Läraren 12 2013

1894–2013

120 årgången

16.5.2013 Nr 12

Tom Ahlfors

FSL-kansliet till Västra Böle?

Förberedelserna inför den förestående grundrenoveringen av Akava-huset fortsätter. Avsikten är att Akava-huset, som bl.a. inhyser lärarfacken OAJ:s och FSL:s kanslier, ska utrymmas sommaren 2014. Då inleds arbetet med att grundligt renovera hela byggnaden, som finns i Östra Böle i Helsingfors. Avsikten är också att bygga till fastigheten.

Det betyder att fastighetsbolaget har sökt ersättande utrymmen. Nu är en lösning i sikte, så att alla verksamheter kunde inrymmas i lediga utrymmen i Västra Böle, alltså strax nära järnvägsstationen i Böle. Just lättillgängligheten har varit ett viktigt kriterium, då man har sökt ersättande hyresutrymmen.

Styrelsen för FSL tog den 24 april del av planerna och gav för sin del grönt ljus för fortsatta åtgärder. FSL har från början eftersträvat en lösning, som innebär att förbundskansliet kunde verka i närhet till OAJ också när Akava-huset renoveras.

Bra kontakt med föräldrar öppnar för goda resultat – En bra skola kräver ett gott samarbete med elevernas föräldrar. Om föräldrarna förhåller sig likgiltigt till sina barns studier eller om deras värderingar skiljer sig från skolans gemensamma godkända värderingar är det svårare att få till stånd ett samarbete, sade riksdagens talman Eero Heinäluoma, då han talade inför 20 europeiska undervisningsministrar deltar och Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland.

Ministrarna samlades i Helsingfors i slutet av april. Huvudtalare var Eero Heinäluoma och europakommissionären Androulla Vassiliou, som svarar för utbildning.

Enligt kommissionär Androulla Vassilou borde det centrala målet i reformen och förvaltningen av skolväsendet vara att alla medborgare har möjlighet till en högklassig utbildning.

– Finland, som om och om igen placerat sig i toppen av internationella klassificeringar har med sitt exempel visat att utbildning samtidigt kan vara av hög kvalitet, effektiv och tillgänglig för alla, noterade Vassilou.

Erkki Kangasniemi leder pensionärer

Wie geht’s, Rudolf Steiner?

– Vi kan förvänta oss en tillväxt då det nya huset är klart, säger Mikaelskolans rektor Thomas Metzner i Ekenäs, som väntar på att arbetet med tillbyggnaden ska komma igång.

Skolan är en Steinerskola och rektorn tycker att öppenheten mot alternativ pedagogik är rätt stor idag. Läs mera på sidan 4.

Skolrådet Erkki Kangasniemi har valts till ordförande för Undervisningssektorns Seniororganisation OSJ för år 2013–17. Han efterträder Sirkka-Liisa Tarjamo.

Kangasniemi var länge ordförande för lärarfacket OAJ jämte förste vice ordförande i akademikercentralen Akava. Han avgick som OAJ-bas år 2010 och gick i pension vid årsskiftet 2010–11.

Undervisningssektorns Seniororganisation OSJ är en riksomfattande organisation för pensionärer som verkat inom undervisningssektorn. Till organisationen hör cirka 18 000 medlemmar.

2

16.5.2013

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Språkskola med nordisk dimension Svenska folkpartiet (SFP) agnar kroken och föreslår att en språkskola med nordisk profil grundas i huvudstadsregionen. Skolan skulle i första hand rikta sig till finska barn som vill lära sig svenska.

SFP framlade i början av maj ett språkprogram, där man definierar partiets linje i aktuella språkfrågor. Och då är det knappast möjligt att förbigå undervisningen och utbildningen.

I fråga om skolan är linjedragningen rätt entydig: partiet värnar om den nuvarande modellen med finska och svenska skolor och vill alltså inte ombilda svenska skolor till tvåspråkiga hybrider.

Allt fler familjer är idag tvåspråkiga, så att föräldrarna står inför ett konkret val, när det är dags för barnen att börja skolan. I de flesta fallen väljs den svenska skolan, så att valet har förankrats redan när det var dags för barnen att gå i dagis och senare förskola.

Svenska skolor präglas emellertid i regel också av en överinskrivning, så att de lockar även barn, som inte är registrerade som svenskspråkiga. Antingen så att det handlar om tvåspråkiga familjer, som har valt att registrera barnet som finskspråkigt, eller så handlar det om barn från enspråkigt finska familjer.

Men var finns det tvåspråkiga skolalternativet, frågade rikssvenska debattören Maria Wetterstrand hösten 2011 och satte i gång en mäkta spretig debatt. Hon fick faktiskt en hel del vettiga svar, vilka emellertid drunknade i tsunamin av inlägg som i sak handlade om ovidkommande saker, såsom förslag om att urholka de svenska skolornas identitetsoch språkbärande funktion.

Det finns faktiskt tvåspråkiga alternativ, som kallas språkbadsskolor. Men en del debattörer, bl.a. minister Pär Stenbäck och FSL-basen Dan Johansson, ville gå längre än så och lyfte fram möjligheten att inleda pilotverksamhet med en eller flera finsk-svenska skolor i tätorter, där det bland den finskspråkiga befolkningen finns ett intresse för svenskan.

Modellen kunde tas från de existerande språkskolorna, alltså t.ex. finsk-ryska och finsk-franska skolorna, som sedan länge fungerar i Helsingfors och är attraktiva skolval. I dessa fall handlar det om statliga skolor, men i fråga om den lanserade språkskolan med nordisk profil kunde det handla om en skola i kommunal regi. Dock så att den skulle sortera under den finska skolförvaltningen.

SFP har valt att lyfta fram den nordiska dimensionen och har fått positiva omnämnanden också på finskt håll. Det är nödvändigt, ifall det skall omsättas i praktiken.

Tyvärr har det nämligen visat sig att en utvidgning av språkbadsverksamheten, som obestridligen är en fungerande pedagogisk metod, har stött på byråkratisk eller politisk patrull i många kommuner. Köerna till språkbadet är på många orter långa och tillgången möter inte efterfrågan.

Det räcker alltså inte om SFP och för all del andra finlandssvenska aktörer kramar språkbadet och förslaget om introduktionen av en finsk-nordisk skolmodell ifall intresset på finskt håll är svagt.

Insikten om betydelsen av gedigna språkkunskaper, inte minst i de två nationalspråken, är uttryckligen en nationell fråga. Men det räcker inte med god vilja, om man vill öka mångfalden och stärka språkkunskaperna, utan det krävs också extra resurser.

Förslaget om en finsk-nordisk skola är en välkommen påminnelse om svenskans betydelse som brobyggare till övriga Norden.

H:fors retirerar:

Antti Korhonen fick varning Helsingfors retirerar i det uppmärksammade fallet med läraren Antti Korhonen, som tog till maktmedel för att avlägsna en trilskande elev från matsalen i Alppilan yläaste i Alphyddan. Skolans rektor hävde i mars Korhonens arbetsavtal och backades upp av stadens utbildningsverk, vilket föranledde en massiv uppmärksamhet. Korhonen har fått en uppbackning av gargantuanska mått i de sociala medierna och arbetsron i skolorna blev snabbt ett synnerligen angeläget samhälleligt diskussionsämne.

Lärarfacket OAJ har entydigt backat upp Korhonen och ansett att utbildningsverket överreagerade. Helsingfors utbildningsnämnd godkände 7.5.2013 enhälligt Antti Korhonens rättelseyrkande om utbildningsverkets beslut.

Samtidigt som utbildningsnämnden beslöt att ändra på beslutet att häva lärarens arbetsavtal, anser nämnden emellertid

att lärarens fysiska ingripande var oproportionerligt i förhållande till situationen. Därför anser nämnden att läraren bör få en skriftlig varning för sitt agerande. Det fysiska ingripandet var inte nödvändigt i situationen och agerandet bör anses överdrivet, ansåg nämnden.

Nämnden anser inte att kriterierna för hävandet av arbetsavtalet uppfylldes trots att rektorn förlorat förtroendet för läraren. Läraren har inte tilldelats muntliga eller skriftliga varningar och arbetsgivaren har inte heller funnit något klandervärt tidigare i lärarens arbete.

Utbildningsnämnden anser att den rätta åtgärden från arbetsgivarens sida skulle ha varit att utfärda en varning till sagda lärare.

OAJ uttrycker sin tillfredsställelse över utbildningsnämndens beslut. Erkki Mustonen, ledande jurist vid OAJ, säger att Korhonens lön bör utbetalas retroaktivt. När ett arbetsavtal hävs avbryts nämli-

EI fördömer dansk tragedi – Sammanbrottet i avtalsförhandlingarna i ett land, som är känt för sin väletablerade sociala dialog, är en tragedi, skriver generalsekreterare Fred van Leeuwen vid lärarnas världsorganisation Education International i ett brev till danska statsministern Helle ThorningSchmidt (S).

EI representerar ca 30 miljoner lärare. EI har som medlemmar 392 lärarfack i 172 länder. Lärarfacket OAJ och Forskarförbundet är finländska medlemmar i EI. van Leeuwen riktar skarp kritik mot regeringens agerande, som innebar att regeringen i stor hast genomdrev i Folketinget en lag, som ensidigt beaktade för arbetsgivarnas krav.

Regeringen ändrar i praktiken lärarnas avtal radikalt genom att tillåtta skolledarna att ålägga de enskilda lärarna individuella villkor för arbetstiden och förberedelsetiden utan förhandlingar och avtal. EI:s syn är att utvecklingen förbiser viktiga möjligheter för förbättringar och likvärdighet i undervisning.

Danska regeringens agerande är inte unikt. EI:s forskning visar att den ekonomiska krisen i en del länder används för att rättfärdiggöra försämringar i existerande avtal. Utvecklingen underminerar de fackliga rättigheterna och den sociala dialogen.

OECD och Education International ordnade i förra månaden

gen löneutbetalningen omedelbart.

Mustonen hoppas att Helsingfors återanställer Korhonen.

Mustonen påminner om att en lärare bör kunna säkerställa en trygg inlärningsmiljö för alla elever. Också lärare bör ha tillgång till arbetarskydd och skäliga arbetsförhållanden. Lärare bör kunna ingripa i störningar i skolarbetet utan rädsla för ohemula straffåtgärder från arbetsgivarens sida.

Det är också rimligt att förutsätta att lärare och fostrare inte tvingas höra skymfande och kränkande tillmälen under arbetstid.

– Förhoppningsvis klarläggs i dessa diskussioner stadgandena och procedurerna, när det gäller att trygga arbetsron i skolorna, så att liknande obehagliga incidenter kan undvikas, säger Mustonen.

C-E Rusk

en gemensam konferens, Teacher Summit. Här konstaterades att ju goda resultat från utbildningssystemet i ett givet land regel korrelerat med landets samarbete med lärarnas fackföreningar och synen på lärarna som betrodda professionella partners.

– Så gott som alla högpresterande länder i internationella undersökningar har starka lärarfack.

Så ser det ut t.ex. i Finland, Japan, Kanada och Australien, noterar van Leeuwen.

C-E Rusk

Orimlig dansk dubbelroll – Förhandlingsgången och resultatet står i direkt motsättning till de mål och intentioner, som ligger till grund för den internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner och verksamhet.

NLS avråder på det bestämdaste andra nordiska regeringar för att på liknande sätt söka konflikt och konfrontation. Alla nordiska regeringar uppmanas att söka konstruktiva lösningar på utmaningarna i samhället genom social dialog, fria förhandlingar och kollektiva avtal.

Nordiska lärarorganisationers samråd NLS, som representerar 18 lärarorganisationer och över 600 000 medlemmar i hela Norden, konstaterar att det danska Folketinget har ingripit i konflikten på

undervisningsområdet på ett sätt som ensidigt tillgodoser arbetsgivarnas krav. Den ensidighet som präglar ingripandet talar för misstanken om ett förutbestämt spel där regeringen från starten har lovat stöd åt arbetsgivarsidan.

NLS konstaterar i ett uttalande från styrelsemötet i Skarrild i Danmark i början av maj att det är oacceptabelt att lärarna varit lockoutade i fyra veckor utan att arbetsgivarsidan på något sätt visat förhandlingsvilja. Regeringen har spelat en orimlig dubbelroll där man i praktiken både varit part i förhandlingarna på det statliga området och samtidigt haft ansvar för att formulera förslaget till lag, som Folketinget nu antagit.

Lagförslaget är behandlat i

brådskande ordning; regeringen har inte konsulterat arbetstagarparten, utan endast samarbetat med arbetsgivarparten om förslaget. Resultatet är en lag som tar tillbaka tidigare avtalade förhandlingsresultat och som på flera punkter ställer lärarna i ett sämre läge än vad som i övrigt normalt gäller offentligt anställda.

NLS kommer att stödja ett initiativ för att ILO ska få möjlighet att ta ställning till den danska regeringens agerande i förhållande till bland annat ILO-konventioner och internationella rekommendationer om grundläggande rättigheter och kollektiva avtal.

C-E Rusk

3

16.5.2013

Mögelproblemen blir bara värre

ORDförord

Dumdristigt slöseri Ordet garanti har en positiv klang. Det utgör sinnebilden för det som ska ge oss trygghet i användningen av föremål vi köpt eller som ska se till att vi inte förlorar de pengar vi överlåtit i bankens skötsel. Staten har också lagstiftat om något som kallas vårdgaranti, vilket innebär att vi har rätt till vård inom en viss tid.

Vid årsskiftet trädde den s.k. ungdomsgarantin i kraft.

Den kom till för att ge alla våra unga i åldern 17 till 25 år en arbets- eller studieplats. I det här fallet är ordet garanti missvisande, för det handlar bara om ett handlingsprogram som syftar till att så många som möjligt kan hitta sin plats. Någon garanti i egentlig mening är det alltså inte fråga om.

Ungdomsgarantin går ut på att kommunerna ska göra vad de kan för att se till att ungdomar som inte funnit sig en plats inom utbildningen eller på arbetsmarknaden ska hitta fram till någondera. Det är ingen lätt ekvation och den har inte heller gått ihop. Enligt tidningsuppgifter har ungdomsarbetslösheten under den tid sedan årsskiftet som garantin existerat ökat med nästa en fjärdedel till cirka 37 000 oplacerade unga.

Här har samhället en gigantisk uppgift. Att detta problem är ännu större i en del krisdrabbade länder i Sydeuropa båtar föga och vi kan med avund se på hur låg arbetslösheten är i länder som Tyskland och framför allt Österrike, där man har en helt annan inriktning på hur unga förs in i arbetslivet.

Vår regering har kraftigt skurit i antalet studieplatser på

andra stadiet. Samtidigt som man med fagert tal uttalar sig om hur viktigt det är att ingen lämnas utanför handlar man stick i stäv med egna utsagor. Vår regering är ensam skyldig till att yrkesutbildningen åderlåtits och på vissa håll har kommunerna skurit ner nybörjarplatser i gymnasiet.

Det har gått så långt att det nu finns flera arbetslösa lärare än på åtskilliga år, lärare som kunde ha varit med om att minska antalet unga i riskzonen för utslagning. Utbildning och skola är i en nyckelposition om man verkligen vill förverkliga ungdomsgarantin. Där finns studierna och där finns lärarna som kan sin sak och är professionella stödpersoner med uppgift att lotsa ungdomar mot framtiden. Alltför många av dem har regeringen nu visat kallat handen. Det är resursslöseri på högsta nivå.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

Kristinestad umgås med drastiska planer på skolindragningar, omtalar Syd-Österbotten den 27 april. K:stad har akuta ekonomiska problem och nu har de två svenska skolorna i Tjöck och Härkmeri och den finska skolan i Lappfjärd hamnat i farozonen. Det är stadsstyrelsens ordförande Bernhard Utter (SFP) som har lanserat tanken, som nu backas upp av stadens balanseringsgrupp, som består sektorernas centralchefer, stadsdirektören och ekonomichefen.

Stadsstyrelsen torde diskutera ärendet i juni.

Mariehamn måste antingen renovera Övernäs skola grundligt eller satsa på att bygga en helt ny skola, omtalar Nya Åland den 3 maj.

Stadsstyrelsen vill höra landskapsregeringens och bildningsnämndens åsikt innan man tar ställning till frågan. Det lär bli en dyr affär; en renovering och tillbyggnad har beräknats

kosta drygt fyra miljoner euro.

I Österbotten erbjuder endast en tredjedel av skolorna tillräckligt mycket simundervisning, omtalar Vasabladet den 26 april.

Den nationella rekommendationen är att varje elev får simma tre gånger per termin i skolans regi.

Folkhälsan har kartlagt läget i lågstadierna i Österbotten och kommit fram till att en del skolor endast har ett simhallsbesök per termin på programmet. I vissa fall har skolorna koncentrerat simundervisningen till en enda årskurs. Ålands gymnasiums organisation duger bra, anser utbildningsminister Johan Ehn (M). Nya Åland omtalar den 24 april att Ålands lärarförening och Ålands gymnasielärare har äskat om ökat inflytande för lärarna i styrelsen för Ålands gymnasium. Det kunde ske genom att skolornas lärarrepresentanter

och rektorer skulle få närvaro- och även rösträtt i styrelsen.

Ehn pekar i sitt svar på att resp. skolor har ledningsgrupper, där studerande och personal kan påverka beslut i ett tidigt skede.

I Åbo fortsättter diskussionen om vart Katedralskolan i Åbo ska flytta fortsätter. Gymnasiet ska grundsaneras och därför måste skolan flytta till tillfälliga utrymmen, omtalar svenska.yle.fi den 26 april.

Staden har lagt fram tre alternativ. Enligt det första alternativet flyttar skolan till Juhana Herttua lukio.

Enligt det andra alternativet åker flyttlådorna till Navigationsistitutets tidigare utrymmen på Malmgatan. Det tredje alternativet är baracker som kunde placeras intill skolan i Kastu. Åbo stad flaggar för det första alternativet, alltså Juhana Herttuan lukio. Det här har ändå väckt protes-

ter då föräldrar är oroade över byggnadens dåliga skick.

Beslutet om flytten tas av nämnden för fostran och undervisning i mitten av maj.

I Nykarleby och Helsingfors samarbetar gymnasier kring en gemensam tidning, omtalar Vasabladet den 4 maj. Det handlar om Topeliusgymnasiet och Brändö gymnasium i Helsingfors, där tidningen ”På Gränsen” utgör slutresultatet av en kurs i modersmål och litteratur. Kursen handlar om journalistisk.

Inom ramen för samarbetet har studerande från Brändö besökt Nykarleby för att planera tidningen, som ges ut i 2 000 exemplar.

Modersmålslärarna Annette Kronholm-Cederberg från Nykarleby och Pamela Granskog håller i trådarna för projektet, som backas upp finansiellt av bl.a. Kulturfonden.

Läget är bedrövligt och barns och ungas hälsa är satt på spel pga. av fukt- och mögelskadade skol- och dagisbyggnader. Riksdagens revisionsutskott offentliggjorde den 2 maj sitt betänkande om fukt- och mögelskadade byggnader. Betänkandet utmynnar i krav om krafttag för att mota problemen från statsmaktens sida.

Revisionsutkottet har hört över 70 sakkunniga och mottagit skriftliga sakkunnigutlåtanden från över 70 instanser. Utgående från detta framlägger revisionsutskottet en diger kravlista, som berör åtgärder för att få bukt med problemen.

I betänkandet anges att de åtgärder, som har satts in under de senaste decennierna, är otillräckliga. Kvalitetsnivån i byggandet är inte höjts och det finns alltjämt stora brister i underhållet och reparationerna av skadade byggnader.

I själva verket har fuktoch mögelskador, som orsakar hälsovådor, tvärtom ökat. Det finns en klar risk för att problemen ytterligare förvärras, anges i betänkandet.

Det handlar verkligen inte om småsummor. Revisionsutskottet uppskattar den ackumulerade reparationsskulden till 30-50 miljarder euro. Utskottet har också uppskattat vad de nuvarande fukt- och mögelskadorna kostar för samhällsekonomin. Notan är 450 miljoner i året.

Revisionsutskottet fäster särskild uppmärksamhet vid problemen i offentliga byggnader, alltså bl.a. skolor, daghem och utrymmen för social- och hälsovård. En

utredning, som har beställts av utskottet, visar att ca 62 400–94 000 grundskolelever och 12–18 000 gymnasiestuderande dagligen utsätts för fukt- och mögelproblem.

I betänkandet konstateras ett tydligt samband mellan fukt- och mögelskador till uppkomsten av astma, andningsvägsinfektioner och liknande sjukdomar.

Byggnaderna mår alltså dåligt, men det gäller också personer som har tvingats tillbringa tid i skadade byggnader. Den mänskliga nöden förvärras av att vården av och stödet till insjuknade personer är dåligt ordnad.

Många drabbade har upplevt att de har behandlats dåligt.

Revisionsutskottet talar om en dålig förvaltningskultur och en oförmåga att behärska situationen. Bristfällig information har dessutom försvagat medborgarnas tillit till myndigheterna.

Lärarfacket OAJ genomförde tidigare en omfattande undersökning, som utmynnade i likartade resonemang.

Betänkandet stöder OAJ:s krav om hälsosam arbetsmiljö för såväl barn och unga som personalen i skolor och daghem.

Ut b i l d n i n g s d i r e k t ö r Heljä Misukka vid OAJ kräver ökade statliga insatser.

Misukka anser också att regeringen bör framlägga en långtidsplan för hur man renoverar drabbade skolor och daghem och förebygger hälsovådor.

Riksdagen torde behandla revisionsutskottets betänkande den 22 maj.

C-E Rusk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Nästa nummer av Läraren utkommer den 23 maj.

4

16.5.2013 Bakom rektor Thoma Metzner tornar gamla Västerby gård upp där Mikaelskolan har fungerat i många år. Nu har arbetet med den nya byggnaden redan börjat.

Nybygget blir i sann steinersk anda.

Fönstren är t.ex. inte alla helt fyrkantiga.

Kunskapen ska inte vara död Det kommer en liten grabb emot Thomas Metzner och mig, då vi vandrar omkring i vårsolens glans på Mikaelskolans gårdsplan i Ekenäs. Grabben bär på en korg med potatis och jag drar slutsatsen att det är sättpotatis som ska i jorden, eller gammal potatis från någon källare, som ska ätas. Det passar in i åtminstone min bild av en Steinerskola.

Thomas Metzner är född och uppvuxen i Tyskland. Han är rektor för Mikaelskolan i Ekenäs, en Steinerskola som haft verksamhet i staden sedan mitten av 1980-talet. Då var Thomas inte med än. Ungefär vid de tiderna inledde han sina studier i juridik vid universitetet i Heidelberg i sydvästra Tyskland. Emellertid passade inte juridiken honom och han fortsatte läsa svenska i stället, för att senare fortsätta med nordisk litteratur och statskunskap i Kiel, i norra Tyskland.

Där träffade han den finlandssvenska som idag är hans fru. Och på den vägen är det, om den snabbspolningen tillåts.

Mikaelskolan har förekommit i medierna den senaste tiden på grund av de ekonomiska bidrag som influtit från olika håll för att möjliggöra ett nytt hus på tomten.

Nybygget som snart kör igång blir drygt 400 kvadratmeter stort och skall inrymma främst årskurserna 7–9. Det ska stå färdigt om ett år.

– Miljön här passar de lägre klasserna utmärkt, säger Thomas då vi vandrar runt på det stora området som utgör skolans gård.

Där finns odlingsmark, kaninbur, gammalt utedass, lider, uthus och så, förutom det stora gula karaktärshuset som är skolans huvudbyggnad, en villa till där årskurserna 7–9 idag arbetar.

– De äldre eleverna behöver dock mer än ett vackert och stämningsfullt hus, de behöver större klassutrymmen som vi nu

inte har, säger Thomas.

Hur är det att idag bedriva Waldorfpedagogik, eller Steinerpedagogik?

– Öppenheten för alternativ pedagogik är ganska stor idag, säger Thomas.

– Tiden har på många sätt mött det som Rudolf Steiner för hundra år sedan förde fram. Hans tankar har besannats.

– Det är viktigt att se elevens egentliga behov vid sidan av bara kunskapsmatningen. Det är var ett stort problem i början av 1900-talet, men också den vanliga grundskolan har ju blivit bättre på det nu. Kanske har man tagit modell av Steinerskolan.

Vad säger du om inlärningsmätning som PISA- testet?

– Hade du frågat mig för en månad sedan hade jag varit mera skeptisk än nu. Vi hade nämligen nyligen en utvärdering i klass 9 av elevernas kunskaper i B-språk, alltså tyska, som jag undervisar i.

– Det visade sig vid provet att eleverna gillar att kämpa. Vi brukar ju inte ha tretimmarsprov i vår skola och utvärdering är inte det viktiga för oss, man mäter ju bara kunskapsnivån. Vi vill inte se bara den sidan utan ser människan som en helhet.

– Men det är bra att se kunskapssidan också. Vi kan lära oss av det. Men kunskapen ska integreras i människan som helhet, då kan en människa bli fri.

Klarade Mikaelskolan sig bra?

– Resultatet har inte kommit än. Vi är kanske inte bäst i sådana tester eftersom våra elever inte har övat sig på att kryssa i rätt svarsalternativ. Men samhället där ute kräver det och det är nog lika bra att kunna möta det här hos oss också, säger Thomas Metzner.

Kunskapen är naturligtvis viktig för en Steinerskola, men man ska inte glömma bort resten. Människan lever inte av sin kunskap allenast, utan ska också kunna förankra den och må bra både känslomässigt och kroppsligt. Kreativitet och den konstnärliga styrkan är viktiga begrepp inom antroposofin, Rudolf Steiners vetenskap som skolans pedagogik grundar sig på.

”

Vi undervisar ju inte eleverna i antroposofi, utan har den som teoretisk grund för undervisningen.

– Kunskapen ska inte vara död, det är mycket viktigt, utbrister Thomas.

– Kunskapen ska inte heller vara färdig.

Vi som skola ska inte inpränta färdiga tankar i människor, utan ge dem verktyg att hantera en mycket föränderlig verklighet.

Vi lever i en skärmtid just nu, alla ska ha sin skärm hela tiden. Ni uppmanar föräldrarna att försöka begränsa barnens tid vid teve och datorer. Men skolan är inte datorfientlig, utan här finns en datorsal. Är denna balansgång en utmaning för er?

Era elever är ju inga flummare som inte bryr sig om datorer.

– Exakt, det är precis likadana ungdomar som på alla andra håll. Det som kanske skiljer dem från andra ungdomar är att vi här i skolan bereder dem en miljö som är så enkel som möjligt. Barnet skall hänga med i sin utveckling och inte bli överöst med t.ex. färdig mat, utan helst tillverka den själv.

– Problemet med datorer är att allt är färdigt och eleverna möter en oerhört komplex värld som de inte kan hänga med i, vare sig fysiskt eller själsligt. Vi har också här trötta elever för att de inte kan sluta sitta vid datorn om nätterna.

Också i Mikaelskolan kommer man att ställas inför att mer och mer integrera datorerna i undervisningen.

– Det är på kommande, och det blir en utmaning, säger Thomas.

Enligt honom skall det vara en människa (en lärare) som skall väcka intresset för världen hos eleven, inte en dator.

Mycket av kommunikationen människor emellan sker numera via datorer och skärmar. Vad säger Waldorfpedagogiken om det?

– Vi måste ta itu med det, vi har inte svar på det än. För min del kan jag säga att datorn aldrig kan ersätta en människa. De fysiska mänskliga mötena, den lilla stunden att se en annan människa på riktigt är ju en av grunderna i vår pedagogik. Det blir ju en relationspedagogik mellan lärare och elever, säger Thomas.

Det råder ett principiellt förbud mot mobiltelefoner under skoldagen. De samlas emellertid inte in då skoldagen börjar.

– Fast det är ju det enda sättet att få eleverna att låta bli att använda telefonerna, skrattar Thomas.

– Men det blir krångligt. Var ska alla telefoner i så fall förvaras, vad händer om någon går sönder?

I stället försöker man appellera till elevernas förnuft, deras inre resning och moral.

Funkar det i en tid då auktoritetstron minskar?

– Den finns inte kvar, nej. Men det finns något slag av inre kompass. Alla lyckas inte låta bli sina telefoner, men då påminner vi dem. Straff och förbud vet vi ju att har helt motsatt verkan. Vi har sett att kvarsittning inte leder någon vart. I stället för vi samtal med eleven.

Så fortgår livet i skolan med de vanliga eleverna som följer Steinerpedagogiken, som grundar sig på Rudolf Steiners antroposofiska andevetenskap, som uppkom ur teosofin i början av 1900-talet.

Steinerskolan är ingen livsåskådningsskola utan konfessionsfri. Den inkräktar inte på barnets eller familjens religiösa övertygelse, upplyser skolans sida på internet.

– Vi undervisar ju inte eleverna i antroposofi, utan har den som teoretisk grund för undervisningen, poängterar Thomas Metzner.

Text och foto: Tom Ahlfors

5

16.5.2013

Stark digital identitet dränker negativt innehåll

Simon Hansell, lektor i religion och psykologi vid Gymnasiet i Petalax, har tagit initiativ till en ny projektkurs om digital identitet och delaktighet. Ett syfte med kursen är att göra eleverna medvetna om hur internet fungerar och vilka digitala fotspår de lämnar efter sig samt vilka konsekvenser detta kan få för framtiden.

Många ungdomar är idoga konsumenter av internet. Men när det gäller att producera material är kunskaperna betydligt sämre.

Det här försöker man ändra på i Gymnasiet i Petalax.

De flesta lärare vet hur det är. På rasterna – kanske i vissa fall också under lektionerna – sitter eleverna med sina telefoner och surfar på webben. En stor del kollar uppdateringar på Facebook och om någon twittrat eller lagt ut några nya bilder från helgen på Instagram.

Det här ger en bild av att eleverna har omfattande kunskaper om webben. Det har de också – men kunskaperna inskränker sig ofta enbart till konsumtion av information på internet.

– Dagens ungdomar är ofta duktiga på att konsumera på webben, till exempel facebooka och annan form av underhållning. De är också ganska bra på att söka och hitta information. Men att vara en god konsument innebär inte att man är en god producent, vilket blir allt viktigare i dagens informationssamhälle, säger Simon Hansell, lektor i religion och psykologi vid Gymnasiet i Petalax.

För att fostra elever till att också bli goda producenter på webben tog Hansell initiativ till en ny projektkurs som heter ”WWW – Wara eller inte Wara på Webben.

En kurs om digital identitet och delaktighet”.

– Syftet med projektet är att

höja elevernas medvetenhet om internets betydelse i deras liv. Internet är numera en naturlig och väsentlig del av vardagen men det betyder inte att alla är medvetna om hur internet fungerar och vilka digitala fotspår de lämnar efter sig samt vilka konsekvenser detta kan få för framtiden, säger Hansell.

Genom att inte enbart konsumera utan också producera information på internet stärks den digitala identiteten. Allt som produceras och uppdateras gör att vi bli synligare, men varför är det viktigt?

– Ett bra exempel på varför det är viktigt att ha en stark digital identitet är när ungdomar söker jobb. Många arbetsgivare tar en titt på cv:n men söker också information om personen på webben.

Hittar arbetsgivaren mycket positiv digital information är det bättre än om det inte finns något alls, menar Hansell.

Med det menar han att man som aktiv producent kan styra och ha viss kontroll över informationen som finns på webben. Han använder ett exempel där någon skriver negativa saker och osanningar om en annan person.

– En googlesökning på personens namn och den negativa informationen hittas högst uppe på listan. Men om personen ifråga är en aktiv producent skulle de negativa träffarna hamna lägre ner.

Som aktiv producent kan du alltså själv skapa de positiva träffar du vill ha och dränka eventuella negativa träffar.

Det är lätt att få en överblick av sin egen digitala identitet. En googlesökning och resultatet visar sig på mindre än en sekund.

Hansell lät sina studerande göra det och han rangordnar träffarna i gröna, gula och röda träffar.

En grön träff innebär material som du själv har skapat, exempelvis din blogg eller din Linkedinprofil. En gul träff är material som handlar om dig men som exempelvis din arbetsgivare skapat. En röd träff är material om någon annan person (med samma namn) eller oönskat material som exempelvis en ”fyllebild” som laddats upp på Facebook.

– Har man en svag digital identitet kommer röda träffar oftast högst uppe. Det kan alltså ge en negativ bild om personen ifråga och ett sätt att minska risken för så kallade röda träffar är att producera aktivt på webben och vara delaktig i sociala nätverk.

Ju mera aktiv man är som producent på webben – i ditt eget namn – skapas också ett bättre försvar mot yttre faror, menar Hansell.

– Det finns exempel på tragiska fall där personers identiteter blivit stulna på webben. Personer med svag digital identitet är i regel de lättaste offren.

Vad är produktion på webben?

Enligt Hansell är det en definitionsfråga, men under kursen fick studerandena producera bland annat digitala berättelser och presentationer. Allt material finns tillgängligt på den webbsida som eleverna skapade under bara några dagar.

– Hela webbsidan är ett resultat av kursen och det är studerandena själva som står för produktionen.

Jag har bara handlett dem.

Genom att skolans elever har varit aktiva producenter har skolan

fått utökad synlighet på webben, bland annat på Wikipedia.

– Eleverna använder oftast Wikipedia för att söka fakta men under den här kursen fick de också lära sig att skapa information på Wikipedia, i detta fall en artikel om Gymnasiet i Petalax. Det är ett bra exempel på skillnaden mellan konsumtion och produktion, säger han.

Studerande som gick kursen gjorde också en undersökning för att ta reda på om skolans elever uppfattar sig som producenter eller konsumenter på webben.

Resultatet gav en bra bild av verkligheten.

– 83 procent uppfattar sig som konsumenter och 17 procent som producenter som delar och skapar information. Det är en bra siffra och generellt är andelen aktiva inte så här hög.

Hansell ser gärna att dylika kurser om internet skulle komma in på skolschemat, redan från och med de lägre årskurserna. Det beror dels på att det finns ett stort behov av kunskap i det här ämnet och att internet har förändrats snabbt under de senaste tio åren.

Men förutom att fostra ungdomar till goda producenter på internet är den också aktuell på andra vis.

– Studentexamen kommer på sikt att bli digital och redan 2016 ska de första digitala proven genomföras. De flesta är överens om att eleverna under provet ska få ha tillgång till internet och få skriva på datorn.

– Då ökar vikten av den digitala kompetens som den här kursen handlar om, säger han.

Här kommer till exempel källkritik och källhänvisning, som

också tas upp under kursen, in i bilden.

– Ett digitalt prov innefattar att information söks digitalt. Här sätts elevernas källkritiska förmåga på prov och de måste också kunna källhänvisa på ett korrekt sätt.

Hur väl studerandena kan det här anser jag också måste värderas, säger han.

Och fortsätter: – Nöjer man sig exempelvis med att hitta information på wikipedia är det sämre än om man söker fram den primära källan till informationen.

Hansell menar också att vår kunskapssyn bör omvärderas när studentexamen blir digital.

– Nu sitter vi och funderar på om tillgången till internet kan göra att de fuskar och hur vi kan eliminera de riskerna. Men detta bygger enligt mig på en till viss del föråldrad kunskapssyn där man endast mäter hur väl eleven återger korrekta fakta (utantillkunskap).

– Ett digitalt prov bör även mäta elevens förmåga att tillämpa all den information som finns på webben. Eftersom man kan säga att all världens information finns tillgänglig på internet så bör vi mäta hur väl eleven lyckas sålla ut och ta till sig relevant kunskap, tillämpa den, och göra den till sin egen (personlig kunskap). Att ha internet som öppen informationskälla ställer utmaningar på både elever och lärare och tvingar oss att omvärdera vår syn på kunskap och lärandeprocessen, säger Hansell.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

6

16.5.2013

KOLUMNEN

Studentexamen: Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

Relationer i klassen Ett litet dilemma uppstod häromdagen då jag fick en inbjudan till studentjubileum. Min årgång har inte varit bortskämd med klassfester, jag har varit på en enda träff under de trettio år som gått sedan jag slutade skolan. Andra skolor och andra klasser sammanstrålar till och med varje år har jag låtit mig berättas.

Mina föräldrar träffar sina skolkamrater en gång i månaden.

Jag började fundera på vilka av mina klasskamrater jag alls träffat sedan det begav sig 1983. Träffat under de tio senaste åren? Under det senaste året?

Svaret på den sista frågan är dessvärre bara en.

Vem känner jag bäst?

Här uppstod det lilla dilemmat. En klasskamrat blev min studiekamrat vid medicinska fakulteten några år, henne har jag umgåtts med mest. Men på andra plats kommer ingen mindre än klassens lärare, honom har jag träffat många gånger under de år som gått och vi har gjort allehanda saker tillsammans. Mig veterligen skall inte lärarna inbjudas till klassfesten, eller vad det nu skall kallas. Det kan jag tycka är synd, men det är inte jag som är arrangör, så det får vara. Och får jag ett infall kan jag ringa upp honom, för jag har hans mobiltelefonnummer inprogrammerat i min telefon.

Jag förstår att den här situationen är ganska ovanlig, vem umgås nu med sin lärare privat? Antagligen var det så att både denna lärare och jag var såtillvida speciella att vi kunde se varandra som människor, och inte som lärare och elev. Det låter högtravande och andligt, men jag menar allvar. Under det sista skolåret råkade vi ut för några speciella händelser, bland annat på klassens bänkskuddarsits (alltså penkis), då en av mina klasskamrater under morgonnatten förolyckades på ett förfärligt sätt. Min lärare och jag följdes åt till skolan den morgonen för att meddela rektor om vad som skett. Före det hade vi intagit en stillsam och tyst frukost hemma i mitt föräldrahem.

De allra flesta av mina klasskamrater hade en normal och odramatisk relation till sina lärare som sällan sträckte sig utanför klassrummet, aldrig utanför skolhusets väggar. Men den präglades av ömsesidig sympati i de flesta fall, vågar jag påstå.

För andra var det värre, men de var färre.

En elev hamnade rejält i luven på självaste rektorn. Det var en ömsesidig antipati som ingen kunde ta miste på, ingen var mera skyldig än den andra. Det blev varken fysiskt matsalsråkurr, relegering, varningar eller uppsägningar, men i flera situationer rätt hårda, sardoniska ord och långa kvarsittningar. Ej heller nådde spänningarna över nyhetströskeln.

Hur ser det här ut idag? Kan en lärare bli vän eller ovän med en elev i gymnasiet? Finns de element kvar i relationen mellan lärare och elev som ibland passar så bra ihop att man blir vänner, till och med för livet?

För att bli vänner skall man släppa sina skyddsmurar och vara sig själv. Kan eller ska en lärare släppa sina skyddsmurar? Det är fullt möjligt att han eller hon inte alls ska det.

I Alphyddan här i Helsingfors skuffade en lärare ut en elev ur matsalen med så stor kraft att myndigheterna ville ge honom sparken. Han fick sedermera arbetet tillbaka, men inte i den skola han jobbade i före incidenten.

Man kan väl säga att läraren höll sina egna skyddsmurar högt, men raserade elevens.

Jag tror inte att den här läraren och den här eleven någonsin kan kalla sig vänner.

Frågan är om de uppfattar sig som ovänner, eller om hela händelsen helt enkelt hör dagens skolvärld till?

En del av min vänskap till min lärare bestod av respekt. En del av den respekten byggde på att jag visste att han aldrig någonsin skulle bära hand på en elev.

Behöver jag säga att det för det mesta var tyst pch lugnt på hans lektioner?

Först digitaliseras tyskan Projektet Digabi har sjösatts av Studentexamensnämnden (SEN).

Digabi har som mål att trygga processen, som syftar till att genomföra proven i studentexamen med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). De första proven i studentexamen avläggs elektroniskt år 2016. År 2019 ska alla prov i examen avläggas elektroniskt.

Digitaliseringen inleds hösten 2016, fastslog SEN den 3 maj och först ut är proven i lång och kort tyska, geografi och filosofi. I praktiken handlar det alltså om prov, vilka volymmässigt inte ligger i toppskiktet. Våren 2017 digitaliseras proven i kort och lång franska, samhällslära och psykologi.

Sedan rullar digitaliseringen på och bygget torde stå helt klart våren 2019, då också proven i kort och lång matematik avläggs med stöd av modern teknik.

– De prov som eleverna avlägger och de bedömningar som lärarna gör i gymnasierna är bara en del av digitaliseringen av studentexamen. De personer som utarbetar proven ska ha det lättare än tidigare att formulera uppgifter som utnyttjar olika typer av material. Projektet syftar också till att göra det smidigare för lärarna

i gymnasierna och censorerna vid studentexamensnämnden att bedöma proven. Projektet ska även bidra till att resultaten ska kunna utnyttjas i vidare utsträckning, bl.a. i forskning, antecknas på projektets hemsida http://digabi.fi.

På webbplatsen Digabi är det möjligt att följa med hur projektet framskrider och kommentera de olika etapperna. Skolorna informeras per e-post om bestämmelserna gällande den elektroniska studentexamen.

Här finns också en tablå över hur projektet framskrider. Denna vår ges gymnasierna preliminära anvisningar om krav som ställs på lokaler. Det tekniska genomförandet och de olika typerna av exempeluppgifter planeras 2014. År 2015 påbörjas systemtesterna inklusive look & feel-piloter och belastningstester. Samma år får gymnasierna veta om provarrangemangen.

Projektet sysselsätter till en början tre personer: Matti Lattu, Tomi Pohjanoksa och Anna von Zansen. Det är von Zansen som har hand om bl.a. informationen på svenska.

Hon är i grunden tysklärare från Helsingfors universitet. Hon har undervisat i grundskolan och

gymnasiet, men de senaste fyra åren har hon varit vuxenlärare vid yrkesläroanstalten Omnia i Esbo.

Informationen på svensk a är sparsammare än på finska på webbplatsen Digabi. Hur kommer det sig?

– Vi vill ge ut information i snabbt tempo. Därför kan vi inte översätta allt till båda inhemska språken, berättas på webbplatsen.

Vi plockar ut en annan relevant fråga: Maskinparken i skolorna är ställvis föråldrad och dålig. Varifrån tas resurserna för detta projekt?

– Vi är medvetna om realiteterna och i de digitaliserade studentproven tillåts examinanderna sannolikt använda egna maskiner.

Lärarna erbjuds möjligheter till statligt finansierad fortbildning och det lönar sig att aktivt fråga om dessa möjligheter av olika fortbildningsinstitutioner. SEN sporrar gymnasierna att ansöka om statlig finansiering via Utbildningsstyrelsen för utvecklandet av lärmiljöerna, fortbildning och IKTanskaffningar, omtalas på webbplatsen Digabi.

C-E Rusk

Studentvitsorden i balans Vitsorden i studentexamen är i huvudsak jämförbara oavsett om examinanderna skriver på våren eller höst. Professor Jouni Välijärvi och forskaren Jouko Mehtäläinen vid Jyväskylä universitet har tittat närmare på studentprov i olika ämnen år 2007–11.

– I höstens prov nås i regel lägre

poängtal än i vårens prov, men detta har beaktats i bedömningen, så att vitsorden i regel är aningen sämre på hösten. Den relativa andelen laudaturer, improbaturen och andra vitsord är alltså inte den samma varje gång. Examinandernas ”nivå” och vitsorden motsvarar varandra skäligen väl, säger Jouko

Mehtäläinen.

Dock finns det undantag. I proven i fysik jämte lång och kort matematik har examinanderna stundom fått aningen bättre vitsord på hösten.

C-E Rusk

Uppskjuten reform Det nya modersmålprovet i studentexamen tas i bruk först hösten 2018, skriver Helsingin Sanomat den 8 maj. Studentexamensnämnden beslutade om ärendet samtidigt som de beslutade om tidtabellen för att göra proven elektroniska. De elektroniska proven införs stegvis mellan hösten 2016

och våren 2019.

Provet i modersmål och litteratur är det enda obligatoriska provet, som alla måste skriva i studentexamen.

– Det är mer ändamålsenligt att skjuta fram reformen till hösten 2018 då den kan genomföras i raskare takt och i samband med

att proven görs elektroniska, säger nämndens generalsekreterare Kaisa Vähähyyppä.

Reformen har redan skjutits upp ett par gånger. Senast för ett år sedan trodde man att de nya proven skulle tas i bruk våren 2016.

(FNB)

Videofilmer som tillhyggen Videofilmning har för eleverna blivit en slags utpressningsmetod.

Alltför ofta försöker elever provocera lärare i hopp om att en situation tillspetsas och filmas. Med videofilmerna vill eleverna försätta lärarna i en finsam situation eller ställning, så att lärarens åtgärder ter sig felaktiga. Det här kryddas med hot om att publicera videoupptagningen, skriver chefredaktör Hannu Laaksola i tidningen Opettaja den 17 april.

Laaksola kommenterar incidenten i Alphyddan i Helsingfors, där en lärare fick sitt arbetsavtal hävt pga. av att han skuffade ut en trilskande elev ur matsalen. En

videoupptagning om 15 sekunder har cirkulerat i medierna och har använts som tillhygge mot lärare.

Det var en elev, som använde sin mobiltelefon för att filma incidenten.

Laaksola kritiserar Helsingfors utbildningsverks beslut om att sparka läraren och kallar beslutet förhastat.

– Om man ser till fostran handlar det om ett dåligt beslut, eftersom det uppmuntrar eleverna att också i framtiden filma lärare och försättas deras åtgärder i ett negativt ljus. Beslutet ger vårdnadshavarna en signal om att uppmuntra barnen att ha ständig beredskap

att filma. Beslutet kan leda till att lärarna framgent drar sig undan situationer, där de hamnar i konflikt med eleverna. Lärarna blir rädda för att ta i problem, vilket leder till ökade disciplinära problem, antecknar Laaksola.

Hans konklusion är klar: – Eleverna får inte ges en sådan bild av samhället och skolan att det är möjligt att nå eftersträvansvärda resultat genom att hota med videopublicering. Eleverna får inte ges en bild av att de förmår bryta ner lärarens auktoritet med videoutpressning och har tillstånd till detta, skriver Laaksola.

7

16.5.2013

Trestegsstödet:

Stort merarbete, men lagen måste följas Det här är antagligen en klen tröst för dig, Mikko Pihlström (Läraren nr 11, 2.5.2013), men du är inte ensam om din uppfattning om att arbetstiden som används till möten och dokumentering har ökat.

Knappast heller om din kritiska inställning till revideringen av lagen om grundläggande utbildning.

En OAJ/FSL-undersökning visar att omkring 80 procent av FSLmedlemmarna upplever att arbetsmängden – särskilt tiden som används utanför klassen – har ökat i och med att trestegsstödet infördes.

Det här gäller dessutom lärare från alla kategorier och även rektorer.

Vi på lärarfacket tycker förstås att det här är illa och oroväckande. Vi har under den senaste tiden påpe-

kat det här missförhållandet både i media och bland beslutsfattare.

För FSL har trestegsstödet varit på tapeten under en längre tid.

I beredningsskedet jobbade hela lärarfacket med att påverka så att reformen skulle bli så bra som möjligt för både elever och lärare.

Då trestegsstödet lanserades satsade vi på att tydliggöra – såväl för lärare och rektorer som beslutsfattare – vad trestegsstödet egentligen innebär för arbetet i skolorna.

Dessutom gjorde OAJ i vintras en medlemsenkät om lärarna och trestegsstödet. Det, litet skrämmande, enkätresultatet visade att lärarnas arbetsmängd har ökat samtidigt som lagens målsättning inte uppnås.

Men trots att trestegsstödet har medfört en ökad arbetsbelastning för lärare, har FSL ändå påpekat att reformen är bra för eleverna.

Problemet är resurserna. Eller snarare bristen på resurser. Redan då trestegsstödet utvecklades varnade FSL för att reformen aldrig får bli kostnadsneutral. Vi har idogt krävt att staten måste skjuta mera pengar till kommunerna för att trestegsstödet ska fungera i praktiken. Idag gör tyvärr många lärare ett stort merarbete utan extra ersättning.

När vi läser att du förundras över de lärare som anpassar sig till den nya trestegsmodellen, blir vi litet oroliga. Trestegsstödet har införts i vår skola med stöd av en lag. Precis som du själv skriver.

Lagtexten har sedan konkretiserats i de nationella läroplansgrunderna. Som lärare är du utan vidare tvungen att följa både lagen och läroplansgrunderna. Också när det gäller att tillämpa trestegsstödet.

Avslutningsvis vill vi påminna dig om en handbok som F SL publicerade i god tid innan trestegsstödet infördes. Handboken ”Lärarnas arbetsbild ändras” hittar du på www.fsl.fi. I vintras gjorde vi också en webbfilm om trestegsstödet. Titta gärna på den på vår webbplats. Filmen riktar sig till dig som är lärare, men också till beslutsfattare och vårdnadshavare.

Både i vårt material och under vår infoturné i Svenskfinland våren 2011 betonade vi vikten av lärar-

fortbildning, små undervisningsgrupper, ökad timresurs och tillräckligt mycket öronmärkt lärartid för trestegsstödet.

FSL fortsätter att jobba för att lärarnas arbetsdag och anställningsvillkor ska vara så bra som möjligt. Vi hjälper förstås gärna dig, Mikko, och alla andra medlemmar då ni har frågor eller problem gällande lärarnas arbetsbild, lön eller arbetstid.

med sina elever öppnar upp för andra pedagogiska möjligheter som egentligen inte behöver vara sammankopplat med att vi befinner oss ute i själva ”naturen”. Man talar här om att använda utemiljön och samhället som en resurs i undervisningen, som t ex: stadens miljöer, museer, kulturinstitutioner, företag etc.

Den 12–13 september 2013 arrangeras den tredje utomhuskonferensen. Konferensen arrangeras denna gång i Österbotten. På Norrvalla Idrottsinstitut. Konferensen arrangeras i samarbete mellan flera Finlands Svenska organisationer

med Finlands Svenska Idrott som huvud arrangör.

Det är två dagar fulla med föreläsningar och praktiska arbetsstugor. Föreläsare under konferensen är Emilia Fägerstam från Linköping universitet. Hon föreläser om ”olika dimensioner av lärandet i undervisningen. Pia Sjöblom, från Pedagogiska fakulteten i Vasa föreläser om ”Hur ungdomar förhåller sig till naturen. Vi får ta del av Lagmans skolas exempel ”När ute blir inne”. Fredrika Mårtensson från Alnarp Lantbruksuniversitet föreläser om ”Landskapets inverkan på välmåendet”. Coachen Mia Törn-

blom från Sverige föreläser om hur du som ledare kan motivera dina elever och medarbetare. Förutom dessa föreläsningar kan man delta vid fyra praktiska arbetsstugor av 50 möjliga.

Sedan den första utomhuskonferensen för fyra år sedan har uteundervisningen ökat i många Finlands svenska skolor. Nu vill vi ge möjligheten för fler deltagare att få mera inspiration, tips och idéer.

Christer Holmlund

Förbundssekreterare Martina Landén-Westerholm

Informatör

Barn vill vara ute!

Det utvidgade klassrummet kan också kallas för utomhuspedagogik. Detta är ett pedagogiskt förhållningssätt som syftar till växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på upplevelser i autentiska situationer. I utomhuspedagogiken betonas platsens betydelse för lärandet, hälsan och rekreation.

Att synliggöra människan och samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig del av utomhuspedagogiken. Här finns utgångspunkter för miljölära, estetiska upplevelser, tid för rekreation och en ”lärobok” i alla ämnen.

Forskning har visat att undervisning utomhus förbättrar bl.a. elevernas inlärning, hälsa och värdegrund samt ökar barnens ansvarstänkande för natur och miljö. Barn kommer ihåg 50 % av det de hör och ser och 80 % av det de upplever.

Utomhus upplever barnen miljön ofta väldigt lugn och harmonisk och stressnivån sjunker. Barn som har möjlighet till omväxlande utomhusmiljö har färre sjukdomar, är friskare, leker mer variationsrikt, får bättre motorik och kan koncentrera sig bättre.

Att vara utomhus tillsammans

Hepp

Nu är också FSL på Stafettkarnevalen 013 2 j a m 24-25

Eva-Lotta Backman-Winquist

Finlands Svenska Idrott

Utmaning t ill skolor: Det goda s amarbetet Vinn 10 00 euro!

Till skolans rektor

Du hittar oss i tältbyn. Passa på att fråga facket om lön och arbetstid eller berätta om din arbetssituation.

Skynda dig. Våra 200 första medlemsbesökare får

Lärarens flaska.

Har ni nya och kreativa sätt att samarbeta med föräldrar? Dela med er av era lyckade erfarenheter så att de kan inspirera andra skolor. Delta i Förbundet Hem och Skolas utmaning. Vi belönar tre beskrivningar över förverkligade kreativa sätt att främja samarbetet mellan hemmen och skolan med 1000 euro var. Summan kan användas för en extra guldkant då ni firar Hem och Skola-dagen den 27 september. Beskriv lyckade erfarenheter genom att kort återge dem i ett fritt formulerat bidrag som skickas till hemochskola@hemochskola.fi senast 10 juni.

Mera information: Verksamhetsledare Micaela Romantschuk micaela@hemochskola.fi eller tfn 050-336 20 16

8

16.5.2013 Carl-Erik Rusk

Christoffer Taxell är en varm vän av tvåspråkighet och därför tror han på enspråkiga lösningar. Här på ett arkivfoto från år 1987, då han var undervisningsminister.

Ingen paradox, men nog beskrivning av verkligheten – Den gäller!

Minister Christoffer Taxell håller fast vi den s.k. taxellska paradoxen, fast enligt honom är den inte taxellsk eller ens en paradox.

Tesen om att enspråkiga lösningar tryggar tvåspråkighet, medan tvåspråkiga lösningar leder till enspråkigheten är enligt upphovsmannen närmast en beskrivning av verkligheten.

– Den beskriver verkligheten ända från det att vårt land blev självständigt, sade Taxell, som medverkade i ett lunchseminarium som ordnades av tankesmedjan Magma i slutet av april.

Taxell, som bl.a. har fungerat som undervisnings- och justitieminister och kansler för Åbo

Akademi, har hållig låg profil i diskussioner, som har tangerat just huruvida den taxellska paradoxen har bärkraft än i dag. Han lär ha tackat nej till många inbjudningar, där han har ombetts utveckla sitt resonemang om enspråkiga och tvåspråkiga lösningar. Nu var tiden mogen för framträdande.

– För säkerhets skull vill jag förtydliga en sak: jag är en varm vän av ett tvåspråkigt Finland. Finskan är för mig ett kärt språk, sade Taxell.

Paradoxen, eller verklighetsbeskrivningen, lär ha kommit till i samband med att Taxell medverkade i öppnandet av yrkesskolan i Närpes, som sedermera har anslutits till Yrkesakademin, för ca

30 år sedan.

De tvåspråkiga lösningarna har under de senaste åren diskuterats speciellt inom utbildningen. Debatten har präglats av begreppsförvirring. Magma har noterat detta och på gång är en utredning om vad som egentligen avses med tvåspråkiga skolor. Bl.a. deltar professor em. Marketta Sundman i arbetet.

Taxell lär inte vara en anhängare av en modell, som innebär att de svenskspråkiga skolorna blir tvåspråkiga hybrider, men han sätter språkundervisningen högt.

Han talar om språkundervisningen som en central fråga för hela samhället.

Därmed vill han fästa uppmärk-

samheten vid stärkandet av undervisningen i såväl svenska som finska i finska resp. svenska skolor.

– De svenska skolorna ska vara öppna för alla barn, oavsett språklig bakgrunden. Jag vet att det är jobbigt, men jag upplever denna princip som väldigt viktig, säger Taxell, som inte lär stå oemotsagd i denna fråga.

På finskt håll har dryftats möjligheten att utöka undervisningen i ryska i grundskolorna i de östra delarna av vårt land.

– Jag har ställts frågan: vad ska vi göra för att stärka ryskan? Mitt svar lydde: Ni ska sätta igång! Men låt inte ryskan ersätta svenskan.

Nordens betydelse för vårt land ökar och svenskan är en bro till

övriga Norden, sade Taxell.

Kritikerna av Taxells verklighetsbeskrivning av enspråkiga och tvåspråkiga lösningar har gjort gällande att försvaret av enspråkigt svenska lösningar kan förliknas vid ett igelkottsförsvar.

Här kan inskjutas att igelkottsförsvar ibland kan vara rätt så bra.

Det vet t.ex. Finlands fotbollslandslag som nyligen knep en poäng i VM-kvalet av Spanien. Detta skedde dessutom på bortaplan.

– Om man är trygg i sin roll är det lätt att samarbeta, kvitterar Taxell anklagelserna om igelkottsförsvar.

arbetslös. Ansökan som gäller retroaktivt längre än denna tid räknas som föråldrad. Det här gäller såväl den första ansökan som de fortsatta ansökningarna som skall insändas till A-kassan en gång i månaden. En ansökan som berör självrisktiden föråldras inte.

inte avbryts. Arbetslöshetskassan uppbär inte medlemsavgifter direkt av sina medlemmar, utan får dem via fackförbunden.

C-E Rusk

Blir du arbetslös till sommaren?

Tar ditt förordnande slut vid skolavslutningen? Om du blir arbetslös i sommar, kan ditt medlemskap i FSL trygga din utkomst under sommarmånaderna. Du minns väl att du som FSL-medlem också automatiskt är medlem i Lärarnas arbetslöshetskassa. Men förbered dig på att behandlingstiderna är långa sommartid.

Du får utförlig information om förutsättningarna för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning via Lärarnas arbetslöshetskassas hemsida www.opetk.fi.

Också arbetslöshetskassornas samorganisation erbjuder rikligt med information, www.tyj.fi.

Anmäl dig som arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån redan den sista arbetsdagen. Ta med dig ett arbetsintyg, ur vilket orsaken till att ditt anställningsförhållande upphörde framgår.

Efter att du har anmält dig som

arbetslös arbetssökande skall du hålla din arbetsansökan i kraft på det sätt som arbetskraftsmyndigheterna kräver. Det här är viktigt, eftersom a-kassan bara kan betala ut dagpenning för den tid då din anmälan som arbetssökande är i kraft.

Rätt till dagpenning Som arbetslös FSL-medlem har du rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Kraven är att du har varit medlem i a-kassan under minst 34 veckor och att du under medlemskapstiden har uppfyllt arbetsvillkoret. Arbetsvillkoret uppfylls, om du under de närmast föregående 28 månaderna varit minst 34 veckor i ett försäkrat förvärvsarbete . Till arbetsvillkoret kan du som jobbar inom undervisningssektorn räkna de arbetsveckor då du har haft minst 8 undervis-

ningstimmar enligt vissa periodiseringsregler. Om du uppfyller de här kraven, kommer du att få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning efter att din självrisktid har löpt ut. Självrisktiden motsvarar sju hela arbetsdagar, då du har varit arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån.

Så här ansöker du Som medlem i FSL ansöker du om arbetslöshetsdagpenning hos Lärarnas arbetslöshetskassa. Arbets- och näringsbyråerna tillhandahåller den nödvändiga blanketten. Fyll i ansökan noggrant enligt anvisningarna och sänd ansökan och alla de nödvändiga bilagorna till Lärarnas arbetslöshetskassa. Du skall ansöka om dagpenningen retroaktivt. Skicka din första ansökan tre-fyra veckor eller senast tre månader efter att du har blivit

Fpa:s grunddagpenning Om du inte har varit medlem i 43 veckor eller om du vet att ditt arbetsvillkor inte har uppfyllts, kan du ansöka om grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd från Folkpensionsanstalten.

Kom ihåg avgiften!

Betala medlemsavgiften även under arbetslöshetstiden. Kontakta din egen förening eller FSL :s kansli (anita.stark@fsl.fi) och försäkra dig om att medlemskapet

Mera info Lärarnas a-kassa, Bölegatan 4 B, 00240 Helsingfors. Telefonservice 09–2294 4100 må–to klo 9–15.

Obs! Tfnservice endast måndagar och torsdagar kl. 9–15 i juli och augusti.

E-post: opettajien.tk(@)opetk.fi Hemsida: www.opetk.fi Mera om arbetslöshetsförmåner på www.fsl.fi/arbetslos. Kolla också arbetslöshetskassornas samorganisation, www.tyj.fi. Här finns mycket information på svenska.

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. Redaktör Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.