ledaren Men strejken handlar också om arbetsbelastningen. Det är måhända en fråga som rent av är viktigare än lönefrågan för många lärare. → sidan 2
12.5.2022 • Nr 9 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL
Vad vill vi ha? Mera lön nu!
Slagorden ekade då lärarna demonstrerade på olika håll i huvudstadsregionen under den pågående strejken. → läs mera om lärarstrejken på sidorna 3–9
Inget avtal utan löneprogram →
mittuppslaget
Naturdag i vårligt snöväder
→ sidan 11
Strejkvakterna intog sina positioner → sidorna 4–5
2
12.5.2022 • Nr 9
Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör
Gör inte lärarna till skolbyråkrater Den senaste tiden har lärarkåren satt ner foten med besked. Vi har fått uppleva något så sällsynt som en omfattande strejk och lärarna har demonstrerat för sin sak på flera håll i landet. Den senaste manifestationen såg vi nyligen i Helsingfors då uppropen för högre lön skallade på Narinken. Strejken handlar givetvis om lönen. I många år har löneförhöjningarna varit måttliga och den privata sektorn springer ifrån i löneutvecklingen. Det omtalade löneutvecklingsprogrammet, som åtminstone delvis skall korrigera den biten, har blivit en knäckfråga för lärarfacket. Men strejken handlar också om arbetsbelastningen. Det är måhända en fråga som rent av är viktigare än lönefrågan för många lärare. Man vittnar om en utökad arbetsbörda och många lärare går på knäna. En begränsning i arbetsmängden har blivit lika viktig som löneutvecklingen. Under senare år har mycket extra arbete landat på lärarnas katedrar. En tilltagande mötesrumba och ett utökat dokumentationskrav har resulterat i att det som är primäruppdraget, d.v.s. själva undervisningen, ibland blir lidande. Det här är en olycklig utveckling. Lärarnas
ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.
kärnkompetens ligger i det pedagogiska uppdraget, och det är resursslöseri att inte utnyttja deras kompetens på bästa sätt. Lärare är varken kuratorer eller socialarbetare, utan experter på undervisning. Under årens lopp har stödnätverken kring eleverna blivit tätare. Det är givetvis en positiv utveckling, och från skolans sida har man bidragit med sin yrkeskompetens. Men det är helt uppenbart att det också är belastande då den här biten tar upp en allt större del av arbetstiden. Förhoppningsvis har också utbildningsanordnarna genom strejken fått upp ögonen för den här frågan. Läraruppdraget håller på att grumlas till, då en mängd odefinierade arbetsuppgifter har tillkommit. En diskussion om vad som skall höra, och framför allt vad som inte skall höra till lärarnas uppdrag skulle vara välkommen. Den nu rådande trenden att man bara öser på fler uppgifter är ohållbar, det har lärarna med all önskvärd tydlighet visat denna strejkvår. Det skulle nu gälla att definiera läraruppdraget lite tydligare. Annars riskerar lärarna att förvandlas till ett slags skolbyråkrater. Det är en olycklig utveckling som inte gynnar någon. För lärarna är bäst på att vara uttryckligen lärare.
Den nu rådande trenden att man bara öser på fler uppgifter är ohållbar, det har lärarna med all önskvärd tydlighet visat denna strejkvår.
FSL inFormerar
Lärare mitt uppe i arbetslivet? Väkommen med på Andra klass! 9–10.9, Tammerfors Kursen Andra klass riktar sig till lärare mitt i arbetslivet. I dagarna två diskuterar vi bland annat läraryrket idag, lärarnas arbetstid och välbefinnande i arbetet. Inbjuden talare är psykoterapeuten Maria Sundblom Lindberg som föreläser om hållbart arbetsliv. Kursen är gratis för dig som FSL-medlem! Anmäl dig via medlemsintran: www.fsl.fi/medlemsintra P.S. Har du önskemål om kursens innehåll? Kontakta gärna FSL!
Fler kurser i höst Håll gärna utkik i våra kanaler efter fler evenemang. Under hösten ordnar vi bland annat en rektorskurs. Under planering är också lokala after works för unga lärare och en del regioner planerar skolombudskurser.
Träffa oss på Stafettkarnevalen Redan nu i maj kan du träffa FSL! Sök upp vårt röda tält i tältbyn vid Olympiastadion den 20–21 maj. Vi bjuder på kaffe! FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64
Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!
3
12.5.20212 • Nr 9
STREJK 2022
ordförord inger damlin Förbundsordförande
Nu är tid att göra en Homén
Helsingfors svenska lärarförenings sekreterare Pia Pujol och ordförande Kent Ketomäki fungerade den här gången som inkastare i stället för strejkvakter då föreningen bjöd sina medlemmar på kaffe med dopp på ett café i Helsingfors.
Föreningen bjöd på strejkkaffe i stan Redan innan det var klart att det skulle bli en lärarstrejk planerade Helsingfors svenska lärarförening HSL att arrangera strejkkaffe på stan. Uppslutningen är glädjande stor, berättar föreningens ordförande Kent Ketomäki och sekreterare Pia Pujol. Hur känns det nu då det är strejk? Ingen av er har upplevt en strejk tidigare. – Det känns riktigt bra, säger Pia Pujol, som var med då ett strejkhot låg i luften år 1995, men avblåstes några timmar innan strejken skulle börja. – Då fanns det många som var negativt inställda till en strejk, men nu har jag inte träffat en enda som skulle vara det. Inte en, säger Pia med eftertryck. – Alla backar upp till hundra procent, inget gnabb om strejkvaktande eller någonting. Har tiderna förändrats eller har lärarnas arbetssituation blivit så mycket sämre under de senaste åren? – Folk är otroligt trötta på arbetet nu, säger Pia. Skulle strejken ha varit i september då terminen just börjat skulle inte strejklusten ha varit så här stor, tror hon. Hon berättar också att läsåret varit extra tungt, åtminstone i hennes skola, Brändö lågstadieskola. Kent Ketomäki är ordförande för HSL, håller med. – Jag kände redan före coronaläget att det började bli väldigt mycket på jobbet och det här året
Carl Kindberg kan tänka sig ett avtal som höjer lönen mera för lärarna inom småbarnspedagogik än för exempelvis gymnasielärarna, som han själv företräder.
har nog varit det tyngsta på länge. Kan du sätta fingret på vad det är som är tyngre? – Dokumenterandet och alla möten. Mycket har visserligen tillkommit för att göra saker och ting lättare, men ingenting har tagits bort i stället. – Ett helt nytt moment har dykt upp i min arbetsdag. Arbetsdagen handlar först om att undervisa, sedan sköter jag dokumentation och det administrativa. Först då jag kommer hem på kvällen kan jag börja planera och rätta prov, säger Kent. Vid ett av caféborden sitter Carl Kindberg som är lärare i religion, psykologi och litet historia vid Tölö gymnasium. Han sitter och diskuterar med FSL:s förbundssekreterare Pocke Wik-
ström om hur man avtalsmässigt kunde lösa frågan om alla nya arbetsuppgifter som tillkommit under de senaste åren. Kindberg säger sig strejka med gott samvete och för fram lönesättningen för lärarna inom småbarnspedagogiken. – De är värda ett lönelyft. Jag kan till och med tänka mig att de får ett lönelyft som är högre i proportion till gymnasielärarnas. Ett sådant avtal skall väl vara möjligt. Carl Kindberg vill föra fram att utbildningsanordnaren Helsingfors har varit tillmötesgående. – Strejkvakterna får gå in i skolorna och nyttja toaletterna förutsatt att det sker på ett fredligt sätt. text och foto: tom ahlfors
Häromveckan hade jag möjlighet att träffa idrottsentusiasten och tidigare ministern Carl-Olaf Homén som berättade historien bakom hur Stafettkarnevalen kom till. Homén fick idén under sin utbytesperiod i USA. Han hade inspirerats av stafettloppens magi där man kämpar mera för laget än för jaget. Han berättade om hur han såg en diffus dröm om karnevalen framför sig och om hur han steg för steg var med och byggde upp Stafettkarnevalen till den ikon bland evenemang den är i dag. Det gjordes inte i en handvändning. Det krävdes målmedvetet arbete, innovativt tänk och en passion utan dess like. Karnevalens upplägg har utvecklats under årens lopp, men grundmålsättningen finns tydligt kvar. Stafettkarnevalen är ett evenemang som tar fram glädjen och gemenskapen i idrott. Lagandan och sammanhållningen i skolan stärks. Samtidigt är Stafettkarnevalen ett av de finlandssvenska power-evenemangen som skapar den sammanhållande kraften bland alla svenskspråkiga i landet. Många av oss har minnen från alla dessa år av aktiv karneval – vi har själva sprungit på löpbanorna, stått i hejarklackarna eller tränat och peppat yngre generationer. Jag ser med beundran på det som gått från en dröm till att bli en klassiker. Tanken tar jag med mig då jag åter en gång läser rapporten ”Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder” som sammanställts av Gun Oker-Blom år 2020. Den i folkmun benämnda Särdragsrapporten sätter fingret på exakt var vi går just nu i Svenskfinland och utmynnar i åtgärdsförslag för att tillrättalägga missförhållanden och vidareutveckla det finlandssvenska skolsystemet.
I vår svenska del av landet finns en stark kraft och gemenskap. Den kraften bådar gott för framtidens skola – men kräver också ett tänk som fokuserar på laganda och glädje utan revirtänk och fördomar.
FSL hade förmånen att ingå i referensgruppen då rapporten processades fram och glädjande nog togs vårt förslag om en ansvarig tjänsteman på ministerienivå med i rapporten. Och glädjande nog har en sådan tillsatts. Det här är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte till för att nå ända fram. Den 17 maj ordnas en konferens kring den svenskspråkiga utbildningen i Finland, dess mål och visioner. Vem ska genomföra? Varifrån ska vi börja? Hur ska vi prioritera? Jag kommer osökt att tänka på Homéns vision och handlingskraft fram till verklighet. Nu är tid att tillsammans göra en Homén – nu är tid att ta steget från en diffus dröm om framtidens finlandssvenska skola till verklighet. Nu är tid att vi aktörer på svenska i Finland tar vårt ansvar, tillsammans prioriterar och åstadkommer. I vår svenska del av landet finns en stark kraft och gemenskap. Den kraften bådar gott för framtidens skola – men kräver också ett tänk som fokuserar på laganda och glädje utan revirtänk och fördomar. På det viset kan vi bygga en stark finlandssvensk utbildning skapad med helhetsperspektiv.
4
12.5.2022 • Nr 9
STREJK 2022
Bianca Aladin (t.v.) och Cecilia Karlsson tilldelades det första passet som strejkvakter vid Lagstads skolas huvudingång i Esbo. Med sig hade de hunden Valma som är en cockerpoo.
Nu strejkar vi! Det är tyst och tomt då jag närmar mig Lagstads skola i Esbo centrum. Lärarnas bilar lyser med sin frånvaro och parkeringsplatserna gapar tomma. Jag ställer min bil på en av dem. Inte heller elevernas cyklar och mopeder står vid skolan. Byggnaden är mörk inne. Vid huvudingången står Bianca Aladin och Cecilia Karlsson som har tilldelats första strejkvaktturen denna morgon, den första strejkdagen i huvudstadsregionen på nästan fyrtio år. De har Biancas hund Valma, en cockerpoo, med sig. – Vi är fyra strejkvakter vid skolan, två står här vid dörren och två patrullerar runt, berättar Cecilia. Esbo-Grankulla lärarförening har försett sina strejkvakter med
påsar och askar med godis, både för vakterna själva och för att bjuda eventuella förbipasserande på. De har också med sig FSL:s lappar med information som besvarar frågan ”Varför är det lärar-
strejk?”. Föreningen önskar också att strejkvakterna antecknar om någon går in i skolan eller om någon uteblir från sitt vaktpass. Vad har hänt den här morgonen? – Klockan åtta började vår tur och vi har vaktat dörren så att ingen skall komma på jobb, säger Bianca. Är det helt tomt i skolhuset? – Någon enstaka i personalen finns där, men inga elever och inga lärare. Vilket är ert främsta skäl till att strejka? – Det är viktigt att stå upp för lärare eftersom arbetsmängden har ökat markant de senaste åren. Många är jättetrötta och utmattade. Jag anser att om vi inte försöker göra något sker det aldrig en
förändring, säger Bianca. – Synligheten är bra! Det är viktigt att resten av samhället ser att det inte är en självklarhet att vi lärare gör det jobb vi gör, tycker de två strejkvakterna. Det är inte många som passerar skolans huvudingång, som ligger litet avsides. Har någon dykt upp och frågat något? – En elev kom och konstaterade att skolan var stängd idag, berättar Cecilia. Har eleverna över lag kommenterat strejken? – Mina elever har nog inte sagt något, men de fick nog veta att de är lediga den här veckan, säger Cecilia som är klasslärare för åk 3. Biancas elever i åk 5 utbrast genast ”Jess” då de fick veta att de inte skall komma till skolan.
En elev frågade om det kommer att finnas hemuppgifter på Wilma under veckan. – Tyvärr inte, svarade jag, för jag kommer inte att jobba, säger Bianca. Varken Bianca eller Cecilia har på något sätt förberett uppgifter för eleverna under den pågående strejken. Eleverna blir utan undervisning i en veckas tid. Lider elevernas lärande av pausen? – I och med att läsåret går mot sitt slut är det inte så mycket undervisning kvar, men visst faller en del saker bort. Men vitsorden skall lämnas in före ett visst datum och det kan ju inte flyttas fram. Hur har vårdnadshavarna reagerat?
5
12.5.20212 • Nr 9
STREJK 2022
Läraryrkets attraktionskraft får inte minska
FSL-västarna för strejkvakter syns på långt håll. Mellan Cecilia Karlsson och Bianca Aladin står Vera Lillrank som har nästa pass som strejkvakt.
Den arbetsmarknadskonflikt som nu pågår är ett tecken på att anställda inom den offentliga sektorn inte längre tänker acceptera svag löneutveckling och ständig resursbrist som leder till en belastande yrkesvardag. En branschflykt bland lärarna blir kostsamt för Finland, anser FSL:s förbundsfullmäktige i ett uttalande från sitt senaste sammanträde i april. Söktrycket inom de finlandssvenska lärarutbildningarna visar en klart nedåtgående trend. Vid Åbo Akademis klasslärarutbildning har antalet förstahandssökande sjunkit från 81 år 2020 till 48 år 2022, vilket är en minskning på hela 40 procent. Samtliga sökande till Åbo Akademis klasslärarutbildning har sjunkit med över 20 procent på två år, från 249 till 195 sökande. Vid Helsingfors universitet har antalet förstahandssökande till klasslärarutbildningen gått från 72 sökande 2021 till 54 sökande 2022. Fortfarande finns ett tillräckligt stort totalt antal sökande till utbildningarna, men trenden är oroande, anser FSL:s förbundsfullmäktige. – Det minskande söktrycket tyder på att läraryrket redan börjat förlora en avgöran-
de del av sin attraktionskraft. På längre sikt innebär det ett hot mot den finlandssvenska skolans framtid. Vi behöver behöriga, kunniga och engagerade lärare som lägger en stabil grund för barnens kontinuerliga livslånga lärande också i framtiden, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL. Det minskande antalet sökande kan ses som en direkt följd av en ökande kännedom om den belastande arbetsmängden bland lärare och rektorer och den svaga löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. FSL:s medlemsundersökning från hösten 2021 visar att var tredje lärare i Svenskfinland planerar byta bransch. I kombination med det avtagande söktrycket riskerar branschflykten bli kostsam för Finland.
Satsningar behövs för ökad attraktionskraft Våren 2022 har lärarna strejkat för första gången sedan 1984. Den 3 maj inleddes en ny storskalig lärarstrejk. – Strejkerna är resultatet av ett under lång tid växande missnöje med flertalet faktorer inom undervisningsbranschen. Återkommande stora nedskärningar under hela 2010-talet har gjort
att Finlands satsning på utbildning idag ligger långt under våra nordiska grannländers nivå. Resultaten i PISA-undersökningarna har för Finlands del varit dalande och en vändning kan endast ske genom ökade satsningar, säger Christoffer Sourander, förbundsfullmäktiges ordförande. Trots att regeringen Marin gjort en efterlängtad vändning i nedskärningstrenden saknas fortfarande två miljarder i utbildningen på årsnivå. Fullmäktige för Finlands svenska lärarförbund anser att Finland nu står i ett vägskäl i de här frågorna där modiga beslut och respekt för lärarnas krav kan få en avgörande positiv effekt på yrkets attraktionskraft. – Lärarna och rektorerna har burit den finländska skolan genom en pandemi och tar nu emot ukrainska flyktingar i stor skala. Skolan och dess personal är avgörande för Finlands framtid och för allt det kunnande som behövs inom övriga branscher. Nu måste arbetsgivarna och samhället inse att helheten inte längre går ihop och att åtgärder krävs. Ett flerårigt löneprogram och begränsningar i arbetstiden är måsten i avtalet, säger Inger Damlin.
Godis finns för både strejkvakter och för dem som råkar gå förbi och vill veta mer om varför lärarna strejkar.
Det är viktigt att stå upp för lärare eftersom arbetsmängden har ökat markant de senaste åren. Många är jättetrötta och utmattade. BIANCA ALADIN Strejkvakt vid Lagstads skola i Esbo
Bianca har inte fått ett enda meddelande som gäller strejken. En förälder till en elev i Cecilias klass tog kontakt och undrade om det verkligen blir en strejk. – Föräldern ifrågasatte strejken och undrade över varför jag inte satt något meddelande om den på Wilma, säger Cecilia. – Kanske det har blivit oklart för vårdnadshavarna. Vi har ju inte haft någon skyldighet att informera om strejken alls, inflikar Bianca. Nu börjar Biancas och Cecilias
pass som strejkvakter ta slut och de blir avlösta av följande trupp. I Lagstads skola finns många lärare vilket betyder att Bianca och Cecilia inte kommer att ha flera strejkvaktturer under denna strejk. Kan ni vara lediga nu med gott samvete? – Det tycker vi nog, säger både Bianca och Cecilia. text och foto: tom ahlfors
Strejkerna är resultatet av ett under lång tid växande missnöje med flertalet faktorer inom undervisningsbranschen, säger FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander. Bredvid honom sitter fullmäktiges vice ordförande Ann-Britt Romar. arkivfoto: frida lönnroos
6
12.5.2022 • Nr 9
STREJK 2022
Det blir inget avtal utan e Ett flerårigt löneutvecklingsprogram för de kommunalt anställda. Det är kanske den svåraste frågan i den pågående arbetsmarknadskonflikten. Utan ett löneutvecklingsprogram lär det inte bli något avtal, och utan att regeringen skjuter till finansiering blir det knappast något löneutvecklingsprogram. Det här är det faktum som förlikningsnämnden står inför. – Förlikningsnämnden är väl medveten om det, säger Maria Löfgren, verksamhetsledare vid FOSU.
Löfgren står på Blecktorget i Alberga omgiven av ballonger och strejkande lärare. Som verksamhetsledare för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade företräder hon ca 200 000 löntagare. Lärarna är den största medlemsgruppen i FOSU. Löfgren är därmed en av nyckelpersonerna när det kommer till lärarnas tjänstekollektivavtal. Nu väntar hon och de strejkande på att förlikningsnämnden skall komma med ett medlingsbud. – Strejken påskyndar förlikningsnämndens arbete. Den synliggör betydelsen av
det arbete som sker i kommunerna. Folk kan inte föra sina barn till dagvården och det är ingen undervisning i skolan, säger Löfgren.
för några extra löneförhöjningar. – Det finns ingen som helst förståelse av arbetsgivaren. Den främsta orsaken till att riksförlikningsman Vuokko Piekkalas medlingsbud förkastades var att löneprogrammet inte nämndes med ett ord, säger Olli Luukkainen, som är ordförande både för lärarfacket OAJ och FOSU. – Vi hoppas att landets regering tar sitt ansvar. Det här är en jämställdhetsfråga, läraryrket är kvinnodominerat och lönen släpar efter. Det förvånar mig att man bara står och ser på. Det är hög tid att ta ansvar för framtidens utbildning. Det här handlar inte enbart om lärarna utan om hela landets framtid, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Löneutvecklingsprogrammet kräver regeringens insats
Li Andersson stöder ett löneutvecklingsprogram
Kravet på ett löneutvecklingsprogram har upprepats många gånger av löntagarorganisationerna, så också på Blecktorget. Frågan har utkristalliserats till den största stötestenen i konflikten. Från arbetsgivarhåll vidhåller man att det inte finns utrymme
Undervisningsminister Li Andersson säger att hennes parti stöder ett löneutvecklingsprogram inom den offentliga sektorn. – Jag har sagt att Vänsterförbundet stöder ett löneprogram. Vi är beredda att titta på olika modeller för att finansiera det.
Men det är inte regeringen som sitter och förhandlar utan vi måste få ett förslag från arbetsmarknadsparterna, säger Andersson till tidningen Läraren. Hur för håller sig de övriga partierna till ett löneutvecklingsprogram? – Det måste du fråga av dem. Men har ni fört diskussion om det i regeringen? – Jag talar bara för mitt eget parti, så det är bättre om du frågar dem. Hur länge kan regeringen titta på och låta bli att ingripa? – Förlikningsnämnden ger ett medlingsbud och det är förhoppningsvis ett förslag som alla parter kan godkänna. Grundförslaget måste komma från arbetsmarknadsbordet och sedan kan vi som regering ta ställning till det. Det är svårt för oss att säga vilka detaljerna skall vara i ett löneprogram, säger Li Andersson. – Min uppfattning är att regeringen är medveten om att man inte kommer att nå en lösning utan att de tar rollen som finansiär. Jag har såklart ingenting svart på vitt men jag tror att det kommer pengar. Reger-
7
12.5.20212 • Nr 9
Om det finns schismer mellan yrkesgrupperna lider alla av det. MARIA LÖFGREN Verksamhetsledare, FOSU
Jag tror att vanliga människor småningom börjar tycka att det är dags att hitta en lösning på den här arbetskonflikten. Strejken syns väldigt konkret i många familjer. LI ANDERSSON Undervisningsminister
Ville Arponen och Pamel Leka från Esbo-Grankulla lärarförening deltog i manifestationen i Alberga i Esbo förra veckan, mitt under brinnande strejk. foto: mattias fagerholm
Förlikningsnämnden ger medlingsbud den 10 maj Förlikningsnämnden kommer endast med ett bud; då är det ”take it or leave it” som gäller. Vad som händer om förlikningsnämndens medlingsbud förkastas kan ingen svara på idag.
Man visste inte om man skulle skratta åt eller gråta över de löneförhöjningar som erbjöds i det första medlingsbudet, säger Maria Löfgren, verksamhetsledare vid FOSU.
Arbetsmarknaden har inga mekanismer för hur man gör om förlikningsnämnden inte når ett resultat, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. I så fall tillämpas det gamla avtalet tills man har ett nytt.
foto: mattias fagerholm
ett löneprogram ingen försöker så lite som möjligt ta ställning i offentligheten och inte vill vi heller att de i detalj styr pengarna till någon yrkesgrupp. Det sköter vi vid förhandlingsbordet, säger Maria Löfgren.
Bollen hos förlikningsnämnden Samtliga parter väntar alltså nu på att förlikningsnämnden under Elina Pylkkänens ledning skall komma med ett medlingsbud. Det är att vänta 10.5 och avtalsparterna tar ställning till det så snabbt som möjligt. – Jag tror att vanliga människor småningom börjar tycka att det är dags att hitta en lösning på den här arbetskonflikten. Strejken syns väldigt konkret i många familjer. Det offentliga trycket för att hitta lösningar ökar hela tiden, säger Li Andersson.
Alla måste jämka Både Olli Luukkainen och Maria Löfgren betonar att alla parter måste jämka och ge avkall på sina krav för att man skall kunna nå en lösning. – Målsättningarna är något annat än
slutresultatet. Jag är förvånad över att man inte rör sina positioner efter en så här lång och smärtsam process. Finns det ingen kompromissvilja, frågar Löfgren. – Förhoppningsvis godkänns medlingsbudet. Då skulle saken vara löst. Det är också möjligt att en del av parterna godkänner budet. Då kommer man att överväga om det går att sluta ett avtal med de som är beredda att acceptera budet. Det är inte en omöjlig tanke att de som inte godkänner det står utanför, säger Olli Luukkainen. Det är ganska uppenbart att vårdfacken Tehy och Super kör sitt eget race i den här avtalsrundan. Vårdarna vill exempelvis bryta sig ur det så kallade huvudavtalsbordet och skapa ett eget avtalsområde inom ramen för de blivande välfärdsområdena. – Det är synd. Det är sällan några vinnare i försök att deloptimera eller bryta sig ur. Man jobbar på samma arbetsplatser i kommunerna och välfärdsområdena oberoende av hur man är organiserade. Om det finns schismer mellan yrkesgrupperna lider alla av det, säger Maria Löfgren. – Ett mål som bygger på att man får mer
än de andra har en inbyggd motsättning. Att säga åt någon yrkesgrupp att i år blir det ingen löneförhöjning för er, för den tillfaller oss, är ingen bra utgångspunkt. Om man förenklar så är det här vad det handlar om.
Om medlingsbudet förkastas? Vad som händer om förlikningsnämndens medlingsbud förkastas kan ingen svara på idag. Tar riksförlikningsmannen i så fall över eller skall parterna sinsemellan försöka hitta en lösning? – Arbetsmarknaden har inga mekanismer för hur man gör om förlikningsnämnden inte når ett resultat. Vi är nu vid ändhållplatsen, säger Olli Luukkainen. Klart är i alla fall att förlikningsnämnden endast kommer med ett bud och det samma gäller även för regeringen. Någon auktion eller förhandling är det inte utan det är ”take it or leave it” som gäller. Också om ett förkastat medlingsbud skulle vara dramatisk ur ett arbetsmarknadsperspektiv behöver det inte nödvändigtvis innebära skäl till oro för den enskil-
da löntagaren. Löneutbetalningarna fortsätter i normal ordning. Man tillämpar det gamla avtalet tills man har ett nytt. På lärarhåll finns ändå en farhåga att läsåret kan komma att förlängas i och med strejken. Enligt Olli Luukkainen är det en fråga som inte direkt har med strejken att göra. Enligt lagen om grundläggande utbildning har utbildningsanordnaren rätt att förlänga skolåret med max 6 dagar om läroplanens mål inte uppfylls. – Vår uppfattning är att det inte finns någon grund för det, säger han. Om konflikten dras till sin spets har det också spekulerats i om arbetsgivaren kan försätta lärarna i lockout, dvs utestänga dem från arbetsplatsen och avbryta löneutbetalningen under sommaren. – Vi tror inte på ett sådant scenario men vi har ändå förberett oss på också den möjligheten. Det är en fråga som vi i så fall omedelbart för till arbetsdomstolen, slår Luukkainen fast. mattias fagerholm
8
12.5.2022 • Nr 9
STREJK 2022
Samhörigheten mellan FSL:arna är stark och den har blivit starkare under de här strejkdagarna, säger Patrik Karlsson, lärare i Västersundoms skola i Vanda.
Lönedag! Vad är det för dag idag? Lönedag! Vad vill vi ha? Mera lön! NU, NU, NU!! Det gick inte att ta miste på viket budskapet var under den så kallade lönedagen. Uppskattningsvis 3000 personer samlades för att ge sitt stöd för ett lönelyft för de kommunalt anställda. På väg mot Narinken i centrala Helsingfors stannade demonstrationen upp en stund utanför riksdagshuset och ropade ut sitt budskap. Signalen var tydlig – beslutsfattarnas insats behövs för att kunna ro i land ett löneutvecklingsprogram för kommunsektorn. Trots att förhandlingsklimatet är frostigt lät sig demonstranterna inte nedslås. Vårsolen värmde och det var betydligt behagligare än under den första lönedagen, som arrangerades i början av april i snö och regnrusk.
– Uppslutningen har varit enorm. Det var en wow-upplevelse, säger Kent Ketomäki, klasslärare vid Kottby lågstadieskola och ordförande för Helsingfors svenska lärarförening. – Vi har lyckats föra fram vår sak. Jag hoppas att man ser och hör oss bättre efter det här. Att man tar oss på allvar när vi säger att något måste förändras. I strejkvimlet på torget finns också Patrik Karlsson, lärare vid Västersundoms skola i Vanda. – Det känns bra. Samhörigheten mellan FSL:arna är stark och den har blivit starkare under de här strejkdagarna, säger han. Lärarna är inte kända för att strejka. Varför strejkar man nu? – Det har pyrt under ytan länge. Arbetsbilden har förändrats enormt mycket på 25-30 år. Då hade man mycket mera tid att sköta själva undervisningen, den stod i fokus. Nu kan vi inte längre blunda för det här, det måste göras något. Hur har arbetsgivaren förhållit sig till strejken i Vanda?
– På finska sidan har det varit vassa tongångar från arbetsgivarsidan. Det är tragiskt och på grund av det har en del finska rektorer i Vanda jobbat under strejken. Det är synd att vi inte kan visa upp en enad front, säger Karlsson, men betonar att det på svenskt håll har det funnits en förståelse för strejken.
Medlingsbud att vänta Det har redan glesnat på Narinken då förlikningsnämndens ordförande Elina Pylkkänen twittrar att man kommer med ett medlingsbud på tisdag (10.5). Möjligtvis är en lösning på sen segslitna arbetsmarknadskonflikten i sikte. – Personligen hoppas jag på någon form av begränsning i arbetstiden. Det är jag mest orolig över med tanke på alla unga lärare. De är trötta, arbetsbördan är stor, säger Kent Ketomäki. text och foto: mattias fagerholm
9
12.5.20212 • Nr 9
STREJK 2022
Därför strejkar lärarna Lärarna har inte strejkat på 38 år. Nu är det ändå dags. Tidningen Läraren listar tre orsaker till att strejken är ett faktum i tio städer. Löneutvecklingen En orsak till att lärarna går i strejk handlar givetvis om lönen. Den offentliga sektorn halkar efter den privata sektorn i löneutvecklingen. Orsaken till att gapet växer hänger ihop med att det inom den privata sektorn finns löneglidningar, dvs löneförhöjningar utöver de avtalade förhöjningarna. Det finns nu ett uppdämt krav på löneförhöjningar inom den offentliga sektorn. En orsak till frustrationen över löneutvecklingen bottnar i det så kallade konkurrenskraftavtalet (kiky) som regeringen Sipilä drev igenom 2016. Det innebar förlängd arbetstid, beskuren semesterpeng och att löneförhöjningarna lades på is. Löntagarorganisationerna hade svårt att svälja avtalet, som skulle förbättra Finlands konkurrenskraft. Man framhöll att den kvinnodominerade offentliga sektorn fick bära en oskäligt stor börda. Under senaste kommunala avtalsrunda för två år sedan förpassades kiky-begreppet till historien. Kiky-timmarna försvann, låt vara att den förlängda arbetstiden nog satte sina spår i alla branscher även i den kommunala sektorn. Arbetstagarorganisationerna upplever att man inte kommit upp ur den lönesvacka som kiky-avtalet innebar. Det som man inte lyckades enas om för två år sedan var ett flerårigt löneutvecklingsprogram. Också i denna avtalsrörelse är det en av tröskelfrågorna för samtliga kommunala löntagarorganisationer, och en av de stora stötestenarna i förhandlingarna. Med ett löneprogram vill OAJ på sikt knappa in på den privata sidans löneförsprång. Men det är också ett sätt att få lite mera svängrum för att kunna göra så kal�lade textförändringar i lärarnas tjänstekollektivavtal UKTA. Textförändringarna innebär i regel alltid någon form av kostnad och äter lätt upp en stor del av den allmänna löneförhöjningen. I huvudstadsregionen har en klasslärare en grundlön på 2771,35 euro per månad. Det är alltså fråga om ingångslönen för en nyutbildad klasslärare. I Helsingfors med omnejd är boendekostnaderna höga och med den tilltagande inflationen kommer köpkraften de facto att minska. Det finns farhågor om att undervisningssektorn kommer att tappa i attraktionskraft både när det kommer till att rekrytera nya lärare men också att behålla de nuvarande kvar i branschen. Antalet sökande till de finlandssvenska lärarutbildningarna minskade i vår. Samma trend är tydlig även på finskspråkigt håll. Och allt fler yrkesverksamma lärare överväger branschbyte. FSL:s kartläggning visade att en av tre klasslärare planerar byte av bransch.
Arbetsbelastningen För en utomstående ter sig lärarnas avlö-
Med ett löneutvecklingsprogram vill lärarna få bättre lön på lång sikt.
Tre orsaker till lärarstrejken: Löneutvecklingen har länge stampat på stället. Framför allt gäller detta den kommunala sektorn i relation till den privata. Arbetsbelastningen har ökat kontinuerligt, bland annat dokumentationen i grundskolan. Vårens avtalsrunda är tillspetsad och det stod tidigt klart att en arbetskonflikt är att vänta.
Det finns lärare som kan tänka sig en måttlig löneförhöjning förutsatt att arbetsmängden hålls på en rimlig nivå. ningssystem som snårigt. Lönen baseras på en undervisningsskyldighet, d.v.s. hur många timmar som en lärare bör undervisa på veckobasis. En klasslärare har exempelvis en undervisningsskyldighet på 24 veckotimmar. Undervisningsskyldigheten har kritiserats för att vara både gammaldags och orättvis. På senare år har en mängd arbetsuppgifter tillkommit och bland annat dokumentationen har ökat avsevärt. Men de
arbetsuppgifter som tillkommer syns i regel inte i lönen eftersom den huvudsakligen baseras på antalet undervisningstimmar. Försöken att förändra lärarnas lönesystem har stampat på stället. Grundorsaken är att det skulle innebära en tilläggskostnad för arbetsgivarsidan, men också på grund av en viss skepsis från lärarhåll. Den medlemsundersökning som FSL lät göra visar på att arbetsmängden har ökat kraftigt de senaste åren. För många lärare är de facto den stora arbetsbelastningen viktigare än lönefrågan. Det finns lärare som kan tänka sig en måttlig löneförhöjning förutsatt att arbetsmängden hålls på en rimlig nivå. Ett frustrationsmoment inom lärarkåren är att man under de två senaste åren fått tänja sig då arbetsmängden varit ovanligt stor i och med coronapandemin. Svag löneutveckling i kombination med ökad arbetsmängd är huvudorsakerna till den historiska lärarstrejken.
Avtalet Ytterligare kan man tillägga att läget på det kommunala arbetsmarknadsfältet som helhet påverkar situationen. Vid det kommunala huvudavtalsbordet slår man fast tjänstekollektivavtalen för ca 420 000 löntagare. Det är med råge Finlands största avtalsbord och lönesumman är drygt 22 miljarder euro. I regel görs ett huvudavtal där man kommer överens om de stora riktlinjerna, tex nivån på löneförhöjningarna och avtalsperiodens längd. För att man skall nå ett avtal krävs att samtliga avtalsparter godkänner avtalet. Avtalsparterna är Fosu (Förhandlings-
organisationen för offentliga sektorns utbildade), JAU (Julkisen alan unioni), Sote (vårdfackens förhandlingsorganisation) samt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT. Det är alltså en för alla, alla för en som gäller. Om exempelvis Sote med vårdfacket Tehy i spetsen inte godkänner ett avtalsförslag innebär det att också lärarnas, som representeras av Fosu, står utan avtal. I vårens avtalsrunda är läget tillspetsat. Vårdfacken Tehy och Super har deklarerat att man kräver ett löneprogram som i 5 års tid ger en löneförhöjning på 3,6 procent utöver de allmänna förhöjningarna. Med ett sådant krav stod det tidigt klart att en arbetskonflikt är att vänta, inte bara för vårdfacken utan också för de övriga kommunala löntagarorganisationerna. Det är uppenbart att ett löneutvecklingsprogram av Sotes kaliber inte går att driva igenom utan konfliktåtgärder. Det är tveksamt om det är möjligt ens med hjälp av strejk och hot om massuppsägningar. Vårdfackens rätt tuffa stil har fått återverkningar också på tex lärarna. Man sitter nämligen i samma avtalsbåt, och bör hitta en lösning som alla parter kan leva med. Man kan spekulera i om det är möjligt att sluta ett avtal utan vårdfacken. Tehy och Super skulle gärna se ett eget avtalsområde för Sote-personalen. Från arbetsgivarhåll har man förhållit sig avogt till den tanken, men det är inte en omöjlig lösning.
text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors
10
12.5.2022 • Nr 9
kolumnen jan alin Klass- och matematiklärare i Vasa övningsskola
Snart gapar katedrarna tomma Du har säkert hört att om man sätter grodor i vatten och sakta höjer temperaturen märker grodorna det inte utan blir kokta och dör. Det är en myt. När temperaturen höjs gradvis blir de allt aktivare i sina försök att komma bort, och om kärlets storlek och öppning så tillåter, kommer grodorna att hoppa ut. Det liknar oss lärare i Svenskfinland. Nu är vi inte amfibier i en kastrull, men om man byter ut vattnet mot skolan och temperaturhöjningen mot ökad arbetsmängd är likheten slående. Arbetsmängden har ökat undan för undan och allt fler funderar på att hoppa bort. I FSL:s senaste medlemsundersökning svarade 94 procent av lärarna att deras arbetsmängd ökat de senaste fem åren. Med det i åtanke är det inte underligt att var tredje lärare planerar att ta språnget bort från skolan. Precis som grodor har vi självbevarelsedrift. För att behålla lärarna i skolan behövs förändring, något som minskar arbetsmängden och ger tillbaka arbetsglädjen. Mitt förslag är att lärare (och rektorer) börjar göra färre saker. Jag menar inte att vi skall jobba mindre eller kortare dagar, men med färre saker. Låt oss lärare fokusera på det vi är experter på – att planera och genomföra undervisning. Visst behöver vi hålla kontakten med hemmen och självklart skall vi planera friluftsdagen, men sen är det bra. Ibland är utveckling att ta bort i stället för att lägga till. Att göra mycket betyder inte att man gör något bra.
Mitt förslag är att lärare (och rektorer) börjar göra färre saker. Jag menar inte att vi skall jobba mindre eller kortare dagar, men med färre saker. Låt oss lärare fokusera på det vi är experter på – att planera och genomföra undervisning.
Det är inte det invecklade och komplicerade som är det bäst designade, det är det enkla och välfungerande. Tag bort sådant som inte direkt och konkret gagnar elever eller lärare i vardagen och använd den inbesparade tiden till för- och efterarbete. Genom att koncentrera lärarens arbete till kärnverksamheten slår vi flera flugor i en smäll. Lärarnas trivsel och ork ökar, vilket gynnar eleverna som får möta utvilade och engagerade lärare. Det leder till bättre undervisning och att Finland kan hoppa tillbaka upp i toppen av Pisa-rankingen. Nöjda lärare för med sig att yrkets dragningskraft och status bibehålls, så att vi också i fortsättningen har fler sökande än platser till lärarutbildningarna. Situationen är allvarlig och snart kan katedrar gapa tomma i Svenskfinland. Om lärarnas (och rektorernas) arbetsbild ändrar tror jag att många väljer att stanna. Att undervisa är ju trots allt det roligaste vi vet. Om det fortsätter på den inslagna vägen kan det däremot vara så att framtiden för skolan är som en groda utan bakben – hopplös.
Sofia Frilund blev årets lärare Sofia Frilund från Yrkeshögskolan Novia i Vasa har blivit vald till årets yrkeshögskolelärare av Finlands studerandekårers förbund SAMOK.
Studerandekåren Novium vid Novia som nominerat Frilund berömmer speciellt hennes undervisning för mångsidig användning av digitala verktyg både i när- och i distansundervisning, för hennes innovativitet och engagemang i undervisningen samt
för hennes tillämpning av högklassiga material. Också hennes pedagogiska kunskaper får beröm i nomineringarna. Studerande beskriver Frilund som någon som kan förklara saker på ett sådant sätt att man förstår varför saker är som de är. “Det är med stor glädje och tacksamhet som jag tar emot detta pris. Positiv respons från studerande värmer alltid extra mycket, så jag vill rikta ett speciellt tack
till dem. För mig som lärare är detta pris en motivation och inspiration att utveckla mig själv. Vill även lyfta fram alla mina lärarkolleger som gör ett värdefullt jobb. Det är oerhört lärorikt att få jobba tillsammans med lärare från varierande bakgrund, kommenterar årets lärare 2022 Sofia Frilund. Finlands studerandekårers förbund SAMOK utser årligen Årets lärare för att lyfta fram den högklassiga och långsiktiga undervisningen inom yrkeshögskolorna.
Är våra finländska skolor trygga och säkra? I mars 2022 startade ett projekt med namnet TRYGG i skolan. Projektet ordnas av lärarutbildningen vid Turun Yliopisto, under ledning av professor Eila Lindfors. I projektet deltar 15 pilotskolor och 5 kontrollskolor. S:t Karins svenska skola i Åboland och Karv-
sor skola i Vörå i Österbotten deltar som pilotskolor. De övriga pilotskolorna är från Raumo, Tammerforstrakten och Helsingforsregionen. Målet är att kartlägga säkerheten i våra skolor samt ta fram verktyg som kan bidra till en tryggare och säkrare vardag för såväl elever och vuxna i skolan. Pro-
jektet bekostas av undervisningsoch kulturministeriet. Pilotskolorna kommer under läsåret 2022–23 att genomföra några forskningsbaserade interventioner, där både lärare, elever och personal deltar. Tisdagen den 17 maj 2023 startar projektet officiellt med ett öppningsseminarium på nätet.
Jaan Siitonen har tilldelats SFV:s brobyggarpris för sin värdefulla insats i arbetet för positivare attityder till det svenska språket i Finland. foto: tage rönnqvist/sfv
Brobyggarpriset till Jaan Siitonen – Det har varit mycket tal om identiteter och identitetspolitik i Finland. Men den identitet som vi ännu inte talar om är den finskspråkigt finlandssvenska. Det säger Jaan Siitonen, initiativtagaren och verksamhetsledaren för Språkambassadörerna, som nyligen fick SFV:s brobyggarpris för sin värdefulla insats i arbetet för positivare attityder till det svenska språket i Finland. Siitonen ser en tydlig förbättring bland finskspråkiga vad gäller attityden till det svenska språket. Via jobbet träffar Jaan
skolelever, men också vuxna som samlat mod, bemött sina fördomar och lärt sig svenska. – Det är inspirerande att höra och se hur många dörrar och möjligheter – oftast alldeles överraskande – som språket har öppnat för dem. Det svenska språket har helt enkelt gjort deras liv bättre. Språkambassadörerna är människor som bär på unika berättelser om hur de lärt sig svenska och vilka dörrar språkkunskapen har öppnat för dem. Hittills har sammanlagt 140 språkambassadörer delat med sig av sina berättelser till över 25 000 elever.
Jobbet som verksamhetsledare känns meningsfullt för Jaan Siitonen, eftersom varje skolbesök förbättrar attityderna och språkklimatet i Finland. – Jag är mycket stolt över allt vi har åstadkommit, säger Siitonen. – Vår senaste undersökning visar att endast 10 procent av skoleleverna har en negativ inställning till svenskan och att totalt 93 procent av lärarna vill ha en språkambassadör på nytt besök. Lärarna önskar också att vår verksamhet blir en permanent del av språkinlärningen.
11
12.5.20212 • Nr 9
Klasslärare Victor Mattsson kunde spendera en dag i naturen med sina elever.
Aron Huldén (t.v.) och David Kronström agerar solstrålar under utedagen.
Eleverna är framtidsbyggare Naturskola Utterns tema Framtidsbyggarna visar vilka färdigheter och kunskaper som är viktiga att ha för att kunna förstå och agera inför mänsklighetens utmaningar, såsom klimatförändringen. De viktigaste färdigheterna kan räknas upp på handens fem fingrar. Pia Bäckman är naturskollärare vid Naturskolan Uttern i huvudstadsregionen. Hon håller i trådarna för den här utedagen för Hoplaxskolans Haga-enhet, som
nu är utlokaliserad till Kånala.
Framtiden byggs upp Pias program går under temat Framtidsbyggarna. – Det handlar om hur vi tillsammans kan bygga upp en bra framtid. Det är vi som är framtidsbyggarna idag, säger hon då eleverna samlas för en kort introduktion om dagens program. Vi söker oss till en öppen plats i en närbelägen park. Det är redan vår, men vintern vill inte släppa sitt grepp och planen är helt snö-
belagd fortfarande. – En av mänsklighetens stora utmaningar är ju klimatförändringen. För att lösa det problemet behöver vi alla färdigheter och kunskaper. Framtidsbyggarna bygger upp sin verksamhet kring handens fem fingrar som symboliserar kunskap om naturen, samarbete, empati och omtanke, idéer och kreativa lösningar samt kommunikation. Pia Bäckman berättar om växthuseffekten för eleverna som där-
efter själva får representera olika beståndsdelar för att åskådliggöra växthuseffekten. Först är eleverna solstrålar som förser jorden med ljus och värme. Men då strålarna reflekteras från jordens yta finns det olika gaser i atmosfären som gör att värmestrålarna reflekteras tillbaka med global uppvärmning som följd. I det skedet blir en del elever gaspartiklar som försöker fånga så många som möjligt av de återvändande solstrålarna. Före lunchpausen hinner man
ännu med att aktivera sig i en skog för en samarbetslek och leta efter instruktioner som hängts upp i träden. En grupp hittar en lapp där de anvisas att av material som de hittar i naturen skall bygga dagens väder. Ingen svår match eftersom solen lyser från en blå himmel. Gruppen producerar sålunda blixtsnabbt en sol av kvistar. text och foto: tom ahlfors
Spel tar unga på resa till antiken I ett nytt webbspel ledsagas deltagarna av oraklet i Delphi och får träffa bland annat guden Apollon och filosofen Sokrates. Spelet fungerar som kompletterande material i undervisningen i historia. Vad gör en filosof, hur ofta hålls de olympiska spelen och var bodde de grekiska gudarna? Det här är några av de frågor som ställs i ett nytt pedagogiskt webbaserat spel, som för deltagarna till antikens grekiska värld och kultur. Det handlar om ett gratisspel och det kräver inte att användarna registrerar sig. Det har lanserats av Christine och Göran Schildts stiftelse och presenteras som lämpligt kompletterande material i undervisningen i antikens historia i årskurserna 4–6. Spelet heter Daphnes resor – jakten på antiken. Det är i författaren Göran Schildts segelbåt Daphne som spelaren tar sig fram. Schildt var en stor kännare av grekisk och antik kultur. Berättelsen utspelar sig på Medelhavet där deltagarna seglar från stad till stad och samlar på sig både föremål och kunskap om antikens historia. Ledsagaren är ingen mindre än Pythia, oraklet i Delphi. Under färdens gång får deltagarna träffa bland annat
Berättelsen utspelar sig på Medelhavet där deltagarna seglar från stad till stad och samlar på sig både föremål och kunskap om antikens historia. Ledsagaren är ingen mindre än Pythia, oraklet i Delphi.
Aten är en av de städer som spelaren får besöka. Tidpunkten är år 381 f.Kr.
guden Apollon, filosofen Sokrates och myternas Ariadne, som var dotter till kung Minos på Kreta. Spelet innehåller flervalsfrågor och några kluriga gåtor som måste lösas för att man ska komma vidare och i mål.
Granskat innehåll Spelet är optimerat för surfplat-
tor. Manuskriptet är skrivet av Jennifer Dahlbäck, som är verksamhetsledare för Christine och Göran Schildts stiftelse. Universitetslektor Kristian Göransson och antikforskaren Kaj Sandberg har faktagranskat innehållet, medan forskaren och företagaren Linda Mannila kommenterar manuset ur pedagogiskt per-
spektiv. J&Co Digital har stått för den tekniska och grafiska utformningen. Spelet finns både i en svensk och en finsk version. Det hittas på adressen villaskeppet.fi/spel. Christine och Göran Schildts stiftelses huvudsyften är att stärka kulturkontakterna mellan Finland och den grekiska världen och
att värna om arvet efter arkitekten Alvar Aalto. I Ekenäs driver stiftelsen museet Villa Skeppet, en byggnad som är ritad av Alvar Aalto för paret Schildt och som fungerade som parets hem i flera decennier. niclas erlin
12
12.5.2022 • Nr 9
Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva. Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda. OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner. Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska
Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • 01019 5110
Bakbrädet Strejkbidragen beskattas också Det finns stora skillnader mellan de strejkbidrag som de olika förbunden betalar ut till de medlemmar som strejkar, noterar Svenska Yle som har intervjuat branschchefen Håkan Ekström vid det nu strejkande kommunfacket JHL. Han säger att det är förbundens styrelser som bestämmer storleken på bidraget. – För vår del gäller under den här strejken 160 euro per dag och medlem. Strejkande Vårdfacket Tehys och Närvårdar- och primärskötarförbundet Supers bidrag ligger på 140 euro per dag, medan OAJ och FSL betalar ett strejkbidrag på 180 euro per dag. Då Pappersförbundets medlemmar strejkade fick de 100 euro per dag. Bidrag som överstiger 16 euro per dag beskattas. Av exempelvis JHL:s bidrag på 160 euro får den strejkande medlemmen 95 euro och 20 cent brutto, berättar Svenska Yle.
Högre lön för personalen på daghem Vasabladet har tittat närmare på Kommun-
förbundets utredning av behovet av lärare och övrig personal inom småbarnspedagogiken. År 2030 skärps kraven på daghemspersonalen. Då ska två tredjedelar av vårdpersonalen på daghemmen vara antingen lärare eller socionomer inom småbarnspedagogik. Den här förändringen innebär alltså att andelen barnskötare blir mindre än i nuläget. För att kunna svara på kraven behöver småbarnspedagogiken i Finland 18 626 nya lärare och socionomer under de kommande åtta åren. Och om inga förändringar görs så kommer universiteten och högskolorna att utbilda 15 000 lärare och socionomer under samma tidsperiod och av de här beräknas cirka 13 500 att börja arbeta inom småbarnspedagogiken. De här siffrorna innebär alltså att det 2030 kommer det att saknas 5 126 anställda på de finländska daghemmen, konstaterar Vasabladet. Situationen är oroväckande, säger utvecklingschef Jarkko Lahtinen vid Kommunförbundet och efterlyser snabba åtgär-
der, som till exempel lönejusteringar. Olli Luukkainen (bilden), ordförande för OAJ, tar också upp lönefrågan. – En lärare inom småbarnspedagogik tjänar 2 420 euro före skatt. Det är en förbluffande låg lön efter tre års universitetsstudier, säger Luukkainen i Vbl.
32 skolor redan med i Haru Med utgångspunkt i Tove Janssons berättelser och med läsning som verktyg stödjer skolnätverket Haru skolorna i deras arbete för en skolvardag med meningsfullt arbete, god vilja, dialog, samsyn och en gemensam värdegrund som genomsyrar hela verksamheten. För tillfället har 32 skolor antagits som Haruskolor och det finns plats för flera. Måndagen den 16 maj är sista dagen man kan ansöka om att bli en Haruskola, meddelar nätverkets koordinator Annette Jansson. För att accepteras bör skolan ha nå-
gon form av läsfrämjande verksamhet, till exempel vara med i läsande skola, ha ett eget projekt kring läsning i skolan eller ett avtal med biblioteken i kommunen och bilda ett så kallat haruteam som består av rektor och representanter för varje årskurs.
Stafettkarneval igen i Helsingfors Fredag till lördag, den 20–21 maj, arrangeras Stafettkarnevalen för 60:e gången och detta år återvänder karnevalen till Olympiastadion i Helsingfors. Portarna öppnas kl. 12 på fredagen och tävlingarna öppnas kl. 13.20. Efter en paus på sju år är man tillbaka i Olympiastadion i Helsingfors där karnevalen senast arrangerades år 2015. Åren 2016–2019 arrangerades karnevalen i Vasa, Esbo och Åbo. Åren 2020 och 2021 inhiberades Stafettkarnevalen på grund av coronapandemin. Som traditionen påbjuder finns FSL på plats och serverar kaffe och tilltugg till lärarna som deltar i karnevalen.