Lararen 14 2013

1894–2013

120 årgången

Tom Ahlfors

6.6.2013 Nr 14

Semesterdags Det här är vårterminens sista nummer av Läraren. Höstterminens första nummer, nr 15/2013, utkommer den 15 augusti.

FSL:s kansli är bemannat till månadsskiftet juni–juli, varefter det är dags för semester för personalen. Kansliet och redaktionen öppnar igen den 5 augusti. Ombudsmännen har emellertid telefonjour för särskilt brådskande frågor. Mera på förbundets hemsida.

FSL-medlemmar och övriga läsare av Läraren tillönskas en riktigt skön sommar!

Akademiker tvingas till snuttjobb i kedjor Hela 48 procent av de akavamedlemmar som har visstidsanställning arbetar i anställningar som följer på varandra, visar en färsk medlemsenkät. När enkäten utfördes pågick minst deras tredje anställning i en kedja av rullande visstidsanställningar hos samma arbetsgivare.

I genomsnitt hade de som svarade sin andra visstidsanställning, men i värsta fall hade det under många år hunnit bli tiotals korttidsjobb.

– När det i praktiken följer minst tre visstidsanställningar på varandra pekar det på att arbetskraftsbehovet är fortlöpande. Då bör grunderna för visstidsanställningen ses över.

Om det inte finns godtagbara grunder för korttidsjobb bör anställningen ingås tillsvidare, påpekar forskare Joonas Miettinen.

Enligt enkäten förefaller det som om hela 40 procent av akavalöntagarnas visstidsanställningar inte har grund i lag.

Den ekonomiska recessionen kan locka arbetsgivarna till allt fler olagliga visstidsanställningar. Löntagarna konkurrerar om de få arbetsplatserna och har inte möjlighet att kämpa mot de olagliga anställningarna. Akava kräver att de visstidsanställda ges ett bättre förhandlingsläge när arbetsvillkoren avtalas.

Rättelse: Camilla Niiranen fick årets lärarpris

Kör för fullt När Skolmusik 2013 avslutades med en festkonsert var det bland andra musiklärare Tomas Höglund som fick dirigera den 4000-hövdade kören i Esbo. Han gjorde det med en inlevelse som smittade av sig både på sångare och på publiken. På sidan nio finns några anteckningar om konserten.

I förra numret av Läraren nämndes att Maria Komsi har tilldelats Finska vetenskaps-societetens lärarpris. Det är för all del sant, men då talar vi om år 2012 och då handlade det om humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

Camilla Niiranen, lektor i matematik vid Lovisa gymnasium, har nämligen tilldelats årets lärarpris för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Priset uppgår till 5 000 euro.

Vetenskaps-societens lärarpris syftar till att belöna lärare, vilka genom sina insatser har sporrat studerande till högre akademiska studier inom undervisningsämnet.

Redaktionen beklagar felet.

PM för läsåret i mitten På mittuppslaget i denna tidning återfinns ett koncentrat av PM för läsåret 2013–14, som i år utkommer i sin helhet endast i digital form på förbundets hemsida www.fsl.fi.

2

6.6.2013

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Den långa marschen Krista Kiuru (SDP) sparkade in öppna dörrar, då hon tillträdde som undervisningsminister i slutet av maj.

Tillträdet ägde rum samtidigt som medierna frossade i diverse sammanställningar av resultaten i studentexamen.

Sammanställningar, vilkas centrala innehåll var en rangordning av gymnasierna i vårt land.

Kiuru meddelade att hon inte gillar rankinglistor av detta slag.

– De bästa skolorna är enligt min mening de som man kommer in i med svaga betyg, men där slutresultaten förbättras mer än i andra skolor, sade Kiuru.

Godmorgon, yxskaft! Kiuru upprepar truismer, som hon dessutom förenklar. Redan begreppet ”de bästa skolorna” är ju ett ytterst svårhanterligt begrepp. För det finns ju faktiskt också andra mätare än blott inlärningsresultaten och hur dessa utvecklas under den långa, och ibland rätt så vingliga marschen från grundskolan till studentexamen. Och kan man ens skapa mätare, som på riktigt anger vilka gymnasier som kan kallas ”de bästa”?

Dessutom kan hennes ord också ses som diskriminerande, eftersom det ju bevisligen också finns ambitiösa gymnasier som gör goda studenter av elever, som kommer från grundskolan med likaledes goda betyg. Är inte dessa skolor värda att kallas goda?

Kritiken mot gymnasierankingen kom i gång redan i samband med att Helsingin sanomat HS och MTV3 på 1990-talet med stor möda och via domstolsbehandling fick tillgång till Studentexamensnämndens uppgifter om avlagda examina.

Det krävdes ett domslut från Högsta förvaltningsdomstolen år 2007 för att förmå Studentexamen att ge ut gymnasievisa resultat i digital form.

De första rankinglistorna var omdiskuterade, men också vida spridda. Rapporteringen har sedermera blivit mera mångsidig. Bl.a. publicerade HS uppgifter om hur vilka gymnasier, som har klättrat mest i en jämförelse mellan resultaten i år och i fjol.

Finska notisbyrån publicerade för sin del i fjol den första sammanställningen, som uttryckligen tog fasta på en jämförelse av studerandenas framsteg. Utgångsbetygen jämfördes med resultaten i studentexamen. Lilla Hangö gymnasium var faktiskt etta i denna jämförelse i fjol och även i år.

Kritiken, som framfördes i samband med att de första rankinglistorna publicerades, gick förstås ut på att det finns stora skillnader i studerandematerialet, vilket förstås är en självklarhet. Kritiken gick också ut på att de som tog del av mediernas rapportering inte kunde skönja de inbyggda nyanserna och tolkningsmöjligheterna i rankinglistorna.

Det var kanske sant då, men knappast längre. Läs- och tolkningsfärdigheterna hos den stora allmänheten har förbättrats i takt med att rankinglistorna har blivit vardagsmat. Är det ens värt att längre kritisera rankinglistorna, som ju endast utgör sammanställningar av allmänt tillgängliga uppgifter? Rankingen har ju faktiskt också bidragit till att lyfta fram arbetet i gymnasierna, vilket är synnerligen välkommet.

Medierna älskar statistik och enkla sammanställningar jämte möjligheter till en lokal koppling. Därav intresset för rankinglistorna över gymnasierna.

Gymnasierna är värda all uppmärksamhet, som tillägnas dem via rankingrapporteringen. Och gemene man förstår faktiskt att ta uppgifterna om rankinglistorna med en nypa salt.

På väg mot en djupdykning Aulis Pitkälä medger att han är bekymrad. Som generaldirektör för Utbildningsstyrelsen tvingas han följa med hur undervisnings- och utbildningssektorn blöder på ett aldrig tidigare upplevt sätt.

– Lika stora och dramatiska nedskärningar har inte upplevts i vårt land tidigare. Jag är uppriktigt bekymrad för kvaliteten i utbildningen. Jag vet ju att kvaliteten lider, men frågan är hur djupt vi dyker, säger Pitkälä.

Utbildningsstyrelsen har bl.a. som uppgift att utveckla undervisningen och det blir ju av nödtvång en rätt omöjlig uppgift, då pengarna tryter.

Det finns variationer, också när det gäller nedskärningarna. Allra värsta sitsen har yrkeshögskolorna, där man räknar med den mest dramatiska nedgången. Här talar vi om 20 procent.

– Samarbetsförhandlingar har inletts i många yrkeshögskolor och de lär bli fler. Personalkostnaderna är ju den allra största utgiftsposten överlag när det gäller utbildning, säger Pitkälä.

Utbildningsstyrelsen stod värd för en pressträff i slutet av maj.

Träffen präglades av de svåra tiderna för skolorna.

– Vår förhoppning är att vi också i Finland får igång en bred samhällelig debatt om undervisnings- och utbildningsfrågor. Idag är tystnaden öronbedövande, säger Pitkälä.

Grundskolan är kronjuvelen i det finländska utbildningssystemet. Här läggs ju grunden för alla vidare studier. Det är därför naturligt att just grundskolan ägnas extra uppmärksamhet, speciellt eftersom det blir allt mera tydligt att skillnaderna mellan skolorna ökar stadigt. Och därmed är den jämlika utbildningsstandarden, som Finland plägar marknadsföra speciellt i internationella sammanhang, satt på undantag.

– Den offentliga diskussionen och oron för grundskolan har knappast någonsin tidigare under grundskolans historia varit så lam som idag, trots att otaliga undersökningar och sakkunniga vittnar om oroande drag i skolornas tillstånd, säger Pitkälä.

Han kastar fram tanken om att PISA-framgångarna har lett till en fartblindhet, som gör att få bryr sig om att utveckla grundskolan. PISA-undersökningarna genomförs vart tredje år och resultaten från PISA 2012 redovisas i december.

– Jag har en känsla av att Finland halkar neråt. Det här baserar jag på olika UBS-utvärderingar, som obönhörligt visar att inlärningsresultaten har blivit sämre, säger Pitkälä.

Hoten finns på många håll. Pitkälä nämner utvecklingstrenden, som innebär att kommunerna i allt större grad bär ansvaret för finansieringen av grundskolan.

– Avgörandena tas alltså på

kommunal nivå. Utbildningssektorn hamnar lätt i kläm, då kommunerna brottas med problem rörande social- och hälsovårdsfrågorna. Det är typiskt för vårt land att utbildningsfrågorna har ägnats synnerligen litet uppmärksamhet i arbetet med att förnya kommunindelningen, säger Pitkälä.

Han har gjort samma iakttagelse som lärarfacket OAJ rörande utbildningssektorns belägenhet.

Kommunernas ålägganden rörande social- och hälsovården är starkt förankrade i lagstiftningen, medan normeringen inom utbildningssektorn är synnerligen blygsam.

– Det betyder att just utbildningen och undervisningen lätt utsätts för nedskärningar, säger Pitkälä.

Han är rädd för att ojämlikheten ökar, eftersom kommunernas intresse och även möjligheter att satsa på utbildningen varierar väldigt mycket.

– Urbaniseringen påverkar också starkt situationen på riksnivå.

Våra prognoser visar att elevantalet ökar starkt i vissa landskap fram till år 2025, medan elevantalet minskar lika stadigt i andra. Vi står inför stora utmaningar, ifall vi önskar hålla fast vid visionen om jämlik utbildningsstandard, säger Pitkälä.

C-E Rusk

Centralt avtal kräver nytt koncept Centralorganisationerna förmår inte sy ihop en eventuell central uppgörelse på arbetsmarknaden i höst, tror Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU. – Skådespelet på arbetsmarknaden i vintras underlättar åtminstone inte ansträngningarna att få till stånd en central uppgörelse.

Finlands näringsliv EK:s oklara linje och regeringen oförmåga att få till stånd resultat rörande de s.k. utbildningsdagarna har gjort lön-

tagarorganisationerna skeptiska, säger Luukkainen.

Han bedömer att det finns en tydlig beställning på en central uppgörelse, som skapar stabiliteten och ökar endräkten på arbetsmarknaden. Det är emellertid omöjligt att åstadkomma en central uppgörelse utan den offentliga sektorns och de centrala exportbranschernas medverkan. Luukkainen förutsätter att de offentligt anställda lönemässiga konkurrenskraft tryggas.

– Ifall man eftersträva en central uppgörelse krävs ett nytt koncept. Förbund, som har stor tyngd inom sina sektorer, och ledningen för förhandlingsorganisationerna måste sitta vid samma bord. Ansträngningarna är i annat fall fåfänga, sade Luukkainen vid FOSU:s förbundsmöte i Helsingfors i slutet av maj.

C-E Rusk

Lokala avtal utväg i Danmark?

I Danmark fortsätter diskussionerna om lärarnas arbetstider efter regeringens famösa ingrepp, som innebär att folkskollärarnas arbetstidsavtal ersätts från hösten 2014 av en lagstiftning som reglerar lärarnas jobb.

Regeringens ingripande föregicks av en bitande arbetskonflikt, där kommunarbetsgivaren KL lockoutade lärarna i nästan en månads tid. Regeringens lagförslag, som klubbades i genom rekordsnabbt i danska riksdagen Folketinget, följde i stora drag kommunarbetsgivarnas krav om att slopa specialbestämmelserna om lärarnas arbetstid. I lagstiftningen

finns inga omnämnanden om att lärarna måste ha förberedelsetid vid sidan av undervisningen.

Danska lärarfacket DLF fortsätter emellertid att kämpa och har lyft fram möjligheten till lokala arbetstidsavtal, som framföds efter överläggningar mellan facket och kommunerna. En del kommuner har visat intresse för detta bl.a. med hänvisning till den ofantliga arbetsbörda som är hopkopplad med den kommande modellen, där skolledarna bestämmer om hur lärare bör använda sin arbetstid.

Tankarna om lokala avtal som komplement till lagstiftningen faller emellertid inte i god jord hos

kommunarbetsgivaren KL. Kommunbossen Michael Ziegler, som anförde den hätska attacken mot lärarna, värjer sig resolut mot alla tankar om lokala tillämpningar, som t.ex. anger hur mycket förberedelsetid lärare måtte ha per vecka.

KL har sänt ut ett herdabrev till alla danska borgmästare, vilket motsvarar kommunstyrelsernas ordförande hos oss. Herdabrevet har emellertid föranlett kritik bland många lokalpolitiker, som finner brevet otillbörligt med tanke på kommunernas självstyre.

C-E Rusk

3

6.6.2013

Korhonen går fri och tar sikte på EU-parlamentet

ORDförord

Ett slut är en början När ett läsår är till ända har ett helt årsverke fullgjorts.

Allt som ryms inom ett arbetsår i skolan kan man inte sammanfatta på några rader i en kolumn som denna, men det är klart att nu har både elever och lärare lagt bakom sig ett år fullt av både positiva och negativa händelser.

Förhoppningsvis överväger allt det positiva. För eleverna betyder det att de växer till sig, att de känner att de lyckats och att de fått uppskattning både i skolan och hemma för sina framsteg. Då kan de gå vidare med gott mod och efter sommarlovet är de klara att igen stiga över tröskeln till skolan eller att komma till helt nya miljöer.

Att ta itu med arbetet litet äldre och litet mognare än vid skolavslutningen gör att skolan fungerar som en växandets trappa. För vart år är varje elev en delvis ny person som kommer till skolan den första skoldagen.

Lärarna är ofta desamma men också de har en sommar bakom sig som gett styrka och krafter att inleda arbetet på nytt. För någon alldeles i början av sin karriär är det kanske andra eller tredje läsåret som begynner och för andra kanske ett i en lång rad av skolår. Men före det, just i dessa dagar går tankarna ännu tillbaka till det som varit.

Lärarna har varit med om stress och frustration av olika slag. När man väl lärt sig att handskas med bakslag och motgångar i lärartillvaron går man stärkt vidare.

Lärarna har också givetvis varit med om massor av glada och inspirerande saker. Varje gång det glimtar till i

ögonen hos eleverna och man märker att de ”hiffat” bekräftas det som ofta inte annars syns så tydligt, nämligen resultaten av ens lärarinsats. Att få se glada och nöjda barn och ungdomar är kanske det bästa beviset på att det var rätt val att slå in på lärarbanan. I sådana stunder – och de är många – är det så påtagligt att läraren med hela sin person gör sitt jobb. Utan passion och glädje blir jobbet tungt och svårt.

För att klara nästa år bör lärarna kunna växla ner. Den tiden infaller nu när sommaren är här. Ta tillvara pausen mellan det som gått och det som kommer.

Jag vill tacka alla för det jobb ni gjort och samtidigt tillönskar jag er en riktigt skön sommar!

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen något på gång?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi)

Biträdande riksåklagaren Jorma Kalske meddelade i slutet av maj att åtal inte väcks mot den lärare som knuffade ut en elev ur matsalen i Alphyddans skola i Helsingfors i mars.

Läraren Antti Korhonen hade förhörts som misstänkt för brott mot tjänsteplikten och misshandel.

Biträdande riksåklagaren anser att Korhonen för all del använde mera kraftåtgärder än nödvändigt, men gärningen var emellertid så lindrig att åtal inte väcks.

Polisen ansåg tidigare att brottsrekvisitet för misshandel inte uppfylls, men ville ändå att åklagaren skulle ta ställning till fallet. Detta med tanke på fallets speciella karaktär.

Därmed sätts en slags punkt för en olustig historia. Korhonen har tilldelats en varning av utbildningsnämnden i Helsingfors, vilket kan ses som en upprättelse efter det att hans anställning hade hävts av skolverket i Helsingfors.

Fallet Korhonen satte i gång en väldig samhällsdiskussion om lärarnas befogenheter att upprätthålla ordning i skolan. Diskussionen kom rätt lägligt, eftersom undervisnings- och kulturministeriet har berett en lagproposition, som syftar till att precisera lagstiftningen rörande bl.a. just lärarnas befogenheter.

Historien fick en märkvärdig vändning, sedan direktören för utbildningsväsendet i Helsingfors Rauno Jarnila fortsatte att kritisera Korhonen sedan utbildningsnämnden hade sagt sitt.

Jarnila uttalade sig för Helsingin sanomat och lät påskina att Korhonen inte duger som lärare längre.

Korhonen var bestört med anledning av Jarnilas utspel och talade om att han har utsatts för en klappjakt. Lärarfacket OAJ har från första början tydligt uttalat sitt stöd för Antti Korhonen. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen kritiserade hårt Helsingsfors förfaringssätt och lovade allt tänkbart juridiskt stöd i Korhonens kamp för en rättvis behandling.

Historien omfattar också andra märkliga vändningar.

En sådan är att Korhonen lär ha anslutit sig som medlem i Sannfinländarna. Han fick ett gediget stöd i de sociala medierna, bl.a. så att en Facebook-grupp som krävde att hans avskedande upphävs samlade över 200 000 namn.

Styrkt av detta stöd har Korhonen meddelat att han tar sikte på en kandidatur för Sannfinländarna i EU-parlamentsvalet våren 2014.

C-E Rusk

I Pedersöre övergår lärarna i Ytteresse i höst från katederundervisning av traditionellt snitt till upplevelsebaserad undervisning, omtalar Österbottens tidning den 20 maj. Grunden finns i den pedagogiska Reggio Emilia-filosofin.

Avsikten är att eleverna ska få experimentera, pröva på och själva söka svar på frågor. Utomhuspedagogiken blir ett viktigt inslag i verksamheten. Klasslärarna Kerstin Nyman och Fia Sundkvist har tagit initiativ till den nya inriktningen.

I Åbo föreslås den nya kombiskolan i Lillheikkilä få namnet Braheskolan, omtalar Åbo Underrättelser den 21 maj. Kombiskolan kommer att inhysa daghem, förskola och undervisning i åk 1–2. Namnjuryn hade bland sex förslag vaskat fram Braheskolan och Kungsgårdsskolan.

Svenska sektionen föreslår för utbildningsnämnden att namnet blir Braheskolan.

Namnet anknyter förstås till Per Brahe, som bl.a. medverkade till grundan-

det av Kungliga akademien i Åbo år 1640. Samtidigt diskuteras i Åbo en framflyttning av byggstarten för den nya skolan. Staden har grava ekonomiska problem.

I Korsnäs har Johanna Juthborg, ordförande för Hem- och skolaföreningen i Taklax, lanserat idén om att slå samman Korsnäs kyrkby skola och Taklax skola, omtalar Österbottens tidning den 15 maj.

Skolorna skulle emellertid stå kvar, så att åk 1–3 skulle verka i kyrkbyn och åk 4–6 i Taklax.

Malax-Korsnäs lärarförening ordnade ett möte om tanken, som lär ha fått god respons.

– En årskurs i varje klassrum är en bra lösning.

Att ha grupp- och samarbetsövningar är svårt i en sammansatt etta-trea, säger föreningens ordförande Camilla Nykvist-Ekström.

Vasa övningsskolas gymnasium har inlett ett samarbete med gymnasiet Jyväskylän lyseon lukio, omtalar Vasabladet den 8 maj. Projektet har initierats

av Utbildningsstyrelsen och kallas på finska för Kotikansanvälisyys (ung. inhemsk internationalisering).

Samarbetet är mångsidigt och omfattar bl.a. ett bildkonstprojekt och lärarutbyte.

– Tanken är att vi i princip ska umgås på svenska i Vasa och på finska i Jyväskylä, säger Henrik Lindgren, projektledare vid Övningsskolan.

I Raseborg hoppas föreningen Steinerpedagogikens vänner i Västnyland att privata personer vill köpa en andel i stenfoten vid nybygget vid privatskolan Mikaelskolan i Ekenäs, omtalar svenska.yle.fi den 21 maj.

Den privata sponsoreringen syftar till att annat minska på den låneandel som föreningen tar för att förverkliga nybygget, som Läraren berättade om i nr 12/2013.

– Det är lärarkåren och några föräldrar som är initiativtagare bakom idén att låta allmänheten köpa murblock som behövs till

grunden för byggnaden, berättar verksamhetsledaren Christer Sjöberg.

I Jakobstad kommer de det finska och svenska gymnasiet att samlokaliseras under de tre följande läsåren i svenska gymnasiet, omtalar svenska.yle.fi den 23 maj.

Det krävdes en omröstning i bildningsnämnden och resultatet blev detsamma som förra gången ärendet var uppe i nämnden, SFP mot de övriga partierna. Rösterna föll 5-6 för en samlokalisering. Ärendet har manglats fram och åter i bl.a. bildningsnämnden och stadsstyrelsen. Åsikterna om var det finska gymnasiet, som tvingas flytta, ska verka i framtiden har gått starkt isär. Det finska gymnasiet måste lämna sina nuvarande utrymmen som också är tillfälliga för att bereda plats för Språkbadsskolan. Språkbadsskolans nuvarande utrymmen ska renoveras.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Det här är läsårets sista tidning.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 15 augusti.

Glad sommar!

4

6.6.2013

Bråda tider i maj:

Christoffer Thomasfolk

Olika villkor för extra arbete Läsåret närmar sig sitt slut och det innebär bråda tider för alla lärare i de finländska skolorna. Eleverna ska ha sina betyg, det övas inför avslutningen och utöver det förberedde sig många sig inför evenemang som Stafettkarnevalen och Skolmusik som gick av stapeln för ett par veckor sedan.

– Maj är alltid en hektisk tid för alla lärare, men det måste man acceptera i det här yrket, säger Jonas Klingenberg och skrattar.

Klingenberg arbetar som klasslärare i Smedsby-Böle skola i Korsholm. Han hör till skaran av lärare som lägger ner mycket arbetstid på förberedelserna inför Stafettkarnevalen.

– Det är inte bara att packa bussen full med elever och åka i väg till karnevalen.

Den största delen av arbetet utförs tidigare och det handlar om en stor arbetsinsats för vi som engagerar oss i evenemanget. Förutom att träna växlingar med eleverna ska det bokas bussar, kost och logi, kvaltider och delas ut information.

Situationen är likadan för kollegan Linda Felixson, som i år engagerade sig i Skolmusik 2013.

– Det måste övas, det praktiska ska ordnas och det handlar om en stor arbetsinsats av alla lärare som engagerar sig, säger hon.

Problemet är bara att Felixson, Klingenberg och många övriga lärare som deltar i förberedelserna inte får någon ersättning för det extra arbetet. Arbetet inför stora evenemang som Stafettkarnevalen och Skolmusik görs i huvudsak utanför den ordinarie arbetstiden.

– Jag kan inte lämna mina elever och det vanliga jobbet får inte lida på grund av det här. När vi till exempel tränar måste jag försöka ordna det på gymnastiklektionerna och när det gäller det övriga arbetet inför karnevalen måste det ske på fritiden, berättar Klingenberg.

Att han inte får lön för arbetet känns inte bra.

– Jag vet inte om det finns andra yrken där man jobbar gratis. Så det är klart att det inte känns bra, säger han.

Båda understryker att de tycker att evenemang som riktar sig till elever är viktiga.

De ser det som en viktig uppgift att arbeta för att eleverna ska kunna delta i Stafettkarnevalen och andra skolevenemang.

– Stafettkarnevalen är ett koncept som fungerar och det är viktigt för Svenskfinland och därför är det viktigt att det kan fortsätta. Men samtidigt är jag av den åsikten att vi borde få betalt för allt arbete som det innebär. Det borde inte vara så att lärare ska arbeta gratis trots att ändamålet är gott, säger Klingenberg.

Felixson, som är FOSU:s förtroendeman för de svenska klasslärarna i Korsholm, konstaterar att ersättningar för den här typen av arbete är problematiskt att få igenom.

– Frågan om ersättningar i sådana här fall är en facklig utmaning på grund av att de inte finns med i läroplanen. Karnevalen har funnits i över femtio år och det är svårt att gå till kommunen och börja kräva ersättning, säger Felixson.

Enligt henne har frågan också diskuterats i FSL:s fullmäktige.

– Situationen varierar från kommun till kommun. Det finns skillnader i hur man ser på Stafettkarnevalen eller Skolmusik till och med mellan skolor i en kommun, säger Felixson.

Det är upp till varje skola att själv besluta om dylika evenemang prioriteras. Vissa väljer att medverka varje år, andra vartannat eller med längre uppehåll på grund av det kostar.

Men det har skett stora förbättringar för lärarna i Korsholms. Under våren 2011 beslöt nämligen kommunens fullmäktige att de lärare som deltar i Stafettkarnevalen ska få lön för karnevalens andra dag, det vill säga lördagen. Beslutet omfattar också Skolmusik.

– Situationen i vår kommun är bättre än i andra och att kommunens fullmäktige beslöt att betala lön för lördagen är vi mycket tacksamma för. Vi är mycket nöjda över att få lön för den dagen, vilket inte är fallet i många kommuner, säger Felixson.

Kampen för att kommunen skulle betala lön för lördagen finns fortfarande i färskt minne. Det som hände var att lärare i Solf skola ställde sig på barrikaderna och krävde ersättning.

Medierna följde aktivt med debatten och kritiken från allmänheten var stundtals hård.

– Lärarna i Solf tog en hård smäll och fick ta mycket kritik. Det var många hätska skriverier i tidningarna och det uppstod en debatt om lärarnas situation och om att många jobbar gratis inför dylika evenemang, berättar Felixson.

Samtidigt som det fanns kritiker som menade att lärarna hade fel fick de också medhåll från allmänheten och till slut också politikerna i Korsholm.

– Alla vi övriga lärare i kommunen kan bara rikta ett stort tack till lärarna i Solf, säger Felixson.

Enligt de båda är ersättningar för arbete utanför den ordinarie undervisningen inte bara en svår facklig fråga. Det är också en känslig fråga som alltid skapar debatt när den uppstår.

– En del tycker att facket inte ska röra i den här frågan och tycker att det hör till lärarnas uppgift att utföra extra jobb. Det är en mycket känslig fråga i många kommuner, menar Felixson.

Enligt henne tar många för givet att lärarna ska arbeta gratis inför stora evenemang.

– Det finns de som anser att lärarna ska göra allt för barnen, men en stor del av allmänheten har inte tillräckligt insikt i hur vi jobbar och vad som hör till våra uppgifter.

Vilka andra yrkesgrupper är beredda på att åka på en resa utan ersättning eller jobba gratis. Den frågan ställer jag mig alltid i sådana här diskussioner. Svaret är ingen, säger hon.

Christoffer Thomasfolk

Christoffer Thomasfolk

Tom Ahlfors

Tom Ahlfors

Överst ses klasslärarna Linda Felixson och Jonas Klingenberg i Smedsby-Böle skola i Korsholm som får lön för lördagen under Stafettkarnevalen och Skolmusik.

I mitten tre flickor från Dickursby som hejar på sina skolkamrater på Stafettkarnevalen. På bilden längst ner delar FSL:s förbundssekreterare Christer Holmlund ut en vattenflaska av plast – Lärarens flaska – till Ann-Britt Björklund som jobbar i Friggesby skola i Kyrkslätt. FSL syntes i år för första gången i stafettkarnevalsvimlet.

PM för läsåret2013-

4 1 20

Läsårets arbetstider

Lärararbetsdagar

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

LOVTIDER Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete.

Läsåret 2013-2014 har 187 arbetsdagar. Eftersom självständighetsdagen, trettondagen och första maj infaller på annan dag än lördag eller söndag minskas antalet skolarbetsdagar med tre.

• • • • •

Självständighetsdagen (fredag) Trettondagen (måndag) Påsken (fredag - måndag) Första maj (torsdag) Vårterminens avslutning (lördag)

6.12.2013 6.1.2014 18.3 –21.3.2014 1.5.2014 31.5.2014

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt.

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår.

Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag.

Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola.

Samplaneringen bör vara målinriktad. I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar och kan verka utjämnande på eventuella inre konflikter i skolan, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete.

Samplaneringen är skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar.

Följande arbetsuppgifter är exempel på samplanering: • samarbete med elevernas vårdnadshavare • planering av skolans fostringsarbete • planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester, resor • samarbete med lärarna vid andra skolor och daghem • samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna • planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.

Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet.

En del arbetsgivare har tolkat paragrafen så att även en dags oavlönad tjänstledighet inför lov innebär att läraren går miste om lovtidens lön. Detta förfarande är mot avtalets tillämpningsanvisning. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tillämpas. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

Klassföreståndare och grupphandledare Bestämmelsen om ersättning för klassföreståndaruppgifter inom grundläggande utbildningen har ändrats 1.8.2012.

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras.

Tjänstledighet och lön

Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna.

Betydelsen av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten.

Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling hör inte till samplaneringen.

Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen.

Samplaneringens möten behöver inte protokollföras och den tid som används antecknas inte. Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten.

Skolans rektor har ett likartat

uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur.

Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

Avsikten med avtalsändringen 1.8.2005 (en tredje samplaneringstimme) är inte att man på skolorna skall ”hitta på” vad lärarna kunde tänkas göra under den tredje samplaneringstimmen. Den extra timmen är ersättning för arbete som redan utförs.

Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas i och med avtalsändringen även till en lärare som undervisar en klass i åk 6. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersätntingen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna.

Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare enligt följande: • klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar och • klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

Utökningen av samplaneringsskyldigheten från två till tre veckotimmar gäller till och med 31.7.2014.

Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren.

Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor. Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

Samplaneringstiden i kommunala gymnasier och privatskolor är 2-5 h/två veckor samt för övningsskolornas del 3-5 h/två veckor.

Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara att ”sitta av möten”. Rektor beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används.

UKTA - Löner

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation

Ordinarie lön

En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar: • uppgiftsrelaterad lön • årsbunden del av det individuella tillägget • individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor • tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen • övergångstillägg/individuellt lönetillägg I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen.

För nogrann information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp - se PM för läsåret på www.fsl.fi.

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor, ersättning för konst- och färdighetsämnen samt demonstrationstillägg Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen.

Grundskolan, månatliga belopp (1.2.2013), räknas ut per skola: Antal lönegrundsSkola med årskurs Skola med årskursgrupper grupper 1-6 7-9 eller specialskola Belopp, €/mån.

Belopp, €/mån.

6–8 – 191,54 9–16 191,54 383,07 17–21 287,32 478,84 22–25 287,32 670,39 26–29 383,07 861,93 30–33 478,84 957,67 34– 574,61 1 053,46 Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola: Elevantal Belopp, €/mån.

100–200 191,36 201–400 287,02 401–600 382,68 601– 478,37

Individuellt tillägg Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.

1 Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.

2 Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes arbetsprestation.

Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tillägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställde. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna ska prioriteras under det kommande året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

Konst- och färdighetsämnen Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen nedan, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren ovan. För ändamålet används sammanlagt följande belopp.

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 Belopp, €/mån.

1–2 191,54 3–8 383,07 9– 574,61 Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Schema för demonstrationsersättningar Grundskolor och gymnasier Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar 2,50–7,49 1 7,50–12,49 2 12,50–17,49 3 17,50–22,49 4 osv.

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier Klasstimmar i biologi (ej geografi) Demonstrationstimmar 10–29,99 1 30– 2

För mera information om gymnasielärarnas arvoden se PM för läsåret 2013-2014 på www.fsl.fi.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna.

De tidigare årstilläggs- och tjänstetilläggssystemen har 1.3.2007 slagits ihop till ett årsbundet tillägg.

Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten.

Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudreglen räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo (ändrat 1.2.2013).

Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande.

Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad.

Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/ tiden i arbete varit avbrutet.

Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna.

Till anställningstiden räknas semestertid och tjänst- eller arbetsledighet i följande fall: • tjänsteinnehavaren har haft löneförmåner under moderskapsledighet/sjukledighet, • tjänsteinnehavaren har lyft dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, • tjänsteinnehavaren har lyft olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken tjänsteinnehavaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön, • tjänsteinnehavaren har fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid, • utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår.

Ansökan om årsbundet tillägg Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tillägget uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram. Den behöriga myndigheten kan besluta att tillägget beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen. Rätten till tillägget börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tillägget blivit uppfyllt.

Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som man gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg.

Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen är följande: 5 år 8 år 10 år 15 år 20 år Rektorer och biträdande rektorer 5% 5% 10 % Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 5% 6% 6% 6% Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan 2% 4% 5% 11 % Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla 6% 4% 9% 6% 6% Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/vuxengymnasium 6% 3% 10 % 4% 6%

Övertimarvode

ningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt: Den uppgiftsrelaterade koefficienten för lönen enligt respektive bilaga x dyrortsklassen (I/0,83 eller II/0,84) ___________________________ undervisningsskyldigheten i tjänsten

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervis-

Övertimarvodet (resultatet av uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet. Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av

den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna del av det individuella tillägget, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode.

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83 i

Gymnasier

dyrortsklass I och med 0,84 i dyrortsklass II. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg.

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning. Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

UKTA - Arbetstid/Undervisningsskyldighet Grundläggande utbildningen

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning

Rektorer

• • • •

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet.

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som ä svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstid.

Antal undervisningstimmar för rektorer Antalet undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6: Antal lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar per vecka 12–17 11–13 8–23 10–12 24–29 7–10 30–35 5–7 36–41 4–6 42– –2 Antalet undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9: Antal lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar per vecka 1–31 0–12 4–9 8–10 10–20 6–8 21–25 5–7 26–30 3–5 31– –2 Antalet undervisningstimmar per vecka för en rektor vid en specialskola: Antal lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar per vecka 1–3 11–13 4–9 9–11 10–20 7–9 21–25 6–8 26–30 4–6 31– 2–4 Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/ läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

i i i i

förskollärartjänst klasslärartjänst speciallärartjänst specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare • • • • • • •

modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk) 18 det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23 textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning 24 övriga ämnen 23

• Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.

• Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

• Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet.

Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare (Skrivningen i avtalet har ändrats och gäller fr.o.m. 1.8.2012.)

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten: Antal lönegrundsgrupper i skolan Timantal/vecka 1–2 1 3 2 4-5 3 6-7 6 8 7 9-12 9 1312 Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.

Om en eller flera skolor med årskurs 1-6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

Annan minskning av undervisningsskyldigheten Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme. Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt minst tre gånger per vecka, är minskningen en och en halv veckotimme; om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst fem gånger är minskningen två årsveckotimmar, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller den enhet som är belägen närmast bostaden resa till en annan eller flera andra enheter sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, räknat längs den kortaste möjliga rutten, minskar undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och dessutom en halv årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt.

Lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet minskas inte om avståndet mellan enheterna är kortare än en kilometer. Om båda minskningsgrunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas minskningen separat för de båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren.

Texten ovan tillämpas inte på timlärare.

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen) Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, ska bestämmelserna i UKTA (elevhandledning och förberedelse av demonstrationstimmar) och de särskilda uppgifter som anges nedan till behövliga delar räknas in i lärarens undervisningsskyldighet.

antalet lärare är minst sex, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får • en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret, • en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500,och • en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

Ordnande av musikframträdanden En innehavare av ämneslärartjänst som ordnar skolans gemensamma musikframträdanden får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Utöver vad som bestäms ovan får en lärare som sköter ett (referens)bibliotek vid en skola med årskurs 7–9, eller vid en skola med årskurs 1–6 där

Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Ledning och övervakning av kostservice En innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservicen betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckoövertimmar.

Om ledningen och övervakningen av kostservicen ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses ovan mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden.

Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Skola med årskurs 7–9 1–11 lönegrundsgrupper 1 årsveckotimme 12– lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimme Skola med årskurs 1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper 0,5 årsveckotimme 12–19 lönegrundsgrupper 1 årsveckotimme 20– lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimme Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas

en ersättning motsvarande två veckotimmar.

Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor.

Korsanvändning av vissa ersättningar Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.

Klubbarbete Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24.

Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/ gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.

Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem För en timme fritidsledning för elever på elevhem betalas en lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare.

Lärarhandledning För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

UKTA - Arbetstid/Undervisningsskyldighet Gymnasiet Rektorer En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till mellan 152 och 418 timmar per år.

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden.

Ämneslärare/timlärare Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan, 2–5 timmar för varje lärare per två veckor.

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen: • modersmålet och litteratur 16 • det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 • matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik 20 • religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära 21 • studiehandledning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk

slöjd 22 • gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år.

Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år.

Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till

undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer.

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.

Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka.

Demonstrationstimmarna är 3, och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8.

Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 20 veckotimmar per gymnasium och 0,14 veckotimmar per elev, såvida inte lärarkåren beslutar om en mindre resursanvändning för ett läsår åt gången. I så fall ska det antal veckotimmar som inte använts för uppgifter utom klass användas till undervisningsarbete.

Det här var din kortversion av PM för läsåret FSL ger inför varje läsår ut handboken PM för läsåret.

I PM-handboken samlar vi information om bland annat lärarnas och rektorernas löner, arvoden, undervisningsskyldigheter. PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli utgående från gällande lagar och kollektivavtal.

På grund av miljöhänsyn trycker vi inte längre PM för läsåret.

Läsårets PM finns i sin helhet endast på webben. Du kan fritt ladda ned det på www.fsl.fi.

Under läsåret hittar du en stor del av informationen i PM för läsåret via skolstadiernas parallellmenyer på vår webbplats.

Webb-PM kompletteras av en kortversionen som du just nu håler i din hand. PM-informationen som ingår i tidningen Läraren är endast ett urval av alla de uppgifter som ingår i PM för läsåret 2013-2014.

Information som gäller vuxengymnasier, högskolor och universitet har vi inte publicerat

i tidningens kortversion. Du som jobbar vid en av dessa läroanstalter är välkommen att kontakta FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

9

6.6.2013

Finlandssvenskt

ÖS

Eat your heart out, Krista Siegfrids!

Visst var det ett fint framträdande i Malmö den kvällen det var Eurovision-final.

Men tidigare på dagen lyfte taket på ett helt annat sätt i ishockeyhallen i Esbo då avslutningskonserten för Skolmusik 2013 trampade igång. Temat var schlager och säga vad man vill om den genren, men fullt ös var det, från början till slut.

Det kan inte bli annat då 4000 elever från över 120 skolor i Svenskfinland under ledning av sina engagerade musiklärare har övat in en repertoar bestående av idel mer

eller mindre bekanta slagdängor från den nordiska schlagervärlden, och en del enkom skrivna finlandssvenska låtar. Under Skolmusik sammankom alla dessa elever och fick tillsammans köra sitt race. De flesta möttes inte personligen, de satt långt ifrån varandra under festkonserten, men på given signal turvis från de tre konsertdirigenterna och musiklärarna Jannike Sandström (projektledare), Tomas Höglund och Hanna Mannerström lyfte och satt de inövade låtarna exakt där de skulle, tätt som hand i handske. Inget snack om hörselskydd eller öronproppar,

Närpes skolmusikkår stod för programmet innan festkonserten började.

inget snack om nätta, små visor med blyga, osäkra och ointresserade skolbarnsstämmor.

De här dirigenterna hade ett färdigt material att jobba med. Och det var mycket jobba för de 4000 körmedlemmarna! Häpna satt de drygt 3000 mammorna, papporna, tanterna och farbröderna, hen och hon och han i publiken och såg hur små och stora elever så långt ögat nådde steg upp vid sina platser och rev av låt efter låt. Ljusshowen var påtagligt professionell. Var låten svensk, var strålkastarkäglorna gula och blå, var den dansk var ljuset rött och vitt.

Det var mitt på dagen, det skulle senare bli både semifinal i ishockey-VM och final i Eurovisionen, men vem bryr sig? Musiken dunkade i kropparna och åstadkom kalla kårar, varma känslor och heta vågor.

Det är lätt att vara stolt över oss.

För att citera utbildningsdirektören i Esbo, Barbro Högström, i programbladet: Känslan av ett Svenskfinland är markant.

Skolmusik ordnas nästa gång om tre år i Korsholm.

Text och foto: Tom Ahlfors

10

6.6.2013

KOLUMNEN Annika Ltuher

Glada vi från skolan gå Yrkeshögskolan Metropolia inledde samarbetsförhandlingar för hela sin personal i slutet av maj. Orsaken anges vara produktionsteknisk och ekonomisk och dessutom baserad på skolans omorganisering.

Målet för förhandlingarna är att stärka effektiviteten, resultatet samt konkurrenskraften i framtiden. Metropolias informationsavdelning berättar att högst 100

personer skall beröras av denna effektivitetshöjande samarbetsåtgärd och de kan se fram emot att få börja jobba deltid eller bli antingen permitterade eller helt arbetsfria under kommande läsår.

Metropolias rektor Riitta Konkola kommenterar dessa konkurrensökande faktorer genom att ge personalen en eloge.

– Vi värderar personalens yrkes-

kunskap och engagemang och vi tror på deras vilja att utveckla vår verksamhet också i den här situationen.

Metropolia säger sig vara en internationell yrkeshögskola som föder insikter och kunskaper i arbetet och välfärd i livet, enkannerligen i och för framtiden.

Tom Ahlfors

Varning för skärmtid

Studenthatten ”Har du skaffat hatt ren?” frågade årets nya studenter varandra under dagarna när vi väntade på de slutliga resultaten från nämnden. Uppenbarligen hade de flesta gjort det, för när min yngsta dotter och jag skulle köpa studentmössa åt henne den 18 maj var Fredrikssons ”finare” version slut, liksom också Lindroos svenska lyror. Wahlmans butik där helsingforsarna köpt mössor i generationer hade stängt för dagen. ”Då tar vi trettieuroshatten då” sade min dotter nöjt. ”Det blir liksom ett statement”.

Det här skriver jag inte för att klaga på att det kapitalistiska systemet inte klarar av att låta kunden slösa mera pengar än strängt nödvändigt på en huvudbonad som inte i första hand är till för att värma öronen med, utan för att ventilera min fascination i hur språket förändras. Varför har de nya studenterna börjat kalla den anakronistiska mössa som snart ska pryda deras yviga kalufser eller snaggade skallar för hatt?

Håller den gamla hederliga mössan på trängas ut av sina finskspråkiga kusiner pipon och lippisen eller är det hattun som väl ursprungligen lånats in i finskan från svenska som slugt håller på att tränga sig tillbaka? Vad säger Mikael Reuter och Monica Äikäs?

Och en annan sak. Har ni märkt att när en medelålders person säger ”pipon” i bestämd form singularis så uppfattar en ung person det som pluralis? ”På måndan hadde ja tre pipon, nu har ja tappat två av dom”. ”Vafför måst ja gå när alla mina kaverin to bussen?”. En rad andra slang- och lånord böjs på samma sätt: ”farkkun”, ”bägin”, cd:n och beibin till exempel. ”Bin”, ”frön”, ”häften” och andra ett-ord böjs förstås med n på svenska, men varför har n-ändelsen helt manövrerat ut det snälla lilla r-et? Säger jag farkkur, bebir eller kaverir daterar jag mig själv lika grundligt som om jag skulle berätta att jag ska på hippa eller gem. Användningen av slangord är ju som vi vet inte ett tecken på ett förflackat språk, vissa av mina elever som talar den mest utstuderade rotvälska med sina vänner skriver välformulerade biologiessäer när de vill. Det intressanta är att n:et smyger sig in också i sakprosa. ”I år hade Elevriksdagen XX antal deltagaren”. Då börjar det låta lite konstigt. År 1995 när jag levt med frilansjobb och småbarn i femton år började det kännas som om det var dags för ett ”riktigt” arbete. Som väl de flesta andra ambitiösa studerande (inte studeranden!) hade jag ju ursprungligen tänkt mig en karriär som forskare. Lysande forskare, berömd forskare naturligtvis. Gå i Jane Goodalls fotspår och göra revolutionerande upptäckter om karismatiska djur ensam i ödemarken.

Det tåget hade liksom gått år 1995 och kvar fanns två realistiska alternativ: naturbyråkrat eller lärare.

Jag funderade och funderade och beslöt mig för att göra mig behörig för det senare alternativet. Ibland, när allt är kaos i vintermörker, ingenting fungerar och eleverna gör allt utom vad jag har tänkt har jag kastat längtansfulla blickar mot Miljöcentralens stora lugna hus på andra sidan parken, men så här under de sista dagarna i maj, när hela världen känns ung, vacker och lovande vet jag, liksom säkert de flesta kolleger runtom i landet att vi nog valde rätt ändå. Glad sommar!

Barn som tillbringar över tre timmar per dygn tid vid olika slag av skärmar har sämre skolframgång.

De barn som regelbundet rör på sig raskt får bättre skolbetyg än de mindre aktiva.

Det här framgår av en färsk undersökning som utförts vid Stiftelsen för främjandet av motion och folkhälsa (red.övers.) Likes och som publicerats som artikel i den amerikanska idrottsmedicinska tidskriften Medicine and Science in Sports and Exercise.

Resultaten kan förklaras av att tiden vid televisionen, datorn eller spelkonsolen är tid som annars

skulle användas till läxläsning, annan läsning eller sömn, anser forskaren Heidi Syväoja från Likes.

– All skärmtid är dock inte skadlig för lärandet och skolframgången, men föräldrarna bör fästa särskild uppmärksamhet vid barnens bruk av underhållningsmedia och en diger, över tre timmar lång, daglig skärmtid.

I undersökningen deltog 277 finländska elever i åk 5–6.

Nyligen publicerades också en forskningsrapport inom projektet Skolan i rörelse, som påvisar att skärmtiden överskrids rejält både för pojkar och för flickor i grund-

skolan. Dessutom hör skärmtid och brist på motion ihop. En mycket lång skärmtid efter skolan och på veckosluten minskar avsevärt mängden motion för barn och unga.

– Nya forskningsrön stöder en rekommendation för skärmtid även ur skolframgångsperspektiv: regelbunden motion och en rimlig tid vid skärmarna verkar främja skolframgång och lärande, säger Syväoja.

Tom Ahlfors

Häxfolket tar hem priset Jo Salmsons serie om Häxfolket, med illustrationer av Natalia Batista, har vunnit Nordiska skolbibliotekarieföreningens barn- och ungdomsbokspris 2013.

Nordiska skolbibliotekarieföreningens barn- och ungdomsbokspris delas ut vartannat år till en nordisk författare. Sist en svensk författare fick priset var 1999, då Annika Thor tilldelades priset.

Bland tidigare svenska prisvinnare finns Mats Wahl, Viveca Lärn och Maria Gripe, och bland övriga vinnare Tormod Haugen, Stian Hole och Lene Kaaberböl.

– Det gränsar mot det ofattbara – att tilldelas ett pris som tidigare gått till så många av mina absoluta favoritförfattare och förebilder.

Det träffar rakt in i hjärtat. Ren glädje, säger Jo Salmson

Jo Salmson och Natalia Batista nominerades av Lärarförbundet i Sverige. ”Vad som gör boken så bra är den är så nyanserad på djupet. Barnen kan läsa den helt som en fantasyroman, men möjligheten till igångsättande av djupare processer finns i bokens substans. Utmärkt bok för läsecirkelsdiskussioneräven för äldre barn som man vill få igång med att läsa!”, sägs det i prismotiveringen.

Jo Salmson (född 1957) heter egentligen Catharina Wrååk och är bosatt i Stockholm. Jo Salmson har, förutom serien Häxfolket, bland annat skrivit fantasyserierna Almandrarnas återkomst och den hyllade serien Drakriddare, om vilken Jan Gradvall skrev i Dagens Industri: “Tam-böckerna är som

om Astrid Lindgren skrivit manus till en ny film av Avatar-regissören James Cameron.”

I juni utkommer Kungen kommer, den första delen i serien Maros resa. Jo Salmson har också skrivit flera lättlästa böcker, däribland Om rymden, Hjälp! Jag gjorde illa Linn! och Hjälp! Jag hittar ett fusk!

Illustratören Natalia Batista är illustratör, född 1986 och inspirerad av den japanska serietecknarstilen manga.

De tilldelas priset för serien Häxfolket, i vilken fyra böcker ingår: De stulna barnen (2011), Fly Sol, fly! (2011), Magiska krafter (2011) samt Folket som försvann (2012).

ä l y p ä n! r K e t l s e e t m e o s r ark H somma

P

r

nde u g i d r a n betjä

Bekanta dig med den läckra menyn I vår egen restaurang

Kom och tillbringa soliga semesterdagar i Helsingfors

FSL-medlemmarnas förmånspriser gäller under sommaren varje dag 15.6–11.8.2013.

Ett två personers rum 86 €/natt, en extra bädd 20 €/natt. Barn under 12 år övernattar gratis i föräldrarnas rum. I rumspriset ingår frukost, Internet-förbindelse på rummet och ett morgondopp i simbassängen.

Reserveringar direkt till hotellet (09) 799 755 eller parkhotel@ park.fi. Meddela ditt FSL-medlemsnummer i samband med reserveringen. Specialpriser gäller ej under stora evenemang.

Bekränsat antal rum för special pris.

Pohjolagatan 38 ● 00600 Helsingfors ● Tel. (09) 799 755 ● www.park.fi

11

6.6.2013

Synen på skolledarskap likarartad i hela Norden I Norden talar man om ledarskap utgående från ett mer jämlikt samhälle med deltagardemokrati med stark förankring i lokalsamhället och dess historia. Det nordiska ledarskapets grundidéer och praktiska tillämpning är en produkt av den lokala kulturen. Ledarskapet är i första hand format av nationella och lokala värderingar, traditioner och praktisk verksamhet, och i mindre utsträckning av politik och litteratur. En ny nordisk antologi om pedagogiskt ledarskap har utkommit på bokförlaget Springer.

Bokens titel är ”Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership. Is there a Nordic Model?”

Redaktör är Leif Moos, professor vid Aarhus Universitet i Köpenhamn och ett flertal framstående ledarskapsforskare med intresse för utbildning från hela Norden har skrivit de enskilda kapitlen. Tre

av författarna är kopplade till Allmän pedagogiken vid Pedagogiska fakulteten i Vasa: professor Michael Uljens, lektor Göran Björk, och doktorand Cilla Nyman.

Boken jämför tänkande om utbildningsledarskap och den praktiska utbildningsverksamheten i Norden. Den kopplar transnationella trender och tendenser till nationella styrmekanismer och ledarskapsdiskussioner och analyserar vad som är speciellt i det pedagogiska ledarskapet i olika nordiska sammanhang.

Författarna har utforskat hur transnationella trender påverkar och förändrar de nationella och lokala värderingar som tidigare styrt den nordiska utbildningen. Boken ger exempel från enskilda länder och beskriver hur transnationella intressen påverkar nationella styrmekanismer och det sätt man förhåller sig till utbildningen.

insänt

Se hit, K1 och S1 1993!

Det har redan gått 20 år sedan vi inledde våra klasslärar- och speciallärarstudier vid PF i Vasa!

Vi samlas till klassträff lördagen 3.8 kl.14 vid Restaurant Strampen i Vasa. Tidpunkten är lagd så att träffen inte nödvändigtvis kräver övernattning i Vasa. Lämpliga tåg finns tillgängliga för att du ska kunna göra detta till ett endagsprojekt. Likaså finns många hotell i Vasa, för den som vill göra detta till ett veckoslutsprojekt :-) För info och anmälan kontakta Tua Backman (f. Söderbacka) tuabackman@multi.fi eller 040-558 66 44 senast 28.7.

Många har fått nog Bästa Christer Holmlund och Martina Landén-Westerholm! Tack för ett svar på min text som publicerades i Läraren 11/2013. Min text var i första hand riktad till landets svenskspråkiga lärare och min förhoppning var att åtminstone någon eller några lärare skulle ”fatta pennan” och delta i diskussionen.

Ert svar gav kanske en lite snedvriden bild av vad jag ville föra fram så jag känner att det är på sin plats att jag preciserar min tanke en aning.

Jag ville på intet sätt uppmuntra någon att inte följa rådande lagstiftning eller framhäva att jag själv inte skulle göra det. Min kritik riktar sig mot systemet och dess meningslöshet. Jag är av den åsikten att trestegsstödet endast har negativa effekter, att något skulle bli bättre kan åtminstone jag inte se. Det som ni i ert svar skrev om att trestegsstödet skulle vara bättre för eleven kan jag inte hålla med om alls. Det är just eleverna som i slutändan drabbas av all byråkrati och tidsslöseri. Det att många lärarkolleger från olika skolor under en lång tid sagt att de känner precis som jag gör, fick mig att skriva

min text. Min förhoppning var att kanske någon skulle ”våga” säga högt det som jag hört så många säga till mig. Och visst har många kollegor, flere tiotal faktiskt, sagt att det jag skrev stämmer precis.

Men någon offentlig reaktion har åtminstone ännu inte synats till.

Vilken slutsats kan man då dra av det? Antingen är väl detta, trots allt, ett ärende som vi lärare inte anser vara viktigt nog att kräva en ändring på. En annan förklaring kan tänkas vara att lärare inte vill engagera sig. Hur som helst tycker jag att det skulle vara värt att som lärare som jobbar med detta system säga sin åsikt. Håller du med mig? Eller är du helt av annan åsikt och varför, i så fall? Ett några rader långt mail till tidning Läraren eller till förbundssekreteraren på FSL skulle redan vara ett tecken på att vi är många som fått nog. Eller har vi fått nog? Kanske just du borde säga vad du tycker om saken!

Mikko Pihlström

Speciallärare Ekenäs högstadieskola

Europeisk trend:

Bättre stöd till nya lärare Introduktionsprogram för att ge nya lärare stöd och råd är nu obligatoriska i 15 EU-länder (Cypern, Estland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike) samt i Kroatien och Turkiet. Det framgår av en rapport från EU-kommissionen om villkoren för lärare och skolledare i 32 länder. Även om programmen organiseras på olika sätt har de alla som mål att hjälpa nyanställda att komma in i yrket och minska risken för att de slutar i förtid.

– En bra lärare kan göra stor skillnad för barnens framtid, säger Androulla Vassiliou, EU:s utbildnings- och ungdomskommissionär. Därför uppmanar jag alla medlemsländer att förbättra fortbildningen och stödet för lärarna så att de kan utvecklas under hela sitt yrkesliv, säkra en innovativ undervisning av hög kvalitet och ge ungdomarna de färdigheter de behöver i det moderna samhället.

De flesta EU-länder har definierat den kompetens en lärare måste ha för att få jobb och kunna utvecklas i yrket. Det är pedagogiska kunskaper, förmågan att arbeta i grupp, social kompetens och ämneskunskaper. Denna kompetensram ligger till grund för den grundläggande lärarutbildningen i

– En bra lärare kan göra stor skillnad för barnens framtid, säger Androulla Vassiliou, EU:s utbildnings- och ungdomskommissionär.

alla utom åtta länder och regioner (Belgien – den tyskspråkiga gemenskapen, Bulgarien, Finland, Island, Kroatien, Liechtenstein, Slovakien och Tjeckien).

De flesta av Europas fem miljoner lärare arbetar minst 35-40 timmar i veckan. I arbetstiden ingår undervisningstid, tillgänglighet i skolan och förberedelser och rättning. Undervisningstiden varierar kraftigt – timantalet är i allmänhet

högre i förskolan och minskar på högre nivåer. I grundskolan och gymnasiet undervisar lärarna i genomsnitt 20 timmar i veckan.

I ungefär en tredjedel av de europeiska länderna förväntas lärarna vara i skolan cirka 30 timmar i veckan. Det finns inget fastställt antal timmar i Sverige, Portugal, Storbritannien (England, Wales och Nordirland) och Norge, samt Cypern när det gäller högstadiet och gymnasiet och Island när det gäller förskolan. I Cypern, Grekland, Luxemburg, Malta, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien och Tyskland minskar antalet undervisningstimmar efter ett visst antal tjänstgöringsår.

De flesta lärare i Europa är över 40 år. Nästan hälften av lärarna är över 50 år i Bulgarien, Estland, Island, Italien, Nederländerna, Norge, Tjeckien, Tyskland och Österrike. Andelen lärare under 30 år är särskilt låg i Sverige, Italien och Tyskland.

I de flesta EU-länder är grundskolelärarnas minimilön lägre än BNP per capita. Lönetillägg för t.ex. övertid eller större ansvar kan göra stor skillnad i lönekuvertet.

Endast hälften av länderna i undersökningen har lönetillägg som bygger på undervisningens kvalitet eller elevernas resultat.

Är antroposofi en vetenskap?

I nummer 12 av Läraren finns en helsidesartikel om Mikaelskolan. Artikeln var intressant, men en mening fångade mitt intresse: ”antroposofin, Rudolf Steiners vetenskap som skolans pedagogik grundar sig på”.

När blev antroposofin en vetenskap? Jag skulle snarare säga att den är en form av ”andlig filosofi” och att den inte når målen för vetenskap. Kort sagt en pseudovetenskap. När skolans rektor hävdar att man har antroposofin som grund undrar jag vilka aspekter av denna?

Eterkroppen? Astralkroppen?

Reinkarnation? Vilka av Rudolf Steiners tankar ”har besannats”?

Att Storbritannien flyter på havet?

Atlantis? Att gravitationen inte finns? Att vissa människor inte är människor?

Vågar vi lita på informationen från en Steinerskola? Rudolf Steiner själv påpekade att man inte skulle berätta allt för utomstående – Det kunde ge skolan ett dåligt rykte? I hans instruktioner finns uppmaningen att vara diffus, att hemlighålla.

På andra punkter är dock antroposofin tydlig: För tidigt lärande

är av ondo då det stör utvecklandet av ”Eterkroppen”. Först då man tappat mjölktänderna är man redo för läsning. För en skolform som säger sig uppmuntra ”kreativitet” så är reglerna många: Man får inte rita som man vill, man får inte ha svarta kritor, etc.

Antroposofin är i grunden en ockult lära. Däremot skiljer den sig från exempelvis scientologin i och med att den tillåter en högre grad av russinplockande, dvs. en lärare kan friare plocka från de mera positiva sidorna (skapande etc.) och välja att ignorera de mörkare, (ockulta, ovetenskapliga, elitistiska och ibland tom. rasistiska sidorna).

Däremot finns det en stor variation mellan skolor, kanske lika stor som mellan en kristen skola som drivs av kyrkan och en som drivs av Livets Ord. Min uppfattning om Steinerlärare är att de i huvudsak tror ungefär lika mycket på Rudolf Steiner som gemene man tror på Gud. De plockar russinen ur kakan och är bra lärare, engagerade, motiverade.

Det är dock ingen orsak att blunda för de ovetenskapliga sidorna av rörelsen.

Ett annat problem är att antro-

posofin ofta åtföljs av en tro på homeopati och ett rabiat vaccinmotstånd. I de Svenska antroposofernas centrum i Järna utbryter med jämna mellanrum mässlingsepidemier eftersom man inte vaccinerar sina barn. Så planerar du att sätta ditt barn i en Steinerskola skall du se över barnets vaccinationsskydd då du inte längre kan lita på flockimmunitet.

Anders Gustafsson

Mariehamn Källor: Faculty Meetings with Rudolf Steiner, Vol 1, Anthroposophic Press, 1998.

Practical Advice to teachers, 2000 Anthroposophic Press.

I artikeln om Mikaelskolan i Ekenäs använde jag mig i en mening av ordet ”vetenskap” för att beskriva antroposofin. Det är inget som skolans rektor Thomas Metzner sagt.

Tom Ahlfors

Redaktör

12

6.6.2013

Tom Gullberg, akademilektor vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa, är en av de nya ledamöterna som utnämndes till studentexamensnämnden i januari.

Studentexamen digitaliseras:

Många frågor saknar svar Studentexamen kommer att förändras mycket de närmaste åren.

Digitaliseringen av proven som sker gradvis från och med 2017.

– Den tekniska utvecklingen förändrar också provens innehållsmässiga utformning, säger Tom Gullberg, färsk ledamot i studentexamensnämnden.

De traditionella redskapen penna och papper kommer att försvinna och i stället ska proven skrivas på datorer.

– Sedan 1852 har ungdomarna suttit och skrivit studentexamen med penna och papper. I något skede blir det aktuellt att övergå till ett annat verktyg och jag ser det som en nödvändig utveckling.

Utvecklingen går åt rätt håll, säger Tom Gullberg, akademilektor vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa.

Gullberg är en av de drygt femtio ordinarie ledamöter i den nya studentexamensnämnden som tillsattes av undervisningsministeriet i januari. Förutom att han är ledamot i nämnden är han också ordförande för den historiska sektionen.

– Det är ett intressant arbete och jag har ganska lång erfarenhet av studentexamen. Sedan 1998 har jag varit biträdande ledamot och fungerat som censor. Ur det perspektivet har jag ganska god erfarenhet, säger han.

Digitaliseringen av studentexamen upptar en stor del av arbetstiden för nämnden. År 2017 digitaliseras de första proven och två år senare ska alla prov skrivas på dator.

– Senast 2019 digitaliseras pro-

vet i matematik för det finns en hel del symboliska tecken som är lättare att skrivas för hand och hur det här ska göras funderar vi på ännu, säger han.

Utmaning skapa digitala prov Att penna och papper kastas ut till förmån för datorer är ett viktigt steg för att svara mot den tekniska utvecklingen som sker snabbt.

Men en större utmaning och ett ännu större steg är att skapa digitala prov.

– Vi jobbar inom nämnden mycket hårt med det här och nu börjar vi ha en tidtabell klar. Om allt går enligt planerna har vi en bild av de tekniska lösningarna och hur proven kommer att ändras rent innehållsmässigt till midsommar eller hösten.

– Vi vill vara ute i god tid så att gymnasielärarna ska bli medvetna om att det sker radikala förändringar i innehållet, förklarar han.

Det har enligt Gullberg skett en förändring av frågorna i studentexamen under de senaste tjugo åren.

I dag är uppgifterna mera problematiserande och analyserande i stället för att vara baserade på faktakunskap som fallet var tidigare.

– När jag själv skrev studentexamen i mitten av 1980-talet handlade det mycket om att skriva ner allt man kunde kring ett tema. Nu handlar det i högre grad om att kunna tolka dokument, analysera bilder och greppet är tydligt mera problematiserande och analytiskt.

Studentexamen har genom att förnya uppgifterna i studentexamen också arbetat för att inspirera

och utveckla gymnasiepedagogiken.

– Jag vet av egen erfarenhet att vi inom mina egna ämnen, historia och samhällslära, undervisar blivande lärare på andra sätt än tidigare. Det är fråga om en utveckling där färdighetsdimensionen har blivit påtaglig.

– Det är i dag relevantare att veta hur man använder kunskap inom ett ämne i stället för att behärska faktakunskapen, säger Gullberg.

Oändliga möjligheter Den stora frågan nu är vilken inverkan digitaliseringen kommer att ha på examensfrågornas utformning. Möjligheterna att ta in nya former av material som ljud och bilder är oändliga.

– Som det är nu är vi begränsade när vi utformar uppgifter, men digitaliseringen gör att vi lägga in hur mycket material som helst. Det kan handla om dokument, nyhetsklipp och filmer. Listan är lång.

Han kommer in på en annan debatt som har varit aktiv, nämligen den om abiturienterna ska få vara uppkopplade när de skriver studentexamensproven. Enligt Gullberg saknar den frågan ett svar i dagens läge.

– Det enda jag vet är att mycket tyder på att många prov inte kommer att vara totalt öppna. Men vi vet för lite om hur det blir i praktiken och det finns många säkerhetsfrågor som saknar svar, säger han.

– Går det till exempel ha full koll så att ingen e-postar och frågar om tips eller svar på vissa frågor?

Här är bland andra naturvetarna oroliga eftersom det finns mycket material på webben som abiturienterna potentiellt kan kopiera. Vi måste ha någon form av kontroll och i dagsläget är riskerna med ett öppet internet inte klarlagda, säger han.

Det vore positivt för den problematiserande utformningen av studentexamen om abiturienterna skulle ha fri tillgång till webben.

Då måste ungdomarna under själva provet söka sig fram till källor och kritiskt granska dem, resonerar Gullberg.

– Då räcker det inte längre med att vara skicklig på att googla och vi vet redan att många har problem att söka och hitta relevant information. Så fri tillgång till webben behöver inte alls göra proven lättare om någon tror det.

Gullberg anser att de utökade möjligheterna är både på gott och ont.

– Det råder delade meningar inom olika ämnen, men jag anser att historieprovets främsta uppgift är att mäta abiturienternas färdigheter i ämnet. Provet ska inte mäta förmågan hur de kan söka olika dokument på webben, säger Gullberg.

Allmänbildade prov På grund av att det har skett en specialisering inom realprovet – att abiturienterna väljer endast ett ämne – pågår också diskussioner om att skapa en form av ett allmänbildande prov som är obligatoriskt.

– Det finns ett behov av att ska-

pa ett ämnesintegrerat och tvärvetenskapligt prov, men hur det ska ske och i vilket ämne vet vi inte.

Vi har inte fattat några beslut men frågan diskuteras ivrigt i studentexamensnämnden.

Den språkliga aspekten av studentexamen har också debatterats livligt de senaste åren. Orsaken är att det har förekommit problem med översättningarna från finska till svenska.

– Allvarliga fel inträffar mycket sällan, men jag sticker inte under stol med att det är en utmaning att översätta frågorna. Ibland blir en fråga fel formulerad, trots att frågorna behandlas flera gånger på olika nivåer och att språkgranskare och översättare med ämneskunskap är involverade i processen.

På grund av att det har skett missöden har studentexamensnämnden blivit kritiserad. Enligt Gullberg har kritiken inte gått obemärkt förbi när den nya nämnden utnämndes.

– Många ledamöter har svenska som modersmål och det finns också många som behärskar svenska.

Jag tror ministeriet har strävat efter att täppa till alla tänkbara hål i utnämningsprocessen, men om det är en strategi vågar jag inte uttala mig om, säger Gullberg.

– Det är svårt med nyanseringar när en fråga översätts. Men bedömningen är att de svenska svaren måste bedömas utgående från de svenska frågorna, säger han.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. Redaktör Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.