för att stärka det ekonomiska stödet för den fria konsten och kulturen. Om kulturen ges möjlighet kommer den vara en positiv drivkraft i samhällsutvecklingen med fördelar för alla inblandade parter, menar Marie Wallstén. – Forskning visar att ett fritt och starkt kulturliv främjar demokrati, folkhälsa samt ökar en plats attraktivitet. En stor utmaning är hur en satsning på kulturen ska komma till stånd innan skatteintäkterna har ökat. God samverkan mellan kommunen och näringslivet kan ge ökade resurser för att stärka kulturen i Luleå kommun här och nu.

Frida Berglund, samhällsstrateg på Luleå kommun och Marie Wallstén, chef för Kulturens hus, tror på att samverkan mellan kommunen och näringslivet kan ge ökade resurser för att stärka kulturen i Luleå kommun här och nu.

INBLICKEN

– Luleå kommun har ambitioner om att bygga ett vackert och hållbart samhälle där människan står i centrum, såväl på landsbygden som i stadsbygden, säger Frida Berglund och fortsätter: – När arkitekturpolicyn är klar kommer den att vara till nytta både för kommunen och för de personer och företag som vill bygga och utveckla i Luleå. Kvalitativ arkitektur är en framgångsfaktor och har en stor betydelse för Luleås identitet.

Forskning visar att ett fritt och starkt kulturliv främjar demokrati, folkhälsa samt ökar en plats attraktivitet.

Att inventera och analysera kulturmiljöer underlättar kommunens arbete vid planering och lovgivning, men kan också hjälpa enskilda fastighetsägare, menar Frida Berglund.

kommande generationer får samma möjlighet att förstå sin samtid och hur den formats, säger Frida Berglund.

I januari 2024 anställs en konststrateg inom kommunen för första gången. Uppdraget är att arbeta med konst vid ny-, om- och tillbyggnad i offentliga miljöer, den så kallad enprocentsregeln*. En viktig del i uppdraget är att tillsammans med andra nyckelpersoner inom exempelvis stadsplanering, fastigheter och samhällsutveckling förbättra interna processer som rör livsmiljö där konst och kulturmiljö jämte arkitektur, form och design, ingår. Under hösten 2023 blir det möjligt att se den offentliga konsten på webbsidan lulea.se. Där presenteras cirka 100 konstverk, i bild och text, som finns utplacerade runt om i kommunen. Under nästa år placeras även skyltar i anslutning till konstverken, med QR-koder som länkas direkt till information. Den offentliga konsten kommer också att finnas på kommunkartan. Arkitektur en del i livsmiljön Kultur är även arkitektur, form och design som ryms i begreppet gestaltad livsmiljö. Den utgår ifrån en helhetssyn på formandet av människans hela livsmiljö. – Vi vill höja kunskapen och öka förståelsen för den gestaltade livsmiljöns betydelse för ett gott vardagsliv och hur den hanteras i samhällsbyggandets processer, säger Frida Berglund, samhällsstrateg på Luleå kommun. Kommunen, med stadsarkitekten i spetsen, jobbar nu med en arkitekturpolicy. Den ska omfatta hela kommunen och har som uppgift att skapa en förutsägbarhet kring hur kommunen tänker kring arkitektur. Uppdraget, som kommer från kommunstyrelsen, är kopplat till det nationella politikområdet ”gestaltad livsmiljö”.

Förstudien understryker behovet av att inventera och säkerställa kulturmiljöer för kulturproduktion och scener, både i staden och på landsbygden.

Under hösten blir det möjligt att se cirka 100 av Luleå kommuns offentliga konstverk på webbsidan lulea.se.

Kulturvärden räknas som ett allmänt intresse och ska hanteras med varsamhet och hänsyn, vilket styrs av olika lagar och regler. Både enskilda och myndigheter har ett stort ansvar. I Luleå kommun är bland annat världsarvet i Gammelstad, Pontusbadet, byn Avan, stadsdelen Svartöstaden och gallerian Shopping utpekade kulturmiljöer. Luleå har en mångfald av kulturvärden som är viktiga att bevara och som bidrar till stolthet, lokal identitet och platstillhörighet. Till kulturmiljöer räknas exempelvis infrastruktur, byggnader, fornlämningar, parker, trädgårdar och ängar. – Kulturvärden är ingen oändlig resurs. Om vi river, förstör eller förvanskar så finns de inte kvar och går inte att återskapa. Att ta hand om och värna dessa miljöer gör att vi kan ta med oss historien in i framtiden så att

Marie Wallsten pekar på att kulturen kommer att behövas inom många områden i Luleås utveckling. – Förstudiens kanske viktigaste slutsats är att kulturen måste ses som en resurs som genomsyrar hela samhällets utveckling. Som en del i integrationen mellan nya och befintliga Luleåbor, som en del i dialogen och samhällsdebatten, som en del i designprocessen när vi planerar och bygger och som en del i utbildningen. – I slutändan handlar det om att skapa förutsättningar för ett långsiktigt, hållbart samhällsbyggande och det är det vi vill jobba för, avslutar Frida Berglund.

Fakta: •

Förstudien ”Kulturens plats i framtidens Luleå” 2023, är utförd av MAA Studio.

•

Pengarna till förstudien, 300 000 kronor, kommer från regeringens satsning på innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbotten och Västerbotten.

•

Du kan läsa förstudien här: lulea.se/kulturenframtidenslulea

* Enprocentsregeln En finansieringsmodell för offentlig konst som innebär att cirka en procent av budgeten avsätts för konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnad.

L U L E Å VÄ X E R

”Man ser det med nya ögon” Systrarna återvände till hemkommunen

Efter många år i Stockholm valde systrarna Malin och Anna Friman med familjer att flytta upp till hemkommunen. ”Det är lyxigt att få ge mina barn den uppväxten jag själv har fått”, säger Malin Friman.

Systrarna och deras familjer har nu bosatt sig i Råneå och trots den stora omställningen kände de sig som hemma.

Text: Linda Sundström / Foto: Sanna Kalla

Malin Friman är uppvuxen i ett klassiskt villakvarter i Råneå, men lämnade hemkommunen efter gymnasiet och har bott många år i Stockholm. – Planen var att bo där något år, men det blev 16 år. Jag träffade min man och vi fick vår första dotter 2017. När andra barnet kom var en fyrarummare för liten så vi började titta på hus, men priserna var sanslösa. Min man Hampus har pluggat på Luleå tekniska universitet så han visste vad det innebar att bo här. Det var han som var den drivande i att flytta upp, säger hon. Sommaren 2020, efter 16 år i huvudstaden, blev det av. Malin Friman, mannen Hampus och deras två barn Hedda och Lilly flyttade till Råneå. Tanken var att hyra ut lägenheten i Stockholm i endast ett år, men när de kommit upp blev de kvar. – Det finns en enkelhet, en närhet till allting. Mina föräldrar och en del vänner bor i byn. Det är en stor omställning i livet att flytta så långt, men det har känts rätt från början.

Efter att ha hyrt hus av vänner i två år hittade familjen sin drömvilla, ett vitt sekelskifteshus med gröna fönsterkarmar, i ett villakvarter på Holmen vid älven. – Vi ville ha ett hus med själ, säger Malin Friman. Döpte villan till Pippihuset Dottern Hedda tyckte det påminde om Pippi Långstrumps hus Villa Villekulla så familjen har döpt det till ”Pippihuset”. Sedan våren 2022 har renoveringar pågått och familjen berättar att de försöker bevara och återanvända så mycket som möjligt. De köpte huset med alla gamla möbler i och ett nedsänkt tak som har tagits bort för att få takhöjden tillbaka har i stället använts till bygget av ett skafferi. Bara fantasin sätter gränserna. – Hampus dröm har alltid varit att bygga ett kök och nu har vi dessutom också byggt tvättstuga och badrum. Tomten, som också rymmer en bagarstuga och ett härbre, ligger i utkanten av ett villakvarter, men med buskage

och växter är den som en alldeles egen oas vid älven. Så småningom ska familjen odla potatis och jordgubbar på gården. Ser Råneå med nya ögon – Det finns en stor gemenskap som vi uppskattar mycket. Alla hjälper varandra och är välkomnande. Jag tror

Att åka på söndagsmiddag hos mormor och morfar blir nu mycket enklare för Hedda och Lilly.

L U L E Å VÄ X E R

inte att jag upplevde Råneå på det sättet när jag var liten. Man ser det med nya ögon, säger Malin Friman och fortsätter: – Min man tycker också mycket om att bo här. Det är så roligt, han är nästan mer av en Råneåbo än jag. Båda systrarna har flyttat upp Ungefär samtidigt som Malin Friman hittade sitt drömhus i Råneå flyttade systern Anna upp från Stockholm till Ängesbyn. – Både Malin och många av mina kompisar bor i här uppe nu. Vi var ganska färdiga med Stockholm, men jag hade däremot aldrig varit i Ängesbyn när vi flyttade dit. Vi blev kära i vårt hus, säger hon.

Efter fjorton år i lägenhet i Stockholm hittade familjen en faluröd Norrbottensgård från 1700-talet i Ängesbyn. Inredningen har de hittat på loppmarknader och auktioner. På gården odlas grönsaker och potatis. – I Ängesbyn är det bekvämt nära allting, med tjugo minuter till Luleå, Boden och Råneå, säger Anna Johansson Friman och tillägger att systrarna nu kan äta söndagsmiddag med sina föräldrar, någonting de inte gjort på många år. Systrarna är glada att deras barn kommer få växa upp i Luleå kommun. – Det är lyxigt att få ge mina barn den uppväxten jag själv har fått, med friluftsliv och närheten till naturen.

Vi är mycket ute året runt. Holmen kallas i folkmun för ”Byn mellan broarna” och det låter lika vackert som det är. Man blir lite patriotisk när man flyttat hem till byn igen, säger Malin Friman. Hennes döttrar föddes i Stockholm och har varit med om flytten, men kusin Assar såg dagens ljus i Luleå kommun. – Det känns underbart att han ska få den barndomen. Det var delvis därför vi flyttade upp, säger Anna Johansson Friman.

Bara fantasin sätter gränserna i det ompysslade huset i Råneå.

Malin Friman och hennes man föll pladask för det faluröda huset i Ängesbyn.

Sedan familjen flyttade in har de renoverat kök, badrum och tvättstuga.

Malin Frimans döttrar föddes i Stockholm men lilla Assar, Annas son, föddes i Luleå.

”Pippihuset”, som dottern döpte efter Pippi Långstrumps hus Villa Villekulla.

Anna Johansson Friman är glad över att barnen får växa upp med närhet till naturen.

9 P L O C K AT

Lule älv, som rinner genom Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå kommuner, står för 11 procent av hela Sveriges elproduktion. 2022 producerade älvens vattenkraftverk hela 17,4 terrawatttimmar, dubbelt så mycket el som vi gör av med i Norrbottens län på ett år.

fakta om Luleå som du kanske inte visste Vi är Norrbottens residensstad och har världens första inomhusgalleria. Men visste du det här om Luleå? Text: Ellen Vikman

Planer på att bygga bostäder norr om Sinksundet har funnits länge – redan på 1970talet fanns planer på ett bostadsområde med namnet Södra Bensbyn med gatunamn som Plankvägen, Brädvägen och Bjälkvägen. Efter att befolkningsutvecklingen stannade av slopades planerna och det dröjde ända till 2010-talet innan området började bebyggas och blev Hällbacken och Dalbo.

Isbanan runt Luleås centrumhalvö utsågs till en av de 50 häftigaste naturupplevelserna i världen av CNN, när de tog med den på sin Travel Bucket List. Isbanan har också varit platsen för världens första Pridetåg på is, den nederländska skridskotävlingen Schaatsen och löpartävlingen Sea Ice Marathon.

Det var på Meldersteins järnbruk i Råne älvdal som den norrbottniska järnindustrin startade på 1740-talet. Då transporterades järnmalmen med ren från Malmberget och vattenkraften från Bjurån gjorde platsen perfekt för ett bruk. Bruket var i gång ända till 1892.

Luleå stoltserar med flera ”nordligaste”. Europas nordligaste Pridefestival (när den startade 2012), det nordligaste tekniska universitetet i Skandinavien och världens nordligaste kommersiella solkraftspark.

6 Gång- och cykelbroarna längs Lulsundskanalen har fått sina namn från betydelsefulla kvinnor i Luleås historia: Märta Bucht som var engagerad i rösträttskampen, Siri Holm som var den första kvinnan i Luleå stadsfullmäktige, Linda Fagerlin som var engagerad i föreningslivet och en av de första kvinnorna i Luleå fattigvårdsstyrelse samt Lotten Burman som även hon var en av de första kvinnorna i fattigvårdsstyrelsen och engagerad i föreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Det är inte bara gymnasiebyns skolor Hackspetten, Lärkan, Kungsfågeln och Örnen som fått namn efter kvarteren där de ligger. Samma sak gäller för parkeringshusen Tjädern och Karpen, Lejonet (rättscentrum), Loet (bussstationen), Hägerns förskola och Delfinen (Coop Norrbotten Arena). Och en gång i tiden hade Luleå en biograf som hette Forellen, belägen i, just det, kvarteret Forellen.

Sandön och Likskär satt tidigare ihop med en sandbank men grävdes isär när en ny farled till Luleå hamn skulle anläggas på 1960-talet.

Luleå Basket och BC Luleå är de lag som vunnit SM-guld flest gånger sedan Basketligan dam och Basketligan herr infördes, 8 gånger var.

Fler nyheter på vartlulea.se