Läraren 9 2013

1894–2013

120 årgången

Carl-Erik Rusk

11.4.2013 Nr 9 Många lockas av lärarstudier Åbo Akademi slår igen rekord i antalet sökande. I år sökte 3 027 personer till akademin i första preferens, vilket slår fjolårets antal på 2 640 sökande. Ökningen är cirka 15 %. 782 studieplatser ska besättas och totalt inkom drygt 5 000 ansökningar.

Utbildningen vid Pedagogiska fakulteten upplevs alltjämt som lockande. Klasslärarutbildningen lockade 248 sökande, medan 117 anmälde sitt intresse för speciallärarstudier.

De ”mindre” utbildningarna lockade långt färre sökande. 20 vill bli lärare i huslig ekonomi, medan 15 resp. 12 sökte in till utbildningen i textilslöjd och teknisk slöjd.

Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad lockade 99 sökande, medan utbildningen i Helsingfors, som förmedlas av ÅA tillsammans med HU, lockade 82 sökande. En del personer har sökt till bägge utbildningarna.

Krävande jobba i kommunerna Arbetet upplevs som mera belastande i såväl psykiskt som fysiskt avseende i kommunerna, visar en färsk undersökning av Arbetarskyddscentralen. Undersökningen, som kallas Kuntaalan työolobarometrin 2012, visar att endast var femte kommunanställd över 55 år betecknar sin arbetsförmåga som synnerligen god.

Många i denna ålderskategori upplever att kravnivån i arbetet har ökat märkbart.

Arbetet upplevs alltså som alltmer krävande, men på plussidan finns anställningstryggheten, som anses ligga på en hög nivå.

Förmännens agerande har dessutom utvecklats i en positiv riktning. Kommunernas och samkommunernas anställda anger också att de behandlas mera likvärdigt än tidigare.

Niinistö mottog OAJ-medaljen Republikens president Sauli Niinistö har mottagit OAJ:s högsta utmärkelse, OAJ-medaljen. Medaljen överräcktes till president Niinistö den 22 mars av OAJ:s ordförande Olli Luukkainen och organisationsdirektör Petri Lindroos.

Niinistö betonade i samband med överräckandet av medaljen lärarnas viktiga arbete.

Han uttryckte sin tillfredsställelse över att läraryrket kontinuerligt upplevs som lockande i vårt land.

Niinistö fick medalj nummer 4 . Tidigare har medaljen beviljats Mauno Koivisto, Martti Ahtisaari och Tarja Halonen, då de innehade presidentämbetet.

Lapp på luckan i danska skolor

En nöjd FSL-akademiker

Tre gånger, två dagar per gång, har Anna Wahren-Cederberg deltagit i den andra utgåvan av FSL-akademin. Hon är nöjd över sitt beslut att delta och hoppas att bägge kursernas deltagare kunde träffas allesammans i framtiden. Läs mera om hur Wahren-Cederberg upplevde akademin på sidan fyra.

Nästan 70 000 danska lärare är utestängda från sina arbetsplatser. Arbetsgivarnas lockout trädde i kraft den 1 april. Det är i första hand kommunalt anställda folkskollärare, som har drabbats av lockouten. Men också inom det statliga området, som berör lärare i privatskolorna, yrkes- och vuxenutbildningen avslutades förhandlingarna som resultatlösa. Också dessa lärare har lockoutats från den 1 april.

Mera om lockouten och bakgrunden till konflikten på sista sidan.

2

11.4.2013

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

I gråzonen Får en lärare ta till maktmedel och skuffa ut en störande och trilskande elev i syfte att trygga arbetsron och säkerheten? Frågan är högaktuell, sedan en lärare i grundskolan Alppilan yläaste i Helsingfors har avskedats för att ha skuffat ut en skrikande elev från matsalen. En elev filmade dessutom incidenten med sin kameratelefon.

Läraren gick för långt och det föreligger en uppsägningsgrund, resonerade skolans rektor, som dessutom gjorde en polisanmälan om incidenten.

Utbildningsverket i Helsingfors gav rektorn rätt och avskedade den visstidsanställda läraren. Utbildningsverket motiverade förfarandet bl.a. med att det var fråga om en synnerligen exceptionell situation.

Vad säger då läraren? Han säger att hela incidenten emanerar från att han uppmanade en elev att ta av sig mössan i matsalen.

Det ledde i sin tur till att en annan elev högljutt skymfade läraren, som i sin tur manade sagna elev att lugna sig. Så gick det emellertid inte, utan eleven började skrika högljutt och vägrade avlägsna sig.

En rätt trivial incident, resonerar många lärare. Det finns många bekanta ingredienser i denna soppa. Här finns den ack så välbekanta mössan, som sitter som fastvuxen, och här finns kränkande tillmälen och en elev, som filmar det hela med sin telefon.

Ansträngda personrelationer finns uppenbarligen också med i bilden, eftersom specialläraren hävdar att rektors agerande styrs av tidigare agg.

Vare sig incidenten eller lärarens förfaringssätt kan knappast ses som särskilt uppseendeväckande. Däremot måste arbetsgivarens agerande ses som såväl exceptionellt som drastiskt.

Klart är att läraren inte får ty sig till fysiskt våld i sin yrkesutövning. Lika klart är att incidenter av detta slag är allt vanligare i skolorna. Men vad kan då en lärare göra i liknande fall? Här finns obestridligen en gråzon, som manifesteras i just detta fall.

Lagen säger följande: ”Försöker en elev som skall avlägsnas förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få eleven avlägsnad och som med hänsyn till elevens ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.”

Gråzonen, som alltså är öppen för tolkningar, försvinner sannolikt inte, då lagstiftningen om arbetsron och delaktighet i skolan förnyas. Det var i fjol som bl.a. företrädare för vårdnadshavarna, lärarna och rektorerna uppvaktade undervisningsminister Jukka Gustafsson med önskemål om en tydligare lagstiftning rörande arbetsron och lärarnas befogenheter.

Gustafsson tog i ärendet och en reviderad lagstiftning är på kommande sannolikt från början av nästa år. Det är bra att Gustafsson väljer att agera, men räcker de föreslagna åtgärderna?

Nej, säger lärarfacket OAJ, som efterlyser vissa preciseringar i lagförslaget.

Bl.a. upprepar OAJ sitt krav om en temporär avstängning av störande elever i tre dagars tid. OAJ pekar på färska undersökningar, som visar bl.a. att nästan var annan speciallärare har utsatts för hotfulla situationer som i vissa fall har lett till direkt våld under en sexmånadersperiod.

Alltså vill OAJ att i lagen inskrivs en rätt för rektor att avstänga en elev från undervisning i högst tre dagar. OAJ vill också få in en tydlig skrivning om att en elev inte får uppföra sig så, att andras säkerhet och hälsa hotas.

Mot bakgrunden av det som har hänt i Helsingfors är OAJ:s krav aktuellare än någonsin. OAJ kommer självfallet att agera med alla tänkbara medel för att kullkasta det olyckliga beslutet om att avskeda läraren i H:fors. I annat fall hotas arbetsron i skolorna på ett aldrig tidigare skådat sätt.

Massiv kritik gav resultat:

Lindrigare nedskärningar Lärarfacket OAJ applåderar undervisningsminister Jukka Gustafssons (SDP) beslut om att ompröva nedskärningen av studieplatser inom den grundläggande yrkesutbildningen. Studieplatserna minskas fram till år 2016 med 3 150 studerande.

I november föreslog ministeriet en minskning på 7 351 platser utgående från nivån 2013. Ministeriets tidigare minskningsförslag har justerats särskilt i Lappland, Norra Karelen, Mellersta Österbotten, Norra Savolax och Mellersta Finland.

I Nyland utökas studieplatserna med 1 500 platser.

– Helhetssituationen har omvärderats helt korrekt, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. Han säger att ministeriets färska beslut

kan, tillsammans med tidigare beslut om tilläggsresurser, innebära att regeringens utlovade ungdomsgaranti verkligen kan fullföljas.

Han pekar på att yrkesutbildning har en obestridlig betydelse för sysselsättningen och arbetskarriärerna, men också för individens välfärd.

OAJ har kraftfullt agerat för en justering av ministeriets beslut om att drastiskt skära ner på yrkesutbildningen. OAJ har bl.a. pekat att vi står inför en temporär minskning av studerande och att antalet ansökningar med bred marginal överskred antalet studieplatser vid senaste antagningen.

OAJ har talat för att regeringen borde avstå från sina nedskärningsplaner, så att behovet av studieplatser borde synas av helfigur

omkring år 2016–17. Då ökar åter årsklassen, som söker sig till studier på andra stadiet.

Minister Gustafsson medger att responsen har bidragit till det ändrade beslutet.

– Vi har noga lyssnat till regionernas synpunkter och därför har de minskningar som skall genomföras i vissa regioner gjorts mera skäliga och tidsperioden då minskningarna skall genomföras har förlängts, särskilt i de landskap där behovet av att minska antalet utbildningsplatser är störst, säger undervisningsminister Jukka Gustafsson.

C-E Rusk

FSL borde marknadsföra språkbad Språkbad lyfts fram i en motion, som har inlämnats till FSL:s fullmäktige. Det är Petra Örn och Liisa Suopanki, ordförande och sekreterare i Åbo lärarförening, som yrkar på att FSL måtte kraftigare lyfta fram fördelarna med språkbad. Ytterligare yrkar motionärerna på att FSL kartlägger det verkliga intresset för språkbad och påverkar beslutsfattarna och den allmänna opinionen. Motionärerna vill också att FSL bevakar språkbadslärarnas intressen.

Motionen motiveras med en allt positivare inställning till svenskan i många tvåspråkiga kommuner.

Detta manifesteras i ett ökat antal finskspråkiga barn i de svenska skolorna och ett ökat intresse för språkbad. Men kommunerna är

inte alla gånger intresserade av att utöka förefintlig eller inleda ny språkbadsverksamhet.

Fackliga uppdrag borde inte ha negativa följdverkningar för berörda personer, anför Sebastian Lindqvist, Borgå lärarförening, Leif Holmberg, Lovisa lärarförening, Christer Jakobsson, Sibbo lärarförening, Anders Wiegner, Kustvägens lärarförening och Henry Gustafsson, Raseborgs lärarförening Motionärerna yrkar på att FSL måtte, med eventuell hjälp av OAJ, göra att avtal mellan sig och kommunerna så att förtroendeuppdrag på förbundsnivå inom FSL kan skötas som tjänstledighet med lön, på så sätt att kommunerna sedan fakturerar FSL.

Läromedelssituationen bekymrar Carla Wollsten och Anna-Lena Hollsten, ordförande och sekreterare i Kimitoöns lärare. Motionärerna pekar på att svenskspråkiga gymnasiestuderande är i en sämre situation än finskspråkiga när det gäller tillgången på läromedel. Det samma gäller lärarna.

Motionärerna yrkar på att FSL aktiverar sig i läromedelsproblematiken. Bl.a. föreslås att FSL utövar påtryckningar mot Schildts & Söderströms förlag.

Fullmäktige tar ställning till motionerna vid sammanträdet i Tavastehus den 25–26 april.

C-E Rusk

Lärare får inte bli poliser Finlands Svenska Lärarförbund ifrågasätter starkt kopplingen mellan pedagogvärvet och granskningen av elevernas privata sfär, anges i FSL:s utlåtande till lagpropositionen om ändrad lagstiftningen rörande bl.a. lärarnas befogenehter. ”Vi ser det som en stor risk med tanke på det förtroende som bör finnas mellan elev och lärare. Både elever och lärare måste i sina olika roller känna trygghet i vardagen.

Om inte alla följder av felaktig handling från lärares sida klargörs för hela lärarkåren, kan man inte förutsätta att en enda lärare ska gå igenom väskor eller kläder.

Lärarnas rättsskydd försvagas om de förutsätts ingripa utan insikter i hur man går till väga”, anges i utlåtandet. ”Skolan ska inte utvecklas till en allmän övervakande myndighet i samhället. Det finns redan andra myndigheter som övervakar trafik och annat. Skolan ska ha sitt

ansvar under skoldagen och skolarbetet”, anges vidare i utlåtandet.

I utlåtandet utvidgas resonemanget så här: ”Ingen lärare ska tvingas utföra granskning utan att få utbildning för uppgiften och det ska fortsättningsvis vara polisen, brandväsendet och andra myndigheter som bär huvudansvaret även i fall relaterade till skolan.”

Styrelsen för FSL diskuterade bl.a. detta vid sammanträdet den 21 mars. En stor del av tiden upptogs av förberedelser inför fullmäktigemötet i Tavastehus den 25-26 april. Det betyder att bokslutet och verksamhetsberättelsen för fjolåret fick sin slutliga utformning.

Styrelsens ordförande Dam Johansson informerade om de senaste turerna i arbetsmarknadens långdans. Han konstaterade att diskussionerna om en central överenskommelse strandade, men manade samtidigt till lugn. Lärar-

nas avtal utlöper först i början av nästa år.

Sune Alén rapporterade om att försöksavtalet för lärarna i Ålands gymnasium har sagts upp. Det tvååriga avtalet gäller ännu denna vårtermin. Avtalet har inneburit en övergång till årsarbetstid för samtliga lärare i Ålands gymnasium, som utgör en takorganisation för såväl yrkesutbildning av olika snitt samt den teoretiska gymnasieutbildningen som förmedlas i gymnasiet Ålands lyceum.

Nu förs förhandlingar om gymnasielärarnas anställningsvillkor mellan Akava-Åland jämte landskapsregeringen.

Styrelsen sammanträder följande gång den 24 april.

C-E Rusk

3

11.4.2013

ORDförord

Rektorsseminarium torsdag 11.4.2013, Vasa.

Svensk långdans Hela havet stormar är en rätt beskrivande bild av den pågående debatten om skolan i Sverige. Tidningen Dagens Nyheter har specialgranskat skolan och gjort vissa upptäckter. Då DN kollade ansökningstestet till lärarutbildningen visade det sig att bara genom att fylla t.ex. C-alternativen i frågeformuläret räckte poängen till inträde, vilket gav braskande rubriker om att vem som helst kan bli lärare.

Det här är naturligtvis inte alls bra, men för dem som just nu är lärarstuderande kan det inte vara särskilt roligt att bli utpekade som B-klassare. Många av dem kommer att bli bra lärare. Faktum kvarstår dock att kravnivån är obefintlig enligt DN. Hur har det gått så här? Sverige är ett land med stolta utbildningstraditioner och landet har varit en förebild bl.a. för oss i Finland. Vår grundskola bygger ju på svensk modell.

Skolan har varit ett hett tema i flera år nu och den politiska oenigheten om hur man ska gå vidare är stor.

Jag har under en lång räcka år kunnat följa med svensk utbildningspolitik på nära håll. Min bedömning är att man gjort för många ändringar i lärarutbildningen och i undervisningen och på det sättet tappat i långsiktighet och färdriktning. Samtidigt har friskolorna och det fria skolvalet förändrat helhetsbilden. Ur finländsk synvinkel verkar delar av diskussionen ibland smått absurda, främst gällande betygsättningen som det gått troll i hos våra svenska vänner.

Högeralliansen i regeringen vill ett och vänsteroppositionen ett annat. Utbildningsfrågorna är tydligt politiserade och det finns otvivelaktigt också ett inslag av bocken som trädgårdsmästare. Lärarnas röst har inte hörts trots Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds enträgna arbete.

Utbildningsfrågor är politik både i Sverige och här hemma men de kan inte användas som slagträ i kampen om väl-

jarna. De båda lärarfacken är inte heller till alla delar helt ense även om de givetvis på fullt allvar jobbar för skolan och lärarna.

Under mina besök på skolor i Sverige har jag mött engagerade lärare med klara mål för ögonen. När man kan enas om de stora riktlinjerna finns de lärarna där och de kommer säkert att lyfta den svenska skolan. Det är den värd.

PS I några kommande nummer av tidningen skriver jag ingen kolumn. När du läser detta är jag sjukledig en tid framöver.

Min skrivklåda sitter i och om du vill kan du läsa mina funderingar på Twitter (DanJohanssonFSL) och förmodligen också i min blogg HäromDan på fsl.fi. Vi hörs!

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

I Pargas har Annika

Gustafsson valts till ny rektor för Pargas Svenska Gymnasium, omtalar Åbo underrättelser den 20 mars.

Gustafsson tar över den 1 augusti då nuvarande rektor Marianne Kulp går i pension. Gustafsson har fungerat som lektor i historia och samhällslära i gymnasiet i Pargas sedan 1995.

Tjänsten söktes av åtta personer, av vilka fem var behöriga.

Vasa arbetarinstituts

rektor Ann-Maj BjörkellHolm har valts till ordförande för den nybildade föreningen Bildningsalliansen BA, omtalar Vasabladet den 19 mars. BA är en paraplyorganisation och intressebevakare för Bildningsforum och Föreningen för arbetar- och medborgarinstitut i Finland.

Jyväskylä yrkeshögskola (Jyväskylän amk) satsar på spelbranschen. Tradenomstuderande inom studieprogrammet för IKT kan från

hösten inrikta sig på planering och genomförandet av projekt rörande mobil- och www-baserade spel.

– Spelbranschen växer och mellersta Finland saknar ett brett studieutbud inom området. Företag som Rovio och Supercell har visat att det finns en stor potential inom spelindustrin, säger lektor Mika Karhulahti.

Yrkeshögskolan tar i höst in 40 studerande till den spelinriktade tradenomutbildningen.

I Pargas mår den lilla grundskolan i Iniö med sina 13 elever väl, omtalar Åbo Underrättelser den 12 mars. Ingen saknar tiden då eleverna från Iniö gick i högstadiet i Åbo.

Så säger rektor Lotta Lindberg-Jaakkola, som själv tillhör skaran av iniöbor som efter åk 6 var tvungen att flytta till elevhemmet i Åbo för att gå i skola i S:t Olofsskolan.

– Det var många som grät på kvällarna och längtade

hem, omtalar LindbergJaakkola.

Iniö tog beslutet om att inrätta en egen högstadieskola år 2002.

I Kyrkslätt gör de tidigare sparbesluten Erkki Majanen (Saml) förskräckt, omtalar Västra Nyland den 26 mars. Majanen är ordförande för finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden.

– Vi måste få vardagen att löpa i skolorna. Personalen är under hård press, för de tidigare sparbesluten har tagit bort redskapen av de anställda, resonerar Majanen.

Majanen säger att det nu är dags att satsa på personalens välbefinnande. Åbo har valt tre rektorer inom den svenskspråkiga utbildningen. Alla har tidigare erfarenhet av rektorsuppdrag, omtalar svenska. yle.fi den 27 mars.

Nicke Wulff blir rektor för Cygnaeus skola. För tillfället är han tjänsteförordnad

rektor för skolan. Elise Kurtén blir rektor för Sirkkala skola. Även hon får tjänsten efter att först ha varit tjänsteförordnad rektor för skolan. Sixten Westerby blir rektor för Svenska arbetarinstitutet. Han är för närvarande personalchef på samkommunen Kårkulla.

Före det har han jobbat på Svenska Yle och varit rektor för arbetarinstitutet i Pargas.

De nya rektorerna tillträder sina tjänster inför det nya läsåret i höst.

I Närpes råder ingen brist på behöriga sökande till lärartjänster, omtalar SydÖsterbotten den 19 mars.

Sju ordinarie lärartjänster lockade 72 ansökningar.

En del personer söker flera jobb.

Det största intresset tilldrar sig ledigförklarade klasslärartjänster. T.ex. anmälde 23 personer om sitt intresse för ett klasslärarjobb i Stenbackens skola.

Kimitobygdens lärare r.f. håller vårmöte på Labbnäs tisdagen den 16 april kl.17.30. Stadgeenliga ärenden.

Efter mötet träff med medlemmarna i den nya bildningsnämnden och svenska skolsektionen. Vi äter en sallad och umgås.

FSL:s styrelse onsdag 24.4.2013 Vanajanlinna, Tavastehus.

FSL:s förbundsfullmäktige torsdag–fredag 25– 26.4.2013 Vanajanlinna,Tavastehus.

Facklig rådplägningsdag (privata sektorn) tisdag 7.5.2013, Helsingfors.

FSL:s styrelse tisdag–onsdag 4–5.6.2013 Svartå slott, Raseborg.

Fler arbetsår och fler pensionsår På 2000-talet har finländarnas yrkesbanor förlängts.

Under de senaste årtiondena har emellertid också tiden som pensionerad också ökat. Det är en överraskande liten skillnad i hur länge arbetare och tjänstemän lever som pensionärer, omtalar Pensionsskyddscentralen (PSC).

PSC mätte finländarnas yrkesbanor utgående från tiden i pensionsförsäkrat arbete. År 2011 hade nypensionerade bakom sig 32,5 år i arbete i genomsnitt, beräknat utifrån samtliga nypensionerade. Den genomsnittliga yrkesbanan för dem som gått i invalidpension var 25,4 år. De som hade gått i ålderspension hade arbetat nästan 36 år i

genomsnitt.

En granskning av åldersgrupperna visar att äldre personer idag har längre yrkesbanor än förr. Ju högre utbildning en person har, desto längre kan han eller hon förväntas stanna kvar i arbetslivet. Bland män har tiden i arbete ökat på alla utbildningsnivåer, men bland lågutbildade kvinnor har den minskat.

– Det är en god nyhet att tiden i arbete förlängs, men tiden som ålderspensionär ökar också. Yrkesbanorna måste bli längre för att pensionen inte ska bli liten, säger avdelningschef Mikko Kautto på Pensionsskyddscentralens forskningsavdelning.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 18 april.

4

11.4.2013

Sista dagen med gänget Allra sista passet i FSL-akademin nr 2 i Nådendals bad har inletts och Anna WahrenCederberg från Borgå är nöjd.

– Jag ångrar mig verkligen inte att jag gav mig in på det här! Fast jag hoppas att vi kan ses igen. Varför inte så att bägge grupperna i FSL-akademin ges möjligheter att samlas och jämföra erfarenheter, säger Anna Wahren-Cederberg.

Hon jobbar som gymnasielärare i Lyceiparkens skola i Borgå och fungerar som sekreterare i Borgå lärarförening. Hon har fått påbackning av de egna fackliga kunskaperna genom sitt deltagande i FSL-akademin.

– Jag har lärt mig massor och dessutom fått många nya vänner, säger Wahren-Cederberg.

Akademigrupperna har alltså samlats tre gånger i pass om två dagar. De två dagarna i badanläggningen i Nådendal utgör alltså slutpunkten för den här akademigruppen.

Under träffarna har deltagarna fördjupat sig i olika aspekter av fackligt engagemang, som har varvats med resonemang om det egna arbetet. En röd tråd har varit att akademiträffarna har förlagts till olika ställen.

Första träffen ägde rum i Helsingfors, andra i Vierumäki och den sista alltså i Nådendal.

– Jag har gillat upplägget, där vi själva kan påverka innehållet. Vi har själva slagit fast vilka teman, som tas upp. Den allra första träffen var förstås delvis styrd, så att vi bl.a. diskuterade kontakten till medierna. Men resten av innehållet har vi diskuterat oss fram till, säger Anna Wahren-Cederberg.

De tre kursträffarnas innehåll var varit varierande.

– Nu kan jag läsa mitt eget lönekvitto och jag kan tolka avtalen. Jag vet mera om förbundets och de lokala lärarföreningarnas verksamhet och jag kan hantera lärarvardagen bättre än tidigare, säger en påfallande nöjd Anna Wahren-Cederberg.

Upplägget i FSL-akademierna har skiljt sig från många andra kurser. Diskussion och dialog har utgjort stommen i programmet, medan utomstående föreläsare har anlitats endast sällan.

– Det har fungerat bra! Förbundets anställda har skött om utbildningen och jag ser inget problem i det här upplägget. De sitter ju inne med en massa kunskap, som de gärna delar med sig.

Sista dagen tillägnas en klinik, där för-

Anna Wahren-Cederberg kan idag tolka avtal och läsa sitt lönekvitto.

bundssekreterare Christer Holmlund och förbundsordförande Dan Johansson tar sig an olika frågor och teman, som har formulerats av deltagarna.

Alltså diskuteras bl.a. snuttanställningar, hur många övertimmar man kan och bör ha, gruppstorlekar och samarbetet mellan hemmen och skolorna.

Vi plockar ut den sistnämnda frågan, som väcker en hel del diskussion.

– Ytterst handlar det om att sätta gränser för den egna arbetstiden. Skall en lärare vara ständigt tillgänglig? Fackets syn är klar: sva-

ret är nej, säger Christer Holmlund.

Holmlund, som bl.a. har jobbat som lågstadierektor, rekommenderar att man i skolorna gör upp strategier för kontakten till hemmen efter skoldagens slut.

– Få lärare har idag tjänstetelefon. Det betyder att lärare inte är skyldiga att ge ut sitt privatnummer till vårdnadshavare.

Det finns också lärare, som har tjänstetelefon, som inte räknas som beskattningsbar förmån. I så fall får vårdnadshavarna självfallet numret, men det betyder inte att telefonen ska vara påslagen ständigt. När

arbetsdagen är slut stänger man av telefonen eller lämnar den på arbetsplatsen.

Men hur är det med e-postmeddelanden?

Måste de besvaras omedelbart?

– Lärare ska inte sitta och beta av jobbrelaterad e-post på kvällstid. Lärarnas arbetstid avviker från arbetstiden hos andra yrkesgrupper. Den är annorlunda, men ingalunda obegränsad, lyder Holmlunds budskap.

Text och foto: C-E Rusk

Seriöst, men också givande – Akademikerna har varit engagerade och motiverade. Upplägget har fungerat över förväntan, säger förbundssekreterare Christer Holmlund.

FSL-akademierna 1 och 2 är slutförda och resultaten är skäligen goda. Holmlund fick kursverksamheten på sitt bord för ett par år sedan. Så föddes idén om något helt nytt och det nya kom att heta FSL-akademin.

Facklig utbildning är förstås ingen nyhet. Men däremot var det helt nytt att satsa på ett långsiktigt projekt, där deltagarna samlas tre gånger i pass om två dagar. Tidigare hade FSL satsat på punktinsatser vid sidan av utbildningen av förtroendemän och förbundsaktiva.

Punktinsatserna kunde gälla t.ex. unga lärare eller lärare i kar-

riären, alltså lärare som har en gedigen erfarenhet. I praktiken talar vi om tvådagarskurser.

– Det är inget fel på liknande kurser, men det behövs också fördjupade och långsiktiga satsningar, säger Christer Holmlund.

Styrelsen och fullmäktige var med på noterna, så förbundets långsiktiga kursplan omfattade tre FSL-akademier under kongressperioden, alltså år 2010–14.

FSL-akademierna blev slutligen två till antalet.

– Det beror på att vi inte till alla delar lyckades ”sälja” konceptet. Rekryteringen av deltagare visade sig vara svårare än vad vi trodde på förhand, Det bidrog till att den tredje akademisatsningen flyttades framåt, säger Holmlund.

Han kommer att föreslå för styrelsen och fullmäktige att FSL-

akademi nr 3 inleds hösten 2014.

Det vore fel att påstå att akademisatsningen inte skulle ha fått mothugg. FSL:s fullmäktige dryftade bl.a. kursverksamheten på sitt sammanträde i slutet av 2012.

Finans- och löneutskottet passade på att ge styrelsen vägkost för kursplaneringen för år 2014.

Utskottet hälsade att förbundet inte får glömma de äldre medlemmarna. Utskottet ville se rekreationskurser för både unga och äldre medlemmar. Akademiverksamheten sågs som alltför seriös.

Holmlund håller med om att innehållet i akademierna har varit seriöst, låt vara att också rekreation såsom bl.a. bowling och stadsorientering i Tammerfors har ingått i programmet.

– Hela idén med akademierna bygger på tanken om att inspirera

och väcka intresse för fackliga frågor. Vi har talat om utbildningspolitik, lönepolitik, ledarskap och mycket annat. Deltagarna har inte förbundit sig att åta sig fackliga uppdrag, men jag är glad över att ”akademiker” redan nu börjar synas allt mera i föreningarnas verksamhet, säger Holmlund.

Holmlund inskärper också att det inte har funnits någon åldersgräns för deltagandet i akademierna. Här har funnits såväl unga som äldre lärare, som har önskat fördjupa sitt kunnande.

– Delaktighet kommer inte av sig själv. Det samma gäller rekryteringen av medlemmar och fackligt aktiva. Idén är att blåsa under delaktigheten och sänka trösklarna för fackligt engagemang. Jag tycker vi har lyckats rätt väl, säger Holmlund.

Akademi nr 1 och 2 har alltså slutförts. Hur summerar du erfarenheterna?

– Nr 1 blev en pilotgrupp, där vi prövade oss fram med olika grepp. Men redan från början stod det klart att akademierna inte kommer att bygga på spikade programramar, utan att deltagarna avgör upplägget. Nr 1 och 2 skiljde sig därför från varandra, men bägge fungerade väl.

Men är det inte krävande för kursledningen att jobba med endast ramar, istället för ett spikat program med inkallade föreläsare?

– Egentligen inte, eftersom vi har jobbat via diskussioner och inlägg. Vi som jobbar på förbundskansliet är faktiskt rätt insatta och vi delar gärna med oss det som vi kan och vet, säger Holmlund.

5

11.4.2013

Tom Andtbacka har arbetat som klasslärare i Pedersöre i över trettio år. Samtidigt har han arbetat som tränare vid sidan av. Från och med årsskiftet får han satsa helhjärtat på den biten när han blev anställd som heltidstränare för landets främsta medel- och långdistanslöpare.

Tränare på heltid:

Hobbyn blev jobb Han har arbetat som klasslärare i över trettio år. Men från och med årsskiftet är Tom Andtbacka tränare på heltid för Finlands främsta medel- och långdistanslöpare.

Drömmen är att någon av adepterna ska ta EM-medalj om två år i Zurich.

Finländarna har inte varit särskilt bortskämda under senare år när det kommer till framgångar på den internationella friidrottsarenan. Men trots att det inte har blivit några medaljregn i stora mästerskap på sistone betyder det inte att hoppet är ute.

Tvärtom.

– Jag tror att vi går en ljusare framtid till mötes. Det har skett en hel del framsteg som kanske inte syns ännu, men vi är på väg åt rätt håll, säger Tom Andtbacka.

Tom Andtbacka har arbetat som klasslärare i Pedersöre i över trettio år. Men vid årsskiftet blev han beviljad tjänstledighet för att kunna satsa helhjärtat på att arbeta som tränare. De två kommande åren är hans titel grentränare för landets främsta medel- och långdistanslöpare.

– Jag har i många år fungerat som tränare på elitnivå vid sidan av mitt läraryrke. När jag blev erbjuden den nya tjänsten som betyder att jag får träna på heltid kunde jag inte tacka nej. Det var ett ganska lätt beslut med tanke på att jag delat på arbetsuppgifterna redan länge, säger han.

Processen innan den nya gemensamma tjänsten kunde inrättas vid Finlands Idrottsförbund (Suomen Urheiluliitto) var lång.

Han är samtidigt anställd av Vörå idrottsgymnasium, Vasaregionens idrottsakademi och en del av lönen betalas också av Finlands Olympiska Kommitté samt Folkhälsan och ÖID-friidrott.

– Det var en hel del små bitar som skulle plockas ihop innan det här blev möjligt, men till slut lyckades det, säger han och skrattar.

Nationella toppen På grund av de många olika arbetsgivarna har han ett mångfacetterat arbete framför sig. Nu sträcker sig ansvarsområdet inte längre enbart till den finlandssvenska, utan

hela den nationella toppen av medel- och långdistanslöpare.

– Vi är nu tre grengruppstränare vid förbundet som har ansvaret för hela den nationella toppen. Att utvidga mitt område känns som ett naturligt steg, säger han.

Att idrottsförbundet anställt Andtbacka är ett steg i det strategiska arbete som görs för att få fart på den nationella eliten inom friidrott. Det har skett en hel del utvecklingsarbete för att skapa förutsättningar för Finland ska återta en del av det man förlorat när det kommer till internationell tävlingsidrott.

– I Finland har vi saknat delar av stigen som en idrottare går mot toppen. Vi har inte riktigt vetat hur vi ska ta oss från A till B och efter det till C, menar han.

Men nu är man på rätt väg och ett viktigare steg än att förbunden gör upp olika strategier och mål på papper är att man i allt högre grad fokuserar på helheten. För att ta en idrottare till den nationella toppen måste flera olika personer runtomkring inkluderas.

– Det handlar inte bara om att utveckla träningen för idrottaren. I paketet som inkluderar minst tio personer ingår allmän läkare, specialläkare, fysioterapeuter – personer som idrottaren ska kunna nå med ett telefonsamtal om någonting inträffar.

– Utöver det är familjen och andra stödpersoner otroligt viktiga när det gäller satsning på toppidrott. Vi blir bättre hela tiden på att se elitidrott som en helhet och det kommer att skapa bättre förutsättningar i framtiden, säger han.

Andtbacka understryker vikten av koordinering och att alla inom ett team vet sina uppgifter.

– Vi har resursbrist och då gäller det att alla omkring idrottaren vet vad som gäller. Är man ledare, tränare, manager eller sponsoranskaffare – uppgifterna måste vara klara.

I takt med att strukturutvecklingen inom den nationella toppidrotten har möjligheten för att nå internationella framgångar ökat, menar Andtbacka.

– Vi börjar komma till ett läge där förut-

sättningar skapas för tränaren och idrottaren att göra det som krävs. Det har vi inte haft i Finland tidigare.

Gedigen bakgrund Orsaken till att Andtbacka blev erbjuden tjänsten som grentränare för medel- och långdistanslöparna är hans gedigna bakgrund som tränare. En karriär som alltså sträcker sig över fyra decennier.

På listan över idrottare han tränat finns cyklisten Pia Sundstedt, löparna Mathias Björkqvist och Heidi Sundberg. Han har också tränat skidåkare och utövare inom triathlon. På senare år har han främst tränat finlandssvenska medel- och långdistansare i Österbotten.

– Jag har i flera år arbetat på uppdrag av Svenska Finlands Idrott och fungerat som en samordnande länk mellan idrottare och tränare i Österbotten. Vi har haft flera duktiga idrottare som nått framgångar på nationell nivå och det är en stor bidragande orsak till att jag nu jobbar som grentränare på heltid, berättar han.

Listan över österbottniska löpare som visat framfötterna under senare år är lång och inkluderar bland annat Tommy Granlund, Mikael Bergdahl och Niclas Sandells.

Alla de här medeldistansarna representerar Pedersöreföreningen IK Falken.

– Mina starkaste sidor som tränare förutom min långa erfarenhet är att jag vet hur livet ser ut för en toppidrottare. Toppidrott går inte enbart ut på träning och prestation – utan det är ett sätt att leva, säger han.

Och fortsätter: – En toppidrottare lever på idrottens villkor. Idrottaren sover, äter för idrotten och gör sina val utgående från idrotten.

Det är här som Andtbacka kommer in i bilden, men han har också andra egenskaper.

– Jag känner igen en löpare på avstånd och kan snabbt bedöma om allt är under kontroll. Utöver det kan jag motivera idrottarna, men den inre glöden måste de ha själva. Men genom motivation och stöd kan jag se till att idrottaren som satsar kan

ta steget fullt ut.

– Niclas Sandells är ett exempel på en idrottare som gör en helprofessionell satsning, säger han.

Pedagogiken viktig Arbetet som lärare har hjälpt honom i rollen som tränare. I slutändan är det ganska långt samma egenskaper som gäller i de båda yrkena, menar han.

– I all träningsverksamhet behövs pedagogik för att man ska kunna föra fram sitt budskap. Som lärare har jag i grunden också ett humanistiskt tankesätt som är viktigt inom träningen. Alla de här egenskaperna är viktiga när jag leder en grupp och då är det ingen större skillnad om det handlar om tjugo elever eller lika många idrottare på ett läger.

– Det handlar om att leda gruppen i önskad riktning, förklarar han.

Andtbacka poängterar att det inte enbart har varit beckmörkt för den finländska idrotten på nationell nivå och att många har skördat framgångar under senare år. Spjutkastarna brukar ta medaljer och han nämner också Janne Holmén och Jukka Keskitalo som båda har vunnit EM-guld relativt nyligen.

– Framgångar går i vågor och jag är säker på att vi tar medaljer i stora internationella mästerskap igen.

Om allt går vägen kan detta ske i friidrotts-EM i Zurich i Schweiz 2014. Det är mot det mästerskapet Andtbacka jobbar och vill nå nya framgångar. Den stora frågan är om det kan bli en finlandssvensk idrottare som lyckas.

– Förutsättningarna för att en finlandssvensk stiger på prispallen har definitivt ökat. Men jag är glad oavsett vem eller vilka som gör det så länge det är finländare, säger han och skrattar.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

6

11.4.2013

KOLUMNEN Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

Varför undergräva vinnande koncept?

Ett stort uppslaget reportage i Hufvudstadsbladet för några veckor sedan (13.1.) hävdar att skolan försummar de begåvade eleverna. Det har vi visserligen hört förut, men nu känns propåerna mer pockande. Dessutom påstås alla vara överens: forskarna, tjänstemännen, lärarna och den stora allmänheten. Som konkret exempel beskrivs matteklasserna i Norsens högstadieskola, där begåvade elever får avancera i egen takt.

Att både lärarna och eleverna är nöjda är inte förvånande.

Som en av pojkarna uttrycker det: ”Det här är en bra klass. Man får vara den man är och kompisarna är mer i samma stil som man själv.”

Men vänta nu; kan inte det sistnämnda också vara ett problem? För det är kanske inte helt klokt att bygga upp system där vi småningom umgås, lever och arbetar bara med personer som är lika som vi. Ytterligare förstärkt av de moderna medierna, där kaka alltid söker maka.

Jag var själv en s.k. begåvad elev. Och visst; det mesta i de lägsta klasserna var urtråkigt. Jag erbjöds därför en möjlighet att hoppa över en klass men mina föräldrar avböjde, för att jag inte senare skulle vara alltför ung att ensam åka in till läroverket i storstaden. Klokt av dem, insåg jag efteråt, inte för resans skull utan för att jag som ung var tämligen känslig och självupptagen, och inte hade mått bra av att få ytterligare näring för mitt överstora ego.

Som kontrast en annan, och färskare skolnyhet: under påsken fick vi igen beröm för vårt skolsystem. Nu av en amerikansk forskare som skröt med hur kreativa eleverna är, eller snarare blir, i vår skola. Kanske inte riktigt det vi omedelbart förknippar med den finländska skolan, men låt gå.

Men stopp och belägg; vari ligger orsakerna till våra skolframgångar? Kanske de sist och slutligen har att göra med just sådant vi nu håller på att arbeta bort, såsom ”tabut” kring de begåvade eleverna?

Jag tror nämligen att de viktigaste orsakerna till vår, trots allt, fina skola är ganska enkla. Den viktigaste utan tvekan den egalitarism som genomsyrar inte bara skolan utan hela vårt samhälle.

Vi kanske inte medger det, men få kulturer är så i grunden jämlika som vår. Först därefter kommer de andra viktiga faktorerna: dels den höga status skolan och all utbildning alltid har haft, och fortfarande har (och därmed också lärarkåren), dels en högklassig lärarutbildning (som givetvis är en funktion av skolans status).

Jag hör hur många av er knorrar, men i internationell jämförelse tror jag det stämmer.

Märkligare än så är det inte, men kombinationen är unik. Även om man i många andra länder satsar på skolan gör man det sällan för alla, på lika villkor. Och allt detta fungerar med lång eftersläpning, dvs. det vi skördar i form av höga Pisa-poäng återspeglar en mycket lång tradition, som lyckligtvis också tar lång tid att slå sönder. Men vi är redan på god väg.

Förresten; ett av argumenten i Hbl:s ovannämnda reportage var att nästan 90 % av finländarna delar åsikten att skolorna måste satsa mera på sina begåvade elever, åtminstone enligt den enkät företaget Research Insight gjort på Hbl:s begäran. Då är det bra att minnas hur dylika gallupfirmor arbetar: systemet är helt nätbaserat, med fasta svarspersoner som ofta lockats av olika förmåner, den övre åldersgränsen är 70 år och enkäterna görs som s.k. omnibusundersökningar, där beställaren betalar för extrafrågor i gallupföretagens regelbundet återkommande mätningar.

Sammantaget handlar det om brister som lätt skapar snedvridning i svaren och dessutom är klart åldersdiskriminerande.

Ta alltså enkätresultaten med en nypa salt. Och framför allt: även om begåvade elever säkert i viss mån missgynnas i skolan skall vi akta oss för att åtgärda problemen så att vi istället undergräver det som bevisligen gjort den framgångsrik, dvs. att vi aktivt motverkat de klassbundna skillnader som i skolmiljön alltid lurar i vassen.

Simulerade dilemman ger djupare bild av skolarbetet Många nya lärare söker sig bort från skolan redan efter ett par års tjänstgöring. Verktygen från lärarutbildningen upplevs ofta som otillräckliga.

– Därför är det en utmaning för lärarutbildningen att förbereda de studerande på det som är okänt och oförutsägbart i skolarbetet, anför FM Eva Edman Stålbrandt i sin doktorsavhandling i pedagogik som framlades till offentlig granskning fredag 5.4.2013 vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Simulerade skoldilemman – redskap för utveckling av reflektionsförmåga?

Eftersom en lärarutbildning behöver vara så pass allmän att den kan gälla i framtiden blir det väsentligt för lärarstuderande att tillägna sig analytiska tankeförmågor, så att de kan hantera särskilda

Eva Edman Stålbrandt.

situationer både individuellt och i grupp.

I andra yrkesutbildningar förekommer simuleringar som yrkesförberedande redskap. Avsikten med studien är att öka förståelsen för möjligheter och begränsningar

med simulerade skolsituationer som redskap för lärarstuderandes reflektion över kommande skolarbete. Simulerade skoldilemman som består av stillbilder, ljud och text är producerade utifrån nyutbildade lärares upplevelser.

Resultaten visar att simulerade skoldilemman erbjuder varierade exempel och utgör en potential för reflektion i lärarutbildning när den didaktiska inramningen relateras till kursinnehållet. Emellertid krävs tid för reflektion, utmanande kamrater eller lärarutbildare och att de dilemman som simuleras gestaltar ett sammanhang som de studerande är förtrogna med.

I annat fall finns risk för att förutfattade meningar om kommande yrkesliv förstärks, konstateras i avhandlingen.

Småskolornas vänner utbyter erfarenheter Indragningar av byskolor har blivit vardagsmat i vårt land. I bakgrunden finns ofta ekonomiska orsaker, medan sviktande elevunderlag är en annan pådrivande kraft. I många fall nämns också lärmiljön jämte andra pedagogiska orsaker som ett motiv till indragningen.

I Sverige har också många små skolor fått stryka på foten. Och indragningarna lär bli fler. Som ett skäl nämns de skärpta kraven på behöriga lärare, omtalade FNBTT nyligen.

– Detta är nog början på den största omvälvningen i svensk skola hittills, säger Johan Henrik Bergström, utredare vid organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Förra läsåret fanns i Sverige 1 600 grundskolor med färre än 100 elever. En del har hotats förr, av små barnkullar, friskoleetableringar eller sparbeting. Nu nämns skollagens krav på lärarkåren som ytterligare ett hot.

Här finns alltså en beställning på samarbete för att finna goda argument, som motar indragnings-

hoten. Den 25 april 2013 ordnas parallellt i Vasa och Umeå ett ByskolE-seminarium och en värdediskussion om den lilla skolans villkor, utveckling och framtid.

Seminariet riktar sig till lärare, rektorer, utbildningsdirektörer, politiker, lärarutbildare, studerande och andra intresserade. Det är också möjligt att delta på distans.

Deltagandet i seminariet är avgiftsfritt.

Arrangörer är regionförvalt-

ningsverket i Västra och Inre Finland, Region Västerbotten och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

Mer information fås och anmälningar görs via webbsidan http:// byskoleseminariet.wordpress.com C-E Rusk

Box skola i Ekenäs lades ner 2005. Också i Sverige får små skolor stryka på foten.

Modernisera välfärden manar EU-kommissionen Europeiska kommissionen uppmanar EU-länderna att prioritera sociala investeringar och modernisera sina välfärdsstater. Detta innebär bättre resultat genom strategierna för aktiv inkludering och ett mer effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av budgetmedlen för socialpolitiska åtgärder. Uppmaningen görs i ett meddelande om social investering för tillväxt och sammanhållning som nyligen antogs av kommissionen.

Paketet med sociala investeringar består av ett meddelande med de politiska ramarna, konkreta åtgärder för EU-länderna och kommissionen samt vägledning om utnyttjandet av EU-medel till stöd för reformerna. Meddelandet kompletteras bl.a. med en rekommendation om att investera i barn och bryta det sociala arvet.

– Sociala investeringar är av avgörande betydelse om vi vill ta oss ur krisen starkare och med

ökad sammanhållning och konkurrenskraft, säger László Andor, EU-kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och social inkludering.

Ett meddelande från kommissionen är inte bindande utan medlemsstaterna kan själva välja om de vill följa rekommendationen eller inte. Detta har Europafacket EFS kritiserat, så att EFS i stället efterlyser mer bindande åtgärder.

7

11.4.2013

SVENSKA SKOLAN FÖR SYNSKADADE - statlig specialskola i Helsingfors www.blindskolan.fi

Lärarnas Arbetslöshetskassas

I vår skola satsar vi på den enskilda eleven. Varje elev kan i lugn och ro finna och utveckla sin egen identitet – tillsammans med andra.

ORDINARIE MÖTE

Stöttepelarna i vår värdegrund är: delaktighet, insikt, respekt och tid.

Vi ordnar olika terapier enligt behov, t.ex. ridterapi och musikterapi Vi anordnar: • Förskolundervisning För barn i åldern 5-6 år med synnedsättning och eventuella andra funktionsnedsättningar.

Bl.a. individuell synträning och förberedande punktskriftsträning.

• Grundläggande utbildning (åk 1-9) Anpassat studiematerial och individuell synträning hör till den pedagogiska vardagen.

• Påbyggnadsundervisning (åk 10) Undervisningen fokuserar på behov som ungdomar med synnedsättning och eventuella andra funktionsnedsättningar har. Under året kan man förbättra sina kunskaper och färdigheter innan man går vidare till andra stadiets utbildning.

Morgon- och eftermiddagsvård ordnas på elevhemmet. Elever som bor hemma kan få korttidsvård på elevhemmet.

Kommunikationsträning är en viktig del i vår undervisning och vi lär ut användning av tekniska hjälpmedel, IT och punktskrift.

Till all undervisning hör också träning i mobility (förflyttningsteknik) och aktiviteter i det dagliga livet (ADL).

ELEVHEM Elevhemmet fungerar som ett veckohem för elever med lång skolväg.

För att stöda, fostra, handleda och ge trygghet finns alltid personal på plats.

Mera information ger rektor Maj-Len Heikel: telefon 040-809 1755 eller e-post maj-len.heikel@blindskolan.fi

hålles 24.4.2013 kl. 16.30 i Helsingfors, på arbetslöshetskassans byrå, adress Bölegatan 4 B, 5 vån.

På mötet behandlas de ärenden som i enlighet med kassans stadgar (10 §) bör behandlas vid kassans ordinarie möte.

Verksamhetsberättelsen och bokslutet för år 2012 samt revisionsberättelsen jämte utlåtanden finns till påseende för kassans medlemmar på kassans byrå under perioden 16.4– 24.4.2013 kl. 9.00–15.00.

LÄRARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Styrelsen

År 2014 firar Studentkören Pedavoces 40 år. Detta kommer att firas med ett stort jubileum. Jubileumskommittén jobbar som bäst med att sammanställa en historik och en matrikel till jubileet. Till detta behövs din hjälp. Har du sjungit i Studentkören Pedavoces? Satt du kanske i styrelsen? Hände det något roligt? Vi vill gärna veta vad som hänt i vår kör, så skicka in följande uppgifter: – Namn – Stämma – Sjöng med under terminerna – Förtjänsttecken – Förtroendeuppdrag – Ett roligt minne från tiden med kören Uppgifterna kan skickas antingen per e-post eller via vanlig post: Studentkören Pedavoces Inre hamnen 65100 Vasa

SVENSKA SKOLAN FÖR SYNSKADADE OCH SPERES - center för lärande och kompetens - www.blindskolan.fi - www.speres.fi

E-post: pedavoces40@gmail.com

Vi erbjuder Funktionell synprövning för att få en uppfattning om elevens funktionella syn, ofta i samarbete med en ögonläkare. Den funktionella synprövningen är början på en process som åtföljs av synpedagogisk handledning.

Handledningstjänster då det är fråga om elever med funktionsnedsättning i syn, i hörsel eller inom neuropsykiatri (ADHD, Asperger, drag av autism). Vi handleder och stöder elever, lärare och personal. Vi gör rekommendationer och ger handledning i användningen av utrustning och material. Vi hjälper vid uppgörande av den individuella planen i samarbete med de personer som dagligen arbetar med eleven.

Stödperioder för elever.

Fortbildning för skolpersonal särskilt kring syn, hörsel och neuropsykiatri, men även med andra specialpedagogiska teman. Vi erbjuder också skräddarsydd fortbildning för kommuner.

Mera information ger utvecklingschef Annina Jansson: telefon 040-809 17 53 eller e-post annina.jansson@speres.fi

Gå gärna in och gilla vår officiella jubileumssida på Facebook: http://www.facebook. com/StudentkorenPedavoces40ar Många varma vinterhälsningar, Jubileumskommittén Studentkören Pedavoces

Lappträsk kommun söker vikarie för alterneringsledig klasslärare.

Se mera www.lapptrask.fi.

infallet

Direktsänd tidning I förra veckans avsnitt av såpoperan ”The bold and the beautiful” som på svenska heter ”Glamour” (eller hos oss ”De vackra och de djärva”) och på finska Kauniit ja rohkeat, lämnade en av seriens huvudaktörer, skådespelaren Ronn Moss som spelar figuren Ridge, scenen och serien. Tevetittarna i Finland har i drygt tjugo år kunnat följa med den här serien och har också gjort det med iver. Det är förstås helt okej, det ska finnas också lättare underhållning på television.

Då detta (tills vidare) sista avsnitt med Ridge med i bilden visades förra veckan var det en händelse också i den finländska nyhetsröran på internet. Morgontidningen (sic!) Iltasanomat följde faktiskt med utsändningen i realtid i sin internetupplaga. En reporter satt alltså och såg på teve och skrev ner sina intryck av detta historiska avsnitt i ett formulär där texten gick att läsa och kommentera i realtid på webbsidan.

Vad säger ni om det?

Jag vet inte riktigt vad jag skall tycka.

Dels vill jag gärna unna dem som är intresserade möjligheten att få ventilera sin eventuella sorg över att favoriten Ridge lämnar estraden, dels mår jag illa av att trivialiteter får så förfärande stor genomslagskraft.

Nå, egentligen vet jag precis vad jag tycker: det är naturligtvis fullkomligt oförsvarbart att en webbtidning i journalistiskt syfte följer med en tevesåpa i realtid. Det är en helt annan sak att tidningarnas sportredaktioner rapporterar online från en idrottstävling eller att någon

politisk redaktör följer med händelserna vid någon krissituation.

Genom att på ovan beskrivet sätt låtsas som om en teveserie är verkliga livet och värd att rapportera om, undergräver (de digitala) massmedierna sin seriositet å det grövsta. Att göra nyheter av något som i teve visas i underhållningssyfte och som dessutom är helt fiktivt, måste klassas som nonsens av allra högsta grad.

Tom Ahlfors

tom.ahlfors@fsl.fi

8

11.4.2013

Djup oenighet om arbetstiden:

Lockout stänger danska skolor Danmark skakas av den största lockouten i landets historia. Omkring 60 000 lärare har utestängts från sina arbetsplatser i kommunala folkskolor, privata skolor och yrkesläroanstalter. Konflikten berör ca 900 000 barn och unga.

Det är i första hand Kommunernes landsforening Kl som står bakom denna lockout. Sedermera har statliga Moderniseringsstyrelsen, som förhandlar om avtal för privatskolorna och yrkesläroanstalter, slutit upp i lockouten, som trädde i kraft den 1 april. Då utlöpte de gällande arbetstidsavtalen för lärarna.

Ilska i gymnasiet Lockouten berör inte gymnasielärarna, som har staten som arbetsgivare. Tidigare i år nåddes en överenskommelse inom det statliga området, som berör också gymnasielärarna och deras arbetstider. Är då gymnasielärarna glada och nöjda med sin lott? Svaret blir ett rungande nej. Som bäst pågår en medlemsomröstning om förhandlingsresultatet inom det statliga akademikerområdet. Uppgörelsen, som alltså underställs medlemsomröstning i berörda organisationer, omfattar vid sidan av lönedetaljer en revidering av gymnasielärarnas arbetstid.

Avgörandena om hur arbetstiden används flyttas till skolnivå, så att rektorerna får ett stort mandat. Gymnasielärarnas fackförbund GL ville inte veta av uppgörelsen, så att GL:s representantskap med

bred majoritet rekommenderar att medlemmarna måtte rösta nej till uppgörelsen.

GL är ”pantfångar” i sin förhandlingsorganisation, där merparten av fackförbunden vill ha det nya avtalet.

Gymnasielärarna hejar på de lockoutade kollegorna och GL har alltså lovat ett rejält ekonomiskt bidrag till berörda organisationer.

Jobba mera!

Den djupa konflikten, som har lett till lockouten, handlar primärt om en väldigt olika syn på lärarnas arbetstid. Danmarks laererforening DLF, som för de kommunala folkskollärarnas tal, vill hålla fast vid en arbetstid med ett centralt definierat och tydligt tak för undervisning. Precis som i andra länder bör lärarna också ha tid att förbereda sin undervisning, resonerar lärarfacket DLF. I praktiken har de danska folkskollärarna, som alltså undervisar i hela grundskolan, ett undervisningstak om 25 timmar.

Detaljförhandlingarna om arbetstiden har förts på kommunal nivå.

KL säger att tiden är mogen för ett paradigmskifte, så att lärarna får samma ramar för arbetstiden som övriga kommunanställda, dvs. 37 timmar i veckan. De kommunala förhandlingarna om hur arbetstiden används avskaffas och istället är det skolledarna som bestämmer om hur arbetet förlöper i skolorna och hur mycket lärarna undervisar.

Från DLF:s sida har anförts att

KL inte på allvar ville förhandla fram en lösning, utan körde stenhårt fram sin linje om en avveckling av lärarnas specialarrangemang rörande arbetstiden. Man kan på goda grunder anta att DLF har fog för sitt påstående, eftersom det är känt att finansministeriet och KL redan i slutet av fjolåret diskuterade en ordning, som innebär radikala förändringar av lärarnas arbetstid.

DLF:s ordförande Anders Bondo Christensen befinner sig i hetluften.

Hårda ord Regeringen vill modernisera skolan och förlänga elevernas skoldag. Och då passar det som hand i handske att förutsätta att lärarna tvingas tillbringa mera tid på arbetsplatsen.

Parterna står långt ifrån varandra och invektiven haglar. KL försöker bearbeta opinionerna genom en frän kampanj bestående av bl.a. annonser där lärarnas arbete försätts i ett förklenande ljus.

Lärarna vädjar till föräldrarna om stöd och påminner om att det uttryckligen är arbetsgivarna, som har satt lapp på luckan i skolorna.

Lärarna vill undervisa, inte utsättas för konlikt, lyder ett centralt budskap.

Men parterna står långt från varandra. Allmänt spekuleras om att regeringen i sinom tid ingriper i den förödande konflikten, som präglar hela det danska samhället.

Anders Bondo Christensen, ordfö-

rande för DLF, kräver att regeringen ingriper. Han pekar på att det är onödigt att dra ut på en konflikt, som i alla fall sannolikt slutar med att regeringen blåser av spelet. Anders Balle, som leder skolledarföreningen är inne på samma linje.

Resonemanget tillbakavisas av socialdemokratiske finansministern Bjarne Corydon. Det handlar om samme Corydon som tillsammans med KL har satt i gång denna obehagliga process. Nu säger han att det handlar om en arbetsmarknadsfråga, som regeringen inte bör blanda sig i.

Ett eventuellt regeringsingripande försvåras av att det inte föreligger något medlingsförslag.

I liknande fall brukar regeringen

– Vi vill visa hur normer kring kön och sexuell läggning påverkar oss alla, inte bara lhbtiq-personer.

I högskolor, t.ex. för studerande inom vård, går vi mer specifikt in på hur antaganden både hos klienten och den professionella kan inverka på relationen, och hur ett sensitivt bemötande kan främjas, berättar Anders Huldén, ungdomsarbetskoordinator på Seta. Även han gör skolbesök på svenska. Förkortningen lhbtiq står för lesbisk, homo, bi, trans, interkönad och queer.

Biström bekräftar det som sägs i utredningen.

– Det finns lärare som omedvetet eller medvetet stöder hetero- och könsnormen. Andra tiger ihjäl frågorna. Vi har mött på attityder som att sexuella minoriteter ska behandlas som en ”avvikelse”, inte som nåt i skolans vardag. Det

finns också fördomar som t.ex. ”det finns inte homosexuella i vår skola”, vilket är ett sätt att hålla elever i skåpet, berättar hon.

Ett projekt riktat till skolor och ungdomar som Seta är med på är nätsidan normer.fi. Den innehåller fakta om normer, och blogginlägg med personliga berättelser om diskriminering.

– Ett inlägg om att vara transkönad lockade så många läsare att nätsidan temporärt kraschade, berättar Huldén.

Projektet är tvåspråkigt och görs med Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS och Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto SAKKI. Även ett lärarmaterial ska skapas.

Regnbågsankan är en förening för finlandssvenska hbt-personer, och förutom skolbesök gör den även besök på temadagar och läger,

Ingrip, regeringen!

nämligen ha ett medlingsbud som grund för sitt agerande.

Medlingsprocessen, som ägde rum innan lockouten trädde i kraft, rann snabbt ut i sanden, eftersom medlaren konstaterade att parterna ligger väldigt långt ifrån varandra.

C-E Rusk Mera på www.dlf.org (grundskollärarna), fsl.dk(de fria skolorna) och uddannelsesforbundet. dk (yrkeslärarna).

Gymnasielärarna är inte lockoutade, men nog arga (gl.org).

Kritisk syn på heteronorm ”Diskriminering i utbildningen och på fritiden”, en utredning gjord på uppdrag av inrikesministeriet år 2010, visar att sexuella minoriteter och könsminoriteter löper stor risk att bli diskriminerade inom utbildningen på andra stadiet. Utredningen berättar att mobbarna i de flesta fallen är elever, men ibland också personal. I många fall förvärras situationen av deras tysta godkännande. Ignoransen av sexuella- och könsminoriteter i läroplanen och - medlen och skolornas sedvänjor upplevs kränkande av representanter för minoriteterna.

Två grupper som motverkar denna utveckling och jobbar för lika behandling oavsett kön och sexuell läggning är föreningen Regnbågsankan, och dess takorganisation Seta.

Regnbågsankan och Seta gör skolbesök till högstadier, gymna-

sier, yrkesskolor och högskolor.

– Skolbesöken skräddarsys enligt skolans önskemål. Vi jobbar i klass, föreläser för grupper och gör även lärarrumsbesök, som tyvärr ofta blir korta. En bra längd på arbetet i en skola är tre gånger 45 minuter, men vi jobbar ofta med mycket mindre tid, berättar Regnbågsankans verksamhetskoordinator Fredrika Biström, som själv gör skolbesök.

– Folk förväntar sej ibland att vi i stort sett ska berätta hur det är att vara homosexuell. Vi gör mera än så. Vi uppmuntrar till diskussion om normer kring kön och sexuell läggning, samt förklarar begrepp som t.ex. transkönad och interkönad. Ibland följer en s.k. erfarenhetsutbildare med, som utifrån egna upplevelser kan belysa konsekvenserna av snäva normer, säger Biström.

informerar om hbt-frågor, ordnar jippon och erbjuder rabatter för sina 180 medlemmar. Regnbågsankan är verksam i hela Svenskfinland förutom på Åland, som har sin egen förening Regnbågsfyren.

Lukas Rusk

Regnbågsankan.

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. Redaktör Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.