Luleå Special – en tidning från Luleå kommun

EN TIDNING FRÅN LULEÅ KOMMUN

Från Ibiza till Luleå

Anna var DJ på Ibiza men pandemin förändrade allt. Sven och Karin har hittat en underbar 1800-talsgård i Norra Prästholm. Professorn från Berlin vill stanna för resten av livet. Möt Luleåborna som hittat hem!

DET SKA VA BILLIGT ATT LEVA

Det finns massor av anledningar att snegla mot norr – levnadskostnaderna är en av dem. Elpriser, huspriser och kostnaden för fritidsintressen skiljer sig rejält om man jämför Luleå med till exempel Stockholm. Här är några exempel:

ELPRIS ANTAL ÖRE/KWH FÖR DE 4 ELOMRÅDENA

År: 2022 Elområde 1 Elområde 2 Elområde 3 Elområde 4 Januari 29 29 104,3 109,4 Februari 25,8 25,8 77,5 83,9

Mars 22,9 22,9 130,3 154,5 April 52,9 53,7 89,2 113,9 Maj 57,9 57,9 102,9 139,1

Juni 51,1 51,1 126,3 180,4 Juli 22,5 22,5 86,6 122,5 Augusti 18,3 51,9 223 305

LEKTIONSAVGIFTER

FÖR RIDNING

Luleå ridklubb: Häst 60 min, 195 kr, Ponny 45 min, 145 kr. Enskede ridklubb Häst 60 min 410 kr, Ponny 60 min 375 kr.

HOCKEYKOSTNAD

För ett barn född -14

Luleå Hockey: 1 100 kr. Sollentuna HC: 4 900 kr.

Går i bräschen för en grönare värld

I Luleå ryms allt från ett härligt kulturliv och restauranger i toppklass till en grön revolution där vi är i hela världens blickfång. Vi har det personliga och småskaliga. Det globala och storslagna. Här rymmer vi nästan allt, och tillsammans får vi staden att växa och skina ytterligare. Häng med på resan!

LULEÅPROFILEN

Influencern inom slow fashion, @hallbarasara på Instagram, vill få fler att upptäcka second handmode i stället för att köpa nytt. Sara bor i Luleå och inspirerar sina 22 000 följare med hållbart mode för både vuxna och barn. Och visst är det väldigt viktigt att minska konsumtion för att skapa en bättre fram tid för kommande generationer och vår enda planet.

Ny bokbuss rullar

Efter 15 år och 26 000 mil var det dags för en av Luleå kommuns två bokbussar att gå i pension. Den nya bokbussen är moderniserad med nya digitala möjligheter och smidi gare lösningar för personalen. Bokbussen täcker 87 stopp i kommunen från Grundforshed i norr till Alhamn i söder och Klöverträsk i väster. Med en mer digitaliserad buss kan biblioteket satsa ännu mer på den digitala delaktigheten på landsbygden.

LULEÅPROFILEN

Karin Mamma Andersson är en av Sveriges mest framgångsrika konstnärer. Hon föddes i Luleå och fyllde i år 60. Hon är ett internationellt välkänt namn och den första levande svenska konstnär som har haft en separatutställning på konstmuseet Louisiana i Köpenhamn. Karin Mamma Andersson är hedersdoktor vid filosofiska fakulteten på LTU.

Luleåbiennalen 2022 Hantverk & Konst

Från mitten av oktober till 15 januari pågår Luleåbiennalen, som genomfördes första gången 1991 och därmed är Skandinaviens äldsta. Temat för i år är Hantverk & Konst och de konstnärliga ledarna Onkar Kular och Christina Zetterlund har skapat en biennal där sam tida konst möter norrbottniskt hantverk. Utställningar visas i Kulturens hus konsthall, på Norrbottens museum, Galleri Syster, Pontusbadet och Havre magasinet Länskonsthall.

”Det är bara rock, jävligt bra rock”, som Luleåbandet Huggorm själva skriver på sin Instagram. Bandet skapades 2017 av Joakim Brännwall och Christoffer Wennberg som ett studioprojekt och har i dag gått från duo till ett fulltaligt band. Med låtar som ”Hybris” och senaste singeln ”Så vill jag leva” har Huggorm visat vad de går för. Nu vill vi bara höra (och se) mer!

JÄMSTÄLLDHETSPRIS

Norrbottens jämställdhetspris tilldelades i år Luleå kommun för konceptet Sunda relationer och arbe tet med att förebygga våld i ungas nära relationer. Det är ett samarbete som gjorts mellan Centrum mot våld, Ungdomsmottagningen och Gymnasie skolan som nu prisas med 100 000 kronor.

Inkluderande klimatarbete

Luleå ansluter sig till CrAFt Cities, ett projekt där klimat neutrala städer ska formas genom att medborgare, be slutsfattare, konst och akademi sammanförs. Projektet lanse rades i maj 2022 och ska pågå i tre år. Luleå är en av 60 städer som deltar i EU-projektet.

DIREKTFLYG LONDON, DÜSSELDORF OCH PARIS

I vinter går det flyglinjer från Luleå ner till Europa! Från december till mars kan man flyga direkt till London, Paris och Düsseldorf från Luleå Airport med SAS, Eurowings och Transavia. Så nu väntas en ökad turism från Storbritannien, Tyskland och Frankrike samtidigt som länsborna i sin tur kan upptäcka storstäderna.

LULEÅ SPECIAL: Redaktör: Ronny Olovsson. Design: Peter Kemi. Fotografer: Magnus Stenberg (s 4), Jimmy Edlund (sid 1, 6-11, 14-16, 18-19, 20) , Illustration av Starka Arkitekter (s 12-13), Maria Ekman, Jennie Lind, Ida Lundh (s 17), Pär Bäckström (s 18), Erik Bonnevier (s 22).

Adresskälla: SPAR, 17194 Solna. Tidningen skickas till dig mellan 30 och 35 år som har flyttat från Norrbotten. Produktion: Luleå kommun tillsammans med kommunikationsbyrån Vinter. Tryck: Tryck i Norrbotten. Utgivare: Kommunikationsenheten, Luleå kommun, kommunikation@lulea.se.

Gunilla Röör

Är du inte riktigt klok? Ska du flytta till Luleå? Det ligger ju ända upp i Norrbotten?

Min kollega på teatern stirrar på mig med vidöppna ögon. Jag ser att han tror att han ser på galning. Javisst, säger jag.

Vi som arbetar med teatern kan arbeta varsom helst. Wherever I lay my hat – that´s my home, typ.

Min kollega förstår ingenting. Ska du säga upp dig och flytta till Norrbotten?

Kanske har vi inte samma inställning till vårt arbete eller så har han ingen hatt att lägga.

Jag gläder mig. Att vid 62 års ålder få nåden att fort sätta lustdrivas. Dessutom till ett nytt ställe. Och vilket ställe sen. En vit fläck på min teaterkarta. Norrbottensteatern.

Vid älven. Vid isen. Vid älven.

Jag som arbetat som skådespelerska hela mitt liv ska nu få ynnesten att leda ett konstnärligt arbete vid Norrbottensteatern i Luleå.

En teater som uppstod redan 1967 i en aula på gymnasieskolan Hermelinen – för att som idag stå i bländande prakt i Norra hamn.

Tre scener, en balettsal och en teaterhögskola i ett.

Ett hus med smedja, målarsal, tapetseri och snick eri. Ett hus som bågnar av kompetent personal. Innovativ. Nyfiken och nyskapande.

Teaterchef, Norrbottensteatern

Vem kan begära mer?

Jag kommer med lätt bagage. Flyttar in i Södra hamn och ser ljuset stiga och falla.

Vid älven. Vid isen. Vid älven.

Jag lånar en spark och visslar tillsammans med medarna.

Ekorrar med ludna svansar följer min väg. Solen stiger. Vinden biter mig med små vassa tänder. Jag njuter.

Dessa vintrar har jag inte sett sedan jag var liten och bodde på Stadshotellet i Ulricehamn. Då fanns vintrar även söderut.

Jag köper Lovikkavantar. Drar mössan ner över öronen. Medarna viner.

Det blir premiär. Publiken kommer med rosiga kinder. Någon kommer trippande på höga klackar i nylonstrumpor. Vackra, roliga norrbottningar.

Jag känner igen mig i alla.

Någon känner igen sig i mig.

Ridån går ner. Ridån går upp. Ridån går ner igen.

På natten stiger jag upp och ser ut över Södra hamn. Solen håller på att gå upp. Himlen glöder i gult och orange. Snart i rött. God morgon Luleå, viskar jag. Varför skulle jag flyga ut och flyga in. När jag kan stanna.

Ibland tar jag tåget söderöver. Efter 13 timmar kan jag krama om min 90 åriga väninna. Sen åker jag tillbaka igen. 100 mil gånger 2.

Tillbaka vid teatern. Vid älven. Vid isen. Vid älven.

Tillbaka till en teater full av fingeravtryck efter stora personligheter som Sara Arnia, Staffan Göthe, Staffan Westerberg.

Full av nya avtryck av små fötter som Lule Stass barngrupper sätter i våra korridorer.

Full av teaterhögskolans unga röster som sia om framtiden.

En stad som Luleå. Med en teater som Norrbottens teatern. I ett län som Norrbotten. Vilken lycka och oväntad lyx. Det okända är nu redan känt.

Jag bor där jag lagt min hatt.

Det som är Norrbotten i mig kan bli Norrbotten också i andra.

Känn er hemma. Kom och lägg era hattar här. Vid älven. Vid isen. Vid älven.

NÄRHET+ PULS + FRAMTID + SKÄRGÅRD + LANDSBYGD + KARRIÄR + TRYGGHET + NATUR + DRÖMBOENDE + DU

Här finns världens framtid

Det händer här och det händer nu. Den gröna omställningen. I Luleå investeras det som aldrig förr. Här finns naturtillgångarna som driver den gröna industrin. Här finns ett expansivt och nytänkande näringsliv med nya spännande arbetstillfällen. Här finns ett unikt driv och engagemang. Här finns nära tillgång till naturen, till en stor härlig skärgård, till ett framgångsrikt och blomstrande idrottsoch kulturliv. I Luleå får du tillgång till ett bra liv kort och gott. Storstadens puls, universitetsstadens möjligheter och småstadens trygghet. Luleå växer och vi vill bli fler. Nybyggarandan har varit stark sedan staden grundades för 400 år sedan, vad än du vill göra, kan du göra det här. Här finns vår gemensamma framtid, välkommen!

Vad som skulle varit en snabb resa hem till Luleå blev istället en hemflytt. Pandemin gjorde att hon blev fast men kärleken till Luleå gjorde att hon stannade! – Jag reste med handbagage, tanken var att stanna i två veckor!

Men det var bara meningen att det skulle bli så här, säger Anna Victoria.

Från Ibiza till Luleå – pandemin tog henne hem

Februari 2020, Ibiza. Anna Victoria Söderström bor på ön sedan flera år där hon stortrivs med naturen, musiksce nen och kreativiteten. Hon har precis fått ett bostadskontrakt och ser fram emot högsäsongen och DJ-jobben. Men först ska hon kort hem till Luleå för att hälsa på föräldrarna. En resa som skulle förändra allt.

– Jag reste med handbagage, tan ken var att stanna i två veckor! Men det var bara meningen att det skulle bli så här, säger Anna Victoria som i dag bor i centrala Luleå.

När världen började stänga ner på grund av pandemin var hennes första reaktion förtvivlan.

– Jag ville tillbaka, jag hade ju precis skaffat bostad. Men så kom reseförbudet och alla avrådde mig från att åka.

Anna Victoria landade i det nya snabbt. Hon fick tips om en stugby i Gunnarsbyn utanför Boden och flyttade dit. Samti digt sökte hon in på musikutbildningar. Bara för att ha något att göra till hösten, utifall hon skulle bli kvar.

– Jag blev erbjuden ett jobb på lant handeln och efter lite betänketid kändes det rätt. Från en världsmet ropol till lanthandeln i Gunnarsbyn på några veckor. Kontrasten var en anledning att jag tackade ja.

Mitt i sommarlovet kom beskedet: hon var antagen till musikutbildningen hon sökt! Anna Victoria insåg nu att hon hade kommit för att stanna.

Hösten 2020 flyttade hon hem till sin mamma och barndomshemmet på Skurholmen för att minska pendlingen till utbildningen. I oktober öppnade gränserna och hon reste till lägenheten i Ibiza för att hämta sina saker.

Jag känner verkligen att jag trivs i Luleå. Livspusslet går ihop och staden har så stor potential.

– Då visste jag att jag skulle bli kvar i Luleå. Det blev en resa för att göra slut med det förflutna på ön.

Sedan november 2021 bor hon i en lä genhet centralt i Luleå där hon byggt en musikstudio. Musikkarriären har tagit fart – den här gången med spelningar i Norrbotten och Västerbotten.

– Det händer mycket här, under min uppväxt kände jag inte att Luleå var så kulturellt spännande. Men nu är vi många som flyttat hem under pandemin och som vill vara med och utveckla kulturlivet. Det är som att vi utvecklats på varsitt håll, jag och Luleå, och nu passar vi plötsligt ihop igen!

När utbildningen är slut tänker hon läsa vidare minst något år till.

– Jag känner verkligen att jag trivs i Luleå. Livspusslet går ihop och staden har så stor potential, jag kommer kunna stanna och utveck las tillsammans med regionen. Jag ser fram emot att vara med på den resan.

Sven och Karin köpte en gård från 1800-talet – en plats att höra ihop med

Sven Norman och Karin Jacobsson flyttade in på en gård i Norra Prästholmen med sina två barn för snart ett år sedan. – Det är något visst med att bo på en plats man har verkligen har anknytning till. Jag ville ge mina barn det, en plats de alltid kan återvända till och känna att de hör ihop med, säger han.

Sonen Sam är tre år gammal och leker hemma på gården idag med mormor som är på besök. Storebror Elis som är sju år går i ettan inne i Råneå. Karin Jacobsson är född i Lycksele och uppvuxen i Småland.

– Jag växte upp i radhuskvarter så jag är inte alls van att ha tillgång till den här typen av ytor. Innan flytten undrade jag om vi skulle känna oss isolerade så pass långt ute på landet men så har det inte alls blivit. Vi har flera vänner som flyttat till trakterna precis som vi så vi har mycket gemensamt med dem och så är det mycket att göra på gården. Som småbarnsfamilj träf far man också folk genom skolan och föreningslivet.

Gården är från 1800-talet och har stall, bagarstuga, lador och förråd. De nio hektaren mark sträcker sig från älvkanten bort till skogsbrynet, så långt ögat når.

– Jag är uppväxt på bortre sidan av berget du ser där borta, säger Sven och pekar mot skogen. Precis utanför boningshuset finns en byggnad som av tidigare ägarna användes för att bedriva cateringverk samhet.

– Planen är att jag ska ha en kreativ verkstad där inne, ett rum för att måla och skapa. Sven planerar att göra om det andra rummet till replokal, berättar Karin.

– Jag spelade i ett band när jag var i 20-årsåldern, ”Checkpoint Charlie”, och flera av medlemmarna bor faktiskt här i krokarna nu så planen är att ta upp det igen på hobbynivå, säger Sven.

De senaste åren har paret bott i Hörnefors utanför Umeå. Karin jobbade som IVA-sköterska på Norrlands Universi tetssjukhus och Sven har doktorerat i ekologi vid Umeå Universitet. Tanken om att flytta norrut har funnits länge.

– Vi har liksom gått och väntat på att Sven skulle bli klar med sina studier. Men när pandemin kom blev det tydligt att vi inte behövde vänta in det på plats, det skulle gå bra att göra det sista på distans och då bestämde vi oss för att det var dags att flytta.

Familjen hittade en hyreslägenhet i Råneå och sålde villan i Hörnefors. De var beredda att bo i lägenheten ett par år i väntan på att det rätta huset skulle dyka upp, men det blev bara ett par månader där. Redan innan de hunnit flytta in fick de veta att gården skulle säljas, och de slog till utan att ha varit inne i huset.

– Svens föräldrar bor bara en liten bit härifrån och jag har promenerat förbi den här gården många gånger de senaste åren. Jag tänkte alltid att det såg mysigt ut men hade ingen aning om att vi skulle komma att bo här en dag, säger Karin.

– Vi visste att det fanns ett stort renoveringsbehov, men det ser vi som en möjlighet att utforma vårt boende som vi själva vill. Det är en gård att växa med. Min pappa är pensionerad snickare så vi har alla möjligheter att få hjälp nu när det ska bytas panel, tilläggsisoleras, bytas fönster och läggas golv, säger Sven.

Att hitta nya jobb gick snabbt. Karin ringde till Sunderby Sjukhus och blev varmt mottagen. Även om det är ett par mil mellan Norra Prästholm och Södra Sunderbyn går det oftast att lösa smidigt.

– Jag brukar jobba kvällspass och sedan sova i ett övernattningsrum på sjukhuset. Dagen efter börjar jag tidigt. På så sätt behöver jag inte åka fram och tillbaka så mycket utan jag jobbar många timmar när jag väl är på plats.

Sven började en tjänst som projektledare hos Sportfis karna, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, i juni. – Jag har gått in i ett projekt där vi ska återställa våtmarker högre upp i Råneälvens vattensystem. Det är marker som man dikat ur för att försöka få till en bättre tillväxt för skogen, men som ska återställas till förmån för fiskens lekområden och uppväxtmil jöer. Jag är väldigt intresserad av fiske själv så det är verkligen ett drömjobb!

Norra Prästholm ligger ett par kilometer utanför Råneå där barnen går i skola och förskola.

– Råneå har mycket föreningsliv och många eldsjälar som ser till att allt fungerar i byn. Jag var fotbollsträ nare för Elis fotbollslag förra sommaren men behövde pausa i år eftersom jag färdigställer min avhandling samtidigt som jag jobbar på Sportfiskar na, säger Sven.

– Det kommer så många fördelar med att bo i en lite mindre by, allt blir väldigt tillgängligt här och det är lätt att få plats på aktiviteter. En vecka efter att vi flyttat in hade jag hittat ett stall där jag kunde rida.

Folk som bor här tar ett stort ansvar för att det här ska vara en positiv plats att bo på, säger Karin.

Det är ganska sällan de åker in till Luleå för att roa sig, det får inte riktigt plats i livet nu när barnen är små och de närmaste månaderna har de många planer för allt de ska göra på gården.

– Vi har en ambition om att ta del av kulturlivet men det blir nog mer längre fram när barnen är större.

Nu trivs vi verkligen med att vara här nära vattnet och naturen och pyssla med trädgården och huset, säger Karin.

Under sommaren har de flyttat på bastun för att få mer utsikt över vattnet och börjat anlägga en köksträdgård där bastun stått. De planerar för fler fruktträd och bus kar, och även att skaffa höns så småningom.

– Men det blir ingen stor gräsmatta, eftersom jag är ekolog så vill jag att bin och insekter ska ha mycket tillgång till ängsblommor. Däremot kanske det blir några betesdjur så småningom för att hålla efter betesmarken, vi har funderat på både getter och får, säger Sven.

Namn:

Bor:

Namn: Sven Norman. Gör: Leder fiskevårdsprojekt på Sportfiskarna - Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Uppvuxen: I Råneå älvdal.

Bor: Norra Prästholm. Ålder: 37 år. Favoritplats i Luleå: Stugan i Bläsaviken. Beskriv Luleå med tre ord: Sport, Vinter & Natur.

Karin Jacobsson. Gör: Specialistsjuksköterska inom Intensivvård. Uppvuxen: Lycksele och Västervik.

Norra Prästholm. Ålder: 37 år. Favoritplats i Luleå: Stugan i Bläsaviken. Beskriv Luleå med tre ord: Soligt, Havsnära & Kulturfrämjande.

AI-professorn som föll för Luleå

En sommardag 2017 landade Marcus Liwicki från Tysk land på Luleå Airport. Han var inbjuden för att besöka Luleå tekniska universitet, där han var aktuell för en professur inom artificiell intelligens och maskinlärning.

Redan när flygbussen började rulla hade Luleå gjort ett smidigt första intryck av att stan varken var trång eller stressig. Tre år senare har familjen köpt hus i Södra Sun derbyn och fått två barn. Livet i Norrbotten känns som en självklar framtid.

– Jag var nöjd med livet i Berlin och letade inte efter nytt jobb. Men vi har flyttat ofta och såg möjligheten så jag tog med mig min fru på resan till Sverige.

Första kvällen åt de middag på Hemmagastronomi, en välkänd restaurang i Luleå där familjen numera är stammisar. De prata de om sina intryck och Marcus minns att hans fru, Fotini Simis tira Liwicki, redan då var säker på att Luleå var rätt för dem. Fotini kommer från Grekland och har liksom Marcus provat på att bo runt om i världen. Idag arbetar hon på universitetet där hon leder Sveriges första civilin genjörsprogram inom tillämpad artificiell intelligens.

I februari 2018 stod det klart att Marcus fått tjänsten och sommaren 2018 gick flyttlasset. Efter ett par månader hittade de ett sitt drömhus i Södra Sunderbyn vid vattnet.

– När vi hittade huset så kände jag mig säker, vi kom mer att stanna i Luleå resten av våra liv.

Sedan flytten till Sverige har paret adopterat två barn som idag är sex och fyra år.

– Luleå och Sunderbyn är bra platser för barn att växa upp på, det känns fint att de växer upp i ett så öppet samhälle. I de storstäder där vi tidigare bott kan lägenheten kännas som ett fängelse.

På universitetet är arbetsmiljön öppen och Marcus berättar att avdelningen där han är chef känns som en familj. I Luleå har Marcus rekryterat över 25 personer, människor från hela världen. Förutom professor, är han också vicerektor för institutionen och har stora framtidsplaner.

– Luleå och Norrbotten har så mycket att erbjuda när det kommer till livskvalitet och karriär. LTU är en arbetsplats där man verkligen får utvecklas, resa och lära sig mer. Det bästa av universitetsvärlden helt enkelt. Jag hoppas att min resa kan inspirera fler att våga flytten hit!

Här får jag jobba med det jag verkligen brinner för

Gör: Verksamhetsledare på Tjejjouren Luleå.

Uppvuxen: Luleå. Bor: Bredviken. Ålder: 32 år.

Den mindre staden gav större möjligheter för Kigge som lämnat storstaden bakom sig. Här fick hon drömjobbet, huset, sommar stugan, naturen och lugnet! – Vi hade aldrig haft den möjligheten i söd ra Sverige eftersom priserna är så mycket högre, säger Cristina “Kigge” Fasth.

”Full time feminist” står det på en skylt bredvid datorskärmen på det mysiga kontoret i Luleå. Christina ”Kigge” Fasth jobbar på tjejjouren och har kontakt med unga tjejer som behöver någon att prata med. Det kan handla om allt från ångest till våld i nära relationer.

– Här får jag jobba med det jag verkligen brinner för, jämställdhet är mitt största intresse. Vi jobbar mycket förebyggande, till exempel med att prata med ungdomar ute på skolorna. Utöver skolbesök har vi också samtalsstöd för unga tjejer via chatt, telefon och även fysiska möten, samt föreläsningar för arbetsplatser förklarar Kigge.

”Kigge” är född och uppvuxen i Luleå men provade som ung vuxen på livet i Stockholm där hon arbetade i butiker.

– Jag började längta hem efter ett par år och sökte ett jobb som butikschef för Carlings i Luleå. När jag fick jobbet visste jag att det var dags att flytta hem igen.

Efter ett par år med jobb inom handel kände hon sig redo att läsa vidare.

– När jag var 27 år sökte jag in till beteendevetenskap på Luleå tekniska universitet (LTU). Jag ville fortsätta jobba med människor.

Under studietiden började Kigge en gagera sig som volontär på Tjejjouren. När utbildningen på LTU skulle avslutas uppstod möjligheten att bli anställd.

– Det var perfekt tajming och yrke! En möjlighet att påverka och förändra samhället. Både på det större planet men också i det lilla

genom kontakter med enskilda tjejer.

För två år sedan träffade hon sin sambo Anders Byrgren online. Han bodde i Stockholm då men efter ett års distansförhållande bestämde han sig för att flytta upp.

– Det var inget alternativ för mig att flytta söderut igen.

Inom kort hade de köpt både hus och sommarstuga tillsammans. Huset ligger i stadsdelen Bredviken och som marstugan utanför Boden.

– Våra vänner i Stockholm blev chockade när vi slog till på både hus och sommarstuga! Vi hade aldrig haft den möjligheten i södra Sverige eftersom priserna är så mycket högre.

Något Kigge uppskattar med Luleå är den enkla vardagen.

– Det bästa med att bo här är att jag har nära till det jag tycker är viktigt – och det har funkat i olika delar av livet! Först som ung vuxen i lägenhet mitt i stan, det passade perfekt då! Och nu, som 30+, får jag möjlighet att bo i hus och känna lugnet och närheten till naturen.

Även för parets hund är huset perfekt och det blir många hundpromenader i naturområdena runt Luleå.

– En sak jag alltid tyckt om här är att man hälsar på varandra. När man möter nån på vägen så tar man ögonkontakt och säger ”hej”. Det är fint att bli sedd. Och det känner jag att jag blir här.

Favoritplats i Luleå: Svartöstadstranden. Beskriv Luleå med tre ord: Livskvalitet, mångsidighet, häftigt.

Luleå Industripark:

En grön industriell revolution

SSAB:s nya elektriska ljusbågsugn och valsverk, Talgas nya fabrik för grafitanoder, vätgaslagring för Hybrit, nya malmhamnen, LKAB:s ReeMAP-anläggning för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Luleå Industripark är epicentrum för den gröna industriella revolutionen. – Världen tittar norrut, vi får hoppas att dom inte får nack spärr, för det händer nya spännande saker här hela tiden, säger Robert Eriksson, projektchef, Luleå Industripark.

Luleå Industripark, det är här den stora gröna industriella omställningen har startat. Här testas Hybrits tillverkning av fossilfritt stål. Här testas Talgas grafitanoder i en första testanläggning. Lite överallt planeras det för nya miljardinvesteringar och framtida innovationer.

Robert Eriksson, projektchef Luleå Industripark: – Det är en spännande utveckling som vi kanske har lite svårt att överblicka nu, när det sker, men det är ett historiskt skeende. Här samlas redan internationella forskare och industriella experter, ett kluster av kunskap inom grön omställning som har världens ögon på sig. – Miljardinvesteringarna som nu sker kommer med all säkerhet föra med sig

ytterligare kringinvesteringar och locka fler företag att söka sig hit för att vara en del av all den kunskap som genereras här. Givetvis spelar Luleå tekniska universitet en viktig roll här också. Så vi har bara börjat, som jag ser det.

Peter Larsson, förra regeringens samordna re för industriinvesteringarna är också inne på att vi är inne i ett historiskt skeende: – Det är verkligen dags att uppdatera den gamla bilden av norra Sverige som en region med minskande befolkning, arbets löshet och bidragsberoende. Nu är det Norrbotten och Västerbotten som leder utvecklingen och det som är utmärkande är just det dynamiska och snabbrörliga. Samtidigt finns ett långsiktigt mål om hållbarhet som alla strävar mot.

Robert Eriksson. Foto: Peter Rosen Peter Larsson.

LKAB:s ReeMAP-anläggning blir en imponerande industrietablering ute på Svartön som är en del av Luleå Industripark.

LKAB ReeMAP

Cirka 10 miljarder investeras, anläggningen väntas ge cirka 500 jobb och vara i drift 2027.

Fertiberia

Luleå Industripark kan bli platsen för Fertiberia, där ca 10 miljarder in vesteras i fabriksanläggningen som ska producera konstgödsel och ammoniak. Anläggningen väntas ge 500 jobb, under byggtiden 2000 jobb.

Malmporten

Investeringen beräknas till 2,6 miljarder och är det största muddrings projektet i modern historia i Sverige. Utbyggnaden av Luleå Hamn ökar kapaci teten så att man sommartid kan ta emot fartyg som kan lasta upp till 160 000 ton mot dagens maximala 55 000 ton.

SSAB

Ett inriktningsbeslut är fattat om att investera 45 miljarder (summan avser både Luleå och Brahestad) i ny ljusbågsugn och nytt valsverk som ska vara i drift 2030.

Verksamheter 2019

Talga Med Vittangis världsunika grafitfyndighet som råvarukälla ska klimatsmarta batterianoder produceras som reducerar CO² med 96 procent jämfört med dagens utsläpp. Cirka 70-80 anställda beräknas jobba i fabriken på Hertsöfältet.

Det finns en stor frihet i att ha mer tid och plats

Luleå blev toppvalet för Oscar och Jenny som sökte sig norrut. Staden som lockade mest! – Jenny ville till Norrbotten och av orterna här kände jag att Luleå har mest av det jag söker – närhet till natur och klättring utomhus och många roliga möjligheter till jobb, säger Oscar Björkqvist.

Det röda trähuset ligger inklämt precis bakom kyrkstugorna i Gammelstads kyrkstad, en mil utanför Luleå centrum. För att komma fram behöver man svänga in mitt emellan två stugor på en smal infart. Tomten är stor med bär buskar och fina möjligheter till odling. Huset byggdes 1968 och i vardagsrummet sitter en gul medaljongtapet som förmodligen suttit där sedan byggåret. Det är ett hus med själ, mitt i det ovärderliga världsarv som kyrkstaden utgör för mänskligheten enligt UNESCO.

– I morse var jag ute på en skidtur före fru kost. Jag hörde en hackspett, såg en korp, en ekorre och älgspår. Det är ett fantastiskt sätt att börja eller avsluta dagen, säger Jenny Lindberg.

Jenny är född och uppvuxen i Arvidsjaur, Oscar kommer från Helsingborg. Paret träffades när de båda läste till arkitekter i Umeå och efter exa men flyttade de ner till Malmö där de hade många vänner och närhet till Oscars familj. Efter ett par år kom sonen Sven och då kände Jenny starkt att det var dags för flytt.

– Jag har nog alltid längtat norrut, till vinter och riktiga årstider. När Sven kom fick jag an dra perspektiv på tillvaron. I Malmö bodde vi på femte våningen i en tvåa, innergården var av betong och förskolans gård bestod mest av gummi och plastgräs. Jag har själv vuxit upp med närhet till naturen och allt vad den ger, jag vill ge mina barn den möjligheten också. – Egentligen var det ju jag som valde Luleå, säger sambon Oscar Björkqvist. Jenny ville till Norrbotten och av orterna här kände jag att Luleå har mest av det jag söker – närhet

till natur och klättring utomhus och många roliga möjligheter till jobb.

När de väl bestämt sig gick allting fort. Oscar sökte jobb på A och D arkitektkontor och fick napp direkt.

– Här får man chansen att verkligen vara arkitekt betydligt tidigare i karriären. I storstäderna tar det flera år innan man får ta motsvarande ansvar, som relativt nyexaminerad får man sällan vara med från början i större projekt.

– Det där är ju en typisk fördom om städer i norra Sverige, påpekar Jenny. Att de roliga och kreativa jobben inte skulle finnas här, det är många som inte kan föreställa sig att det kan vara bra för karriären att flytta hit. Men här finns helt andra möjligheter att ta för sig, vill man ha mer ansvar så får man det.

Fördomar är ett tema som återkommer flera gånger under samtalet. Jenny arbetar som samhällsplanerare på Luleå kommun och hennes jobb handlar mycket om den expansion som kommunen ser framför sig de närmaste åren.

– Jag tror att vi som bor här måste göra allt för att berätta om hur det faktiskt är och visa upp vilka fantastiska livsmiljöer vi har här.

Det handlar inte bara om fördomar som finns i landets södra delar. Jenny menar att även många som bor i norra Sverige delar den gamla schablonmässiga bilden av länet.

– Jag kan känna att det saknas en stolthet ibland, det är många här som frågar oss

”Men varför flyttade ni hit?”, och som blir lite extra förvånade när de hör av att vi båda är arkitektutbildade och valt att bosätta oss i Luleå. Som om det skulle finnas en motsättning!

Sonen Sven har funnit sig väl till rätta på nya för skolan där gården är större och barngrupperna mindre än i Malmö. På helgerna brukar familjen vara ute i naturen och Jenny har nyligen köpt en gammaldags skidpulka som hon ska restaurera.

– Efter flytten har vi fått mer fritid eftersom det är mindre logistik. Vi gillar båda klättring och det är lätt att komma i väg. Dessutom har vi mer plats i huset till våra klättrings grejer, säger Jenny.

För Oscar har klättringen också varit ett sätt att lära känna folk.

– Klättring är en väldigt social sport efter som man måste ha någon som säkrar, det går nästan inte att vara själv. Klätterhuset här i Luleå är jättebra, det finns en bra com munity här och folk blir väldigt glada när det kommer någon ny.

I huset finns även en verkstad där verktyg täcker väggarna och ett rum som ska bli gästrum och ateljé så småningom. – Jag tror många förknippar kreativa yrken och personer med mer tätbefolkade miljöer, de tänker sig att man måste bo mitt i stan för att kunna nätverka och mingla. Men det finns också en stor frihet i att ha mer tid och mer plats, jag tycker det är lättare att hitta till kreativiteten här, säger Jenny.

Namn: Jenny Lindberg. Gör: Samhällsplanerare på Luleå Kommun. Uppvuxen: I Arvidsjaur. Bor: I Gammelstads kyrkby. Ålder: 31 år. Favoritplats i Luleå: En arkitekturpärla är gamla postkontoret som idag heter Vetenskapens Hus. Beskriv Luleå med tre ord: Naturnära, vänligt, stressfritt.

Namn: Oscar Björkqvist. Gör: Arkitekt.

Uppvuxen: Helsingborg. Bor: I Gammelstads kyrkby.

Ålder: 30 år.

Favoritplats i Luleå: Kyrkbyn, en av många vackra platser!

Beskriv Luleå med tre ord: Skärgårdsnära, lagom stort, Blåsigt.

Jag ville prova något nytt, få nya perspektiv och komma långt från Stockholm

Julia valde att stanna i Luleå efter studierna på grund av möjligheterna till arbete och boende. Något som inte var lika självklart i hemorten Stockholm.

– Där hade jag säkert bott hemma hos mamma och pappa fortfarande! Nu ser vi framför oss att kunna köpa en lägenhet så småningom, säger Julia Jones.

Julia Jones, 25 år, är född och uppvuxen i Stockholm. Hon tog examen inom system vetenskap på Luleå tekniska universitet i början av juni och det är flera saker sammantaget som gör att hon vill bo just i Luleå.

– Jag hade ett fast jobb som väntade direkt efter examen, jag trivs verk ligen i stan och bostadssituationen här är mycket bättre än i Stockholm. Dessutom händer det så mycket spännande nu, det är många i södra Sverige som inte alls har koll på den stora omställningen vi är inne i.

När Julia blev antagen till kandidatpro grammet i systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet för ett par år sedan hade hon aldrig varit längre norrut än till Dalarna. Ändå bestämde hon sig för att flytta.

– Jag åkte helt utan förväntningar. Jag ville prova något nytt, få nya perspektiv och komma långt från Stockholm.

Det gick lätt att få nya vänner och komma in i Luleås studentliv.

– Studenterna här är öppna på ett annat sätt än de var i Stockholm, där hade alla sina egna liv redan. Här är det många som flyttat långt för att plugga och det blir en väldigt trivsam stämning, det är lätt att hitta saker att göra.

Det var genom en lunchföreläsning på universitetet som hon först kom i kontakt med sin arbetsgivare CGI. De nämnde att de letade efter en trainee som ville jobba under studietiden, ambitionen var att man så småningom skulle bli anställd.

– Jag kände direkt att jag kommer trivas här, det är en väldigt familjär stämning på kontoret samtidigt som CGI är ett stort globalt företag och jag har kollegor i hela världen.

Sambon Patrik Strand träffade hon första gången under nollningen precis i början av studietiden och ett år senare blev de ett par. Han kommer från Norrköping och har läst till statsvetare. Även han har

precis tagit examen med ett fast jobb som väntade i Luleå. Paret bor idag i en hyres lägenhet i centrala Luleå.

– Även om det är högt tryck på bostadsmarknaden här är det lätt att hitta en bra bostad om man jämför med hur situationen ser ut i Stock holm. Där hade jag säkert bott hemma hos mamma och pappa fortfarande! Nu ser vi framför oss att kunna köpa en lägenhet så småningom.

Under våren har Julia skrivit sitt examensarbete i samarbete med CGI som en del av ett större projekt som företaget har genomfört tillsammans med studenter. Arbetet i stort handlar om att digitalisera, förenkla och förbättra arbetsflödena i den komplexa samhälls

byggnadsprocessen, precis det som pågår för fullt just nu i och med industri expansionen i norra Sverige.

– Jag och en klasskompis utvecklade en kartplattform som ska underlätta placering av nya investeringar så att de hamnar där de gör minst skada för miljö och människors hälsa. Tanken med kartplattformen är att samla allt på samma digitala plats.

På sin lediga tid brukar Julia träna och ta vara på stadens natur. Hon ser fram emot att upptäckta staden igen ur ett nytt per spektiv nu när hon inte längre är student.

– Luleå växer ju och det känns kul att vara med på resan! Jag ser fram emot att upptäcka ännu mer av Norrbot tens härliga natur framöver.

Namn: Julia Jones. Gör: Jobbar som systemförvaltare på CGI. Uppvuxen: Stockholm. Bor: Porsön. Ålder: 25 år. Favoritplats i Luleå: Isvägen på vintern och skärgården på sommaren Beskriv Luleå med tre ord: Innovativt, friskt & skönt tempo.

Möt fyra Luleåföretagare

Är de gröna industrijobben inget för dig? Lugn, det finns massor av andra möjligheter. Vi behöver bli fler inom både kommunen och landstinget och dessutom kryllar vår region av företag.

Sofia inventerar ängsmark

Från kontorsjobb till egen firma. Nu arbe tar Sofia Hagsand på fält och majoriteten av tiden med ängsmarker – i år bland annat med ett uppdrag hon vunnit via ett avrop från kommunen.

– Det är ont om biologer i Luleå, på så sätt är det precis rätt plats för mig att starta företag. Hittills har jag också upplevt att det finns väldigt bra stöd att få, säger hon.

Naturvårdsbiologen Sofia Hagsand arbetade tidigare på myndighet. Förvisso tryggt, men hon mådde inte bra av att sit ta på ett kontor utan att ha kontroll över sin tid eller få gehör på idéer och förslag.

– Att starta eget var ett sätt att ta kontroll över mitt dagliga liv och fokusera på det jag tycker är roligast och viktigast. Jag har varit extremt fängslad av naturen så länge jag kan minnas. Jag växte upp på landet med skogar, fält och älven nära inpå.

Helena driver företagskollektiv inom skönhet

Helena Bozza Skjöldmoe från Råneå driver företagskollektivet Bozza som erbjuder en rad lång tjänster inom skönhet och body art under samma tak.

– Jag tänker inte på konkurrens utan tycker att man har stor nytta av var andra! Jag trivs i Luleå, vi har kunder som kommer från många olika orter i norr och även många besökare och turister, t ex norrmän.

Helena är selfmade och har fixat det mes ta på egen hand, med hjälp av sin revisor. 2016 startade hon Bozza och flyttade in i lokalen på Notvikens Handelsområde där de sitter kvar i idag. Totalt är den 300 kvadratmeter och många tyckte hon att hon tog sig vatten över huvudet. Hon ser positivt på utvecklingen i Luleå och de stora industrisatsningarna.

– Det är bara positivt för oss i denna bransch med fler industrier i norr. Det innebär bra löner att sedan spen dera på oss. Och vi kan absolut vara fler då vi har knökfullt med kunder.

Luleås storlek ser hon som en fördel: – Luleås kombination av att vara både expansivt och lagom stort skapar goda förutsättningar tycker jag. Det finns många bra plattformar för att knyta kontakter samtidigt som det är lättare att sticka ut i mängden, vilket annars kan vara svårt i större städer.

Anton äger tre borrvagnar

Anton Johansson, 24 år, bor i Vitå, en by i kommunens nordligaste delar. Sedan tre år tillbaka driver han Berg Nord AB, ett företag som borrar och spränger. Möj ligen är han Sveriges yngsta företagare branschen, han äger idag tre borrvagnar och två grävmaskiner.

– Jag ville vara min egen chef, det visste jag hela tiden. Jag är inte rädd för att jobba hårt och särskilt inte när jag får göra det jag själv vill, det här jobbet är otroligt roligt.

Kunderna är främst de stora byggbolagen runt om i Norrbotten men även gruvor och vägprojekt. Vintertid kan det bli en del längre utflykter till södra Sverige också eftersom många byggprojekt i norr tar uppehåll då på grund av snön, då blir det ett par nätter i husvagn för Anton innan han kommer hem till Norrbottensgården i Vitå.

– Men senaste åren har jag haft riktigt mycket att göra här, det märks att Norrbotten växer så det knakar. Efterfrågan i regionen har gått rakt uppåt sedan jag startade mitt företag så nog finns det jobb!

Att som 24-åring äga tre borrvagnar är ovanligt, kanske unikt i Sverige. Och ambi tionen är att företaget ska fortsätta växa.

– Jag jobbar nog mer än vad som är sunt egentligen, men jag hade nog ändå inte trivts med ett vanligt jobb.

Vilma drivs av träningsglädje

Efter skidgymnasiet i Gällivare läste Vilma Funck till fysioterapeut på Luleå Tekniska Universitet. Under utbildningen gick hon ned i studietakt för att samtidigt kunna elitsatsa på längdskidåkningen. Då kom också tanken på att starta ett eget företag.

– Jag har alltid sett företagande som en utmaning. Så varför inte testa medan jag pluggar? Jag har drivit eget sedan jag var 22 år. Det kändes självklart. När jag startade företaget kom jag i kontakt med Nyföretagar Centrum Nord här i Luleå. Det kändes tryggt att veta att jag kunde vända mig till dem för rådgivning.

Utöver det egna företagandet arbetar Vilma som fysioterapeut inom primärvår den med exempelvis rehabilitering. Inom det egna företaget är fokus på hennes specialintressen, bland annat massage och löp- och skidteknik.

– När man ser i folks ögon att de är nöjda och stolta över sig själva smit tar det av sig. Jag peppar dem vilket peppar mig, det är perfekt!

Vilma trivs i Luleå av flera anledningar:

– Det är både bra vintrar och somrar i Luleå! Vintern är ordentlig så jag får ut vad jag vill av skidåkningen, men också en sommar som faktiskt är varm. Den kombinationen är svår att få i söder!

Möt fyra företagare som valt att starta eget just här.

Vi bidrar med jämlikhet och förändrade normer

Luleå har gått i bräschen för att skapa möjligheter för kvinnliga professionella atleter. Detta är något som damlagsspelaren i Luleå Hockey/MSSK Emma Nordin värderar högt.

– Man blir väldigt stolt att representera Luleå just på grund av en sådan anledning. Idag finns det stora möjligheter för unga, framför allt unga tjejer att kunna utöva sport.

Några av oss minns när ishockeyförbundets dåva rande ordförande Rickard Fagerlund 1992 utbrast ”Damishockeyn tar bara resurser från vår manliga verksamhet. Det vore bättre om kvinnor ägnade sig åt att vara vackra.”

I dag är situationen en annan och den klubb som banat väg för damhockeyn i Sverige är Luleå Hockey/MSSK som höjt statusen genom ett antal relativt enkla beslut, till exempel att damlaget ska spela i huvudarenan, presenteras som ett A-lag med samma status som herrlaget och få en offensiv budget för spelarköp.

En av dom som varit med i Luleås satsning är Emma Nordin, en vass forward med landslagsmeriter och guldkantad karriär här i Luleå. Vi ska träffa henne tillsam mans med två unga hockeytjejer som är del av den allt mer växande ungdomsverk samheten för just tjejer.

I damlagets lounge sitter Ellie Lindberg 8 år och Elsa Lindberg 11 år, pirriga av förväntan.

Vad tycker ni är roligast med att spela hockey?

– Man får röra på sig, man kan skaffa nya vänner, att åka på cuper är väldigt roligt, säger Ellie.

Varför började ni spela just hockey?

– Jag började med hockey för att min pappa har gått i hockey sen han var jätteliten. Jag testade på och började gilla det jättemycket, säger Elsa.

Har ni några förebilder?

– Jag gillar båda målvakterna i damla get eftersom jag tycker att det är kul att stå i mål. Men det är också kul att spela ute. En utespelare jag ser upp till är Emma Nordin, säger Elsa.

Hur känns det att träffa Emma?

– Det känns både pirrigt och roligt, säger Ellie.

Ögonen lyser upp hos tjejerna när Emma kommer in. Pirrigt! Hon visar dem runt i lagets omkläd ningsrum och delar ut signerade spelarkort från hela damlaget. Till sammans pratar de om hockeyn och om vad de tycker är roligast med sporten.

Emma hur är det att spela hockey här i Luleå?

– Det känns såklart jättebra! Man blir väldigt stolt att representera Luleå

Emma Nordin, Luleå hockey/MSSK, firar tillsammans med laget ett välförtjänt SM-guld. ”Idag finns det stora möjligheter för unga tjejer att kunna utöva sport och drömma stort.”

Emma Nordin.

just på grund av vår utveckling. Idag finns det stora möjligheter för unga, framför allt unga tjejer att kunna utöva sport och drömma stort. I det ligger en väldigt stor stolthet. Jag har varit med på resan sedan den här satsningen startade 2015 för damla get. Vi har tagit oss jättelångt på de här sju åren.

Hur har möjligheterna att få spela hockey för unga tjejer förändrats? Om du skulle jämföra med när du började?

– Framför allt så handlar det mycket om att vi syns mer idag. Jag tror att man behöver någon att se upp till, någon som man kan känna igen sig själv i. Jag älskade att åka skridskor som barn. Men jag tror inte att det var någon tillfällighet att jag inte började spela hockey på riktigt förrän jag var åtta. Då startade det ett flicklag i Modo där jag växte upp.

Var betyder denna förändring för samhället?

– Det är otroligt viktigt. Här finns en stor möjlighet att bidra med jämlikhet och förändrade normer.

– Vi märker faktiskt från föreningens håll en ändring i jargong hos unga killar. En förändring i attityder och beteenden. Det gör mycket att de får se er och andra tjejer i gymmet och på isen. Förut var det mycket klagomål på hur killarna var i skolan och hur de betedde sig mot tjejer. Just sådana klagomål får vi faktiskt inte längre.

Vad vill du säga till en ung familj som funderar på att flytta till Luleå?

– Jag är inte född och uppvuxen här men jag har bott här i...jag tror att det är 7 år nu! Jag har egentligen från dagen jag flyttade hit känt mig väldigt hemma och det har blivit hemma för mig. Det finns närhet till mycket natur, idrottsevenemang och kultur.

Medan tjejerna visas runt i omklädnings rummet frågar Emma hur gamla de är. 8 och 11 svarar de snabbt. Det visar sig att Ellie fyllde år nyligen. Emma frågar vad hon fick i födelsedagspresent.

– En hockeybarbie!

Crossfit

Om du är sugen på crossfit så finns det goda möjligheter i stan. Crossfit holistic har bland annat personliga tränare, gruppträning eller träning för barn. Allt för att främja rörelse och välmående. Dessutom finns theLab är som erbjuder träning i mindre grupper och de senaste maskinerna och teknikerna.

Kampsport

I stadsdelen Kallkällan hittar du Norrlands största kampsportsgym. De erbjuder gruppträning i kampsport, No-Gi, MMA, boxning, brottning, thaiboxning och BJJ. Oavsett ålder eller erfarenhet så finns det möjlighet till rörelse och gemenskap här. Det finns även flertalet andra föreningar såsom Bushido, Luleå budoklubb där du kan testa på Kendo eller brottning med Råneå BK eller Luleå Brottarklubb.

Skateboard

Sveriges nordligaste betongpark på 1400 kvm för skateboard, kickbike, inlines eller BMX-cykel hittar du i Luleå på Örnäset. Dessutom finns det en inomhushall med street, bowl och miniramper.

Basket

Man kan förstås även spela basket i en av Sveriges största basketstäder! I Luleå finns en mängd olika basketklubbar runt om i kommunen som har träning för alla olika åldrar. Gammelstads BBK, Brooklyn Eagles, Antnäs BK och IFK Råneå är bara för att nämna några.

Konståkning

I kommunen finns två klubbar för konståkning. Luleå Allmänna Konståkningsförening och Luleå konståkningsklubb. Hos dem kan du få träning i konståkning eller skridskoskola för både vuxna, barn och ungdomar. Klubbarna har även juls hower varje år för den som vill inspireras.

Det finns mycket kompetens att hämta från Luleå konståkningsklubbs huvudträ nare Alexandr Smokvin som själv varit med i Ukrainas landslag och tränat fram talanger på internationell nivå.

Ridning

Luleå kommun har två ridanläggningar, en på Hertsön i Luleå där Luleå Ridklubb bedriver ridskola och en i Råneå där Rånebygdens Ridklubb håller till. Privata ridsportanläggningar finns dels söder om Luleå (Gunnaräng och Stall backen), i Sunderbyn (Aulis) och Björsbyn (Stall Balans).

Skidor och snowboard

Friluftsfrämjandet håller i skid- och snowboardskola för barn över 5 år. Det går även att boka vuxenskola eller privatlek tioner för den som vill putsa på tekniken eller lära sig åka skidor. Skidskolan håller till på Ormbergsbacken och i Måttsunds backen.

Via Luleå Alpina finns möjlighet till täv lingar och träning i alpina skidor. Om man vill åka längdskidor eller köra längdskidor så finns Luleå Gjutarens IF.

Roller derby

Roller Derby är en spännande sport som har blivit mer populär. Luleå Roller Derby har träning för barn från 8 års ålder med fokus på lek och rörelse. Från 16 års ålder och uppåt finns seniorgrupper och lagtävlingar.

Robert Hedlund kommunikationschef för Luleå Hockey:

Ellie Lindberg och Elsa Lindberg träffar förebilden Emma Nordin. Idag är det betydligt enklare för unga tjejer att bli en del av sporten. ”Man kan skaffa nya vänner och åka på cuper, det är väldigt roligt”, säger Ellie.

Vi står här med öppna armar

Kulturen fyller för många en viktig roll i tillvaron. Något som för gyller vardagen och livet. Kanske är den lite extra viktig för en stad som Luleå som nu satsar på tillväxt och inflyttning. – Kulturen är ett väldigt bra medel för att inkludera, vi behöver alla, det tar aldrig stopp och finns ingen maxgräns för initiativ!

Vi möter Fredrika Johansson mitt i Luleå på Kulturcentrum Ebeneser. I lokalen hörs ett sorl från människor och scenlju set lyser svagt. På denna mötesplats på går arbetet konstant för kulturen i Luleå.

Nu sitter vi på Kulturcentrum Ebeneser. Vad kan du berätta om den här platsen? Vad händer här?

Japan - Luleå

”Vi är precis som vilken annan familj som helst”. Det är vad Mitsuo och Rickard vill förmedla genom sin kanal på Youtube där de visar upp sitt vardagliga liv i Luleå som samkönat par med barn. De vill ge andra som är gay, speciellt unga, hopp. Något som Mitsuo saknade under sin uppväxt i Japan.

– Sedan vi flyttade hit till Luleå och Sverige så glömmer jag bort min sexualitet, jag behöver inte tänka på det längre, och det är en stor skillnad, säger Mitsuo.

Kulturcentrum Ebeneser

Kristianstad – Luleå

– Om någon hade sagt för fem år sedan att jag skulle stanna kvar i Luleå efter min examen och lära mig åka skidor och börja jaga, då skulle jag nog ifrågasatt den personen väldigt mycket!

Fadomo Hassan växte upp i Kristianstad i Skåne. När hon skulle börja studera hamnade hon i Luleå och efter studietiden på Luleå tekniska universitet valde hon att stanna kvar. Tack vare en spännande karriär med utvecklingsmöjligheter och en trivsam arbetsplats. Och en stad som hon snabbt fattade tycke för.

Fredrika Johansson.

– Vi driver ett kulturhus, ett ideellt föreningsdrivet kulturhus mitt i centrum i Luleå. Vi jobbar dels med själva platsen, kulturcentrum där vi har över 200 kulturevenemang varje år. Men vi driver också en massa spännande utvecklingsprojekt som utvecklar arrangörer och kulturella och kreativa branscher. Dessutom så har vi en konferens och mötesverk samhet. Så vi jobbar brett med kul turlivet både i Luleå och Norrbotten med Kulturcentrum Ebeneser som en slags hubb för det hela.

Hur går man tillväga om man vill vara en del av kulturen i Luleå? Kan kulturcen trum Ebeneser spela en roll där?

– Säg att man är nyinflyttad och vill komma i kontakt med kulturlivet, där kan vi vara en samordnande kraft. Om man till exempel vill sjunga i en kör så har vi koll på de flesta körer som finns och många av dem är medlemmar hos oss också. Detsamma gäller om man har ett barn som vill spela teater. Då har vi Lule Stassteater som också är medlemmar hos oss som har en fin verksamhet för barn.

Hur utvecklas kulturstaden?

– Jag är en hemvändare som flyttade tillbaka 2010. Personligen växte jag upp i centrum av kulturlivet som ungdom. Jag har spelat i band, varit arrangör och studerat musik på det estetiska programmet. Sedan var jag borta från Luleå i ungefär tio år innan jag själv valde att flytta tillbaka. En sak jag märkte innan hemflytten var att man satsade på kulturen i Luleå på ett nytt sätt. Ett sätt som man inte gjorde tidigare. Kulturens hus hade öppnat några år innan och nya initiativ hade växt fram. Jag tycker att Luleå är en bra kulturstad men det kan alltid bli bättre! Till stor del beror det på att kultur handlar mycket om människ ors egna engagemang för att kunna växa. Målet är att att fler ska hitta till kulturen som fritidssysselsättning.

Vilka skillnader ser du nu jämfört för några år sedan? Är det något speciellt som en hemvändare hade kunnat reagera på som har ändrats?

– Jag tycker att det har förändrats mycket bara på de 12 åren sedan jag flyttade hem. Det handlar till stor del om en positiv konkurrens. Tar någon ett initiativ så hakar någon annan lätt på. Det finns ett driv. Detta kan man till exempel se på hur restaurangbran schen har utvecklats i stan. När jag

flyttade hem så fanns det väldigt lite fine dining restauranger, idag finns det en uppsjö. Det gör inte att de blir konkurrenter i sig utan det handlar mer om att fler går ut och äter på stan eftersom att det finns ett utbud.

Vad betyder kulturen för en stad som Luleå som vill satsa stort på tillväxt?

Luleå har en stor omställning framför sig i och med investeringarna i industrin. Hur kan man vara med och påverka från kultursidans håll?

– Det är ju faktiskt så att om man flyttar hit så kanske den ena jobbar i industrin medan den andra möjligtvis är en del av de kulturella och kreativa branscherna. Kulturen är jättevik tig för att det ska bli någonting av tillväxten.

Jag skulle också säga att det handlar om ett näringsliv som kan gå in och stötta. Kultur bär inte alltid sig själv ekonomiskt och resursmässigt. Däremot skapar kul turen de attraktiva livsmiljöerna som gör att det är kul att bo i Luleå och Norrbotten. Kulturlivet byggs ifrån eldsjälar med egen kraft och engagemang men de har en fantastisk förmåga att växla upp värdet på en stad något enormt. Då kanske man kan se värdet i kulturen och finansiera den om vi planerar att bli 100 000 fler. Kanske är det den gröna industrin som ska gå in med satsningar i kulturlivet?

Finns det något som du skulle vilja se mer av? Något som du skulle önska att någon hemvändare tog med sig hem?

– Kulturen är ett väldigt bra medel för att inkludera, vi behöver alla, det tar aldrig stopp och finns ingen max gräns för initiativ.

Hur ser kulturlivet ut för ungdomar?

– Det finns väldigt mycket att hämta och väldigt mycket stöttning att få som ungdom. Jag tycker också att det är viktigt att man inte försöker styra ungdomar och deras initiativ för mycket. Man ska göra det man vill och känner ett driv till. Det är inte så att du måste spela gitarr eller piano för att komma in i kulturlivet. En ingång kan faktiskt vara som arrangör. Så det finns en massa vägar att gå om man räcker upp handen och vill vara med. Vi vill att fler unga ska bli involverade, det är en knäckfråga för kulturen! Hur föryngrar och förnyar vi kulturoch arrangörlivet? Vi står här med öppna armar.

England- Luleå

Tom Kearney flyttade till Luleå från England för studier i geovetenskap, det var bland annat närheten till gruvorna som lockade. Han förvänta de sig fantastiska naturupplevelser och han blev inte besviken.

– Jag trodde att jag skulle komma hit för att plugga, njuta lite av na turen och sedan flytta till Australien. Men så träffade jag min partner i Luleå.

Skärgården är ett av alla de utflyktsmål han uppskattar. Enkelheten i en eld, en bastu, en säng.

BD Pop

BD Pop är ett regionalt utvecklingsbolag för populärmusik. De arbetar för att stödja regionala artister och musikpro duktioner. Hos de kan man få kontakter, kunskaper, personella och ekonomiska resurser mm. De gör skillnad för att fler ska kunna vara yrkesverksamma inom musiken i Norrbotten.

Galleri Syster

Galleri Syster är en plats där man kan möta samtida konst och även samtala och diskutera om upplevelserna. Lokalen ligger på Varvet i centrala Luleå.

Norrbottens Museum

Denna verksamhet är länsmuseum för Norrbotten. I lokala Luleå kan man gå på utställningar, workshops, föredrag och café. Här kan man möta konst som berör; historia, kultur, samtid och omvärld. Ute på Björkskatan finns ett arkiv med bilder och bibliotek. Arkivet och biblioteket har en mängd litteratur, bilder och samlingar som speglar länets historia.

Studiefrämjandet

Studiefrämjandet verkar i hela länet och erbjuder kurser, utbildningar och kul turarrangemang. I Luleå driver de bland annat en verksamhet med replokaler och scen på Lövskatan. Där har man möjlighet att hyra replokaler för musik och teater eller utnyttja scenen för arrangemang.

Kulturens hus

Detta kulturella nav ligger mitt i Luleås centrum. Det är en mötesplats med konsthall, scener, stadsbibliotek, mötes rum, turistcentrum, restaurang, cafe och konferenser mm.

Filmpool Nord

Filmpool Nord är det regionala utveck lingsbolaget för film. Vi ser idag att Norden är hetare än någonsin för att spela in film och serier. En av aktörerna som har varit bidragande till detta är Filmpool Nord. Genom att erbjuda stöd och underlättning attraherar de större film- och tv-produktioner att spela in i Norrbotten.

Norrbottensteatern

Detta är länsteatern för Norrbotten. Mitt i centrala Luleå kan man här möta först klassig scenkonst på olika föreställningar.

Luleå rytmik och balett

Här står dansen och glädjen i centrum. Det finns en mängd kurser i bland annat barnbalett, jazz, street, modernt, femi nine vibe och afrikansk dans. Det finns något för alla oavsett vilken erfarenhet eller kunskap man har.

Lule stassteater

Hos Lule Stassteater kan man både gå på föreställningar eller själv medverka i kurser. De erbjuder både kurser och föreställningar för alla åldrar. Verksam heten har fokus på barnens rättigheter och jobbar på olika sätt för att ge glädje åt barn genom kulturen.

Luleå Live

Detta är ett tvådagars event där man fyller staden med kultur, mat och musik. På stadens scener, barer, restauranger, hotell och caféer kan man ta del av detta event som är helt gratis och sätter staden i rörelse.

Luleå Hardcore/ Punkhuset

Luleå Hardcore är en ideell förening som anordnar spelningar, föreläsningar, kurser eller andra kulturella evenemang. Det största fokuset ligger på musik. För eningen jobbar mot en mer humanistisk värld och att alla ska vara välkomna in i föreningen.

Stockholm – Luleå

– Att jag hamnade i Luleå är lite oväntat, men jag trivs verkligen med lugnet, staden och människorna här, säger Elin. Elin utbildade sig till flygledare och när det var dags att välja plats för behörighetsskedet, som man måste genomföra för att få sitt flyg ledarcertifikat, stod valet mellan Visby, Såtenäs och Luleå. – Vid studiebesöket i Luleå kände jag mig så välkommen. Det var en varm känsla som gjorde att jag bestämde mig för Luleå, trots att jag inte hade någon tidigare relation till staden, säger Elin.

Luleå är en restaurangtät stad med allt från smaskiga hamburgerhak till fine dining i White Guide-klass. Luleåborna har en hel del att välja på – och ett flertal nya ställen har tillkommit bara under det här året. Här är några av Luleås nya stjärnskott på restauranghimlen.

I Stadshotellets restauranglokal där den klassiska Luleåkrogen Tallkotten tidigare huserade har inte bara en utan två nya restauranger växt fram med två olika inriktningar.

Bakom koncepten står Simon Wanler, grundaren av Bastard Burgers, och krögarprofilen Tomas Larsson. Aiko är inspirerad av det asiatiska och sydamerikanska köket i en kul mix med fräscha och moderna smaker. Rätterna är relativt små, tre rekommenderas för att bli mätt, och gjorda för att delas.

Alldeles nästgårds, det vill säga runt hörnet i samma byggnad, hittar vi Karl August. Här är det Biff Rydberg, Wallenbergare och andra klassiker på menyn.

Där de två krogarna möts har en tjusig rund bar pla cerats. Drinklistan är skapad av en av Sveriges mest framgångsrika bartenders, Emil Åreng.

– En nyhet är att vi börjat med DJ på fredagar och lördagar för att skapa en härlig känsla och hålla kvar gästerna. Vi vill få till ett skönt häng där man kan ha trevligt och umgås, säger Tomas Larsson.

Duon har även nyligen öppnat en delikatessbutik, Gusto Café och Deli, i Bergströmska gården. Här ska man sälja kött, chark, ostar och goda olivoljor. De har även lunch mackor och middagskassar till försäljning.

– På sommaren blir det uteservering som vi slår samman med Gustos, säger Tomas Larsson.

NÅGRA NYTILLSKOTT:

BAO street kitchen

Asiatiskt streetfood-koncept som öppnat i Luleå. Fokus är på Bao bun, ett ångkokt mjukt bröd som fylls med kött, till exempel kyckling eller fläsk, såser och grönsaker. På menyn finns förutom dessa fluffigheter bland annat viet namesiska färska vårrullar och nudelsoppan Pho.

Glaze

I det gamla Kurirenhuset ligger Glaze BBQ & Bar. Det är som namnet förtäljer fokus på grill och här serverar man bland annat ribs, wings och burgare.

La Bottega

I somras öppnade en ny italiensk krog i Södra hamn. Här serveras framför allt vällagade pastarätter och pizza där degen fått jäsa extra länge. På menyn finns också ett par fiskrätter och en kötträtt. Konceptet är italiensk mattradition förenad med modern touch.

Panelen

Mitt på Storgatan har steakhouse-konceptet Panelen öppnat. Här är kötträtterna det centrala både till lunch och middag även om det också finns vegetariska alternativ. Panelen serverar cocktails och andra drycker fram till klockan 23 på fredagar och lördagar.

FOMO, fear of missing out. I Luleå har uttrycket varit lika nödvändigt som mörkläggningsgardiner i januari.

Alla var på VM-seglingarna och alla såg Bob Dylan. Stadspuben på 80-talet, Roxy på 90-talet, Cleo på 00-talet, Båten på 10-talet – alla var där, ingen någon annanstans, vi flytt’ int’.

Det må blåsa i Luleå men förändringarnas vindar har ingen behövt ta skydd för. Nu börjar det dock bli draget.

Det sägs att Luleåborna gick i lämmeltåg till Båten från Kyrkbyn redan 1621, de skapade rondeller i källa re och pratade nostalgiskt om en pub med ölsejdlar på krok.

Så har vi växt upp och så har det fortsatt. Men nu är det slut på det. Det senaste året har smittovågor och restriktioner utplånat 400 år av Luleåmentalitet.

Luleås slogan – ”Folk går dit folk är” – tvingas bort då ingen ville vara bland folk längre.

Färjan står på andra sidan bron och klamydiagrottan blir hotell. Den självklara mötesplatsen ”krogkö i minusgrader” prioriteras bort och Storgatan är inte ens central längre.

I stället är det rave i skogarna, livemusik på caféer, punkhus på Porsön, musikfestival på Skurholmen, klubbkvällar i Mjölkuddsberget, dagsfest i Karlsvik. Ingenting är sig likt.

Det enkla livet har alltid lockat i Luleå, men det är inte så enkelt längre. Visst var det smidigare förr när alla gick till samma ställe, men åtminstone har storstads tugget kommit till norr. Nu snackar vi FOMO.

Karl August. Aiko.

La Bottega.

La Bottega. Gusto Café och Deli.

Var är alla och varför är jag inte där? Efter 400 år upplever Luleå sin största identitetskris sedan Stadspuben stängde.

Magnus Tosser är Kurirens nöjesredaktör. Du kan följa allt som händer på kuriren.nu!