Vårt Luleå / nr 1 / 2022 by Luleå kommun

vårt

En tidning från Luleå kommun. Nr 1 • 2022

Reportaget:

Äta ute

Så underlättar kommunen för utelivet

Årets landsbygdsprojekt: Brändön och Örarna

För ett bättre företagsklimat

Det goda, gröna och smarta Luleå

A K T U E L LT

F R Å N VÅ R A K A N A L E R

Fuck Covid!

SPELAR ROLL. LULEÅ KOMMUNS LINKEDIN-KONTO bjuder på

Livet i limbo Ja, de senaste två åren har känts som att leva i något slags limbo. I ett ingenmansland mitt emellan destinationerna Hopp och Förtvivlan och coronapandemin som enväldig härskare. Om någon hade sagt i februari 2020 att vi skulle jobba hemma i flera år, ställa in allt vad firande heter och inte få krama våra nära och kära – då hade jag nog, efter att ha ifrågasatt det å det grövsta, deppat ihop helt. Men nu har vi verkligen levt detta liv i limbo. Vi har ställt in, lagt ner, sett ljuset, öppnat upp och stängt ner igen. ”Snart min son, får du krama mormor igen”. ”Nästa år får du ha kalas”. ”Bröllopsfesten tar vi lite senare bara.” Och jag tror att det är just det där ljuset, hoppet som tänds mellan nedstängningarna och uppskjutningarna, som gjort att jag inte brutit samman helt. Hoppet har gett mig andan åter, tänt gnistan igen och gett energi som tagit mig igenom nästa fas av förtvivlan. Så, jag får helt enkelt tacka limbo-livet för att mitt psyke är så pass intakt som det ändå är. Nu är hoppets tid här på riktigt. Restriktionerna är släppta (i alla fall i skrivande stund) och vårvintern hägrar i Luleå. Årstidernas årstid som bjuder på ett buffébord av uteaktiviteter. Nu ska vi njuta av den friska luften, smittornas kryptonit. Låt isbanan fyllas med glada Luleåbor, grillplatserna dofta eld och falukorv, låt promenaderna bli många och långa och låt takdroppet flöda. Nu är det tid att samla energi och ladda för vad som komma skall. Kanske blir hösten som höstar var förr eller så fortsätter limbolivet. Oavsett vilket så ska jag vara rustad, med både energi och påfyllt hopp.

Stina Engman skribent

lediga jobb (och det är många!) och nyheter från verksamheterna. Följ även du @luleakommun på LinkedIn.

FLYTTA TILL LULEÅ (FLYTTATILLLULEA.SE)

Är adressen för alla som går i flytt-tankar. Du kanske har en släkting eller kompis som skulle behöva ta sig titt på flyttatilllulea.se?

VILL DU HA SUPERFINA LULEÅBILDER I DITT INSTAFLÖDE?

Följ @visitlulea och känn dig som en turist i din egen kommun. Det är verkligen så här vackert i Luleå!

Omslagsbilden Patrik Ekman är arbetsmarknadskonsult med stort friluftsintresse. Vi följde med när han bjöd sina medarbetare på lunch i Hertsöträsket, på en av grillplatserna de själva är med och sköter om. Läs reportaget på sid 10–11. Omslagsfoto: Tomas Bergman.

vårt ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet. Redaktör och ansvarig utgivare: Katja Güth Laitila. Grafisk form: Joakim Höggren. Upplaga: 41 100 ex. Tryck: Tryck i Norrbotten Adress: Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå. Tfn: 0920-45 30 00. E-post: kommunikation@lulea.se

A K T U E L LT

N O T I S E R O C H B L A N D AT

18 juni …är dagen för 400-årstårtkalaset. Precis som många andra kommuner som fyllde jämnt under coronapandemin fick Luleå kommun flytta fram det planerade tårtkalaset. Kommuninvånarna är därför inbjudna till jubileumstårta lördagen den 18 juni 2022 i Stadsparken. Dagen bjuder även på familjeaktiviteter, uppträdanden på scenen och förhoppningsvis sol. Mer information kommer, bland annat i nästa nummer av Vårt Luleå.

94%

… av de Luleåbor som svarade på SCB:s medborgarundersökning 2021 tycker att kommunen är en mycket eller ganska bra plats att bo och leva på. 79 procent tycker att kommunen sköter sina verksamheter på ett mycket eller ganska bra sätt. 68 procent kan rekommendera andra som inte bor i kommunen att flytta hit. 13 procent upplever att man har mycket eller ganska stora möjligheter till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter. Det är några av resultaten från SCB:s medborgarundersökning år 2021. Mer om resultaten finns på vartlulea.se

318

…nya Luleåbor under 2021 enligt SCB:s befolkningsstatistik. Gruppen unga kvinnor har ökat för tredje året i råd. Luleå har nu 78 867 invånare.

Följ Luleås kanaler! facebook.com/luleakommun instagram.com/luleakommun youtube.com/luleasweden

Vi finns även på vartlulea.se

Äldresupporten hjälper dig Känner du dig ensam? Kanske vill du ha mer socialt umgänge men vet inte riktigt hur du ska göra? Hör av dig till oss på Äldresupporten. Vi kan erbjuda ”må-bra samtal” där vi pratar om din situation och tillsammans försöker hitta lämpliga sociala och hälsofrämjande aktiviteter som kan passa just dig. Du når oss via kundcenter 0920-45 30 00 eller aldresupporten@lulea.se. Läs mer på www.lulea.se/aldresupporten

Lämna gärna avtryck Gångtävlingen #engångföralla är inne i en ny period. Under mars månad uppmanas invånare i Luleå, Boden, Kalix och Älvsbyn att tävla mot varandra om vilken by eller stadsdel som går mest och vilken kommun som är bäst. Varje steg räknas, visst går du med? Tävlingen pågår 1 mars – 3 april. Anmälan via www.tappa.se/engangforalla Häng med på aktivitetsutmaningen #engångföralla! (tappa.se)

Vill du jobba som röstmottagare i valet? Söndag den 11 september 2022 är det val till riksdagen, kommunfullmäktige och regionfullmäktige. Luleå kommun söker personer som vill jobba i kommunens 49 vallokaler med att ta emot väljarnas röster. Arbetet innebär att hålla god ordning bland valsedlarna i lokalen, lämna information till väljare och ta emot deras röster. Lokalerna är öppna klockan 8–20 och bemannas med två arbetslag som jobbar i skift. Därefter fortsätter arbetet med att räkna rösterna. Du behöver därför kunna arbeta även sent på valnatten. Du måste vara minst 18 år, ha ett gott bemötande samt vara noggrann och ansvarsfull. Alla röstmottagare kommer att få utbildning i hur arbetet går till. Mer information och intresseanmälan här: www.lulea.jobbaival.se

Arbete för bygden prisas Brändön-Örarnas byautvecklingsförening utsågs till Årets landsbygdsprojekt för arbetet med att återställa bygdens bagarstuga. Tillsammans med andra föreningar har man flyttat byggnaden till en central plats i byn och varsamt återskapat bagarstugan till en mötesplats. Läs mer om de livliga byarna Brändön-Örarna på sid 6–9.

Årets trygghets- och folkhälsoinsats… …tilldelades Shahnaz Rasoul för hennes arbete med nyanlända i Luleå. Ur motiveringen: Shahnaz ordnar aktiviteter för både unga och vuxna för att skapa gemenskap, en lustfylld fritid och goda hälsovanor. Shahnaz är mycket engagerad och lever som hon lär. Att dela glädje med andra är viktigt för henne. Shahnaz Rasouls ideella arbete är ett gott exempel på ett brett folkhälsoarbete.

P O R T R ÄT T E T

”Man blir lättare frisk om man äter bra” Linnéa Johansson har precis börjat sitt arbete som måltidsutvecklare vid socialförvaltningen. Till hennes uppgifter hör att ständigt utveckla och förbättra maten inom äldreomsorgen. Text: Katja Güth Laitila / Foto: Susanne Lindholm

Vad jobbar du med? – Jag ska jobba strategiskt med måltidsfrågor som rör omsorgen. Jag har en övergripande och sammankallande roll. Dels är jag inblandad i livsmedelsupphandlingen, dels så ska jag jobba med måltidsombuden. Jag sitter också med i kost-och servicenämnden som är en gemensam nämnd mellan Luleå och Piteå kommun. Vad ska du ta itu med först? – Ganska snabbt ska jag börja med att besöka verksamheterna, prata med enhetschefer, dessutom besöka köket i Öjebyn, om nu läget tillåter det. Min uppgift blir också att försöka inspirera till lite nya saker och mer variation. Och så har vi uppdraget att mäta och minska svinnet, så mycket mat som möjligt ska ju ätas upp. Får ni många synpunkter på maten? – Det är faktiskt ganska lite, generellt verkar folk nöjda. Det gjordes en

enkätundersökning på vård- och omsorgsboenden i fjol och det visade sig att de flesta är nöjda med maten. Under året kommer vi även skicka ut en enkät till äldre med hemtjänst. Varför är bra måltider så viktigt? – Är man sjuk är det lättare att bli frisk om man äter bra, för många kan det vara höjdpunkten på dagen och då ska vi se till att det är så bra som möjligt. Bra måltider handlar också om uppläggning, dukning, en lugn miljö och att det finns personal som har tid att sitta med brukarna och äta, det är mycket som spelar in utöver själva maten. Vad ser du mest fram emot? – Jag ser mest fram emot att jobba ihop med personal på boenden och i hemtjänsten. Det finns jättemycket att göra för att utveckla maten till våra äldre. Och så vill jag lyfta goda exempel på allt som redan görs.

Linnéa Johansson Yrke: måltidsutvecklare Ålder: 27 Intressen: Matlagning, vara ute i naturen Det bästa med Luleå: Det är nära till allt, familj, vänner och naturen.

Har du ett exempel på det? – Jättemånga avdelningar lagar fina mellanmål och de äldre kan vara med och förbereda sallad och tillbehör, men också duka. På avdelningarna tillagas sallad, ris och potatis till maten som kommer från köket i Öjebyn. Varför valde du Luleå? – Jag är kalixbo från början, och har alltid känt att jag vill landa i Norrbotten. Jag hade inte fixat att bo i en storstad, där trivs jag inte alls, närheten till naturen är jättehärligt. – Jobbet tyckte jag var superspännande. Det är inspirerande att arbeta med offentliga måltider eftersom det är en fråga som engagerar och påverkar många. Och sen har jag ju min pojkvän här, så det känns jättebra!

Följ gärna @aldreilulea på instagram när du vill få en inblick i vardagen på Luleås äldreboenden.

FOKUS

Det goda, gröna och smarta Luleå Strålkastarljuset riktas just nu på Luleå som är navet i den stora omställningen till ett fossilfritt samhälle. Flera stora etableringar behöver personal och det stora behovet av arbetskraft gör att kommunen behöver växa till minst 100 000 invånare år 2040. Vårt Luleå pratade med kommundirektören Anna Lindh Wikblad om hur det ska gå till. Intervju: Katja Güth Laitila / Grafik: Joakim Höggren

Varför ska Luleå växa till 100 000 invånare? – En del är att väldigt många går i pension under de kommande åren.* Det betyder att andra behöver ta de jobben. Sen har vi industrins gröna omställning där väldigt många företag ser att Norrbotten och Luleå är det bästa stället att etablera sig på. Det innebär enormt många fler arbetstillfällen som vi behöver hitta människor till. Den gröna omställningen, vad går den ut på? – Den handlar egentligen om att basindustrin, stålindustrin, idag är en stor utsläppare av exempelvis koldioxid, och de ska ta sitt globala ansvar att ställa om sin produktion för att bli klimatneutrala. De ser också att det är här i norra Sverige det kan göras eftersom vi har mycket och ren energi. Vi har en trygg och säker plats, vi har utrymme och vi har

navet av utbildning, forskning och innovation som gör detta möjligt. 100 000 nya Luleåbor till 2040 betyder att vi behöver växa med 1 200 nya Luleåbor, varje år de kommande 18 åren. Hur ska det gå till? – Det enda vi egentligen vet är att vi inte kan göra det som vi har gjort tidigare. Vi behöver hitta helt andra sätt att lyfta Luleås styrkor, att visa fler att det här är platsen att vara på i framtiden. Och vi behöver göra det tillsammans med fler, det här är någonting som kommunen, näringslivet och egentligen hela samhället behöver hjälpas åt med. Vi ska växa på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Vad betyder social hållbarhet? – Det går att beskriva som det goda livet i Luleå, att alla ska ha en fungerande vardag och det handlar om allt

Vi behöver visa fler att det här är platsen att vara på i framtiden. Anna Lindh Wikblad, kommundirektör

från den service kommunen ger, att vi har en jättebra skola, att vi har platser som är trygga och säkra att befinna sig på. Det goda livet i Luleå, helt enkelt. Ekologisk hållbarhet? – Det är egentligen hela jorden vi pratar om. Att det vi människor gör behöver förhålla sig inom de ramar som jordklotet faktiskt sätter gräns för. Tittar vi då på oss som samhälle i Luleå så handlar det om alltifrån att vi ska kunna resa och transportera grejer utan att påverka klimatet. Vi behöver vara rädd om den fantastiska naturen som ger oss en biologisk mångfald och gör det möjligt att odla mat exempelvis. Så det gröna Luleå. Och inte minst, pengarna, ekonomisk hållbarhet. – Ja, pengarna behövs för att få hjulen att snurra och här är det både att vi har ett välmående näringsliv som kan växa och utvecklas i Luleå, att vi har människor som har jobb och sysselsättning. Sen gäller det att vi gör de investeringar som behövs här och nu på ett sätt så att vi kan omhänderta det även här och nu, så att vi inte skjuter skulder till nästa generation. Det smarta Luleå alltså. * Bara i Luleå sker nästan 15 000 pensionsavgångar åren 2013–2030. Behovet av nyrekryteringar till de stora investeringarna uppskattas till ytterligare 15 000 i Luleå och Boden.

M I N D E L AV L U L E Å

Bilden ovan: Fiskehamnen i Brändön med några av sjöbodarna. Här sker även det välbesökta midsommarfirandet sedan 60 år tillbaka. Stora bilden: Skidåkarna Petter och Evgeniya Wall tillsammans med hunden Scott. – Brändön har väldigt fina elljusspår, men ofta åker vi skidor på skoterspåren, säger Petter Wall.

L U L E Å

K O M M U N

Örarna LULEÅ

Brändön

M I N D E L AV L U L E Å

Brändön och Örarna är starka tillsammans Två grannbyar, förenade genom Kråknäsbron, har mycket gemensamt; företagsanda, byasamverkan och strävan efter en levande landsbygd. Man ställer upp för varandra och bygden. Olika generationer, sida vid sida. Det här är byarna som håller ihop. Text: Karin Kemi / Foto: Jennie Lind

Det ryker ur skorstenen på bagarstugan i Brändön när Vårt Luleå hälsar på. Byaföreningens ordförande Ann-Sofi Öberg med dottern Alise tar emot i den nyrenoverade byggnaden som ska invigas om några veckor. – Initiativet att flytta bagarstugan från Örnabben, som är en del av Örarna, kommer från ungdomarna. Den ska utgöra en central punkt för barn- och ungdomsverksamhet, och för samvaro över generationsgränserna. Pizzakvällar, bakdagar och andra aktiviteter är inplanerade, berättar Ann-Sofi Öberg.

M I N D E L AV L U L E Å

Projektet ska även återge bagarstugan dess historiska värde som samlingspunkt och kulturbärare. – De äldre kan bidra med överföring av kunskap och berättelser, en viktig del i att värna om det gamla och vårt ursprung, säger Ann-Sofi Öberg, och tillägger: – Vi har fått bidrag till projektet bland annat från Arvsfonden med 733 000 kronor och 550 000 kronor i bygdemedel. Men utan byarnas gemensamma krafter och arbetsinsatser hade vi inte klarat det.

Byaföreningens ordförande Ann-Sofi Öberg med dottern Alise värmer sig vid brasan i den nyrenoverade bagarstugan, som invigs om några veckor. Bakom den öppna spisen finns en bakugn, där både bröd och pizza kommer att gräddas framöver.

Bagarstugan är placerad bredvid byahuset i Brändön, en mötesplats som även kan hyras för exempelvis dop och bröllop. Det finns hela 15 aktiva föreningar, däribland idrottsföreningen som driver fotbollsplan, elljusspår och idrottslokal. Byautvecklingsföreningen har en koordinerande roll i sammanhanget.

Bagarstugan har flyttats från Örarna till Brändön och byggts upp med gemensamma krafter av engagerade byabor.

Som ordförande i byaföreningen har hon möjlighet att jobba med de frågor hon brinner för. Att bevara bygdens tillgångar, och samtidigt skapa möjlighet för kommande generationer att leva och verka i byn. – Vi har tagit fram en utvecklingsplan för det vi tycker är viktigt, bland annat bostäder för äldre och större vägbro från Brändön till fastlandet. Många vill flytta hit, men just nu är det svårt att uppbringa fler bostäder, det vill vi också ändra på, säger Ann-Sofi Öberg.

För att säkerställa framtida engagemang och utveckling satsar man på de unga. – Vi uppmuntrar initiativ från de yngre i byn. Vi har en grupp barn, ungdomar och unga vuxna som är aktiva i byagemenskapen. Ungdomarna är också en viktig del i genomförandet av det traditionsenliga och välbesökta midsommarfirandet i Brändö hamn, säger Ann-Sofi Öberg.

Vi lämnar bagarstugan och hälsar på hos Edwin Pääjärvi en liten bit därifrån. Han bor i ett rött hus med vita knutar som han och sambon har renoverat, med stor hjälp av Edwins morfar. Edwin har precis startat ett byggföretag och planerar nu för framtiden: – Jag vill inte bygga upp något stort företag, men på sikt kanske några anställda. Jobben har börjat droppa in, och det är ju roligt, säger han.

Ann-Sofi Öberg har sina rötter i Örnabben. Efter 15 år i Stockholm återvände hon med sin familj till byn och byggde hus, granne med föräldrarna. Hon har kvar sitt arbete i Stockholm, och varannan vecka jobbar hon på distans hemifrån.

Edwin Pääjärvi är inte ensam om att driva eget i byn. Det finns 154 arbetstillfällen, varav 129 är ensamföretag. 26 av företagen finns inom byggbranschen. – Det är inspirerande att så många driver eget, och det är nog till stor del därför jag själv tagit steget. Här hjälper

man varandra, det finns en trygghet i det, säger han. Men det finns även större arbetsgivare, som Stenvalls trä i Örarna med 45 anställda. Där bedriver man träförädling med bland annat såg, hyvleri och måleri.

Edwin Pääjärvi framför sitt hus i Brändön. Han är en av många företagare i byn.

M I N D E L AV L U L E Å

Henrik Johansson, femte generationens handlare på ICA Nära i Örarna. – Det absolut roligaste med att vara handlare är så klart alla kunder. Vi känner alla i byn och närbyarna, säger han.

I Örarna ligger också lanthandeln ICA Nära, som sedan 2020 drivs av Henrik Johansson med sambo. Affären har varit i familjens ägo i fem generationer, ända sedan 1928, och är ett riktigt landmärke. Turistanläggningen Brändö Konferens vid Bottenvikens strand, är också en stor arbetsgivare, inte minst för sommarjobbande ungdomar. Den drivs av Brändön Lodge och delägare Göran Vidén, som själv har kopplingar till byn, har jobbat i företaget i 23 år. – Vintertid jobbar vi med turister från hela världen, under pandemin har det dock blivit mest europeiska besökare. Vi erbjuder paketlösningar med allt från mat och logi till skoterturer, skidåkning och fiske. Alla har inte sitt ursprung i trakten, till exempel Thomas Öberg, skribent, föreläsare, fotograf och radioröst.

Genom sitt företag Natur i Norr sprider han kunskap om naturen. Han och hustrun Birgitta lämnade Jokkmokk för 20 år sedan och flyttade till Brändön, vilket visade sig vara ett lyckokast. – Att vi hamnade vid havet, och att jag fick mycket fokus på Bottenviken i jobbet blev ju bara så rätt. Ömsom är havsutsikten från vårt hus inspirerande, ömsom distraherande, säger Thomas Öberg.

BRÄNDÖN/ÖRARNA I SIFFROR

Han har också bidragit i byautvecklingsprojekt som till exempel skyltning av två naturstigar och minimuseét Sjöbodan. Vårt Luleå tackar för besöket och lämnar dessa livliga byar och ett vintrigt landskap, där hus och gårdar ligger inbäddade i snö. Om några månader är våren här, och då startar båtlivet, fisket och jordbruket upp igen.

Thomas Öberg har Brändön som bas i sin verksamhet som folkbildare inom djur och natur.

787 invånare

•

42,2 år medelålder

•

1 förskola (20 barn)

Hamnar Brändö hamn, Örnabbens båthamn, Lillvarpets båthamn i Brändön Se och uppleva:

Foto: Susanne Lindholm

Huvudbyggnaden i anläggningen Brändö Konferens, som vintertid tar emot turister från hela världen. På sommaren är det främst besökare inom närområdet som lockas av restaurangen och stugbyn.

•

Kuststigen – fem km lång vandringsled längs en vacker kustremsa med informationstavlor, bänkar, vindskydd och grillplats.

•

Flakabergets vandringsled till utsiktsplatsen på Flakaberget. Populär rastplats med promenadstigar och spår efter inlandsisen.

•

Fäbodvallen i Örarna.

•

Fiskemuseét Sjöbodan i Brändö hamn.

•

Midsommarfirandet i Brändö Hamn – sedan 60 år med tusentals besökare varje år.

Historik Brändön har medeltida anor och finns omnämnd redan i början av 1400-talet. Fisket och sälfångsten har haft stor betydelse, tillsammans med jordbruket.

UPPSLAGET

Fredrik Lundström är arbetsledare på arbetsmarknadsförvaltningen. Han och hans medarbetare sköter om grillplatserna i Hertsöträsk.

Vuxenutbildningens lärare Arvid Danielsson, vedproffset Abdulkader Nassan och språkstödjaren Eva Nilsson smakar på lunchen som Patrik Ekman lagat över öppen eld. I förgrunden trädgårdsmästarlärlingen Saga Norea Mariasdotter.

Äta ute: Så underlättar kommunen för utelivet Att vara ute i naturen gör oss både friskare och gladare. I pandemins spår har fler Luleåbor upptäckt naturen och hur härligt det är att äta utomhus. En trend som förhoppningsvis håller i sig, även efter pandemin. Text: Malin Svedjeholm / Foto: Tomas Bergman

UPPSLAGET

Kommunen gör utelivet trevligare genom att sköta om ett antal friluftsområden. Det finns över sextio grillplatser i kommunen och många av dem underhålls av deltagarna på Simonsgården som ingår i arbetsmarknadsförvaltningen. De skottar snö runt eldstäderna, hugger och fyller på ved i lådorna. När de väl håller på med det så passar gänget på att äta en utelunch. Deltagarna på Simonsgården jobbar med olika insatser som bidrar till ett grönare Luleå. Syftet med det dagliga arbetet på gården är att deltagarna stärker sin egen ställning på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Naturreservatet Ormberget-Hertsölandet är ett av de områden som Simonsgårdens deltagare sköter om. Tack vare deras arbete går det utmärkt att grilla här under alla årstider. Mikael Lundgren har jobbat i kommunen med olika uppgifter under många år. 2016 var han med om en arbetsplatsolycka. Han var borta ett antal år innan

han kom tillbaka till jobbet 2020. Då började han med att arbetsträna och fick så småningom tillbaka sin anställning. Han tillverkar ved, kapar och klyver timmer till vedklabbar. Det blir 6 000 säckar ved per säsong till grillplatserna, plus ved till skärgårdsstugorna. – När jag kom tillbaka efter olyckan var jag vaksam kring maskiner. Men jag vande mig. Jag har fått en ny syn på livet också. Mina barn och barnbarn blev ännu viktigare och vi har kommit mycket närmare varandra, berättar Mikael. Patrik Ekman är arbetsmarknadskonsult med stort friluftsintresse. Han är ofta ute i naturen och lagar mat. – Jag älskar friluftsliv och att utnyttja det som finns i närheten. Jag kan ta med några kompisar, komma ut i det fria och kombinera det med att laga mat ute. Jag är tillbaka i tid till nyheterna och har fått ett äventyr, säger Patrik som idag bjuder en hel skock arbetskompisar på laxpaket tillagade över öppen eld.

Mikael Lundgren är varje år med och skapar 6 000 säckar ved till kommunens grillplatser i Luleå. Bordet han sitter vid har byggts av virke som tagits tillvara när träd fällts på kommunens ägor.

Tips för en fin stund i naturen: • Hitta kommunens grillplatser i Kommunkartan på www.lulea.se (under Upplev & göra) • Även i byarna finns många grillplatser som ideella föreningar sköter och tillhandahåller ved till. • Packa det ni vill äta och ta med något varmt att dricka. Klä er varmt och ge er ut på ett roligt äventyr. • Allemansrättens minnesregel är: Inte störa och inte förstöra.

Abdulkader Nassan jobbade tidigare i skogsgruppen med att fälla träd, men efter en ryggskada arbetar han med ved och snöskottning.

Patrik lagar lax med ansjovis, rödlök och potatis i knyten på muurikan.

INBLICKEN

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Diagrammet visar placeringarna i Svenskt Näringslivs mätning.

Kommunen har inlett klättringen mot målet: att senast 2025 vara topp 50 när Sveriges företagsklimat mäts.

77 109

2021

121

141

190

260

Med sikte på topp 50 Så ska kommunen förbättra företagsklimatet Ökad tillgänglighet, bättre service och tätare dialog med företagen – det är några av åtgärderna som kommunen ska jobba mer med för att möta företagarnas behov och förbättra företagsklimatet. Text: Monika Aunes / Foto: Peter Rosén / Bildmontage: Joakim Höggren

Varje år mäts Sveriges företagsklimat, både av Svenskt Näringsliv och av Sveriges Kommuner och Regioner. Efter att under några år ha tappat placeringar kraftsamlar kommunen nu för att vända trenden och för att öka nöjdheten bland företagarna. Luleå ska växa och målet är 100 000 Luleåbor år 2040. En viktig förutsättning för tillväxt är ett gott företagsklimat som gör att nya företag vill etablera sig i Luleå och att befintliga kan växa. Det leder till fler arbetstillfällen och gör att fler vill och kan flytta hit. – Goda förutsättningar för näringslivet är avgörande för att Luleå ska växa. Nu kraftsamlar kommun och näringsliv för att ge företagarna en god service

och påbörja klättringen uppåt i företagsrankningen, målet är topp 50, säger kommunalråd Carina Sammeli. Kommunen satsar två miljoner kronor under 2022 på insatser för att förbättra företagsklimatet. En strategisk arbetsgrupp har fått uppdraget att samordna och driva förbättringsarbetet. Gruppen består av chefer från berörda verksamheter inom kommunen samt vd för Luleå Business Region. Mycket har redan gjorts för att förbättra relationen mellan kommunen och företagarna. Ett exempel är Företagslotsen som det kommunala näringslivsutvecklingsbolaget Luleå Business Region har infört. Ett annat är de dialoger som

kommunens miljö- och byggavdelning har haft med företagen. – Dialogerna har lärt oss mer om vad företagen tycker är viktigt. Det handlar bland annat om mer dialog, vägledning och stöd, ökad tillgänglighet och tydligare och enklare beslut, säger Patrik Wallgren, miljö- och byggchef på Luleå kommun och fortsätter: – Vi jobbar nu aktivt med att göra en rad förbättringar för att möta företagarnas behov. I november startade vi en företagssupport för att snabbare kunna ge hjälp och service till företagare kring bygglov, tillstånd och liknande. Från februari har vi ökat tillgängligheten till våra bygglovshandläggare och vi jobbar också med att förenkla skrivelser och beslut som når våra kunder.

Stöd och support för dig som företagare Företagslots: Vägleder företagare, www.luleabusinessregion.se/ foretagslots Företagssupport: Direktväg in för frågor om miljö och bygg, 0920-45 65 99

A K T U E L LT

Fakta • En 25x12,5 meters motionsbassäng • En 11x5,5 meters multibassäng med höj- och sänkbar botten • En liten barnbassäng • Ett litet café • Mer information om det som händer på Hertsön finns på sidan www.lulea.se/hertsön

Byggstart för Hertsö badhus

Badhuset på Hertsön kommer allt närmare en byggstart. Om allt går enligt planen ska bygget starta till hösten. Text: Eva Sundgren Illustrationer: Liljewall arkitekter AB

Badhuset ska ha tre bassänger: en barnbassäng, en motionsbassäng och en multibassäng med höj- och sänkbar botten.

Detaljplanen för det nya badhuset är klar sedan i oktober 2020. Under februari lämnade stadsbyggnadsförvaltningen in bygglovsansökan. Projektkostnaden är beräknad till 140 miljoner kronor och det är kultur och fritidsförvaltningen som blir hyresgäst i det nya badhuset. Badhuset byggs vid korsningen Backmyrvägen och Hertsötorget. Entreprenaden genomförs i samverkan mellan Luleå kommun och byggaktören NCC.

Var ska nya utegym placeras? Behovet av utegym har ökat den senaste tiden och målet är ett utegym per stadsdel eller ett per större samlande by/samhälle. Text: Anita Sundberg / Grafik: arcgis.com

Lägg till en punkt på kartan för ”Här vill jag ha ett utegym” .

Nu kan du vara med och tycka till om var ett nytt utegym ska placeras. Besök vår digitala karta där det går att lämna förslag på placering men även skriva korta kommentarer. När du har lämnat din kommentar kommer den inte att synas för andra. Du behöver bara lägga ut en punkt en gång.

Om kommunen äger marken och om det kan planeras in i samband med andra investeringar i området är vad som kommer att styra prioriteringen och placeringen. Därefter tittar kommunen även på områdenas demografi och socioekonomiska förutsättningar. Vi behöver dina åsikter, besök kartan och markera var du tycker att det behövs ett nytt utegym.

Läs mer och besök kartan: www.lulea.se/utegym

A K T U E L LT

Förslagen till skolstruktur är klara

Gammelstad

Nu kan alla som är intresserade ta del av förslagen till hur skolan i Gammelstad och Notviken ska utvecklas, den så kallade skolstrukturen för områdena. Under februari höll kommunen samrådsmöten så att föräldrar och personal inom dessa skolområden fick tycka till om förslagen innan den politiska beslutsprocessen startar. Text: Caroline Rönnberg / Grafik och foto: Joakim Höggren

Tjänstepersoner från kommunens förvaltningar har arbetat fram förslagen. Arbetet har pågått sedan april 2021 och det har varit en omfattande utredning där flera röster har fått komma till tals; personal i berörda skolor och förskolor, vårdnadshavare, elever och intresseorganisationer. Målen har varit att förskolorna och skolorna ska ha en bra och likvärdig pedagogisk verksamhet, god arbetsmiljö och utbildningsplatser till alla barn och elever. Skolstrukturen ska även bidra till service i stadsdelen genom till exempel bibliotek, fritidsgård och sporthall.

Förslag Notviken innebär att de skolor som finns i dag blir kvar. Borgmästarens och Framnäsvillans förskolor slås ihop till en förskola. De andra förskolorna blir kvar. UTVECKLINGSALTERNATIV 1

Alternativet innebär att byggnader som inte byggs om ska underhållas de närmaste tio åren. innebär att alla elever i Notviken samlas på Tunaskolan. Borgmästarens och Framnäsvillans förskolor slås ihop till en enhet. De andra förskolorna blir kvar. Alternativet innebär att byggnader som inte byggs om ska underhållas de närmaste tio åren.

Notviken

går alla elever på Stadsöskolan från förskoleklass till årskurs 9. Stadsöskolan byggs ut. Alternativet innebär att byggnader som inte byggs om ska underhållas de närmaste tio åren.

Nollalternativ Det innebär att de nuvarande byggnaderna för skola och förskola i områdena behålls och att byggnaderna underhålls enligt plan de närmaste tio åren. Nollalternativet beskriver den sannolika utvecklingen om varken utvecklingsalternativ 1 eller 2 genomförs.

UTVECKLINGSALTERNATIV 2

TIDPLAN

Vecka 7: Förslagen på skolstrukturen i Gammelstad och Notviken publicerades på lulea.se Vecka 8: Samrådsmöten med vårdnadshavare och personal.

Förslag Gammelstad

Vecka 12: Den politiska beslutsprocessen startar.

innebär att alla skolor och förskolor som finns i dag blir kvar. Mariebergsskolan och Öhemsskolan byggs ut. Alternativet innebär att byggnader som inte byggs om ska underhållas de närmaste tio åren.

Efter beslut kommer politiken bjuda in till dialog med berörda vårdnadshavare.

UTVECKLINGSALTERNATIV 1

innebär att alla förskolor finns kvar. Öhemsskolan och Mariebergsskolan läggs ner. I stället UTVECKLINGSALTERNATIV 2

Läs mer om utredningsarbetet på www.lulea.se/skolstruktur

A K T U E L LT

Porsön i fokus

Fakta • Porsön, är ett av Luleås största bostadsområden med cirka 5600 boende. • Ungefär häften av de som bor på Porsön är i åldersgruppen 19–29 år och studerar på Luleå tekniska universitet. • Till Porsön räknas elva delområden där ca 80 % av bostäderna är hyresrätter eller studentboenden. Resterande är bostadsrätter och småhus/villor.

Det händer mycket på Porsön just nu. Arbetet pågår i tre parallella spår med upprustning av både Porsö strand och Porsö centrum som påbörjas i år. Det tredje spåret är mer långsiktigt och utgår från en större utvecklingsplan för hela området. Text: Eva Sundgren / Illustrationer: WSP

Mötena kring Porsön och dess utveckling har varit många under åren. Upplevd otrygghet och bristande underhåll i centrum, önskemål om mer belysning, finare grönområden och trevligare mötesplatser hör till saker som diskuterats. Och inte minst har det påpekats att det är viktigt att studenterna trivs i stadsdelen. De senaste åren har medborgardialoger och trygghetsvandringar genomförts

för att lyssna in Porsöbornas tankar och idéer för att komma fram till genomförbara, hållbara lösningar. En del av förbättringsarbetet är redan gjort utifrån de möten som har genomförts och snart börjar arbetet med att förbättra strandområdet längs Porsö strand. Ett förslag till Utvecklingsplan Porsön har nyligen varit på samråd. Förslaget fokuserar på visioner, långsiktiga mål och vilka utvecklingsinsatser

som är särskilt viktiga för området. Utvecklingsplanen hjälper på så sätt kommunen att bestämma hur byggnader, bostäder, naturmiljöer, parker och vattenområden ska användas och utvecklas. Efter samråden och informationsmötena som är en viktig del i den demokratiska processen kommer snart det synliga arbetet i gång. Till våren sätter kommunen spaden i backen för upprustningen av Porsö strandområde och första etappen av Porsö centrum. Då kan Porsöborna börja ta del av resultaten från det arbete som hittills skett bakom kulisserna med förarbeten och projektering.

Första elbilen i hemtjänsten Luleå kommun satsar på att byta ut alla bensin- och dielsedrivna personbilar inom några år. Text och foto: Bo Henry Pettersson

De första elbilarna i hemtjänsten har levererats till Gammelstad, två bilar till Ektjärns hemtjänst och en till hemsjukvården. Enhetschef Helen Henriksson blev den första att provköra. Bilarna är av märket KIA med en räckvidd på cirka 45 mil per laddning.

INBLICKEN

Från Ibiza till Luleå – pandemin tog henne hem Februari 2020, Ibiza. Anna Victoria Söderström bor på ön sedan flera år och hon trivs verkligen. Här finns en levande musikscen, kreativa människor, fester dygnet runt och en närhet till hav och natur. Hon har precis skrivit på sitt första riktiga bostadskontrakt och ser fram emot högsäsongen då DJ-jobben brukar hopa sig. Men innan dess ska hon hinna med en kort resa hem till Luleå för att hälsa på föräldrarna. En resa som skulle vända allt upp och ner. Text: Frida Mörtsell / Foto: Jimmy Edlund

INBLICKEN

Livet är oförutsägbart… jag känner verkligen att jag trivs i Luleå nu. Livspusslet går ihop och staden har så stor potential.

– Jag reste med handbagage, tanken var att stanna i två veckor! Men det var bara meningen att det skulle bli så här, säger Anna Victoria som i dag bor i en etta i centrala Luleå. När världen började stänga ner på grund av pandemin var hennes första reaktion förtvivlan. – Jag ville tillbaka, jag hade ju precis skaffat ny bostad – ett förstahandskontrakt! Men så kom reseförbudet och alla avrådde mig från att åka. Gränserna stängdes för alla som inte var spanska medborgare och ingen kunde svara på hur länge det skulle vara så. Redan efter ett par veckor började Anna Victoria landa i det nya. Via bekanta fick hon tips om en stugby i Gunnarsbyn utanför Boden där det var glest mellan gästerna på grund av pandemin. Hon fick en plötslig längtan efter lugnet och flyttade dit. I samma veva sökte hon in på ett par utbildningar, bland annat programmet Gehörsbaserat musikskapande på Luleå Tekniska Universitet i Piteå, utan att egentligen

Ibiza finns alltid i hjärtat, men Luleå är nu hemma för Anna Victoria.

vara säker på vad hon ville. Bara för att ha något att göra till hösten, utifall hon skulle bli kvar. Gunnarsbyn var mysigt och välkomnande och inom några veckor hade hon varit med och arrangerat en pandemianpassad festival – Arctic reBeat. En dag ringde telefonen. – Jag blev erbjuden ett jobb på lanthandeln och efter lite betänketid kändes det rätt. Från en världsmetropol till lanthandeln i Gunnarsbyn på några veckor. Paradoxen och kontrasten var anledningar att jag tackade ja, jag har alltid gjort mitt bästa för att följa magkänslan. Även om den leder till något okänt så är det i regel något väldigt vackert som väntar. Efter ett idylliskt sommarlov i Gunnarsbyn kom beskedet: hon var antagen till musikutbildningen hon sökt! Nu började Anna Victoria inse att hon inte längre var här på besök utan kanske hade kommit för att stanna. Hösten 2020 när utbildningen började blev det för långt att pendla från Gunnarsbyn till Piteå så Anna Victoria flyttade hem till barndomshemmet på Skurholmen där hennes mamma bor kvar. I oktober var det möjligt att resa igen och hon åkte ner till Ibiza för att tömma bostaden som hon aldrig hunnit bo i och hämta sina saker. – Då visste jag att jag skulle bli kvar i Luleå. Det blev en resa för att göra slut med det förflutna på ön. Ibiza finns alltid i mitt hjärta och jag vet att det inte är sista gången våra vägar korsas i det här livet. Sedan november 2021 bor hon i en hyreslägenhet i centrala Luleå där hon byggt upp en egen musikstudio. Musikkarriären har tagit fart igen – och den här gången främst med spelningar i Norrbotten och Västerbotten. – Det händer mycket här nu, restaurangbranschen håller på att återhämta sig efter pandemin och gigen blir allt fler, både som DJ och liveakt. Under min uppväxt kände jag inte att Luleå var så kulturellt spännande, allt var ganska mainstream – sportbarer och

Anna Victoria tycker att Luleå har förändrats väldigt mycket, många vill utveckla kulturlivet.

folkliga artister. Men nu händer det något, vi är många som flyttat hem under pandemin och som vill vara med och utveckla kulturlivet. Det är som att vi utvecklats på varsitt håll, jag och Luleå, och nu passar vi plötsligt ihop igen! När utbildningen är slut tänker hon läsa vidare minst något år till, vad som händer sedan är svårt att säga. – Livet är oförutsägbart… jag känner verkligen att jag trivs i Luleå nu. Livspusslet går ihop och staden har så stor potential, jag kommer kunna stanna och utvecklas tillsammans med regionen. Jag ser fram emot att vara med på den resan.

Anna Victoria Söderström Gör: Artist och entreprenör Uppvuxen: På Skurholmen Bor: Centrum Ålder: 31 Favoritplats i Luleå: Northpaw – Norrlands största kampsportsgym Beskriv Luleå med tre ord: Framtidens Silicon Valley

R E K O M M E N D E R AT

Tyck till om Vårt Luleå

BOKTIPS

Dina åsikter är viktiga för oss. Vi vill ständigt utveckla Vårt Luleå som kommunens nyhetskanal och skulle uppskatta om du tog några minuter till att svara på våra frågor. Fyll i nedanstående blankett eller på webben: www.lulea.se/vartlulea. Hela enkäten är förstås anonym. Tack för din medverkan!

Läser du Vårt Luleå?

Alltid

Ibland

Hemligheter mellan dig och mig

Aldrig

Eva Eriksson Klang, Blickfånget 2021

Hur mycket av tidningen läser du? Hela tidningen

Någon artikel

Tycker du att Vårt Luleå ger dig information om kommunens verksamheter och utveckling?

Bara skummar

Delvis

Nej

Vad tycker du är bra?______________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Vad tycker du är mindre bra?_______________________________________

Ordet ”grooming” eller på svenska ”gromning” betyder sköta, ansa, förbereda. Gromning innebär enligt polisen att någon tar kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte. Den första kontakten sker ofta på sociala medier eller spel. I den här stundtals obehagliga, men alltid läsvärda, ungdomsromanen heter den drabbade Emma, och Eva Eriksson Klang har skrivit en mycket insatt och ögonöppnande bok i detta laddade ämne. Perfekt som diskussionsunderlag på högstadiet och gymnasiet. Eva Eriksson Klang bor i Luleå.

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Vad skulle du vilja läsa mer om?____________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Sammanfattningsvis, vilket helhetsbetyg ger du Vårt Luleå? Markera med ett kryss på skalan 1

Dåligt

7 Utmärkt

Hur ofta vill du få papperstidningen?________________________________ _ Läser du nyhetssajten www.vartlulea.se?

Nej

Om nej, varför?____________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Hur gammal är du? ____________ Kön?_______________________________ I vilken stadsdel/by bor du?________________________________________

Luleå kommun SVARSPOST 20595388 978 00 Luleå

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.

Korthuset Jonas Eriksson (med Anders Cedhamre), Forum 2021 Betydelsen av peppande föräldrar ska inte underskattas! En sommarkväll 1987 dömer Jonas Eriksson sin första match på Örnäsets IP, IFK Luleå möter Luleå SK. Fredagen den 17 november 2017 är en dag i väntans tider för Jonas, han väntar på ett telefonsamtal eftersom Fifas lista på de domare som ska döma VM i Ryssland ska offentliggöras… Mellan början och slutet får vi ta del av mycket fotboll, främst ur ett (ofta ganska kritiskt) domarperspektiv. Korthuset är faktiskt riktigt spännande och intressant – även för mig som egentligen är totalt ointresserad av fotboll. Jonas Eriksson är uppvuxen i Luleå.

Agneta Krohn Strömshed, recensent För fler boktips följ @bibbloagneta på Instagram

A K T U E L LT

KALENDARIUM

Fler tips på www.visitlulea.se

Vad är darknet? Darknet är delar av internet som inte är avsedda för offentlig visning. LTU-lektor Martin Lundgren gästar Cafe inblick, berättar om darknet och svarar på frågor. Plats: Online via Sunderby folkhögskolas Facebooksida och Youtubekanal Tid: 9.00–9.30 Entré: fri 15 mars

GODA RÅD

Nya utställningar Med naturen och klimatet i fokus. Verk av Ulrika Sparre, Charlotta Rosengren och Hendrik Zeitler samt Luleå kommuns konstinköp 2021 (bara t om 13 mars). Plats: Konsthallen Tid: 24 feb–30 april Entré: fri Våren

Bli familjehem Helena Thyni arbetar på familjehemsenheten i Luleå kommun med att hitta nya hem till barn som inte kan bo med sina föräldrar. Behovet är stort och det behövs fler familjehem i Luleå kommun. – Det bästa är att se när barnet får en trygg start i livet, sånt stannar i hjärtat.

Mando Diao Fredagsmys För barn från 3 år och en medföljande vuxen. Vi börjar med att läsa en saga i biblioteket och fortsätter med skapande i konsthallens ateljé. OBS! Begränsat antal platser, boka plats innan. Plats: Stadsbiblioteket och konsthallen Tid: 14:00 Entré: fri 18 mars

Jazzserien – Rymden De tre jazzmusikerna Dan Berglund, Magnus Öström och Bugge Wesseltoft bildar gruppen Rymden som 2019 släppte sitt första gemensamma hyllade album ”Reflections and Odysseys”. Deras konserthusturnéer har gjort stor succé. Plats: Kulturens hus, Lilla salen Tid: 19:30 Entré: 370 kr 26 mars

Våren 2020 släppte Mando Diao det hyllade albumet I solnedgången, deras första svenska album på åtta år. Konserten flyttades fram till den 29 april på grund av pandemin. Plats: Kulturens hus Tid: 19:30 Entré: 545 kr 29 april

Luleåbilder Konstverk ur Norrbottens museums samling och gamla fotografier från Luleå kommuns stadsarkivs bildsamlingar. Nya fotografier från 2021 av Simon Eliasson kompletterar de gamla motiven. Plats: Norrbottens museum Tid: 19 jan–31 aug Entré: fri –31 aug

Varför behöver vissa barn bo i en annan familj? – När det inte går att bo med sina föräldrar kan en kortare eller längre tid i en annan familj vara en lösning. Det kan handla om en otrygg hemsituation eller att föräldrarna inte orkar hantera barnets egna svårigheter. Vem kan bli familjehem? – De flesta som har en trygg och stabil livssituation, mår bra i sig själv och har plats, tid och stort engagemang för ett barn. Du kan vara ensamstående eller leva i par, bo på landet eller i stan och ha fler barn. Men alla utreds mycket noggrant. Hur går det till? – Du har huvudansvaret för barnets dagliga omvårdnad, men får regelbundet stöd, handledning och utbildning av oss på familjehemsenheten. När som helst kan du kontakta oss med frågor och funderingar. – Vi behöver fler familjehem, är du intresserad så hör av dig till oss så berättar vi mer. KONTAKT

Tel: 0920-45 30 00 Hemsida: lulea.se/familjehem

HISTORIEN

Historiska bildarkivet hittar du här: www.lulea.se/ stadsarkivet

Amerikanen Charles Gliddens bil, som var den första automobilen på länets vägar, passerade Strömsund utanför Råneå den 21 juli 1903. Bilen förbrukade tre liter bensin per mil. Enligt uppgift tog sträckan Umeå–Skellefteå fem timmar och 40 minuter. Foto: Agabus Björk.

När bilen kom till Luleå

Storgatan på 1930-talet där allt fler bilar började synas på gatorna. Till höger har en buss med släpvagn anlänt med passagerare. Foto: Gustaf Holmström.

Den första bilen som syntes i Norrbotten kom sommaren 1903. Det var amerikanen Charles Glidden som tillsammans med sin fru, chaufför och tolk reste genom Sverige i en bil med 16 hästkrafter. Fyra år senare var grosshandlare Carl Brandfors i Luleå först ut i länet att köpa bil. Text: Susanne Lundblom / Foto: Luleå kommuns stadsarkiv

Vid den här tiden var det häst och vagn som gällde. Bilar, eller automobiler som de då kallades, var sällsynta. Det var en stor händelse i byarna om en bil körde förbi. 1910 fanns det drygt 1 000 bilar i Sverige och de ägdes av förmögna personer som direktörer, brukspatroner och läkare. Även Luleås första bilägare Carl Brandfors var en framstående man. Han satt bland annat i Luleås stadsfullmäktige och ägde flera fastigheter och företag, som till exempel AB Carl

En handelsresande med chaufför i början av 1920-talet. Observera verktygslådan på bilens fotsteg. Foto: Henny Tegström.

Brandfors Järn & Maskinaffär. I två år var Brandfors den enda i stan med bil. 1909 var bokhållare Ivar Liljebäck och konsul Christian Wilhelm Jäger näst på tur bland välbärgade Luleåbor att skaffa bil. Jäger utmärkte sig dessutom genom att köpa ytterligare en bil två år senare. 1915 byggde en av Luleås åkare det första bilgaraget i stan. Det låg i kvarteret Vargen, vid Magasinsgatan. För att hålla ordning på den svenska biltrafiken fanns en automobilstadga. Den slog fast att i stad eller tätbebyggt område fick en bil inte köra fortare än 15 km/h. Om det var dagsljus vill säga. I mörker eller dimma var det 10 km/h som gällde. I stadgan stod också att alla bilar skulle ha registreringsskyltar som inleddes med länsbokstäver, där BD var beteckningen för Norrbotten. Bilen blev alltmer populär. I Smedsbyn köpte Elfrid Johansson 1921 en så kallad T-Ford. Forden var uppskattad av byborna och ett av söndagsnöjena var en biltur genom byn till priset av

25 öre. Bilen gick främst under sommartid, eftersom vägarna under vintern endast plogades med häst och träplog. En vinterväghållning som inte var anpassad för biltrafik. Det hjälpte inte ens med snökedjor på bilen. Johansson gjorde till och med försök med hemmagjorda medar under bilens framdäck. I slutet av 1939 fanns det 249 000 bilar i Sverige. Men hästens tid var ännu inte förbi då andra världskriget tillfälligt satte stopp för bilens utveckling. Dels på grund av bensinransoneringen, dels då många bildäck samlades in för militärt bruk. Under 1950- och 60-talet började bilen bli en naturlig del av samhället och fanns snart i nästan varje familj.

KÄLLA:

Luleå kommuns stadsarkiv, Norrbottens museum samt boken ”Minnen från en by – Smedsbyn”.

Fler nyheter på vartlulea.se