vårt
En tidning från Luleå kommun. Nr 2 • 2022
Matnyttiga tips Alla kan odla
Sommarguiden
Bolagen satsar på biogas
Min del av Luleå: centrum
2
A K T U E L LT
F R Å N VÅ R A K A N A L E R
VET DU NÅGON SOM SKULLE BEHÖVA VETA MER OM LULEÅ?
Sommaren på lotten Det är något speciellt med att ha en egen liten oas att åka till. Särskilt på sommaren. En stuga, ett utflyktsmål, en badplats eller skogen. Min oas är min kolonilott på Hertsön. I år är det sjätte sommaren med koloni lotten och jag känner fortfarande samma lyckokänslor varje gång jag kommer dit. Det är nog det där med att ha en egen liten plätt att komma till, speciellt när man bor i lägenhet. Här kan jag vara själv, men jag är aldrig ensam. Det är alltid någon som påtar i trädgården, rensar i odlingarna, fixar till i lilla kolonistugan eller bara är. Olika nationaliteter och åldrar ger en härlig mix av människor. Kolonilotten är också en plats där jag får tillbringa mycket tid tillsammans med min vuxna dotter Elin. Det är vårt mor- och dotterprojekt. Tillsammans drömmer, planerar, gräver och planterar vi. Elin är arkitekten bakom odlingarna och har förvandlat vår tomma gräsplätt till en riktig köksträdgård. På lotten är (nästan) allt tillåtet och möjligt. Det behöver inte vara perfekt. Det är det lilla och enkla som är charmen. Och närheten. Från lägenheten i centrum tar det en kvart att cykla ut till Hertsö koloniområde. Hur lyxigt är inte det! I sommar ska vi bygga en ny trädgårdskompost så att vi på riktigt kan ta hand om våra växtrester, kvistar och löv. Och förutom mycket ätbart utökar vi vår blomsterprakt. Dahliorna ska få en egen rabatt och jag hoppas att alla tulpanlökar vi grävde ner i höstas ska lysa upp vår blombänk. Jag ska också gunga i hammocken, umgås med vänner, skörda goda grönsaker, binda vackra buketter. Och njuta. Jag ser fram emot en lång och härlig sommar tillsammans med mina nära och kära.
Monika Aunes skribent
Om allt intressant som händer här? Tipsa gärna denna någon om nyhetsbrevet som skickas ut en gång i månaden. Eller vill du rentav anmäla dig? Går enkelt på lulea.se/nyhetsbrev
ÄVEN SKOLAN I LULEÅ
skickar ut ett eget nyhetsbrev om vad som är på gång i skolan samt tips om olika aktiviteter till barn och unga. Nyfiken? Registrera dig för nyhetsbrevet: lulea.se/ skolansnyhetsbrev
ÄLDRESUPPORTEN
stöttar dig som vill träffa och umgås med andra både digitalt och ute i naturen. Läs mer om Äldresupportens olika aktiviteter på lulea.se/ aldresupporten
Omslagsbilden Elisabeth Vidlund Bjurman är trädgårdsmästare i kommunens stadsträdgård och tipsar om hur vi kan odla mat, med enkla medel och till och med på balkongen. Läs mer sid 10 –11. Foto: Viveka Österman
vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet. Redaktör och ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila. Grafisk form: Joakim Höggren. Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Stibo Complete Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå. Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se
A K T U E L LT
N O T I S E R O C H B L A N D AT
Året 2022 i siffror
+365
miljoner kr
i resultat. På grund av ökade skatteintäkter och statsbidrag med 151 mkr och intäkter från markförsäljning med 80 mkr.
318
Mångfald på Pride Luleå Pride äger rum den 15 –21 augusti. Luleå kommun kommer som vanligt att vara på plats i det rosa tältet. I år har vi fokus på mångfald. Har du idéer, förslag eller bara vill diskutera arbetsgivarens roll och ansvar kring mångfald vid rekrytering? Kanske har du tips om var och hur vi kan nå olika grupper i samhället? Då är du varmt välkommen till oss.
Avloppsinventeringen fortsätter
nya Luleåbor. Allt fler unga kvinnor valde Luleå.
379
miljoner kr
investerade kommunen bland annat i VA-nätet och den nya räddningsstationen.
239
miljoner kr
investerade Luleå Energi, bland annat i ett energilager.
192 400
miljoner kr
I Luleå kommun finns över 4000 enskilda avlopp. För att se till att avloppen uppfyller de miljökrav som finns genomför kommunen årligen tillsyn och inventering. I år fortsätter inventeringen i Råneå norra älvdal. Under våren har fastighetsägare fått brev och infoträffar har hållits. Nu kommer miljöinspektörerna för att inspektera avloppen. Fastighetsägaren får efter inspektionen en rapport om vad som noterats och får möjlighet att komma in med synpunkter. Om avloppet inte fungerar som det ska skickas ett föreläggande om att rätta till felen. Närmast efter Råneå norra älvdal kommer följande områden att inventeras: • Persöfjärden, Furufjärden, Örarna (2023 –2025) • Vitådalen (2026 –2028) Det är viktigt att avloppen klarar reningen för att förhindra algblomning, övergödning eller att dricksvatten förorenas. Läs mer på www.lulea.se/enskiltavlopp
investerade Lulebo och färdigställde 111 lägenheter. Foto: Malin Ericsson/Region Gotland
år
Som stad firade vi med Kungaparet (Och tårtkalas blir det i år!)
Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden
Vi finns även på vartlulea.se
Luleå möter Sverige i Almedalen Den 3 till 6 juli deltar Luleå kommun tillsammans med flera kommunala bolag under Almedalsveckan i Visby. I Almedalen träffas politiker, statliga myndigheter, företagstoppar, kommuner, regioner, ideella organisationer och många fler för att diskutera viktiga samhällsfrågor. Kommunen kommer bland annat att lyfta frågor som är avgörande för den gröna omställningen som pågår i Luleå och regionen. Och som måste prioriteras nationellt. Det gäller bland annat viktiga infrastruktursatsningar som Norrbotniabanan och Malmporten, effektiva tillståndsprocesser och kraftförsörjningen.
Rustat för kärlek Planerar ni en borgerlig vigsel? Då gör ni som ungefär 200 andra par i Luleå kommun varje år. Väljer ni att gifta er stadshuset kan ni dessutom se fram emot ett nyrenoverat och vackert vigselrum. Innan vigseln behöver ni skaffa intyg för vigsel och hindersprövning via Skatteverket, samt två vittnen till själva ceremonin, som är kostnadsfri. Här kan du läsa mer om borgerlig vigsel, boka tid via e-tjänst samt välja vigselförrättare: www.lulea.se/vigsel
3
4
P O R T R ÄT T E T
”Man ska känna sig trygg i sitt eget hem” Viktor Andersson arbetar som fysioterapeut inom äldreomsorgen och ingår i det nystartade hemrehab-teamet som hjälper personer att bli mer självständiga och trygga i sin vardag. Text: Bo Pettersson / Foto: Tomas Bergman
Först, hur hamnade du i Luleå? – Jag är född och uppvuxen i Stockholm och när jag bestämde mig för att studera till fysioterapeut så kom jag in på utbildningen i Luleå och flyttade hit 2016. Här trivdes jag så bra att jag bestämde mig för att stanna. Mitt första jobb var på ortopeden i Sunderbyn och därefter på olika ställen inom Luleå kommun, både inom hemtjänsten och på äldreboenden. Vad jobbar du med idag? – Jag ingår i ett team som arbetar med hemrehabilitering. Vi startade i september 2021 och det handlar om tidiga insatser, till exempel träning för att återfå funktioner man kanske tappat efter en skada eller sjukdom. Den jag arbetar tillsammans med, Veronika, är arbetsterapeut och tittar på aktiviteter i vardagen, hur man kan underlätta olika aktiviteter som att laga mat till exempel. Vi kompletterar varandra så att våra patienter kan få både förebyggande råd och direkt hjälp med fysisk rehabilitering. Hur går det till? – Allt börjar med att någon vill få kontakt med oss. Vi bokar in ett hembesök för att se vad vi kan hjälpa till med. Vi gör ganska mycket redan vid första besöket. Som fysioterapeut kollar jag på miljön i hemmet, hur personen tar sig runt i bostaden. Vi får en helhetsbild över hemmamiljön och ser risker som den boende kanske inte ser, till exempel höga trösklar eller något annat. Om personen har rullator, kan jag rekommendera tröskelkilar som minskar risk och underlättar för personen att ta sig runt i sitt hem.
Varför är det så viktigt med rehabilitering i hemmet? – Ofta för att personen inte kan ta sig ut, exempelvis till hälsocentralen. Men också i förebyggande syfte, för att minska riskerna i bostaden så att personen till exempel inte ramlar och skadar sig. Man ska känna sig trygg i sitt eget hem och kunna bo kvar. Vad är viktigast i den första kontakten? – Att den vi möter känner sig tryggare efter vårt besök. Vi får ofta höra att det är skönt att veta vart de ska vända sig. Alla vi besöker får våra telefonnummer och kan ringa och fråga om råd när problem uppstår. Vilka är era patienter? – De som behöver hjälp och vill ha ett hembesök av oss. Kanske känner man sig orolig och otrygg över något i hemmet eller när man ska lämna det. Hur kommer patienterna i kontakt med er? – Vanligast via biståndshandläggare eller vid hemkomst från sjukhuset.
Det kan även ske via Äldresupporten, rehab-kollegor eller via hälsocentralerna. Annars är det bara att ringa Luleå kommun och be att få tala med hemrehab-teamet. Vad är det bästa med ditt jobb? – Mötet med människor och att kunna hjälpa.
Kontakta Hemrehabteamet via Luleå kommuns kundcenter Tel: 0920-45 30 00.
Viktor Andersson Yrke: Fysioterapeut Ålder: 27 Intressen: Flugfiske och träning på gym Det bästa med Luleå: En lugn stad där det är väldigt nära till allt. Nära till naturen. Det mesta man behöver finns här.
A K T U E L LT
Nyheter inför valet 11 september Förändringar i Medborgarhuset Under året testas ett nytt arbetssätt i Råneå Medborgarhus. Biblioteket tog i januari över delar av medborgarkontorets service och personal. Projektet ska utvärderas 2023. Fler valdistrikt, nya lokaler till förtidsröstningen samt ökat skydd av din valhemlighet är nyheter för i år. Kommunens valsamordnare Inger Fältros Lundgren förklarar vad som gäller. Text: Karin Kemi / Grafik: Shutterstock
Kommunen är nu indelad i 49 valdistrikt, vilket är fem fler än vid tidigare val. Det innebär att den lokal där du tidigare har gått och röstat, kan ha ändrats. Orsaken till förändringen av valdistrikt är att Luleå kommun växer. – På ditt röstkort kan du se vilken som är din vallokal. Röstkorten skickas ut när förtidsröstningen börjar, den 24 augusti, säger Inger Fältros Lundgren.
kommer att vara placerade bakom insynsskydd, där en väljare i taget får vistas. Behöver du assistans kan du be en röstmottagare om hjälp, säger Inger Fältros Lundgren.
Du kan även hitta ditt valdistrikt samt vallokal genom att skriva in din adress i sökfunktionen på kommunkartan: kartor.lulea.se/kommunkarta I år kommer fler valdistrikt att dela vallokal, till exempel i sporthallar, berättar Inger Fältros Lundgren: – Det kommer att finnas skyltar som visar var du ska lämna din röst. Vid behov kan även röstmottagare lotsa dig rätt. Även lokalerna där det går att förtidsrösta har förändrats. Förslag på var du kan förtidsrösta finns på ditt röstkort och på kommunens webb. Den så kallade valhemligheten, att ingen har rätt att få veta hur någon annan röstar, har stärkts inför detta val. – I samtliga lokaler finns valsedlar för politiska partier. Alla valsedlar
Inger Fältros Lundgren arbetar med förberedelser inför höstens val. Bland annat utbildning av ungefär 450 frivilliga som ska jobba som röstmottagare, både i förtidsröstningen och i vallokalerna.
FAKTA VAL 2022 Förtidsröstning börjar: 24 augusti Valdag: 11 september Mer info: www.lulea.se/val • www.val.se
Valspecial Vårt Luleås valnummer levereras den 27 augusti
Text: Therese Hedman Foto: Susanne Lindholm
I Råneås Medborgarhus fanns tidigare både bibliotek och receptionen för medborgarkontoret. Behoven av service för det sistnämndas besökare har ändrats sedan beslutet att starta medborgarkontoret 1995. Uppdraget har därför anpassats över tid. I takt med att allt fler använder digitala tjänster för sina ärenden sker nu ännu en förändring av medborgarservicen. – Vi är väldigt stolta över den verksamhet vi har i Medborgarhuset och vill utveckla den för 2020-talet, säger Susanne Sjölund, chef service och support, Luleå kommun. Under en testperiod mellan 2022 och 2023 tar bibliotekets personal över hela receptionen och ansvaret för servicen som ges där för att finna framtidens informations- och servicepunkt i Råneå Medborgarhus. – Vi vet hur viktigt Medborgarhuset och biblioteket är för Råneåborna och vi vill ha dialog med dem för att utveckla biblioteket och dess utvidgade service, säger Lena Lundberg, bibliotekschef Luleå kommun. Projektet ska utvärderas under 2023. Landsbygds- och näringslivsutveckling i området kommer inte beröras av projektet. Både kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden klubbade beslutet om projektet.
Läs mer om projektet på www.vartlulea.se
5
6
M I N D E L AV L U L E Å
I centrum möts människor, älven och havet En plats där alla Luleåbor kan mötas. Hem för nästan 10 000 människor och arbetsplats för många fler. Centrum är också en halvö vid Luleälvens utlopp i Bottenviken. Där hav möter stad. Bilar möter stadsflanerare. Asfalt möter gröna parker. Text: Ellen Vikman / Foto: Peter Rosén
HÄLLBACKEN
PORSÖN
LULSUNDET
L U L E Å LERBÄCKEN
BERGVIKEN
ÖSTERMALM HERTSÖN
Centrum LÖVSKATAN BERGNÄSET
SVARTÖSTADEN SVARTÖN
M I N D E L AV L U L E Å
F
riska vårvindar leker och viskar, eller snarare viner, från Norra hamn denna soliga majdag. Uppför Rådstugatan tar vinden fart, i korsningen mot Storgatan friskar det i alldeles extra. Här står Luleås första elektriska lyktstolpe från 1896, den hängande lampkupan vajar i vinden. På andra sidan korsningen, vid Stadshusets entré, kämpar de små, spröda penséerna i blåsten. Härifrån ser man havet åt två håll, i norr de röda hamnmagasinen och i söder öppnar sig skärgården. Utsikten mot havet i flera väderstreck är en av
de stora kvalitéerna med kuststaden Luleå, vars centrum utgör en halvö precis där Luleälven mynnar ut i Bottenviken. – Att behålla siktlinjerna mot vattnet är ett övergripande mål i planeringen av centrum, säger Mia Persson, samhällsstrateg på Luleå kommun. Mia Persson är utbildad arkitekt och på Luleå kommun har hon titeln samhällsstrateg, vilket innebär att hon arbetar med den översiktliga fysiska planeringen av stad och landsbygd. Utvecklingsplan Centrum är en av de saker hon jobbar med. Utvecklingsplanen är
7
8
M I N D E L AV L U L E Å
(Ovan) Tvååriga Bo tar en tur på karusellen i Stadsparkens lekplats tillsammans med pappa Jon Olofsson. (Till vänster) Mia Persson är samhällsstrateg och jobbar med den översiktliga fysiska planeringen av stad och landsbygd.
ett vägledande dokument, som handlar om att kommunicera kommunens planer för stadsdelen. – Det är många som vill bygga här, det är mycket trafik och det finns relativt lite grönstruktur, så de grönområden som finns är oerhört värdefulla. Det finns många intressen och intressenter. Vi vill ha ett levande centrum och skapa ett större underlag för handel och kultur. Därför behövs fler bostäder och arbetsplatser och på sikt 6 000 fler invånare, säger Mia Persson. Över Stadsparken blickar lavskrikan ut. Lekplatsen med Norrbottens landskapsfågel skapades som en hyllning till iskonstnären Hans Englund som gick bort 2020. Här möter vi tvååriga Bo som besöker Stadsparken tillsam-
Vid Stadshuset har de första vårblommorna precis planterats ut.
mans med pappa Jon Olofsson. Som Råneåbor besöker de stan då och då. Jon själv driver en firma som renoverar avlopp och jobbar ofta i centrum för att se till att stadens alla avloppsledningar fungerar som de ska. Stadsdelen Centrum utgörs av hela centrumhalvön inklusive Gültzauudden samt Stadsviken, Charlottendal och Östermalm. Centrum omges av fyra olika vattenområden – Luleälven, Bottenviken, Skurholmsfjärden och Skutviken och avgränsas i norr av Svartövägen och i sydost av Malmuddsviadukten. På en av Gültzauuddens lugna villagator hittar vi konsultföretaget Itids kontor, där Ellen Jingskog jobbar som verksamhetsutvecklare. Hon är nyinflyttad Luleåbo i villaområdet Dalbo men trivs med att jobba nära pulsen i stan. Från hemmet i Dalbo går bussen in till stan snabbt, men den kunde gå lite oftare, tycker Ellen Jingskog som varvar bussåkande med att cykla eller åka bil till jobbet. – Det är skönt att komma till kontoret, att skilja på arbete och privatliv. Men i morgon jobbar jag hemma, så flexibiliteten finns. Bara det funkar med uppdragen, berättar Ellen Jingskog. Efter uppväxten i Älvsbyn flyttade Ellen Jingskog till Göteborg, men efter tolv år på västkusten styrde hon kosan hemåt Norrbotten tillsammans med man och barn. – Luleå är lagom stort, det finns spännande jobb, bra restauranger om man vill äta ute på kvällen och det händer saker i stan, konstaterar Ellen Jingskog.
Ellen Jingskog uppskattar utbudet som finns i Luleå centrum, som de många restaurangerna och möjligheten att hyra konferensrum i Kulturens hus.
Den gröna omställningen och industrirevolutionen i norr är förstås på tapeten hos Ellen och kollegorna, som i mångt och mycket jobbar med att hjälpa industrier att bli bättre och effektivare. – Jag hoppas att det inte blir så att alla huvudkontor hamnar i Stockholm. Utan att de hamnar här i Luleå så att vi får en levande och inspirerande arbetsmarknad och att man satsar på utbildning och kompetens, säger hon. I Luleås stadskärna finns inte bara arbetsplatser och restauranger, utan också en stor del av stadens kulturutbud. I Kulturens hus träffar vi Anne-Christine Liinanki, centrumbo, författare och ihärdig kulturkonsument. Efter att ha bott i Gammelstad, Sunderbyn och på Granön utanför Bensbyn flyttade hon till sin lägenhet på Kungsgatan där hon bott sedan 2015. Hon trivs bra i stan och
M I N D E L AV L U L E Å
Anne-Christine Liinanki släppte nyligen sin nya roman Fågelflykt. När hon inte skriver böcker besöker hon gärna biblioteket i Kulturens hus.
Kuststadsbon Henrik Iwanowski promenerar längs kajen med hunden Aalto, döpt efter den finska arkitekten Alvar Aalto. Kuststad är Luleå centrums senaste tillskott av bostäder och de vita, funkisinspirerade bostadshusen ståtar vid kajkanten intill Atle, Frej och de andra isbrytarna.
CENTRUM I SIFFROR • 9 977 invånare • 49,8 år medelålder • 10 951 personer pendlar in till centrum för att arbeta
I Södra hamn finns både aktivitetsytan Södra hamnplan (nederst till vänster) men också en lång kajpromenad där du kan titta på tidstypisk 90-talsarkitektur i form av Tutti Frutti-husen (till höger) och nya Kuststad (överst till vänster).
uppskattar utbudet av kultur, restauranger och butiker: – Vad man än vill göra så är det bara runt hörnet. Det tar inte ens fem minuter att gå, till exempel till Apoteket eller Cafe Noveau som har en fin uteservering. Det är en av få uteserveringar som har sol på eftermiddagen och så blåser det inte så mycket. Även Returpunkt Centrum brukar jag gå till ganska ofta, där finns mycket snyggt och personalen har ett bra öga! säger Anne-Christine Liinanki. – Och så Ebeneser och teatern. Nu har det inte blivit så mycket under pandemin, visserligen, men kulturut-
budet nyttjar jag och gillar. Det är som min grej. Även om Luleå centrum är ett rätt litet område ytmässigt så ska många olika behov rymmas här. Bostäder, arbetsplatser, handel, bilar, bussar och gångtrafikanter. Byggnader, vägar och parker. Mer träd skulle behövas, anser Anne-Christine Liinanki. Ellen Jingskog önskar sig fler promenadstråk längs vattnet, att binda ihop Norra och Södra hamn mer. Och arkitekten Mia Persson planerar för just det, en attraktiv stadskärna.
• Tre förskolor, två grundskolor och gymnasiebyn med hela Luleå gymnasieskola • 53 procent bostadsrätter, 38 procent hyresrätter, 3 procent äganderätter (fristående villor till exempel) och 5 procent specialbostäder (omsorgsboenden, studentlägenheter med mera) Se och uppleva • Pontusbadet är inte bara ett badhus, det är också en arkitektoniskt intressant byggnad som klassificerats som byggnadsminne. • På Norrbottens museum kan du uppleva konst och Norrbottens och Luleås historia och nutid. • I Kulturens hus finns Luleås huvudbibliotek, konsthall, konsertsal, café och restaurang.
9
10
UPPSLAGET
Alla kan odla Elisabeth Vidlund Bjurvald arbetar som trädgårdsmästare på stadsträdgården och odlar även blommor och grönsaker hemma i trädgården.
UPPSLAGET
Många är nyfikna på att odla grönsaker, både för njutningen och tryggheten. Men ger det något att odla mat på en balkong eller i en vanlig villaträdgård? Helt klart, enligt trädgårdsmästaren Elisabeth Vidlund Bjurman från kommunens parkavdelning.
mat Text: Malin Svedjeholm Foto: Viveka Österman Grafik: Joakim Höggren
Att samplantera växter, alltså sätta olika sorter på samma yta, är ett smart sätt att maxa odlingen. – Du kan samplantera i en stor kruka, balkonglåda eller pallkrage, säger Elisabeth. Tomat, basilika och tagetes gynnar varandra. Basilikan gör att tomaten blir sötare och tagetesen motverkar skadedjur som äter på rötterna. Kryddtagetes går för övrigt också att äta. En balkong har många möjligheter. Morot kan odlas på balkongen i en tio liters hink fylld med sand. Sanden blir varm, vilket moroten älskar. – Morötter som odlas i en hink blir riktiga spikraka praktexemplar. Men du måste vattna varje dag. När blasten börjar växa på morötterna och de klipper gräset i området kan du ta gräsklipp och lägga på sanden som gödsel, säger Elisabeth. Potatis kan odlas i en stor hink. Täck bottnen med tio centimeter ekologisk plantjord. Lägg ned tre potatisar. Täck över med tio centimeter jord.
Elisabeth Vidlund odlar gärna tomater ihop med basilika och tagetes. Olika växter gynnar varandra.
En vedbit med många hål kan bli ett bi-batteri som du hänger upp för att locka solitärbin till dina växter.
– När blasten är tio centimeter lång ska du kupa den, alltså lägga på mer jord, så bara en bladrosett syns högst upp. När potatisen blommar är den färdig att skördas, säger Elisabeth.
– Tomat kan man också få större mängder av, utmaningen är att lagra och hinna att konservera dem, säger Elisabeth.
I en hink eller stor kruka kan man också odla mangold, rabarber, smultron eller jordgubbar. Du som bor i inglasad balkong kan använda det som växthus. Där kan du testa att odla exotiska grödor som aubergine, melon, passionsfrukt och vindruvor. Ta in krukorna under vintern och förvara dem frostfritt med en temperatur på 10–15 grader, eller plantera i frosttåliga krukor som placeras på en frigolitskiva och linda in krukan med ett liggunderlag. Vill du odla mat som räcker länge? – Grönkål och svartkål går bra på balkong eller friland. Kålen tål minusgrader och kan grävas fram under snön lagom till jul, säger Elisabeth. Potatis kan lagras i månader i ett kallt förråd, eller i en hemgjord matkällare som består av ett nedgrävt betongrör. Pumpa, som myskpumpan ”Butternut”, kan förvaras i ett mörkt förråd eller kylskåp i upp till fyra månader. De grönsaker som det är lätt att odla mycket kallar Elisabeth för basvarorna, det är potatis, morötter och lök. Lök som odlas från frön hinner i vårt klimat utvecklas till salladslökar, medan sättlökar utvecklas till färdiga lökar under säsongen.
Hur vet man när det är tid att så sina frön och sätta potatisarna om man odlar på friland? Det finns inget datum, men det är dags när jorden reder sig, alltså när du kan gräva utan att jorden kladdar fast på spaden och det går att kratta. När du har sått dina frön, täck med fiberduk för att skydda mot kyla och hungriga fåglar. – Alla kan odla. Man får tillåta sig att experimentera och misslyckas. Man lär sig hela tiden, säger Elisabeth.
Samplantera smart Squash, bönor och majs blir bra kompisar. Majsen blir ett stöd för bönan och squashens blad blir en marktäckare som håller fukt och ogräs borta.
Skörda flera gånger Rädisor är kul för barnen. De kommer fort, är goda späda och kan sås flera gånger under sommaren. Detsamma gäller sallad och alla kryddväxter.
11
12
FOKUS
Fakta – den gröna omställningen • Investeringar i mångmiljardklassen planeras inom den gröna industrin i norr. Här bygger LKAB, Talga, H2 Green Steel, Hybrit, Northvolt med flera. • Prognoser visar att industrisatsningarna i Norrbotten och Västerbotten tillsammans kan skapa 100 000 nya jobb i hela regionen de kommande åren. LKAB:s cirkulära industripark
LKAB:s befintliga malmhamn och bentonitproduktion
Ytor för LKAB:s framtida expansion med koldioxidfri järnsvamp
LKAB väljer Luleå för ny industrisatsning Med LKAB:s nya industripark på Svartön faller ytterligare en pusselbit i omställningen till ett fossilfritt samhälle på plats. Investeringen beräknas uppgå till omkring tio miljarder kronor och kan ge mer än 500 nya jobb till Luleå. Text: Monika Aunes / Foto: LKAB
– LKAB:s satsning innebär många nya jobb inom en spännande framtidsbransch och att vi ytterligare stärker Luleå som ett nav för den gröna omställningen. Det här är viktigt för näringslivet i Luleå och kommer även att ge arbetstillfällen under byggtiden, säger kommunstyrelsens ordförande Carina Sammeli (S).
LKAB:s satsning handlar om att utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur restprodukter från gruvindustrin. LKAB motiverar valet av etableringsort med att Luleå erbjuder god logistik, tillräcklig markyta, elkraft, lägre kostnader, en god arbets- och bostadsmarknad och synergier med bolagets befintliga verksamheter.
• Luleå industripark består av Hertsöfältet och Svartön och är platsen för framtidens industri i Luleå.
– Vi har jobbat hårt i hela kommunkoncernen för att skapa förutsättningar för etableringen och det känns fantastiskt bra att det nu har gett resultat. LKAB:s satsning stämmer väl överens med vår ambition för området som är en del av Luleå industripark och platsen för framtidens industri, säger kommundirektör Anna Lindh Wikblad. – LKAB är viktigt för Luleå, och Luleå är viktigt för LKAB. Vi har en mer än 100-årig historia i staden och tätt samarbete med till exempel SSAB och Luleå tekniska universitet. Och vi har redan i dag mer än 220 anställda och huvudkontor, FoU och utskeppningshamn samt lager och produktion av insatsmedel i Luleå, säger Leif Boström, direktör för affärsområde Specialprodukter, LKAB. I mars godkände kommunstyrelsen markanvisningsavtalet mellan Luleå kommun och LKAB som innebar att LKAB får köpa cirka 120 hektar mark på Svartön. Och i början av maj meddelade företaget att man väljer Luleå för sin nya industrisatsning som ska vara i drift 2027.
FOKUS
Luleås miljömål LLT och Lumire ska nå 100 procent förnyelsebar drift av sina verksamheter vid år 2030. Luleå kommun som helhet ska minska sina koldioxidutsläpp med 60 procent t.o.m. 2030 och med 100 procent t.o.m. 2040. Biogas är förnybart och framställs från rötslam på Uddebo avloppsreningsverk. Förutom fordonsgas skapas under processen el, värme och biogödsel/ anläggningsjord.
Gemensam satsning på biogas För att minska utsläppen som bidrar till uppvärmningen behöver vi ställa om samhället till att bli fossilfritt. Transporter spelar en avgörande roll i omställningen. I Luleå har vi kommit väldigt långt där Luleå Lokaltrafik och Lumire jobbar gemensamt med att ställa om till fossilfria transporter – och samtidigt minskar behovet av el.
Från vänster ses Per Ekervhen, Lumire och Jonas Vinblad von Walter, LLT, som gör en gemensam satsning på biogas. ”Känns bra att själva kunna producera eget drivmedel”, berättar Carina Sammeli, kommunalråd (S) längst till höger på bild.
Text: Anna Kowal Lindbäck, Linn Berglund Pantzare / Grafik: Lisa Wallin
Du kanske inte tänker på det, men varje gång du spolar i toaletten bidrar du till omställningen. Efter att avloppsvattnet nått Uddebo avloppsreningsverk i Svartöstaden kan rötat slam skapas, vilket vidareförädlas till biogas som vi tankar bussar och lastbilar med. Så redan idag kan vi ordna vårt eget drivmedel utan att behöva köpa gas, diesel eller drivmedel enbart från andra aktörer eller länder. Luleå Lokaltrafik har sedan 2015 åtta biogasbussar i drift och har nu beställt fler bussar som går på biogas. Även Lumire, som står för Luleå Miljöresurs,
kommer successivt att byta ut den tunga fordonsflottan till biogasdrivna fordon. – För att minska vårt beroende av fossila bränslen är det stort fokus på elektrifiering nu. Men alla behov kommer inte kunna täckas med el, vilket gör biogas viktigt, förklarar kommunalråd Carina Sammeli (S). Samarbetet mellan bolagen går ut på att Lumire driver och utvecklar biogasproduktionen som förser Luleå Lokaltrafik med biogas. LLT ställer om för fullt för att ungefär hälften av bussarna (40 st) ska kunna drivas av biogas år 2026.
– Vår gemensamma satsning på biogas är en förutsättning för att kunna fortsätta energieffektivisera de klimatneutrala transporterna i Luleå efter år 2030, säger Per Ekervhen, vd på Lumire och Jonas Vinblad von Walter, vd på LLT berättar fortsättningsvis: – För samhället finns en vinst eftersom det innebär att LLT minskar belastningen på elnätet i Luleå kommun. Det är viktigt för samhällets fortsatta omställning mot fossilfrihet att använda all tillgänglig energi som finns.
13
14
A K T U E L LT
Äntligen sommar Visst har vi blivit bättre på att njuta av sommaren på hemmaplan? Nu hoppas vi på en sommar med lagom sol, värme och regn. Och helt utan restriktioner. Här kommer redaktionens bästa tips. Text: Lars Mandahl / Foto: Burban Studios / Illustrationer: Joakim Höggren
Hittaut och Konst från hoj Orientera bland Luleås bostadsområden eller leta efter offentlig konst. Motion får du på köpet! Startkort/karta finns att hämta på bland annat Turistcenter i Kulturens hus.
Botanisera på loppis Runt om i kommunen finns välsorterade loppisar där du både kan göra riktiga fynd, en insats för planeten och se vackra miljöer. De längsta loppisar är nog den 16/17 juli i Vitådalen och 30/31 juli i Råneälvdal med många försäljare längs vägen, en del erbjuder dessutom fika på plats.
Besök en ö Besök en badstrand I Luleå finns många badstränder att välja på. Allt från äventyrligare varianter som Niporna vid Karlsvik till långgrunda familjevänliga stränder som Storsand eller Lulviken. Lista på badstränder finns på www.visitlulea.se
Luleå skärgård består av 1312 öar, kobbar och skär. Turbåtarna som avgår från Södra hamnplan angör sex av dessa. För den som vill besöka fler öar är paddling ett härligt alternativ. Gör en dagsutflykt eller övernatta i stuga eller tält. Mer information om Luleå skärgård samt turlista för skärgårdsbåtarna finns på www.lulea.se/skargard
Världsarvet Gammelstads kyrkstad Friluftsmuseet Hägnan Äntligen är de publika arrangemangen tillbaka på Hägnan! I år bjuds bland annat på midsommarfirande, historiska spel, sommarteater och allsång. Hela listan finns på www.visitgammelstad.se/evenemang
Ta en guidad tur eller vandra runt i området på egen hand. Passa på att göra ett besök i den nya utställningen i Visitor Center eller gör en avstickare till friluftsmuseet Hägnan som ligger alldeles intill. www.visitgammelstad.se
Södra hamnplan sommar
Toppbestigning Besök någon av Luleås berg. Lite äventyrligt och med fantastisk utsikt som belöning. Några tips på toppbestigningar är Ormberget nära Luleå centrum, Bälingeberget cirka 15 km väster om Luleå, Snöberget i Råne Älvdal och Snipen som ligger strax utanför Niemisel. Mer information om topparna finns på www.visitlulea.se och på Luleå turistcenter.
En oas i centrala Luleå som fylls med aktiviteter under perioden 13 juni–14 augusti. Med utsikt över Södra stadsfjärden dukas det upp med bland annat caféstuga, beachvolleyplan, pingisbord, basketkorgar och foodtrucks. Fritidsbanken finns på plats och lånar ut utrustning. Blir du sugen på att besöka skärgården utgår turbåtarna härifrån. www.lulea.se/södrahamnplan
A K T U E L LT
Så får vi i gång byggandet på landsbygden Kommunens ambitioner att växa till 100 000 invånare år 2040 betyder att landsbygden ska växa med drygt 4 000 invånare. Det finns en efterfrågan på bostäder i byarna. Men hur får vi i gång byggandet? Det ska en förstudie reda ut. Text: Katja Güth Laitila / Foto: Peter Rosén
Socialt eller kooperativt byggande Runt om i landet finns olika initiativ och grupper som bygger i egen regi på landsbygderna, t.ex. Egnahemsfabriken på Tjörn eller i Kiladalens Utvecklingsbolag i Nyköpings Kommun. I Tyskland finns olika projekt där bygg-gemenskaper har byggt äldre- eller trygghetsboende i mindre samhällen och byar och på det viset lösgjort villor till försäljning. Eller att unga familjer gemensamt har renoverat gamla stora gårdar till kooperativa hyreslägenheter.
• Bygglovsrådgivning (för ett hus) • VA-rådgivningen • Du når all rådgivning på tel: 0920-45 30 00
Äldre som är i behov av ett enklare och mindre boende har i dag ofta svårt att hitta ett alternativ i den egna bygden. De vill inte lämna sitt sociala nätverk och tryggheten vilket gör att de bor kvar. Tillgången på mindre lägenheter skulle få i gång positiva flyttkedjor där hus blir till salu för till exempel barnfamiljer. Samma gäller ödehus. Spekulanter finns, bara objekten kommer ut till försäljning. Förstudien fokuserar just på det, att få fler hus ut till försäljning men även att tydliggöra kommunala verktyg för att stimulera byggande och inflyttning och uppmuntra privata aktörer att komma i gång (eftersom kommunen inte äger mycket mark på landsbygden). – Utmaningen här är att det kan vara svårt att få ekonomi i byggprojekt. Bankernas utlåningspraxis med höga krav på avkastning gör det svårt att få lån för aktörer som vill bygga nytt där marknaden anses för svag. På andra ställen i Sverige och Europa har man jobbat med kooperativa byggformer och samverkan med kommunen vilket kan ses som en framgångsfaktor, berättar Jenny Lindberg, som är arkitekt och just nu jobbar med förstudien på kommunstaben. Ett exempel på kooperativt byggande var när lokala krafter tillsammans byggde ett generationsboende i Klöverträsk. Men även Hogslätts Vänboende i Bohuslän är ett gott exempel på lokalt byggande, projektet gick i lås mycket tack vare att kommunen ställde upp som borgenär.
Vill du bygga i byarna? Vänd dig till: • Byggdialogen (om det handlar om större projekt)
– Vi ser en efterfrågan på bostäder i byarna, både av människor som vill flytta till och från dem som redan bor där. Vi behöver göra en kombination av olika åtgärder för att främja byggande och inflyttning till landsbygderna. Dels underlätta när man bygger i närhet till ett redan exploaterat område. Dels att vi har en variation av boendeformer för att stimulera flyttkedjor och för att möta de olika behov som invånarna har. Och inte minst att vi som kommun skulle kunna köpa mark för att planera och markanvisa, förklarar Maria Nordgren, avdelningschef demokrati och samhälle.
Vi vill hjälpa folk att få leva där de vill. Maria Nordgren, avdelningschef demokrati och samhälle
Kommunen arbetar nu med riktlinjer för bostadsförsörjning. Där framgår att kommunen behöver arbeta både långsiktigt och innovativt för att kunna främja möjligheterna att bo på landsbygderna. – Vi vill hjälpa folk att få leva där de vill, avslutar avdelningschef Maria Nordgren.
15
16
INBLICKEN
Ett hälsosamt åldrande
Hälsosamt åldrande handlar om att kunna göra det man vill efter egen förmåga.
Rolf Hansson och Erna Waldemark gillar att bowla.
Gabriella Sjöström, socialchef
Fakta – äldreplanen
Luleå kommun ska vara en bra plats för seniora medborgare. Den nyligen reviderade äldreplanen ska fungera som vägledning inför planeringen av framtidens äldreomsorg. Ett av målområdena, hälsosamt åldrande, handlar bland annat om att kunna vara aktiv och leva ett rikt socialt liv. Text: Bo Pettersson / Foto: Tomas Bergman
Riktar sig till medborgare, politiker och medarbetare inom socialförvaltningens äldreomsorg Gäller 2022–2029, revideras efter fyra år Några av planens verksamhetsområden: hälsosamt åldrande, delaktighet och självbestämmande, anhöriga, bra boenden, välfärdsteknik, kompetensförsörjning.
Rolf Hansson, 78, har alltid gillat att vara aktiv med jakt och skärgårdsliv, men sedan sambon gick bort har livet blivit ensamt i villan på Lulsundet. – Jag behöver komma i gång med lite annat och träffa människor, säger Rolf som tycker att dagarna kan bli enformiga med att enbart läsa tidningen, lyssna på radio och gå ut med hunden. Sedan ett par veckor är han med i Äldresupporten som anordnar olika sociala aktiviteter en gång i veckan. Senast var det bowling. – Bowla har jag inte gjort sedan 20-årsåldern, säger Rolf och skrattar.
Arvidsjaur för nio år sedan efter att maken gått bort, för att komma närmare sonen i Luleå. – Jag känner inte så många här, värst är ensamheten, säger Erna.
– Hälsosamt åldrande handlar om att kunna göra det man vill efter egen förmåga, säger Gabriella Sjöström, socialchef.
Hon är med i PRO men önskar fler aktiviteter än någon enstaka gång per vecka och kontaktade därför Äldresupporten. – Vi har besökt muséet som var otroligt intressant, bowlingen var också kanon och trots att jag aldrig hållit i ett klot förr, slog jag en strike mot slutet, berättar Erna glatt.
Socialförvaltningen har mötesplatser för äldre i olika delar av kommunen och Äldresupporten som erbjuder fysiska och digitala gruppträffar samt hembesök. – Är du äldre och behöver hjälp att komma i gång med digital teknik kan du kontakta kommunens Äldresupport som är kostnadsfri, säger Gabriella Sjöström.
Erna Waldemark, 84, har varit egenföretagare hela sitt liv. Hon flyttade från
Risk för ensamhet ökar med stigande ålder vilket kan orsaka ohälsa.
Äldreplanen i sin helhet inklusive alla målområden går att läsa på lulea.se
INBLICKEN
Faktaruta: Ung företagsamhet är en ideell organisation som jobbar för ökat entreprenörskap i skolan. UF-företag kan tävla i SM som i år avgörs 24 maj i Göteborg. Luleå gymnasieskola har flera företag som kvalificerat sig till tävlingen, bland annat Luleåläsken. UF-företagande elever klarar sig bättre på arbetsmarknaden, har högre lön och startar i högre utsträckning företag som vuxna, jämfört med jämnåriga.
Tre unga entreprenörer bakom populär läsk Läsk med hemlig smak och genomtänkt marknadsföring har gjort ungdomsföretaget Luleläsken framgångsrikt. Nu närmar sig slutet på gymnasieutbildningen, och de tre läsktillverkarna måste fundera på hur företaget ska leva vidare. Text: Karin Kemi / Foto: Luleåfotograferna
Luleå gymnasieskola är en av Sveriges största UF-skolor (Ung Företagsamhet) sett till antalet elever som driver företag. I år har 69 företag registrerats. Genom UF-företagande får elever möjlighet att starta och driva företag, med riktiga varor och tjänster, under sitt tredje och sista år på gymnasiet. Uno Rantatalo, Jonathan Jönsson och Elliot Jonsson läser ekonomi på gymnasiet och slog sig ihop med idén om att tillverka och sälja läsk. Planering och marknadsföring startade de redan i årskurs två. – Vi tänkte att det är bra om vi skapar intresse för läsken redan innan vi börjar tillverkningen, säger Elliot Jonsson, och fortsätter:
– Dessutom visste vi att skolarbetet är krävande i årskurs tre, så vi ville göra klart så mycket som möjligt i förväg. Killarna lät trycka upp klisterdekaler med texten Luleläsken, och spred på skolan och bland kompisar för att skapa intresse. Design av logotyp och etiketter gjorde en kompis som är formgivare. – Vi lämnar inget åt slumpen. Allt ska vara snyggt och proffsigt, säger Jonathan Jönsson. Läsken tillverkas på Bottenvikens Bryggeri i Luleå, och hittills har killarna tagit fram tre olika smaker. – Bryggeriet producerar drycken och vi betalar dem för det. Sedan
(Till vänster) Unga företagare Uno Rantatalo, Elliot Jonsson och Jonathan Jönsson med sin populära läsk. (Ovan) Efter att läsken fyllts i burkar på Bottenvikens Bryggeri kör killarna ut den till de olika återförsäljarna.
distribuerar vi till de kiosker, kaféer och restauranger som är våra återförsäljare. Vi säljer även direkt på skolan och vid olika arrangemang i Luleå, förklarar Elliot Jonsson. Att läsken ska ha hemlig smak var klart redan från start berättar Uno Rantatalo: – Vi tänkte att om vi inte skriver ut smaken på etiketten, så kanske fler blir nyfikna och vill testa. Företaget har gått bra, hittills har 6 000 burkar sålts. Dessutom har de tre kompanjonerna lärt sig mycket under resans gång. – Det är viktigt att hitta rätt kontakter och att inte glömma detaljerna, betonar Jonathan Jönsson. Uno Rantatalo säger att som ung företagare kan det ibland vara svårt att bli tagen på allvar: – Man måste visa att man är seriös, även om man kanske inte har så mycket erfarenhet. Efter gymnasieexamen i juni går killarna åt olika håll. Studier och jobb tar vid och framtiden för läskföretaget är en öppen fråga.
17
18
R E K O M M E N D E R AT
BOKTIPS
Fira 400-åringen den 18:e juni 18 juni är dagen för 400-årstårtkalaset. Precis som många andra kommuner fick Luleå kommun flytta fram det planerade tårtkalaset på grund av coronapandemin. Kommuninvånarna är därför inbjudna till jubileumstårta lördagen den 18 juni 2022 i Stadsparken. Dagen bjuder även på familjeaktiviteter, uppträdanden på scenen och förhoppningsvis sol.
Flera sätt att läsa Vårt Luleå Vårt Luleå är tidningen för kommunens medborgare. Den levereras fyra gånger per år till alla hushåll. Du kan även läsa papperstidningen Vårt Luleå digitalt på tidningstjänsten issuu.com Visste du att Vårt Luleå även finns som nyhetssajt? Den uppdateras varje vardag med nyheter, fördjupning och berättelser om Luleå kommun, platsen Luleå och våra verksamheter inklusive bolagen.
Fågelflykt Anne-Christine Liinanki, Ekström & Garay 2022 I skrivande stund sitter jag i Räktjärv, en by inte ens två mil från Storsien, så ivern att läsa var stor. I boken får vi följa tre kvinnor: Amanda, Anna Maria och Agneta från tidigt 1900-tal till nästan nutid. Amandas stora kärlek, samen Aslak, mördas av Amandas egen far. Sonen Elis föds och får dottern Anna Maria medan hans hustru dör i barnsäng. Anna Maria träffar Agne som är internerad i arbetslägret i Storsien, men Agne skingrar sina mörka tankar med alkohol. Deras dotter Agneta i Luleå gifter sig med Lars, men äktenskapet är olyckligt. Som tur är höjer de fina naturbeskrivningarna romanen. Läs den helst i solsken – för även om den är oerhört deppig så är det ingen dålig berättelse, även om den mått bra av bättre korrekturläsning.
Vårt Luleå har även en egen playkanal, med filmade nyheter och reportage.
issuu.com/luleakommun Bläddra i tidningen digitalt
vartlulea.se Läs dagsaktuella artiklar
Häng City Mikael Yvesand, Polaris 2022 Vilken härlig berättelse om en smått galen sommar i Luleå. Två kusiner och en kompis tillbringar några näst intill föräldrafria sommarveckor på Hertsön, deras eget Häng City. Kojan i skogen byggs med stor uppfinningsrikedom gällande materialval och anskaffandet av detta – inte utan risktagande. Insprängda samtal till 112 får mig att inse att något väldigt otäckt har hänt på Jockes och Davves gata. ”Häng City” är en mycket lovande debut med stor igenkänning.
vartlulea.se/play Titta på nyhetsfilmer och reportage
Agneta Krohn Strömshed, recensent För fler boktips följ @bibbloagneta på Instagram
A K T U E L LT
KALENDARIUM
Fler tips på www.visitlulea.se
GODA RÅD
Nationaldagsfirande 6 jun
Traditionellt nationaldagsfirande i Luleå centrum, Råneå och på Friluftsmuseet Hägnan.
Ny utställning Luleåsonen Robert Hurula är mest känd som en explosiv scenartist men hans bildkonst har inte uppmärksammats på samma sätt, trots ett antal utställningar på olika platser. För första gången visar han upp sin intensiva bildkonst i hemstaden Luleå. Större delen av verken är nyproducerade. Plats: Konsthallen. 16 jun– 25 sept
Friluftsmuseet Hägnan Friluftsmuseet Hägnan förmedlar det norrbottniska kustlandets kulturarv. Under sommaren finns ett rikt utbud med aktiviteter från teater till djurvisning, allsång och loppis. Webb: visitgammelstad.se 6 jun– 14 aug
Sommarmarknad i Råneå Traditionell sommarmarknad i Råneå centrum med ca 60 försäljare och utställare. Servering och underhållning. 17–19 jun
Sommar, sol och alkohol Äntligen är vår varmaste årstid här. Solen skiner och vi kan sitta ute och umgås, äta och dricka gott. Men för några av oss kan det kännas riskabelt eller innebära problem. Hans Larsson och Tina Bernstav på RoS-mottagningen ger råd inför sommaren. RoS-mottagningen jobbar med råd och stöd i beroendefrågor. Just under semestern vi kanske tänker: Blir det inte lite väl mycket alkohol? Dricker jag själv eller någon närstående för mycket? Är du orolig för egen del eller för någon du känner? Här kommer några tips: • Prata med någon om din oro, det är ofta första steget till förändring
Stadsfest i Norra hamn Sång i stadsparken Såväl nya som välkända 11 allsångsfavoriter utlovas. jun Fikaförsäljning på plats. Tid: 13:00 –14.30.
Premiär i Luleå och Norra hamn för familjefestivalen Putte i Parken. Festivalen pågår torsdag till lördag 14–16 med fri entré, konserter, tivoli, mat och utställare. Efter tre års uppehåll får vi åter umgås, äta, dansa, skratta och lyssna på musik i Norra hamn. 14–16 juli
• Ta upp saken med din närstående, på ett omtänksamt sätt • Planera medvetet in andra aktiviteter där alkohol inte passar in • Fundera på hur du vill minnas sommaren 2022 när du i höst tänker tillbaka • Om du känner dig villrådig är du välkommen att kontakta RoS-mottagningen för råd och stöd Välkommen att kontakta oss, vi har öppet hela sommaren! KONTAKT
Sommar på Södra Hamnplan Södra hamnplan förvandlas till en mötesplats dit alla är välkomna. Här kommer det finnas aktiviteter, mat- och fikaförsäljning och solstolar för avkoppling. 13 jun– 14 aug
Hans Larsson, rådgivare, 0920-45 56 06
Konst i det gröna Folkfesten som samlar proffs och amatörer är tillbaka. Tid: 10:00–16:00 Plats: Gültzauudden. 30–31 juli
Tina Bernstav, rådgivare, 0920-45 44 05 Hemsida: lulea.se/ros
19
HISTORIEN
Historiska bildarkivet hittar du här: www.lulea.se/ stadsarkivet
Såg Luleå ut så här när resenären Linné närmade sig staden? Målningen heter ”Sommarnatt vid Luleå” och är målad av konstnären Johnny Millar år 1896.
Luleå, ur Linnés ögon
En välkänd resenär kom upp till Luleå för 290 år sedan. Det var vetenskapsmannen Carl von Linné på sin omskrivna lappländska resa för att utforska de okända, nordliga landskapen. Han stannade två dagar i Luleå under midsommarhelgen 1732. Så såg Linné Luleå för 290 år sedan.
Carl von Linné i samedräkten han fick med sig från sin resa i Lappland. Målningen är en kopia av Martinus Hofmans verk, målad i Holland 1737.
Text: Viveka Lundqvist / Foto: Luleå kommuns stadsarkiv
Linné anlände till staden, som då var ganska ny och hette också Nya Luleå stad. Men den hade inte mycket att erbjuda, mer än ett hälsosamt liv, tyckte Linné. “Är sommaren kortare här än alla andra städes i världen, så tillstår jag ock, att han är angenämare. Aldrig i mina dagar har jag levat friskare än nu”, filosoferade Linné i sin dagbok. Det var regn och åska som fick Linné att stanna upp ett par dagar i Luleå. Sverige hade blivit fattigt av alla krig och Lapplands rikedomar skulle utforskas och exploateras, där Gävle var den sista nordliga utposten mot det okända. Med stipendiet från Kungliga
Vetenskapssocieteten hade Linné råd att resa till norr. Nya Luleå stad beskrev han som en karg liten halvö, där havet slukat all mylla såsom ett rovdjur och bara lämnat sandtäckta stenar kvar. ”Där stod inget att profitera” antecknade han och tog sikte på Luleå gamla stad. Ingen häst fanns att tillgå på självaste midsommarafton så han fick ta den allt grundare sjövägen till Gammelstad. Sjörutten gick över dagens naturreservat Gammelstadsviken. Landhöjningen trodde Linné berodde på att vattnet
från Bibelns syndafall hade börjat dra sig tillbaka. Vetenskapen om istiden var än i sin linda men han började alltmer tvivla på Bibelns berättelser. Nederluleås natur påminde honom om uppväxten i Småland med sina åkrar, kärr och ängar. Han noterade smörblommor, ängsull, kovall och midsommarblomster och skrev att ”ängarna fröjdade sig och allt gynnade ögonen och hälsan”. Hälsokällan i Gammelstad konstaterade han var en äkta surbrunn, fullt av hälsosamma mineraler. Efter två dagar reste Carl von Linné stärkt vidare norrut mot Jokkmokk.
Fler nyheter på vartlulea.se