Vårt Luleå / nr 2 / 2023

vårt

Sommar i Luleå

Vårt Luleå tipsar om sommarutflykter

Skola använder robot i undervisningen

Luleåborna positiva till industrins omställning

Här byggs det i Luleå

”Paraden är det mest fantastiska vi har”

En tidning från Luleå kommun. Nr 2 • 2023

Luleå – en stad för mästare!

Det absolut bästa med Luleå är att vinna SMguld inför fullsatta läktare i Coop Norrbotten Arena tillsammans med mina lagkamrater i Luleå Hockey/MSSK. Det är en underbar känsla som jag fick uppleva så sent som för några månader sedan och som vi kommer göra allt vad vi kan för att få uppleva många gånger igen. Dels för vår egen skull, dels för all den glädje som det sprider i Luleå och ute i Norrbotten.

Vi bor i en fantastisk hockeystad – men det är inte bara därför jag trivs så bra här. Luleå har allt man behöver och man har hela tiden den fantastiska naturen bara några slagskott bort, var man än befinner sig. Vilket passar perfekt för mig och mina fritidsintressen.

Under sommaren är jag gärna ute i naturen och promenerar eller cyklar. Då är närheten till naturen i Luleå alldeles perfekt. Jag älskar exempelvis att ta mig ut till Bälingeberget för att göra utflykter och då passar jag på att laga mat utomhus för det är ju då som maten smakar som allra bäst.

Före det, när säsongen är över och vägarna tinat fram ordentligt, tycker jag om att åka runt Luleå på min Harley Davidson. En verklig frihetskänsla. Och då är det fantastiskt att befinna sig i en stad som är omgiven av vatten, vilket ger Luleå en oerhört vacker inramning.

Och apropå vatten. Är det något som jag inte gjort ännu i Luleå så är det att komma ut i skärgården. Jag har varit ute på isvägen under säsongen, men att få komma ut på vattnet med båt och se alla underbara öar är någonting jag verkligen skulle vilja göra och som jag skall se till att börja med redan i sommar.

För med rätt uppladdning och gott om energi inför säsongen ökar våra möjligheter att återigen spela om SM-guldet i Luleå. Och då vill jag verkligen att du är på plats och hejar fram oss till ytterligare ett SM-guld inför fullsatta läkare i Coop Norrbotten Arena. Så kan vi sedan njuta av den underbara naturen tillsammans – som mästare. Precis som det skall vara.

Ha en trevlig sommar!

/Jenni

Fakta om Jenni Hiirikoski

• 36 år från Lempäälä i Finland

• Lagkapten för

Luleå Hockey/MSSK

• Spelat 7 säsonger

i Norrbotten

• Vunnit 5 SM-guld

• Deltagit i 15 VM och

4 OS-turneringar

• Över 400 landskamper (mest i världen).

LULEÅ KOMMUNS

LINKEDIN-KONTO bjuder på lediga jobb (och det är många!) och nyheter från verksamheterna. Följ även du Luleå kommun på LinkedIn

VET DU NÅGON SOM SKULLE BEHÖVA VETA MER

OM LULEÅ? Om allt intressant som händer här? Tipsa gärna denna någon om nyhetsbrevet som skickas ut en gång i månaden. Eller vill du rentav anmäla dig? Går enkelt på lulea.se/nyhetsbrev

Omslagsbilden

Joakim Isaksson Markström och

Noomi Nilsson Lindh från RFSL berättar om årets upplaga av Pridefestivalen och hur de upplever Luleå som stad.

Foto: Jennie Lind.

ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet

Redaktör: Linda Sundström

Ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila

Grafisk form: Joakim Höggren

Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete

Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå

Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

438 miljoner

Luleå kommun visar ett mycket gott resultat år 2022, 438 miljoner, jämfört med 368 miljoner föregående år. Det beror till stor del på att skatteintäkterna blev betydligt högre än förväntat, samt reavinster vid försäljning av tomträtter. Tack vare starka resultat har vi inte behövt ta några nya lån och i högre grad själva kunnat finansiera våra investeringar. Årets resultat för Luleå kommunkoncern uppgick till 590 miljoner kronor vilket är 26 miljoner kronor högre än föregående år.

Namntävlingen avgjord – Luleå kommuns servicecenter segrade

Kommunens nya lokaler på Timmermansgatan i centrala Luleå har hittills kallats Mården. För att få hjälp med ett riktigt namn har en namntävling utlysts. Av 300 inlämnade förslag har juryn utsett en vinnare; ”Luleå kommuns servicecenter”, inlämnat av Jeanette Enhult.

Juryns motivering: Namnet signalerar tydligt att det är en samlande punkt för information och vägledning kring kommunens tjänster. Här får du får svar på dina frågor eller hjälp till rätt person eller verksamhet.

Namnet skulle kunna användas även i andra stadsdelar och byar där kommunen har samlad serviceverksamhet.

På andra och tredje plats kom ”Kommunens hus” av Lena Holm samt ”Centrumhuset” av Birger Randeblad. Vinnarna får presentkort till Kulturens hus. Renovering av huset pågår, inflyttning startar i slutet av 2023 och berör barnoch utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen samt delar av kommunstaben.

Under 2022 växte Luleå med 377 nya Luleåbor och antalet innevånare uppgår till 79 244 personer. Det är glädjande att Luleå växer, men tillväxttakten måste skruvas upp ännu mer för att nå målet om 100 000 invånare år 2040.

Sök sommarjobb nu!

515

Investeringar: miljoner

Volymen för nettoinvesteringar för kommunen var 136 miljoner kronor högre än föregående års genomomförda investeringar och låg på 515 miljoner kronor vid utgången av år 2022. Investeringsnivån är på väg upp efter år 2021 där covid-19 orsakade förseningar och förskjutningar av ett flertal investeringsprojekt. Luleå kommunkoncerns investeringar under 2022 uppgick till 925 miljoner kronor.

Följ

facebook.com/luleakommun

instagram.com/luleakommun

youtube.com/luleasweden

Una Norrbotten

Är du på jakt efter ett varierande sommarjobb där du jobbar med människor och slipper sitta instängd på ett kontor? Som vikarie inom vård, stöd och omsorg gör du viktiga insatser för andra och får massor tillbaka.

Läs mer och sök på lulea.se/sommarjobb

Du som möter barn och unga i din yrkesroll har ansvar att agera när du misstänker att någon utsätts för våld. Förebygg våldsutsattheten genom att agera i tid.

Una Norrbotten erbjuder yrkesverksamma och engagerade i civilsamhället stöd och vägledning i frågor som rör hedersrelaterat förtryck och våld samt våld i nära relation. Det görs både genom enskild vägledning och genom stöd från sakkunniga kompetensteam.

Una Norrbotten erbjuder stöd för yrkesverksamma i hela länet och många upplever det som en lättnad att inte stå ensam i ärenden som kan upplevas som komplexa.

Kontakta oss!

Telefon: 0920-45 67 97

Epost: unanorrbotten@lulea.se www.samverkanmotvald.se

Ödehusprojektet Växa tillsammans

Projektet är en satsning över kommungränsen Boden och Luleå med syfte att öka inflyttningen och bidra till en levande landsbygd. Efter en inventering 2021 av obebodda fastigheter i Råne och Vitå älvdalar, så visade det sig att omkring 500 hus står tomma. Det finns en efterfrågan på hus och tomter då många vill bosätta sig på landsbygderna. Det här projektet ska bidra till att fler ödehus får nytt liv och blir bebodda. I mars 2023 skickade kommunerna ut ett brev till personer med fastigheter där ingen är folkbokförd. Ett andra informationsbrev skickades ut i slutet av april, där man bjöd in till träff i maj och juni för mer information samt möjlighet till kontakt med mäklare, andra bostadsförmedlare och byggfirmor. Projektet är ett Spira Mare/EU-projekt.

Vi finns även på vartlulea.se

”Paraden är det mest fantastiska vi har” säger Joakim Isaksson Markström

”Luleå är en inkluderande stad”

I sommar kommer Prideparaden att tåga genom Luleå för tolfte gången. Joakim Isaksson Markström och Noomi Nilsson Lindh från RFSL berättar om årets upplaga av festivalen och hur de upplever Luleå som stad. ”Det finns en anledning till att jag bor kvar”, säger Joakim Isaksson Markström.

Pridefestivalen går av stapeln i augusti.

– Vi vill göra en festival som känns igen av Luleåborna, en Luleå Pride i vanlig kostym. Förra året kunde vi återväcka festivalen som den varit innan pandemin och det vill vi fortsätta med. Vi vill ha ett tryggt koncept så man vet vad man kan förvänta sig, säger Joakim Isaksson Markström, ordförande för RFSL i Luleå, och tillägger att han är väldigt nöjd med årets första artist.

– Vi är jättestolta över att ha bokat Tone Sekelius som är aktuell i och med Melodifestivalen och Let’s dance, men också i sitt arbete kring transfrågorna. Jag tror verkligen att Tone är en person som kan nå ut till både en yngre och äldre målgrupp. Jag hoppas att det är en artist som folk vill se.

Noomi Nilsson Lindh, ordförande i RFSL ungdom Luleå, ser också fram emot Pridefestivalen.

– Den betyder mycket. Det är en av de få gångerna vi kan vara oss själva på riktigt. Det är bra att ha en mötesplats och vara kring människor som har samma typ av upplevelser och erfarenheter. Man känner att man har en plats i samhället.

Hon insåg ganska tidigt att hon inte var heterosexuell, berättar hon.

– Jag är pansexuell. Det går säkert att beskriva på olika sätt, men jag beskriver det som att kön inte är en väsentlig del av attraktionen. Jag är mer intresserad av personligheten, oavsett om det är en man, kvinna eller ickebinär, säger hon och tillägger att hennes familj är väldigt accepterande och stöttande.

– Det betyder allting. Att känna sig säker i den man är behövs för att leva ett bra liv.

Hur är det att bo i Luleå?

– Det är positivt. Jag gick högstadiet på NLV, Nya läroverket, som har en årlig pridefestival och hade många hbtqia+-personer i min klass, så jag har alltid haft ett sammanhang där jag kan vara mig själv. Oftast har jag blivit bemött väldigt bra. Luleå har ett stort Pridefokus.

Joakim Isaksson Markström håller med.

– Det finns en anledning till att jag bor kvar i Luleå. När jag flyttade hit 2010 från Korpilombolo som 16-åring för att gå gymnasiet trodde jag det skulle vara en mellanlandning på väg söderut. Min syn var att man inte

kunde leva som homosexuell i Norrbotten, men det som RFSL och Pride genomförde varje år bidrog till att Luleå är en inkluderande stad och det är därför jag blivit kvar. Naturligtvis finns det tråkigheter, men det känns som att Luleåborna är väldigt öppna.

Vad ser du mest fram emot i årets Pridefestival?

– Paraden är det mest fantastiska vi har. Att kunna gå tillsammans genom stan, fira de olikheter och likheter vi har och synliggöra våra frågor är fantastiskt. Det är en väldigt bra uppslutning, vilket är roligt. Förra året hade vi 5 000 deltagare och jag tror att rekordet är 6 500 personer så jag hoppas på rekord i år, säger Joakim Isaksson Markström.

Luleå kommuns arbete

RFSL Luleå och norra Norrbottens län sökte och beviljades under våren 200 000 kronor från kultur- och fritidsnämnden för att genomföra årets Pridefestival. RFSL har tidigare fått verksamhetsbidrag för 2023 på 700 000 kronor.

Förra året hade Luleå kommun ett tält i parken och var med i Prideparaden. Planen är att närvara också i år och delta i paraden.

Kommunen arbetar aktivt för att göra Luleå till en inkluderande och välkomnande plats i olika sammanhang, allt ifrån delaktighet i Pridefestivalen till kompetensbaserat förhållningssätt vid rekrytering och liknande.

Text: Linda Sundström / Foto: Jennie Lind

”Luleå har ett stort Pride-fokus,” säger Noomi Nilsson Lindh

Livet mellan husen 0 klimatpåverkan

100 000 Luleåbor

Luleåborna är positiva till

samhällsomställningen

Kultur berikar

Den gröna omställningen

händer här Mer Luleå för Luleåborna

5 000 nya jobb

Fyra av fem Luleåbor tycker att industrins omställning är positiv för Luleå. Det visar en undersökning som Novus har gjort bland 450 Luleåbor i åldrarna 18 till 79 år. Nästan alla tillfrågade känner till den pågående samhällsomställningen och 77 procent säger att de är positivt inställda.

Industrins gröna omställning i norr innebär stora investeringar och med det förändringar som kommer att påverka många Luleåbor och deras närmiljö i framtiden. För att ta reda på Luleåbornas inställning till samhällsomställningen gjorde Novus en undersökning på uppdrag av Luleå kommun.

Mätningen genomfördes under en vecka i början av februari och riktade sig till boende i såväl stad som landsbygd. 450 personer i åldrarna 18 till 79 år intervjuades.

Vad tycker då Luleåborna om samhällsomställningen?

• Nästan alla (96 procent) har minst hört talas om planerna. 58 procent känner till samhällsomställningen mycket eller ganska väl, och 85 procent känner till planerna minst lite.

• Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen anser drygt fyra av fem (84 procent) att omställningen är positiv för Luleå.

• Majoriteten (93 procent) har minst hört talas om Luleå industripark. 38 procent känner till industriområdet mycket eller ganska väl, och 76 procent känner till det minst lite.

• Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen är tre av fyra (77 procent) positiva till planerna. Fem procent är negativa.

• Bland de som minst har hört talas om samhällsomställningen har nära fyra av tio (37 procent) förtroende för att kommunen kan ta ansvar i omställningen. Samtidigt har 27 procent lågt förtroende.

Kommunen viktig del i omställningspusslet Att industrins gröna omställning händer här och nu skapar goda förutsättningar för Framtidens Luleå. Kommunen har sedan tidigare bestämt att Luleå till år 2040 ska ha 100 000 invånare, 5 000 nya jobb och 0 klimatpåverkan.

Till kommunens uppdrag hör att leverera välfärd och bygga samhälle – att skapa ett attraktivt Luleå där

människor vill leva och bo. I och med industrins omställning ökar nu behoven i allt snabbare takt.

– För Luleå innebär den gröna industriomställningen fortfarande att vi ska göra det vi har tänkt göra – men i en helt annan skala och på mycket kortare tid, säger kommundirektör Anna Lindh Wikblad och fortsätter:

– Vi behöver tänka nytt, jobba smart och tillsammans för att utveckla Luleå. Vi behöver locka kompetens, bygga fler bostäder, utveckla infrastrukturen, förbättra företagsklimatet, vara en trygg kommun och vi behöver minska vår påverkan på klimatet. Inte minst kulturens betydelse är central för ett levande samhälle. Kultur ger mening till människors liv och är en viktig faktor för att attrahera nya målgrupper.

”Vi får nu en unik möjlighet att utveckla Luleå för kommande generationer. Ett hållbart och levande Luleå som erbjuder spännande karriärmöjligheter och innovativ utveckling. Vi vill inte missa den här chansen”

Anna Lindh Wikblad, kommundirektör

Text: Monika Aunes / Grafik: Vinter och Joakim Höggren

Livet i Prästholm: ”Det är livskvalitet”

Prästholm ligger vackert till längs Råneälven, norr om Råneå. Byn benämns som Norra och Södra Prästholm, men är en enhetlig by och en del av Fembyarna, som är en ekonomisk förening. Alldeles nyss har Fembyarna fått utmärkelsen som Årets landsbygdsprojekt i kommunen.

Text: Katja Güth Laitila / Foto: Tomas Bergman

Råneälven är välkänd i fiskekretsar för sitt varierande utbud, det är lax, gädda, harr, abborre och gös.

Prästholm präglas av äldre bebyggelse, med många Norrbottensgårdar. Så här års ligger nykluven ved på tork.

Storspovens speciella drill hör årstiden till. Det är nu flyttfåglarna anländer på markerna längs älven, ett tydligt tecken på att sommaren inte är långt borta. Isen i älven bryter sig loss, snön tinar bort men gräset har inte börjat växa än. Majmånaden är transportsträckan till sommaren, en tid då det inte längre går att åka skidor och inte gå i skogen än, på grund av all snö.

– Om en månad är det den vackraste byn, men just nu är det den fulaste byn, skojar Emilia Thomtén när Vårt Luleå träffar henne och tvååriga Ilse i maj.

Solen lyser dock och det är inte superkallt, så vi konstaterar att vi har tur med vädret i alla fall.

Emilia och dottern Ilse har just kommit från hönshuset med två färska ägg, det kanske blir en sockerkaka? För snart tio år sedan flyttade Emilia till Prästholm där släkten kommer ifrån. Hon växte upp inne i Luleå, men var så ofta i mormors stuga i byn att hon till slut köpte eget hus där hon nu bor med man, dotter, hund, höns och ett till barn i magen.

Både Emilia och hennes man Christian jobbar åt kommunen och Emilia uppskattar möjligheten till distansarbete.

– Att kunna åka skidor efter jobbet, direkt från huset och att gå fyra timmar i skogen utan att träffa någon, det är verkligen livskvalitet, säger hon.

Det är lite av en babyboom i byn. En av bebisarna är Björn och är barn till Jonas Pålsson och Karin Stenberg. De flyttade till byn för 2,5 år sedan när huset var till salu, med ganska stor tomt, en gård med möjligheter. Sedan dess har de fixat och donat en del med huset, och fått en bastu i en fin gammal timring.

– Vi trivs väldigt bra med naturen och mentaliteten och ville bo nära skogen, berättar Jonas och Karin lägger till:

– Stan var inget alternativ för oss, så det blev Prästholm och vi trivs bra här.

Karin kommer från Luleå och Jonas från Malmö. De är aktiva friluftsmänniskor och när Karin tog en löptur i skogen kom hon på att det borde finnas ett terränglopp, för att det inte finns något liknande i Luleå. Så nu håller de på att rigga för det. Det ska vara en mil långt i skogen och dessutom ska det finnas ett lopp för barnen.

Granne med Karin och Jonas bor Marianne Holmfrid Johansson och när Vårt Luleå knackar på är även Satu Mannela på besök. Marianne och Satu

sitter i styrelsen för den ekonomiska föreningen Fembyarna som inkluderar Prästholm, Böle, Orrbyn, Melderstein och Niemiholm. Projektet har just fått kommunfullmäktiges utmärkelse Årets landsbygdsprojekt, för att man tagit fram en gemensam utvecklingsplan och drivit ett EU-projekt för att skapa nya företag, synliggöra byarnas kultur, historia och attraktiva platser.

– Vi började samla oss i utvecklingsarbetet när jag för några år sedan

Bastun var det första Karin och Jonas byggde när de flyttade till Prästholm.

Emilia Thomtén och dottern Ilse plockar färska ägg från gårdens höns. Tuppen har just dagen innan varit med ett slagsmål med grannens tupp.

Jonas Pålsson och Karin Stenberg med sonen Björn trivs i Prästholm, med skogen och älven runt husknuten.

Tvååriga Ilse på upptäcktsfärd i hönshuset.

började jobba med för att alla byar skulle få fiber, förklarar Marianne Johansson Holmfrid och fortsätter: – Vi sökte pengar från EU-projektet Spira Mara för att kunna göra en lokalekonomisk analys och den visade bland annat att våra fem byar genererar 35 miljoner kronor i kommunal skatt. Vi gjorde i alla fall en utvecklingsplan själv och startade olika projekt, bland annat en jordgubbsodling och en Reko-ring.

Reko-ringen där lokala producenter sålde sina varor direkt till konsumenterna var en succé från början, men med sviktande intresse fick den läggas ner. Intresset för lokalproducerad mat verkar finnas men det måste vara lönsamt för producenten. Det fattas inte idéer på att fortsätta utveckla byarna, med nya odlingsprojekt och en sorts lekland i skogen. Men även fast byborna fixar mycket själva så lyfter de också behovet av kommunal service.

• 185 invånare

• Består av byarna Södra Prästholm, Norra Prästholm och Prästholmsforsen

Se och uppleva

• Pålberget

• Naturreservat Tväråkölen

• Melderstein herrgård

• Prästholmsforsen

• Paddling vid Mossabäcken Mer info: Fembyarna.se

Vad händer i sommar?

• 29–30 juli älvdalsloppis med 40–50 olika platser mellan Böle och Niemisel

• Kräftfiske i augusti

• 16 augusti ett terränglopp, en mil ut i skogen och även ett barnlopp

Fakta Prästholm

Byaheosä, byahuset på bondska, är ett av flera besöksmål i byn och ingår i ett projekt inom fembyarna. Byahuset inrymmer även byns gym.

Graffiti eller street-art? Vägarnas beskaffenhet och brister är ett återkommande ämne.

Marianne Johansson Holmfrid ser fram emot middagarna i växthuset.

Kakelugnen kommer från Meldersteins herrgård. Mariannes farfar köpte den för drygt hundra år sedan när den auktionerades ut från herrgården.

Ett gäng glada eldsjälar tog emot utmärkelsen Årets landsbygdsprojekt i februari i Stadshuset.

Prästholmsforsen är ett populärt utflyktsmål, på norra sidan älven finns övernattningsstuga och torrdass, på södra sidan grillplats och grillkåta

Turistcenters sommartips!

Det finns klassiska utflykter att göra i kommunen. De flesta har säkert ingenting emot ett besök i Världsarvet Gammelstads kyrkstad, Aronsbadet och Gültzauudden, men det finns så mycket mer. Här nedan har Turistcenter några förslag på dagsutflykter både med kollektivtrafik och bil.

Visste du om att det finns

1312 öar i Luleå skärgård?

Bortanför den en mil långa ön Sandön finns massvis av pärlor att upptäcka. Passa på att ta en trevlig dagstur ut i skärgården!

Småskär: Vandra på naturstigen och besök kapellet

Kluntarna: Vandra till klippformationen Kluntgubben och leta labyrinter. Bada i Storviken. Junkön: Besök Galleri Agda och Valborg och skärgårdsmuseet.

Bygden kring Råneälven har mycket att erbjuda. För den riktigt våghalsige finns berget Snipen strax utanför Niemisel. Här finns en fantastisk utsikt över älvdalen och för klättraren finns några av Sveriges tuffaste klätterleder.

På båtturen hem kan du avnjuta riktigt god mat och vacker utsikt på M/S Symfoni. Om du vill passa på att övernatta finns boende att hyra på Sandön, Hindersön, Brändöskär, Kluntarna, Småskär och Junkön. Eller varför inte tälta? På flera öar finns det även bastu att nyttja kostnadsfritt.

Visst är vi många Luleåbor som besökt den karakteristiska stranden Niporna, trevliga Arcusbadet och den långgrunda stranden på campingområdet Karlsvik är en riktigt mysig stadsdel med vackra gamla byggnader, ett järnvägsmuseum och spår av en svunnen tid. Strosa omkring och gör en avstickare till den trevliga grillplatsen som kallas Bränneriudden. Gillar du att cykla?

Kombinera nytta med nöje!

Sundbergs holme, Lillstrycken och Långforsen är tre riktigt fina rastplatser alldeles intill älven. Här finns enkla övernattningsstugor, grillplats och bra fiske.

Det finns massvis av mysiga loppisar och sommarcaféer runtom vår kommun. Vad sägs om en minigolfmatch och gofika i mysiga Kängsön? Besök det mysiga sommarcaféet i Avan och ta färjan över till Norra Sunderbyn. I Södra Sunderbyn finns trevliga Studio Valborgs sommarcafé. Spana in visitlulea.se för fler tips!

I Karlsvik finns även mountainbikebanor i häftig miljö.

Hittaut och Konst från hoj är två utmärkta sätt att komma ut och upptäcka nya platser samtidigt som man motionerar.

Visste du om att det finns sju museer, 1312 öar och över 40 naturreservat i Luleå?

Det finns alltid något nytt att hitta på. Spana in visitlulea.se för fler tips.

Text: Turistcenter

Upptäck Luleå med cykel

Genom att ta cykeln i stället för bilen kan man se Luleå med andra ögon. ”Lär känna Luleå med cykel” tillkom i samband med 400-årsjubileet och syftar till att få fler människor att cykla.

”Lär känna Luleå med cykel” är Cykelfrämjandets senaste kartprodukter i Luleå och konceptet är ett samarbete med turistcenter och stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun. Med hjälp av kartor med fakta och inspirerande bilder kan Luleåborna uppleva Luleå med cykel. En broschyr finns att hämta på kommunens turistcenter och stadsbyggnadsförvaltningen. Varje år uppdaterar Cykelfrämjandet slingorna och håller i arrangerade turer.

Rune Karlberg, från Cykelfrämjandet, tar ofta hellre cykeln än bilen. – Jag är uppvuxen med cykel och jag har länge cyklat till och från jobbet. Många bilister säger att bilen är en frihet, men frågan är om inte cykeln har en större frihet. Man slipper bilköer,

kommer från dörr till dörr, får motion på köpet, upplever och känner vinden i håret, säger han.

Luleå kommun stöttar verksamheten genom att trycka upp kartorna och Cykelfrämjandet har varje år arrangerat några av turerna för allmänheten.

– Vi vill att fler ska cykla och det här är ett bra sätt att inspirera. Vi minskar trängsel och buller, vi sparar ekonomiskt när vi cyklar och hälsan är kanske den allra viktigaste aspekten, säger Per Westermark, trafikingenjör på avdelningen stadsplanering och infrastrukturdrift, Luleå kommun.

Både han och Rune Karlberg tycker att Luleå har många och fina områden som man kan cykla i.

– Vi har ett stort vägnät för cykel. Det är närmare tjugo mil kommunala gångoch cykelvägar. Luleå är ett platt område så det är inte svårcyklat och många badstränder och andra målpunkter är kopplade till cykelvägnätet, säger Per Westermark och fortsätter: – Mycket behöver utvecklas. Om vi får fler som cyklar så är det också fler som ger input om vad som behöver göras.

Cykelfrämjandet kommer att hålla i två guidade cykelturer i sommar. ”Broarna runt”, den 17 augusti, och ”Historiska slingan” den 7 september. Båda startar klockan 18.00 vid Kulturens hus i Luleå och tar ungefär en timme.

Södra slingan går ner till Kallax och passerar flygmuséet.

Historiska slingan är kopplad till Luleås historia som sjöstad och passerar gamla malmhamnen, men också Luleås moderna historia med Hybritanläggningen, SSAB och fjärrvärmeverket.

Kunskapsslingan passerar universitetet och man kan cykla ut till Facebookhallarna.

Världsarvet i Gammelstad.

Broarna runt är en klassisk slinga som passerar Bergnäsbron och Gäddviksbron. Skärgårdsslingan går till Lövskär där man ser början på Luleå skärgård.

Konst från hoj Cykla och bada

En konstrunda framtagen av Cykelfrämjandet och konsthallen där du ska identifiera vilket konstverk som står på vilken plats. Man cyklar till konstverken och parar ihop rätt konstverk med rätt plats på kartan. Karta och startkort finns att hämta på konsthallen. De som lämnar in sitt kort deltar vid en prisutdelning till hösten.

En broschyr som innehåller tjugo små och stora badplatser som du når med cykel i Luleå, framtagen av Cykelfrämjandet.

Text: Linda Sundström / Foto: Peter Rosén

Rune Karlberg. Cykelfrämjandet

Kuratorerna: Så stöttar du en våldsutsatt anhörig

På Freda-mottagningen får personer som utsätts för våld i nära relationer stöd och hjälp. Kuratorerna Christina Fasth och Annlouise Pantzare berättar om hur sommaren kan upplevas för både utsatta och närstående.

Kuratorerna på Freda-mottagningen träffar dagligen vuxna som blivit utsatta för våld i nära relationer och barn som upplevt våld mellan närstående vuxna. Sommaren kan vara en svår tid för både utsatta och närstående, berättar Christina Fasth.

– Det är mot slutet av semestertiden som förändringen sker. Precis som under pandemin så är man ofta mer ensam och isolerad under semestern. Man har inte jobbet eller sina rutiner. Semestern blir mer otrygg på det sättet, säger hon.

– Man har hoppet uppe förstås, men sedan mot hösten så ser man att det kanske inte blev som man hade hoppats. Relationen blev inte bättre. Under augusti och september så kommer det därför fler ärenden till oss, säger Annlouise Pantzare.

Många upplever att det är svårt att lämna en relation. Bättre tider i förhållandet får den utsatta att hoppas på

Är du eller någon nära dig utsatt för våld?

Kontakta Freda-mottagningen måndag till fredag på telefonnummer 020-44 22 44 Samtalet syns inte på din telefonräkning.

Mejl: freda@lulea.se

förändring. Kuratorerna använder begreppet våldscykel och menar att den kan vara kortare på sommaren.

– En våldshändelse av något slag sker och efteråt kommer en lite lugnare tid. Kanske får man mycket uppvaktning och förlåt. Men efter den lugna perioden börjar en upptrappning. Man börjar känna att stämningen blir mer och mer spänd för att sedan leda till ännu en våldshändelse. I och med att man inte har vardagen som kommer emellan så kan den cykeln gå fortare och resultera i fler våldshändelser.

Semestern ger tid att reflektera, men det händer också mer på kortare tid. När semestern lider mot sitt slut så kan man landa i att man måste göra något, säger Christina Fasth.

Hur ser det ut för barnen?

– För barnen är det nog ofta lättare att inte vara hemma, men vissa kan vara oroliga för vad som ska hända och stannar hemma för att ha koll.

Är du orolig för att du ska utsätta andra för våld?

Centrum mot våld har en samtalsmottagning som heter EQ med telefonnummer: 0920-45 43 98, Mejl: eq@lulea.se

Centrum mot våld på flera språk. Läs mer på www.lulea.se/centrummotvald-flersprak

Christina Fasth har arbetat på Freda-mottagningen i ungefär ett halvår och har stor respekt för de som söker sig dit.

– Att prata och berätta om det svåra man varit med om är inte enkelt. Att vara sårbar och dela med sig av att en person som man älskat inte har gjort rätt, gått över ens gränser och valt att utsätta en för våld – det är något så starkt i att dela med sig om det, säger hon och fortsätter:

– Det vi egentligen gör är att lyfta fram personens egna förmågor. Lyfta fram det motstånd personen gjort under relationen och stötta i att det hade kunnat hända vem som helst. Alla är välkomna hit. Både om du är eller har varit utsatt för våld.

Tecken att vara uppmärksam på som anhörig

• Personen och familjen ställer ofta in i sista minut och avstår från sociala sammanhang.

• Personen spenderar mycket tid på telefonen när hen är ifrån sin partner.

• Partnern vill vara med överallt och är ofta svartsjuk.

• Personen försvarar eller bortförklarar ofta sin partners beteende.

• Personen sluter sig.

Tips från kuratorerna

1. Våga lyssna! Du behöver inte alltid gå in för att lösa problemet. Ibland måste man bara finnas där och lyssna.

2. Våga fråga! Det är viktigt att ta steget och ställa frågorna i stället för att vänta på att personen ska berätta.

3. Våga agera! Vid tecken på våld, fråga hur personen har det. Uppmärksamma om våldsutövaren beter sig illa mot sin partner i ett offentligt sammanhang. Våldsutövarens värsta fiende är synliggörande och tystnaden är dennes bästa vän.

4. Våga stå kvar! Bli inte frustrerad om du inte får respons direkt. Försök ha tålamod och fråga igen.

Text: Josefin Högström / Foto: Sanna Kalla

Christina Fasth och Annlouise Pantzare arbetar som kuratorer på Freda-mottagningen.

Fakta

• Kommunen har tre robotar som nu testas i grundskolorna.

• Robot AV1 används i över 100 svenska kommuner. Den kostar cirka 28 000 kronor att köpa in.

• Roboten kan även tas med på raster och utflykter.

• Tekniken tar hänsyn till integritet; endast en elev kan ansluta i taget, skärmdumpar och inspelning är blockerade, ljud och video är krypterat, och både lärare och elever ser klart och tydligt när eleven är ansluten.

Robot AV1 – elevens ögon, öron och röst i klassrummet

För elever som missar långa perioder i skolan kan ensamhet och social isolering vara ett problem, med stora pedagogiska och sociala konsekvenser. Som en del i en helhetslösning för att eleven ska kunna komma tillbaka till klassen testar skolan nu robotteknik.

Anna-Karin Adamsson, it-utvecklare i grundskolan, hörde talas om andra kommuner som använder den här tekniken och tyckte det var värt att testa.

– Många skolor uppvisar goda resultat kopplat till roboten. Vi har ännu bara använt våra tre robotar i några månader, så vi kommer att göra en utvärdering lite längre fram, säger hon.

Tekniken innebär att eleven kopplar upp sig mot roboten, genom en app (programvara) i en surfplatta eller mobil. Robot AV1 är placerad i klassrummet på den frånvarande elevens skolbänk.

Eleven kan ändra robotens ögonuttryck för att visa olika känslolägen. Överst till vänster är neutralt och till höger är ledsen. Under till vänster visar glad och till höger fundersam. När hjässan är blå så betyder det att eleven är med men vill vara passiv. Om eleven räcker upp handen pulserar hjässan i ett grönt sken. Om roboten är påslagen så visas det genom att det lyser vitt vid axlarna.

Via surfplattan kan eleven se genom robotens ögon, lyssna via robotens öron och tala genom inbyggd mikrofon. Eleven kan vrida på robotens huvud och titta runt i klassrummet, interagera med klassen och delta i undervisningen ungefär som om hen var där fysiskt.

– Eleven kan delta på ett sätt som inte varit möjligt tidigare och tappar därigenom inte kontakten med klasskamraterna trots lång frånvaro, säger Katarina Eriksson, verksamhetsutvecklare på barn- och utbildningsförvaltningen.

Det finns olika orsaker till långvarig frånvaro. Det kan vara sjukdom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och andra faktorer som påverkar måendet.

– Oavsett orsaken till frånvaro är målet alltid att eleven ska komma tillbaka till skolan, säger Anna-Karin Adamsson.

När det gäller frånvaro, och särskilt vid långtidsfrånvaro, är elevhälsan alltid inkopplad. Ett team med olika kompetenser, exempelvis rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog jobbar för att möjliggöra elevens närvaro.

– Skolan är en viktig arena för barns sociala utveckling, vilket roboten kan bidra till. Tekniken gör det även möjligt att hänga med i skolarbetet. Exempelvis genom att delta i genomgångar, grupparbeten och redovisningar. AV1 är ett bra komplement och skapar nya möjligheter , säger Katarina Eriksson.

Text: Karin Kemi / Foto: Susanne Lindholm

Anna-Karin Adamsson (till vänster) och Katarina Eriksson med Robot AV1, som placeras på den frånvarande elevens bänkplats. Eleven kan se, höra och tala genom roboten.

100 000 Luleåbor 2040:

Här byggs det i Luleå

BRÄNSLAN

Framtida område för fler bostäder.

SUNDERBYN

LASSEVALLEN

Område för nya verksamhetsytor i direkt anslutning till väg 97.

KYRKBYN Kommunen och Skanska planerar för bostäder i form av radhus och flerfamiljshus på platsen för fd brandstationen och kring vattentornet.

KYRKBYN

GAMMELSTAD

RUTVIK Planer på fler verksamheter, kontor och bostäder. Kommunen har köpt ytterligare mark öster om E4.

RÅNEÅ

Planlagd mark för bostäder och verksamheter är redo för försäljning. Norrut planeras för verksamheter och industri.

PORSÖN

Upprustning av Porsö centrum och strandstråket. Beläggning, belysning och mötesplatser iordningsställs. Invigningen av Porsö centrum planeras i sommar.

STORHEDEN

MJÖLKUDDEN

Lulebo planerar att förtäta med ytterligare hyresrätter och Skanska planerar klimatneutralt hus med bostäder, hotell, kontor och centrumverksamhet.

BÄLINGE

Läs mer om de arbeten som Luleå kommun planerar för och genomför i Luleå: www.lulea.se/aktuellaprojekt

GÄDDVIK

KARLSVIK

CENTRUM

Ett nytt resecentrum planeras på Östra stranden. Fler bostäder, kontor och verksamheter kommer också få plats.

DALBO

Dalbo och Hällbacken fortsätter växa med fler radhus och flerfamiljshus.

NOTVIKEN

Planläggning pågår i området intill Rostbollen för att kunna sälja kommunal mark och möjliggöra för fler bostäder på Notviken.

MALMUDDEN

LANDSBYGD 40 småhustomter är släppta i Börtnäsheden, Måttsund. Dessutom planeras bland annat för ytterligare cirka 50 nya småhustomter i Lillviksholmen och Kallax.

CENTRUM

Ett flertal pågående planuppdrag ska möjliggöra för fler bostäder, hotell, kontor, handel och mötesplatser. Luleå kommun bjuder också in till tävling om markanvisning angående en av centrums bästa tomter – området för gamla brandstationen. Trekantens parkering kommer också att byggas om.

MÅTTSUND/ BÖRTNÄSHEDEN

MALMUDDEN

Flerbostadshus med nya hyresrätter. Parkstråket runt udden kommer rustas upp.

• En levande och välmående landsbygd

• Ny skola, sporthall och badhus

• Mer plats för evenemang och nöje i centrum

• Hertsöheden – med fokus på hållbarhet

• Varierat bostadsutbud för alla

Mycket kan hända under tolv års tid.

I Luleå har vi bland annat fått nya bostadsområden som Hällbacken och Dalbo, och sett en utveckling av Södra och Norra hamn. Har utvecklingsprojekten lett till en förändrad syn på Luleå? Det är något som forskare vid LTU ska undersöka.

KRONAN

År 2030 ska det finnas plats för 7 000 Luleåbor i området. I Kronandalen pågår byggandet för fullt. Här ska totalt cirka 1 000 lägenheter byggas, både hyresrätter och bostadsrätter.

LERBÄCKEN

HERTSÖHEDEN

En utökning av Lerbäcken och Hertsön planeras, med många nya bostäder. Det nya området på Hertsöheden ska vara helt cirkulärt. Planerad inflyttning i området år 2025.

HERTSÖN

HERTSÖN

I Hertsö centrum pågår stor renovering. Det byggs just nu ett nytt modernt badhus och snart påbörjas bygget av nya Hertsöskolan.

MALMPORTEN

Projekt Malmporten kommer öka sin kapacitet från runt 8 miljoner till 25 miljoner ton per år.

SVARTÖN OCH HERTSÖN

Luleå Industripark heter det nya området där Svartön och Hertsöfältet ska öppnas upp för fortsatt satsning på framtidens industri.

På uppdrag av Luleå kommun undersökte Tim Foster, biträdande professor med fokus på platsvarumärke, redan 2011 vad människor tycker om Luleå. En slutsats av projektet var att Luleå inte betraktades som en charmig, sofistikerad eller vänlig plats. Tolv år senare ska Tim Foster och hans forskarkollegor återigen genomföra undersökningen.

– Det ska bli intressant att se hur synen på Luleå har förändrats under det senaste decenniet, speciellt eftersom mycket har hänt i Luleå gällande stadens storlek och stadsplaneringen, men även stadens utseende och känsla, säger Tim Foster.

Forskningsgruppen består förutom honom av Maria Ek Styvén, professor i marknadsföring med fokus på platsvarumärke, och Jeandri Robertson, biträdande professor med inriktning varumärken. Precis som förra gången är projektet ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Luleå kommun.

– Inom forskningen är det viktigt att samarbeta med externa aktörer. Forskningen gör mer nytta om den används utanför universitets väggar, säger Maria Ek Styvén.

Resultaten från förra studien var en bidragande faktor i stadens utveckling, tror Tim Foster.

– Jag tror absolut att datan från studien hjälpte till att påverka utvecklingsprojekten i Luleå. Undersökningen var inte den enda anledningen till att projekt så som utvecklingen av Norra hamn genomfördes, men vi var en påverkande faktor. Dessa projekt har gjort staden mer sofistikerad och mer tilltalande, vilket har ändrat stadens image.

Enkäten kommer vara digital och forskarna hoppas att så många som möjligt ska delta.

– Luleå kommun kommer fatta bättre beslut om de ger medborgarna en röst i vad som händer med utvecklingen av Luleå. Det är människorna som arbetar, bor, går i skolan, uppfostrar sina barn och som investerar sin tid i platsen som skapar Luleå. De känner Luleås varumärke bäst. I förra undersökningen svarade 1800 respondenter, viket var 26 procent av de som fick undersökningen skickad till sig. Vi hoppas på att så många som möjligt även denna gång svarar på enkäten, säger Tim Foster.

Är du intresserad av att delta i studien?

Enkäten hittar du här: www.lulea.se/enkat2023

Text och foto: Rebecca Hansson

Här är byggprojekten i ett växande Luleå.

Tyck till om Luleå – undersökning om staden tillbaka

Värme och gemenskap på Klippgatan

Vårt Luleå möts av glada leenden så fort dörren öppnas. Det är fredag och den dag i veckan då alla samlas och äter middag på Klippgatans gruppboende.

Under tiden som middagen lagas berättar Elin Maaherra om sitt schema som hon har i sin lägenhet och allt hon ska göra under veckan, såsom tvätta, handla mat och liknande.

– På tisdagskvällar är jag på Fyren, där jag sjunger, säger hon.

Det är någonting hon gör också i Gammelstads kyrka ibland. Musik är ett stort intresse. Hon gillar att lyssna mycket på musik och favoritlåten är ”Cold, cold heart”.

Alla på gruppboendet går till sina dagjobb måndag till fredag. Elin Maaherras jobb är på Fyren och dagverksamheten ”Ljusglimten” där hon trivs. Kvällarna tillbringar hon på egen hand.

– Jag gillar att spela tv-spel, särskilt Super Mario, säger hon och skrattar.

Fredagsmiddagen börjar bli klar. Elin Maaherra och de andra hjälper till med dukning och annat runt i kring. Lena Stjernström, stödassistent, har jobbat här sedan starten 2008 med personer som har olika funktionsnedsättningar.

– Det är världens bästa jobb, visst har man jättemycket ansvar och saker som

måste göras, men annars är det nästan som att hänga med ett gäng kompisar, säger Lena Stjernström.

Nio medarbetare arbetar i skift, dag och kväll. Alla jobbar varannan helg och två jobbar vaken-natt cirka en vecka i taget.

– Vi fungerar bra tillsammans, något som är viktigt för att det ska kännas roligt att gå till jobbet. Vi har väldigt lite frånvaro. Dessutom har vi lätt att få vikarier, exempelvis studerande som kan komma kvällar och helger.

Middagen är färdig och alla sätter sig till bords. Även om det heter gruppboende lever personerna individuellt sina egna liv och har inte så mycket med varandra att göra utom på fredagar. På helgerna finns tid för fler aktiviteter. Någon vill åka ut till Storheden, en annan vill gå till biblioteket, äta lunch ute eller bara gå på stan. – I stort sett har varje medarbetare två personer att ta hand om, så vi kan vara lite flexibla. Ibland kanske någon ändrar sig eller vill göra något en annan dag. De vill väldigt mycket men det är också väldigt roligt, säger Lena Stjernström.

Fakta

• Luleå kommun har 33 gruppboenden, 14 dagverksamheter och två korttidsverksamheter.

• Cirka 400 brukare finns sammanlagt i verksamheterna.

Text: Bo-Henry Pettersson / Foto: Magnus Stenberg

Elin får hjälp av Lena med att göra sig fredagsfin.

Fredagsmiddag på Klippgatans gruppboende, från vänster Tobias, Emma, Elin, Mats, Mamat, Niklas, Mikael, Lena och Micke.

Emma älskar också att spela Super Mario.

Simträning med ”Hej Främling!”

På Gammelstads badhus har en grupp glada badsugna samlats. Badkort delas ut till dem som för första gången deltar i simning med Hej Främling! innan det är dags att hoppa i plurret.

”Jag simmar inte så långt ännu men jag ska komma hit ofta och träna nu”, säger Sami Hussein från bassängkanten.

Annica Löfling är regional verksamhetskoordinator i Norrbotten och är på plats med kollegan Saleh Mabrook.

– Hej Främling! ger ett större nätverk och trygghet. Om man inte kan eller vet hur man simmar så känns det tryggt att gå hit med oss då vi byggt upp ett förtroende, säger Annica Löfling.

Hej Främling! är en ideell förening som regelbundet erbjuder aktiviteter för att främja hälsa och gemenskap för allas lika värde, inkludering och integration. Målgruppen är framför allt nyanlända och asylsökande men alla är välkomna att vara med.

– Vårt jobb är att visa vad som finns. Det kommer nya deltagare hela tiden

och vissa flyttar vidare inom länet. Många som stannar kvar här hittar sina favoritaktiviteter. Deltagarna är väldigt engagerade och styr också själva upp aktiviteter de vill göra, säger hon.

Tillsammans med bland annat kulturoch fritidsnämnden har Hej Främling! sökt och fått folkhälsomedel av Luleå kommun för sina aktiviteter, bidrag som till exempel går till badkort. Det är även badhusen som sköter simundervisningen.

– Vi har ett väldigt bra samarbete med kommunen, säger Annica Löfling.

För några år sedan var Saleh Mabrook själv asylsökande och bodde i Kiruna.

Han gick på några aktiviteter och när han så småningom flyttade till Luleå blev han erbjuden jobb.

– Annica frågade om jag ville jobba med dem och jag tackade ja på en gång!

Saleh Mabrook är inte i vattnet denna dag men har precis som många andra fått vattenvana och simträning via Hej Främling!.

– För mig var det jättebra. Jag har alltid gillat fotboll men nu kommer faktiskt simningen i första hand! För ett tag sedan var här två kvinnor med barn. De hade aldrig simmat tidigare men gick på tre lektioner och sen var de hur duktiga som helst, säger han.

Hej Främling! anordnar bland annat yoga, fotboll, löpning, tabata-träning, pimpelfiske och även kulturupplevelser som bio eller teater.

– Det är låg tröskel att delta. Det är gratis och ingen anmälan krävs, det är bara att komma. Och vill man starta något nytt är det bara att höra av sig! avslutar Annica Löfling.

Text och foto: Maria Ekman

Valentin Satari, 5 år, busar med sin pappa Mansour Satari i lilla bassängen.

Shaima Mohammed är en anställd på Hej Främling! men använder i dag sin friskvårdstimme till att simträna.

Annica Löfling och Saleh Mabrook välkomnar nya och gamla deltagare. ”Det ska vara låg tröskel att vara med i Hej Främlings! aktiviteter”.

Välkommen till Luleå!

Vi ska bli 100 000 Luleåbor, vilket innebär nästan 20 000 nya inflyttare. Sidan Flyttatilllulea.se besvarar dina frågor inför flytten till Luleå.

Sidan skapades våren 2020 i syfte att besvara vanligt förekommande frågor som kommunen får av människor som är nyfikna på Luleå. Var man kan hitta boende, hur skola och förskola fungerar och vilka arbetsgivare som är stora i kommunen.

En nyhet för 2023 är ett samarbete med inflyttningskoordinatorer, dessa besvara ytterligare frågor som kan uppstå vid en flytt.

Till hösten kommer hemsidan få ett nytt utseende så håll ögonen öppna.

Besök sidan nu: www.flyttatilllulea.se

Korsvägar

Örjan Spansk, Ekström & Garay 2022

Efter en (minst sagt) dramatisk prolog får vi följa Börje, kommuntjänsteman i Luleå när hans gamla studiekompis Tomme i Dalarna behöver hjälp. I samma veva blir hans fru Kicki kallad till sin mammas dödsbädd i Söderhamn. En ung kvinna försvinner och Börje hittar ett lik i bakluckan på Tommes gamla Volvo… Ett hus blir till salu men någon saboterar budgivningen hela tiden. En lovande smått galen debut (lite väl ordrik bara) som lämnar många lösa trådar till fortsättningen som utlovas. Örjan Spansk är kommunekolog i Luleå kommun.

Operation Svarta Björn

Roger Kempainen, Göran Cederberg och Jonas Lundström, PUF-förlag 2023

Skulle Sveriges soldater kunna försvara norra delen av landet, om Sovjetunionen i början av 1990-talet utropat krig? I mitten av augusti 1991 gjordes ett kuppförsök i Moskva. Kuppmakarna ansåg att Gorbatjovs politik hade orsakat Sovjetunionens sönderfall – och detta ville de ändra på. Romanen handlar om hur ett svenskt försvar mot Sovjetunionens styrkor hade kunnat se ut om Augustikuppen hade lyckats. Det är en gedigen krigsroman (med mycket fakta och många karaktärer) som utspelar sig i Norrbotten. Roger Kempainen växte upp på Örnäset i Luleå.

De ensamma

Anna Kuru, Modernista förlag 2023

På bara 173 sidor får jag en fantastisk läsupplevelse, det är deppigt och dysfunktionellt samtidigt som miljöbeskrivningarna av norrbottnisk natur får mig att längta till sommaren. Carina Stålnacke kämpar för att hålla näsan ovanför vattenytan på både sig själv och sin lillasyster när föräldrarna sviker. Till sist händer det ofattbara… Det här är en spänningsroman med minst sagt mörka undertoner. Den utspelar sig 1975 och 2021 och det är mycket som står mellan raderna. Anna Kuru kan berätta så att man nästan håller andan.

Anna Kuru bor utanför Kiruna och har studerat i Luleå.

Alla måste söderut Marie Lundström, Wahlström & Widstrand 2023

När Evas pappa i Luleå oväntat dör måste hon lämna Stockholm och hjälpa hans kvinna att tömma lägenheten och ordna begravning. Eva ärver hälften av farfars och farmors hus i Marliden, där alla barndomsminnen kommer upp till ytan, och där hon nu måste komma överens med fasterns make Birger. Den här välskrivna och insiktsfulla romanen talar verkligen till mig som flyttade söderut, men som kom hem igen (tack och lov). Jag ville aldrig att den skulle ta slut.

Marie Lundström föddes i Gällivare och växte upp i Piteå.

Agneta Krohn Strömshed, bibliotekarie. För mer om böckerna och fler boktips, se Instagram: @bibbloagneta

KALENDARIUM Fler tips på www.visitlulea.se

Festivalhelg i centrum

Inte störa, inte förstöra

Daglig turbåtstrafik i skärgården

Passa på att besöka vår vackra skärgård!

Enkelbiljett (barn över 6 år/vuxen):

Klubbviken: 40/85 kr

Yttre skärgården: 80/165 kr

Midsommarfirande på Friluftsmuseet Hägnan

Traditionsenligt firande med dans runt stången och kransbindning. Guidade visningar.

Entré: Förköp 30 kr, vid entrén 50 kr. Barn går in gratis.

Johan Glans på Friluftsmuseet Hägnan

Tipsa oss om evenemang!

Arrangerar du, din förening eller ditt företag ett evenemang? Skicka in ditt tips på visitlulea.se/tipsa

13–15

Nu nalkas en festivalhelg utan dess like när Putte i Parken, RIX FM Festival och Familjedagar i parken återkommer.

Entré: Fri

Laleh på Södra hamnplan

Det är snart 10 år sedan Laleh hade spelning i Luleå, men nu är det dags för den folkkära artisten att komma hit igen.

Entré: 650 kr (barn 155 kr)

I den svenska naturen får vi röra oss fritt. Vi får plocka blommor, bär och svamp, bada, tälta, vandra, cykla, färdas med båt, göra en lägereld och annat som hör friluftslivet till. Allemansrätten är en förmån och en frihet som är beroende av att vi är varsamma och värnar om naturen.

Det är inte tillåtet att skada djur, växter eller mark och vi måste visa hänsyn mot markägare och andra människor som vistas i naturen.

Särskilda restriktioner

Fridlysta arter får naturligtvis inte plockas. I naturreservat och nationalparker gäller ofta särskilda regler som begränsar allemansrätten. Det kan också finnas regler kring exempelvis hastighetsbegränsningar, vattenskidåkning och att hundar måste vara kopplade. Motorfordon får inte köras på barmark utanför väg.

Fågelskyddsområden

I skärgården finns fågelskyddsområden där det är förbjudet att gå iland under vissa tider på året, vanligen 1 maj–1 augusti.

Fiske

Hon har sjungit för kungligheter, stora galor och Eurovision Song Contest

– nu sjunger hon för Luleå!

Entré: Från 495 kr.

International Food Festival (matmarknaden)

Ett kärt återseende med den smakrika folkfesten på Storgatan.

Entré:

I havet är fisket fritt, men det finns regler för hur, när och vad man får fiska. I sjöar och älvar krävs som regel fiskekort.

Älgjakt

Jakttiden för älg i Luleå kommun är 1 september–31 januari. Allemansrätten gäller även då – alla har rätt att vistas i skogen. Ibland sätter jaktlagen upp skyltar för att informera om att jakt pågår – älgar kan komma rusande, skott avlossas och hundar skäller. Som alltid gäller det att visa hänsyn, stör inte hundar eller vilt.

LÄS MER OM NATURRESERVAT på lansstyrelsen.se och allemansrätten på naturvardsverket.se

Sarah Dawn Finer på Hägnan

Herrgården (förvaltarbostaden) beboddes av tre förvaltare under Altappens verksamhetsår, varav en var Bengt Lundgren som tillträdde 1896. Hans skolkamrat Hjalmar Lundbohm kallade honom 1900 till Kiruna för uppbyggnad av Kiruna stad. Efter branden 1908 hjälpte han till så att många arbetare fick jobb i Kiruna och Altappen var den mest representerade hemorten där. Källa: Utdrag ur Altappen, Ett utkast till en uppsats en vecka i september 1981, Jan Wikström. (Luleå stadsarkiv). Fotograf: Okänd.

Såghuset på Altappen. Elektriska lok drog vagnar med timmer längs en uppbyggd bro med räls. I förgrunden spinkkaj med utskottsvirke. Fotograf: Okänd.

Gnistor från ångslupen Stenborg som skulle hämta några pråmar vid hyvelmagasinet på Brattholmen antände hyvelspån och stickor som låg under magasinet och elden spred sig i brädgården. Drygt 1 000 personer såg när den explosionsartade branden tog deras hem. Ingen omkom eller skadades allvarligt. Fotograf: Henny Tegström.

Altappens guldålder en viktig del av Luleås historia

I 37 år var sågverket i gång och många bodde och arbetade på platsen. Efter den stora branden som härjade 1908 upphörde verksamheten och i dag finns endast rester kvar som vittnar om det som en gång var.

Linda Sundström

Sågverket på Altappen byggdes 1871 av det engelska bolaget The New Gellivare Co Ltd på ett antal holmar i Luleå skärgård. Med den stora mängden sågavfall och barlastmaterial fylldes holmarna ut och blev en enda ö. Timmer flottades ner till kusten där små ångbåtar drog timmerflottarna ut till sågverket. Samhället blomstrade med bostäder, affärer och skola. Som mest bodde ungefär 800–1 000 personer på platsen och arbetare kom från olika delar av Sverige.

Efter den första branden, som härjade natten till den 16 december 1890, byggdes valsverket inte upp igen eftersom malmbanan var färdigställd och malmen gick på export, men ett nytt

sågverk uppfördes som var i gång igen sommaren 1891. Det fick inte stå mer än 17 år.

Vid sextiden en julimorgon 1908 startade en ny brand. En gnista från bogserbåten Stensborg som eldade pannan under en pråmbogsering uppgavs ha antänt ett virkeslager och huvudbebyggelsen brann ner. Alla bostadshus utom byggmästarvillan och skolan brann ner till grunden. Rubriken ”Altappen i aska” kunde man läsa i Kuriren den 3 juli 1908.

Dåvarande ägaren Nordiska trä AB byggde inte upp samhället igen. Den industriella epoken i Altappens historia

var slut och många av de som arbetat där började på LKAB eller SJ. I dag finns ättlingar utspridda i hela Sverige, men framför allt i Luleå och Malmfälten.

Sågverket (1871–1908) representerar en stor del av industrialiseringens genombrott i Norrbotten. Altappen som industri och samhälle fanns i 37 år och försörjde hundratals arbetare.

KÄLLOR:

Material från media i Luleå kommuns stadsarkiv

Historiska bildarkivet hittar du här: www.lulea.se/ stadsarkivet

Text:

Vid halv sju-tiden på morgonen, fredagen den 3 juli 1908, kom elden lös i brädgården.