1894–2013
120 årgången
Carl-Erik Rusk
28.3.2013 Nr 8 Bred front backar upp danska lärare Fackföreningsrörelsen sluter upp bakom de danska folkskol- och yrkeslärarna, som hotas av arbetsgivarnas lockout den 1 april. Lärarorganisationerna i Danmark jämte många andra fackförbund genomförde massiva demonstrationer under parollen ”Lærerne er de første. Hvem bliver de næste?” på fem orter den 20 mars. Det handlade om protestaktioner, som riktade sig mot regeringens inblandning i förhandlingarna om ett nytt läraravtal. Arbetsgivarna och regeringen vill påtvinga lärarna ett oförmånligt arbetstidsavtal. De ca 20 000 demonstranterna i Köpenhamn skanderade slagord, som bl.a. krävde att regeringen skall respektera den danska modellen, som innebär att det uttryckligen är arbetsgivarna och arbetstagarna som skall förhandla om avtal. Aktionerna syftade också till att upplysa politikerna att det inte är acceptabelt att regeringens reformer ska betalas genom sämre anställningsvillkor för de anställda. Många offentligt anställda grupper, såsom poliserna, socionomerna och kommuntjänstemännen, slöt upp i demonstrationen, som ordnades samfällt av Danmarks lärarorganisationer. Arbetsgivarna hotar med en lockout från den 1 april. Lockouten kan innebära att ca 50 000 lärare utestängs från sina arbetsplatser. Lockouten gäller inte endast de kommunala folkskolorna, utan också yrkesläroanstalterna och de privata folkskolorna.
Heinävesi backar
Heinävesi i södra Savolax avbryter samarbetsförhandlingarna med personalorganisationerna. Heinävesi avstår därmed från planerna på att permittera kommunens personal– Ett bra beslut. Permitteringar skulle ha stört undervisningen för andra gången under loppet av ett par år, säger Jarmo Niskanen, utvecklingschef vid lärarfacket OAJ. Heinävesi kan fortsätta att utveckla undervisningen bl.a. med extra pengar, som har undervisnings- och kulturministeriet har beviljat för minskade undervisningsgrupper och insatser för stärkt jämlikhet. För tillfället pågår samarbetsförhandlingar med personalorganisationerna i sju kommuner. Två kommuner har beslutat om permitteringar.
Chattpremiär blev framgång
Viljan viktigare än väggarna – Jag trodde tidigare att byggnaderna hade en större roll, när det gäller umgänget över språkgränserna, säger forskaren Fritjof Sahlström, som har fördjupat sig i verksamheten i samlokaliserade skolbyggnader. Mera på mittuppslaget.
Frågorna rann in och förbundssekreterare Christer Holmlund och ombudsman JanMikael Wikström hade fullt upp med att formulera svar, då den allra första FSL-chatten i historien genomfördes i mitten av mars. – Vi är nöjda, så en fortsättning blir sannolikt aktuell i framtiden, säger FSL:s informatör Martina Landén-Westerholm, som höll i trådarna för chatten. Frågorna var av de mest varierande slag. Det handlade om vikarier, sjukledighet, kontakt via Facebook, samplanering och mycket mera. Ett sammandrag av chatten kan läsas på adressen www.fsl.fi
2
28.3.2013
ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.
Glöm nollinjen Hösten blir stormig på arbetsmarknaden. Sammanbrottet i diskussionerna om en central uppgörelse kommer att kasta en skugga över avtalsförhandlingarna, som sannolikt kommer att föras på förbundsnivå. Regeringens handräckning till näringslivet kommer också att ha en given inverkan på det som timar på arbetsmarknaden. Den övriga arbetsmarknaden får i höst på paradplats följa med hur teknologiindustrins avtalsförhandlingar förlöper. Det finns för all del också andra branscher, där avtalen utlöper i höst, men uppmärksamheten kommer i första hand att fokuseras på den exportpräglade och stora teknologiindustrin. Arbetsmarknaden är för all del en rätt så omfattande och snårig organism. Kurvorna dras lätt räta, då man följer med spelet. I arbetstagarlägret finns tre löntagarcentraler och första fiolen exekveras av fackcentralen FFC. Också i arbetsgivarlägret finns flera aktörer, men det är obestridligen Finlands näringsliv EK som håller i taktpinnen. Det betyder att Kommunarbetsgivarna KT har spelat en synnerligen blygsam roll i den senaste föreställningen, som resulterade i ett nesligt sammanbrott strax före regeringens ramförhandlingar. EK:s manus kan emellertid betecknas som aningen svår förståeligt i det senaste spelet. EK vände plötsligt kappan och talade om en central uppgörelse, även om begreppet hade blivit ett runt ord i EK-vokabulären. Men var man i arbetsgivarlägret på allvar intresserad av en uppgörelse? Det är svårt att säga, eftersom det inte finns klara fakta att tillgå. Processen innehöll nämligen inga detaljerade anbud, som kan analyseras i efterskott, utan EK valde att hårdnackat binda sig till en nollinje. Nollan kryddades sedan med diverse krav om skattelättnader från regeringens sida jämte krav om sänkta arbetspensionsavgifter. Helt omöjliga krav, replikerade fackorganisationerna. Och där tog spelet plötsligt slut, eftersom EK:s intresse för verkliga förhandlingar låg väldigt nära den nolla, som EK så flitigt marknadsförde. Vad säger då FFC, STTK och Akava? De säger att om alla parter verkligen hade velat förhandla och avtala, hade man enligt kunnat åstadkomma en lösning som skulle ha stärkt sysselsättningen och tillväxten i tid till regeringens ramförhandlingar. Regeringen har nu sagt sitt. Regeringens beslut följer starkt näringslivets krav bl.a. genom den drastiska sänkningen av samfundsskatten. Löntagarna blev blåsta på konfekten och får nöja sig med smulor från den rike mannens bord. Regeringens linjedragningar kommer självfallet att återspeglas i atmosfären, då det drar ihop sig till avtalsförhandlingar i höst. Den nollinje, som arbetsgivarna nu erbjöd, kommer säkerligen inte att vara aktuell, utan då gäller andra siffror. Om det blir uppgörelser på bransch- eller förbundsnivå kommer avtalen sannolikt att vara ettåriga. Ett annat alternativ är att man sluter avtal enligt modellen 1+1 år, så att endast första årets löneförhöjningar fastslås. Andra årets förhöjningar definieras senare och avtalet innehåller en uppsägningsoption, ifall parterna inte kan enas. För lärarna och andra offentligt anställda gäller det att vänta och se. De gällande avtalen löper ut först under vårvintern 2014.
Resultatfinansiering höjer inte kvaliteten i gymnasierna Statens ekonomiska forskningscentral VATT sätter tummen ner för resultatfinansiering av gymnasierna. VATT producerar kunskap om den offentliga ekonomin och utvärderar reformer mångsidigt. Specialforskaren Jenni Pääkkönen har utrett resultatfinansieringen för gymnasier tillsammans med forskarstuderande Laura Ansala från Aalto-universitetet. I undersökningen kom de fram till att resultatfinansiering troligen inte skulle höja utbildningens kvalitet. Åtminstone inte enligt den modell, som planeras av undervisnings- och kulturministeriet. Forskarna riktar i sin rapport frän kritik mot ministeriets planer, som är förankrade i regeringsprogrammet. VATT-forskarna underkänner argumenten om att en resultat-
finansiering kunde fungera sporrande. En resultatfinansiering, som baserar sig på en rangordning av gymnasierna, kunde i värsta fall bli ett lotteri, där utbildningsanordnarna skulle belönas godtyckligt. Forskarduon har i sina studier inte funnit bevis på att gymnasieutbildningen i vårt land skulle dras med sådana brist, som kunde rättas till med program som premierar kvalitet. Andelen studerande, som avbryter studierna, är liten och skillnaderna mellan skolorna är små, när det gäller orsakerna till avhoppen. Det betyder att denna faktor inte kan användas som kvalitetsmätare. Mätandet av skolornas inlärningsresultat utgör inte heller en pålitlig kvalitetsmätare. Skillnaderna mellan skolorna kan ses
som betydelselösa. Om man ser till resultaten i små gymnasier kan skillnaderna ses som slumpmässiga. – Placeringarna varierar starkt från år till år. En skola som placerar sig på elfte plats ett år kan nästa år återfinnas som nummer 240 i rankingen, exemplifierar Pääkkönen. Argumenten är ohållbara och forskarna rekommenderar att man i återvänder till ruta ett i förnyelsearbetet. – Det finns skäl att i detalj ange målen och påvisa brister i dagens system. Först därefter är det dags att överväga olika åtgärder för att nå målen och rätta till problemen, säger Pääkkönen. C-E Rusk
EK:s övermod förvånar facken Arbetsmarknadsorganisationerna överöste varandra med beskyllningar sedan det blivit uppenbart att de hade missat chansen till en central uppgörelse . I stället lär det bli en avtalsrörelse på förbundsoch branschnivå i höst. Finlands näringsliv EK sade sig in i det sista ha försökt med olika lösningsmodeller för att få förhandlingarna att röra på sig. Försöken ska inte ha fått något gensvar från löntagarparten. – En måttfull arbetsmarknads uppgörelse som främjar sysselsättningen och köpkraften kunde ha gett regeringen stabila omständigheter att fatta beslut i denna svåra situation, skrev EK:s vd Jyri Häkämies i ett pressmeddelande. EK hoppas att höstens förhandlingar på förbundsnivå inte blir en
tävling om löneförhöjningarnas storlek. – De ekonomiska prognoserna har bara blivit dystrare på sistone och det har blivit allt svårare att bevara jobben, framhöll Häkämies. Lauri Lyly, ordförande för fackcentralen FFC, sade att den centrala uppgörelsen stupade på motsättningar om de allmänna löne förhöjningarna, en gropförhöjning för lågavlönade och om arbetspensionspremierna. Både Lyly och STTK-ordföranden Mikko Mäen pää antog att förhandlingarna i höst förs på förbundsnivå. Akava varnade för att avtalsrörelsen i höst blir krånglig. Enligt organisationen är omfattande strejkhot att vänta. Enligt ordförande Sture Fjäder
var löntagarna beredda att ge efter på många punkter, men man bröt förhandlingarna på grund av att arbetsgivarnas lönebud ansågs förödmjukande. EK försökte trumfa genom en nollinje. Akava förundrar sig över att EK vill sänka lönerna i ett läge då landets ekonomi är i behov av medborgarnas köpkraft. – EK har en ny maktelit och en ny kultur. Den förefaller vilja ändra den finländska arbetsmarknaden i grunden, trots att den genom åren har gett landet arbetsfred och förutsebarhet, sade Fjäder. (FNB) Fotnot: Kommentarer och reflektioner kring de strandade överläggningarna om en helhetsuppgörelse i FSL-bloggen, www.fsl.fi
Fel snacka om studentexamen när hela gymnasiet är i vågskålen – Det kan inte vara så att man hoppar tresteg i studentexamen, medan gymnasiet i övrigt förbereder sig för längdhopp, säger Daniel Sazonov, ordförande för finska gymnasistförbundet SLL. SLL:s budskap är tydligt: stopp och belägg! Förbundet reagerar mot uppgifter om att student examen står inför en grundlig reform. Nye ordföranden för Studentexamensnämnden, professor Patrik Scheinin lanserade liknande tankar nyligen i en intervju för FNB. Scheinin aviserade sitt intresse för att se över bedömningen, som i dag görs utgående från den s.k. Gauss-kuravan. Han lyfte också fram möjligheten att i examen introducera ett helt nytt prov som
utgår från alla obligatoriska kurser i gymnasiet. – Det här ankarprovet skulle mäta de kunskaper och färdigheter som alla borde ha när de blir studenter, resonerar Scheinin. Enligt Scheinin är målet att skynda långsamt med det digitala studentprovet, också om planen blivit nedtecknad i regeringsprogrammet. – År 2016 börjar vi med de mindre ämnena. Då kan gymnasierna fortfarande få pappersversionen av provet. Den kan användas ifall det blir problem med tekniken. SLL vill emellertid skynda långsamt när det gäller utvecklandet av studentexamen och pekar på att hela gymnasiet är i stöpsleven. Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en arbetsgrupp, som ska
framlägga förslag rörande bl.a. gymnasiets mål och timfördelning. – Det är förnuftigt att i detta skede fokusera på förefintliga planer, såsom digitaliseringen av studentproven, säger SLL som talar om en nödvändig reform inte endast för gymnasiet, utan för skolväsendet överlag. Scheinins tankar om ett nytt ankarprov möter föga förståelse hos gymnasiestuderandena, som varnar för att rucka på själva grunden för examen. – Planer på en genomgående reform av studentexamen aktualiseras först när besluten om gymnasiets strukturer och innehåll har tagits, säger Daniel Sazonov. C-E Rusk
3
28.3.2013
ORDförord
Steg i rätt riktning? Under hösten fick ett sampel lärare möjlighet att besvara en enkät från OAJ om det nya s.k. trestegsstödet. De här lärarna kunde ge sin syn på hur den nya lagtexten påverkat rutinerna i skolorna gällande special- och stödundervisningen. Lagtexten är ju numera mycket krävande. En elev har rätt till stöd så fort behovet uppdagas. Den här skrivningen kan man jämföra med de stränga regler som gäller inom hälsovården och liknande obligatorium har hittills lyst med sin frånvaro i den avreglerade skollagstiftningen. Undersökningen gick även till FSL:are på svenska och med tanke på hur mycket energi som lagts ner på omställningen var det med viss spänning som resultaten inväntades. Vissa skillnader mellan finskt och svenskt var att vänta. I de svenska skolorna har ju integrering länge varit mycket vanligare än i de finska. Svaren vittnar om ökad arbetsbörda, men i de svenska skolorna tycker man sig ha större stöd av rektor och samtidigt tycker man att långt flera fått mycket mera jobb. Den antagliga förklaringen är skolornas relativa litenhet, som gör att alla eller nästan alla blir involverade i det nya upplägget. Främst är det mötestiderna och dokumentationskravet som berör och också upprör lärarna. Allt som görs ska dokumenteras och all tid som går åt till det är bort från något annat, oftast från det som lärarna upplever som det centrala, nämligen undervisningen. Tidigare undersökningar visar att lärare inte skyr stor arbetsmängd, men man vill jobba med och för eleverna i klassrummet. Andra uppgifter uppfattats som mindre angelägna.
Det finns skäl att oroa sig för lärarna arbetshälsa. Det går inte att på typiskt myndighetsmanér bygga ut system med lagar och paragrafer. Om inte reella förutsättningar för det grundläggande lärararbetet finns i skolorna kommer undervisningspersonalen inte att mäkta med arbetsuppgifterna. Ett ytterligare exempel på detta fyrkantiga tänkesätt är processen om arbetsron i skolorna. Man kan inte lappa på med nya och utökade bestämmelser, när det väsentliga är att alla elever har rätt att bli sedda och bekräftade och att alla lärare har möjlighet att utföra sitt yrke i kraft av sin profession. Intressant nog har man på regeringshåll i Sverige insett faran med övertro på byråkrati i skolan och fattat beslut om att minska på lärarkårens dokumentationsbörda. Där har man insett vart det leder om lärares och rektorers arbetstid dribblas bort med allehanda sidouppgifter. Här återstår en del att göra för att få våra myndigheter in på samma spår.
Dan Johansson är ordförande för FSL.
sitt vårmöte utsett klass läraren Elise Kurtén till årets lärare 2013. I styrelsens motiveringar anges att Kurtén har ett långt fackligt engagemang bakom sig. Hon har suttit i styrelsen för Åbo lärarförening och under många år innehavt posten som sekreterare, och hon är fortfarande aktiv som skolombud. För tillfället sitter hon som fullmäktigeledamot i FSL. Hon har även varit suppleant i FSL:s styrelse och deltagit i många av förbundets kongresser. I sitt jobb som klass lärare på Sirkkala skola är Kurtén uppskattad som både lärare och kollega. Hon har gjort ett stort intryck på många elever med sin starka personlighet och sitt stora engagemang. I Malax söker Bergö skola nya utrymmen, omtalar Vasabladet den 8 mars. En konditionsgranskning visar att skolan är fuktskadad och två läkare har uttalat
att de inte rekommenderar att skolan används i förefintligt skick. T.ex. gymnastiksalen är idag så svårt skadad att den är tillbommad. Nu utreds hur undervisningen ska skötas framgent. Kommunen planerar att renovera skolan 2014–15. Som möjligheter nämns bl.a. skolbaracker eller att elevernas skjutsas till Petalax eller Malax skola. Också andra alternativ har nämnts. Bergö skola har 22 elever och tre lärare. I Åbo vill elever i S:t Olofs skolan (åk 7–9) gärna samarbeta med finska skolor. Men de tycker inte tvåspråkiga skolor är en bra idé, omtalar Åbo Underrättelser den 9 mars. Skolan deltar i projektet Skolspråk, som syftar till att stärka undervisningsspråket, alltså svenskan. Eleverna i åk 9 har bl.a. fördjupat sig i diskussionen om tvåspråkiga skolor och skrivit uppsatser och insändare kring detta. En enkät visar att en majoritet
Facklig rådplägningsdag torsdag 4.4.2013, Mariehamn Rektorsseminarium tisdag 9.4.2013, Helsingfors Rektorsseminarium torsdag 11.4.2013, Vasa Kyrkslätt lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte på Aktia sportcenter i Kyrkslätt 11.4.2013 klo 16–19. På mötet behandlas stadge enliga ärenden. Efter mötet fortsätter kvällen med mat och bowling. Välkommen. FSL:s styrelse onsdag 24.4.2013 Vanajanlinna, Tavastehus FSL:s förbundsfullmäktige torsdag–fredag 25–26.4.2013 Vanajanlinna,Tavastehus Facklig rådplägningsdag (privata sektorn) tisdag 7.5.2013, Helsingfors FSL:s styrelse tisdag-onsdag 4–5.6.2013 Svartå slott, Raseborg
Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi) Åbo lärarförening har på
Närpes-Kaskö lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte i Stenbackens skola torsdagen den 4 april 2013 kl. 18.00. Möjlighet till rundvandring i den nyrenoverade skolan från kl. 17.45. Huvudförtroendeman Pia Berg informerar om lönesystemet. Föreningen bjuder på räksmörgås. Anmälningar senast tisdagen den 2 april 2013 till ert skolombud.
av eleverna säger nej direkt tvåspråkiga skolor med motiveringen att svenskan skulle ta stryk. Jakobstad får i april veta
hur det blir med barnträdgårdslärarutbildningen i framtiden, omtalar Österbottens tidning den 8 mars. Utbildningen uppges vara för dyr och det är ju inte bra då Åbo Akademi söker sparobjekt med ljus och lykta. Inom ÅA verkar flera arbetsgrupper, som bl.a. ser på strukturerna. ÅA:s styrelse torde behandla förslagen den 10 april, medan de avgörande besluten torde tas den 14 maj.
I Raseborg har försöket med en gemensam rektor för kommunens små skolor slutgiltigt begravts, omtalar Västra Nyland den 14 mars. Bildningsnämndens svenska sektions ordförande Martin Stenström motiverar beslutet med att modellen blev dyr och ansvaret för splittrat. Den bärande idén var
att avlasta rektorerna i de små skolorna i Billnäs, Pojo kyrkoby, Snappertuna och Västerby. Magnus Bäckström utsågs till områdesrektor, medan övriga rektorer blev vice rektorer. Utvärderingen utvisade emellertid att arbetsbördan för vice rektorerna inte minskade nämnvärt. Modellen med gemensam rektor för skolorna i Snappertuna och Västerby fortsätter emellertid. I Jakobstad kan mångahanda problem med mögelskadade skolfastigheter i Jakobstad leda till att svenska och finska gymnasiet verkar i samma utrymmen redan till hösten, omtalar svenska.yle.fi den 15 mars. I praktiken innebär detta att finska gymnasiet flyttar in i svenska gymnasiet. – Jag ser det här som en möjlighet att pröva om lösningen fungerar praktiskt och pedagogiskt säger finske skoldirektören i Jakobstad Juha Paasimäki.
Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor. Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15. Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.
Nästa nummer av Läraren utkommer 11.4.
4
28.3.2013
I Danmark kämpar lärarna för förståelse för läraryrkets särprägel. ”Ge oss tid”, manar denna danska duo. I Finland har utrymmet för lärarutbildningen minskat i universiteten.
Lärarutbildningen ligger i lä Lärarutbildningens ställning som en nationell specialangelägenhet bör förstärkas, samtidigt som en tillräcklig finansiering av övningsskolorna tryggas. Riksdagens kulturutskott har yttrat sig om universitetsreformen. Utskottet identifierar inga omedelbara behov av att revidera lagstiftningen, men fäster uppmärksamhet vid vissa smärtpunkter, såsom just lärarutbildningens särställning. Utskottet finner det nödvändigt att undervisnings- och kulturministeriet fäster särskild uppmärksamhet vid undervisningens kvalitet och volym och ser det som synnerligen bekymmersamt att undervisningspersonalens behörighetsvillkor och lärarutbildningen ställning inte har definierats i universitetslagen. Den nya lagstiftningen trädde i kraft år 2010. Kulturutskottet har också analyserat ledningen av universiteten och kommer fram till att universitetens egen sakkunskap bör utnyttjas i större utsträckning i beslutsfattandet. Det här kan tolkas som en uppbackning av många personalorganisationers uttalade missnöje över att personalen inte hörs i tillräcklig mån. Lärarutbildningens belägenhet oroar också Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ. PeD Luukkainen, som har valts till årets alumn i Östa Finlands universitet,
tog upp lärarutbildningen i sitt tal vid universitetets årsfest i Joensuu i slutet av mars. – Lärarutbildningen har närmast varit ett nedskärningsobjekt i universiteten under de senaste åren, sade Luukkainen, som sade att detta syns i undervisningen. Det finns allt mindre tid och utrymme för studerandena att fördjupa sig i t.ex. dynamiken i olika elevgrupper. – Undervisningen bygger på ständig kontakt, också i dessa tider av elektroniska lärmiljöer. Blivande lärare måste behärska och förstå mötena med eleverna. Det här kan man inte lära sig genom endast skriftliga uppgifter, sade Luukkainen. Luukkainen drog en lans för övningsskolorna, som han ser som kärnan i lärarutbildningen. – Övningsskolorna främjar som samfund studerandenas mognad och tillväxt. De leder in studerandena i lärarskapet, sade Luukkainen. Hans syn är glasklar. – Undervisningsarbetets betydelse har i hamnat i skuggan av spetsforskningen i universiteten. Man glömmer bort att undervisning av god kvalitet skapar en grund också för spetsforskningen, sade Luukkainen. Text och foto: C-E Rusk
Få förmår räkna i huvudet Eleverna i den grundläggande utbildningen har överraskande brister i matematikfärdigheterna, visar Utbildningsstyrelsens färska utvärdering. Färdigheterna i huvudräkning och procenträkning är ett stort bekymmer, eftersom en stor del av eleverna inte ens nödvändigtvis har färdigheter som motsvarar vardagens behov. Att kunskaperna i tal- och räkneoperationer har blivit svagare vittnar om att själva grunden för kunskaperna i matematik håller på att söndervittra. Utbildningsstyrelsen utvärderade våren 2012 inlärningsresultaten i matematik i slutskedet av den grundläggande utbildningen. Utvärderingen omfattade 6 555 elever i 169 skolor. I utvärderingen deltog 22 svenskspråkiga skolor och 11 procent av de elever som deltog i utvärderingen var svenskspråkiga. De elever som hade fått sin undervisning på finska och de elever som hade fått undervisningen på svenska klarade sig i genomsnitt lika bra, på samma sätt som i Utbildningsstyrelsens tidigare utvärderingar. Både i de finsk- och i de svenskspråkiga skolorna var resultatet i genomsnitt nöjaktigt. Variationen i inlärningsresultaten var dock större i de finskspråkiga skolorna. Pojkar och flickor klarade sig nästan lika bra i utvärderingen. Andelen pojkar och flickor som hade ett svagt resultat var ungefär lika stor, men andelen pojkar som klarade sig bra var större än andelen flickor. Elevernas attityder till matematik var något motsägelsefulla. Matematiken upplevs visserligen som nyttig, men ämnet är inte särskilt omtyckt.
Den tydligaste skillnaden i pojkarnas och flickornas attityder fanns i förtroendet för den egna förmågan. Pojkarnas självförtroende var klart större än flickornas. Även om skillnaden mellan skolorna i ett internationellt perspektiv är små i Finland, håller de enligt denna undersökning på att växa en aning. Variationen mellan skolorna är lite större i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga. Bedömningspraxis mellan skolorna varierar. Elevernas betygsmedeltal kunde avvika med hela två vitsord i skolorna, trots att kunskaperna och färdigheterna i Utbildningsstyrelsens utvärderingsprov var på samma nivå. Utvärderingsprovets resultat var också motsägelsefullt med avseende på skolvitsorden. Både i de finsk- och de svenskspråkiga skolorna fick flickorna bättre skolvitsord än pojkarna, men i utvärderingsprovet nådde fler pojkar än flickor goda eller utmärkta resultat. Samband mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och lärarnas behörighet samt inlärningsresultaten Föräldrarnas utbildningsbakgrund förklarar närapå en tredjedel av variationen mellan skolorna. Elever vars båda föräldrar är studenter, klarade sig betydligt bättre i utvärderingen än elever vars föräldrar inte är studenter. Det finns också ett samband mellan lärarens behörighet och inlärningsresultaten. Av dem som besvarade lärarenkäten var 90 procent behöriga. I de finskspråkiga skolorna var situationen bättre än i de svenskspråkiga skolorna. Eleverna i de skolor där undervisningen sköttes av
Sjukt system säger LR om friskolor – Det är dags att se över dagens sjuka ersättningssystem till fristående skolor som helt saknar koppling till elevens behov och som dessutom är fullständigt obegripligt att förstå ur ett likvärdighetsperspektiv, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund. I dag ser vi stora brister i hur gymnasieskolan styrs och vilka effekter det nuvarande resursfördelningssystemet får i form av minskad likvärdighet och ineffektivt utnyttjande av skattemedel, säger Fjelkner i en debattartikel i Aftonbladet den 7 mars. Det har inte gått som det var tänkt med friskolorna i Sverige. Rovkapitalister skördar stora vinster på att driva skolor. Perspektivet är inte alla gånger särskilt långsiktigt. Nyligen uppmärksammades att Karlstads Idrottsgymnasium försatts i konkurs efter förluster under två år, trots att friskolans ägare tjänat mångmiljonbelopp på sina friskolor sedan 2001. På sju år tjänade bolagen sammanlagt 56 miljoner kronor och 15 miljoner togs ut som vinstutdelning. Lärarnas Riksförbund har många medlemmar på Karlstads Idrottsgymnasium som nu blivit av med sina jobb. – Det är märkligt och faktiskt oacceptabelt att våra medlemmar men även det allmänna ska drabbas av att resurser från skattefinansierad verksamhet kan användas med så svag kontroll, säger Metta Fjelkner. Lärarnas Riksförbund vill ställa större krav på Skolinspektionen och vidga inspektionens uppdrag till att även granska resursanvändningen och koppla denna till kvaliteten i skolan. C-E Rusk
Lena Johansson ny Axxell-rektor Lena Johansson har utsetts till ny rektor för utbildningskoncernen Axxell. Johansson har mångårig arbetserfarenhet inom yrkesutbildning. Hon har bland annat varit enhetschef och rektor för Yrkesinstitutet Sydväst och enhetschef för Axxell Ekenäs. Johansson har även arbetat som projektchef vid Arcada. Axxell erbjuder yrkesutbildning för unga och vuxna samt folkhögskoleutbildning på tio orter i Svenskfinland. Skolan som grundades år 2008 upprätthålls av Axxell Utbildning Ab. (FNB)
FSL-fullmäktige kallas till ordinarie vårmöte torsdag och fredag 25-26 april 2013 på Hotell Vanajanlinna i Tavastehus. Fullmäktige behandlar ärenden enligt § 20 i förbundets stadgar. Fullmäktigemötet omfattar troligen också en seminariedel. Frågor och ärenden som kräver beredning ska finnas på förbundskansliet senast den 19 april. Mötet börjar kl. 10.30 på torsdagen. Möteshandlingarna postas vecka 14.
5
28.3.2013
Magnus Lindberg
I huvudet på en ung grekinna Katerina Nthallaris skall snart fylla sjutton år. Om ett år skall hon utexamineras från ett grekiskt gymnasium som finns på ön Leros mitt i det Egeiska havet. Livet i Grekland är inte bara den idyll som turisterna möter. Den ekonomiska krisen gallrar agnarna från vetet. – Min största målsättning är att få ett jobb, säger Katerina Nthallaris när jag träffar henne i Ekenäs för att prata om studier och framtidsdrömmar. För att få ett bra jobb i dagens Grekland behöver man ha gedigna studier bakom sig. För att få en studieplats vid ett bra universitet behöver man först ha presterat sitt yttersta i studentexamensproven som har en kravnivå som heter duga. Katerinas bedömning är att endast cirka fem elever från hennes klass kommer att beredas möjlighet att få en studieplats i ett välrenommerat universitet i Grekland.
Under sitt skolbesök i Finland hann Katerina Nthallaris sjunga solo under en grekisk konsert på G18 i Helsingfors.
Polis övervakar prov – Själv tänker jag på de kommande proven nästan hela tiden. Jag blir nästan galen. Hela min tillvaro kretsar kring dem. När vi skriver proven finns det till och med en polis på plats om övervakar att allting går rätt till, säger Katerina. Det är inte heller alla som klarar den psykiska belastningen. Hon berättar om en grekisk pojke, som för ett par år sedan begick självmord strax innan sin examen när pressen blev för stor. Att regeringen trädde in med en avlastande hand och lät hela klassen få godkänt i examensproven på grund av tragedin, gör inte situationen lättare på sikt. – Ett år var proven i fysik så svåra att nästan ingen i hela landet fick godkänt. Då övervägde regeringen att helt och hållet slopa just det provet, säger Katerina.
Privata satsningar Undervisningen i gymnasiet korrelerar inte alltid med de krav och det innehåll som proven omfattar. Utan privatundervisning vid sidan om gymnasiestudierna står man sig slätt. – Om man skall klara examen utan extra lektioner måste man vara ett geni, säger Katerina. På frågan vad denna unga grekinna gör på sin fritid svarar hon med motfrågan: Vilken fritid? Under vardagarna består all den vakna tiden av studier. Skoldagen slutar vid tvåtiden och då åker hon hem för att äta och vila. Sedan tar extralektionerna vid och sist på kvällen återstår läxläsning med tanke på nästa dags privatlektioner. Just nu har Katerina elva extra lektioner i veckan fördelade på engelska, skrivning, antik grekiska och matematik/fysik. Lektionerna kostar mellan 10–20 euro per styck.
Sammanlagt blir det en månadsavgift på mellan 500–600 euro i månaden för bara Katerina. Lillasyster Natalia som är fjorton år gammal klarar sig än så länge med färre lektioner. Katerina ställer summorna i relation till hennes mammas bruttoinkomster. När privatundervisningen för de båda barnen är betald återstår inte många hundralappar att leva på. Eftersom det i Katerinas familj finns två vuxna som yrkesarbetar kan man satsa på barnens utbildning. I familjer där bara den ena föräldern yrkesarbetar är möjligheterna obefintliga till kompletterande privatundervisning.
Samarbete med Ekenäs Katerina är medveten om de uppoffringar som hennes föräldrar gör. Hon vill studera och siktar just nu på en psykologiutbildning. De tidigare planerna på att bli läkare har hon lämnat. Det skulle kräva alltför många års studier för att nå målet. Hon läser och kämpar och förundrar sig över att de grekiska studenterna ännu i dag är tvungna att rent innehållsmässigt förkovra sig så djupt i antiken. Hellre hade hon velat studera poesi och litteratur samt språk, men på den lilla ön begränsar sig utbudet i främmande språk främst till engelska och lite franska. Under en vecka i mars fick hon i likhet med ett tjugotal av sina kamrater träna sin engelska och samtidigt stifta bekantskap med den finländska skolan. Genom ett EUbaserat Comeniusprojekt har gymnasiet på Leros (Göran Schildts hemö) och Ekenäs gymnasium inlett ett tvåårigt samarbete. I höstas åkte en grupp gymnasister från Ekenäs till Leros. I mars var det dags för återbesök.
Ofria finländare De första dagarna i Ekenäs bjöd på hisnande upplevelser i form av bastu, vaksimning, snöstorm och därtill nya upplevelser av hur en skola kan fungera när den är som bäst. – Allt är perfekt här. Ni har stora klassrum och rena och hela väggar. Tänk att det i varje klass finns en OH-projektor och till och med en dator. Våra klassrum saknar nästan all teknisk apparatur, säger Katerina. Det finns mycket att förundras över. När de första dagarnas entusiasm lagt sig, framträder plötsligt andra saker som är det grekiska skolsystemet till fördel. – När vi har lektioner så pratar vi mycket mera och alla har jätteroligt. De finländska eleverna är så tysta och så ofria på något sätt. Ibland vill jag gå till skolan bara för att jag vet att vi åtminstone har roligt där, säger Katerina. Hon jämför sin arbetsmiljö med den finländska. I en diskussion med de finländska ungdomarna har det framkommit ytterligare en uppenbar skillnad. Konkurrens och avundsjuka mellan elever verkar vara mer sällsynt förekommande på Leros. Heller stöttar man varandra och ger beröm.
Snöbollskrig! På skolgården virvlar det av unga greker som med stor förtjusning tumlar runt i den nyfallna snön. De finländska eleverna sitter hellre inomhus. Jag påpekar för Katerina att snöbollskastning egentligen är förbjudet på rasterna. Åtminstone i lågstadierna. Ett felriktat kast kan leda till blindhet. Katerina suckar, himlar med ögonen och säger: – Ni har regler och håller dem också. Sådana är inte grekerna. Om vi hade haft regler OCH snö på Leros hade alla barn varit blinda vid det här laget. Katerina förvånar sig över arbetsron i sko-
lorna och den låga ljudnivån. Regler kombineras med frihet och ansvar. Medan det är totalt förbjudet för gymnasisterna på Leros att lämna skolgården under skoldagens gång, vandrar de finländska ungdomarna obehindrat ut och in. I Ekenäs får eleverna ha sina mobiltelefoner med på lektionerna, vilket också är något att förundras över. Det gäller att ta det bästa av två världar och göra någonting fint av det, tycker Katerina. Tillsammans med den unga grekinnan går det att föra djupa samtal som tangerar det grekiska samhällets orättvisor, den begynnande nynazismen, den oroväckande flyktingpolitiken och andra politiska förändringar. Jag frågar om hon är oroad för framtiden? Katerina spärrar förvånat upp ögonen. – Självklart! Vi är alla oroade just nu, svarar hon.
Klara framtidsplaner En oviss framtid hindrar inte Katerina Nthallaris från att ha långsiktiga planer. Efter avslutad utbildning skulle hon allra helst återvända till Leros, den ö hon älskar. – Vi ungdomar vill gärna stanna kvar för att hjälpa vårt land. Men om det inte finns arbetstillfällen måste vi tyvärr söka oss utomlands. Familj och barn hägrar någonstans i framtiden, men Katerina vill inte binda sig alltför tidigt. – Jag vill först leva ensam och arbeta i ungefär sju år. Jag tror alla människor mår bra av att ha en sådan tid i sitt liv. Än så länge har den ekonomiska krisen inte knäckt den grekiska stoltheten, den som har rötter ändå i antiken. Camilla Lindberg
6
28.3.2013
Saudiarabien
vill ha vår modell
Det finländska skolsystemet har väckt stort intresse i Saudiarabien och man har satt igång utbildningsexportprojekt. Den finländska utbildningen och utbildnings exporten presenterades på en utbildningsmässa i huvudstaden Riad i slutet av februari. Den finländska utbildningsexporten till Saudiarabien täcker såväl byggande och planering av skolbyggnader som pedagogisk, teknologisk och förvaltningsmässig kompetens. – I Saudiarabien vill man utveckla utbildningen ända från småbarnsfostran till högre utbildning. Man investerar en fjärdedel av landets budgetmedel i kompetens, mänskligt kapital och infrastruktur, berättar statssekreterare Tapio Kosunen, som ledde Finlands delegation i Riad. Som konkreta exempel på finländska samarbetsprojekt nämner Kosunen ett utbildningsexportavtal, på basis av vilket EduCluster Finland Oy utvecklar kompetenscentret för utbildning och lärarutbildning i King Abdulaziz universitetet i Jedda. Meningen är att kompetenscentret skall ha en ledande roll i fråga om att utveckla och förverkliga lärarutbildningen. I anslutning till centret kommer man också att grunda en modellskola för grundläggande utbildning och ett daghem som tillämpar förskolepedagogisk praxis. International Exhibition and Forum for Education är det största undervisnings- och utbildningsevenemanget i Persiska viken. I år hade Finland valts som temaland. Uppskattningsvis 40 000 besökare deltog i evenemanget och antalet utställare var över 200, varav 20 finländska. Förutom själva utställningen under mässan presenterades bl.a. det finländska evalueringssystemet och lärarutbildningen. Exporten av den finländska utbildningskompetensen stöds av det treåriga programmet Future Learning Finland, som koordineras av Finpro, och som grundar sig på statsrådets principbeslut om främjande av utbildningsexport.
VÖS manar till
internationellt ös F inländska skolor ska enligt läroplanen främja tolerans och förståelse för andra människor och kulturer. Ett sätt att göra det är att satsa på internationellt arbete. En skola som aktivt gör det är Vasa övningsskola (VÖS), vars strategi är att fostra eleverna till världsmedborgare. – Vi är inte unika på något sätt men vi vill ge skolan en internationell prägel. Skolan har en strategi som lyfter fram den globala aspekten som en bärande tanke i vår verksamhet, säger Vasa övningsskolas ledande rektor Gun Jakobsson. En del av den internationella verksamheten vid VÖS handlar om Comeniusprojekt, som finansieras via EU och som möjliggör samarbete med skolor i andra länder. VÖS har medverkat i ett flertal sådana projekt. Projekten är dock bara en del av skolans internationella verksamhet, som omfattar alla elever från förskolan till gymnasiet. – Alla elever är inte intresserade av resandet i sig och alla kan förstås inte ges den möjligheten. Trots det strävar vi efter att alla elever ska kunna bli världsmedborgare. Det är vår tes och en strävan som syns i hela skolans verksamhet, berättar Jakobsson. Hon hänvisar till ett projekt som VÖS förra året inbjöds till, som en av två finlandssvenska skolor. Syftet med projektet ”Världsmedborgare i Finland”, som finansierades av Utbildningsstyrelsen, var att sammanställa en rapport över skolors internationella verksamhet i Finland. – Vårt bidrag handlade inte om våra internationella projekt utan om skolans fostran till världsmedborgarskap. Jag gjorde en undersökning om hur eleverna på skolans tre stadier uppfattar det arbete som görs och hur de ser på begreppet världsmedborgare, för att få ett bredare underlag till skolans internationella strategi, förklarar hon. Jakobsson nämner som exempel att undervisningen i de flesta ämnen kan innehålla också en global aspekt. – Varje år väljs ett tema som är knutet till
andra organisationers arbete, till exempel UNICEF. Genom temat uppmärksammas eleverna på att de är en del av det finländska samhället samtidigt som de också ingår i världssamfundet. Här ingår också arbete mot mobbning som en del av solidaritets- och lojalitetsfostran. – På din egen skolgård är du en världsmedborgare som bemöter alla med samma respekt. Det gäller såväl i vardagen som då skolan har gäster. Läroplanen stipulerar att undervisningen ska stöda elevers delaktighet i det finska samhället men också i en värld som blir allt mera global. Hur en skola väljer att konkretisera detta arbete i vardagen varierar mycket. Vasa Övningsskola har valt att se det som ett paraply för hela verksamheten. – Vi vill i ett tidigt skede visa våra elever att världen är större än skolgården. Att fostra eleverna till engagerade världsmedborgare är ett övergripande mål. Det är ändå genom Comeniusprojekten som den internationella verksamheten vid VÖS syns bäst utåt. Skolan har varit med och sökt finansiering för många projekt genom åren, olika långa och för olika åldersgrupper. – Man kan med fog säga att vi är välorganiserade då det gäller Comeniusprojekten. En nyckelperson är läraren DianeChristine Blusi som blivit vår ”comeniusgeneral”. Hon har lett flera projekt, hon är duktig på att skriva ansökningar och göra redovisningar. Varje Comeniusprojekt som planeras utgår från aktuella och engagerande teman. Ett flerårigt gymnasieprojekt med temat ”Food for thought” avslutades i fjol. Nu pågår piloteringen inför ett kommande projektet som har temat ”Helping out is in”. – Det nya projektet kommer att handla om frivillighet och det arbete som sker inom tredje sektorn. Vi vill uppmuntra till volontärverksamhet och att inte allt behöver mätas i tid och pengar. En stor del av
världen snurrar tack vare frivilligverksamheten och det vill vi fästa elevernas uppmärksamhet vid, berättar hon. VÖS kan också presentera annat internationellt arbete. Inte minst när det kommer till lärarutbildningen. Det mest exotiska är kanske grupper av japanska lärarstuderande från Osaka som årligen besöker skolan. – Vi har också, inom ramen för Åbo Akademi, samarbete med lärarutbildningar i många europeiska länder. En växande grupp utländska lärarstuderande tillbringar upp till ett läsår som utbytesstuderande hos oss. Den finländska modellen med övningsskolor som en del av lärarutbildningen har väckt uppmärksamhet utomlands. Orsaken är förstås att de finländska eleverna klarar sig bra i internationella undersökningar. Det här har lett till att bland annat Sverige vill anamma modellen för att förbättra sin lärarutbildning och på sikt få upp elevernas resultat i skolan. – Som det är nu är Sveriges utbildning av lärare mycket brokig. Den sköts olika av olika universitet. I Finland följs likartade program vid alla sju universitet som bedriver lärarutbildning. Vår modell kan exporteras till delar, men den kan knappast säljas som helt paket. Den måste anpassas till rådande förhållanden med varierande historisk och kulturell bakgrund. – Därför kan vi inte heller sälja vårt system rakt av till Sverige, menar Jakobsson. Hon tycker inte heller om det sätt man exporterar den finländska skolan. Hon hänvisar till Abu Dhabi, som har ett par skolor med finska rektorer och lärare och som undervisar enligt finsk modell. – Finland är för litet för att bedriva skolverksamhet utomlands. Låt lärare från andra länder komma hit i stället och plocka med de bitar som passar deras system. Vi borde sälja vår kunskap i stället för att skicka dit våra lärare. De behövs här! – Men den här åsikten verkar jag vara ganska ensam om, säger hon. Text och foto: Christoffer Thomasfolk
7
28.3.2013
Skolhus avgör inte
umgänge över språkgränsen
– Tvåspråkiga skolbyggnader är inte ett självändamål. Vi ska inte stirra oss blinda på byggnaderna, utan titta på verksamheten, säger Fritjof Sahlström, docent i pedagogik vid Helsingfors universitet. Sahlström har frejdigt kastat sig in i debatten om tvåspråkiga skolor och skolbyggnader bl.a. utgående från hans engagemang som forskningsledare i forsknings- och utvecklingsprojektet Språkmöten. Debatten har på många sätt varit förbryllande, eftersom en del har talat om äpplen, medan andra har dryftat päron. Ett intressant drag i sammanhanget är att diskussionen i första hand har förts i finlandssvenska kretsar. I Lilly Hollsténs historik över FSL, som huvudsakligen speglar tiden från 1970- till 90-talet finns en bild av en ung Fritjof Sahlström som i egenskap av ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund FSS lägger ut texten inför bl.a. just tidigare FSL-basen Hollstén, som faktiskt ser rätt frågande ut på bilden. Sahlström har alltså bakom sig en lång karriär som skolaktivist, sedan han i slutet av 1980-talet engagerade sig som gymnasist. Jag var knappast den enda som ställde mig lika frågande som Hollstén, när Sahlström i en kolumn i Hufvudstadsbladet den 5 januari skrev om behovet en uppdatering av den finlandssvenska skolstrategin. Han nämner två exempel, som stöder hans resonemang. Han skriver om två samlokaliserade skolor i Pedersöre och Jyväskylä. Ander du verkligen att dessa två skolor kan fungera som modeller i detta samman-
hang? Vi talar alltså om förhållandevis lilla landsortskommunen Pedersöre, när nästan 90 procent av befolkningen har svenska som modersmål, medan storstaden Jyväskylä är enspråkigt finsk. Den lilla finlandssvenska minoriteten har med stor möda tillkämpat sig svenska klasser i en finsk skola. – Nej, vi ska inte ta modell av dessa två. Jag tror överhuvudtaget inte på modeller. Men jag tillstår att jag fascineras av hur man i dessa två fall har lyckat stärka den språkliga och kulturella medvetenheten i språkmiljön i skolan, säger Sahlström. Det finns ett drygt tjugotal samlokaliserade grundskolor, som fungerar på varierande sätt. En del har fungerat länge, medan andra är rätt nya i sammanhanget. Sahlström har fördjupat sig i hur en del av dessa fungerar i praktiken. Med stöd av detta säger han att samlokalisering inte automatiskt innebär att finska och svenska skolor samarbetar intimt. – Byggnaderna avgör inte hur samarbetet fungerar, utan i första hand handlar det om viljan att samarbeta över språkgränsen. Ett fungerande samarbete ska dessutom vara ömsesidigt, säger Sahlström. Sahlström pekar på att det finns samlokaliserade skolor där man samarbetar i synnerligen blygsam skala. Och i gengäld finns det skolor, som finns i separata byggnader, men som bedriver ett frikostigt samarbete över språkgränsen. Sahlström medger att hans bild av verkligheten i samlokaliserade skolor har förändrats i takt med att projektet Språkmöten har fortskridit.
– Jag trodde tidigare att byggnaderna hade en större roll, när det gäller umgänget över språkgränserna. Det har visat sig att det här med tvåspråkiga skolor och samlokaliserade skolor kan uppfattas på väldigt olika sätt. Vi har t.ex. Sannfinländarna som i Helsingfors har föreslagit att målet bör vara att svenska skolor verkar i samma byggnader som finska skolor. – Nej, jag backar verkligen inte upp förslaget! Här handlar det om uttryckligen om att spara pengar, inte om intresse och respekt för språkgruppernas språkliga identitet, säger Sahlström. Han inskärper att han inte förespråkar samlokaliserade skolor som en norm. – Det bör absolut finnas möjligheter för elever att gå i skola på finska eller svenska. Dessa möjligheter får inte försvinna, säger Sahlström. Hur ser du på den spretiga debatten om tvåspråkiga skollösningar? – Debatten har polariserats. Man talar förbi varandra, så att syftet är att backa upp de egna argumenten, säger Sahlström som har identifierat ett intressant drag i diskussionen. – Lärarna saknas! De som jobbar praktiskt med dessa frågor lyser med sin frånvaro. Diskussionen förs mellan forskare, tjänstemän, politiker med mera. Debatten är under inga omständigheter ny. Den fick emellertid ny fart, då rikssvenska debattören Maria Wetterstrand i en kolumn frågade sig varför det inte finns tvåspråkiga skolor i vårt land.
En del yrvakna debattörer trodde det handlade om ett ”Kungens nya kläder”fenomen, där Wetterstrand agerade det lilla barnet, som yttrade en sanning som ingen vågade uttala. På finskt håll fanns folk, som trodde att problemen kan lösas genom att de svenska skolor frånhänder sin funktion som identitetsstärkande svenska rum, så att det i gengäld uppstår tvåspråkiga paradis. – Det fungerar inte riktigt så. Vi finlandssvenskar kan inte fungera som språklärare för hela den finska majoriteten. Men jag ser det som viktigt att vi utvecklar samarbetet mellan finska och svenska skolor där det är möjligt, säger Sahlström. Han vill tona ner fokuseringen på tvåspråkiga lösningar och lyfter i gengäld fram strävandena att öka språkmedvetenheten. Det ligger i linje med UBS-direktören Bob Karlssons yttranden om att bejaka olika språkliga identiteter, också den finska, i ökad utsträckning i skolorna. – I skolorna ska finnas rum för många språkliga identiteter, säger Sahlström. Nationalspråksstrategin lyfter kraftfullt fram språkbadsundervisningen som ett sätt att främja tvåspråkigheten. – Språkbadet är jättebra! Undervisningen får gärna utvecklas. Då glider vi in i ett resonemang om valfrihet, som utgör en del av tidens anda. Språkbad bygger ju på ett val från föräldrarnas sida. I diskussionerna har också framkastats att man borde överväga att starta upp en eller flera svensk-finska skolor, som tar modell från t.ex. finsk-ryska och finsk-franska skolan. Här handlar det om skolor, som drivs i statlig regi och med statlig finansiering. Sahlström ställer sig inte främmande till idén. – Det vore intressant att pröva på detta. Det är ju inte principiellt omöjligt att undervisa på flera språk. Men då borde detta uttryckligen ske i offentlig regi, inte privat, säger han. Han medger att det också i detta fall skulle handla om att stärka valfriheten. – Valfrihet inom undervisningsområdet är alltid elitprojekt. Språkbad, specialiserade musik- och idrottsklasser och liknande ting blir elitprojekt, även om syftet inte är det, säger Sahlström. Han förlitar sig på forskning, som han betecknar som samstämmig. Här räcker det ju att endast snegla över Bottniska viken. Sverige har ju byggt upp ett parallellskolesystem, som inte blev det som politikerna riktigt tänkte sig. Det har visat sig att det fria skolvalet i första hand utnyttjas av familjer med stark socio-ekonomisk status. Och det betyder bl.a. att utbildningen går i arv. Text och foto: C-E Rusk
Skolorna berättar
Samlokaliserat projekt
Vilka olika former av samlokaliserade finsk- och svenskspråkiga skolor existerar? Hur har de kommit till? Vad har lärare och rektorer för erfarenheter av att dela lokaler? Hur ser elevernas mötesplatser ut? Det här är några av de frågor som kommer att diskuteras på projektet Språkmötens andra resultatdialog, den här gången i Helsingfors, torsdagen den 25 april, kl. 13–16. Platsen är Beteendevetenskapliga fakulteten, Brobergsterassen 5, Minervatorget.
Projektet Språkmöten är ett treårigt (2011–2014) forsknings- och utvecklingsprojekt vars syfte är att beskriva och analysera svensk- och finskspråkiga elevers och lärares språkmöten i skolbyggnader där svensk- och finskspråkiga skolor är samlokaliserade, tidigare elevers och lärares erfarenheter av samlokalisering i olika former och beslut och deras konsekvenser gällande samlokalisering som tagits på kommunal nivå.
Mera: http://blogs.helsinki.fi/sprakmoten/resultatdialog-25-4-2013-helsingfors/
Projektet finansieras av Svenska kulturfonden.
8
28.3.2013
KOLUMNEN Välkomna till Avslutningsseminariet för Folkhälsans projekt
Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.
Hjälp oss att lära alla barn simma i Vasa den 25 april 2013 kl. 12.30–15.00. Plats: Auditorium Bruhn, Academill, Strandgatan 2, Vasa Seminariet är avgiftsfritt. Bindande anmälningar senast den 11.4.2013 till Anna Fröding tfn 044 788 6034 eller anna.froding@folkhalsan.fi
se också www.folkhalsan.fi
Ohälsosamt uteliv I det här numret av vår tidskrift finns material om lägerskolor och utflykter. Uteliv är förstås viktigt för växande barn. Elever skall kunna gå ut och vandra i lugn och ro och bli stärkta till kropp och själ. Uttryckligen en sund själ i en lika sund kropp. Utomhuspedagogiken har sin självskrivna plats i vår skola. Den bidrar till vår globala kunskapsframgång, utan någon som helst tvekan. Varför måste då en del människor bara förstöra för de små barnen? Och för mig. Ett slag av typer man möter då man rör sig i världen är trikånissar, som kan ta sig litet olika skepnad beroende på årstid. De mest aktuella just nu är för min egen del de som åker omkring på skidor i terräng där jag rör mig med min hund. Och det är absolut allra värst om de är av henkön. Möter man en hen i trikå som far omkring i skidspåret med våldsam fart, vet man att det blir bekymmer. En av dem kom emot mig en morgon då jag i allsköns ro vandrade i samma centralpark där jag alltid vandrar med hunden i koppel. – Det är farligt för hundar att röra sig här vid skidspåret, ropade hen och viftade lömskt med staven. – Hunden kan ju få staven i ögat! ”Det kan vara farligt att vara en trikånisse i skidspåret också”, muttrade jag. ”Hen kan ju få hundtänder i arslet för bövelen om hen går på så där intensivt med stavarna.” Just på grund av de här trikånissarna kan jag inte heller längta fullt och fast efter vår och sommar. För då det blir varmt och skidmarodörernas element äntligen smälter bort och ger plats för barmark byter nissarna gestalt och börjar röra sig i skog och mark på velociped. Samma trikånissar men nu till hjuls. Herre jösses, då får man söka skydd om livet är en kärt! Hela ekipaget med hund och allt ska ur vägen för hen som kommer farande med en rörelsemängd som överträffar det mesta man kan möta under en stillsam promenad, en riktigt uppretad älgtjur undantaget. Man ska inte sätta käppar i hjulen för folk har jag lärt mig som barn, så jag söker mig diskret en bit bort där jag känner luftdraget vina kring ansiktet en stund efter att hen har passerat mig. Och rörelsemängden (p), bästa läsare, är en kropps massa (m) multiplicerad med dess hastighet (v), alltså p=mv. Energin för en kropp i rörelse definieras bäst som det arbete som krävs för att få hela härligheten med trikånisse och cykel och allt att stanna. För gott. Det arbetet är emellertid inget man klarar av ens med hunden bredvid sig. Och min hund är ingen liten knähund, utan en rejält tilltagen, stark jätte. Inget hjälper dock mot en trikånisse på hjul. Varför måste det vara såhär att man inte kan röra sig till fots utan att bli trakasserad av människor i trikå som uppenbarligen vill en illa? Skall inte stigar och vägar vara tillräckligt breda för oss alla? Den breda vägen är ändå alltid bättre än den smala. Men nej, inte för trikånissarna inte, de vill äga all mark och ve den som kommer nära. Och värst är det om de är av henkön.
Facklig hustavla för resor och lägerskolor Är du osäker på vilka regler som gäller beträffande utflykter och lägerskolor? Kan föräldrarna dela på lärarens ansvar? På FSL:s hemsida finns tydliga råd och anvisningar i form av en hustavla för skolresor och lägerskolor. Gå in på www.fsl.fi och skriv ”hustavla” i sökfältet.
Längre väg till skolan Under de senaste fem åren har skolvägen för många barn och unga blivit längre och skolskjutsarna har ökat i motsvarande grad. I sammanslagna kommuner har det skett i en aning större utsträckning än i övriga kommuner . Orsaken till att skolor stängts är inte kommunsammanslagningar, utan snarare förändringar i befolkningsstrukturen. Kommunerna har blivit tvungna att stänga skolor då barnen i skolåldern blivit färre. Enligt en färsk undersökning om strukturreformens konsekvenser för utbildningstjänsterna har kommuner som genomgått en sammanslagning inte producerat utbildningstjänster till ett lägre pris än andra kommuner. I sammanslagna kommuner har lågstadieskolor lagts ner och skolresorna har blivit en aning längre. En liknande utveckling har ändå skett också i andra kommuner, och enligt forskarna är skillnaderna små. I kommunernas servicestrategier eftersträvas ett täckande skolnät till rimliga kostnader. Skolnätsgallringen har varit återhållsam och man har också försökt hålla kostnaderna nere genom att omorga-
nisera förvaltningen. – De demografiska förändringarna och kommunernas varierande ekonomi innebär att det i vissa kommuner finns ett tryck på att koncentrera skolnätet medan det i andra finns ett tryck på att bygga nya skolor, säger undersökningens huvudforskare Jouko Mehtäläinen från Jyväskylä universitet. – En avgörande faktor i utbildningsbesluten är vad man vill och kan satsa på i framtiden. I sista hand är det fråga om att välja värderingar, säger professor Jouni Välijärvi som ansvarat för undersökningen vid Jyväskylä universitet. Per elev beräknat har kostnaderna för grundläggande utbildning under alla undersökningsår varit högst i landsbygdsdominerade kommuner och lägst i urbana kommuner. Inom gymnasieutbildningen har kostnaderna per studerande varit högst i kommuner med minskande befolkning, i landsbygdsdominerade kommuner och i små kommuner. Bland kommungrupperna i ARTTU-klassificeringen hade kommuner med fördjupat samarbete de högsta kostnaderna för gymnasieundervisning år 2006.
År 2011 var kostnaderna högst i sammanslagna kommuner. – Det är inte fråga om stora skillnader, säger Jouko Mehtäläinen. En av slutsatserna i undersökningen är att kommunsammanslagningarna inte medfört några betydande förändringar i utbildningstjänsternas ekonomiska effektivitet. – De sammanslagna kommunerna har åtminstone inte tillsvidare lyckats producera billigare utbildningstjänster än andra kommuner. Bidragande faktorer är bland annat personalens uppsägningsskydd, löneharmonisering, förenhetligande av utrustning samt investeringar i till exempel skolsaneringar och skolbyggen, säger Jouko Mehtäläinen. Forskningsprogrammet ARTTU som utvärderat kommun- och servicestrukturreformen avslutades i slutet av 2012. Programmet har gett systematiska och jämförbara uppgifter om förändringsprocesserna i strukturreformen och förändringarnas konsekvenser ur olika slags kommuners och aktörers synvinkel.
Intresse för distansstudier förenar nordiska universitet Universiteten lever i en tid av omvälvningar och då gäller det att samarbeta. Över 70 universitetsrektorer och prorektorer från alla nordiska länder deltog i det första nordiska rektorsseminariet, som ordnades i Helsingfors i månadsskiftet februari–mars. Rektorerna diskuterade bl.a. styrkeområden inom den nordiska forskningen och nya samarbetsmöjligheter. – När man ser på de globala rankinglistorna över universitet är
Norden en akademisk stormakt, säger Helsingfors universitets rektor Thomas Wilhelmsson, som är ordförande för de nordiska universitetens samarbetsnät NUS. Genom att utveckla det nordiska samarbetet kan universiteten utnyttja varandras styrkor. – De öppna lärresurserna och de massiva öppna webbkurserna (MOOCS) kommer att medföra stora förändringar i universitetens verksamhet, säger rektor Wilhelmsson.
Vid seminariet diskuterades öppna lärresurser och nätundervisning. Temat introducerades av prokanslern för det brittiska Open University Alan Bassindale. Undervisningen vid Open University sköts i huvudsak genom distansarbete, och universitetet är en föregångare inom de öppna nätstudierna. På seminariet talade också Gard Titlestad, generalsekreterare för organisationen International Council for Open and Distance Education. C-E Rusk
9
28.3.2013 Fiskars museum Att mala kaffe och baka i bakugn är spännande och ibland en riktig aha-upplevelse för barn på resa från 2012.
Att lära sig utanför klassrummet och kombinera flera ämnen, är det en god idé? Alla lärare har säkert en egen uppfattning om den saken. På Fiskars museum i Raseborg har man i alla fall märkt att learning by doing är ett effektivt sätt för lågstadiebarn att lära sig om hur livet i bruket var för hundra år sedan. Men i år blir resorna kortare, det är dags att resa till fortsättningskriget. En stor del av sysslorna som görs var typiska för samhället i stort för hundra år sedan, inte specifikt för Fiskars. Alla sågade ved, satte potatis och tvättade med tvättbräda, till exempel. Och i Fiskars har man blivit mäkta förvånade över hur himla spännande lågstadiebarn kan tycka det är att mala kaffe, kärna smör eller mangla handdukar.
Gjuta, baka, mangla Koncept med tidsresor har tagit modell från muséet Jamtli i Sverige. I en blandning av lek och drama får deltagarna för ett par timmar låtsas att de lever år 1908 och är en del av en familj i en vanlig stuga i Fiskars bruk. Pappa August är på jobb i gjuteriet, och barnen hjälper mamma Fina med olika vardagssysslor – i bland får de till och med hjälpa till på någon av fabrikerna. Till muséets förfogande finns en bagarstuga, lekladugård/vedlider och lekgjuteri, samt en trädgård, där eleverna i Fiskars lugna miljö för det mesta får leka ostört. Och de gånger det hörs ljud från sågen vid gamla plogverkstaden är barnen ofta snabba att säga att det där nog var någon av maskinerna på verkstaden, eller en ko som råmade ovanligt högt.
Krig och brist på allt I år har Fiskars ett nytt koncept: resan går till år 1941 med de äldre lågstadiebarnen och till år 1942 med de yngre. År 1941 inleddes fortsättningskriget, och det är i den andan tidsresan för äldre lågstadiebarn genomförs: alla pappor åker till fronten, fabrikerna tystnar, flyglarm blir igen en del av vardagen. Hemmafronten får göra vad man kan för att landet ska fungera så bra som möjligt fastän det är brist på allt: eleverna gör kaffe av maskrosrötter, samlar allt naturen har att ge som bara kan användas till något, och hjälper dem som har det svårt, som änkor med många barn. Man skickar också paket till fronten, och lyssnar på radio, för det är
Hur mal man kaffe? så man får höra nyheter från stora världen, där kriget bara blir större och större. För de yngre barnen är det lagom med lite mindre dramatik: år 1942 pågår fortsättningskriget fortfarande, men det är ett lugnt ställningskrig och hemma fortsätter livet som vanligt, fastän det är brist på det mesta och pappor och andra män är borta. Sysslorna för de yngre barnen är ungefär de samma som för de äldre.
Tid som intresserar Flera gånger har barn frågat museifolket om det vore möjligt att resa till kriget, som ändå ligger så nära att många hört äldre generationer berätta om det. Att man nu ordnar tidsresor till kriget har gett en del ”wow, häftigt” utrop, ”vi får kriga!” Men se sker förstås inte. De allra flesta barnen under andra världskriget levde på hemmafronten, somliga visserligen evakuerade. Men även om Fiskars hörde till krigszonen, på grund av närheten till Hangö, evakuerades inte barnen härifrån, och några krigshändelser utspelades aldrig här. Museifolket försöker återskapa en så realistisk bild av krigstidens Fiskars som möjligt. I år satsar Fiskars museum mycket på kläderna: både lottaföreningen och skyddskåren hade barnverksamhet, flicklottor och
soldatgossar kallades de, och de klädde sig i gråa skjortor, mössor och klänningar. Vita kragar och märken för de båda föreningarna var också viktiga, för tillhörighetens skull. Som flicklotta kände man att man gjorde nytta för sitt land samtidigt som man hade roligt, har en tidigare flicklotta berättat. Det här är känslor muséet vill förmedla till dagens barn, bland annat genom kläderna.
Eget smör! Begreppet tidsresa förefaller innebära lite olika saker beroende på vem som ordnar dem, och ofta kunde tidsresor gå under benämningen dramatiserade guidningar eftersom åskådarna inte deltar aktivt, mer än med att följa efter guiden. När en tidsresa fungerar som bäst är det barnen som för handlingen framåt, de lever sig in, frågar, och hittar ibland själva på detaljer till historien. Under tidsresan äter man alltid ett litet mellanmål av något slag: har man bakat eller kärnat smör själva äter eleverna naturligtvis av det, men under krigstidsresorna blir måltiden mer anspråkslös. Matstunden brukar upplevas som en viktig del av helheten. Ofta är det då barnen på allvar känner en koppling till den tid som man leker att man befinner oss i.
Vill stanna kvar – Jag önskar att jag bodde här på riktigt! sa en pojke som satt och åt smörgås i bagarstugan en gång. – Det gör du ju! svarade en flicka indignerat. Den som stör leken blir ofta tillrättavisad av de andra, de som verkligen njuter av leken och inte vill få den förstörd. Ofta protesterar barnen när tidsresa ska avslutas, de vill inte resa tillbaka till sin egen tid! I en gammaldags rollek av detta snitt finns ett lugn och en närvaro som somliga barn saknar i den vanliga vardagen. Dessutom är leken välorganiserad, det finns gott om rekvisita och saker att göra på riktigt, och det är uppenbart att det tilltalar många barn. I de grupper som besöker Fiskars flera gånger finns det vanligen elever med starka positiva minnen från det förra besöket, och somliga deltar också i de öppna tidsresor som ordnas sommartid. Ulrika Lindblad
Tidsresor på Fiskars museum 2013 (i maj och september). För lågstadiegrupper: tidsresor till 1941 eller 1942 (anpassad efter barnens ålder). För förskolebarn: en vardag i bruket. Gruppstorlek: max 12 barn (är gruppen större delas den i två) För mera info se www.fiskarsmuseum.fi
Nationalspråken fick luft under vingarna Verkställandet av nationalspråksstrategin som statsrådet godkände i december har inletts inleds. Justitieministeriet påbörjar samordningen av nationalspråksstrategin genom att inleda en dialog med de mest centrala aktörerna och bilda ett nätverk av kontaktpersoner vid ministerierna. Strategin framhäver också olika aktörers roll när det gäller att förändra negativa attityder. En central fråga i strategin är utveck-
lingen av språkbadsundervisningen. Det allmänna ansvaret för uppföljningen av strategin har ålagts justitieministeriet och arbetet kommer att ske i ett öppet samarbete med olika aktörer. Ansvaret för verkställandet av nationalspråksstrategin faller på flera aktörer. För att genomföra åtgärdsförslagen ska det inom statsrådet skapas ett nätverk av kontaktpersoner i språkfrågor. I strategin behandlas också bl.a. möjligheterna att skapa
ett mer positivt attitydklimat, vilket i hög grad gäller även medborgarsamhället och olika organisationer. Statsrådet godkände nationalspråksstrategin i form av ett principbeslut. Detta är den första språkstrategin i vårt land. Nationalspråksstrategin är ett utvecklingsprojekt. Strategin ger uttryck för regeringens vilja att trygga att det även i framtiden finns två livskraftiga nationalspråk i Finland och den innehåller konkreta
åtgärder för att uppnå detta mål. I sitt principbeslut rekommenderar statsrådet att i synnerhet tvåspråkiga kommuner och samkommuner tar i bruk de praktiska verktygen som ingår i strategin och bl.a. utser en kontaktperson för nationalspråken till stöd för sin ledning. Det är också viktigt att öka nationalspråkens synlighet och att systematiskttillämpa språklagstiftningen i förvaltningens processer.
10
28.3.2013
Lägerskolor & utflykter
Orisbergs verksamhetscenter • Mångsidigt andligt programutbud, se www.orisberg.fi • Sommarkafé (25.5.–1.9.) lör-sön kl 12–18, litet lägerområde • Gudstjänst på svenska söndagar den 9.6., 28.7. och 11.8. kl 15 • Orisbergs midsommar fre-sön 21.–23.6., program, kaffe, plättar, korv • Ordets och tonens kväll, Ingmar Rönn lör 6.7. kl 18 • Guidade rundturer för grupper (15 €/pers guidning + mat) • Kulturhistoriskt område i insjölandskap med bl.a. den tidigare brukskyrkan, klockstapeln och prästgården ritade av C.L. Engel
Orisberg tel.orisberg@sana.fi, 040 511 9599 www.orisberg.fi Åbergsvägen 38, 61560 Orisberg
www.kansanraamattuseura.fi
Kom och lär er om Ålands självstyre Gratis guidning för skolklasser i Ålands parlamentshus. Boka per e-post till merja.karlsson@pp.inet.fi eller per telefon 0457–342 5333
www.lagtinget.ax
Lojo Turistservicecentrum 044-369 1309 tourist@lohja.fi
veckling pväxt och ut
omarnas up
T K3 s E R Y T N E ÄV in klas ning för d
gd Vi stöder un
oleutma En lägersk
Finlands
A OMSCENTR
UNGD
V EnAaSATO re KK A
MUOTKAVA Piispalas ARA Muonio filial,
ST O RA Syötes KA RLÖ filial
E SYÖT järvi Pudas
VILLA Karl ELBA eby
HYVÄRI Nurmes LÄ
PIISPALA ski Kannonko
TINEN
MARTis Virdo AH Sag TELA u
I ANK OIV samo Kuu
M Ra ETSÄ uta KA vaa RTA ra NO
A Ko NJA uv LA ol a
N gf O RS H EL SI SuomenHostel Sveaborg linna,
ÄVENTYRET K3 för riksomfattande ungdomscentran är ett intensivt äventyrsläger, som får oss att tro på den egna förmågan och styr mot en entusiastisk livssyn. ÄVENTYRET K3 är en målinriktad, trygg och flexibel fem dagars helhet, där man har möjlighet att lära saker om sig själv, om andra och om att fungera i grupp. ÄVENTYRET K3 lämpar sig mycket väl som lägerskola och även för övriga grupper.
E N TY O O M ÄV MER INf
R E T K3
/K3 i f . k n s . w ww
g R U P P! S ELLER D IN K LA S L egaran/ IL sb T d u A b K n BO kontakt/a v/ /s fi k. n www.s
Finlands ungdomscentra, Sveaborg C9, 00190 Helsingfors * www.snk.fi
Läraren_99 x 130 mm_SNK.indd 1
Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken! Bokningar och tilläggsinformation:
www.tytyrinkaivos.fi
26.2.2013 12:09:01
En spännande utflykt i pengarnas värld!
FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden. Boka gratis studiebesök för din klass! Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi
11
28.3.2013 Raseborgs stads turistbyrå 019-289 2010
www.visitraseborg.com tourist.office@raseborg.fi
På resa med experten
2013
Lägerskolor överallt i världen med flerårig erfarenhet och yrkeskunnighet!
Kvarnudden 103, PERNÅ ✆ 040 546 5907 • www.kvarnudden.fi
Kom och upplev Lappland! Vi hjälper gärna till med upplägg och program. Förmånligt alternativ för skolklasser 12 –16.8 och 19 – 23.8 priser från 55 euro/elev/dygn. I priset ingår alltid logi och helpension med morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål.
Åland, Kungsvägen, Koli-Lieksa. Kuusamo, Muonio, Dragsfjärd… Idrottsbetonad lägerskola i Vuokatti. Gotland, Öland, Motala, Stockholm-Södertälje, Stockholm-Uppsala, mångsidiga Köpenhamn, Oslo. Tallinn, Tartu, Pärnu, Riga, naturbetonade Ösel (Saaremaa), Haapsalu-Ösel-Hiidenmaa. Bryssel och Berlin per flyg. Ryssland, St Petersburgs guldkupoler. Italiens Alper, Rom… Tel: 010 289 8112 Våra kontaktpersoner som planerar lägerskoleresor har lärarutbildning.
FJÄLLGÅRD MED FULL SERVICE
Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830
LÄGERSKOLEPAKET på Sjömansro
onsdag torsdag lördag söndag måndag tisdag lördag söndag måndag
5.6 6.6 8.6 9.6 10.6 11.6 15.6 16.6 17.6
kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19
tisdag onsdag måndag tisdag onsdag torsdag lördag söndag
18.6 kl. 19 19.6 kl. 19 24.6 kl. 19 25.6 kl. 19 26.6 kl. 19 27.6 kl. 19 29.6 kl. 17 30.6 kl. 17
BILJETTPRIS: barn (4–12 år) 8 € vuxna (13 år–) 15 € BILJETTER: www.netticket.fi INFO & BILJETTER: EBUF vard. kl. 9–16, tfn (09) 8678 8435, www.ebuf.org, P-plats: Kungsgårdsvägen 35, Köklax
Glims är en av de äldsta bondgårdarna i Esbo och har dessutom i flera omgångar fungerat som gästgiveri. På museiområdet finns sammanlagt elva byggnader. Nuförtiden fungerar där ett museum med mångsidig verksamhet för alla åldrar, samt ett café.
www.raitismaja.fi
av Thorbjørn Egner
gårdsmuseum
Till lärare kan vi erbjuda mångsidiga rekreationsprogram och Må Bra -dagar. Kolla våra webbsidor, www.kvarnudden.fi, och ta kontakt.
rskola e g
GLIMS
Upplev en unik lägerskola vid havet. Vi har program och aktiviteter för alla.
Lä
Lägerskola i unik miljö
i Lappvik. Endast 1,5h från Åbo eller Helsingfors. Allt från övernattning och mat till spännande program.
Mera info på:
sjomansro.fi facebook.com/sjomansro info@sjomansro.fi 0400 974616
Alla våra guidningar och verkstäder är gratis för elevgrupper. Under guidningarna i vår basutställning bekantar vi oss med den gamla stugan från 1800-talet och berättar om hur man levde på Glims förr i tiden. Specialutställningen Onyttigheter. Om de onödiga föremålens fascinerande vardag är öppen 19.3-22.9.2013. I anknytning till utställningen ordnas verkstäder med återvinning som tema. Bokningar och mer information: tfn 09 863 2979 ti-fre kl. 9-16 www.espoonkaupunginmuseo.fi/sv-FI/ Glimsvägen 1, Esbo.
Lägerskolor & utflykter
12
28.3.2013
Lomakeskus Pukkila - en ödemarkspärla i närheten av Helvetinjärvi nationalpark
Trivsamma utrymmen och bra service för lägerskolor året om! Parasta Lapsille ry www.parastalapsille.fi www.lomakeskuspukkila.com
Välkommen att arbeta i Esbo! Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till
Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön. Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar. Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi
Esbo är en föregångare i fråga om dagvård och utbildning på svenska. Vi satsar särskilt på att introducera nyanställda i sitt arbete, på att erbjuda kompetensutveckling och på att ge möjligheter för personalen att utveckla sig i sitt arbete. Det är en fördel att arbeta i Esbo! Vi erbjuder bl.a. en personalförmån på biljetter i kollektivtrafiken, stöd för fortbildning även på egen tid samt motionsoch kulturförmåner. Se ytterligare information på adressen www.espoonrekry.fi. Esbo stad är en rökfri arbetsplats.
MANNERHEIM-MUSEUM Öppeth.tider: fre, lö, sö kl.11-16.00 Inträdesavgifter för skolgrupper: Under öppethållningstider: gratis Utanför öppethållningstider: 1-20 personer 60 euro totalt 21-40 personer 120 euro totalt 41-60 personer 180 euro totalt Kalliolinnav.14, 00140 Helsingfors Tel (09) 635 443 fax: (09) 636 736 www.mannerheim-museo.fi
Marsalken av Finland, friherre G.Mannerheims hem under åren 1924-51. Föremål som har anknytning till hans händelserika liv och till Finlands historia. Guidad rundtur (tar ca 1 h) ingår i museumsbesöket. Alla i skolgruppen får en gratis CD-ROM-skiva som handlar om Mannerheim.
Vill du arbeta som lärare på Finlands största skärgårdsö?
Kimitoöns kommun söker
LÄRARE OCH EN IT-PEDAGOG Kimitoön, den tvåspråkiga skärgårdskommunen med 7100 invånare, erbjuder dig en givande arbetsmiljö och ypperliga boendeförhållanden. Läs mer om de lediga tjänsterna på www.kimitoon.fi
ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. Redaktör Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi. Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi. Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spaltmm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.