Luleå 400 år – tidning by Luleå kommun

1621

1631

1641

1651

1661

1671

1681

1691

1701

1711

1721

1731

Luleå 400 år 1741 1751 1761 1771 1781

1791

1801

1851

En resa genom historien Evenemang och aktiviteter 1811 1821 1831 1841 Allt om jubileumsåret

1861

1871

1881

1891

1901

1911

1921

1931

1941

1951

1961

1971

1981 1991 2001 2011 2021

1631 1741

621 731

1641 1751

1761

1871 1 6 8 1 851 1Luleå 400 år 81 9 1 1 7 En 6 1 1 9 resa genom 9 spännande 1Luleås 400-åriga historia

1841 1951

1771 1881 1991

1781 1891 2001

innehåll Så tänker vi fira jubileumsåret.......................................... 3 Jubileumsdagen i Hermelinsparken.................................. 4 Stadsparken blir fin (igen)................................................ 5 Nya perspektiv på Luleås historia..................................... 6 400-åriga tallar ................................................................ 7 Vem var den första Luleåbon?........................................... 8 Vandra i historiens spår, jämför historiska kartor ............. 9 Vad händer under jubileumsåret? ............................ 10–11 Lulebygden på historiens scen........................................ 12 Prolog: Innan staden kom till..........................................13 Kapitel 1: Luleå etableras som agrar köpstad............ 14–15 Kapitel 2: Handelskapitalismens tid........................ 16–17 Kapitel 3: Industrikapitalismens epok ..................... 18–19 Kapitel 4: Tjänstesamhällets epok ......................... 20–22 Epilog: Nutidens övergång till framtid............................ 23 Vill du veta mer?........................................................... 24

luleå 400 år En tidning som ges ut av Luleå kommuns kommunikationsenhet. redaktör Katja Güth Laitila ansvarig utgivare Roger Jönsson grafisk form och illustrationer Joakim Höggren texter Maurits Nyström, Susanne Lundblom, Karin Kemi, Matilda Frölin, Örjan Spansk, Katja Güth Laitila, Roger Jönsson foto Susanne Lindholm, Peter Rosén, Viveka Österman, Frank Rizo, Luleå kommuns historiska bildarkiv (Johan Andersson, E.G. Åkerlund, Carl Gustaf Blomqvist, NJA, Jan-Olov Nystöm, Margareta Rantatalo), Lantmäteriverkets arkiv, Tyréns upplaga 43 000 ex. tryck Tryck i Norrbotten adress Vårt Luleå, Luleå kommun, 971 85 Luleå. Tfn: 0920-45 30 00 e-post vartlulea@lulea.se

1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

1911 021 2 1 1 0 2

1901

1921

1931

Att göra en lång historia kort Det är alltid en spännande utmaning att göra en tidning som väcker intresse, ger nya insikter och förklarar komplicerande frågor lättbegriplig. Det är också något som jag verkligen gillar med redaktörsjobbet. Kan innehållet även roa läsaren en stund är det ett stort plus. Att göra denna tidning om Luleås 400-åriga jubileum har varit ännu mer utmanande, av två anledningar. 400 års historia är en lång tid som är svårt att överblicka för oss som hanterar mer dagsaktuella frågor. Hur gör vi 400 år intressant för Luleåborna på bara några tidningssidor? Det har historikern Maurits Nyström bidragit till, med en nyskriven berättelse om Lulebygdens plats på historiens scen. Den andra anledningen till varför denna tidning och hela jubileumsåret varit svåra att planera behöver nästan ingen förklaring. Medan Sundsvall och delvis Göteborg skjutit upp sitt 400-årsfirande på grund av coronapandemin, bestämde Luleå och Piteå att köra i alla fall, fastän vi behöver reservera oss för att skjuta upp evenemang beroende på läget. Läget har varit osäkert förut, det har varit krig och misär och svält, om det kan vi läsa i artikeln om historien. Det är generationen som växte upp efter andra världskriget, i det trygga Sverige, som inte har varit med om osäkerheten på samma sätt tidigare. (Jag är tysk. Min morfar kom hem efter andra världskriget, det gjorde inte farfar.) Jag har lärt mig mycket under tiden vi tagit fram denna tidning, men jag har också insett hur mycket jag inte vet än, som till exempel om samernas hisoria i Lulebygden. Det vill jag definitivt läsa mer om. Den som inte förstår historien kan inte förstå nutiden eller framtiden. Nåväl, någon gång måste vi sätta punkt. Vi hoppas att du har lärt dig något nytt om Luleås historia, efter att ha läst denna tidning. Eller du kanske vill lära dig ännu mer? Jag rekommenderar de nya häftena om Gammelstads kyrkstad, särskilt Möten mellan olika folk. Och förstås den nya boken om Luleås historia som kommer ut i maj, den ser jag redan fram emot att läsa. Har du kanske kommit på fler frågor om Luleås historia eller har synpunkter på denna tidning? Hör gärna av dig till vartlulea@lulea.se. Men nu ska vi fira! katja güth laitila redaktör

Så firar Luleå 400 år 12 juli 1621 fick Luleå stadsrättigheter av kung Gustaf II Adolf. Staden flyttade redan efter några år från Gammelstad till sin nuvarande plats och växte till det som idag är Luleå kommun. Luleås 400-åriga jubileum firas på flera ställen i kommunen. Startskottet gick på nyårsafton med fyrverkerier från Svartöberget. Därefter blir det förfest under vintern och våren, kalas under sommaren och sedan efterfest under hösten och vintern. Jubileumsåret avslutas med nyårsfirandet den 31 december 2021. – Tillsammans med våra verksamheter har vi tagit fram en lista med aktiviteter och fler kan tillkomma under året. Det aktuella programmet finns på kommunens 400-årswebb, säger kommunikationschef Roger Jönsson som ansvarar för Luleå kommuns 400-årsfirande.

Corona kan ändra planeringen En utmaning är att planera de publika arrangemangen med tanke på coronapandemin. Vissa evenemang kan komma att ställas in eller ställas om till ett digitalt alternativ. Andra kan komma att ha ett begränsat antal deltagare. – Den 5 juni planerar vi att ha vår jubileumsdag i samband med att Hermelinsparken återinvigs. Där ska vi bland annat bjuda på tårta. Finns det kvar publikrestriktioner så tänker vi oss att ta emot besökarna i omgångar med någon form av biljettsystem om det går, säger Roger Jönsson. Det är fler städer som fyller 400 år 2021: Piteå, Sundsvall, Borås och Göteborg samt Torneå i Finland. Sundsvall har beslutat att skjuta upp sitt firande och även delvis Göteborg. – Våra politiker vill att Luleå genomför firandet 2021. Vi ska göra allt vi

kan för att jubileet ska bli så bra som möjligt. Om det däremot blir en längre nedstängning av samhället så kan vi komma att skjuta fram vissa aktiviteter, säger Roger Jönsson.

Pengar att söka från jubileumspotten Kommunen har satt av 750 000 kronor till en jubileumspott. Från den kan föreningar och organisationer söka pengar för att genomföra aktiviteter och arrangemang under 2021 som bidrar till 400-årsfirandet. Ansökningsomgång två öppnar den 1 februari. – Vi vill att firandet sprids ut i hela kommunen. Därför hoppas vi få in många ansökningar till jubileumspotten, så att vi får aktiviteter även utanför centrum, säger Roger Jönsson.

Samarbete med andra

Fakta År 1621 utfärdade kung Gustav II Adolf ett kungligt stadsprivilegium vilket konstituerade Luleå som stad. Under de snart 400 år som Luleå funnits har staden utvecklats från en jordbruksbygd till ett modernt samhälle där kultur, industri och kunskapsproduktion utgör basen för de människor som bor och verkar i kommunen. 1921 firades 300-årsjubileum med flera aktiviteter på Gültzauudden. 1971 var det 350-årsjubileum med ett stort fokus på Barentssamarbetet. På lulea.se/400 finns mer information som fylls på allt eftersom planeringen tar form.

Ett antal gemensamma projekt planeras i olika konstellationer, bland annat en utställning tillsammans med Norrbottens museum, Piteå och Torneå. Tillsammans med Göteborg, Piteå och Borås kommer Luleå kommun att ordna ett konstprojekt som alternerar mellan städerna. Luleå och Piteå samarbetar dessutom med Luleå tekniska universitet som fyller 50 år 2021. roger jönsson kommunikationschef

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021

Jubileumsdag i Hermelinsparken Vad vore ett jubileum utan en jubileumsdag? Om inte coronapandemin sätter käppar i hjulet så hoppas vi kunna bjuda kommuninvånarna på 400-årstårta, sång och musik i Hermelinsparken den 5 juni. Som så mycket annat denna märkliga tid så är det svårt att planera. Men vi vill gärna genomföra en jubileumsdag och kommer att anpassa programmet utifrån hur eventuella restriktioner ser ut. Datumet blir lördagen den 5 juni och platsen blir utomhus i Hermelinsparken intill Norrbottens museum. Utöver 400-årstårta så planerar vi för sång och musik med Kulturskolan, barnaktiviteter med VildaKidz, visning av parken, tipsrunda, musikquiz, aktiviteter med museet och mycket annat. Tanken är att kunna skala upp eller ner beroende på smittoläget och om det behövs anpassa besöksantalet med ett biljettsystem.

Under jubileumsdagen passar vi samtidigt på att återinviga Hermelinsparken som har rustats upp med bland annat nya planteringar, en föryngring av trädbeståndet och ny belysning.

Fakta Hermelinsparken Hermelinsparken är Luleås äldsta park och anlades runt år 1870. Parken fick sitt namn efter Samuel Gustaf Hermelin. Han levde 1744–1820 och var verksam inom gruvnäringen. Hermelin gjorde flera investeringar i Norrbotten, bland annat gruvbrytning, järnbruk och vägbyggen.

Hermelinsparken är med sina två hektar Luleås största anlagda park. Så det kommer att finnas gott om utrymme för jubileumsaktiviteterna.

Förutom de vanliga planteringarna finns det även en sortimentsträdgård i parken med bland annat tåliga perenner som lämpar sig bra på vår breddgrad.

Om det skulle bli en längre nedstängning av samhället så kan vi inte genomföra jubileumsdagen. Då kommer vi att genomföra en familjedag nästa sommar istället.

Museiparken, intill Norrbottens museum, är en ”park i parken”.

Ett universitet i världsklass – LTU 50 år Det är svårt att plocka ut enskilda större eller mindre händelser som är avgörande i Luleås 400-åriga historia. Flytten till centrumhalvön, industrialiseringen, bygget av Malmbanan, demokratins genombrott, elektrifieringen, bygget av NJA, kommunsammanslagningen och så vidare. Många händelser krokar i varandra för att skapa det Luleå vi känner idag. Däremot är nog de flesta överens om att 1971 är ett betydelsefullt år. Då slog Tekniska högskolan i Luleå upp portarna för de första studenterna, för att 1997 bli Luleå tekniska universitet och

1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

förvandla Luleå till en universitetsort. Universitetets verksamhet har sin tyngdpunkt inom det tekniska området. Men det har även lärarutbildning, hälsovetenskaplig utbildning, eko-

nomutbildning och annan samhällsvetenskaplig utbildning och forskning, samt utbildningar inom musik, dans, teater och media. Man kan inte överskatta den betydelse LTU haft för kommunen, Sverige och för sitt bidrag till den internationella forskning som universitetet är en del av. I år fyller LTU 50 år, vilket markerar en viktig punkt i kommunens och universitetets fortsatta väg framåt.

LTU:s första 50 år finns sammanfattade på universitetets webbplats ltu.se

Stadsparken öppnar till sommaren

Utsikt över Stadsparken från Stadshotellet under 1910-talet.

Stadsparken under 1950-talet, med Stadshotellet i bakgrunden.

Fontänen är kvar och nya träd planteras, tänk dig att sitta där en ljummen försommardag. Bild: Tyréns.

Förra året stängde Stadsparken för renovering. Parken kommer att öppna igen i början av juli, lagom till Luleås 400-årsdag. En fin present till Luleåborna.

Minns du kanske Kronkiosken? Den fanns på refugen efter Kyrkogatan till 1991.

Delvis kommer du som besökare att känna igen dig. Fontänen blir kvar på samma plats och rörelsestråken är ganska lika. Men vi moderniserar hela parken och bygger en ny scen och lekplats. En del träd och annan växtlighet har tagits bort och ersätts med nya planteringar. Det blir en trygg park, utan mörka vrår. Gatan Rådhustorget som tidigare var en mörk bakgata kommer fram och blir ljusare. I den nya lekplatsen kommer vi att bygga en stor träfågel med rutschkana. Den blir en avbild av lavskrikan, vår landskapsfågel. Inspirationen kommer från de populära isdjuren som fanns i parken tidigare. Den nya scenen kommer att stå i hörnet vid Rådhustorget och Rådhusgatan. Lutningen i parken anpassas för att det ska bli bra sikt för publiken. Under vintertid kommer en liten skridskobana att spolas upp framför scenen.

Vi planerar för en invigning av Stadsparken senare under sommaren.

Nästan medelhavskänsla, på 1960-talet fanns utemöbler och solparasoller.

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021

Nya perspektiv på Luleås historia Del ur privilegiebrevet från 1621, som bekräftar att Luleå får stadsrättigheter. En stor del av källmaterialet finns nu transkriberat för att underlätta forskning. Inte alla kan tyda de handskrivna gamla dokumenten.

Som en del i 400-årsfirandet kommer snart en ny bok om Luleås historia. Den beskriver stadens resa från glesbefolkad jordbruksbygd till ett modernt samhälle.

Roine Viklund i Gammelstads kyrkstad, där Luleås vagga en gång stod, är forskningsledare och medförfattare till en ny bok om Luleås historia. Med avstamp i tidigare texter, och med hjälp av nutida forskning, beskriver han vår historia utifrån nya perspektiv.

Boken är resultatet av ett forskningsprojekt på LTU som startade 2019 och pågår till och med 2022. Kostnaden för projektet är 4,9 miljoner kronor, varav Luleå kommun bidrar med 3,2 miljoner kronor. Resterande 1,7 miljoner kronor kommer från SSAB, LKAB, Facebook, Luleå tekniska universitet och Vattenfall. Roine Viklund, forskningsledare och lektor på Luleå tekniska universitet, har fördjupat sig i perioden 1600–1820. Curt Persson, doktor i historia och tidigare landsarkivarie i Norrbotten, har tagit sig an tiden från 1820 och framåt.

den senaste heltäckande historiken över Luleå

skrevs för hundra år sedan, inför 300-årsjubileet, samt i en bok om övre Norrlands historia från 1960-talet. – Vi har utgått från det som redan skrivits, men också gått igenom enorma mängder källmaterial, inte minst från den tidigaste perioden, 1600–1700-talen, berättar Roine Viklund.

han har spenderat en hel del tid på Riksarkivet i Stockholm och i Härnösand, där dokumenten finns bevarade. – Det är allt ifrån rättsprotokoll till boskapslängder. Genom dokumenten framträder berättelser om hur

1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

Boskapslängd från 1638. Gårdarna beskattades utifrån hur många djur de hade. Det mesta av skatteintäkterna gick till krigskassan, som under den här tiden var omättlig.

samhället fungerade och om de människor som levde här, säger Roine Viklund och fortsätter: – Det finns mycket ny forskning om den här tidsperioden, och tack vare den har vi kunnat få fram nya perspektiv på vår historia som tidigare kanske inte lyfts på samma sätt. Vi hoppas att Luleåborna blir nöjda med det urval vi har gjort.

för att göra källmaterialet tillgängligt, för forskare

och andra, har de handskrivna dokumenten blivit transkriberade (nedskrivna) av Sture Torikka. En uppgift som kräver att man förstår och kan tyda ålderdomlig svenska och skrift, paleografi.

boken, som väntas blir klar i maj 2021, beskriver

Luleås 400-åriga historia i kapitel som exempelvis bakgrunden till stadens grundande, stadsflytten, ofredsår, utveckling och tillväxt – hela tiden med människorna i centrum. De återstående två åren av forskningsprojektet kommer Roine Viklund bland annat att ägna åt Karlsviks industrihistoria under slutet av 1800- och början av 1900-talet. – Även i detta arbete kommer jag att fokusera på människorna, de som skapade och bidrog till utvecklingen under den här tiden, säger han.

KUNGAR BLAND 400-ÅRIGA TALLAR Visst är det en hisnande tanke att det finns tallar i Luleå som började växa när staden grundades för 400 år sedan? Var finns de? Hur gammal blir en tall? Och vad betyder tallen för Luleå?

Den äldsta kända i Sverige är minst 750 år. Men det finns antagligen sådana som blir uppemot tusen år! När ett sådant träd grodde regerade Olof Skötkonung i det som en gång skulle bli konungariket Sverige. Det här var 500 år före Gustav Vasa och ytterligare ett hundratal år innan Gustav II Adolf bestämde att ett antal svenska orter skulle få privilegier som stad, där Luleå var en i mängden.

hur gamla är tallarna vi ser om-

kring oss? I regel inte gamla alls, i alla fall inte i brukad skog. Tallen avverkas i allmänhet vid 100-årsstrecket och är då inget annat än en yngling, eller rent av ett barn.

tallen som träd dör först efter

ganska många hundra år om inget oförutsett inträffar dessförinnan. Men tallen som organism kan leva vidare i ytterligare flera sekler. Det som sker är inget dramatiskt, men desto mer livgivande. Den är beständig som torrfura, barken ramlar av rätt snabbt, men stammen står där och ger liv åt en myriad av andra organismer. Knäcks

stammen till en ”skorsten” kan den bli ett bekvämt näste för den mäktiga slagugglan. Det liggande trädet, lågan, har ytterligare många år kvar att tjäna som bo till ännu fler arter bland småkryp och svampar medan den sakta multnar ner - en process som kan ta flera hundra år även den!

var finns då Luleås gammeltallar? Vi hittar dem där de funnit skydd, ifrån skogsbruk och andra mänskliga påfund, som parkträd eller på de små bergsknabbar som är så typiska för vår stad, såsom Mjölkuddsberget, Skurholmsberget, Lulsundsberget och Ormberget.

en annan tallvänlig miljö är

de sandhedar som inlandsisen lämnade efter sig och som sträcker sig i ett stråk från Karlsvikshalvön över Kallaxheden, Sandön och vidare ut till havs till Junkön och Sandgrönnorna längst ut i ytterskärgården. Det här är tallmarker, torra som de är. Och faktiskt, på några ställen har de klarat sig, gammeltallarna, ifrån mänskliga idéer och påfund – vilket inte är annat än en sensation med tanke på Luleås historia med skogsindustrier och järnframställning.

kan vi på de här platserna hitta

någon som är riktigt åldrad, eller i alla fall halvgammal, sisådär 400 år, samma ålder som Luleå stad? Ja, de finns här och var. På Floras kulle växer flera stycken och mitt i parken står en som är särskilt majestätisk. Vi kan inte säga

exakt hur gammal den är men det är inte osannolikt att dess frö grodde i jorden samma år som det då härskande majestätet satte sigillet på stadsprivilegiebrevet. Den tallen lever och frodas än i dag liksom staden den vakar över.

tallen är ett karaktärsträd för

Luleå. Den är någonting att vara stolt över, att värna om för dess skönhet, dess betydelse för andra levande varelser. Må Umeå kalla sig björkarnas stad. Ni vet, en tall lever så mycket längre!

Tallen på Floras kulle är värd ett namn. ”Kungstallen” för att hedra Gustav II Adolf? Eller varför inte ”Drottningen”? Flora sägs vara en kvinna som en gång i tiden testamenterade området till staden för att det skulle bevaras som grönområde och vi får nog tänka att det är tack vare denna framsynta dam vi idag ännu kan känna vördnaden för gamlingen. ”Floras tall” får namnet bli!

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021

Vem var första Luleåbon? Vem var den första människan på månen, vem var den förste att bestiga världens högsta bergstopp Mount Everest? Sådant har alltid intresserat människor och namnen känner vi till. Men vem som var den första Luleåbon, det är svårare. Det beror på var vi drar gränsen. från begynnelsen låg Luleå

under kilometertjock is ända till för 10 000 år sedan. De första människorna kom hit för omkring 7000 år sedan, troligen från öst och levde på vad havet kunde ge. För då liknade det som är Luleå kommun idag ett skärgårdslandskap. De flesta kan betraktas som besökare. De gjorde strandhugg för kortare eller längre tid. Långvarig, fast bosättning saknades. Efterhand förändrade landhöjningen landskapet. Boplatslämningarna blev fler. Om det vittnar hundratals lämningar från stenåldern som hittats runt om i kommunen. För ungefär 2000 år sedan, under järnåldern, bodde det samer vid kusten. Även namnet Luleå har samiskt ursprung, från Luleju på nordsamiska

1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

och Julevu på lulesamiska som betyder ”de som bor i öst”.

Kartan från 1671. De röda prickarna i varje by visar antalet skattlagda gårdar och därmed byns storlek. Kyrkplatserna är särskilt utmärkta och Luleå stad markeras av en byggnad med två vimpelförsedda torn och ett rödfärgat långhus däremellan. Symbolen skulle ge staden lyskraft.

av kronan och kyrkan med början på 1300-talet, så sammanfattningsvis lär en hel del olika folk passerat på den platsen där staden Luleå grundades 1621.

Månsson Fordell. Han hade anor i Persön, hemmanet fanns kvar i släkten, och hans far stod på borgarlängden 1623. Johan Månsson skrev rent av till rikskanslern 1642 att förfäderna hade agerat i ”oförstånd” vid förra valet av stadsplats. Hårda ord. Staden blev flyttad, Johan Månsson Fordell var borgmästare 1642–1656.

den som hämtade Luleå stads

i tidiga borgarsläkter finns

lulebygden koloniserades

privilegiebrev i Stockholm under sommaren 1621 var Per Clemetsson från Alvik. Han hade tidigare varit befäl i flera krig. Han fortsatte vara bosatt på gården i Alvik och hade bara kyrkstuga vid stadsplatsen. En stadsbo, möjligen Luleås första, blev inte han.

om vi upprepar frågan om

den första Luleåbon så drar vi nu alltså gränsen vid stadsgrundandet. I 1623 års borgarlängd finns 39 namngivna personer, nästan samtliga med förankring i byarna i socknen, det var landsbygdsköpmän från Luleå och Råneå älvdalar och från kustbyarna. De så kallade boskapslängderna, från 1620och 1630-talen visar att fler människor blev bofasta i staden. Dessa kom inte i första hand från den gamla bondeeliten utan tillhörde fattigare släkter.

den borgare som agerade mest framsynt i samband med stadens flytt närmare kusten 1649 var Johan

ättlingar till Per Clemetsson (med nya efternamn), vidare delar av släkterna Orre, Kråka, Ruth, Höijer, Björn och Fordell. Ömsom var de i kompanjonskap och ömsom låg de i tvist. Under sent 1600-tal tillkommer namn som Rödlund och Hahn, under tidigt 1700-tal Lungh och Govenius. Den sistnämnda släkten blev kvar i borgarhandel under ovanligt lång tid, till sekelskiftet 1900.

den första luleåbon efter

1621 kan vi alltså lika lite namnge som dem före 1621. De skriftliga källorna tiger still. Vill man peka ut två huvudpersoner som hade dokumenterad betydelse för gamla och nya stadens äldsta tid är det befälet Per Clemetsson och borgmästaren Johan Månsson Fordell. Båda var män av sin tid, men också för sin tid. Båda stod i stora händelsers centrum.

VANDRA I HISTORIENS SPÅR Vill du upptäcka Luleå kommuns historia med dina egna ögon? Ta med dig familjen eller kompisarna ut och gå på tipspromenad! I februari lanseras rundvandringar i centrala Luleå, Råneå och Gammelstads kyrkstad. Med hjälp av din mobil tar du dig runt och lär dig mer om platserna.

I samband med Luleås 400-årsjubileum tar vi fram tre historiska rundvandringar. Vandringarna är fysiska tipsrundor där ni promenerar runt i Luleå centrum, Råneå eller Gammelstads kyrkstad med hjälp av en karta i mobilen. Instruktioner och frågor är digitala, och kommer att finnas tillgängliga på svenska och engelska. Starten för respektive vandring kommer att bli utanför Kulturens hus, Medborgarkontoret i Råneå respektive Visitor Center i Gammelstad. Längs efter vägen kommer ni att få uppleva några av Luleå kommuns sevärdheter, landmärken, konst, arkitektur och historiska platser. Vid varje stopp finns

en klurig fråga som man ska besvara innan man går vidare till nästa stopp. Rundvandringarna passar alla, stora som små. Det är en rolig, hälsosam och kostnadsfri aktivitet för hela familjen. Kom bara ihåg att följa Folkhälsomyndigheten och Region Norrbottens rekommendationer och allmänna råd för att förhindra smittspridning. Mer information om rundvandringarna kommer i samband med den planerade lanseringen i februari.

Håll utkik på lulea.se/400 och vartlulea.se

JÄMFÖR HISTORISKA KARTOR MED IDAG Har du undrat över hur Luleå såg ut för 100 år sedan? Med Luleå kommuns interaktiva kartapp kan du titta på och jämföra över hundra historiska kartor med idag. – Tack vare ny GIS-teknik kan du uppleva det gamla Luleå och se hur olika områden i kommunen har förändrats genom åren, säger Jonny Halvarsson, GIS-strateg på Luleå kommun. Den nya kartappen innehåller ett hundratal historiska kartor och fungerar för både mobil, surfplatta och webbläsare. Den äldsta sockenkartan är från 1650 och den äldsta kartan över Luleå stad är från 1750. Det finns även modernare kartor, bland annat turistkartor från 1969 och framåt. Några av kartorna finns sedan tidigare i pdf-format på kommunens webb eller att köpa i pappersformat via kommunens stadsarkiv. Men nu blir kartskatten än mer tillgänglig med hjälp av modern GIS-teknik (Geografiska Informationssystem).

– I samarbete med LTU har vi georefererat de historiska kartorna. Det innebär att vi hittar punkter i de gamla kartorna som också finns på nya kartor. Sedan passar vi in de gamla kartorna ovanpå kommunens karta så som den ser ut idag, berättar Jonny Halvarsson. Genom en funktion i kartappen där du justerar transparensen, det vill säga genomskinligheten, kan du jämföra och se flera kartor ihop. Du kan också klicka på vägar och få historierna och årtalen bakom Luleås vägnamn.

Tanken är att kartorna även ska kunna användas i skolornas historieundervisning och på universitet. En handledning som stöd till lärarna är på gång. – Kartor har alltid haft en central funktion. Både genom att visa hur den befintliga staden faktiskt ser ut men också som underlag för hur samhället kan utvecklas. För att förstå vart vi är på väg måste vi förstå hur det har sett ut, säger Jonny Halvarsson.

De interaktiva historiska kartorna hittar du här: kartor.lulea.se/historiska

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021

VAD HÄNDER UNDER JUBILEUMSÅRET? Här presenterar vi ett axplock. Med reservation för att coronapandemin kan förändra, flytta eller ställa in aktiviteter. Uppdaterad information finns på www.lulea.se/400

Jubileumsutställning 400 år på Norrbottensmuseum

Vårlöksfestival, Gültzauudden

Luleå fyller 400 år och så gör även Piteå och Torneå. I utställningen presenteras städernas historia från 1600-talet och fram till och med 1900-talet. För varje århundrade och ort kan besökarna ta del av berättelser om en person, en händelse, ett föremål och ett fotografi. Museet visar även ett antal föremål ur samlingarna, bland annat systrarna Tegströms dockskåp från 1870-talet. Utställningen öppnar 30 januari och är en samproduktion med Piteå museum och Torneå museum.

I oktober planterade Luleås förskolebarn drygt 15 000 vårlökar på Gültzauudden. Vi ser fram emot när lökarna blommar i april/maj.

Historisk utomhusutställning Luleå kommuns historiska bildarkiv innehåller många fina bilder med intressanta berättelser. Ta del av några av dem i vår utomhusutställning som sätts upp i maj i centrala Luleå. En digital utställning planeras i Råneå.

Historisk rundvandring med din mobil Vandra i centrala Luleå, Gammelstads kyrkstad och Råneå. Lär dig mer om platsernas historia och gå en liten tipsrunda med din mobil. Lanseras under februari. Läs mer på sid 9.

Kulturskolan på stan, 5 juni Luleå Kulturskolas elever och lärare spelar, sjunger, målar och dansar längs Storgatan och i Hermelinsparken.

Konstutställning 7 maj –15 juni, regionhuset Konstnärernas Kollektivverkstad i Luleå ställer ut målningar, grafik, teckningar och skulptur på temat demokrati.

1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

Nationaldagen, 6 juni Traditionsenligt nationaldagsfirande, i år i Hermelinsparken.

Jubileumsdagen 5 juni, Hermelinsparken Flera aktiviteter för hela familjen: 400-årstårta, musik och sång med Kulturskolan, invigning och visning av Hermelinsparken, barnskoj, musikquiz och mycket annat. Läs mer på sid 4.

Luleås 400-åriga födelsedag, 12 juli Ceremoni vid Visitor Center i Gammelstad där Luleå grundades samt i Stadsparken.

Stadsfestival ”Putte i parken”, 15–17 juli

Stadsparken öppnar I början av juli öppnar nyrenove-

En familjefestival med konserter, mat, utställare och tivoli. Fri entré.

rade Stadsparken med bland annat ny lekplats och scen. En officiell invigningsdag planeras längre fram under sommaren.

Jubileumskonsert, hösten Luleå Orkesterförening planerar en jubileumskonsert.

Följ arbetet på plats och ta del av utställningen. I Luleå genomförs evenemanget i slutet av augusti/ början av september.

Utställningar och flyguppvisningar.

Fira genom att äta gott!

Berättelsen bakom bilden

Under året kommer ett antal restauranger i Luleå att erbjuda 400-årsmenyer för 400 kronor, både på plats och som take-away. Och kanske det dyker upp en 400-årsbakelse på något av våra kaféer och konditorier. Mer information kommer på www.visitlulea.se/sv

Luleå kommuns historiska bildarkiv innehåller många fina bilder med intressanta berättelser. Varje vecka under året kan du ta del av några av dem genom Luleå kommuns Instagram och Facebook.

400

Gemensamt konstprojekt med andra 400-årsstäder

Flygets dag F21, 21 augusti

Svensk demokrati 100 år, hösten

Filmtävling ”Min bild av Luleå” på Instagram – vinn 400 kronor

I september 2021 är det 100 år sedan kvinnor fick rösta för första gången. Det ska uppmärksammas!

Följ Luleå kommun på Instagram, där kommer mer information. Genom att dela din bild av Luleå kan du vinna ett presentkort på 400 kronor.

VILL DU VARA MED OCH BIDRA TILL 400-ÅRSFIRANDET? Har din förening eller organisation en aktivitet eller arrangemang som passar in i 400-årsfirandet? Då kan den synas i vår kalender på 400-årswebben. Det finns också möjlighet att söka bidrag från vår jubileumspott.

Läs mer på www.lulea.se/400. Tillsammans skapar vi ett firande av, med och för kommuninvånarna!

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021

1621 1681 1741 1801 1861 1921 1981

1631 1691 1751 1811 1871 1931 1991

1641 1651 1701 1711 1761 1771 1821 1831 1881 1891 1941 1951 2001 2011

1661 1721 1781 1841 1901 1961 2021

En spännande resa genom Luleås 400-åriga historia

400 år är en väldigt lång tid att överskåda. Vad hände? Varför och hur blev Luleå som det är idag? För att kunna berätta om denna tid har vi tagit hjälp av historikern Maurits Nyström som har forskat om Norrlands historia under 50 år. Han har skrivit flera böcker och uppsatser om Luleås historia. Till den här tidningen bidrar Nyström med nya reflektioner över bygdens historia ur ett nutida perspektiv. Vi ställde tre snabba frågor. Att sammanfatta 400 år historia på några tidningssidor kan inte vara lätt. Hur har du gått till väga? – Det är en trevlig utmaning att brottas med för en pensionär! När vi historiker tittar bakåt i tiden så försöker vi hitta de stora berättelserna. Det sker genom periodisering, en metod som ger orientering och mening för förståelse av långa tidförlopp. I tidsförloppet hittar vi brytpunkter som kan ha global, nationell eller lokal räckvidd. För det mesta hänger det ihop. En trakts utveckling och historia kan aldrig betraktas som bara traktens utan den samverkar med och reagerar på omvärldens händelser och utveckling. Exempel på brytpunkter är ändrade geopolitiska maktförhållanden, industriella revolutioner, stora teknologiska skiften eller ekonomiska förändringar som världsdepressionen på 1930-talet. – Det är viktigt att ge den förklaringen för att kunna förstå varför saker och ting blev som de blev. Så gott jag kunde har mina reflektioner mynnat ut i fyra kapitel om Luleås olika utvecklingsepoker.

Går det att se en tydlig linje hur lulebygden utvecklats? – Historien är sällan linjär även om det förefaller så när man tittar i backspegeln. Jag delade upp de 400 åren i fyra epoker: När Luleå etablerades som agrar köpstad, handelskapitalismens epok, industrikapitalismens epok och slutligen tjänstesamhället och omvandlingen. Under alla dessa epoker syns brytpunkter, för Lulebygden var till exempel stadsflytten från kyrkstan till nuvarande plats, tillkomsten av malmbanan och Luleå tekniska högskola viktiga utvecklingssteg. Det som är tydligt i historien är att Lulebygden reagerat på globala och nationella strömmingar snarare än att enbart litat på isolerade lokala initiativ.

Du pratar om lulebygden i dina artiklar om historien. Är det samma som Luleå kommun idag? – I stort sett, ja. Lulebygdens ”moderna” historia började med stadsgrundandet i Gammelstad och bara 28 år senare flytten till sin nuvarande plats. Lule stad växte så småningom ihop med Nederluleå och Råneå till det som idag är Luleå kommun.

1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

maurits nyström

1671 1731 1791 1851 1911 1971

P ROLOG

1327 Innan staden kom till

ulebygdens historia, alltså den tid som kan följas genom skrivna dokument, kan sägas börja 1327 med kolonisationsbrevet, dagtecknat 2 februari. Det var året när världsliga intressenter genom statsmakten, och kyrkan genom ärkebiskopen, gjorde anspråk på rätten att kolonisera Luleå älv ”med hela omnejden”. Området var inte folktomt och obebott men samhällsordning med kyrka och stat saknades så vitt det är känt. 1327 är den första och en av de främsta brytpunkterna i traktens historia. Kolonisationsbrevet har en tydlig koppling till katolska kyrkans maktsträvan i Europa under 1200- och 1300-talen. Kyrkan gav legitimitet åt geografiska annekteringar och då kunde världslig makt, i regel statsmakten, agera. Principen hade genomslag i Sverige.

lulebygdens 300 första år efter

1327 kan beskrivas som samhällsbildning genom etablering av bebyggelse och byar samt tillkomsten av en stor

mängd samhällsinstitutioner för olika områden, de flesta koncentrerade till kyrkplatsen, Luleå sockens och församlingens centrum som alltså var i Gammelstad. Samhällsfunktionerna i kyrkstaden var förvaltande, sociala, kommersiella, skattekamerala, juridiska och militära, men överst stod religionen och kyrkan. Stenkyrkans tillkomst på sent 1400-tal är den andra riktigt stora brytpunkten i traktens historia.

byggandet och underhållet

av stenkyrkan måste ha tvingat fram ett ökat samarbete och en fastare organisation människorna och byarna emellan i socknen. Detta måste ha förändrat trakten i grunden. Kyrkstadens existens är ett levande bevis för detta. Brytpunkten sent 1400-tal var ur ett vidare perspektiv kopplad till fruktan för den ryska ortodoxa kyrkans och det nya ryska väldets möjliga expansion västerut på Nordkalotten. Det förelåg alltså både global och nationell koppling och med stora lokala konsekvenser i Luletrakten.

Korset (kyrkan) och kungakronan (staten) gick hand i hand när Norrland koloniserades.

lulebygden, liksom hela

övre Norrland, saknade i början av 1600-talet riktiga städer. Utrikeshandel, adel och aristokrati och jordbruket var ytterst outvecklat. Man tog vad naturen erbjöd. Systemet feodalism, aristokratisk maktdominans över samhället, var från 1200-talet och drygt ett halvt årtusende framåt starkt i Europa och delvis även i södra och mellersta Sverige, med viss fördröjning. I övre Norrland fanns detta system bara som en svag ansats. Följande fyra kapitel berättar hur historien gick vidare i Lulebygden 1621–2021.

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021 | PROLOG

1621 1641 1661

K A PITE L 1

1621–1767

1681 1701

Luleå etableras som agrar köpstad

1721 1741 1761

staden grundas och flyttas • krig • svält • handelsprivilegier • järnbruk

1781 1801 1821 1841 taden grundades 1621, dagtecknat den 12 juli och med det tillkom en helt ny samhällsinstitution i trakten. Då var det meningen att stad och landsbygd skulle bli helt åtskilda, främst genom stadens privilegier inom borgerliga näringar, i första hand handeln. Formellt, och ännu mer reellt, var det svårt att åstadkomma och upprätthålla, mest på grund av att det var de forna bondeköpmännen, eller deras släktingar, som blev de tidiga borgarna. Deras gamla, stabila ställning i Luleå sockens centrum följde med in i staden. De ville gärna ha privilegier, men de ville inte betala priset för att bygga upp en permanent stad. Deras huvudsakliga viste blev kvar på släktgården i hembyn. Den världen var de hemmastadda i, stadsliv var i realiteten främmande. Med den mentaliteten kunde inte en stad byggas upp.

1861 1881 1901 1921 1941 1961 1981

Behovet av mer djupgående båtar och landhöjningen gjorde hamnen och farleden i Gammelstad allt för grunda. Flytten av staden tvingade, vande och lockade borgarna till permanent bofasthet. Staden hade fått större marker jämfört med tidigare och landsbygden accepterade efterhand handelslagstiftningen. Årtiondena efter 1750 upphörde tvisterna mellan stad och land. Renodlingen av staden tog alltså cirka 150 år att uppnå. Kraven att flytta tillbaka stadsplatsen till Gammelstad hade tystnat.

den ursprungliga placeringen

i kyrkstaden är på ett sätt ett av de sämsta beslut som fattats i Lulebygden. Å andra sidan, någon annan placering skulle inte ha accepterats av befolkningen 1621 och då skulle det inte blivit någon stad alls vid detta tillfälle. Beslutet var både trångsynt och framsynt. Så är det inte sällan i historien. Den stadsflytt som följde 1649 är ett av de bästa exemplen i bygden på beslut med hållbar samhällsutveckling, för att använda nutida språkbruk på historisk förändring. Lokaliseringen gav för lång

utbrytningen av borgarstaden från kyrkstaden och flytten

2001

ut mot havet 1649 lade efterhand grunden till ny infrastruktur och bebyggelsespridning i trakten.

2021

KAPITEL 1 | 1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

Känslan av en stad. Luleå byggdes på sin halvö sent 1600-tal. Stadskärnan ligger kvar på sin ursprungliga plats.

tid framåt en geografisk ram för stadens utveckling. Stadskärnan ligger fortfarande kvar på denna plats. Kyrka och rådhus, ideologisk och världslig makt, var bärande fundament i en stad. Detta fanns på plats efter något årtionde.

För att bygga upp och utveckla samhällen krävs det resurser (pengar) och beslut (förvaltning). Detta handlar i grund och botten all historieskrivning om.

Jordbruk under karga villkor. Missväxter, svält och farsoter rådde under nödåren.

lulebygdens jordbruk var

mer inriktat mot kreaturshållning än spannmålsodling. Den odlade jorden var knapp. Jordbruket led av bristen på arbetskraft under de långa och många krigsperioderna. Nödåren var många under 1600-talet. Värst tycks det ha varit under 1630-talet, 1690-talet och 1710-talet. Missväxterna, svälten och farsoterna var ett svårt gissel.

lulebygdens befolkning

ökade mellan 1550 och 1750 från 3200 människor till 4850, alltså endast med 50 procent på 200 år. Endast några få byar tillkom dessa århundraden. Ett järnbruk hade anlagts i Råneå socken och det skapade nya bosättningar, störst av dem var själva bruksbyn Melderstein som hade 110 invånare.

stadsbildandet 1621 var

inspirerat av merkantilistiska doktriner, populära i Europa 1500- till 1800-tal. De betonade regleringar av alla näringar, vilket i sin tur skulle ge tullar, avgifter och skatter som skulle gynna utvecklingen av en stark stat. Denna stat skapade på 1630-talet många nya institutioner, som regelbunden postgång genom postbönder och skjutshållning genom skjutsbönder. Det mest genomgripande var moderniseringen av hela krigsmakten genom en permanent organisation bland bondebefolkningen, det s.k. indelningsverket.

bjöd dock en mager försörjning för de flesta, det krävdes komplettering genom självhushåll med fiske, kreatur och jord. Varken staden eller landsbygden upplevde dock någon egentlig expansion denna tid, folkökningen var långsam och folkförsörjningen var mycket ansträngd, bland annat var krigen en tung börda.

slutåret för epoken är 1767,

året då det Bottniska handelstvånget delvis slutade gälla, vilket betydde att staden fick rätt att bedriva utrikes handel och seglation. Staden fick därmed en ökad betydelse i bygden. Borgarnäringarna handel och hantverk

Sjöfarten var länge avgörande för Luleås kontakter med omvärlden.

Så mycket har Lulebygden växt befolkningsmässigt

Luleå stad

Nederluleå

Råneå

Hela Lulebygden

1559

1 500

800

2 300

1696

250

1 850

900

3 000

1769

660

2 655

1 504

4 829

1820

1 028

4 910

2 769

8 707

1900

9 484

12 166

7 777

29 427

1950

22 514

11 376

6 396

40 196

1968

36 961

14 522

4 803

55 802

2020

78 500

1969

Lulebygdens befolkningsutveckling överensstämmer i stort med dominerande befolkningsrörelser i Europa, bortsett från vissa förödande krig, särskilt världskrigen.

Nederluleå, Råneå och Luleå stad går samman, Luleå kommun bildas.

Observera för Lulebygden: svag tillväxt före 1769, stark tillväxt 1800-talet, stadens tillväxt efter år 1900. Folkmängdsutvecklingen över tid har inte sett helt lika ut för Luleå stad och Nederluleå och Råneå kommuner.

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021 | KAPITEL 1

1621 1641 1661 1681

K A PITE L 2

1767–1883

1701 1721

Handelskapitalismens epok

1741 1761

utrikeshandel • förbättrat jordbruk • offentlig sektor etableras stad och land expanderar • nya stadsplaner • teknologiskifte

1781 1801 1821 1841 1861 1881 1901 1921 1941

n handfull luleåborgare deltog 1767 för första gången i en större utrikeshandelsexpedition, med det delägda fartyget St Olof. År 1782 var ett gott år för de större köpmännen, närmast att liknas vid en högkonjunktur. Fastän att staden inte hade någon öppen handelsbod förrän i slutet av 1700-talet så hade de större handelsborgarna vid den tiden en betydligt större samlad förmögenhet än de största bönderna ute i byarna. Långsiktigt sett var dessa borgare segrarna i den sociala och ekonomiska kampen i Lulebygden sedan stadens tillkomst.

Bergströmska gården år 1897, handelshuset gick i konkurs 1882. Gården är Luleås pampigaste kvarvarande borgargård.

jordbruket i nederluleå

skiftesreformer skapade

och Råneå expanderade, både genom betydligt fler gårdar i och med att gamla hemman delades upp, genom intensivare markutnyttjande och, i viss mån, genom produktivitetsökning. Potatisodlingen slog igenom första halvan av 1800-talet. Visserligen gick en del av produktionen till brännvinstillverkning, men ändå som helhet, en veritabel födoämnes- och försörjningsrevolution. Redskapen förbättrades, det är stor skillnad att arbeta med en järnskodd spade jämfört med en träspade.

1961 1981 2001 2021

KAPITEL 2 | 1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

en rationellare ägostruktur av jorden, Avvittringen och Storskiftet runt 1800 och Laga skiftet vid mitten av seklet. Kreaturen fick bättre skötsel, inte minst korna. Standarden på uthusen steg, särskilt ladugårdarna med underdel av natursten betydde mycket. De pampiga ladugårdarna var en stor investering för bönderna. De flesta av dem stod kvar över ett sekel, de revs efterhand när småbondeeran var förbi efter 1970. En välbyggd ladugård kan ännu studeras i Gäddvik, vid norra brofästet.

flyttningen av landshövding och residens från Piteå till Luleå

1856, beslut av Kungl. Maj:t 1851, fick stor betydelse lång tid framåt. Luleå fick uppenbarligen en fördel vid lokaliseringen av länsövergripande institutioner av olika slag. Länsfängelse (Vita Duvan) fick staden i början av 1850-talet och i slutet av decenniet kom beslutet om ett Högre Allmänt Läroverk. Vid samma tid fick Luleå sitt första lasarett.

Läroverksbyggnaden från tidigt 1860-talet. Ännu i bruk som gymnasieskolan.

dagspress började utges ,

Norrbottens-Kuriren har en mer än 150-årig tillvaro sedan 1861, en ny teknologi, den elektriska telegrafen, band samman Luleå med resten av Sverige och Europa. Det nya rådhuset i centrum stod klart 1861. Luleå fick ett embryo till bankväsende på 1860-talet och 1883 öppnades första telefonlinjen, mellan industrin på Altappen och telegrafstationen inne i staden. Snabbare information kunde vara guld värd för en industrikapitalist.

Lulebygden växte med 400 procent mellan 1776 och 1883, staden och äldre byar som Råneå förtätades. Teckning av gamla kyrkan i Råneå och norra bron 1834 av Carl J Fredrik Plagemann.

övre Norrland av ”Storsvagåren”, en legendskapande period. Vid båda tillfällena uppstod svält och dödstalen steg.

expansionen i lulebygden

före 1883 följde ett likartat mönster över tid, den var handelskapitalistisk. Den var också förindustriell i jämförelse med de mest utvecklade länderna i Europa vid denna tid, England och Belgien. Där handlade det om tung industri kopplad till ångmaskinen, järnvägen, snabbt växande global handel och rikare sortiment av konsumtionsvaror, inte minst textilier. Sågverksarbetare vid Altappens sågverk 1902.

under sent 1700-tal och under

1800-talet hade både Luleå stad och landsbygden perioder av expansion och stagnation. Över tid ökade befolkningen starkt. Många nya små byar bildades och de äldre förtätades. Lulebygdens befolkning ökade under perioden 1767–1883 med drygt 400 procent. Alltså avsevärt snabbare än den tidigare delperioden. Genom utflyttning skapades många nya byar. De första renodlade arbetarsamhällena uppstod runt exportsågverken i Karlsvik och på Altappen.

utvecklingen i luletrakten

låg i linje med hur många europeiska regioner utvecklades, Luleå och Norrland var dock på efterkälken. Men man kan ändå tala om en förberedelseperiod för den industriella eran, en så kallad protoindustriell tid. Den tydligaste början för övergången kan ses inom sågverksrörelsen, klarast vid Altappens och Karlsviks ångsågar, båda anlagda på 1870-talet.

delperioden avslutas med den

påbörjade anläggningen av järnvägen (malmbanan) mellan Gällivare och Luleå samt det stora hamnbygget på Svartön. Detta ökade inflyttningen till Luleå. Bakgrunden var 1880-talets snabba industrialisering i Europa och därmed ökad efterfrågan på järnmalm. Förutsättningarna var ny teknologi inom produktion och transporter samtidigt med försvagningen av gammal transportstruktur med segelsjöfart och små, decentraliserade järnbruk.

medan tiden 1621–1883 prägla-

des av självhushåll bland småbönder samt reglerade borgarnäringar i staden, (handel och hantverk), knackade på 1870- och 1880-talen den industriella kapitalismen på dörren. Den innebar att de stora industriägarna blev dominerande. Den gamla handelskapitalismen var samtidigt försvagad och under avveckling. Flera av handelshusen fick uppleva konkursens smälek, bl.a. Bergströmska firman på Rådstugatan 1882.

det inträffade krig , missväxter

och farsoter även 1767–1883, men de hade inte lika totalt förödande verkan för befolkningen som under tidigare århundraden. Krigen 1789–90 och 1808–09 orsakade ökad dödlighet, ”fältsjukan” 1809, rödsot, var fruktad bland soldater och civila. Svensk-finska kriget 1808–1809 var det sista verkliga kriget och den verkligt stora katastrofen av gammaldags slag i Norrbotten. Under 1830-talet inträffade många missväxtår och 1867–68 drabbades

Bygget av järnvägen markerade starten till industrialiseringen, ånglok vid järnvägsstationen i Luleå 1898.

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021 | KAPITEL 2

1621 1641

K A PITE L 3 1661

1883–1969

1681

Industrikapitalismens epok

1701 1721

stadsbrand • expansion • intensifierat jordbruk småbrukens nedläggning • fastighetskris

1741 1761 1781 1801

edan 1880-tal placerades Luleås tunga industri österut till svartöområdet. Ursprungligen styrt av malmbanans dragning till Svartön. 1894 fick Luleå, via Boden, kontakt med stambanan söderut. Byarna får genom ny uppdelning av bondgårdarnas mark (Laga skiftets fortsättning och slutförande) en bebyggelsespridning och struktur som är helt dominerande ett sekel framåt. Folkrörelser, kraftfulla, dynamiska, reforminriktade med moderna tankegångar, växer fram (kristna, nykterhet, fackliga, politiska). Det blir kamp för politisk demokrati och allmän rösträtt. Den första socialdemokraten i Luleå stadsfullmäktige invaldes 1905 och den första kvinnan år 1910, Siri Holm.

1821 1841 1861 1881 1901 1921

vidare sker industriell

2001

expansion, stark utveckling av olika transportslag och befolkningsökning. 1887 drabbas Luleå av en omfattande stadsbrand och 1888 togs malmbanan och malmhamnen i bruk. Under 1890-talet fick staden stark folkökning genom inflyttning och på många sätt var Luleå inte sig likt längre jämfört med förr. 1888 antogs ny stadsplan, bebyggelsen spreds utanför gamla stadskärnan på halvön, även utanför planlagt område.

2021

luleås nya stadsplan 1888 beaktade brandfaran, men det tog lång

1941 1961 1981

KAPITEL 3 | 1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

Luleå och Gustafskyrkan i ruiner efter stadsbranden 1887. Det var tredje gången som stora delar av centrum brann ner.

tid att bredda gamla gator efter de nya måtten, faktiskt till 1960-talet. Exempel på nymodigheter genom kommunala initiativ under årtiondena runt sekelskiftet var ett elverk, vattenledning i centrum och nytt stadshus, mest känt i sin egenskap av stadshotell. Av nya skolor från denna tid är Östra folkskolan och Folkskoleseminariet värda att uppmärksammas.

efter 1910 skulle det dröja till

senare delen av 1940-talet innan Luleå åter fick en era av kommunal expansion. Bostadsbyggande kom igång på Malmudden och Örnäset. 1954 togs Bergnäsbron i bruk, året därpå underverket Shoppingcenter, sedan Pontusbadet med sin mosaikutsmyckning och nya stadshuset 1958 som hade skyskrapehöjd. Sanering och modernisering av hela stadsmiljön var mottot. Därefter tillkom nya bostadsområden, som

Gammelstad och Bergnäset i Nederluleå. Kontakten mellan Nederluleå och Luleå stad var tät, vilket inte förvånar eftersom landskommunen med sin vida area omslöt staden på alla sidor utom mot vattnet.

samhällsutvecklingen ledde 1969 till sammanslagningen av landskommunerna Nederluleå (namnet från 1831 efter utbrytning av Överluleå) och Råneå (egen socken sedan 1654) med Luleå stad. Onekligen en brytpunkt. Detta område benämns från 1971 Luleå kommun, identiskt med det som här kallas Lulebygden. Med den enhetliga kommungränsen upphörde formellt den 350-åriga åtskillnaden mellan landsbygd och stad. I realiteten fanns vissa osynliga gränser kvar, något man fortfarande kan höra i olika sammanhang.

på landsbygden pågick en

långsam men stadig förbättring av jordbruket. Näringen kunde visserligen försörja allt fler människor, men det var inte tillräckligt, landsbygden var relativt sett överbefolkad efter 1885. Utvandringen till USA fungerade som en ventil som lättade på trycket, men långvarigt hållbara lösningar måste sökas i de lokala förutsättningarna. Det skedde omfattande nyodling, vallskörd ersatte naturlig äng. Allt markutnyttjande intensifierades. Elektrifieringen runt 1920 och årtiondena därefter underlättade arbetet på bondgårdarna genom elmotor till vedkap, vedklyv och tröskverk. I slutet av 1940-talet nådde småbondeeran sin kulmen, då var faktiskt all potentiell odlingsmark utnyttjad.

under 1950-talet börjar avveck-

lingen av småbruken, decenniet därpå slutfördes den. Den kunde upplevas grym i stunden, tidigare utfört arbete blev värdelöst, det hävdvunna, somt månghundraårigt, pulvriserades, men efter några år var förändringen accepterad. Ingen behövde bära bördan ensam, som ett individuellt misslyckande. Den delades av alla småbönder i varje enskild by. Den tioåriga perioden av intensiv småbruksnedläggning är förmodligen den kraftigaste ekonomiska förändringen i Lulebygden någonsin.

den brännheta högkonjunkturen som präglade Luleå på

1890-talet svalnade snabbt av i början av 1900-talet. Då upplevde Luleå sin första tomt- och fastighetskris med spekulationsbubbla och prisras. När kyla möter värme skapas spänningar och det kom nu att prägla Luleå i ungefär 40 år. Utöver av lågkonjunktur led Lulebygden av strukturproblem och så tillkom den svåra deflationen (starkt pris- och efterfrågefall) strax före 1920 och den stora, ihållande världsdepressionen runt 1930. Karlsviks ångsåg lades ned 1903, Altappens såg brann 1908,

ett järnverk tillkom i Karlsvik 1906, driften upphörde efter stor konkurs 1925 och hela anläggningen revs i början av 1930-talet. Folket i bygden förbannade de mellansvenska järnbrukskapitalister som försvann efter en tids affärsverksamhet i norr.

det rådde social oro i Luleå i bör-

jan av 1930-talet, hög arbetslöshet och demonstrationer mot strejkbrytare. Det fanns förväntningar på arbetarrörelsen, lokalt växte den i valet 1932. 1934 fick socialdemokraterna och kommunisterna tillsammans majoritet i stadsfullmäktige för första gången. Det rubbade dock inte den långa maktlösheten. I mars 1940, i krigets skugga, gjordes ett spräng- och branddåd av högerextremistiskt anstuckna attentatsmän, stadsfiskalen var bland de sammansvurna, mot tidningen Norrskensflammans fastighet och fem personer omkom i lågorna. Detta sådde långvarig misstro i radikala kretsar.

efter 1883 var forna tiders svåra år

med onormalt höga dödstal förbi. Den sista verkliga skördekatastrofen i Lulebygden inträffade 1901. Då hade införselmöjligheterna av livsmedel (även vintertid) förbättrats så att svältdöd kunde undvikas. Spanska sjukan (med följdverkan livshotande lunginflammation) var en svår pandemi direkt efter Första världskriget. Det ständiga gisslet bland sjukdomar var ”lungsoten”, lungtuberkulos. Efter 1950 blev penicillinbaserade läkemedel tillgängliga och de fick bukt med sjukdomen.

luleå stads tillväxt , en följd

av urbanisering, var mycket uppenbar denna delperiod. Omfördelningen speglar de 85 årens samhällsomvandling. Från 1883 och till senare delen av 1920-talet var emigrationen till USA tämligen omfattande. Nederluleås folkminskning bromsades upp efter mitten av 1950-talet genom bostadsbyggandet i Gammelstad och Bergnäset, men i Råneå fortsatte den.

på 1960-talet försvinner den ur-

Första gjutningen av tackjärn i Nya Järnverket 1943.

1941 började nja (Norrbottens

Järnverk) byggas upp, en satsning på grundläggande förnyelse, ett ljus i mörkret. Ett flygfällt byggdes på Kallaxheden för Flygbaskåren F21, och där tillkom även snart civilflyg. Andra positiva händelser var att Gäddviksbron byggdes och Luleå fick ett tekniskt gymnasium med ingenjörsutbildning. 1950-talet stod för dörren, de sista statliga krigsransoneringarna försvann, och det följde dynamiska årtionden i Lulebygden.

gamla småbondebasen. Industrisektorn växer oavbrutet, tillkomsten av Norrbottens Järnverk i början 1940-talet hade stuckit ut, det lockade arbetskraft, inte minst från landsbygden. Arbete för försörjning är människans villkor och alla samhällstypers kärnpunkt. Arbetsmarknaden hade stor betydelse för att integrera landsbygd och stad. Jordbruket, trots småskalighet, var inriktat på mekanisering och förädling vid samfällt ägda mejerier och slakterier av sina produkter för försäljning.

välfärdssamhället , framväxt

efter 1945, kunde runt 1970 inte längre utvecklas rationellt inom de äldre offentliga institutionerna som folkglesa landskommuner eller städer som hade knappt med markutrymme för bebyggelseexpansion. Sammanslagningar och drift i större enheter är kutym vid denna tid i Sverige och i många andra länder i Europa. Det gällde för såväl offentlig sektor som industriell sektor. Brytpunkten 1969 kan som synes motiveras på många sätt.

den ekonomiska expansionen

Sista vårsådden på Färjarsgården i Antnäs, våren 1966, Brynolf Nyström med hästen Freja.

och omvandlingen blev 1883–1969 långt kraftigare än förr, framför allt blev den långvarig. Uthålligheten gav kraftsamling inom många av samhällets sektorer och detta skapade i sin tur ständig samhällsomvandling. Ett antal djupa och långa stagnationsperioder fördjupade omvandlingarna. Lulebygden 1969 var något helt annat än den varit 1883.

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021 | KAPITEL 3

1621 1641

K A PITE L 4

1661

1969–2021

1681

Tjänstesamhällets epok

1701 1721

tjänstesektorn växer • kvinnornas framsteg • forskning fritidens organisering • människans tidsålder • digitalisering

1741 1761 1781 1801 1821 1841

nder åren 1969–2021 fortsätter sektorsförskjutningen, andelen jordbrukssysselsatta minskar ytterligare, andelen industrisysselsatta kulminerar och minskar sedan. Tjänstesektorns olika delar växer snabbt, inte minst de offentliganställda inom utbildning, vård och omsorg. Antalet kommunanställda ökar, särskilt kvinnorna. Kvinnornas andel har ökat på hela arbetsmarknaden. Kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män är förmodligen den viktigaste socioekonomiska rörelsen av alla under detta halvsekel. Det skulle dröja till 1990-talet innan den första kvinnan, Ulla Ölvebro, valdes som kommunstyrelsens ordförande. Därefter har kvinnor och män varvats i rollen. Den första kvinnliga fullmäktigeordföranden, 1994, var Margaretha Lindbäck. Långt tidigare hade kvinnor suttit som ordförande i nämnder.

1861 1881 1901 1921 1941 1961 1981

starten av Luleå tekniska högskola

1971 (senare universitet LTU), samma år tillkom isbrytarresurser som gjorde den gamla drömmen om åretruntsjöfart möjlig och även Sunderby sjukhus samt nya storhamnen på 1990-talet

2001 2021

KAPITEL 4 | 1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

var märkeshändelser i bygden. LTU har under årtiondena fokuserat mot teknisk utbildning och forskning, mest tillämpningsforskning. Studenttillströmningen har varit god. Utbildningen har varit efterfrågad på arbetsmarknaden, för Norrbotten har det varit ett styrkebälte på många sätt.

i det gamla stadsområdet

har det skett en kraftig omvandling. Olje-, kol-, industri- och handelssjöfartskajerna har flyttats ut mot havet. Därmed har stadsnära strandområden frigjorts för promenadstråk och annan rekreation i teater- och kulturhus med stora glasfasader mot stadsfjärdens vattenspegel. Blickfång och upplevelser ska roa, hänföra, vederkvicka och förädla besökaren. Enstaka centrala kvarter har genomgått den process som kallas gentrifiering, genomgripande modernisering av äldre bebyggelse men med varsamhet mot exteriörer, allt för det pietetsfulla. Fenomenet kan ses i kvarteret Skatan och på Gültzauudden.

Kvarteret Skatan har restaurerats och moderniserats med varsamhet.

landsbygden , särskilt de större

sportanläggningar, fotbollsplaner och ishockeybanor, ibland på jordar som betraktats som den bästa åkermarken.

byarna, har omvandlats efter nya planer från slutet av 1960-talet. Gamla ekono-

mibyggnader, praktfulla ladugårdar av natursten, långlogar och någon enstaka rundloge revs, och gav mark till ny villabebyggelse. Kommunal vattenförsörjning och avlopp gav nödvändig infrastruktur. Vissa byar växte befolkningsmässigt, andra stod still. Flera byar har närmast växt samman genom bebyggelsespridning. Sedan länge har glipan varit liten mellan Långnäs och Alvik, så är det nu också mellan Antnäs och Alvik.

kommunen har bekostat nya

Fäbodstigar blev vandringsleder och fäbodvallarna, med någon enstaka bevarad stuga, blev rast- och grillplatser. Kvarvarande kvarnstenar kunde bli monument för prydnadsändamål. En samhällsomvandling av gigantiska mått, fritidens organisering. Många byaförsamlingar från sekelskiftet 1900 har upphört, deras gamla missionshus har sålts eller byggts om till bostäder. Liksom med småbönderna gick denna omvandling smidigt, pragmatismen härskade.

på de kvarvarande jordbruksgår-

darna i Lulebygden finns nu bara några få aktiva mjölkproducenter. Dessutom finns några fårfarmare och ett antal gårdar med köttdjur. I Alvik bedrivs sedan flera årtionden svinuppfödning i stor skala, med eget slakteri. Några siffror som åskådliggör utvecklingen: I början av 1950-talet fanns i Antnäs knappt 50 gårdar med kor, idag finns inte en enda mjölkko i byn. Den enda kvarvarande jordbruksgården har köttdjur.

Facebook-tummen för likes, att ”lika” har blivit ett begrepp.

VM-seglingarna 1988 i Luleå var magiska dagar. De som upplevde skådespelet på plats fick minnen för livet.

LKAB och Vattenfall, kan utan tvekan sättas i samband med en av vår tids, och framtidens, största existentiella frågor nämligen den globala uppvärmningen. Med början i den industriella revolutionen i England under sent 1700-tal, dess intensifiering och spridning över världen, ökade användningen av fossila bränslen dramatiskt. Människan har gått från att vara en del av naturen, till att själv bli en naturkraft med stor inverkan på globala ekosystem. Tidsåldern har fått benämningen Antropocen, människans tidsålder. Efter 1945 inträffar ”Den stora accelerationen”, effekterna är mätbara på många områden och anses alarmerande. Produktionsökning är oftast av godo, men den kan också ha en baksida. Långsiktig hållbarhet och återbruk är värdetermer i det nya synsättet.

Järn och stål behövs för konstruktion och byggande. Kärnan i Luleås industrihistoria.

under den sista delperioden har

den vetenskapliga kunskapsmängden i produktionen av varor och tjänster ökat starkt. I detta avseende tycks Luleå ha kunnat hävda sig relativt väl. Kommuner har det senaste kvartsseklet tävlat om att framstå som näringslivsvänliga. Diverse rankinglistor har upprättats, vad de mätt har ofta förblivit dunkelt. Facebooks etablering i Luleå av serverhallar upplevdes närmast som en kommunal triumf. IT är vår tids dominerande nya teknologi. Den omvandlar i snabb takt hela samhället och berör alla människor.

ett bra exempel från de senaste

åren är de experimentella framstegen i företaget Hybrit för att producera järn och stål långt mera miljövänligt än tidigare, rena världsnyheten. En permanent placering av en anläggning för storskalig produktion är i skrivande stund inte bestämd, alternativen är Luleå och Gällivare. Hybritanläggningen, som är ett samarbete mellan SSAB,

talade om att bygga bort alla flaskhalsar av alla slag för det stora projektet. Himlen sågs som tak. Efter tvärstoppet öppnade sig en avgrund, himlens motsats. Håglösheten i trakten höll i sig i flera år. In på 1980-talet började företaget SSAB i Luleå gå bättre, produktiviteten steg, men sysselsättningen minskade.

under det långa efterspelet efter

Kranen i Södra hamnen. Efterhand blev den ett monument över Luleås sjöfartshistoria.

lulebygden är sannerligen

inte oberörd. Sedan 1890 har malmexporten dominerat sjöfarten och från 1940-talet har järn- och ståltillverkningen genom NJA, från 1977 SSAB, varit Luleås industriella livsnerv. Företaget har växelvis skapat besvikelser och förhoppningar i bygden. Den kanske mörkaste industritiden för Luleå efter 1950 var 1976 när NJA:s tänkta stora expansion avbröts. Stålverk-80 var namnet på projektet. Under förberedelsetiden, tidigt 1970-tal, var den kommunala euforin omätbar. Alla

Stålverk-80-händelsen förändrades efterhand synen på näringslivsförnyelse i Lulebygden, och förresten i hela Norrbotten. Framtiden måste inte alltid bestå av mer av det gamla, den kunde också bestå av nya sektorers etablering och expansion. Den lärpenningen kanske var mer värdefull för bygden sedd på lite sikt, än förlusten för stunden 1976. För en historiker ligger det nära till hands att jämföra med NJA:s tillkomst och hur det under 1940-talets lopp förändrade synen i Luleå på möjliga industrietableringar genom förnyelse och inte främst genom att återställa det gamla.

hybrit ses som ett stort fram-

tidshopp. För att förstå innebörden av innovationen, kan den jämföras med betydelsen för metalltillverkningen när den på bred front under senare delen

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021 | KAPITEL 4

1621 1641 1661 1681 1701 1721 Stadshalvön, både evig och föränderlig. Mer än något annat sinnebilden för Luleå under detta samhälles historia.

1741 1761

av 1800-talet övergick från att använda träkol till stenkol och koks. Det ledde till nedläggningen av små järnbruk och tillkomsten av stora, integrerade järnoch stålverk. Omvandlingsperspektivet kan kallas revolutionärt. Den nya metodens potential har också sina tvivlare, ett vanligt mönster vid ekonomisk omvandling, när nya sanningar ska ersätta de gamla.

1781 1801 1821

det nya industriområdet på Hertsön, Luleå industripark, är en bekräftelse på det nya, teknologi och

1841

klimat/miljö skall giftas ihop. Flera möjliga etableringar diskuteras, återvinning, rening, fossilfria produkter, går som röda trådar genom allt.

tiden 1883–2021 har präglats av

marknadsmekanismernas (efterfrågan och utbud) ständigt växande betydelse, styrda av den ekonomiska kapitalismens, den globala konkurrensens och den politiska demokratins principer. Men perioden visar också att marknaden med stort M inte varit allena saliggörande. I samband med strukturkriser

och djupa konjunkturnedgångar behöver marknaden stöd av en stark stat. Det har Lulebygden, och Norrbotten som helhet, fått lära vid flera tillfällen, även det senaste halvseklet. Ekonomisk förnyelse är kostsam och avkastningen kan dröja. Då blir privata investerare tveksamma, eftersom de i regel vill ha snabb förräntning på sitt kapital. De må vara hur mycket entreprenörsdrivna som helst. Entreprenören behövs som nytänkare och risktagare, en stark stat behövs för långsiktig hållbarhet och stabilitet.

1861 1881 1901 1921 Luleå kommuns Kulturens hus.

1941 1961 1981 2001 2021

Hybrit-anläggningen i Luleå. Vägen mot koldioxidfri stålproduktion.

KAPITEL 4 | 1621–2021 | LULEÅ 400 ÅR

Eldriven fordonsflotta. Ett av nutidens stora skiften.

EPI LOG

Nutidens övergång till framtid

ur fortsätter historien? Det finns inga slutgiltigt säkra belägg för att de utvecklingsdrag som kan ses i Lulebygden 2020 är början till ett epokskifte. Eftersom detta är en historisk översikt, inte en framtidsskildring, måste ändå 2021 sättas som gränsår. Om framtiden finns ingen säker kunskap, i alla fall inte i jämförelse med historien. Tidigare epokväxlingar i Lulebygden har inte heller varit säkert förutsägbara i förväg. I efterhand framstår de dock som logiska, de har legat i tiden, bygden har varit i stöpsleven. Här saknas en framtid att pröva och ta ställning till.

Luleå rådhus från 1693. I bruk mer än 160 år.

händelser, brytpunkter , som

på sikt, eventuellt skulle kunna åberopas som stöd för att Lulebygden är inne i ett epokskifte 2019–21, med ekonomiskt och social strukturomvandling, med kommunens första folkomröstning om skolan, omställningsarbetet för att möta framtiden, även omprövning av politiska käpphästar och avgångarna i kommunledningen.

Vidgar man synfältet förstår man att Luleå nu är inne i en ekonomisk omvandling. Detta ger även effekter på den politiska verksamheten och orienteringen. Framtiden är svårtolkad. Ytterligare ett osäkert kort är coronapandemin. Än idag är det osäkert vilka följdverkningar pandemin får. Begreppet osäkerhet har fått en allvarligare innebörd under år 2020. Före 1945 var osäkerhet en naturlig beståndsdel vid funderingar om hur framtiden skulle bli och om hur den skulle kunna påverkas till det bättre.

Vision 2050 ger en bild av framtidens Luleå som vi jobbar för, ett attraktivt, växande och hållbart samhälle.

brytpunkterna kommit allt tätare, kort sagt, samhällsomvandlingen sker allt snabbare. Varje delperiod i Lulebygden, och deras brytpunkter, kan som visats kopplas till såväl globala som nationella sammanhang.

strukturella försvagningar , som orsak till brytpunkter, är en sida av ekonomisk omvandling. En annan, dess motsats, är genombrott för ny produktionsteknik och nya produkter. Hybrit kan anföras i sammanhanget samt målsättningen med Luleå industripark. Ytterligare en är att Luleå tekniska universitet expanderar inom flera områden. Dessutom planeras flera stora byggprojekt i centrala Luleå. Detta tyder på dynamik och förnyelse av stadskärnan. (En annan sida är utarmning av stadskärnan genom utflyttning av affärer, allt för smidig, rationell, bilburen handel. E-handel är nästa steg.) Luleå går mot en postindustriell framtid vilket talar för ett förestående epokskifte. Kanske kan den nya produktionstekniken bli en del av Luleås bidrag till en framtida fjärde industriella revolution, vilket ekonomer numera talar om.

de fyra delperioder av tiden 1621–2021 har stegvis blivit allt kortare. Det innebär att de stora

Luleå stadshus, invigt januari 1958, skyskrapehöjden hade signalvärde.

varje skärningspunkt (1621,

1767, 1883, 1969, 2021) har det gemensamt att maktstrukturer förändrats, de gamla har vacklat och upplösts, nya har formats. Varje epok har också sina ”Stora Berättelser”. Inför omvandlingsperioder har det alltid i ”Berättelserna” uttryckts förhoppningar, och rent av löften, om att förändringarna ska leda till framsteg för samhället, att folk ska få det bättre. Varje brytningsperiod har haft både vinnare och förlorare. Detta gällde förr och torde gälla även nu. Men på vilket sätt, det kommer att visa sig, även i Lulebygden, om det nu är så att trakten verkligen står inför ett epokskifte när den ska till att fira ett 400-årsjubileum. Historien är den klangbotten som varje samhälle har att leva med.

LULEÅ 400 ÅR | 1621–2021 | EPILOG

VILL DU VETA MER? lulea.se/400

vartlulea.se

Kommunens webbplats för 400-årsjubileet. Här hittar du aktuell information om jubileumsåret, planerade evenemang, intressanta aktiviteter och den historiska bakgrunden.

Kommunens nyhetsportal, med aktuella nyheter, berättelser och filmer om Luleå 400 år. Kolla taggen Luleå 400 år.

Bok om Luleås historia Ett nytt heltäckande verk över Luleås historia planeras att komma ut i maj. Med nya perspektiv på Luleås första 400 år.

@Luleå 400-år Korta berättelser om intressanta händelser från historien, som den sista avrättningen, skeppsvraket i Norra hamn och ryska kosackers anfall mot Luleå. Gamla kartor och tips om föreläsningar och guidade turer. Sidan drivs av forskningsprojektet om Luleås 400-åriga historia (läs mer på sid 6).

@luleakommun

Löpande nyheter om jubileumsåret. Varje vecka en ny berättelse, baserad på en bild från Luleå kommuns historiska bildarkiv.

Varje vecka en ny berättelse, baserad på en bild från Luleå kommuns historiska bildarkiv.