Läraren 7 2013

1894–2013

120 årgången

Carl-Erik Rusk

14.3.2013 Nr 7 Utvärdering främst i H:fors

Nationella centret för utvärdering av utbildning placeras i Helsingfors. En del av verksamheten förläggs emellertid i Jyväskylä.

Undervisningsminister Jukka Gustafsson (SDP) har tagit ett salomoniskt beslut om hur utvärderingen på nationell nivå ska skötas från år 2014. Utvärderingen av all utbildning ska sättas under en hatt och hattställningen ska stå i Helsingfors. Men det hindrar inte att det också finns verksamhet i Jyväskylä, som har långa traditioner inom området.

Gustafsson motiverar sitt beslut med att det är kostnadseffektivt, samtidigt som det tar tillvara den expertis och det nätverk som finns från tidigare.

Den verksamhet som finns i Jyväskylä motsvarar åtminstone i början volymmässigt den verksamhet som idag bedrivs av Rådet för utvärderingsutbildning. Noggrannare beslut om verksamhet och personalvolym tas senare.

Full Aslak-kurs

Svenskspråkiga lärares ASLAK-rehabiliteringskurs i Härmä är fulltecknad. Kursen som inleds i april har väckt stort intresse bland lärare i hela Svenskfinland. Just nu ansöker FSL om att flera ASLAK-kurser ska ordnas under 2014.

Folkpensionsanstalten är den instans som beviljar pengar för rehabiliteringskurserna.

Ministeriepengar för resurslärare Undervisningsminister Jukka Gustafsson har delat ut 60 miljoner euro i statsunderstöd för att minska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen. Totalt beviljades statsunderstöd till 239 anordnare av utbildning.

– Jag anser det vara oerhört viktigt att vi, även i en svår ekonomisk situation, med en rekordstor summa kan stöda kommunerna i deras strävan att ge alla barn undervisning i rimligt stora grupper, säger minister Gustafsson.

Anordnare av undervisning kan använda statsunderstödet till lärarnas lönekostnader, flera resurslärare, dvs. att flera lärare undervisar simultant i klassen, uppdelade timmar eller till att permanent dela upp grupperna. I första hand kan en lärare anställas för en grupp med över 25 elever.

Enligt ansökningarna kommer största delen av de extra pengarna att användas för att anställa resurslärare.

Akava växer så det knakar

Vi vill undervisa

Danska lärare kämpar för sin arbetstid. God undervisning kräver förberedelser, säger lärarfacket DLF, som den 5 mars kallade till fackligt stormöte. Över 50 000 lärare hotas av lockout från den 1 april. Arbetsgivarna vill ”normalisera” lärarnas arbetstid. Mera på mittuppslaget.

Akademikercentralen Akava fortsätter att växa.

Under fjolåret ökade antalet medlemmar i Akavas medlemsförbund med ca 14 000. Det betyder att det sammanlagda medlemsantalet i Akava-förbunden uppgår till ca 580 000.

Det allra största medlemsförbundet, lärarfacket OAJ, växte mest. OAJ:s medlemsantal växte med över 1 000.

Akava dominerades länge av offentligt anställda grupper. I dag jobbar ca 56 procent inom den privata sektorn, medan de kommunanställda motsvarar 32 procent av det totala medlemsantalet i Akava.

2

14.3.2013

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Dansk tyranni Lärarnas arbetstider har utsatts för en aggressiv attack i Danmark. Inne i tidningen finns en rapport från fackligt stormöte i Danmarks laererforening DLF:s regi. DLF är den allra största lärarorganisationen, men det finns också andra lärargrupper som har utsatts för samma hot om lockout från den 1 april. Då handlar det bl.a. om yrkeslärare och lärare i privata skolor.

Lärarna i gymnasieskolen, som i likhet vårt gymnasium är en teoretisk och högskoleförberedande skola, har redan påtvingats ett nytt arbetstidssystem, som öppnar för lokala tillämpningar och inte ger ett tillräckligt skydd mot ett alltför stort arbetstidssystem. Lärarna i Gymnasieskolornes landsforening GL ville inte veta av en sådan ordning, men de blev pantfångar i avtalssystemet. Andra grupper inom den statliga kartellen var för det tvååriga avtalet, som innebär magra löneförhöjningar men också nya arbetstider för gymnasielärarna.

Det finns många speciella och obehagliga drag i den danska konflikten. Det är t.ex. oerhört och oacceptabelt att ledande politiker i ministerposition så pass öppet backar upp arbetsgivarnas argumentation. Det är också oerhört att arbetsgivarna tillgriper lockout i en situation, där lärarnas organisationer inte har hotat med strejk.

Finland är inte Danmark. Det finns många skillnader rörande den politiska kulturen och också förhandlingssystemet, där lärarfacket OAJ har lyckats väl när det handlar om att trygga lärarnas ställning vid förhandlingsborden. Då talar vi om lärarnas eget avtalsområde inom den kommunala sektorn, men också om att lärarna i god tid satsade på en samlande fackorganisation.

Danmark är inte Finland, men de danska lärarnas sak är vår. För ytterst handlar det om ett synnerligen smutsigt angrepp på läraryrkets särdrag, vilka manifesteras i arbetstiden.

Varje nordiskt land har sitt eget arbetstidssystem med sina särdrag. De flesta länderna har en årsarbetstid, som emellertid bär inom sig en gränsdragning mellan undervisningslektioner och annat arbete, såsom för- och efterarbete.

Denna gränsdragning vill såväl de kommunala som statliga arbetsgivarna i Danmark slopa till förmån för en ”flexibel” arbetstid. Man talar också om en ”normalisering” av arbetstiden, alltså att lärarnas arbetstid ska motsvara arbetstiden för andra. Då talar vi om 37 timmar i veckan och skolledarna ska bestämma om hur den används.

Lärarna ska avprofessionaliseras och reduceras till serviceproducenter, som skall vara tillgängliga 37 timmar i veckan.

Det motsvarar på inget sätt de budskap om effektiv undervisning, som forskarna har redogjort för de senaste decennierna.

Respekten för lärarnas professionalism och deras komplexa arbete bör manifesteras i arbetstidsavtalen. Så är det hos oss och i många andra länder, som vill att satsningarna på skolan bär frukt i form av goda inlärningsresultat.

Men så resonerar inte Kommunernes landsforening KL i Danmark. Så berättar åtminstone KL:s vice ordförande Erik Fabrin. Han har suttit i KL:s styrelse sedan år 1994 och upplevt att en huvudfråga har varit att slippa den ”detaljtyranni”, som lärarnas arbetstidsavtal representerar.

Hos oss manifesteras sagda detaljtyranni i UKTA, alltså kommunala undervisningssektorns avtal, som bl.a. innehåller tydliga maxtak för undervisning. När KL talar om detaljtyranni talar vi om ett nödvändigt stöd för yrkesutövningen.

– Aldrig tidigare har en reform medfört så här pass mycket gny och frustration bland medlemmarna, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen om bakgrunden till enkäten om trestegsstödet.

Trestegsstödet har lett till frustrerande pappersexercis Lärarna är frustrerade över den ökade pappersexercisen. Olli Luukkainen och Dan Johansson, ordförande för OAJ resp. FSL, var rörande eniga, då de sammanfattar resultaten av en omfattande lärarenkät om det s.k. trestegsstödet, som infördes i lagstiftningen år 2010. Enkäten sändes till över 1 000 slumpmässigt valda grundskollärare.

Enkätens resultat presenterades på en gemensam presskonferens i Helsingfors den 11 mars.

– Aldrig tidigare har en reform medfört så här pass mycket gny och frustration bland medlemmarna, säger Olli Luukkainen om bakgrunden till enkäten.

Vare sig Luukkainen eller Johansson har något att anmärka på bevekelsegrunderna till reformen.

Avsikten var att värna om elevernas rätt till stöd och samtidigt göra vårdnadshavarna mera medvetna om sina rättigheter. Hela systemet med specialundervisningen, som benämningen lydde tidigare, sågs över och gavs mera stadga.

– Så löd politikernas resonemang. Vi omfattade resonemanget och sade att det under inga omständigheter kan handla om ett nollsummespel. Vi pekade på att lärarnas arbete förändras och att arbetsmängden blir större, säger Luukkainen.

Dan Johansson är inne på samma linje.

– Lagändringen är helt klart en bra reform för eleverna – särskilt för elever med särskilda behov.

Men nu ser vi att resursfördelningen i kommunerna inte följer de krav som lagen ställer. Skolorna och lärarna har helt enkelt inte råd att ge eleverna det stöd lagen ger dem rätt till. Det betyder att kom-

munerna urholkar lagen på bekostnad av elevernas skolgång, säger Johansson.

Enkäten sändes ut i både svensk och finsk version. Sammanställningen visar att det finns vissa skillnader i lärarnas svar.

– Skillnaderna förklaras till stor del av att svenska skolor redan länge har sysslat med integration av elever, medan man på finskt håll i högre grad har satsat på specialklasser och – skolor. I bakgrunden finns förstås storleken på skolorna. Svenska skolor är i regel mindre, säger Johansson.

Det är egentligen ointressant att stirra sig blind på skillnader mellan svenska och finska lärares uppfattningar. Det handlar trots allt om rätt små skillnader, medan bilden överlag tyvärr är mycket tydlig.

– Nästan hälften av lärarna anser att deras arbetsbild har ändrats och att arbetsbelastningen har ökat. Byråkratin och dokumentationen verkar vara i skick, men det är si och så med hur de åtgärder som beskrivs i dokumenten verkställs, säger Dan Johansson.

Och vad beror detta på och vad leder detta till? Merja Koivisto jobbar som sakkunnig i OAJ, men hon har en gedigen bakgrund som speciallärare. Hon berättade om otaliga kontakter med lärare.

– Kontakterna andas en djup frustration. Lärarna gnor plikttroget på med sina pedagogiska utredningar, som uppgörs i enlighet med lagens anda, varefter de tvingas uppleva att utredningarna, med sina förslag om åtgärder, kommer tillbaka som en bumerang. Från arbetsgivarens sida meddelas att det inte finns pengar för verkställandet av åtgärderna. Det upplevs väldigt frustrerande, säger Merja

Koivisto.

Dan Johansson kan endast nicka igenkännande.

– Många lärare är uppgivna över att deras tid inte räcker till.

För lärarna är elevkontakten alltid det viktigaste, men nu upplever många att för mycket tid går till dokumentation och konsultationer, säger Dan Johansson.

Lagstiftarnas uttalade avsikt var att undervisningsgrupperna blir mindre, då alltfler elever, som behöver särskilt stöd, integreras i normalundervisningen.

– Nu vet vi hur det har gått.

Närmare 80 procent av lärare uppger att undervisningsgrupperna har förblivit intakta och i vissa fall har de tom. blivit större. Helt ohållbart, säger Luukkainen.

Han fäster också uppmärksamhet vid en intressant detalj i sammanhanget.

– Pedagogiska dokument, som påverkar elevernas framtid, kan i dagens läge uppgöras av personer som saknar lärarutbildning. Yrkesbenämningen lärare är ju inte skyddad, säger Luukkainen.

OAJ efterlyser alltså en legitimering av undervisningspersonalen, så att man samtidigt grundar ett nationellt yrkesregister för lärare.

Såväl FSL som OAJ fortsätter arbetet med att göra beslutsfattarna medvetna om den ohållbara situation, som lagändringen har lett till.

Text och foto: C-E Rusk Hela rapporten kan läsas på finska på adressen www.oaj.fi. Ett svenskt sammandrag finns på adressen www. fsl.fi.

3

14.3.2013

ORDförord

Tidskrävande byråkrati Hösten 2011 togs det så kallade trestegsstödet i bruk. Ändringen av lagen om grundläggande utbildning trädde då i kraft, vilket betydde att lagen mycket klart stadgar om elevens rätt till omedelbart stöd och intensifierat stöd. Det tredje steget är särskilt stöd.

Reformens syfte är gott. Alla elever ska på lika villkor ha rätt till stöd från skolans sida och det är naturligtvis lärarnas uppgift att ge det stödet. Ändringen kom till då man insett hur olika detta sköttes i olika kommuner.

Byråkratin som all dokumentering av stödet för med sig har gett lärarna mycket nytt och tidskrävande arbete. Procedurerna kring förverkligandet har dessutom i synnerhet i initialskedet gett en hel del huvudbry. Bland annat har regionförvaltningsverket konstaterat att en lagtext som kräver en hel dags utbildning av jurist inte är särskilt optimal till sitt innehåll.

Så småningom börjar kanske reformen sätta sig.

OAJ gjorde under hösten en större enkät kring trestegsstödet och FSL hängde på. I veckan presenterades denna första utredning och ur den framgår också vissa skillnader mellan svenska och finska skolor.

Utgångspunkten var att de skillnader som finns bl.a. för att integrering länge har varit vanligare på

svenskt håll skulle ge utslag i enkätsvaren.

I de svenska skolorna uppger lärarna att de har fått mera arbete i högre grad än vad de kollegerna i de finsk skolorna anser. Det är skäl att ta detta på allvar. Vi kan inte acceptera att en hel yrkeskår utsätts för orimlig belastning, som dessutom utgör ett hinder för det egentliga arbetet, undervisningen i klass tillsammans med eleverna. Eleverna ska få stöd men lärarna måste få ha kontroll på sitt arbete.

Mera om av resultaten kan du läsa på annan plats i detta blad.

Sibbo lärarförening håller stadgeenligt vårmöte torsdag 19.03.2013 kl. 16.00 på Gumbo Konst och Form. Där kommer vi förutom mötet att bekanta oss med den utställning som finns och njuta av en middagsbuffé Anmälningar till irene.raphanel@sipoo.fi senast måndagen den 11.3. Kom ihåg att meddela om du har specialdiet. Alla medlemmar hjärtligt välkomna! Åbo Lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte tisdag 19.3 klockan 18.30 på Sirkkala skola, Sirkkalagatan 20. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. OBS! Efter mötet blir det en matbit och facklig information med Sinikka Vahalahti och förtroendeman Crister Mannila. På plats finns även Mikael Nylund som är medlem i FSL:s etiska forum. Årets lärare utses! Välkomna!

Kustvägens lärarföreningen har sitt ordinarie vårmöte onsdag 20.3 på restaurang Sågen i Ingå kl 19.00. Vårmötet föregås av idrottslig aktivitet med start kl 17.30.

Anmälningar till katri.lindholm@lohja.fi.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Esbo-Grankulla lf håller vårmöte 21.03.2013 klockan 18.00 på Lagstads skola, Esbogatan 7, Esbo. Förutom stadgeenliga ärenden talar vi löner med förbundssekreterare Christer Holmlund. Traktering. Välkomna!

FSL:s styrelsen torsdag 21.3.2013 kl. 10.00, FSL:s kansli, Helsingfors.

FSL-akademi kurs B 3 fredag–lördag 22–23.3.2013, Naantali Spa, Nådendal Facklig rådplägningsdag torsdag 4.4.2013, Mariehamn.

Rektorsseminarium tisdag 9.4.2013, Helsingfors.

Rektorsseminarium torsdag 11.4.2013, Vasa.

Har den lokala lärarföreningen haft vårmöte och valt styrelse?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

Åbo lärarförenings styrelse har konstituerat sig för år 2013 och ser ut enligt följande: Petra Örn fungerar som ordförande, medan Liisa Suopanki är vice ordförande. Sekreteraren Linda Brunnsberg har också ansvar för föreningens webb. Övriga i styrelsen: Maj-Len Vigård-Stocks, medlem, Marikki Sjöström , medlemssekreterare, Carolin Nedermo, info/press, Nina Hyvönen, medlem och Maria Engblom, kassör.

I Jakobstad väntas besked från Åbo Akademi om barnträdgårdslärarutbildningen i april, omtalar Vasabladet den 7 april. All verksamhet i ÅA utvärderas som bäst.

Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad anses vara dyr. I april beslutar ÅA om den får fortsätta eller om den ska flyttas till Vasa. Rektor Jorma Mattinen har tillsatt flera arbetsgrupper med uppdrag att fundera på hur akademin ska klara framtiden med mindre pengar. ÅA har 30 studieplatser för

barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad och 10 studieplatser i Helsingfors.

Utbildningen i Helsingfors, som sköts i samarbete med Helsingfors universitet, är tillfällig.

I Sibbo står projektplanen

för en ny samlokaliserad skola i Sibbo nu färdig, omtalar svenska.yle.fi den 7 mars. Om planen förverkligas, kommer Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu att i framtiden arbeta under samma tak. Projektchef Seppo Kärpänen poängterar att det inte handlar om en tvåspråkig skola. Båda skolorna ska också i framtiden ha sin egen identitet men ändå gemensamma utrymmen. En annan tanke är att minimera kostnaderna.

I Raseborg har Kalevala äg-

nats intresse i Pojo kyrkoby skola, omtalar Västra Nyland den 1 mars. Resultatet av mödorna sammanställs i en kavalkad av Kalevalainspirerade målningar, som ställs ut i den finska

och svenska skolan i Pojo.

Svenska skolan besöker finska skolan under Kalevaladagen och finska skolan gör en svarsvisit på Luciadagen.

I skolorna verkar också en finsk läseklubb, som lockar elever från bägge skolorna. Åbo får en ny svensk grund-

skola i Lillheikkilä men namnet är öppet, omtalar Åbo Underrättelser den 2 mars. Alltså tog ÅU reda på vad skolan kunde heta. ÅU lyckas faktiskt fiska fram rätt spännande förslag. Pensionerade skoldirektören Bo Rosenberg föreslår Kungsgårdsskolan, medan pensionerade Sirkkalarektorn Siw Törnroos föreslår Lillans skola och daghem, eller Kvarnbackens skola. Språkgurun Mikael Reuter säger att Lillheikkilä skola inte går an, eftersom det från tidigare finns Vähäheikkilän koulu.

Kungsgårdsskolan kunde vara ett alternativ, resonerar Reuter, som hänvisar till att det faktiskt har funnit en kungsgård på området.

I Raseborg deltar Ekenäs högstadieskola i ett europeiskt matematikprojekt, som ska utmynna i nya uppfinningar, omtalar Västra Nyland den 2 mars. Det första lärarmötet har hållits i Ekenäs. Projektet bär det stolta namnet Simple and Smart.

– Eleverna ska jobba praktiskt. De ska lära sig göra prototyper på enkla sätt, säger läraren Ingvar Björhn från Funäsdalen i Sverige.

I Borgå håller skolbibliote-

ket i Kvarnbackens skola åter på att fyllas, omtalar Hem & Skola nr 1/13. Bokdonationer från Lisi Dahls stiftelse används till att bygga upp nya klassbibliotek. Skolan har dragits med synnerligen allvarliga mögel- och fuktproblem, vilket ledde till att eleverna och lärarna flyttade ut, så att skolbyggnaden kunde saneras ordentligt.

För säkerhets skull förstördes alla böcker och annat poröst material, som inte kunde rengöras till hundra procent.

FSL:s styrelse onsdag 24.4.2013 Vanajanlinna, Tavastehus.

FSL:s förbundsfullmäktige torsdag–fredag 25– 26.4.2013 Vanajanlinna,Tavastehus.

Facklig rådplägningsdag (privata sektorn) tisdag 7.5.2013, Helsingfors.

FSL:s styrelse tisdag-onsdag 4-5.6.2013 Svartå slott, Raseborg.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 28 mars.

4

14.3.2013

Anders Bondo Christensen möttes av stående ovationer då han framträdde inför medlemmarna i Danmarks lærerforening DLF.

Danska lärare håller huvudet högt Taket höll på att lyfta, då danske lärarbasen Anders Bondo Christensen mötte sina medlemmar på stormötet i Odense den 5 mars. Folkskollärarnas arbetstid är under press och arbetsgivarna har hotat med lockout.

Leden har slutits och det är inget fel på kampandan, fick Anders Bondo Christensen erfara då han anträdde podiet på det fackliga stormötet med över 2 000 deltagare.

Applådåskan varade i flera minuter.

– Vi står inte allena! Vi kämpar för kvaliteten i undervisningen och vi kämpar för barnens rättigheter. Vi tänker inte underkasta oss arbetsgivarnas och politikernas diktat, sade Anders Bondo Christensen.

Danmarks laererforening DLF står inte allena. Facken i Danmark och lärarorganisationerna i hela Norden följer med oro utvecklingen, där folkskollärarna utsätts för groteska hotelser och opåkallad påtryckning från ledande politikers håll. Inte endast finansminister Bjarne Corydon, utan också undervisningsminister Christine Antorini och ekonomi- och inrikesminister Margrethe Vestager har uttryckt sitt stöd för KL:s krav.

Uppmärksamheten inskränker sig inte till Norden. David Edwards, biträdande generalsekreterare för lärarnas världsorganisation Education International EI, förmedlade gränslösa solidaritetshälsningar från hela världen.

– Inom EI har den nordiska modellen setts som ett föredöme. Danmark har gått i förtruppen, när det har gällt att se till att lärarna insatser uppskattas. I de nord-

iska länderna ses lärarna som reflekterade praktiker, som följer med forskningen och ständigt utvecklar undervisningen. Nu får vi plötsligt veta att danska politiker vill avprofessionalisera lärarna och reducera dem till serviceleverantörer. Ni har hela världens lärare bakom er, då ni kämpar för att ge god undervisning, manade David Edwards.

Edwards fick uppleva ett fackligt möte, som sprudlade av kampanda. Det var tredje gången, som DLF kallade till fackligt stormöte för förtroendevalda. Inbjudan hade gått till ca 2 200 lärare.

– Vi har manat de lokala klubbarna att sända minst en förtroendevald per skola, säger DLF:s vice ordförande Dorte Lange.

Och det ser bra ut, tillägger hon, då hon ser ut över salen.

Det är grått, eftersom majoriteten av deltagarna i mötet har iklätt sig grå t-shirts med tryckt budskap. Här uppmanas folk att se lärarna i ögonen och påstå att god undervisning inte är förknippad med tid för förberedelser.

– VI VILL UNDERVISA! Vi vill förhandla och diskutera olika lösningar. Vi vill inte ha konflikt, säger Anders Bondo och hänvisar till KL:s lockoutvarsel, som i praktiken hotar stänga de flesta skolorna från den 1 april.

Det var alltså det tredje stormötet, som ordnades i DLF:s regi.

– Inte heller denna gång handlar det om huruvida lärarna behöver en procent mera i lön. Också denna gång handlar det om arbetstiderna och bristande respekt för lärarnas arbete, sade Anders Bondo.

Medierna har förstås ägnat konflikten mellan DLF och kommunarbetsgivarna en hel del uppmärksamhet. KL:s aggressiva konfrontationspolitik kan inte endast stänga

skolor, utan politiken kan lätt också få andra synnerligen ovälkomna konsekvenser.

– Jag har ställts frågan om jag tror att konflikten kan få negativa konsekvenser för rekryteringen av lärarstuderande. Det är klart att den påverkas! Det är klart att det blir svårt att locka motiverade och engagerade ungdomar att välja läraryrket, sade Bondo Christensen.

STORMÖTET VAR I FÖRSTA HAND ett informationsmöte. Bondo Christensen berättade om bakgrunden till konflikten. Han redde ut vad arbetsgivarna, med benäget stöd av bl.a. finansminister Bjarne Corydon, egentligen är ute efter.

– De vill att lärarna ska finansiera det ambitiösa projektet att förnya folkskolan.

De talar om normalisering, men vill i själva verket att lärarna skall undervisa 3–5 timmar mera i veckan.

– Det handlar om en total avsaknad av respekt för lärarnas stora insatser. Jag målar verkligen inte fan på väggen, när jag påstår att en liknande operation går ut över kvaliteten. Jag säger det igen, fast jag har sagt det flera gånger tidigare: det är enkelt att avveckla folkskolan, men det är nästan omöjligt att bygga upp den på nytt, sa Anders Bondo.

För en finländsk betraktare är det synnerligen svårt att förstå att ledande politiker så villigt uttalar sig om en enskild yrkesgrupps, alltså i detta fall folkskollärarnas, anställningsvillkor.

Det är alltså lätt att förstå Anders Bondos frustration och förargelse över ekonomiminister Margrethe Vestagers färska kommentarer rörande DLF:s kamp. Hon påstod att DLF:s argument bygger på myter.

– Nu har jag alltså fått höra att vårt budskap bygger på myter. Men vad är egentli-

gen myter och vad är fakta?, frågade Anders Bondo som strax grävde fram en diger lunta.

Det visade sig vara fråga om ett dokument om en förestående reform av folkskolan, som har sammanställts i fjol höstas. Det är finans- och undervisningsministeriet som samfällt står bakom skriften, där det entydigt anges att reformen skall finansieras genom en ”normalisering av lärarnas arbetstid”.

Blir skolan bättre om lärarna tvingas undervisa mera? Nej, dundrade Anders Bondo som strax avbröts av rungande applåder.

– Vi vet att kvaliteten bygger på att lärarna är förberedda, motiverade och engagerade. Det här är kärnan i vår argumentation och vi backas upp av all tänkbar forskning. delta i samhällets sparande? Det här låter väldigt bekant för finländska öron. Anders Bondos svar är lika bekant.

– Skolan har minsann sparat och skurit ner. Undervisningssektorn har sparat mest av alla sektorer, sade Anders Bondo, som inte förstår arbetsgivarnas argument.

– Dagens arbetstidsavtal fungerar väl. Vi har ett undervisningstak om 25 timmar i veckan. Det ger möjligheter till att förbereda och planera undervisningen. En bunden veckoarbetstid om 37 timmar i veckan passar under inga omständigheter lärarna.

– Vi ger inte upp! Det handlar inte om mig och det handlar inte om förbundsstyrelsen. Det handlar om oss alla, sade Anders Bondo, vars budskap strax sekunderades av stående applåder.

VILL DÅ SKOLAN INTE

Text och foto: C-E Rusk

5

14.3.2013

Konflikten i korthet

I danska folkeskolen, alltså motsvarigheten till vår grundskola, infördes år 2008 ett nytt arbetstidsavtal. Jämfört med tidigare frångick man allehanda dokumentation och rapportering och gick in för ett nytänkande, som bygger på att folkskollärarna kan åläggas att undervisa högst 25 timmar i veckan. Resten av veckoarbetstiden används för bl.a. föroch efterarbete. Detaljförhandlingarna om arbetstiden förs på kommunal nivå.

Enkelt och funktionellt, alltså.

Här kan inskjutas att danska systemet skiljer sig från vårt system, såtillvida att Danmark inte känner till ämneslärare.

Folkskollärarna undervisar genom hela folkskolan.

I fjol höstas sipprade sedan uppgifter ut om att Kommunernes landsforening KL och finansministeriet samfällt arbetade med uppgiften att ”normalisera” lärarnas arbetstid. Dansk laererforening DLF var inte inbjuden att delta i arbetet och DLF hördes inte ens i sammanhanget, trots att det uttryckligen handlade om att ändra lärarnas arbetsvillkor i grunden.

I Finland har de kommunalt anställda lärarna ett eget avtalsområde, betitlat UKTA. Hos oss är det Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ som förhandlar om avtal rörande bl.a. löner och övriga anställningsvillkor såsom arbetstiden. Lärarna har alltså ett eget avtal, liksom läkarna.

Så är det inte i Danmark, där förhandlingarna för DLF:s medlemmar sköts via förhandlingskartellen KTO. I mitten av februari nåddes ett förhandlingsresultat för drygt 500 000 kommunalt anställda, bland dem lärarna. Förhandlingsresultatet omfattar allmänna löneförhöjningar om 0,7 procent år 2013 och 1,21 procent år 2014. Därtill kommer en pott om 0,25 procent, som kan användas till löner eller pensioner på förbundsnivå.

Lönebiten var alltså i teorin avklarad för de danska folkskollärarna, men så meddelade KL i slutet av februari att man inte vill förhandla om lärarnas arbetstider längre. KL utlyste en lockout, som berör ca 50 000 lärare och som träder i kraft den 1 april. DLF har hänvisat till att KL:s intresse för reella förhandlingar från början har varit synnerligen blygsamt.

Vad har då KL och finansministeriet kokat ihop? Utgångspunkten är att det gällande arbetstidsavtalet sägs upp, så att arbetstiderna ”normaliseras”. Det betyder att lärarna får samma veckoarbetstid som många andra grupper, alltså 37 timmar i veckan. Här finns inget tak för undervisningen, utan skolledarna ska bestämma hur lärarna använder sig arbetstiden. DLF:s syn är att arbetsgivarna vill tvinga lärarna att undervisa mera än tidigare genom att slopa all reglering av arbetstiden.

Efter KL:s brutala besked meddelade KTO att hela det kommunala avtalet läggs på is tills dess att det upptas reella förhandlingar om arbetstiden inom undervisningsområdet.

Danska fack är rädda för att om KL:s aggressiva politik bär frukt, så att lärarna körs över, så är det endast en tidsfråga när liknande grepp tas inom andra sektorer.

Förhandlingar mellan jämbördiga parter förbyts i arbetsgivardiktat.

Mera på www.dlf.org och www.folkeskolen.dk.

– Ett angrepp mot den nordiska modellen, säger Anders Rusk, generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS. Här i samspråk med Per Sand Pedersen, ordförande för organisations- och arbetsmiljökommittén i Danmarks laererforening DLF.

Nordiska modellen under attack Anders Rusk, generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS, deltog i stormötet i Odense. Han medger att han är bekymrad.

– Jag kan inte dra mig till minnes att lärare i Norden tidigare har utsatts för en så här uttalat aggressiv politik. Det hör till rutinerna att arbetsgivare och arbetstagare är oense, men centrala politikers inblandning är direkt obegriplig. Vill man verkligen köra ner den nordiska modellen, frågar Anders Rusk.

Lärarorganisationerna i Norden följer noggrant med det som händer i Danmark.

Den nordiska kollektivavtalsmodellen är nämligen omhuldad och allmänt uppskattad, inte endast av arbetstagarna utan också av arbetsgivarna.

Modellen innebär att parterna utan yttre inblandning förhandlar på jämbördiga villkor för att uppnå ett avtal som tillfredsställer båda parter. Det bäddar för fredliga uppgörelser.

– Den nordiska kollektivavtalsmodellen har varit en grundsten i det nordiska välfärdsbygget. säger Rusk.

NLS har i ett uttalande manat danska regeringen till sans och har också fått svar av undervisningsminister Christine Antorini.

– Ett artigt svar utan klara löften, kvitterar Anders Rusk svaret.

Som generalsekreterare för NLS håller Rusk koll på vad som är på gång i de olika länderna. Det gör han med stöd av en närmare 30-årig erfarenhet som fackligt aktiv.

Först som förtroendevald i FSL och OAJ,

senare som anställd vid OAJ. Sedan några år är han alltså generalsekreterare för NLS. – Tvisten i Danmark handlar inte om pengar, utan själva grundstenen i lärarnas jobb, alltså arbetstiden. Här måste det ju finnas möjligheter att förhandla och komma överens. Det går inte an att politiker och arbetsgivare bryskt vill diktera en lösning.

Han finner det speciellt att politikerattacken kommer från ett så pass överraskande håll. Finansminister Corydon och undervisningsminister Antorini är socialdemokrater, medan ekonomiminister Vestager representerar Radikale venstre, som är ett mittenparti.

– I Finland har ju OAJ av tradition alltid samarbetat med undervisningsministern, oavsett partitillhörighet. Samarbete och tillit ger faktiskt rätt goda resultat. I Danmark har lärarfacket och undervisningsministrarna stundom kört på väldigt olika spår, men i ett allmänt nordiskt perspektiv brukar socialdemokrater och fackorganisationer i regel förstå och respektera varandra. Det har väckt mycket förtrytelse i Danmark att attacken nu kommer från vänster, säger Rusk.

Vad kan NLS göra i denna situation?

– NLS har ju inget formellt mandat, utan vi är ju en samarbetsorganisation. NLS kan och bör på bästa sätt stötta lärarna i Danmark. NLS representerar ju faktiskt över 600 000 nordiska lärare. Vi ska informera och koordinera, säger Anders Rusk.

Du har ju deltagit i det nordiska lärarfackliga sammanhangen i över 20 års tid. Är du överraskad på riktigt?

– Danskarna har länge varnat för New Public Management, alltså att offentlig verksamhet skall styras som företag. Den här inriktningen har vi sett i alla länder, men att denna marknadsanpassade filosofi kunde ta sig så här drastiska och chockerande uttryck kunde jag inte föreställa mig.

Tror du att något liknande kunde äga rum i Finland?

– Knappast! En central orsak är att det i Finland finns en heltäckande lärarorganisation, alltså OAJ som har en mycket hög anslutningsgrad och som är den enda som kan sluta avtal, som gäller lärarna. Bilden är långt mera splittrad i Danmark. Det flesta lärarna är kommunalt anställda men det finns t.ex. många privata skolor, medan gymnasielärarna och lärarna inom yrkesutbildningen är statligt anställda. Dessutom är centralorganisationerna inblandade i förhandlingarna på ett helt annat sätt än i Finland.

– Så här i efterskott kan man också säga att det egna kommunala avtalsområde (UKTA), som lärarna i Finland nådde genom strejken år 1984 är guld värt. Därför anser jag att det är ytterst svårt att köra över de finländska lärarna. Förutom allt detta är tilliten till lärarna och deras sakkunskap bland politiker och beslutsfattare mycket större i Finland, säger Rusk.

Mera på www.nls.info C-E Rusk

6

14.3.2013 Tom Ahlfors

KOLUMNEN Tom Wikman är lärarutbildare.

Effektiv undervisning Professor John Hattie har gjort en syntes av över 800 forskningssammanfattningar om prestation i skolan. Syntesen bygger på 50 000 forskningsrapporter och fler än två hundra miljoner elevers prestationer. Hattie rankade 138 typer av metaanalyser utgående från sin effekt.

Vad har inte effekt på inlärningen?

121. Nivågruppering (0,12) 129. Läsundervisning enligt helordsmetoden (0,06) 132. Elevkontroll över lärandet (0,04) 134. Sommarlov (-0,09) 136. Kvarsittning (-0,16) And the winners are: 1. Självskattning av betyg (1,44) 2. Relationen mellan kognitiv utveckling enligt Piagets stadieteori och studieprestationer (1,28) 3. Att ge formativ bedömning (0,90) 4. Videoanalys av undervisningen (0,88) 5. Snabbare skolgång (0,88) Som sig bör har Hattie kritiserats. Studierna är endast från det engelska språkområdet. Han generaliserar utan att ta hänsyn till ämnesvariationer. Många av studierna är gamla. Han skiljer inte på forskning från olika årskurser osv.

Hattie varnar själv för att använda hans bok som ett nytt recept för skolutveckling. Eftersom det är listor som styr skolutvecklingen idag finns det ändå skäl att ta allvarligt också på den här listan.

Dessutom överensstämmer Hatties slutsatser med mina egna.

Vad kan vi lära oss av Hatties undersökning?

Högt på listan finns många analyser som kan hänföras till någon typ av formativ utvärdering. En lärare ska alltså utgående från tydliga lärandemål kontinuerligt ta reda på vad eleverna har lärt sig och utveckla undervisningen enligt återflödet. Högt på listan finns också en gammal undersökning med anknytning till Piagets stadieteori. Också den kan tolkas som en form av optimering av undervisningen i förhållande till elevernas förutsättningar. Nummer fyra på listan kallas i ursprungskällan micro teaching och motsvarar ungefär videoanalys av undervisningen. Jag tror att den här typen av lärarutbildning/fortbildning är effektiv eftersom den riktar in sig på det konkreta lärararbetet. Det handlar om utbildning i yrket, inte om yrket. Metoden är en integrerad del av lärarutbildningen, men den används trots teknikens alla möjligheter för litet idag. I Finland tror vi att man blir en bra lärare bara man skriver en magisteravhandling.

Frågar man lärare vad som kunde utveckla undervisningen, är mindre klasser ett vanligt önskemål. Underligt nog ligger en reducering av klasstorleken långt nere på Hatties lista. Effekten av en minskning av klasstorleken från exempelvis 25 till 15 uppges vara liten. Kanske lärare egentligen inte ändrar på sättet att undervisa när klasserna blir mindre? En automatisk kvalitetsförbättring uteblir därför.

Det har visat sig att de svenskspråkiga lärarna i grundskolan är nöjda med sin undervisning då de lyckats aktivera eleverna. Men vad menar vi egentligen med aktivering? Inlärning förutsätter för det mesta någon typ av aktivitet, men man lär sig ändå ingenting bara genom att vara aktiv. Lärare skall vara kognitiva aktiverare, inte handledare som överlåter allt ansvar åt eleverna. En skola utan tydliga kognitiva lärandemål kan knappast definieras som skola.

Fast å andra sidan. Kanske också Hattie är inne på fel spår? Kanske vi primärt borde ranka skolor och undervisning enligt hur väl eleverna är motiverade för sina studier? PIMSA (Program for International Motivation in School Assessment).

Huvudförtroendeman Madeleine Karlsson från Kimitoön redogjorde på FSL:s förtroendemannakurs för hur mängden samplanering varierar stort i hennes kommun.

Arbetstiden är spännande och flexibel Det var många aspekter på lärarnas arbetstid som togs upp då FSL ordnade kurs för förtroendemännen. Bland annat diskuterades lärarnas anträffbarhet i kontakten till föräldrar, förekomst av övertimmar, hur och när det elektroniska kommunikationsverktyget Wilma används samt på vilket sätt och i vilken utsträckning samplaneringen är ordnad i skolorna.

Samplaneringstiden kom in i lärarnas kollektivavtal redan efter lärarstrejken år 1984. Följande år uppgjordes ett tillämpningsdirektiv som beskriver vilket arbete som omfattas av samplaneringstiden, som då var en timme i veckan. Direktivet gick ut i ett cirkulär som var daterat den 8 mars, och som alltså fyllde 28 år för någon vecka sedan.

Madeleine Karlsson som är huvudförtroendeman på Kimitoön har synat kommunens samplanering i sömmarna efter att det framkommit att en del lärare jobbar mycket och andra mindre inom samplaneringen, som är tre timmar i veckan. Det finns exempelvis skolor i kommunen som har avsevärt flera lärarmöten per termin än andra.

– Det här leder ju till väldigt olika stor arbetsbörda för lärarna, sade Madde Karlsson.

Det har på Kimitoön visat sig att mängden samplaneringsarbete varierar mellan 1 timme i veckan och till och med nio timmar i veckan. Madeleine Karlsson tillstår att hon själv har ungefär 7,5 timmar samplaneringsarbete i veckan.

– Det ser jag som ett problem, sade hon.

Vid ett möte på Kimitoön noterades att den totala mängden samplaneringstid är 114 timmar per år.

I ett PM uppmanades lärarna att följa med och gärna bokföra den tid som går åt till olika samplaneringsuppgifter. Madde Karlsson är förstås medveten om att man av tradition inte skall bokföra samplaneringen, men ville ändå reda

ut den i sin kommun eftersom skillnaderna var så stora.

– Det är ju inte en redovisningsskyldighet utan ett sätt att följa upp sitt arbete.

Det finns många frågor som inte har ett entydigt svar gällande hur man räknar ut sitt samplaneringsarbete och vad som kan och ska höra därtill.

– Hur skall till exempel telefonsamtal bokföras, undrade Karlsson och noterade att en fördel med mobiltelefonerna är att man ser exakt hur lång tid man talat i telefonen.

– Jag räknar med att en tredjedel av ett telefonsamtal med kollegerna är samplanering.

Men hennes fråga till de förtroendemän som deltar i kursen blir ändå: – Är det vansinnigt att vi kollar upp detta?

Christer Bengts som är HFM i Lovisa såg en risk med att räkna ut samplaneringstiden per år.

– Den finns bara per vecka, punkt, slut.

Madde Karlsson förklarade uträkningen med att det finns perioder då lärarna är överbelastade och då kunde samplaneringen vara mindre andra perioder.

Christer Bengts menade dock att det inte skall gå att flytta samplaneringen mellan från en vecka till en annan.

– Om någon jobbar nio timmar i veckan med samplanering är det lärarföreningens uppgift att meddela att den läraren jobbar för mycket. Jobbar läraren för litet är det arbetsgivarens sak att påpeka det, klargjorde Bengts.

Datorverktyget Wilma kan i värsta fall utvecklas till en veritabel tidstjuv. Men lärare i allmänhet torde vara överens om att Wilma är lätt att använda och underlättar vardagen, noterade Inger Damlin som är ledamot i FSL:s styrelse.

– Och vackert så, så länge vi själva styr när vi använder det.

Det har förekommit krav på

dagliga rapporter t.ex. gällande utagerande barn i lågstadieklass och på respons via Wilma inom rimlig tid. Men vad kan anses vara rimlig tid?

– Förtroendemännen ska hålla ögonen öppna för fallgroparna med Wilma, menade Damlin.

F S L:s förbundssekreterare Christer Holmlund var för sin del redo att föra in Wilma i samplaneringstiden.

– Men vad går in i lektionstiden? Att meddela bedömning på Wilma? Att meddela om en elev är försenad?

En av förtroendemännen kunde berätta att arbetsgivaren i hennes kommun tyckte att lärarna gott kunde kolla Wilma om söndagarna före arbetsveckan.

– Ställs det krav på er att gå in i Wilma innan lektionen börjar är det definitivt fråga om samplanering, fastslog Christer Holmlund.

Att vara anträffbar hör ju till lärarens uppgifter, men det gäller att ha klara regler för också det. Bäst är det att komma överens med föräldrarna om vilka tider lärarens kan nås.

– Veckoslut och helgdagar är lediga dagar, sade Christer Holmlund.

– Man behöver inte vara anträffbar hela dagen klockan 8–16, men inte heller 20 minuter i veckan.

Att reagera på ett meddelande från föräldrarna på Wilma behöver inte alltid vara att ge ett svar.

Holmlund ansåg att en lärare gott och väl kaninleda med att skriva att meddelandet är emottaget och att läraren återkommer med ett svar senare.

– Men hur är det med den svarstiden, hur lång kan den vara?

Två veckor, undrade Holmlund retoriskt eftersom klarar regler och besked inte finns gällande den här sortens tidsanvändning.

Text och foto: Tom Ahlfors

7

14.3.2013

Våren är snart här

Kommer du med?

Solen värmer, fåglarna kvittrar och det droppar från taken, sakta men säkert börjar naturen vakna till liv. Varje år kommer våren lika välkommen, lika överraskande och rusar fram med stormsteg.

Följ i år med vårens framfart genom att delta i Natur och Miljös, Luonto Liittos och Vetamixs kampanj ”Följ med våren”!

Alla kan delta i Följ med vårenkampanjen! Det enda du behöver göra är att gå ut i den välkomnande vårnaturen, iaktta olika vårtecken och rapportera om det du sett. I Följ med våren rapporterar du om när du sett 41 vanliga vårarter. Varje år ingår dessutom ett årsspecifikt teman. År 2013 är temat ”Mark, vatten och luft”. Det gäller att följa med när snön smälter, när isarna går och hur varmt det är i luften. Mera information om arterna presenteras på Natur och Miljös websajt (naturochmiljo. fi/folj_med_varen) och på Vetamix webportal (vetamix.yle.fi/varen).

Där får du också veta hur du kan rapportera det du sett. Natur och Miljö har i år framställt en färgglad affisch med de olika kampanjarterna som kan hängas upp som inspirationskälla i skolan. Affischen

sänds ut till alla svenskspråkiga grundskolor, men kan även beställas från Natur och Miljös kansli.

Följ med våren har pågått sedan 1960-talet och sedan år 1993 har alla inskickade observationer samlats i Naturhistoriska museets databas. Tillsammans bildar de en värdefull tidsserie som kan användas vid forskning till exempel om hur klimatförändringen påverkar olika arter. Du kan själv gå in och följa med hur våren framskridit under olika år (http://kevatseuranta. luomus.fi?locale=sv). Under kampanjens gång sammanställs observationerna. Den 14 mars, 18 april, 16 maj och 13 juni kl. 8.00 besöker en biolog studion i Yle Fem, Min morgon, och berättar om vårobservationerna på svenska.

Några tips för hur kampanjen kan tas med i undervisningen på ett enkelt och lekfullt sätt: • Dela in klassen i grupper.

Fördela de olika arterna t.ex. 10 arter/ grupp och se vem som hittar flest av sina arter under våren.

Be eleverna presentera sina resultat t.ex. varannan vecka för de andra för att följa med i vilken ordning arterna kommer. Det är oftast roligare ifall arterna fördelas så att en grupp har vissa vanligare arter och vissa ovanliga.

• Se hur många av arterna som finns i skolans närmiljö under våren. Gå ut med klassen en gång/

OK med olika löner Det är inte diskriminering om anställda som utför samma jobb får olika löner om de hör till olika fackförbund, fastslår Högsta domstolen.

Domstolen anser att situationen är en följd av de anställdas egna val som bygger på föreningsfriheten.

Förbud mot diskriminering ger inte rätt att kräva att det avtalsvillkor som är förmånligast ska följas

i varje enskilt fall.

Kravet på jämlikhet förutsätter dock att löneskillnaderna ska jämnas ut inom rimlig tid, konstaterar HD. Pargas stad har betalat anställda inom social- och hälsovården lön enligt det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet AKTA. Dessutom har det så kallade Tehyprotokollet tillämpats. (FNB)

NATIONELLA UTVECKLINGSDAGAR FÖR ELEV- OCH STUDIEHANDLEDNING 18–19.4.2013, Helsingfors Mässcentrum

NATIONELLA UTVECKLINGSDAGAR FÖR SPECIALUNDERVISNING 22–23.4.2013, Helsingfors Mässcentrum

S E M I N A R I U M K R I N G U N D E R V I S N I N G S VÄ S E N D E T S PERSONALUTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING Framtiden är här – undervisningsväsendets personalutbildning inför förändring 16–17.5.2013, Helsinki Congress Paasitorni

LEDARFORUM FÖR UTBILDNINGSSEKTORN Inkluderande ledarskap 5–6.6.2013, Helsingfors, Finlandiahuset

Jon Rikberg

månad och se ifall ni hittar arterna.

• Låt eleverna välja en/några arter och presentera dem för klassen. Mera information om arterna hittas på natur och miljös hemsidor och på Vetamix hemsidor. Information om hur våren kommit tidigare år och på andra håll i Finland hittar ni på Följ med vårens resultat sidor. Det är ofta roligare att utgå från arter som eleverna lätt hittar i sin egen närmiljö.

• Vilken klass hittar flest arter?

Utlys en tävling i skolan och se vilken klass som hittar flest arter.

• Fotografera arterna: Be eleverna ta en bild av arterna när de ser dem. Låt eleverna göra ett fint foto collage, eller ett följ med våren datacollage.

• Temat för år 2013 är abiotiska faktorer (luft, mark och vatten).

För att uppmärksamma de här kan man be eleverna göra en serie över hur snösmältningen fortskrider genom att t. ex. fotgrafera samma ställe med jämna intervaller eller hur temperaturen växlar och göra upp en graf över det. Det här är saker som enkelt kan göras i närheten av skolan t.ex. på skolgården.

Bege er ut och njut av frisk luft, vårbäckar, den första vitsippan och mössöron som spricker ut! Välkommen med och Följ med våren!

Nordiska kvinnor bryter sociala arv Nordiska ministerrådet står bakom två nya rapporter om högre utbildning i Norden. Den ena, ”Højere uddannelse i Norden” jämför fakta om studerande mellan de nordiska länderna. Den andra, ”Tuition fees for international students” kartlägger studieavgifter för internationella studenter (icke-EU/EEA länder) i Norden och hur de påverkar antalet studenter.

De båda rapporterna ger tills ammans med det påg ående projektet U-Map, som kartlägger högre utbildningsinstitutioner, en överskådlig bild över Nordens högre utbildningsresurser.

– Det är min förhoppning är att detta ska utgöra värdefulla bidrag till det vidare arbetet med att synliggöra kvalitet och styrkor inom det nordiska högre utbildningsområdet, säger Halldór Ásgrímsson, generalsekreterare i Nordiska ministerrådet.

Rapporten Højere uddannelse i Norden (Epinion) jämför fakta om studenter mellan de nordiska länderna. Dessa data kan samordnat utgöra en bas för att få en fördjupad insikt och förståelse om

de nordiska systemen för högre utbildning. De kan också användas som underlag för benchmarking med andra länder och för att lyfta fram och marknadsföra de nordiska högre utbildningsinstitutionerna på den internationella arenan.

Utöver profiltal från olika årgångar, redovisas sociala bakgrundsfaktorer och kopplingar mellan utbildning och arbete.

Några jämförelser visar att antalet kandidatexamina (BSc)och doktorsgrader (PhD) är stigande i de nordiska länderna, men studerande i Norden tar fortsatt lång tid på sig för att avsluta sina studier och det inte är procentuellt fler som slutför sina studier i jämförelse med genomsnittet i OECD och EU. Kvinnor i Norden är bättre på att slutföra sin utbildning än männen och de nordiska kvinnorna är också bättre på att bryta sociala arv. Nyutexaminerade med högre utbildning i Norden har lägre arbetslöshet jämfört med nyutexaminerade i EU och personer med högre utbildning i Norden ligger högt på skalan över mjuka värde-

ringar, till exempel att fler röstar i allmänna val, arbetar ideellt och är tillfreds med livet.

Tuition fees for international students (Oxford research) kartlägger studieavgifter för internationella studenter (icke-EU/EEA länder) i Norden och hur avgifterna påverkar antalet studenter. Danmark införde studieavgifter 2006 och Sverige 2011. Rapporten visar att Danmark tappade ett stort antal studenter när avgifterna infördes men antalet började stiga igen efter två–tre år. I Sverige minskade antalet studenter från 8 000 till 2 000 när avgifterna infördes.

Norge och Island har inte några studieavgifter och i dessa båda länder har antalet internationella studenter från icke-EU/EEA länder ökat de senaste fem åren.

Det indikerar att studenter väljer att studera i Norge och på Island som ett resultat av studieavgifter i Danmark och Sverige. I Finland pågår ett pilotprojekt med avgifter på 41 program under 2010–2014.

Beslutsfattarna avvaktar hur pilotprojektet utfaller innan de beslutar om eventuella avgifter.

Seminariernas huvudspråk är finska, men det finns parallellgrupper på svenska.

INFORMATION www.oph.fi/ubs_kurser

UTBILDNINGSSTYRELSEN

www.läraren.fi

8

14.3.2013

”

Om det finns rutiner som är lagstridiga i skolan uppmanar jag lärare att ta kontakt med oss.

Genom att vara uppdaterade på juridiska skyldig- och rättigheter kan lärare bli tryggare i sin roll. Det tror Thomas Sundell, jurist vid den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (RFV).

Var och en sin egen jurist Många lärare känner en större press från i synnerhet föräldrar. Ett sätt att minska den pressen är att uppdatera de juridiska kunskaperna. En ökad kännedom om lärarens juridiska skyldigheter och rättigheter gör arbetet tryggare, säger Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverket.

I höstas uppmärksammades ett fall där en rektor i Sastamala blev prickad av biträdande justitiekanslern. Orsaken var att han lagstridigt hade tillrättavisat några elever som hade åkt fast för rökning.

Rektorn och skolan hade en linje att de elever som röker under skoltid eller innehar tobaksprodukter måsta skriva en uppsats om tobakens hälsoeffekter. Men enligt bitr.

JK var bestraffningen att skriva en essä en disciplinär påföljd som inte är förenlig med lagen.

Lagkunskap lättar Det här fallet skulle aldrig ha behövt inträffa om rektorn eller kommunens ledande förtroendeorgan hade varit uppdaterade på juridiken.

– Jag har ingen statistik på att så är fallet, men jag har en känsla av att många lärare inte har koll på lagstiftningen i tillräckligt hög utsträckning, säger Thomas Sundell, jurist vid den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (RFV).

Sundell, som med jämna mellanrum får liknande juridiska frågor på sitt bord, understryker vikten av att lärare är medvetna om yrkets juridiska skyldigheter och rättigheter.

En ökad vetskap om vad en lärare får göra och inte får göra enligt lagen skulle öka lärarens trygghet.

– Jag tror att en del av den press som vissa lärare kan känna från exempelvis föräldrar skulle minska om de vet vad som gäller lagmässigt. En lärare som har tillräckliga juridiska kunskaper är tryggare i sin roll och kan luta sig tillbaka och hänvisa till lagen om någon försöker utöva påtryckningar, säger han.

Att de juridiska kunskaperna kan vara

bristfälliga bland vissa lärare kan också vara en fråga om inställning, enligt Sundell.

– Vissa anser att juridiken är ett nödvändigt ont som ska överlåtas till jurister.

Men vi finns till för svårare fall när lagen ska tolkas. Lärarnas vardag styrs mestadels av ganska vedertagna regler och principer, säger han.

Han poängterar att det med läraryrket medföljer en lång lista över sådant som inte kan överlåtas åt någon annan - nämligen plikter, ansvar och skyldigheter.

– En lärare har till exempel personlig tystnadsplikt och i många fall också personligt ansvar. Som lärare har man också en personlig skyldighet att till exempel göra barnskyddsanmälan.

För att utbilda fältet inom det juridiska ordnar RFV fortbildning flera gånger i året.

– Vårt mål är att sprida kunskap i förebyggande syfte och erbjuda verktyg för lärarna.

Problemet är att vi inte når alla lärare eftersom inte alla har möjlighet att delta. Rektorer och speciallärare har lättare att lösgöra sig medan det är svårare för oss att nå klassoch ämneslärare. Därför vore det viktigt att juridiken skulle ingå i någon form i lärarnas grundutbildning.

Rektorerna har en viktig roll när det kommer till juridiska frågor i en skola. De har oftast den bästa kunskapen i frågorna men trots det underlättar det om hela kollegiet har det.

– Rektorerna handleder ofta de övriga lärarna om det händer något i en skola, till exempel att det uppstår en konflikt med föräldrar. Men det räcker kanske inte alltid, och i en konflikt där en lärare står ensam skulle det underlätta om han eller hon har tillräckliga juridiska kunskaper, menar han.

Slå en signal!

Sundell poängterar att han och hans kollega i Helsingfors, jurist Ira Vanne, står till tjänst om en lärare har frågor.

– Oftast får jag samtal av rektorer eller skoldirektörer, men i vissa fall också lärare.

På sistone har en hel del speciallärare hört

av sig i och med att specialundervisningen har reformerats.

Ansvarsområdet som RFV har är mycket vidsträckt. Några av uppgifterna är att handlägga klagomål och besvär som till exempel inlämnas av föräldrar. Sundell berättar att klagomål kan handla om allt mellan himmel och jord.

– Jag har till exempel behandlat klagomål som gällt om man får ha yoga som avslappningsövning i skolan eller om vilket informationsansvar en skola har till en förälder som har delad vårdnad om barnet men hos vilken barnet inte bor. Mobbningsfall förekommer också, berättar han.

Klagomålens antal är trots allt relativt litet i Svenskfinland och det beror eventuellt på att RFV:s svenska enhet har god kontakt med fältet.

– Vi har förhållandevis få klagomål och det kan bero på att skolan ofta tar kontakt med oss så att ett juridiskt problem inte leder till ett klagomål. Men i vissa fall där till exempel skola och föräldrar inte når samförstånd hamnar klagomål på vårt bord.

Har de förändrade attityderna i samhället – att många föräldrar har en föreställning om att barnen är kunder i skolan – bidragit till att klagomålen har ökat?

– Det kan mycket väl hända att så är fallet generellt, men någon stor ökning har inte skett på vårt område, säger han.

Och fortsätter: – Gällande klagomål vill jag poängtera att även lärare kan lämna in klagomål. Om det finns rutiner som är lagstridiga i skolan uppmanar jag lärare att ta kontakt med oss.

rutiner. I värsta fall är det som att en fotbollsdomare ger gult kort flera gånger utan att det leder till ett rött kort som betyder utvisning.

– Vissa gånger då det här inte fungerar känns systemet tandlöst, även om utbildningsanordnarna överlag nog är lyhörda för vår åsikt, säger han.

Sundell berättar också att en genomsnittlig behandling är lång, cirka åtta månader.

– Det finns flera saker som gör att klagomål inte alltid lämpar sig för alla fall. För det första måste alla klagomål ske skriftligt.

Vi hör inte heller någon muntligt, vilket gör att vi har svårt att reda ut ärenden där ord står mot ord.

RFV har en betydligt starkare roll juridiskt när det gäller besvär. I besvär kan RFV liknas vid en domstol. Vissa ärenden ska enligt lagen riktas till RFV i stället för till förvaltningsdomstolen.

– När det gäller besvär kan vi upphäva beslut som fattats av utbildningsanordnaren så att ärendet återvisas för ny behandling. Vi har i medeltal cirka 25 besvär per år.

Tillbaka till fallet med bestraffningen i Sastamala. Vilken är din syn?

– Personligen tycker jag att biträdande justitiekanslerns beslut var korrekt, men det är säkert många som inte håller med mig. Problemet är inte att man borde vara mera flexibel i tolkningen av lagen utan att lagstiftaren borde lyssna mer på fältet och snabbare reagera på behov av ändringar i lagstiftningen.

Tandlöst system

Fotnot: Thomas Sundell medverkar i två rektorsseminarier som ordnas tisdag 9.4.2013, Helsingfors och torsdag 11.4.2013, Vasa. Mera om seminarierna på www.fsl.fi. Seminarierna, som även har utannonserats i Läraren, är avgiftsfria och riktar sig till alla skolledare. Mera info av förbundssekreterare Christer Holmlund, christer. holmlund@fsl.fi.

Men gällande klagomål inom utbildningen är RFV:s mandat svagt. Jämfört med exempelvis social- och hälsovården har RFV inte rätt att vidta konkreta åtgärder i ärenden som gäller utbildning.

– Det enda som vi egentligen kan göra är att säga om vi anser att utbildningsanordnaren har följt lagen eller inte. Vi är därför beroende av att utbildningsanordnarna själva är villiga att ändra eventuella felaktiga

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. Redaktör Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.