Vårt Luleå / Nr 2 / 2021 by Luleå kommun

vårt En tidning från Luleå kommun. Nr 2 • 2021

Min del av Luleå:

Måttsund Med plats för fler bland bergen, havet och skogen

Stora sommarguiden

Luleå växer österut

Drömmen om livet på landet

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

Generalistens renässans Spetskompetensen… Den är vass som en skalpell formad för ett enda syfte, toppprestation när den behövs. Rätt person på rätt plats. Det är den självbilden vi gärna bär på i arbetslivet, helst om oss själva, men stämmer den…? Det slår mig att folk alltid har mycket på bordet, det kommer nya arbetsuppgifter de aldrig ställts inför och det är bara att omfamna varje ny utmaning. Men liknar vi i praktiken inte snarare en rostig fickkniv med musarm och stressmage? Vi duger inte till att göra hjärnkirurgi, men vi kan tälja och öppna vinkorkar. Vi är generalister. Historieprofessor Yuval Noah Harari skriver i sin bok ”21 tankar om det 21:a århundradet” att vår tid med många bollar i luften är ett resultat av modernismen. Alla vi som är födda efter 1900-talets andra hälft är uppvuxna i ett arbetsliv i konstant förändring. Det gamla bondesamhället påtade på i generationer utan allt för stora tekniksprång och samhällsrevolutionerande idéer. Idag löser de av varandra var femte år. Kunskap som var relevant igår är förlegad och snart kommer AI och bakar om hela tjänstesektorn. Är det då vi kommer att behöva spetskompetens i arbetslivet? Som superhjältar med specifika styrkor för att rädda vårt framtida arbetsliv? Nej! Låt mig presentera generalistens förkämpe “Helt okej-hjälten”. Lite halvsnabb och halvstark ställs hon inför nya utmaningar, är i konstant förändring och lär sig nytt varje dag. När kometen slog ner på jorden var det specialist-dinosaurierna som dog först medan generalist-råttorna tog över världen. Så vi kan väl släppa den där uppdiktade sagan om att vara superhjälte, superkollega, spetskompetens. Det är bara ett super-recept på att göra sig värdelöst inom en snar framtid. När superhjältarna faller från himlen står helt okej-hjälten stabil och påtar på med sin lilla fickkniv så gott hon kan. Heja dig!

Daniel Caldeborn skribent

HUR ÖVERLEVER DU I LULEÅ? Ja, frågan är förstås ironisk

och Luleås nya survivalguide besvarar den med glimten i ögat. Första delen handlar om vårvintern, nästa blir sommaren. Följ @luleasweden på facebook eller instagram så får du Luleås nya survivalguide i ditt flöde.

ÄLDRESUPPORTEN stöttar dig

som vill träffa och umgås med andra både digitalt och ute i naturen. Läs mer om Äldresupportens olika aktiviteter på www.lulea.se/aldresupporten

LULEÅ STORY är magasinet för dig som

vill upptäcka Luleå. Ett rykande färskt nummer är klart den 10 juni. Magasinet finns i Stadshuset i Luleå samt distribueras till bland annat stadens hotell, turistcenter och flygplatsen.

Omslagsbilden Musikern Britta Bergström från Måttsund är välkänd i hela Sverige. Hunden Alfons är mindre känd i Sverige, men Brittas bästis och båda stortrivs i Måttsund. Läs reportaget om Måttsund på sidorna 6–9. Foto: Peter Rosén

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet. Redaktör och ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila. Grafisk form: Joakim Höggren. Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå. Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

Tre

korta fakta om studenten:

anhöriga per student får

studentmössor

vara med vid skolavslutningen i år. Utspring sker som ifjol coronaanpassat, under flera dagar för att undvika trängsel.

mellan sällskapen är måttet för social distansering under skolavslutningen. Håll avstånd i alla lägen.

Längre turbåtssäsong I sommar börjar vår upphandlade turbåt M/S Laponia att gå redan 4 juni på försäsongstrafik, en vecka tidigare än vanligt. Vid midsommar, 24 juni, drar högsäsongen igång på allvar med dagliga turer mellan Södra hamnplan, Klubbviken, Hindersön, Brändöskär, Småskär, Kluntarna och Junkön. Nytt för i år är att alla enkelturer under högsäsong går medsols istället för motsols. Det ger kortare restid på hemvägen för många ö-besökare, bättre anpassning till ut- och incheckningstider för kommunens skärgårdsstugor och tidigare angöring på Hindersön och Jopikgården. M/S Stella Marina, börjar trafikera Södra hamnplan – Klubbviken den 26 juni.

personer

får samlas i samhället, inte fler. Eftersom smittspridningen fortfarande är hög är studentflak och studentkortege förbjudna, även i år. Låt bli att anordna eller delta i en skolavslutningsfest i år. Kom ihåg, Covid-19 är en dödlig sjukdom.

Med LLT:s app och reskassa ut i skärgården Skärgårdssommaren närmar sig. I år kan du även köpa din båtresa till M/S Laponias turbåtstrafik i Luleå skärgård med Luleå Lokaltrafiks app eller reskassa. Tanken är att förenkla för kunderna och även synliggöra skärgården för en stor andel bussåkande Luleåbor.

Skärpning Luleåbo!

För den som inte har appen går det fortfarande bra att köpa resan genom Laponia rederis webb eller betala med kort eller kontanter direkt ombord på båten.

Smittspridningen i Luleå och Norrbotten är fortfarande hög. Länet är faktiskt näst sämst i hela Europa. Nu är det ännu viktigare att följa rekommendationerna. Håll avstånd, tvätta händerna, umgås bara med dina närmaste, tacka nej till festen, stanna hemma (och testa dig) när du är förkyld. Håll dig uppdaterad om rådande läge på www.fohm.se eller www.norrbotten.se

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleasweden youtube.com/luleasweden

Vi finns även på vartlulea.se

Ny bastu i skärgården Visste du att Luleå kommun har snart nio bastur på sex olika öar i Luleå skärgård? Helt gratis att låna och bokas på plats på öarna. Just nu byggs en andra bastu på Brändöskär som förhoppningsvis är klar till midsommar. Bastuanläggningarna finns på Kluntarna, Brändöskär, AntnäsBörstskär, Småskär, Hindersön och Junkön.

Öppna ditt hem Vi söker dig som har tid, ett stort hjärta och kan tänka sig att öppna ditt hem för ett barn. Kontakta oss på Familjehemsenheten så får du veta mer. 0920-45 30 00 eller familjehem@soc.lulea.se. Vi finns också på facebook – @familjehemsvardenlulea samt instagram – familjehemlulea

P O R T R ÄT T E T

”Ibland är det lite av ett detektivarbete” Best Mbemba Koutunda har jobbat som kommunvägledare i sex månader. Han tar emot kunder vid receptionen i Stadshuset eller svarar på kundfrågor i telefonen, nu under pågående pandemi mest hemifrån lägenheten på Porsön.

rötter i Kongo Brazzaville. 2003 kom jag till Sverige, till Skellefteå där jag har bott tills jag flyttade till Luleå för att min sambo är härifrån. En del av familjen och många av mina kompisar är i Skellefteå. Jag är en Skellefteåbo i exil, så att säga.

Text: Katja Güth Laitila / Foto: Katja Güth Laitila, Joakim Höggren

När det är hockeyderby då…? – Ja, då håller jag på Skellefteå (skrattar). Det är skoj.

Vad innebär jobbet som kommunvägledare? – Vi gör ganska mycket, dels tar vi in samtal och tar emot ärenden, allt från externa till interna kunder. Dels slussar vi vidare, dels svarar vi direkt, beroende på ärende. Var är det för ärenden som kommer in? – Allt från fiskefrågor till djur man har hittat. Det är mycket årshjulsrelaterat, just nu är det faktiskt många bygglovsfrågor. Folk bygger mer i pandemitider. Under hösten är det skolfrågor och under vintern snöröjning och halkbekämpning. ”När öppnar isvägarna” är också en vanlig fråga. Nu under pandemin är det många som träffas ute och då går det åt mycket ved vid grillplatserna. – Annars också att felanmäla trasig belysning, önskemål om röjning eller att en busskur behöver målas om. Varför började du hos kommunen? – För mig var det en möjlighet för jag har jobbat mycket med folk i service-

yrken tidigare. Jag sökte för att jag tyckte det passar mig. Hur är det att jobba inom Luleå kommun? – Både lärorikt och utmanande. Ibland är det är lite av ett detektivarbete att hitta rätt kontaktperson eller information. Ibland måste vi hänvisa till andra myndigheter. Vi är lätt tillgängliga, man slipper sitta i kön en i halvtimme och många kommer hit med sina frågor. Men som sagt, det är en del ärenden som vi behöver hänvisa till andra myndigheter. Vem är du, Best? – Jag är väl en ganska så lugn person som tycker om att vara aktiv och röra på mig. Jag tycker om nya utmaningar och att testa något nytt. Jag är ganska nyfiken av mig. – Mitt namn är kanske lite förvirrande, men jag heter ju så. ”Bakgrundsfrågan”, får du den ofta? – Det är en fråga jag alltid får, den nyfikenheten finns ju. Jag har mina

Hur är dina planer för framtiden? – Jag har precis fyllt 30 år. Planen är att jobba några år till, jag har alltid velat att plugga, men inte riktigt hittat min grej än.

Best Rodino Mbemba Ålder: 30 år Bor: Porsön Intressen: fotboll (FC Barcelona), träning, umgås med sambo och vänner Bäst med Luleå: Luleåborna, de jag träffat är väldigt trevliga. Bäst med Luleå kommun: Möjligheterna att man kan göra väldigt mycket inom kommunen. Kontakta Luleå kommun: www.lulea.se/kommun--politik/ kontakta-lulea-kommun

A K T U E L LT

Där det är skogsområde idag ska Luleås nästa stora bostadsområde växa fram – Hertsöheden, nära till både service och natur.

Luleå fortsätter växa: Hertsöheden nästa Luleå är inne i en expansiv fas och det är Hertsön som står i fokus när Luleå växer framöver. Ett nytt modernt industriområde är under uppbyggnad på Hertsöfältet. Och nu ska även planerna för Hertsöheden ta fart, ett helt nytt bostadsområde med plats för 2000 invånare. Text: Monika Aunes / Foto: Daniel Caldeborn

Luleå ska vara en växande kommun med plats för minst 100 000 Luleåbor, det framgår av förslaget till ny översiktsplan. Varje år byggs ungefär 600–700 nya bostäder i Luleå, de flesta för närvarande på Kronan som tar form som Luleås nya bostadsområde för 7 000 invånare. Nu börjar kommunen planera för ytterligare ett helt nytt bostadsområde, Hertsöheden, där uppemot 2 000 nya invånare ska bo. Politikerna har gett kommunen i uppdrag att ta fram ett så kallat planprogram för området. Det är första steget i en detaljplaneprocess. – När vi tar fram ett planprogram tittar vi bland annat på kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, naturvärden, kommunal service som till exempel förskola och vilken typ av bostäder som

ska finnas i området. Eftersom Hertsöheden ligger nära till både Ormberget och Hertsön med idag drygt 5 000 invånare kan vi både nyttja redan befintlig service och behålla värdefull naturmark, förklarar AnneLie Granljung, samhällsutvecklingschef.

vi kan ha en långsiktig planering och möta behovet av bostäder. Det gör Luleå attraktivt för de som vill bygga här, för oss som bor här och för blivande Luleåbor, säger AnneLie Granljung. Nya förutsättningar kan göra att områden och prioriteringar ändras. – Nu tittar vi också om det finns ytterligare möjligheter att planera för mer bostäder i området kring Sunderbyn och Gammelstad i och med etableringen av H2 Green Steel i Boden, säger AnneLie Granljung.

FAKTA:

Fler bostäder planeras runt om i kommunen. Bland annat förtätningar i redan befintliga bostadsområden. Kommunens nya plan för markanvisningar pekar på 27 områden där byggaktörer (under en viss tid) kan förhandla med kommunen om att bygga nya bostäder. Aktuella områden finns till exempel på Kronan, Munkebergs strand och Notviken, i Råneå och Antnäs. – Det är en styrka att vi har kommunal mark för nya bostäder. Det gör att

Hertsöheden, ett stenkast från: • Ormberget - Hertsölandets naturreservat med populära Hertsöträsket runt knuten. • Luleå industripark Hertsöfältet, framtidens industri som ska vara helt utbyggd 2030. • Ett helt nytt badhus ska byggas på Hertsön och stå klart inom några år. • Hertsö kolonilottsområde • Ridhus

M I N D E L AV L U L E Å

Framtidstro i Måttsund

M I N D E L AV L U L E Å

Byn Måttsund är omgiven av berg, hav och skog. Här ligger åkrarna sida vid sida med nybyggda villor. Här ska fler tomter bebyggas och här finns entreprenörer som sätter byn på Sverigekartan. Vårt Luleå träffade Erica Rosendahl och Britta Bergström som båda har valt Måttsund som utgångspunkt för sina drömmar. Text: Stina Engman / Foto: Peter Rosén

Om Måttsund var en växt? ”Det måste vara Måttsundsyrenen, som blommar vackert i violett om somrarna”, säger trädgårdsmästaren Erica Rosendahl.

Om Måttsund var en sång? ”Ain´t no mountain high enough måste det nog vara. Den sjunger jag ofta här, det måste väl vara för att jag är mitt emellan bergen”, säger musikern Britta Bergström.

M I N D E L AV L U L E Å

Växthuset var det första Erica byggde på gården för att snabbt komma igång med odlingen. Det är ett så kallat tunnelväxthus med tjock plast som utgör väggar och tak. Växthuset ger ett bra mikroklimat och förlänger säsongen.

i kör två mil söderut från Luleå längs Europaväg 4 innan vi svänger av i riktning mot Måttsundsbacken. Den populära slalombacken med radartornet på toppen är nog vad många förknippar med Måttsund. Men byn är såklart mycket mer. Vi passerar åkrar som påminner om att Måttsund tidigare var en jordbruksbygd. Än idag brukas några av åkrarna men de äldre bondgårdarna har fått sällskap av en omfattande villabebyggelse. Vi svänger av Måttsundsvägen, tar oss förbi byns skola och förskola och stannar till hos Erica Rosendahl. En hemvändande trädgårdsmästare som valde Måttsund för att ge plats för odlingsdrömmar och eget företag. Och som gärna vill bruka Måttsundsjorden igen. – Här hittade vi precis det vi sökte. Ett gammalt hus på en stor tomt i en växande by och vi har nära till förskola och skola, berättar Erica medan vi vandrar runt på gården. På den 4 500 kvadratmeter stora tomten ryms familjens hönshus, den gamla bagarstugan, odlingsbäddarna och det så kallade tunnelväxthuset som Erica byggt. Vid vårt besök i början av maj ligger ännu lite snö kvar på gården men i växthuset är det medelhavsklimat och plantorna frodas. – Under åren vi bodde i Stockholm arbetade jag som trädgårdsmästare. Men det skiljer sig en hel del att odla här, 100 mil norrut. Det är ett ständigt experiment, berättar Erica. Idag jobbar Erica halvtid på en handelsträdgård och resterande tid ägnar hon åt sitt eget företag. Hon driver Instagramkontot Skogsbrynets trädgård där följare får ta del av hennes vardag med odling i norr. I den gamla bagarstugan håller Erica kurser och workshops om allt ifrån hur du skapar bra odlingsjord till hur du binder en bukett med egenodlade snittblommor. Som utbildad florist driver Erica upp snittblommor på gården som hon säljer.

Odlingen av grönsaker är idag mest för eget bruk men i framtiden drömmer hon om att kunna nyttja gammal jordbruksmark i byn och utöka verksamheten. – Det finns ett behov för det här. Intresset för att handla närodlat och närproducerat är stort men det är inte så många som ägnar sig åt att odla till försäljning idag.

bruksfastigheten tom men lantgården har ägts av samma släkt i Måttsund under minst 500 år. Intill låg tidigare en affär vilket gjorde att Pärnösch var något av en centralpunkt i byn. Precis som skylten på den gamla butiksdörren säger så är dock butiken stängd, sedan 1969. Utanför hälsar vi på Kjell Olsson, som är mitt uppe i att klyva brasved, innan färden går vidare.

Det är inte bara Ericas verksamhet som ska utökas, det planeras även nya villatomter för att göra plats för fler i Måttsund. Kommunen har tagit fram en plan som gör det möjligt att bygga cirka 40 nya bostadshus i området Börtnäsheden, med utsikt över Lillviken och Börstskärsfjärden. Planen antogs av kommunfullmäktige den 26 april.

Vi tar oss hem till Britta Bergström, gävlebon som efter 25 år i Stockholm fick upp ögonen för Måttsund tack vare kärleken Janne. Britta bor alldeles intill skogen, med vacker vy över åkrar och ett av Måttsunds två berg, Öberget. När vi anländer kommer Britta och den svensk-finska lapphunden Alfons precis från en promenad.

Vi tar oss vidare i byn, förbi det gamla hemmanet Pärnösch. Idag står jord-

Britta är frilansande sångerska och musiker och för många ett bekant ansikte från tv-produktioner som

Nytt och gammalt i Måttsund. Nybyggare kan följa skyltens riktning. I området Börtnäsheden har kommunen nämligen tagit fram en plan som möjliggör cirka 40 nya bostadshus. Den gamla affären intill hemmanet Pärnösch påminner om Måttsunds historia. Butiken stängde 1969.

M I N D E L AV L U L E Å

I och med pandemin har även Britta ställt om till digitalt. I den egna studion håller hon, tillsammans med en gitarrist, digitala musikquizar för företag runt om i Sverige.

Byn Måttsund ligger vid havsviken mellan de två bergen – Öberget och Måttsundsberget. Idag bor här närmare 900 personer.

I Måttsund finns två småbåtshamnar, Måttsunds småbåtshamn och Skatabryggans småbåtshamn. Utanför det gamla hemmanet Pärnösch i byn får vi en pratstund med Kjell Olsson som står och klyver brasved.

M ÅT T S U N D I S I F F R O R Så mycket bättre och Melodifestivalen. Britta har kvar sin lägenhet i Stockholm men sedan 2013 är Måttsund hennes andra hem som hon alltmer utgår ifrån. Byn där hon kan ha ena foten i skogen och den andra i studion hon inrett i källaren. – Jag gillar verkligen Måttsund! Mycket har att göra med närheten till naturen; skogen, bergen och havet. Kombinationen med närheten till Luleå med allt var staden har att erbjuda uppskattar jag verkligen, säger hon och fortsätter: – Men mest gillar jag själva byn. Det är en fin gemenskap, nära mellan människor och det är trevlig att morsa på folk. Det kan bli långa promenader för mig och Alfons när vi stannar och pratar eller tar en kaffe med någon efter vägen. Att arbeta med Måttsund som utgångspunkt har fungerat bra för Britta Bergström. I den egna studion spelar hon in sig själv och skickar sedan insjungna körerna till diverse produktioner. Körerna i Tomas Ledin-filmen En del av mitt hjärta har spelats in i Måttsund, likaså vinjetten till Biggest loser. Vi avslutar Måttsundsbesöket i skogen bakom Brittas hus där hon gör upp en eld vid en liten eldstad. – Här sitter vi ofta, det är rofyllt. I Måttsund kan jag njuta av mina två passioner, musiken och skogen.

• 41,3 • 883

år medelålder invånare

• 1

förskola

• 1

skola f-6

• 2

småbåtshamnar

L U L E Å

K O M M U N

• 379

invånare pendlar ut till arbete, de flesta till Luleå.

Se och uppleva • Innerbodarna: Ta

grusvägen bakom Måttsund Restaurang och besök Fia-stugan i Innerbodarna, Måttsunds bäst bevarade och största fäbodvall.

• Öberget: Vandra

upp till Öbergets topp och se ut över havsvikarna. Öberget har två toppar som båda ligger cirka 80 meter över havet.

Måttsund

LULEÅ

• Måttsundsbacken: Populär

slalombacke som vintertid erbjuder tre nedfarter, varav en är mer riktad till de som gillar hopp, rails och puckelpist. Även en barnbacke med bandlift.

Varför heter det Måttsund? De första bosättarna kom troligtvis hit för omkring 7000 år sedan. En gammal sägen berättar att det kom tre bröder sjövägen till trakten. De tre hette Erik, Ante och Mats. De valde ut varsin boplats runt viken och så uppstod Eriksnäs, Antesnäs och Mattssund – nuvarande Ersnäs, Antnäs och Måttsund.

UPPSLAGET

Ännu en sommar som kommer påverkas av pandemin. Evenemang som till exempel Putte i parken har behövt ställas in och saker vi sett fram emot har tyvärr blivit tvungna att flyttas fram.

Redaktionens sommarguide – buss-edition

Men misströsta inte, sommaren kommer bli av ändå. Dessutom kryllar det av härliga platser i vårt närområde, lätt att nå, inte bara med bil, utan även till fots, med cykel eller bussen. Vi hoppas att smittläget lättar till sommaren. Följ de rådande rekommendationerna i alla lägen.

Text: Nina Aronsson Grafik: Joakim Höggren

Se kommunkartan för fler utflyktstips! 3

Allt från badplatser, grillplatser, vandringsleder och skyddad natur är inlagd i kartlager ”uppleva och göra”

225

KARTOR.LULEA.SE/KOMMUNKARTA

Ta bussen till stranden

Linje 3 Lulsundsbadet, Trolltjärn

Länsbuss 225 Rånepoolen 225

Linje 8 Niporna, Aronsbadet

Linje 9 Storsand

Linje 4 Lulviksbadet, Tjuvholmssundet

Ta bussen till grillplatsen 1

Linje 1 Hertsöträsk

UPPSLAGET

Låna utrustning:

14 20 29

Linje 1 Hertsöträsk

Ta bussen till naturen Linje 2 Ormberget 2

Linje 8 Fiske i Gäddviksströmmen 29

Fritidsbankens sommarverksamhet öppnar den 18/6 och pågår till den 17/8. Fritidsbanken lånar ut begagnad utrustning som är skänkt av allmänheten. Det kan vara allt från skridskor, hockeyklubbor och skidor till fotbollsskor, tennisracket eller ridhjälmar. www.lulea.se/uppleva --gora/idrott-ochmotion/fritidsbanken

Glöm inte: Allemansrätten www.naturvardsverket.se

Fler tips: Luleå turistcenter: www.visitlulea.se/ sv/turistinformation

Länsbuss 29 Bälingeberget

Viktigt! 14

Linje 9 Gammelstadsvikens naturreservat

Länsbuss 20 Fiske i Råneälven, Bondgården Bälinge Länsbuss 14 Fäbodaleden

Det är viktigt att vi alla följer folkhälsomyndighetens rekommendationer på de platser vi kommer till. Kommer du till en plats där det redan är mycket människor, försök välj en annan plats eller se till att hålla avstånd. På så sätt kan vi bidra till en minskad smittspridning och en ännu bättre sommar.

Ett sista tips:

Linje 2 Ormberget

Linje 4 Gammelstadsviken

Året 2021 är friluftsåret med tema Luften är fri. Det är en kampanj från Svenskt Friluftsliv med stöd av Naturvårdsverket. Alla sommarens månader har sina egna teman:

Linje 8 Bränneriudden

Juni: Äta ute Juli: Sova ute Aug: Jag har aldrig... Läs mer på: www.luftenarfri.nu www.svensktfriluftsliv.se

FOKUS

Stort fokus på hygien och skyddsutrustning.

– Det mesta har fungerat bra under året säger Allan Holmgren på Bergvikens vårdoch omsorgsboende som även var den första Luleåbon att få vaccin, här får han hjälp av undersköterskorna Carina Andersson och Emma Isaksson.

450 pandemidagar inom äldreomsorgen Ett okänt virus med ursprung i Kina slog i början av 2020 ned som en bomb i de stora kommunerna i södra Sverige. Äldre drabbades värst. Det blev också starten på det mest intensiva året någonsin inom äldreomsorgen i Luleå kommun. Text: Bo Henry Pettersson / Foto: Jennie Lind

– Det har varit en tuff period inom äldreomsorgen där allas fokus har varit att skydda de äldre och minska risken för att få in smitta i verksamheterna, säger Gabriella Sjöström, socialchef. Den första tiden bestod av stor oro med många frågor från äldre, anhöriga och personal. På dagliga avstämningsmöten informerade cheferna om läget i verksamheterna, nya rutiner upprättades och frågor besvarades. – Vi införde tidigt besöksförbud på våra äldreboenden, ett svårt men nödvändigt beslut eftersom det fanns smitta i samhället, säger Gabriella. Våren innebar ett mycket snabbt förändringsarbete med att införa helt nya arbetssätt för att skydda de äldre.

Det säkerställdes att all personal kunde ta på och av skyddsutrustning på korrekt sätt för att inte sprida smitta. Inom kort byggde socialförvaltningen upp ett eget lager med skyddsutrustning och ett provtagningsteam för att snabbt kunna få provsvar på de med symtom. En covid-avdelning inrättades på ett korttidsboende för att förhindra smittspridning. Ända sedan pandemin bröt ut har socialförvaltningen anpassat arbetssättet löpande utifrån myndigheternas rekommendationer och all personal har visat stor flexibilitet inför det nya. När den andra vågen svepte in under hösten drabbades två av dåvarande 21 boende extra hårt, dessutom steg

sjukfrånvaron kraftigt vilket orsakade stora problem med bemanning. Inom hemtjänsten var det lugnare trots bemanningsproblem även där. Glädjande nog klarade sig åtta äldreboenden helt från att få in smitta. – Under hösten var vi bättre förberedda, vi hade rutiner på plats och nya arbetssätt som gjorde att vi alla kände oss mer trygga, säger Gabriella. Idag har hoppet återvänt och de allra flesta äldre är fullt vaccinerade. Men det går inte att släppa garden ännu även om framtiden ser ljusare ut. – Alla medarbetare har gjort ett fantastiskt jobb under den här svåra tiden och äldre samt anhöriga har visat stor förståelse, säger Gabriella Sjöström.

Allas fokus har varit att skydda de äldre och minska risken för att få in smitta i verksamheterna. Gabriella Sjöström, socialchef

A K T U E L LT

Drömmen kan bli verklighet Att flytta till landsbygden och renovera ett gammalt hus är något som många drömmer om. Men det är tyvärr inte så enkelt. Trots att många fastigheter i byarna står öde kommer endast ett fåtal ut på bostadsmarknaden. Ett samarbetsprojekt mellan Luleå och Bodens kommun ska förhoppningsvis ändra på det. Målet är ökad inflyttning till byarna.

e älv

Ödehus inventeras längs Råneå och Vitå älvdalar. Rosafärgat inom Bodens kommun och lilafärgat inom Luleå kommun.

Marja-Leena Tallus Johansson (t v), och Jenny Engström inventerar ödehus, här i Södra Prästholm.

Text: Karin Kemi / Foto: Susanne Lindholm

I projektet ”Växa tillsammans” kartlägger Luleå och Bodens kommun obebodda fastigheter. I förlängningen hoppas man få ut fler hus på landsbygden till försäljningen. Marja-Leena Tallus Johansson är utvecklare på Råneå Medborgarkontor, och jobbar med projektet. – Det finns ett ökat intresse av att bo på landsbygden. Tyvärr måste många ge upp den drömmen på grund av att det inte finns några bostäder till försäljning, säger hon. Drömmen om ett liv på landsbygden är ofta förknippad med renovering av gamla hus. En växande trend som på senare år fått stort utrymme i media, exempelvis i tv-program om byggnadsvård. – Många ser bevarandet av gamla hus som en kulturgärning. Även ur miljösynpunkt är det klokt att återbruka istället för att bygga nytt, säger Jenny Engström, verksamhetsledare för den ekonomiska föreningen Råek i Gunnarsbyn, Bodens kommun.

Projektet genomför en inventering av ödehus inom Råneå och Vitå älvdalar fram till sommaren 2021. Med ledning av kommunernas fastighetsuppgifter åker Jenny Engström och Marja-Leena Tallus Johansson runt och tittar på hus. – Vi gör våra bedömningar på avstånd, utan att inkräkta. Till exempel vilka fastigheter som skulle kunna vara aktuella för försäljning eller uthyrning och om de verkligen står öde. Hittills har vi konstaterat ett hundratal tänkbara objekt, säger Marja-Leena Tallus Johansson.

Marja-Leena Tallus Johansson tror att orsaken till att husen inte går till försäljning kan variera. Exempelvis känslomässiga skäl, eller att det inte kostar ägaren så mycket att låta husen stå tomma. En lång och kostsam avstyckningsprocess, delning av fastigheten, kan också vara avskräckande. – All försäljning kommer att ske frivilligt. Men vi hoppas kunna ge den där lilla knuffen i rätt riktning för att få fler att sälja, medan husen fortfarande är beboeliga, säger hon.

När inventeringen är avslutat kommer ägarna till lämpliga hus att bli kontaktade. – Vår roll är inte att agera bostadsmäklare. Däremot kommer vi att uppmuntra till försäljning. Vi jobbar för en växande landsbygd och ser gärna en ökad inflyttning av främst barnfamiljer, säger Jenny Engström.

LÄSTIPS

Det finns även planer på samarbete mellan kommunerna, Lantmäteriet, banker, mäklare och fastighetsägare.

Facebook-grupp: Jag räddade ett ödehus Samarbete mellan Pajala och Övertorneå kommun: hejhemby.com

FOKUS

Att gasa och bromsa – för ett hållbart Luleå

Luleå kommun är mitt inne i ett arbete att ställa om och anpassa verksamheterna för att klara av en snar framtid med mindre resurser. En framtid där kommunen växer, minskar sin klimatpåverkan och levererar välfärd och service i nationell framkant. Låter som ett omöjligt uppdrag? Det är inte lätt, men fullt möjligt. Vårt Luleå visar hur kommunen använder Luleåbornas skattepengar i omställningsarbetet. Text: Katja Güth Laitila / Grafik: Joakim Höggren

Så har vi använt pengarna under 2020

Så ska vi jobba Mycket går att göra enklare och smartare med hjälp av teknik och bättre sätt att arbeta tillsammans.

355

miljoner

605 miljoner investerade kommunen i exempelvis en ny räddningsstation, en ny förskola, nya vattenoch avloppsledningar samt ny LED-belysning efter vägarna.

444

nya Luleåbor Luleå växte med 444 nya Luleåbor, vilket ger ökade skatteintäkter.

Resultat på 355 miljoner kronor (varav 147 mkr var tillfälliga tillskott från staten). Coronapandemin har präglat alla verksamheter och kommer även göra det framöver med bland annat ökat arbetslöshet och psykisk ohälsa. Det starka resultatet från 2020 ger oss utrymme att ställa om och anpassa verksamheterna. Varför behövs det? Det är demografiska utmaningar (allt fler äldre, men mindre i arbetsför ålder), Luleå behöver minska sitt klimatavtryck. Luleåborna ska vara nöjda med kommunens service, skola, vård och omsorg.

FOKUS

samtidigt Så tänker vi de kommande tre åren

Kommunen har intäkter av skatter och statsbidrag på ungefär fem miljarder kronor. För att även i fortsättningen har råd med att bygga nytt och underhålla befintlig infrastruktur utan att belasta kommande generationer med höga skulder behöver resultatet ligga på minst 100 miljoner kronor plus per år. För att nå dit ska nästan hela kommunen effektivisera med en procent, med undantag för räddningstjänst, skolan (ska effektivisera 7 mkr under perioden) och stadsbyggnadsförvaltningen (ska sänka kostnader med en 1 mkr årligen).

Vi planerar att investera för sammanlagt 1,3 miljarder kronor under de kommande tre åren. Utöver det 837 miljoner kronor för fortsatt utbyggt vatten och avlopp. Det betyder att vi behöver låna ca 500 miljoner kronor under 2022–2024.

Tre exempel: När vi ser över inköpsprocessen (Luleå kommun köper årligen in varor för 1,5 miljard kronor). Genom att samordna upphandlingar för varor och entreprenader ännu bättre beräknas vi kunna spara ungefär 40–50 miljoner kr per år.

Genom att hemtjänsten använder digitala nycklar som går att programmera istället för fysiska får vi en tryggare och säkrare hantering. Om någon brukare larmar kan personalen snabbt vara framme utan att behöva hämta nyckeln först. Livsmedel till alla skolkök beställs digitalt. 95 procent av alla ca 27 000 fakturor per år kontrolleras automatiskt. Det blir mindre administration och krångel, kockarna kan ägna mer tid till att laga mat.

För att öka intäkterna planerar kommunen för nya arbetsplatser och att växa med minst 400 nya Luleåbor årligen. Det ger nya impulser till utveckling och ökade skatteintäkter.

Klimatavtrycket då? Ja, vi är redan på väg! Utsläppen från de kommunanställdas resor i tjänsten minskar. Fler digitala möten, bättre resplanering, fler tjänstecyklar, gas- och elbilar är på gång. Vi fortsätter att servera fler vegetariska måltider och minska matsvinnet samt byta till LED-belysning. Vi kommer att spara energi till kommunens lokaler.

Nu måste alla hjälpas åt, ensam är inte längre stark. Cykla, promenera, åk buss, återanvänd, handla lokalt och ta hand om varandra. Alla insatser ger effekt och bidrar.

Tillsammans skapar vi ett attraktivt, hållbart Luleå med Sveriges bästa service. Och plats för minst 100 000 Luleåbor!

INBLICKEN

Fakta: Håll Sverige Rent: En ideell organisation som grundades 1983 av Naturvårdsverket och Returpack. De arbetar brett mot skräpet genom att samla kunskap, ta fram konkreta verktyg för kommuner, skolor och företag och genom att ge människor möjlighet att engagera sig mot skräpet. www.hsr.se Kusträddarna: Arrangerar skräpplockardagar varje år: www.kustraddarna.hsr.se

En daglig kamp mot skräpet

Skräponad: Promenad kombinerat med skräpplockning. Ploggning: Joggning kombinerat med skräpplockning.

När Barbro Larsson och maken Per går på promenad har de alltid en sopsäck med sig. Syftet är att förena nytta med nöje; att plocka skräp på promenad, så kallad skräponad. En folkrörelse som växer och engagerar. Text: Karin Kemi / Foto: Susanne Lindholm

Över 750 000 deltagare plockade skräp i år, nästan 40 000 fler än förra året, konstaterade föreningen Håll Sverige Rent efter vårens kampanj. Under Kusträddarnas skräpplockardag den 8 maj deltog 54 774. Luleå kommun hade då flest deltagare i länet, sett till antal invånare. För paret Larsson startade engagemanget förra året under en stugvistelse på campingen i Karlsvik. Där ägnade de flera dagar åt att rensa upp i området. Det gav mersmak, och nu har de gjort sin skräponad till en daglig rutin. – Det känns bra att kunna göra något för miljön. Vi brukar säga att man ska tänka globalt och agera lokalt, säger Barbro Larsson. Paret bor på Mjölkudden och promenaderna går längs gång- och cykelvägar. Bland annat till bostadsområdet Tuna eller mot Mjölkuddsberget, förbi Mjölkuddsrondellen. Där finns några snabbmatsrestauranger, och det märks tydligt på skräpskörden.

– Det slängs enormt mycket snabbmatsförpackningar i området. Vi har försökt få restaurangägarna att uppmuntra sina kunder att slänga förpackningarna i soptunnorna istället för i naturen, berättar Barbro Larsson.

Larssons är nöjda över hur fint det blivit kring Tuna. Allt arbete verkar ge resultat. Till och med vid busshållplatserna, där det ofta samlas mycket skräp, ser det snyggt ut.

Per Larsson håller med om det gamla talesättet ”det som göms i snö, kommer upp i tö”. Efter vintern kan det ligga högar av sopor som blottas i vårsolen. Då kan säcken bli extra tung att bära. – Det händer att vi måste gå två svängar vissa dagar för att det är så mycket, säger han.

De får ibland kommentarer av andra när de går sina rundor. Mestadels positiva och uppmuntrande. En del ger också uttryck för sitt dåliga samvete, vilket Per Larsson tycker är synd: – Man behöver inte ha dåligt samvete för att man inte gör som vi. Att inte skräpa ner är ju också att bidra, säger han.

Det upplockade skräpet lämnar de på miljöstationen vid Mjölkuddsrondellen. De tycker att det är dålig ordning där, och de riktar kritik till både ansvariga och medborgare. – Det ligger gamla kringströdda sopor och sorteringen fungera dåligt. Folk slänger hur som helst, säger Barbro Larsson.

Bakom parets engagemang finns insikten om att vi alla ansvarar för utemiljön, vårt gemensamma vardagsrum. Men också funderingar på vad vi lämnar efter oss till kommande generationer. Barbro och Per Larsson tänker på sina barnbarn: – Vi vill inte att de ska behöva ta över en nedskräpad värld.

A K T U E L LT

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

NIEMISEL

Området där enskilda avlopp inventeras under 2021 !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! !

Snöberget

! !

! ! ! ! ! !

! !

! ! !

! !

För tillsynsbesöket tar Luleå kommun ut en avgift som är på 1 107 kronor per timme. Normalt tar arbetet cirka två till tre timmar per fastighet.

Berörda fastighetsägare har fått ett brev där de uppmanas att skicka in en deklaration om avloppet, därefter kommer miljöinspektörerna ut för en kontroll. De kollar hur anläggningen är utformad och fungerar. Orenat avloppsvattnet kan leta sig ned i grundvattnet som vi sedan använder som dricksvatten. Upptäcks brister i anläggningen

uppmanas fastighetsägaren att rätta till bristerna. Vid allvarliga brister förbjuds anläggningen och fastighetsägaren får några år på sig att anlägga en ny rening. – Vi gör alltid en helhetsbedömning och tar med flera aspekter i vårt beslut. En anläggnings ålder kan påverka reningsförmågan och är en del av bedömningen. Den renande funktionen kan försämras redan efter 10–15 år och avtar med tiden. Vi kommer inte att förbjuda avloppsanläggningar enbart för att de är gamla, säger Johan Eriksson, miljöinspektör vid Luleå kommun.

Kommunen följer inventeringsplanen för enskilda avlopp som sträcker sig över tio år, från 2019 till 2028. Alla enskilda avlopp i kommunen ska inventeras områdesvis under den tiden på året när det är barmark. Närmast på tur står Råne älvdal (2019–2023), Persöfjärden (2023–2025) samt Vitådalen (2026–2028). Prioriteringen har kommunen bland annat gjort utifrån viktiga naturskyddsvärden.

Text: Anita Sundberg / Foto: Susanne Lindholm

Under 2021 fortsätter kommunen inventeringen av enskilda avlopp. Målet är att inga onödiga utsläpp hamnar i naturen och förorenar våra vattendrag. Årets inventeringsområde omfattar Råne älvdal från Orrbyn till kommungränsen norr om Niemisel.

Enskilda avlopp i fokus

Johan Eriksson är en av kommunens miljöinspektörer som kollar om enskilda avlopp håller måttet.

– Avgiften tas ut eftersom arbetet med tillsynen inte är skattefinansierad. Det går att jämföra med avgifterna för kommunalt vatten och avlopp eller för att söka bygglov. Det är den som berörs av arbetet som står för kostnaden, förklarar Johan Eriksson. Luleå kommun har en VA-rådgivning som hjälper fastighetsägare med att få koll på sitt avlopp och hitta en lämplig lösning för att åtgärda bristande avlopp. FAKTA

VA-rådgivningen är gratis och teknikneutral och kan nås på va-radgivning@lulea.se eller 0920-45 30 00. Det går även bra att kontakta VA-rådgivningen på meänkieli och finska.

R E K O M M E N D E R AT

BOKTIPS

Så får du en snällare sommar med familjen Sommaren är en härlig tid att vara ledig och umgås på, men kan också innebära påfrestningar av olika slag. Här kommer några tips som kan underlätta. Prata om vilka behov, förväntningar och önskemål var och en har inför sommaren och semestern. Planera ledigheten gemensamt och låt barnen vara delaktiga. Lyssna till varandras behov. Vad tycker ni om att göra tillsammans? Planera tid för egen tid, familjen behöver inte vara tillsammans hela tiden. Var realistisk – vad är möjligt att hinna med? Det enkla är ofta det roliga, att ha det bra tillsammans behöver inte betyda dyra resor eller aktiviteter. Var också tydlig med vad som inte önskas – kanske finns både bra och dåliga erfarenheter från tidigare somrar?

Den första frosten Anna Kuru, Modernista 2020 Anna Kuru gick en kurs i Kreativt skrivande på LTU – och den kursen blev inledningen till att den här läsvärda spänningsromanen kom till. Boken utspelar sig i trakten kring Kiruna och de fina miljöbeskrivningarna gör att du ”är där”. Allis är bilmekaniker och efter en traumatisk händelse tar hon långledigt och hyr en avlägset belägen sommarstuga. Hon räknar inte med att träffa på några människor, men det gör hon... En liten katt vid namn Musse får stor betydelse. Första delen i en trilogi och ingenting för dig som är räddhågsen.

Behöver du och din familj lite extra stöd i sommar kan ni kontakta: • Föräldrasupporten på 0920-45 45 20 eller via e-post foraldrasupporten@lulea.se • Familjerådgivningen på 0920-45 43 90, telefontid 8.30-10, eller via epost familjeradgivningen @soc.lulea.se Vi är på plats alla vardagar utom vecka 30.

Fira 400-åringen i september Notera gärna den 26 september i din almanacka, för då planerar vi att fira den stora jubileumsdagen, om smittläget tillåter, vilket vi verkligen hoppas. Detta händer: Hermelinsparken: Tårtkalas, aktiviteter för barn i samarbete med VildaKidz, gycklarskola, käpphästrally, konstutställning, historisk tipspromenad. Fem träd planteras, ett för varje hundra år och ett för framtiden. Stadsparken: Sång och musik och så ett eller annat tal på den nya scenen i den nyrustade parken. Läs mer om aktiviteterna kring Luleås jubileum på www.lulea.se/400

Kryssningståg Jan Bergsten, Trafik-Nostalgiska förlaget 2020 Här kan man verkligen konstatera att det var bättre förr! Jan Bergsten har gjort en välgärning som skriver om de så kallade Tåghemmen. De förekom både på sommaren och på vintern, i stora delar av Sverige. Resenärerna hade bland annat tillgång till bordsservering och duschar. Många foton gör att vi som inte var med kan få en föreställning om hur (roligt) det var ombord. I slutet av boken ser vi att det finns hopp för nya tåghem i framtiden.

Agneta Krohn Strömshed Vill du läsa fler boktips? Följ @bibbloagneta på instagram.

A K T U E L LT

KALENDARIUM

Fler tips på www.visitlulea.se

GODA RÅD

Samtliga aktiviteter i kalendariet kan komma att förändras beroende på rådande rekommendationer. Vi reserverar oss för ändringar, kolla gärna på hemsidan om aktiviteten blir av.

Södra hamnplan sommar Södra hamnplan förvandlas till en mötesplats dit alla är välkomna. Här kommer det finnas aktiviteter, mat-och fikaförsäljning och solstolar för avkoppling. 17 jun – 16 aug

Summer Vibe Barn och vuxna är välkomna att delta i sommarlovsaktiviteter som dans, bokläsning, basket och musik eller bara allmänt skönt häng. Allt är gratis och till för att skapa ett roligt och meningsfullt sommarlov. Hertsön V 24–26

Porsön V 27–29

Aronsbadet och Rånepoolen Utomhus bad på Örnästet och i Råneå. Båda baden har 25 meters bassänger, rutschbana, barnpooler och kiosk. 24 maj

Mattias Alkberg Först var det tänkt att Mattias Alkberg skulle kliva upp på scenen i Kulturens hus den 1 oktober förra året, redo att presentera material från sin då senaste skiva, Bodensia. Albumet, Alkbergs första soloskiva på tre år, blev en succé som slog knock på kritikerkåren. Sen kom corona och turnén fick flyttas fram två gånger. Resultatet blir nu en helt ny turné med nytt material. Tid: 19:30 Plats: Lilla salen, Kulturens hus Länk till anmälan: www.kulturenshus. com/evenemang/mattias-alkberg 10 sept

Ett bloss för Bodil Malmsten Bodil Malmsten är en av Sveriges mest lästa och älskade författare. Enormt saknad sedan hon gick bort för fem år sedan. Nu ger kritikerrosade Ellen Sundberg texterna nytt liv i en förställning och på ett album. Två begåvningar från samma lilla by, Bjärme, förenade i ”Ett bloss för Bodil Malmsten”. Ellen Sundberg har producerat albumet tillsammans med Jonatan Lundberg, f.d Luleåbon som är aktuell som producent på Jakob Hellmans comebackalbum “Äntligen borta”. Tid: 18:00 Plats: Kulturens hus, Lilla salen 3 okt

Friluftsmuseet Hägnan Friluftsmuseet Hägnan förmedlar det norrbottniska kustlandets kulturarv. Under sommaren finns ett rikt och varierat utbud med aktiviteter och händelser för alla åldrar. Kolla på hagnan.se vilka som är aktuella. 12 jun – 22 aug

T I P S A O S S ! Många evenemang är

inställda. Vad gör du under tiden? Vilka platser inom kommunen är dina smultronställen? Tipsa oss gärna via vartlulea@ lulea.se så vi kan dela med oss till alla.

Vett och etikett i trafiken Att vi kör bil på höger sida vet de flesta. Men när vi går och cyklar hur gör vi då? Detta ska Helena Lindvall, projektledare för hållbart resande på Luleå kommun, försöka reda ut. Vad ska jag tänka på som cyklist? Om det saknas cykelbana får bara barn under åtta år cykla på trottoaren. Du som är äldre ska cykla på vägen tillsammans med biltrafiken. För att underlätta för dina medtrafikanter är det bra om du visar tecken när du svänger eller stannar. Vad ska jag tänka på som bilist? Var medveten om att du delar utrymmet med cyklister och fotgängare. Det är då viktigt att du håller ut vid omkörning och att du är uppmärksam på att cyklisten kan stöta på hinder som gör att hen snabbt behöver ytterligare yta av körbanan. Vad ska jag tänka på när jag går? De flesta av Luleås gång- och cykelvägar är inte separerade, därför kan du behöva samsas om utrymmet med cyklister. Kom ihåg att du går på vänster sida och cyklar på höger sida. För samtliga gäller det att visa hänsyn i trafiken, först då blir den trygg och säker. Läs mer: L till Å – Hållbart resande lulea.se/samhalle--gator

HISTORIEN

Trädgårdsmästare P.O. Blomqvist t.v. beundrar den länge efterlängtade blomman Daturan tillsammans med Arne Wikberg, som lyckades med att framdriva den.

Besök det historiska bildarkivet på webben: bildinternet. lulea.se

Trädgårdsarbetare Emil Karlsson, Gammelstad, arbetare i gamla växthusen vid Kallkällan.

En trädgård för staden Från stadsträdgården i centrum till kommunens växthus i Björsbyn: odlingarna i Luleå har en över 200 år gammal historia. Allt började med Luleås första stadsträdgård under 1800-talet som anlades där gymnasiebyns bibliotek och matsal ligger idag. Text: Anita Sundberg / Foto: Luleå stadsarkiv

Stadsledningen hade köpt in marken där för att anlägga en av de första allmänna stadsträdgårdar som skulle vara öppen för alla att besöka.

säljer bland annat blomsterfrön, gurkor, pepparrot, dahlior med mera. På hösten annonseras det om potatis, grönsaker och äpplen.

Året är 1864 och Petter Almgren anställs som Luleås första stadsträdgårdsmästare. Parken anläggs enligt då rådande mode i engelsk stil med vindlande, romantiska gångar. I anslutning till parken finns även en plantskoleverksamhet som ligger där Trädgårdsgatan är idag. Tanken är att stadsträdgårdsmästaren skulle tjäna sitt uppehälle från trädgården men eftersom parken är under uppbyggande beslutar ledningen om ett årsarvode på 200 kronor. Arbetet går trögt och 1866 slutar stadsträdgårdsmästaren efter att inte fått gehör för en löneförhöjning. Han har tydligen försökt att få det gå runt: Det vittnar en tidningsannons i Kuriren om, där han

Det är först tio år senare, år 1876, med den nye stadsträdgårdsmästaren Erik Wilhelm Lindqvist som arbetet tar fart igen och parken flyttas till nuvarande Hermelinsparken. Tidvis sköter även Norrbottens Trädgårdsförening och lokala företagare stadens planteringar. 1908 anställs stadsträdgårdsmästare Frans Oskar Blomqvist och sedan även

hans son Per O Blomqvist. De är ägare till Kallkällans handelsträdgård som Luleå stad köper upp 1948 och driver verksamheten vidare fram till 1954 då stadsträdgården slås samman med den kommunala parkförvaltningen. Lokalerna och växthusen på Kallkällan är gamla och i dåligt skick. Samtidigt växer Bergvikens bostadsområde och behöver mer mark. 1961 kommer beslutet att flytta stadsträdgården och flyttlasset går till Yttervikens industriområde bredvid det som heter Porsögården, en försöksgård för spannmålsodling. Trettio år senare behöver Scania utöka sin verksamhet i industriområdet på Ytterviken och det är dags att flytta igen. Men den här gången blir sista gången. Sedan 30 år finns stadsträdgården i Björsbyn. Där driver parkavdelningen på 2 300 kvadratmeter växthusyta årligen upp nästan 70 000 plantor som planteras ut i hela kommunen.

KÄLLA:

Stadsarkivet, Luleå kommun Stadsarkivets årsbok 2006, Stadsträdgården i Luleå, PDF

Fler nyheter på vartlulea.se