Läraren

1894–2013

120 årgången

Lena Malm

7.3.2013 Nr 6 Längre läroplikt politiskt kadaver?

Allt verkar inte stå rätt till i regeringen. Också i fråga om utbildningspolitiken råder oenig­ het och Sari Sarkomaa, riksdagsledamot för Samlingspartiet och tidigare undervisnings­ minister, skärper tonen och varnar socialde­ mokraterna för att gräva upp ”utbildningspo­ litiska kadaver”. Som exempel nämner hon förslagen om att förlänga läropliktsåldern.

– Det är synnerligen oroande att SDP än en gång gräver fram sin omhuldade tanke om att förlänga läropliktsåldern. Förslaget har i flera repriser setts som odugligt och har begravts, säger Sarkomaa och betecknar tan­ ken som en mekanisk och kortsiktig metod att lösa ungas problem.

Hon förespråkar motsatt medicin.

– Ungdomarna och deras livssituation är väldigt olika och därför behöver individuella och flexibla möjligheter. Framförallt behövs stöd av vuxna, säger Sarkomaa och uppma­ nar SDP att helhjärtat satsa på ungdoms­ garantin i stället för att öda krut på odugliga idéer.

Stort intresse för friskolor Intresset för att starta privata skolor är allt­ jämt stort i Sverige. Inför läsåret 2013/2014 fick den statliga myndigheten Skolinspek­ tionen 390 ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig.

I mitten av februari meddelade Skol­ inspektionen att 44 nya grundskolor på 34 orter och 9 nya gymnasieskolor på 6 orter har fått tillstånd att starta läsåret 2013/14.

Av de ansökningar som gäller utökning av befintlig skola har Skolinspektionen helt eller delvis godkänt 52 procent. Totalt får 23 grundskolor och 55 gymnasieskolor utöka sin verksamhet, vilket är ungefär lika många som förra året.

... som betalar sämre lärarlöner

Hitta glädjen i skrivandet – På skrivarkurserna jag ledde i gymnasierna var det helt stopp för skrivandet, ända tills eleverna förstod att jag faktiskt menade allvar när jag sa att jag fullständigt struntar i grammatik och struktur. Bara skriv rakt av och hitta glädjen, säger författaren Henrika Andersson. Läs mera om hennes tankar och berättelser på mittuppslaget.

Fristående skolor vill gärna framstå som bätt­ re än de kommunala, med goda studieresul­ tat och effektiv resursanvändning. Men en ny undersökning från Lärarförbundet visar att lärarlönerna är lägre i fristående skolor.

– Det är fullständigt oacceptabelt att de fristående skolorna väljer att inte investera i sina lärare. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola och då gäller det att locka de bästa lärarna till yrket, säger Lärar­ förbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Statistiken kommer från det största pri­ vata avtalsområdet för lärare, Almega tjäns­ teföretagen, och visar att grundskollärare i fristående skolor tjänar nästan 500 kronor mindre i månaden än i motsvarande kom­ munala skolor. För gymnasielärare är skill­ naden ännu större. Där handlar det om en skillnad på 1 700 kronor.

– Faktum är att de fristående skolorna borde ha råd att betala minst lika mycket i löner som de kommunala skolorna. Skill­ naden är slående och utan rimlig förklaring, säger Sirén.

2

7.3.2013

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Drunknar i byråkrati Finland är svenskt, har vi fått lära oss tack vare en upp­ märksammad Yle-serie i tv. Serien öppnar onekligen nya perspektiv på olika samhällsfenomen i vårt land.

Men det finns förstås skillnader mellan oss och Sve­ rige. Det är t.ex. beklämmande att följa med läraryrkets kräftgång i Sverige. Yrket har tappat i attraktionskraft och lärarlönerna har halkat efter, jämfört med många andra yrken.

Arbetsbelastningen är också hård och nyligen presente­ rade centralorganisationen TCO en rapport, som visar att läraryrket är mest utsatt för stress. Det är bl.a. uppgifter av denna typ, som har fått lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund att agera på bred front. Facken påverkar självfallet politiker och samhällsopinionen, men man tar också till andra medel.

Den stora arbetsbördan, som till stor del förklaras av det tidslukande dokumentationsraseriet har ju också en arbetarskyddsdimension. Hur mycket är det rimligt att förvänta sig att lärare egentligen skall mäkta med? Och var går gränsen?

Nyligen berättades att Arbetsmiljöverket har gett Stock­ holm stad ett vite på två miljoner kronor med anledning den höga arbetsbelastningen för lärarna i stadens grundoch gymnasieskolor.

Stockholms stads utbildningsförvaltning ska senast i augusti skriftligen göra klart vad som ingår i lärarnas arbetsuppgifter och se över arbetsuppgifterna – särskilt de administrativa – som i dag ligger på lärarna.

Också regeringen har vaknat och insett att lärarna i många fall har hamnat i en ovärdig byråkratikarusell.

Utbildningsminister Jan Björklund har lovat att den ad­ ministrativa bördan ska minskas.

Lärare ska jobba i klassrummen och inte reduceras till byråkrater, lyder ministerns budskap. Svårare än så är det egentligen inte. Men hur står det egentligen till hos oss?

Arbetstidssystemen i de bägge länderna skiljer sig av­ sevärt från varandra. Där som lärarna i Sverige har en årsarbetstid gnor de finländska kollegorna huvudsak­ ligen med stöd av en undervisningsskyldighet per vecka.

Denna kryddas med en samplaneringstid om tre timmar i veckan.

Löne- och arbetstidssystemet är föråldrat, men åtmins­ tone i teorin finns skyddsmekanismer mot alltför stort arbetstidsuttag inbyggda i dem.

När myndigheterna ville se över lagstiftningen om elev­ ernas rätt till stöd inom den grundläggande utbildningen intog lärarfacken OAJ och FSL en skeptisk hållning. Här handlade inte om att ifrågasätta motiven för reformen, utan skepsisen gällde uttryckligen ramarna för reformen.

Konstruktionen vilade på en grund av kostnadsneutralitet, vilket ifrågasattes av facken. Resonemanget var att bl.a. den utökade dokumentationen föranleder merarbete för lärarna, som bör kompenseras i form av tid eller pengar.

Lagreformen sjösattes och fackorganisationerna följer noggrant med det som händer i skolorna. Kärnfrågan blir: hur skall arbetstiden räcka till när byråkratin sväller och mötena blir allt fler?

De fackliga utmaningarna är många i detta samman­ hang. En omfattande enkät, som har genomförts i OAJ:s och FSL:s regi, torde kasta ljus över det verkliga läget, när resultaten presenteras om ett par veckor.

FSL debuterar med chatt – Vi prövar nya grepp i förbundets kommunikation, säger informatör Martina Landén-Westerholm om det allra första fackliga chatten i FSL:s regi.

– Vi vill visa att vi är lätta att nå, säger förbundssekreterare Christer Holmlund, som tillsammans med kollegan, ombudsman Jan-Mikael Wikström chattar med medlem­ marna den 12 mars kl. 15–17.

Avsikten är att besvara konkreta frågor rörande t.ex. anställnings­ villkoren, men vid behov också ge kött på benen i fråga om kompli­ cerade sammanhang.

– Korta frågor föranleder inte nödvändigtvis korta svar, utan kor­ ta frågor kan också resultera i långa svar, säger Christer Holmlund.

Han inskärper att i fackliga sammanhang finns inga ”dumma frågor”.

– Det mesta kan härledas ur de gällande avtalen, men avtalen är ingalunda svartvita. Alla gånger finns det inte enkla sanningar, utan ofta handlar det om tolk­ ningar och tillämpningar av avtal, säger Holmlund.

Han säger att frågor rörande av­ talsdetaljer är välkomna, lika väl som allmänna frågor rörande t.ex. hur det står till med usk-proble­ matiken.

Det finns många heta potatisar.

Holmlund har själv satt ner en hel del tid och energi på det s.k. tre­ stegsstödet, alltså lagändringen om grundskolelevers rätt till stöd.

Lärarfacken OAJ och FSL gjorde sitt yttersta för att få politikerna att inse att lagändringen faktiskt föranleder en hel del merarbete för lärarna.

Nu är tiden inne att visa att så

faktiskt är fallet. Lärarfacken har genomfört en omfattande enkät, som syftar till att belysa hur lärar­ nas arbete har ändrats pga. lagänd­ ringen. Uppgifterna sammanställs som bäst, så att resultaten torde offentliggöras den 11 mars. Alltså dagen innan FSL-chatten genom­ förs.

Så det är rimligt att anta att en del frågor berör just lärarnas ökade arbetsbelastning.

– Alla frågor är välkomna, säger Martina Landén-Westerholm. Hon påminner om att medlemmarna inte behöver logga in sig eller identifiera sig för att delta i chat­ ten, som hittas via www.fsl.fi eller förbundets Facebook-sida.

C-E Rusk

Danska lärare hotas av lockout Tonläget skärps i Danmark och ar­ betsgivarna hotar ca 50 000 folk­ skollärare med lockout från den 1 april. Det betyder att lärarna ute­ stängs från sina arbetsplatser och löneutbetalningen avbryts.

Kommunernes Landsforening (KL) meddelade om lockouten, strax efter det att förhandlingarna om ett nytt arbetstidsavtal för folk­ skollärarna hade brutit samman den 28 februari.

KL vill komma åt lärarnas ar­ betstider. Lärarna har en formell årsarbetstid om 1924 timmar, vilket motsvarar arbetstiden för motsvarande kommunala grupper, men i enlighet med ett avtal från år 2008 är arbetstiden uppdelad då att lärarna undervisar 25 timmar i veckan. Kommunerna förhandlar om hur arbetstiden används.

KL vill slopa detta, så att skolle­ darna bestämmer om hur enskilda lärares arbetstid används. I prakti­ ken vill kommunerna, som backas upp av finansminister Bjarne Co­ rydon och undervisningsminister Christine Antorini, att lärarna skall undervisa mera. Andelen tid för

förberedelser och liknande blir därmed mindre.

Lärarfacket DLF värjer sig mot kraven och anser att kvaliteten i skolarbetet lider, då lärarna inte längre har tid för förberedelser.

En färsk enkät visar att hela 91 procent av föräldrarna delar DLF:s syn.

Tvisten gäller uttryckligen ar­ betstiderna. En tvåårig löneupp­ görelse, som gäller över en halv miljon kommunanställda slöts i mitten av februari. Avtalet, som också gäller folkskollärarna, om­ fattar allmänna löneförhöjningar om 0,7 procent år 2013 och 1,21 procent år 2014. Därtill kommer en pott om 0,25 procent, som kan användas till löner eller pensioner på förbundsnivå.

Uppgörelsen tryggar kopplingen mellan de kommunanställdas lö­ neutveckling till löneutvecklingen på den privata arbetsmarknaden.

Finansministeriet krävde inför av­ talsrörelsen att kopplingen slopas.

I dansk facklig terminologi talas om ”reguleringsordning”.

Också de statsanställda gym­

nasielärarna har fått ett tvåårigt avtal. I teorin är kostnadseffekten 0,82 procent i år och 0,8 procent år 2013. Men det första årets löne­ stegring verkställs inte, eftersom de statsanställda är ”skyldiga” pengar i enlighet med reguleringsord­ ningen.

Också för gymnasielärarna var arbetstiderna uppe till diskussion, men här nåddes en uppgörelse. Årsarbetstiden är alltjämt 1 924 timmar, vilket motsvarar en ge­ nomsnittlig arbetstid om 37 tim­ mar i veckan. Skolorna förpliktas att etablera system för en löpande registrering av arbetstiden. Över­ enskommelsen öppnar också för lokala arbetstidsavtal.

I praktiken beskärs gymnasie­ lärarnas möjligheter att bestämma över sin arbetstid. Överenskom­ melsen har väckt heta känslor bland gymnasielärarna.

C-E Rusk

Fack suktar efter kommunreform De kommunala huvudavtalsorga­ nisationerna, bl.a. Förhandlings­ organisationen för offentliga sek­ torns utbildade FOSU, vill sätta fart på kommunreformen. Facken säger i ett gemensamt uttalande att ändringar i kommunerna och kommunstrukturerna är nödvän­ diga.

Organisationerna föreslår att en arbetsgrupp tillsätts för att utreda och dryfta personalfrågor. Denna skulle främja och sätta fart på re­ formen. Kommunfackens gemen­ samma syn är att kommunrefor­

men bör genomföras på allvar och på en gång, så att personalen inte försätts i osäkerhet.

Kommunfacken vill dessutom koppla samman kommunrefor­ men med den kommunala avtals­ rörelsen. Facken säger sig vara redo för att avtala om en bred arbets­ marknadsuppgörelse, som banar väg för en kommunreform.

Någon nolluppgörelse kommer emellertid inte på fråga, eftersom kommunala sektorns löner inte har utvecklats i samma takt som inom industrin och den privata sektorn.

Löneglidningar är påfallande säll­ synta inom kommunala sektorn, vilket gör att kommunlönerna slä­ par efter.

Kommunfacken eftersträvar ett flerårigt löneprogram, som tryggar den lönemässiga konkurrenskraften jämte tillgången på arbetskraft.

Kommunala sektorns huvud­ avtalsorganisationer kräver också att tvisten om utbildningsledighet, som infekterar förhandlingsatmos­ fären, biläggs i snabb ordning.

C-E Rusk

3

7.3.2013

ORDförord

Borgå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar kallas till vårmöte onsdag 13.3 kl. 18. Plats Borgå bowlinghall.

Anmälan till skolombudet. Stadgeenliga ärenden samt bowling efter mötet.

Framtiden på spel Regeringen har i enlighet med sitt program för den på­ gående regeringsperioden drastiskt minskat nybörjarplat­ serna på andra stadiet. Främst handlar det om yrkesut­ bildningen, där regeringen drämt till med storyxan och minskat antalet studieplatser med 7 000. Anledning till den här åderlåtelsen av yrkesutbildningen är den gamla vanliga, brist på medel. I sin ekonomiska politik strävar regeringen efter att få bort underskottet i statsbudgeten, även om det är mycket litet sett i ett europeiskt perspek­ tiv. Då får vissa delar av utbildningen stryka på foten.

När studieplatserna försvinner betyder det också arbetslöshet för många lärare. Regeringen hävdar att studieplatserna ändå räcker till och att en så här kraftig amputering inte undergräver ungdomsgarantin, som ska ge alla som går ut grundskolan antingen en studieplats eller en praktikplats.

Finska lärarfacket OAJ har följt upp regeringens be­ räkningar och funnit flera tankefel och räknefel i dem.

Regeringens påstående om att nybörjarplatserna i gym­ nasierna och yrkesskolorna räcker till stämmer inte. Man har på ministeriet bara räknat med dem som avslutat grundskolan samma år och kommit fram till att det finns flera platser än sökande. Det stämmer, men det är inte hela sanningen. Det finns väldigt många som inte har fått någon plats tidigare och som konkurrerar om samma platser, vilket även många arbetslösa gör.

Ett annat faktum som staten lämnat obeaktat är de allt större årskullarna. I höst är redan årskurs sex be­ tydligt större och om några år går de barnen ut årskurs nio och då är det alltså långt flera som bör garanteras studiemöjligheter i gymnasium och yrkesutbildning.

Den tillfälliga nedgången i elevantalet som ofta felak­ tigt åberopats som anledning att skära bort och stänga skolor är förbi.

Ungdomsarbetslösheten är stor och regeringen Ka­ tainen verkar inte alls förstå att studier lägger grunden för ett bra liv inom samhällets ramar och motverkar ut­ slagning. Det man nu kunde investera i unga människor skulle betala sig tillbaka med god marginal. Det finns mycket statistik att falla tillbaka på, bl.a. är arbetskar­ riären för dem med enbart grundskola drygt 25 år lång, medan medeltalet i Finland är ca 34 år. Inte ens det annars så omhuldade talet om förlängda yrkeskarriärer har kunnat öppna ögonen på ministrarna i statsråds­ borgen.

Det är illa nog att spara till döds, men etter värre att göra det på unga människors bekostnad. En berövad framtid är borta för alltid.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Raseborgs lärarförenings vårmöte hålls onsdagen 13.3 klockan 18.00 i Seminarieskolans festsal. På mötet be­ handlas stadgeenliga ärenden.

Vasa svenska lärarförening kallar till vårmöte torsdag 14.3 kl. 17.00 i Schildts & Söderströms nya utrymmen, Vasaes­ planaden 24. Ärenden enligt stadgarna. Presentation av bland annat e-läromedel. Möjlighet att köpa litteratur till rabatterat pris. Servering. Anmälningar via ditt skolombud senast 6.3. Välkommen! Åbo lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte tisdagen den 19.3 klockan 18.30 på Sirkkala skola, Sirk­ kalagatan 20. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

Efter mötet blir det facklig information och en matbit.

Välkomna!

Styrelsen torsdag 21.3.2013 kl. 10.00, FSL:s kansli, Hel­ singfors.

Helsingfors svenska lärarförening håller vårmöte torsdag 21.3.2013 Kl. 18.00 på Norsen, Unionsgatan 2, Helsing­ fors. Stadgeenliga ärenden behandlas. Bindande anmäl­ ningar till hsl.blankett.fi före måndagen den 18.3. Efter mötet bjuds deltagarna på kaffeprovning på Café Fratello (Universitetsgatan 6) Alla medlemmar välkomna med!

FSL-akademi kurs B 3 fredag–lördag 22–23.3.2013, Naan­ tali Spa, Nådendal.

Väståbolands lärarförening håller vårmöte 26.3.2013 kl 17.00 på S/S Bore, vid Slottsgatan 72, Åbo.

Korsholms svenska lärarförening bjuder in till vårmöte 26.3 kl. 18.30 på Smedsby-Böle skola. Stadgeenliga ären­ den samt val av ny suppleant till styrelsen för 2013-2014.

Aktuell information av förtroendemännen. Servering.

Anmälan senast 20.3 till Korsholm@fsl.fi.

Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

Facklig rådplägningsdag torsdag 4.4.2013, Mariehamn.

Rektorsseminarium tisdag 9.4.2013, Helsingfors.

Rektorsseminarium torsdag 11.4.2013, Vasa.

Lovisa håller kvar sina skoldirektioner, omtalar Östra Nyland den 16 februari. Stadsstyrelsen ifrågasatte direktionernas existens tidigare, men full­ mäktige fastslog i januari att de ska finnas kvar. Full­ mäktige beslöt vid sitt februarimöte att direktio­ nerna finns kvar under år 2013–14, så att man under denna tid utreder hur det blir i framtiden.

I Närpes och Kristinestad

noterade de svenska grundskolorna skäligen goda resultat i Pisa 2012, omtalar Syd-Österbotten den 16 februari. De offici­ ella resultaten presenteras först i december, men re­ dan nu har de deltagande skolorna fått uppgifter om de egna resultaten.

I Närpes noterades för de 15-åriga eleverna ett genomsnitt om 53 poäng, medan eleverna i K:stad hade 52 poäng i snitt.

Riksgenomsnitt lär ligga på 53 poäng.

I Jakobstad diskuteras

huruvida det finska gym­

nasiet kunde flytta in i det svenska gymnasiet.

Men justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP), som är engagerad i lokalpolitiken, är tveksam, omtalar svenska.yle.fi den 19 mars.

Enligt Henriksson är det jätteviktigt att lyssna på minoriteten, i det här fallet en finsk minoritet.

För finlandssvenskarna har det varit viktigt att ha egna skolhus eftersom det betyder så mycket för den egna kulturen och identiteten. Om det sedan är praktiskt möjligt att inhysa det svenska och finska gymnasiet i samma byggnad får utredningen utvisa, säger Henriksson.

I Hangö står utbildnings­ sektorn inför en hård bantningskur, omtalar Västra Nyland den 14 februari. Anslagen för bl.a. läromedel minskar med 20 procent. Under­ visningsgrupperna blir större och överlag tvingas skolornas leva under knapphetens karga stjärna.

– Vi måste medge öp­

pet att vi inte har lika bra standard i skolorna år 2013 som år 2012, säger bildningschefen Karl-Erik Gustafsson.

Undervisnings­ grupperna ändras inte under vårterminen, men grupperna blir större i höst.

I Korsholm ligger ljudni­ vån på 79 decibel när det är lunchdags i SmedsbyBöle skola, omtalar Va­ sabladet den 18 februari.

Gränsen för buller ligger vid 75 decibel. Vbl har mätt ljudnivån på olika ställen, utgående från te­ ser som uppställs av Jonas Christenson, konceptut­ vecklare för utbildnings­ lokaler.

Han efterlyser ökad medvetenhet om ljud­ miljön speciellt i sko­ lorna. En dålig ljudmiljön påverkar t.ex. minnet negativt. Åbo söker tre svenska rektorer samtidigt, omta­ lar Åbo underrättelser den 19 februari. Stadens två svenska lågstadier Sirk­

kala och Cygnaeus söker rektorer, samtidigt som rektorsuppgiften i med­ borgarinstitutet Arbis har ledigförklarats.

I höstas lockade rektorstjänsten i Sirkkala åtta sökande, men beslutsfattarna ville ha en ny omgång i vetskap om att också rektors­ jobbet i Sirkkala skulle ledigförklaras under början av detta år.

Kimitoön har satsat på

skolmatsprojektet Heim­ laga, som har burit god frukt. Åbo Underrättelser omtalar den 26 februari att en enkät visar att 59 procent av eleverna tycker att skolmaten är god eller mycket god. Andelen är ca 10 procent högre jäm­ fört med en liknande en­ kät för ett par år sedan.

Heimlaga inleddes för ett år sedan och idén är att maten tillreds från grunden. Undantaget är köttbullar och fiskpinnar, som är så pass arbetsdryga att de köps som halvfa­ brikat. Pyttipanna och lasagne toppar poplistan.

Styrelsen onsdag 24.4.2013 Vanajanlinna, Tavastehus.

FSL:s förbundsfullmäktige torsdag -fredag 25–26.4.2013 Vanajanlinna,Tavastehus.

Facklig rådplägningsdag (privata sektorn) tisdag 7.5.2013, Helsingfors.

Styrelsen tisdag–onsdag 4–5.6.2013 Svartå slott, Raseborg.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer 14.3.

4

7.3.2013

OAJ och FSL Lärarfacket OAJ är det samlande lärarfacket för hela undervisningssektorn i vårt land. FSL, som var med om att grunda OAJ, fungerar som ett självständigt förbund inom OAJ. FSL har 31 medlemsföreningar, varav en uteslutande har studerande som medlemmar. Ålands gymnasielärare är det senaste tillskot­ tet bland föreningarna. FSL organiserar i första hand lärare i grundskolan och gymnasiet, men också bl.a. universitetslektorer och vuxenlärare.

Däremot är flertalet yrkes- och barnträdgårds­ lärare anslutna till andra medlemsorganisationer inom OAJ. Det betyder att de huvudsakligen får sin information och medlemsservice på finska.

Det mest konkreta exemplet är att de får Opet­ taja som medlemsförmån, medan FSL har den egna tidningen Läraren som förbundsorgan.

En del svenskspråkåkiga yrkes- och barnträd­ gårdslärare har emellertid valt att ansluta sig till FSL framför OAJ. Medlemmar i FSL är samtidigt medlemmar i OAJ via medlemskapet i FSL. Och OAJ är i sin tur det största medlemsförbundet i akademiker­ centralen Akava.

Språket var avgörande.

Många medlemmar kastade tidningen Opettaja och annan information direkt i papperskorgen, eftersom de inte kan finska.

C-E Rusk

,,

Åländska yrkeslärare valde FSL

F

inlands Svenska Lärarförbund har fått en ny medlemsförening – Ålands gymnasie­lärare som bildades för ett drygt år sedan och som än så länge är en liten förening.

– Att vi valde FSL och inte OAJ beror till stor del på språket. Nu får vi all information på svenska, säger föreningens ordförande Kimmo Mattsson.

Att föreningen Ålands gymnasielärare bildats är ett resultat av den stora utbild­ ningsreform som infördes hösten 2011.

Förr fanns sex självständiga skolor med yrkesutbildning på andra stadiet eller på gymnasialstadiet som man säger på Åland.

Nu finns myndigheten Ålands gymnasium med två skolor – Ålands lyceum med stu­ dieförberedande undervisning och Ålands yrkesgymnasium med yrkesutbildning inom fem olika profiler.

Många av lärarna vid en av de forna sko­ lor­n a, Ålands sjömansskola, var tidigare med­l emmar i Ålands sjömansskollärar­ förening som i sin tur hörde till OAJ. – Men när sjömansskolan inte längre finns som en egen skola föreslog jag att föreningen skulle byta namn och därmed öppna sig även för andra gymnasielärare, säger Kimmo Mattsson.

Så blev det. Stadgarna för Ålands gym­ nasielärare godkändes under hösten 2011 och samtidigt ansökte föreningen om med­ lemskap i FSL. – Språket var avgörande. Många med­ lemmar kastade tidningen Opettaja och annan information direkt i papperskorgen, eftersom de inte kan finska. Det är också betydligt lättare för oss att vända oss till per­ sonalen vid FSL om vi behöver hjälp med någonting. Där får vi garanterat svensksprå­ kig service, säger Kimmo Mattsson.

Medlemskåren kan växa I dagsläget har Ålands gymnasielärare cirka 20 medlemmar men det finns en viss utveck­ lingspotential. Föreningen Ålands vårdlärare

existerar ännu men det är troligt att den läggs ner och då kanske en del av de medlem­ marna söker sig till Ålands gymnasielärare.

Utöver de finns två större lärarföreningar på Åland – Ålands lärarförening med drygt 440 medlemmar och Ålands fackskollärare.

Merparten av medlemmarna i Ålands lä­ rarförening är anställda inom grundskolan men föreningen har även medlemmar som jobbar på gymnasialstadiet, framför allt vid Ålands lyceum. Ålands fackskollärare har cirka 60 med­ lemmar. Före utbildningsreformen jobbade merparten av dem vid Ålands yrkesskola och Ålands hotell- och restaurangskola. Nu jobbar de inom motsvarande profiler vid yr­ kesgymnasiet. Föreningen hör inte till Akava utan till tjänstemannaorganisationen TCÅ.

Inte i andras vatten Ålands gymnasielärare vill självfallet ha så många medlemmar som möjligt men Kim­ mo Mattsson betonar den hedersprincip som råder – man fiskar inte i andras vatten för att öka medlemsantalet.

– Det vi kan göra är att marknadsföra oss så bra som möjligt och att bli bättre på att kontakta nyanställda. Där finns det brister i dag. Den stora skillnaden mellan oss och Ålands lärarförening är att vårt krut ligger på bevakningen gentemot landskapet som är arbetsgivare för lärarna på gymnasialsta­ diet medan Ålands lärarförening satsar mest på avtalen som görs upp med arbetsgivarna för grundskolan, det vill säga kommunerna, säger Mattsson och tillägger: – Vi betonar också att det gynnar oss som lärare att höra till ett förbund som organiserar andra lärare och som har kontakt med lärare runt om i Europa. Det säger sig självt att sak­ kunskapen om lärarfrågor är större i FSL och i förlängningen inom Akava än inom TCÅ.

Avtal utvärderas Kimmo Mattsson är programansvarig och

specialyrkeslärare inom den yrkesinriktade specialundervisningen vid Ålands yrkesgym­ nasium. Programmet har två inriktningar – den ena är hotell och restaurang som fun­ nits i många år, den andra är fastighetssköt­ sel som pågår för första året och som ännu är i sin linda. Totalt 12 studieplatser finns på programmet, åtta av dem är besatta just nu.

Kimmo är också förtroendeman för samt­ liga Akava-anslutna vid Ålands yrkesgym­ nasium och Ålands folkhögskola. Han har även suttit i Akava-Ålands styrelse och är för närvarande med i en arbetsgrupp som utvärderar det kollektivavtal som sjösattes hösten 2011 och som gäller för lärarna vid Ålands gymnasium. Tidigare hade lärarna vid de olika skolorna olika avtal och det fanns orättvisa skillnader mellan dem. Den stora nyheten i det gemensamma avtalet var att det baserades på ett helt nytt system – årsarbetstid på 1 600 timmar för alla.

– Det finns en del i avtalet som vi inte är nöjda med och en del skrivningar har blivit förvirrande i praktiken och måste förtydli­ gas, säger Mattsson om avtalsförhandling­ arna som tas upp mer ingående i en kom­ mande artikel.

Många rykten När det gäller hela utbildningsreformen säger Mattsson att det finns både för- och nackdelar.

– Ju större en organisation blir desto längre blir också beslutsvägarna och det tar tid att bygga upp en fungerande informa­ tionsstruktur. Det är jättesvårt att få fram korrekt information till alla, däremot tycks det vara lätt för felaktiga rykten att spridas som en löpeld genom organisationen, säger Kimmo Mattsson.

Starten blev också skakig eftersom vissa nyckelpersoner inte hade anställts i tid.

– Många har dock jobbat enormt för att få det att fungera, säger Mattsson.

Skolhusen finns kvar och används som

tidigare, ingen ny storskola har byggts. Det betyder i praktiken att en del lärare jobbar enbart i en byggnad medan andra har lek­ tioner i flera byggnader.

– De som måste hoppa ofta mellan bygg­ naderna upplever det inte som positivt. Det kan bli svårt att hinna från en lektion till en annan, men schemaläggarna ska titta mer på den biten och försöka se till att det blir färre hopp eller att man byter byggnad i samband med luncherna då rasten är längre.

Gilla läget Roger Wahtera är en av lärarna från forna sjömansskolan som gjort både och. Under förra läsåret hoppade han mellan byggnader och utbildningsprofiler då han undervisade i fysik för bland annat blivande närvårdare, frisörer och servitörer.

– Vad ska man säga om det? Man får gilla läget helt enkelt. Vi hade dock en del pro­ blem med schemaläggningen, inte bara för lärarna utan även för eleverna som kunde ha många håltimmar.

Under det här läsåret är Roger ”fast bo­ satt” i Ålands sjömansskolas forna skolhus där han undervisar i elämnen som processoch reglerteknik, digitalteknik och PLCprogrammering på profilerna för sjöfart och teknik.

– För mig personligen märks reformen inte speciellt mycket det här läsåret. Innehål­ let i de ämnen som jag har i år, är också hårt styrt av sjöfartsbranschens krav och har inte berörts av reformen, säger han.

Generellt kan man säga att lärare som har specialämnen inom sin bransch märker min­ dre av reformen än lärare som undervisar i kärnämnen. De förstnämnda jobbar vidare i sina skolbyggnader där det finns relevant utrustning för undervisningen medan kär­ nämneslärarna hoppar mellan skolbyggna­ derna och riskerar att bli mer husvilla än tidigare.

Text och foto: Helena Forsgård

5

7.3.2013

Berättelserna försvinner aldrig Lena Malm

Författaren och skådespelaren Henrika Andersson har varit ute i skolorna och läst för och skrivit med elever på nior och gymnasieklasser, och är bekymrad över att läslusten sjunkit eller ibland rent av med försvunnit.

Jag frågar henne vad hon tror att det beror på.

– Kanske för att allt i dag ska gå fort och ser­ veras färdigt? Det finns så många alternativ, en uppsjö av bra serier och filmer. Någon annan serverar färdiga bilder som är vida bättre än de man själv tror sig kunna skapa.

Inte är vi ju idioter!

Kanske vi helt enkelt är mätta, föreslår jag.

Henrika Andersson har läst Daniel Pennac som bl a skrivit ”Som en roman – om lusten att läsa” och blivit förtjust i hans tankar om att vi alltid läser mot någonting. Att läsande tidigare och fortfarande är en handling som utförs i trots, någonting man gör i stället för, eller som protest mot. Kanske olika former av spel är vår tids trots?

Borde läsande göras förbjudet för att det skulle vara lockande igen, undrar jag.

– Men alla älskar historier, fortsätter hon.

– Alla barn älskar högläsning. Jag undrar när det plötsligt tar slut? Frågan är också vad det är som händer när ingen mera läser högt för dig? När blir läsandet ett ”måste”?

I skolan?

– Särskilt o-coolt är det för pojkar att läsa, det är bara nördar som gör det och de gör det nästan i smyg. På skrivarkurserna jag ledde i gymnasierna var det helt stopp för skrivandet, ända tills eleverna förstod att jag faktiskt menade allvar när jag sa att jag struntar fullständigt i grammatik och struktur, bara skriv rakt av och hitta gläd­ jen. Då flödade fantasin, och berättelserna var underbara.

– Berättelserna kommer aldrig att försvin­ na, för behovet av berättelser finns alltid där. Men om man inte har verktygen?

Henrika Anderssons egna berättelser har funnits med länge. I somras hittade hon en kista på vinden på landet, och i den låg ett manus som hon hade skrivit som sjutton­ åring (låter det inte som ur handlingen i en barnbok!). Det innehöll den första versio­ nen till Emma Gloria-böckerna.

– Det var förfärligt dåligt skrivet, så klart, men allt fanns där redan, alla tre böckerna.

Att sen göra det till bra litteratur var en lång väg som tog tid, det gällde att putsa och åter putsa. Förlaget var kanske inte så förtjust i att jag med varje Emma Gloria-bok skrev för en ny åldersgrupp, men så blev det.

Jag håller med om att varje bok är olik den andra, har sin egen ton, men själva huvud­ personen, Emma Gloria är konsekvent. Hon är tuff utan att höra till de tuffa, självstän­ dig när hon gör sina egna misstag och hon hittar sina egna lösningar utan att ta emot råd från vuxna. Som läsare vill man ibland hejda henne: Gå inte på träff med din vuxna

pianolärare utan att tala om för nån! Men hon har samma kaxighet man själv hade som tonåring; hon väljer helt själv.

Henrika Andersson tar upp svåra frågor, som är relevanta för just den åldersgrupp hon riktar boken till, men hon gör det med en lätt hand.

– Jag ville skriva med lätthet om svåra saker. Att skriva så att det berör utan att behandla eller beskriva Emma Gloria som ett offer. Alla är vi ju offer i något skede av livet, men det intressanta är vad man gör i jobbiga situationer. Det får inte bli fel sorts navelskåderi.

– Drivkraften ska vara: hur fixar jag det här? Alla gör vi bort oss, det är det som gör oss till mänskor.

Det värsta är skammen I den sista boken utsätts Emma Gloria för mobbning på nätet.

– Det bottnar delvis i en verklig berät­ telse – en bekant ung kille beskrev hur traumatiskt det hade varit att utsättas för nätmobbning. Han hade blivit djupt depri­ merad, men vågade eller ville inte berätta om det för någon. Skammen var det kanske det värsta, och självföraktet.

Att hitta det lätta tonfallet tar tid och kräver många bearbetningar. Henrika Andersson skriver om tills hon hittar lättheten utan att förlora kärnan. Emma Gloria-böckerna är omskrivna sju gånger.

– Jag har alltid skrivit, men innan jag del­ tog på en skrivarkurs vågade jag inte visa mina texter för någon annan. Eller jo, jag hade lämnat in manus till förlag, som artigt refuserats. Men att bearbeta texter i en grupp gjorde att jag vågade misslyckas och märkte att det är det bästa sättet att lära sig.

– Är det du som sagt att du skriver det du själv hade velat läsa när du växte upp?

– Jo, så har jag sagt, men jag är knappast den enda. När jag börjar en ny berättelse, skapas det ur ett inre behov, och den första versionen är rätt intuitiv. Småningom for­ mas skelettet och för varje omskrivning blir berättelsen allt mer sin egen. För mig har skrivandet alltid varit ett sätt att förstå och greppa världen.

Nu berättar Henrika Andersson att hon skri­ ver på en ungdomsmusikal.

– Du är verkligen inte rädd för utma­ ningar, konstaterar jag.

– Jag älskar utmaningar! Det här är något helt annat, svårt men underbart. Det var väldigt bråttom med att bygga strukturen, så när jag skickade iväg den första versio­ nen var den långt ifrån färdig och vissa de­ lar skämdes jag för att visa. Men jag skriver om och om också då det gäller en pjäs. Och det är inte farligt, jag ändrar och fördjupar, stryker och tätar an efter, den blir nog bra tills premiären i augusti. Ett större problem skulle vara att vara rädd för att skriva ut det dåliga, att censurera sig själv.

Benjamin och Nagu-Nalle En helt annan figur Henrika Andersson ska­ pat är Nagu-Nalle.

– Jag har precis blivit klar med en ny

Nagu-Nalle, en kapitelbok för högläsning som det är meningen att flera åldrar ska kunna ta del av, den som lyssnar och den som läser, och kanske en som lyssnar lite på sidan om.

– Den traditionen är något av ett fin­ landssvenskt kulturarv, tänk t.ex. på mumin­ böckerna som är verkliga allåldersböcker. Jag trodde att Nagu-Nalle var slutbehandlad, men så bestämde han sig för att komma till­ baka. Varje morgon var han där och tjatade, och jag sa: bort med dig! Men han lydde inte, så till sist tänkte jag att jag skriver väl lite. Och det blev en bok till. Den handlar om kärlek, och om Benjamin, Nagu-Nalles bästa vän som fyllt tio år och blir kär för första gången. Nagu-Nalle förstår först ing­ enting.

– Många tror att det är svårt att skriva dialog, att alla deras karaktärer kommer att låta lika. Men vi har roller och röster och olika sidor i oss och om man skriver mycket, börjar personerna leva och efter ett tag talar de till dig. Till slut är det de som dikterar

historien. Man ska låta texten komma, sen ta distans och titta på det, det är inte farli­ gare än så.

– Det är därför det först var svårt att skriva musikal med kort tidsmarginal; efter första versionen hade karaktärerna inte ännu hunnit börja leva – jag har inte lärt känna dem ännu. Men jag litar på att jag kommer att göra det, och att det blir bra.

Det är det som kallas att behärska sitt hant­ verk och sina verktyg. Det är det som elev­ erna i våra skolor går miste om läsandet och skrivandet inte görs lustfyllt igen.

Eller förbjuds.

Text och foto: Lena Malm Musikalen Henrika Andersson jobbar på är en beställning av FSU och den heter Riskzon.

Ungdomar födda åren 1994–1997 kan delta. På www.riskzon.fi går det att anmäla sig om man vill vara med. Sista ansökningsdag är den 13 mars 2013.

6

7.3.2013

KOLUMNEN Annika Luther är lektor i biologi, geografi och humanekologi vid Tölö specialiseringsgymnasium.

Tågtankar i Amerika Har varit i USA för första gången i mitt liv men tänker inte skriva om de exotiska matvanorna, de hemlösa på sina ändlösa vandringar längs gatorna eller om det konstiga ur­ valet nyheter i TV utan om en sextimmars tågresa genom Kalifornien på ”lower level”. Lower level är inget värde­ omdöme, utan helt enkelt vagnens nedre våning, där alla som har problem med höga trappsteg samlas. Besvikelsen över att missa en stor del av den vidunderliga utsikten över Stilla havet ersattes snabbt av känslan att ha dumpit rakt ner i en lite väl schmalzig feelgood-film där den ena bastanta äldre damen efter den andra trädde fram på sce­ nen och frikostigt delade med sig av sitt liv. Leticia från Filippinerna kom till landet för 46 år sedan och har städat ihop collegeavgifter för fyra duktiga barn. ”I love America” väste hon hest och knöt handen över bröstet. Anne Mo­ rales, mexican-american (”indian” hade jag sagt förr, men nu vet jag bättre) mindes hur hela släkten stampade ihop adobehus och levde i själv­hushållning i Texas avkrokar.

Nu kämpar hon som en lejoninna mot försäkringsbolagen för sin utvecklingsstörde sons Jacobs rättigheter. I San Luis Obispo klev vithåriga Veronica på. Hon såg ut att vara cirka nittio men skulle åka sittande ända upp till Oregon.

Förra gången, berättade hon glatt, blev tåget tre timmar försenat efter att en berusad dam fastnat med huvudet i toalettskålen och måste sågas loss. Jubel och skratt fyllde vagnen. Yes, Yes! Amen!

Rose-Marie, en hårdpermanentad ”Cougar” som nog själv uppskattar lite weed då och då berättade sorgset att hon tvingats lämna sin tjugo år yngre pojkvän sedan han börjat med crack-kokain. Sådant orkar man bara inte med suckade hon. No, no! Amen! höll vi alla med.

Minc Brooker, lärare med extrajobb som skönhetskon­ sult talade om vikten av god uppfostran och disciplin för att hålla barnen från gatorna. Hon sörjde offren för mas­ sakern i Newtown före julen, men undrade stillsamt varför storstädernas svarta barn som skjuts bort ett efter ett aldrig får någon större uppmärksamhet.

Den mest minnesvärda var nog ändå Troy från Victor­ ville någonstans i öknen bortom Klippiga bergen. Hon väger hundrasjuttio kilo och dricker aldrig vatten. Hon vinner alltid på bingo, gör sin frityrsmet på öl och reste nu över tusen kilometer för att ordna överraskningsfest för sin dotter som fyllde trettiofem. Troy har avskytt biologi ända sedan hon tvingades dissekera en groda i high school. ”That poor little frog! What he ever done to me? –You dis­ sect that frog, miss Gillespie or you don’t graduate!” mister Hudson said, –Well sir, then I don’t graduate!”

Troy har aldrig varit utomlands, men skulle resa vart som helst när som helst om hon bara hade råd. Hon blev fascinerad av tanken på att det finns länder där alla kan leta svamp och bär i skogen utan att äga mark. I en bättre värld skulle vi plocka blåbär i Bromarv tillsammans nästa sommar. När vi steg av efter ett ömt avsked och många kra­ mar kunde jag inte låta bli att fantisera om hur annorlunda hela landet kunde vara om det genomkorsades av tågske­ nor istället för av motorvägar.

Ogrundat skära ner yrkesplatser – Nedskärningarna av studieplat­ serna inom yrkes­utbildningen är ogrundade. Regeringen har räknat fel, säger Olli Luukkainen, ordfö­ rande för lärarfacket OAJ. OAJ kräver att regeringen skrin­ lägger planerna på att drastiskt minska studieplatserna inom yr­ kesutbildningen på andra stadiet.

Eller åtminstone bör regeringen omvärdera beslutet om att minska studieplatserna med över 7 000 platser, så att man granskar situa­ tionen år 2016.

– Vi upplever en temporär minskning av års­klasserna, säger Luukkainen.

Regeringen har motiverat ned­ skärningarna med bl.a. just de minskade årsklasserna. OAJ har gjort en mera djupgående analys och konklusionen är att nedskär­ ningarna är helt ogrundade. Olli Luukkainen säger att om man utgår endast årsklasserna och stäl­ ler dem i relation till antalet stu­ dieplatser på andra stadiet kan man tycka att det finns tillräckligt många platser.

– Men då glömmer man sö­ kandena, som har blivit utan stu­ dieplatser under de senaste åren.

Också dessa unga bör ges möjlig­ heter att studera och förbättra sina sysselsättningsmöjligheter. Redan ett mellanår efter grundskolan utgör en stor risk för utslagning, säger Luukkainen.

Sedan har vi resonemanget om andra stadiets utbildning, som inte endast inkluderar yrkesutbildning utan också gymnasiestudier. OAJ har synat tillgången och utbudet grundligt och slutsatsen blir att det är uttryckligen brist på platser inom yrkesutbildningen.

– Yrkesutbildningen är idag po­ pulärare än gymnasieutbildningen.

Det finns lediga gymnasieplatser, men däremot råder en brist på stu­ dieplatser inom yrkesutbildningen.

I praktiken blir det i många fall så att unga som inte kommer in till yrkesutbildningen istället söker sig till gymnasiestudier, utan att vara motiverade för den teore­ tiska och högskoleföreberedande utbildningen i gymnasierna, säger

Luukkainen.

Luukkainen påminner om de okvalificerade jobben blir allt färre i vårt land. Utbildning är mer eller mindre ett måste.

– Utbildningen avspeglas också på arbetskarriärernas längd. För personer med endast grundskol­ examen blir karriären i snitt 25,7 år, medan den genomsnittliga arbetskarriären är ca 34 år, säger Luukkainen.

Av samtliga personer under 30 år har ca 120 000 endast grund­ skolstudier i bagaget. Av dessa står hela 40 000 utanför jobb eller studier.

– Ohållbart många, säger Luuk­ kainen som påminner om att ut­ slagningen av unga personer leder till stora personliga problem men också stora kostnader för samhäl­ let.

Regeringen torde besluta slutgil­ tigt om eventuella ned­skärningar i sommar.

gogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet i samarbete med Helsingfors universitet.

Resultaten av Pisa 2012 offent­ liggörs i december.

Undervisnings- och kulturmi­ nisteriet har avtalat med Pedago­ giska forskningsinstitutet om ge­ nomförandet av Pisa 2015 jämte TIMSS- och PIRLS-undersökning­ arna i vårt land. Undersökningarna genomförs under år 2013–17.

Resultaten från TIMSS och

PIRLS offentliggjordes i slutet av fjolåret. Resultaten var tämligen goda för de finländska elevernas del.

– Resultaten från TIMSS och PIRLS var för all del goda, men de avslöjade också vissa problem rörande bland elevernas attityder och motivation. Resultaten bör beaktas i läroplansarbetet, säger professor Pekka Kupari.

C-E Rusk

Pisa utan papper Undersökningen Pisa 2015 ge­ nomförs för första gången utan pappersblanketter. Allt sköts per dator, vilket öppnar för uppgifter av ny typ.

Pisa-undersökningarna genom­ förs vart tredje år, så att de speglar läsfärdigheten, det matematiska och naturvetenskapliga kunnande och problem­lösningsförmågan för elever i åk 9. År 2015 är fokus på naturvetenskaper. Undersökning­ en i vårt land genomförs av Peda­

C-E Rusk

Lärarläget kartläggs Insamlingen av läraruppgifter har inletts. Enkäten, som pågår fram till mitten av april, berör ca 60 000 lärare.

Nu samlas uppgifter bl.a. om behörighetsgraden och ålderstruk­ turen i olika lärargrupper jämte uppgifter om undervisningsgrup­

perna.

Materialet används bl.a. för att prognosticera behovet av lärarut­ bildning och utvecklandet av fort­ bildningen.

Det handlar om ett gemensamt projekt för undervisnings- och kul­ turministeriet, Statistikcentralen,

Utbildningsstyrelsen, Kommun­ arbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ. Insamlingen av uppgifter i denna skala genomfördes första gången 2002. UBS sammanställer uppgifter i en rapport, som utkom­ mer våren 2014.

Föräldrar styr studieval Föräldrarna har stort inflytande över barnens val av utbildning och karriär. Unga som har sina föräldrars stöd tror mer på att de kommer att lyckas nå sina mål än andra unga, visar en färsk doktors­ avhandling i psykologi.

– Föräldrarnas råd är viktiga ända upp i tjugoårs­åldern, även om ungdomarna i Finland blir självständiga tidigt, säger Lotta Tynkkynen, som disputerade vid Jyväskylä universitet i mitten av februari.

Fyra av fem av de unga som deltog i undersökningen uppger sin mamma som en stöttepelare i karriärfrågor, och runt hälften sin pappa. Att mammorna verkar ha en viktigare roll kan bero på att majoriteten av ungdomarna som har skilda föräldrar bor hos sin

mamma.

Få ungdomar nämner en lärare eller studiehandledare som en vik­ tig rådgivare, medan vänner och pojk- eller flickvänner har större inflytande. Niondeklassare som får stöd av sin pojk- eller flickvän väl­ jer ofta yrkesskoleutbildning.

– De vill kanske bilda familj tidigare och snabbt börja lönear­ beta, säger Tynkkynen.

Tonåringar som upplever att deras föräldrar vill att de ska gå gymnasiet sätter ofta upp utma­ nande mål för sig själva. Flickorna är mer osäkra på sina kunskaper än pojkarna, trots att flickorna är mer framgångsrika i skolan.

– Flickor kan vara känsligare för bakslag än pojkar när de är unga.

Undersökningen visar också att unga värderar utbildning högt.

Klart över hälften av 20–21-åring­ arna hade siktet inställt på univer­ sitets- eller yrkeshögskolestudier.

– Där finns en stor risk för be­ svikelser, eftersom högskoleplat­ serna inte räcker till för alla, säger Tynkkynen.

Forskaren anser att föräldrarna borde delta mer i studiehandled­ ningen.

– De har ett stort inflytande över barnens val, men inte nöd­ vändigtvis tillräckliga kunskaper för att kunna ge råd. Över 850 unga deltog i under­ sökningen Finnish Educational­ Transitions. Doktorsavhandlingen bygger också på en utredning av Arbetshälsoinstitutet där tusen unga deltog. (FNB)

7

7.3.2013

OKKA-säätiö Lediganslår 2–3 stipendier, sammanlagt 30.000 euro, att sökas från Elsa Borenius och Elisabeth Alanders stipendiefond Fonden beviljar stipendier åt barnträdgårdslärare eller personer som verkar inom förstadiefostran, för forskning, experiment, publikationer m.m. inom dessa områden. De stipendier som nu beviljas är avsedda för forskningsprojekt för kulturellt hållbar utveckling inom förstadiefostran.

Ansökningstiden för stipendierna är 14.2–15.4.2013.

Ansökningsblanketten med instruktioner kan skrivas ut på adressen www.okka-saatio.com/apurahat.php.

Stipendieansökan skall lämnas in till OKKA-säätiös kontor senast 15.4.2013 kl 16.00.

Adressen är Järnvägsmannagatan 6 A, 00520 Helsingfors.

Ansökningar som lämnats in per e-post eller fax behandlas inte. Inte heller försenade ansökningar.

Tilläggsinformation: OKKA-säätiö, tuulikki.simila-lehtinen@okka-saatio. com eller tel. 020 748 9521 och Barnträdgårdslärarförbundet BTLF, anne.liimola@lastentarha.fi eller tel. 050 3443 555

Stiftelsen för undervisning, uppfostran och utbildning – OKKA-säätiö Styrelsen

Magdalena Lindberg tror att konkurrens gynnar förlagsvärlden också i fråga om läromedlen.

Chatta med facket Måste jag själv ordna vikarie när jag är tjänstledig? Vilka regler vid rastkustodiering? Vad gör facket åt usk-orättvisorna? Nu kan du chatta med FSL om lön, anställning och arbetstid.

Tisdagen den 12 mars kl. 15-17 kan du chatta med ombudsmännen på FSL:s kansli. Då svarar Christer Holmlund och Jan-Mikael Wikström på dina frågor om lärares och rektorers anställningsvillkor. FSL:s ombudsmän är experter på de kollektivavtal och lagar som reglerar undervisningspersonalens anställning.

Chatten hittar du via www.fsl.fi eller FSL:s Facebooksida. Du behöver inte logga in eller identifiera dig för att delta i chatten.

ium r REKTORS a n i sem

I april ordnar FSL två seminariedagar för rektorer. Delta i vårt seminarium i Helsingfors eller i Vasa.

Rektorsseminarierna ordnas

• 9.4.2013 i Helsingfors, Akava-huset • 11.4.2013 i Vasa, Borgaregatans skola Teman för seminariedagarna är bland annat dokumentering av trestegsstödet och arbetstidsförsök. Under seminariet föreläser också ÅA-professor Petri Salo om skolledarskap och Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell om studerandevåd och disciplinfrågor.

Våra rektorsseminarier är öppna för alla skolledare. Anmäl dig till Vasa- eller Helsingforsseminariet senast tisdagen den 26 mars till anita.stark@fsl.fi. Läs mera om seminarierna och kolla programmet på www.fsl.fi.

Välkommen!

Otava

har fått upp ångan – Konkurrens är alltid bra. Vi erbjuder en direkt kontakt till den finskspråkiga läromedelsvärl­ den, säger Magdalena Lindberg, svensk lärome­ delschef vid förlaget Otava.

När de tidigare konkurrenternas Schildts och Söderströms gick samman uppstod en livlig diskussion om huruvida det uppstår ett osunt monopol i den finlandssvenska förlagsvärlden.

Diskussionen gällde i första hand skönlitteratu­ ren, där det dock faktiskt finns en del mindre förlag från tidigare.

På läromedelssidan var det tyst, men så kom beskedet att Otava, som är en stor aktör på den finska läromedelsmarknaden, går in för att pu­ blicera läromedel också på svenska.

Magdalena Lindberg, som har ett förflutet som läromedelsredaktör vid Schildts, tillträdde sitt jobb i maj 2012. Första tiden gick till att planera och finslipa en strategi, som nu har sjösatts.

Lindberg kan alltså presentera Zenit 1 – den blå planeten, kursbok i första gymnasiekursen i geografi. Det handlar om en översättning av finska förlagan Manner 1.

Det är den första svenska läroboken, som ges ut av Otava. På kommande är en bok för under­ visningen i historia i grundskolans åk 7.

– Otava har ju faktiskt funnits med i bilden också tidigare. Otava har sålt licenser för över­ sättning av finska läromedel till finlandssvenska förlag tidigare. Men nu ges alltså de ut i egen regi, säger Magdalena Lindberg Hon avslöjar inte Otavas strategi för en in­ brytning på den finlandssvenska läromedels­ marknaden, men säger i alla fall att förlaget i första skedet siktar på kärnämnen.

– Vi avancerar med små steg och ser förstås fram emot det som förnyandet av de centrala läromedelsgrunderna i såväl den grundläggande utbildningen som gymnasiet, säger Lindberg.

När läroplanerna förnyas, vilket torde ske år

2016, förnyas också läromedlen i stor grad.

Konkurrens är ju nyttig, men vilka fördelar kan de finlandssvenska avnämarna av läromedel räkna med då Otava har gett sig in i leken?

– Otava har traditionellt erbjudit ett brett utbud av läromedel och förlaget har många duk­ tiga läromedelsförfattare. Den finlandssvenska skolvärlden får nu en direkt koppling till den finska förlagsvärlden och även den produktut­ veckling, som ständigt är på gång.

Hon ser det som naturligt att Otava i första hand satsar på kärnämnen, men säger samtidigt att förlaget inte ställer sig främmande också till satsningar på mindre ämnen.

Då halkar vi in på en realitet i finlandssven­ ska sammanhang; en realitet som också har förargat speciellt gymnasielärare. Förlagen är kommersiella bolag och i en del fall är det en omöjlighet att få satsningar på valbara kurser i en del realämnen lönsamma.

– Då gäller det att förhandla med Utbild­ ningsstyrelsen om finansiellt stöd.

Otava samarbetar alltså med olika aktörer och strax tar Magdalena Lindberg fram sin pekplatta för att belysa en form av samarbete. Det handlar om ett rikssvenskt digital läromedel, som berör undervisningen i modersmålet och matematik i de lägsta årskurserna i grundskolan.

– Vi har ett försök på gång i två skolor i Esbo. Vi testar huruvida materialet lämpar sig för finlandssvenska läromedel. Traditionellt har resonemanget varit att rikssvenskt material för de lägsta klasserna knappast kan användas i Finland, men när jag har bekantat mig med här materialet är jag inte så säker på saken. Digita­ liseringen gör det lätt att individanpassa mate­ rialet, säger Magdalena Lindberg.

C-E Rusk

8

,,

7.3.2013 Christoffer Thomasfolk

En sak är läromedlen.

De svenska läromedlen har en betydligt lägre svårighetsgrad än de finska, vilket kan påverka undervis­ ningen negativt.

Håkan Storbacka, tillförordnad skoldirektör i Pedersöre, berättar att kommunen har tillsatt en arbetsgrupp som ska se över matematikundervisningen.

– Jag hoppas att arbetsgruppen kan presentera konkreta åtgärder, säger han.

Pedersöre tog grepp om matten Fjolårets niondeklassare i Sursik skola hade ett inlärningsresultat i matematik som låg under medeltalet för alla jämförda skolor.

Nu har kommunen tillsatt en arbetsgrupp som reda ut orsakerna och utarbeta en åt­ gärdsplan. Undersökningsresultat kan tol­ kas på många olika sätt. Men när resulta­ ten ändå visar att en grupp presterar sämre i jämförelse med andra är det många som vill vidta åtgärder eller åtminstone reda ut vad som är problemet.

Så är fallet i Pedersöre. I höstas presente­ rade Utbildningsstyrelsen resultaten av en utvärdering som visar att niondeklassarna i Sursik skola har sämre inlärningsresultat i matematik jämfört med medeltalet för hela samplet. Utvärderingen har gjorts i 169 sko­ lor och omfattande 6 557 elever.

Medelpoänget för hela landet var 44,4 medan resultatet för elever i åk 9 i Sursiks var 41,0.

– När vi fick resultaten diskuterade jag först med matematiklärarna. Tillsammans konstaterade vi att resultaten inte är bra och kom fram till att vi ska vidta åtgärder och försöka reda ut vad det här beror på, säger kommunens tillförordnade skoldirektör Hå­ kan Storbacka.

Utvärderingen är longitudinell och UBS har följt med elevernas prestationer över tid. Den första utvärderingen gjordes när eleverna gick på årskurs 3 och den andra på årskurs 6 och den sista gången när de gick på årskurs 9 under våren 2012.

Över och under I Sursik skola deltog alla elever i utvärde­ ringen men endast de utvalda elevernas svar är representerade i utvärderingen. Matema­ tiklärarna har också gjort en egen analys som gäller även skolans elever som inte hörde till det utvalda samplet.

– Resultatet för alla niondeklassare visar också att vi ligger under medeltalet, men som alltid varierar resultaten. Vi har vissa

klasser som ligger över resultatet men totalt slog det ut så här. Och det tycker vi inte är bra och därför har vi valt att reagera, säger Storbacka.

Han understryker att beslutet att se över matematikundervisningen inte ska uppfattas som en panikhandling.

– Jag tycker inte att vi reagerar för starkt utan det här är ett sätt utveckla skolan och verksamheten i olika ämnen. Vi var överens om att det var på sin plats att göra något och det gäller speciellt för ett basämne som matematik, säger han.

Storbacka poängterar också att de preli­ minära resultaten från förra vårens PISAundersökning visar att Sursik skola har näs­ tan exakt samma resultat i matematik som medeltalet för hela landet.

– Men kopplar vi det till den här under­ sökningen visar det att resultaten fluktuerar från år till år. Då finns det orsak att reagera och jag tycker det hör till normal skolutveck­ ling att man ser över undervisningen med jämna mellanrum.

– För om man inte gör det kontinuerligt – under en period på fem till tio år – kan det bli problem. Det vi gör nu är förebyggande utvecklingsarbete och ett sätt att mota Olle i grind, säger han.

För lätta läromedel Det första som arbetsgruppen ska försöka ta reda på är varför niondeklassarna i Sursik skola tenderar ha något sämre inlärningsre­ sultat jämfört med andra skolor. Storbacka är medveten om att det inte finns några enkla svar på den frågan.

Men redan nu har han och matematiklä­ rarna några misstänkta bovar.

– En sak är läromedlen. De svenska läro­ medlen har en betydligt lägre svårighetsgrad än de finska, vilket kan påverka undervis­ ningen negativt. Trots att undervisningen sker utifrån läroplanen har läromedlen en stor betydelse i undervisningen, säger han.

Något som också påverkar inlärningen är hemmens roll. Flera undersökningar visar att det som påverkar elevernas studiefram­ gångar mest är föräldrarnas stöd.

– Om föräldrarna är aktiva och stöder barnet i skolarbetet ökar förutsättningarna för skolframgång. I vårt intresse ligger det naturligtvis att ytterligare hitta positiva mo­ deller för detta. Vi vill stärka föräldrarnas stöd och på det sättet också i slutändan hjälpa eleverna till en god skolframgång, menar Storbacka.

Problemet är mångfacetterat och matema­ tiklärarna har naturligtvis en viktig roll när det kommer till resultaten i matematik. Enligt Storbacka, som poängterar att arbetsgruppen inte har till uppgift att peka ut syndabockar, har lärarna respons varit positiv.

– Det skulle kunna vara enkelt att skjuta ifrån sig, men matematiklärarna har tagit diskussionen på ett mycket professionellt sätt. Direkt när vi började analysera resulta­ ten har de varit med för att på ett sakligt sätt försöka reda ut orsakerna, säger han.

Och fortsätter: – Varje lärare har också reflekterat över sin insats och funderat på vad de kan se över själva ifråga om undervisningen. Jag är mycket glad över lärarnas professionella bemötande och positiva inställning till att se över vad som kan förbättras.

Det är rektorerna för skolorna för årskurs 1–6 och Sursik skola som har tillsatt en ar­ betsgrupp för att utveckla undervisningen i matematik. Arbetsgruppen består av repre­ sentanter för årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9 samt också från andra stadiets yrkesutbild­ ning och gymnasiet.

Till arbetsgruppens huvuduppgifter hör bland annat att sammankalla alla lärare som undervisar i matematik till gemensam fort­ bildning, göra en översyn av läroplanen i matematik årskursvis, granska bedömnings­ grunderna och komma med förslag till nya bedömningskriterier i skolorna 1–6.

– Vi ska utröna om det finns något i

undervisningen i våra skolor som bör för­ ändras och var fokus bör ligga på de olika årskurserna.

Konkreta åtgärder Storbacka har förhoppningar på att arbets­ gruppens kommande förslag, ska resultera i konkreta åtgärder.

– Jag hoppas att resultatet blir att skolor­ na faktiskt sätter ett visst fokus på matematik som ämne. Detsamma gäller för resultaten som på sikt gärna ska höjas och här krävs det också satsningar på att höja motivationen bland både elever och lärare. Då tenderar resultaten också förbättras.

– Om det krävs att arbetssätten utvecklas hoppas jag också att det sker. Att se över metoderna är alltid viktigt, säger han.

Storbacka understryker än en gång att man inte bör lägga för stor vikt vid under­ sökningar. Men han tycker ändå att Peder­ söre kommun gör rätt i att se över under­ visningen.

– Utbildningsstyrelsen har lanserat be­ greppet toppkompetens och syftet är att skolorna ska utveckla undervisningen kon­ tinuerligt. Jag strävar efter att ett liknande arbete som görs i matematiken också ska göras i andra ämnen.

Han kan också tänka sig att arbetsgrup­ pen kommer fram till att det behövs mera fortbildning.

– En annan sak som kan bli aktuellt är att koppla in ytterligare forskning. Det skulle vara intressant att se vad de åtgärder som vi kommer att vidta har för effekt på resultaten i framtiden. För i Pedersöre har vi som mål att alla ungdomar ska så bra beredskap som möjligt när de studerar vidare på andra sta­ diet, säger Storbacka.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. Redaktör Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.