Läraren 9 2021

kolumnen Vi vill alla bli sedda men kanske på olika sätt. Ю r sidan 10

13.5.2021 • Nr 9 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Något måste göras!

Läromedelssituationen i Svenskfinland är på tapeten igen. I detta nummer tar Läraren en närmare titt på aktörerna inom branschen. Ю r läs mera på sidorna 6–9

Pernilla Granlund undervisar i religion och översätter läromedel i sitt ämne. Det blir arbete på kvällar och fritid eftersom ersättningen är så låg att den inte tillåter en tjänstledighet. foto: mattias fagerholm

Skolan är trygg

Skolan är en fast och trygg plats som ger struktur på dagen, vi hoppas att skolorna inte måste stänga igen, säger de åländska skolledarna Marie Norrgrann och Pia Axberg (t.h. på bilden). Ю r sidorna 4–5

Inga mumintroll i läromedlen än Åtminstone än så länge har Förlaget M inte gett sig i kast med läromedlen. Här drar säkert Schildts & Söderströms en lättnadens suck. Läromedelsproduktionen är nämligen den vinstbringande delen av förlaget.

MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

Ю r sidan 2

De tidiga färdigheterna i matematik Kunskap om hur tidiga matematiska färdigheter samspelar och hur dessa färdigheter utvecklas borde ligga till grund för undervisningen i matematik, konstaterar Heidi Hellstrand i sin doktorsavhandling. Ю r sidan 11

2

13.5.2021 • Nr 9

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Sets svåra sits Tidigare grälade de, nu har de Schildts. Så löd en av bokförlaget Schilds reklamslogans i tiderna. Texten illustrerades med en bild på ett äldre par som förnöjsamt satt med näsan i varsin bok. Läget inom den finlandssvenska förlagsbranschen skall kanske inte beskrivas som grälsjukt, men inte heller som tillbakalutat avslappnat.

Förlagen Schildts och Söderströms fusionerades år 2012. Det var inte kärlek vid första ögonkastet och äktenskapet har gnisslat. Det har varit tungt ekonomiskt, samarbetsförhandlingarna har avlöst varandra och det har ständigt knorrats i författarleden.

Kungstanken bakom fusionen var att man skulle samarbeta, inte motarbeta varandra. Att förena krafterna i lilla Svenskfinland. Vid samgången gick båda förlagen på förlust. Bredare axlar var lösningen.

Den spelplan man så skissade upp då har förändrats en hel del. En kalldusch för Schildts & Söderströms (Sets) var att Moomin Characters 2015 grundade Förlaget M och köpte loss Muminrättigheterna och rättigheterna till Tove Janssons skönlitterära produktion från S&S. En lång rad tunga finlandssvenska författarnamn gick över till Förlaget, och över en natt var det skarpt läge beträffande konkurrensen på marknaden. Åtminstone än så länge har Förlaget M inte gett sig i kast med läromedlen. Här drar säkert Schildts & Söderströms en lättnadens suck. Lä-

romedelsproduktionen är nämligen den vinstbringande delen av förlaget. Som en spekulativ tankelek kan man ganska lätt se Mumininspirerade läroböcker från mönsterlandet i PISA-sammanhang som en potentiell utmanare. Kanske rent av en exportprodukt?

Men också utan några Muminfantasier finns det konkurrens när det kommer till de finlandssvenska läromedlen. Det tog inte speciell länge innan det finska Otava flyttade fram sina positioner och förlaget har nu en betydande svensk utgivning. Än så länge har utgivningen bestått av översättningar eller bearbetningar av finskt material, men planer på att börja utarbeta eget svenskt material finns.

Det är positivt. För också om det finns en uppsjö av rikssvenskt material som vi kan ta till oss, och också om det finska materialet finns att utgå ifrån, så skall man komma ihåg att den finlandssvenska skolan varken är svensk eller finsk. Det är en egen enhet som har sina särdrag som måste beaktas, också i läromedelsproduktionen.

Sets sits är småknepig då man utmanas på flera fronter. Konkurrens är ändå positivt, då det tvingar alla aktörer att göra sitt yttersta. Produkter som inte håller måttet säljer inte. Från statsmaktens sida kan man ändå inte göra det bekvämt för sig, lyfta händerna och låta marknaden sköta frågan. Läromedelsproduktionen är av allt för stor betydelse för den finlandssvenska skolan.

Det tog inte speciell länge innan det finska Otava flyttade fram sina positioner och förlaget har nu en betydande svensk utgivning.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

A-kassan ger dig trygghet Lärarnas arbetslöshetskassa finns till för dig som blir arbetslös för en längre tid eller kanske har ett förordnande som löper ut till sommaren. A-kassan betalar också ut alterneringsersättning.

De allra flesta medlemmar inom FSL hör till A-kassan. Därifrån kan du som arbetslös ansöka om inkomstrelaterad dagpenning och den summan är betydligt högre än den du får från FPA. Viktigt att komma ihåg är att du måste ha varit medlem i A-kassan i minst 26 veckor och uppfyllt arbetsvillkoret under den här tiden för att kunna få dagpenning från A-kassan.

Arbetslös i sommar?

Du som blir arbetslös i sommar kan allstå ansöka om ersättning från A-kassan. Man måste alltid börja med att anmäla sig arbetssökande till TE-byrån senast den första dagen som man är arbetslös. Mer praktisk info om det hela hittar du på vår webbsida.

A-kassa för studerande Som studerandemedlem kan du ansöka om medlemskap i A-kassan. Nyttan är att du då kan börja samla på dig de 26 arbetsveckor som du behöver för att ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Lärare som eventuellt inleder sin yrkesbana med vikariat kan ha glädje av A-kassan under sommaren då man kan tvingas vara arbetslös.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

13.5.2021 • Nr 9

Organisationsreformen överskuggade alla andra frågor i OAJ:s fmge En fråga dominerade då OAJ:s fullmäktige samlades till vårmöte i början av maj.

Processen att förenkla organisationsstrukturen fick alla andra frågor i skymundan. De frågetecken som fanns kring FSL:s roll inom OAJ är utredda, och FSL:s särställning är inte ifrågasatt.

Regionföreningarnas öde i vågskålen Inom OAJ:s fullmäktige verkar det finnas nog finnas en vilja att se över organisationen, men ingen verkar vara riktigt pigg på en lösning där man skulle minska på fullmäktiges eller styrelsens storlek. En gemensam strävan att de studerande skall få representation i båda organen finns, men exakt hur det skall förverkligas är

inger damlin Förbundsordförande

FSL vill diskutera läromedelsfrågan Världen går framåt och skolan utvecklas, det digitala kliver in. Men märkligt nog finns det problem som är så svårlösta att vi fortfarande stampar på stället.

Våra lärare och rektorer vittnar ständigt om bristen på läromedel, den signalen har fältet gett så länge jag varit aktiv och den ekar allvarligt fortsättningsvis.

Frågan har diskuterats i flera organ upprepade gånger under en längre tid, men någon tydlig väg framåt har vi i Svenskfinland inte lyckats hitta. Detta trots att frågan är synnerligen konkret.

Bland våra medlemmar finns lärare som författar läromedel och lärare som skapar lärresurser. Lärare som av ett brinnande intresse för sitt ämne och ett uppenbart behov av redskap i sitt jobb, valt att sätta tid på det här. Ett uppdrag som inte är möjligt att göra på heltid, ett uppdrag som man får liten ersättning för och förväntas göra som hobby.

Det finns läroämnen där man inte kan översätta lärresurser eller läroböcker rakt av från finska, ämnen där det svenska språket och/eller de finlandssvenska särdragen måste beaktas. Det finns utrymme för produktion av och forskning kring lärresurser på svenska i Finland.

L

ärarfacket OAJ:s något snåriga organisation har varit under lupp vid flera repriser.

Hösten 2020 gav OAJ:s fullmäktige styrelsen i uppdrag att bereda en organisationsreform i akt och mening att förenkla den något tungrodda organisationsstrukturen.

En målsättning har bland annat varit att minska på antalet ledamöter i fullmäktige från nuvarande 150 till 80 eller 100 fullmäktigeledamöter. Tanken har också varit att banta ner antalet ledamöter i styrelsen.

I ett skede av beredningen hade FSL:s plats i OAJ:s styrelse fallit bort. Frågan korrigerades emellertid senare efter överläggningar med OAJ:s ordförande Olli Luukkainen och FSL fick även gehör för sitt krav på en styrelseplats bland de allmänbildade lärarna (YSI), som är den största gruppen inom OAJ:s fullmäktige.

För att minska på fullmäktigeförsamlingen och styrelsen krävs en stadgeändring och därmed är det OAJ:s fullmäktige som med 2/3 majoritet skall godkänna förändringen.

Frågan väckte mycket diskussion, tidvis också heta känslor.

Men FSL:s styrelseplats var inte föremål för diskussion och kan åtminstone för stunden betraktas som tryggad.

ordförord

En av FSL:s sju representanter i OAJ:s fullmäktige, Sebastian Lindqvist, lyfte fram det merarbete för lärarna som nationella prov innebär. arkivfoto: tom ahlfors

ännu oklart.

Regionföreningarnas vara eller inte vara har också varit på tapeten. Också deras öde är fortsättningsvis oklart. Det har funnits en strävan att man helt och hållet skall avskaffa regionföreningarna och ersätta dem med mer informella nätverk. Ser man på de finlandssvenska områdena förhåller man sig försiktigt positiv på att testa en nätverksmodell i Egentliga Finland, medan man i Österbotten och Nyland upplever att regionföreningarna fyller en funktion och fungerar väl.

I sitt öppningsanförande lyfte Olli Luukkainen fram den regionala verksamheten som ett exempel på reformfrågorna.

– Det är bra att utvärdera den regionala verksamheten eftersom den nuvarande modellen har kritiserats är över tio år gammal. Till exempel utträden ur regionföreningarna tyder på att helheten måste ses över och ändras, sade Luukkainen.

Ursprungligen var ett extra insatt fullmäktigemöte inplanerat i augusti, och tanken var att man då skall fatta beslut kring organisationsreformen. Inget extra möte kommer dock att arrangeras, utan

eventuella beslut fattas under ordinarie höstmöte. Fullmäktige gav uttryck för att reformtakten är onödigt snabb.

Ersättning för nationella prov Också om det var OAJ:s organisation som dominerade diskussionen ventilerades även andra frågor. FSL:s representant Sebastian Lindqvist lyfte fram det merarbete som olika nationella prov och utvärderingar medför för lärarkåren.

Till exempel Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomför årligen olika sorters utvärderingar där skolorna har en skyldighet att medverka.

För lärarna innebär rättandet av proven ett betydande merarbete. Lindqvist förde i en kläm fram att OAJ skall förhandla med UKM om någon form av ersättning, men också att då man planerar tidtabellen för proven också ser till lärarnas ork. Klämmen vann gehör i fullmäktige.

OAJ:s fullmäktige möttes på distans 5–7 maj 2021. FSL bestrider sju platser i fullmäktige. mattias fagerholm

Bland våra medlemmar finns lärare som författar läromedel och lärare som skapar lärresurser. Lärare som av ett brinnande intresse för sitt ämne och ett uppenbart behov av redskap i sitt jobb, valt att sätta tid på det här.

Lärresurser och läromedel är i teorin beaktat för oss som minoritet genom statlig finansiering. Understödets storlek räcker ändå inte till för att garantera likvärdiga förutsättningar för lärare, elever och studerande i jämförelse med dem som går i den finska skolan. Nya läroplaner kräver nya, differentierade och digitaliserade lärresurser av hög kvalitet. Att ge lärare en möjlighet att välja är också viktigt för att se till att den finlandssvenska skolan håller jämna steg med den finska och att alla elever behandlas jämlikt.

Vad gäller kvalitet och tillgång blir skillnaderna också tydliga på kommunnivå. Kommuner där ekonomin är skral tenderar ofta att spara på och pressa återanvändningen av läromedlen till ytterligheter, vilket i sin tur påverkar läromedelsproducenters reella möjligheter att producera läromedel.

Finlands svenska lärarförbund vill förbättra situationen. Vi inbjuder därför till en rundabordsdiskussion i augusti kring de finlandssvenska läromedlen: ”Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland”.

Detta är en början, följande steg får framtiden utvisa.

4

13.5.2021 • Nr 9

 Skolledarna Pia Axberg och Marie Norrgrann till höger hoppas slippa skolstängningar i framtiden, men säger att de är bättre förberedda om skolorna måste stängas på nytt.

Den sociala samvaron måste fungera även via skärmen Rektorer och lärare är bättre förberedda i dag om distansundervisning skulle införas på nytt, men det betyder inte att det bara är att trycka på en knapp för att få allt att löpa som smort.

– Många problem som vi hade förra våren skulle uppstå igen, konstaterar rektorn Pia Axberg och vice rektorn Marie Norrgrann på Åland.

P

ia Axberg är rektor för lågstadieskolorna i Jomala kommun – Vikingaåsen och Södersunda. Marie Norrgrann är vicerektor och lektor i svenska och engelska i Kyrkby högstadieskola. Skolorna hör till samma skoldistrikt, Södra Ålands högstadiedistrikt.

Omställningen i våras var enormt stor och gick snabbt. Beskedet att skolorna skul-

le stängas kom på en måndag. Redan på onsdagen samma vecka inleddes distansundervisningen.

– Det fanns tusen frågor och nästan inga svar. Som lärare måste man tänka om helt när man planerade lektioner för distansundervisning, säger Marie Norrgrann.

– Det gällde att tänka nytt precis hela tiden och för min del som rektor att dessutom försöka vara lugn och trygg mitt i stormen, säger Pia Axberg.

Det var ett nödläge och lärarna kämpade på, ibland nästan dygnet runt för att först få till stånd nya rutiner och sedan få dem att fungera i praktiken.

– Det var utmattande för alla men vi klarade våren utan sjukskrivningar. Men tröttheten sköts på framtiden och sommarlovet räckte inte till för alla att återhämta sig.

Nu är lärare väldigt trötta och några är även sjukskrivna som en följd av vårens stresspåslag, säger Pia Axberg.

del av vår vardag, säger Marie Norrgrann.

Blev distansundervisningen lika bra som närundervisningen?

– Nej, så vill jag inte beskriva det. Det uppstod helt säkert kunskapsluckor som en del kommer att bära med sig längre än andra, säger Marie Norrgrann.

– Vi hade förstaklassare som inte knäckte läskoden under fjolåret. Det brukar vi inte ha i normala fall, säger Pia Axberg.

Ökad IT-kunskap

Läget var utmanande också för familjerna.

Oro för arbetslöshet och sjukdom förstärktes under pandemin och när hemarbetande föräldrar och distansundervisade elever skulle umgås hela dagen hemma kunde det leda till konfrontationer.

– Idealbilden av en elev vid ett skrivbord

En följd av skolstängningen är solklar enligt de båda: Lärarnas IT-kunskap ökade märkbart.

– Det blev en snabb scenförändring. Nu är verktyg som zoom och itslearning, som många inte alls använde tidigare, en självklar

Oro för arbetslöshet

5

13.5.2021 • Nr 9

Distansundervisningen utvärderad på Åland I september 2020 beslöt landskapsregeringen att låta göra en utvärdering gällande hur skolpersonal uppfattat perioden av distansundervsining som uppstod på grund av undantagstillståndet under vårterminen 2020. Ålands landskapsregering gav Living V & I, ett pedagogiskt utvecklingsbolag med Åland som hemort, i uppdrag att via enkäter undersöka lärares, rektorers och elevvårdspersonals erfarenheter av distansundervisningen våren 2020.

Enkäterna genomfördes under en dryg månad i september-oktober i fjol, både med frågor med öppna svar och med frågor med givna svarsalternativ.

Svarsprocenten bland lärarna var 51 procent. Merparten av dem uppgav att de klarade av omställningen till distansundervisning bra (40 procent) eller relativt bra (56 procent). Tre fjärdedelar uppgav att stödet från skolans ledning varit mycket bra eller rätt bra. En ännu högre andel var nöjd med det kollegiala stödet.

Den övergripande bilden var att lärarna snabbt klarade lägga om sitt arbete till olika digitala plattformar. En styrka var att merparten av lärarna och föräldrarna sedan tidigare var vana med att använda Wilma eller itslearning som kommunikationsplattform. En annan styrka var att de flesta skolor hade en beredskap att låna ut utrustning (vanligtvis surfplatta) till de elever som inte hade tillgång till det hemma. I de flesta familjer fanns även tillgång till Internet.

Svaren på en av de öppna frågorna, ”Vad var mest utmanande för dig?”, handlar mycket om tiden. Flera påpekade att omställningen ledde till merarbete och stress.

med en egen dator i ett eget rum stämmer inte generellt. Det ser inte ut så hos alla, säger Marie Norrgrann.

Sociala via skärmen Vid Kyrkby högstadieskola valde man att inte ha prov under distansperioden – detta för att minska stressen för eleverna.

I början av distansundervisningen fick eleverna i första hand hemuppgifter.

– Sedan kom signaler från hemmen att lärarna måste bli mer synliga och distansundervisningen lades upp mer som schemalagda lärarledda lektioner, säger Pia Axberg.

En lärdom drogs som ska tillämpas om skolorna stängs ner igen: – Då ska vi satsa mer på par- och gruppuppgifter som ett sätt att få den sociala samvaron att fungera bättre via skärmen.

Högstadieskolorna på Åland upplevde en ny skolstängning efter sportlovet i år.

Under de sista veckorna i februari i år testades nämligen ett rekordhögt antal ålänningar positivt för covid-19 och landskapsregeringen beslöt att stänga högstadierna under

En del uppgav att det vara svårare att ha kontroll på vad eleverna gjorde och vad de behövde hjälp med.

På pluskontot har lärare noterat bland annat ökad IT-kunskap, ökad flexibilitet, större uppfinningsförmåga och en tätare relation till hemmen.

Den största möjligheten för framtiden handlar, enligt enkäterna och intervjusvaren, om att skolorna tagit ett stort steg framåt i digitaliseringen. Framöver ser framför allt lärare att de kan utveckla sin undervisning med olika digitala lösningar, inte enbart vid en eventuell ny period av distansundervisning. Lärarna uppgav att det nu finns möjligheter att effektivare utnyttja digitala lösningar så att de, framför allt ämneslärarna, kan ha en överblick över

Statsunderstöd skall stärka läskunnigheten elevernas totala arbetssituation.

Den öppna framtidsfrågan till skolledare, ”Vad behövs inför en eventuell liknande situation?”, gav bland annat följande önskemål: Tydliga instruktioner och direktiv, tex om skolluncher och arbetstider både för lärare och elever. Mer fortbildning.

Enhetlig teknik i skolorna. Ett enda kommunikationsmedel som fungerar både till vårdnadshavare och elever. Ett redigt system där en lärare kan ägna sig åt antingen när- eller distansundervisning, inte både och samtidigt. Möjlighet att låta elever, som inte klarar av att jobba på egen hand, komma till skolan.

Rapporten finns på www.utbildning.ax/ skolutveckling/utvarderingar

Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat en ansökan om statsunderstöd där man kan söka 4,9 miljoner euro för åtgärder som stärker läskunnigheten och läskulturen i årskurs 7–9 inom den grundläggande utbildningen. Understödet ska särskilt stödja de färdigheter i fråga om läskunnighet som de unga behöver för att delta i samhället samt jämna ut effekterna av coronakrisen.

Med specialunderstödet stärks en tillräcklig läskunnighet hos elever med ett främmande språk som modersmål och elever med svag läsförmåga i årskurs 7–9 för att ge dem de grundläggande färdigheter de behöver för klara studierna och klara sig i samhället.

Understödet bidrar även till att jämna ut coronaepidemins effekter på hur eleverna lärt sig läsa.

Gäller lönekostnader för lärare

 De flesta skolor på Åland hade beredskap att låna ut pekdatorer till barnen under den tid då distansundervisningen pågick.

två veckor. Lågstadieskolor, som hade smittade elever, införde restriktioner men övriga var öppna.

– Den här gången hade vi mer erfarenhet av distansundervisning i praktiken, men det gick ändå inte som på räls utan krävde en hel del förberedelser. Vi stod också inför samma frågor som förra våren. Hur når vi de svagaste eleverna? Hur hjälper vi de mest ambitiösa att hitta rätt arbetsnivå? säger Marie Norrgrann som några exempel på problemställningar som följer med distansundervisningen.

– Det handlar mycket om att hitta en rimlig nivå för undervisningen i en på många sätt orimlig nivå.

Distansundervisningen i våras visade också att skolan är mycket viktig på flera sätt – inte enbart som kunskapsförmedlare – för många elever.

– Skolan är en fast och trygg plats som ger struktur på dagen, en plats där det finns kamrater och vuxna att ty sig till. Vi lärare är också bra på att läsa av våra elever. Vi märker när någon är utanför eller verkar nere och kan ta tag i det omgående. Den här viktiga sociala biten faller bort med distansundervisning, säger Pia Axberg.

Hon och Marie Norrgrann avslutar med eftertryck: – Vi hoppas innerligt att skolorna inte måste stängas igen!

Tydlig ansvarsfördelning

text och foto: helena forsgård

Pia Axberg säger att hon och hennes kolleger i Vikingaåsens skola är bättre förberedda nu om skolan måste stängas igen.

– Vi har bland annat gjort upp en fördelning av ansvaret och vet vilka frågor som faller på skolvårdpersonalen, på lärarna, på it-handledaren och på mig som rektor. Det blir tydligare och redigare.

Fotnot. Efter att intervjun gjordes upptäcktes flera fall av smittade elever och anställda i Kyrkby högstadieskola. Skolan stängdes därför på nytt på uppmaning av smittskyddsläkaren och var stängd från 15 till 28 april.

Specialunderstödet kan användas för lönekostnaderna för lärare och assistenter för åtgärder som främjar undervisningen i läskunnighet.

Understödet kan också användas för gruppindelningar inom klasserna i syfte att främja läskunnigheten.

Därtill kan det användas för differentierad undervisning och för anskaffning av böcker.

– För att kunna lära sig måste man framför allt kunna läsa, men skillnaderna mellan goda och svaga läsare blir allt större. Att skillnaderna i lärande mellan eleverna ökar är emellertid ingen naturlag, utan det handlar om en fråga man måste arbeta beslutsamt med för att den ska lösa sig. Vår uppgift är att se till att vartenda barn och varje ung person har tillräckligt bra grundläggande färdigheter för att klara sig i livet och på jobbet, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

Statligt specialunderstöd kan beviljas kommuner och samkommuner samt privata sammanslutningar som har tillstånd att ordna grundläggande utbildning.

Enligt såväl internationella som nationella undersökningar kring lärande har resultaten för finländska elever i grundskoleålder sjunkit och attityderna till lärande försämrats. Nedgången syns särskilt då det gäller elevernas läskunnighet, som utgör själva grunden för att barn och unga ska kunna tillägna sig andra kunskaper.

Specialunderstödet får användas för lönekostnader för lärare och assistenter för åtgärder som främjar undervisningen i läskunnighet samt för materialanskaffningar i detta syfte.

Statsunderstödet får inte användas för verksamhet som ersätter redan befintlig verksamhet.

Ansökningstiden går ut den 21 maj 2021. tom ahlfors

6

13.5.2021 • Nr 9

Otava vill tillgodose behovet av läromedel på svenska När förlagen Schildts och Söderströms i början av år 2012 fusionerades förändrades marknaden för de svenskspråkiga läromedlen i vårt land. Plötsligt fanns ingen konkurrent till det nya förlaget.

Det finska förlaget Otava vädrade snabbt morgonluft och inledde sitt arbete med svenskspråkiga läromedel samma år. Nu växer den svenskspråkiga verksamheten hela tiden och man planerar läromedel som från början görs på svenska.

A

vdelningen för den svenskspråkiga läromedelsproduktionen vid Otava heter sedan 2018 Otava Utbildning och har tre anställda.

– Vårt mål är att ge ut mer och mer läromedel på svenska, säger Inka Hedman som är affärsområdeschef för den svenskspråkiga utgivningen.

Vilken är bakgrunden till att Otava gav sig in på marknaden för svenskspråkiga läromedel?

– Läromedlen på svenska riktar sig till ett centralt kundsegment för oss. Vi är visserligen ett finskt förlag, men vi vill se oss som ett förlag som främjar språket, kulturen och utbildningen både på svenska och finska i vårt land.

Redan innan den egna utgivningen på svenska hade Otava sålt licenser för sina läromedel till både Schildts och Söderströms för översättning, då de var skilda förlag. För tillfället sker inga sådana affärer mellan Otava och Schildts & Söderströms.

Både i tryckt och digital form Hur stor är Otavas volym av svenska läromedel?

– Vi ger ut läromedel för stadierna förskola till gymnasium och har ungefär 40 läromedelsserier. Nästan allt produceras både i tryckt form och digitalt, i enlighet med kundernas önskemål.

Alla läromedelsserier som Otava ger ut på svenska är översatta från finskan och bearbetade för att passa den svenskspråkiga målgrupper, berättar Hedman.

– I flera av arbetsgrupperna för de finskspråkiga läromedelsserierna sitter också finlandssvenska lärare. Översättningarna görs av lärare på fältet och av professionella översättare.

Hur väljs ämnena ut för de läromedel ni ger ut? Ni har väl inte läromedel i alla tänkbara ämnen på svenska.

– Tyvärr inte. Vi försöker tillgodose de största behoven på marknaden och ger ut de läromedlen.

Vi ger också ut läromedel med mindre spridning som vi får statsunderstöd och bidrag från fonderna för.

Har ni någon kommunikation med till exempel Schildts & Söderströms för att fördela läromedelsutgivningen ämnesvis mellan er?

– Vi har nog ingen kommunikation om utbudet. Vi kommunicerar med våra lärare och hör vilka behov de har.

Den utvidgade läroplikten kommer På vilket sätt tror du att det kostnadsfria andra stadiet i och med den utvidgade läroplikten kommer att påverka er utgivning?

– Det är svårt att säga i det här skedet hur behoven på inne-

 Inka Hedman är affärsområdeschef för den svenskspråkiga utgivningen av läromedel vid förlaget Otava.

hållet eller formatet på läromedel kommer att förändras. För tillfället märker vi att den påverkar sättet på vilket skolor och kommuner köper läromedel.

Vi tar emot förändringar på fältet som positiva utmaningar och frågar oss vad vi kan göra för att stöda lärarnas arbete och studerandenas studier.

– Vissa kommuner talar nu om att gå in för digitala läromedel medan andra talar om att skapa bibliotek med tryckta läromedel. Det populäraste önskemålet verkar fortfarande vara en kombination av både och.

Inka Hedman berättar att förhållandet mellan de tryckta och de digitala läromedlen varierar mellan stadierna.

– I gymnasiet används i högre utsträckning digitala produkter. I finska gymnasier används förhållandevis mera digitala läromedel än i de svenska gymnasierna.

Varför är man mera benägen att använda en tryckt lärobok om man är svenskspråkig?

– Det har nog inte med finlandssvenskhet att göra utan snarare med kommunbesluten och organisationskulturen i skolorna.

Lärarna är digianvändare Inka Hedman säger att lärarna i grundskolan i genomsnitt är digianvändare, medan eleverna inte är det än.

– Det beror delvis på att det fortfarande inte finns datorer eller pekdatorer för alla elever överallt.

Man har redan länge talat om ett digiskutt i samhället. Är det förvånande för er att marknaden för de digitala läromedlen inte rusar framåt?

– Vi förväntade oss nog inte att alla genast skulle börja använda digitala läromedel. Men andelen användare av digitala läromedel ökar varje år.

Vilka apparater rekommenderar ni för ert digitala material?

– Våra digitala läromedel anpassar sig efter skärmens storlek.

De kan användas både med dator, pekdator och mobil. För vissa ämnen rekommenderar vi dator, eftersom det är lättare för den studerande att samtidigt använda andra datorprogram som ämnet kräver.

Eleverna kan alltså mycket väl använda sin mobil för sina läromedel.

Till Otavas framtidsplaner hör att ge ut läromedel som från början produceras på svenska och således inte översätts från finskan.

– Det är ett sätt att utveckla vårt sätt att arbeta, prova på något nytt och svara på de behov lärarna har, säger Inka Hedman. tom ahlfors

7

13.5.2021 • Nr 9

Påvar dör och byts ut men samma finlandssvenska lärobok består Bristen på läromedel i sitt undervisningsämne fick Pernilla Granlund att ta steget in i förlagsbranschen. Nu översätter hon läromedel från finska till svenska. Termen översätta är dock aningen missvisande, för texten skall fungera också i ett finlandssvenskt sammanhang. Arbetet är mödosamt och obönhörligen utkommer den svenska versionen senare än den finska. Här finns en risk för att den finlandssvenska skolan blir på efterkälken.

Pernilla Granlund jobbar som ämneslärare i religion vid Lyceiparkens skola i Borgå och i just hennes ämne är bristen på läromedel påtaglig.

– Utbudet är skralt på svenska. Så är det ofta i de små läroämnena som till exempel hälsokunskap, religion och geografi.

Det finns helt enkelt bara en bok att välja, säger Granlund.

– Om man ser på finska sidan så blir man avundsjuk på mängden läromedel som finns också för de små ämnenas del.

Stor ämneskunskap behövs för att översätta läromedel Om det man vill ha inte finns, måste man fixa det själv. Därför har fått Pernilla att ge sig i kast med att översätta en finsk läroboksserie till svenska. Fast ordet översätta är aningen missvisande i sammanhanget. Att anpassa ett finskt läromedel till en finlandssvensk kontext inbegriper betydligt mer än att endast översätta texten.

– Det finns direkta sakfel som måste korrigeras då lagar har förändrats. Jehovas vittnen har till exempel varit befriade från värnplikt, men det gäller inte längre. Påvar dör och byts ut. Man kan inte ha ett personporträtt på ärkebiskopen om han inte längre är ärkebiskop. I nians bok som vi jobbar med nu står det att staten har hand om allt socialskydd, det stämmer inte.

Det är mycket faktakoll. Den här boken har statistik från år 2011.

Så den splitternya boken har tio år gammal statistik.

 Att anpassa ett finskt läromedel till en finlandssvensk kontext inbegriper betydligt mer än att endast översätta texten, säger Pernilla Granlund, som är läromedelsöversättare.

Det svenska steget efter Läroboken som Pernilla jobbar med heter Mosaik och tanken är att boken för årskurs nio skall kolla ut hösten 2021.

– Den gamla serien Källsprång var alldeles bra, men där finns statistik som är 20 år gammal.

Det är väldigt gammal information.

Ofta är de finlandssvenska läromedlen, precis som i detta fall, översättningar av finska läroböcker. Det innebär lätt att den svenska läromedelsproduktionen släpar efter om man jämför med de finska läromedlen. Det försätter både elever och lärare i en ojämlik situation.

– Visst är det problematiskt.

Det innebär merarbete för lärarna. Vi måste uppdatera och hålla oss ajour. Du skall ha eleverna att stryka över och lägga in ett rätt namn i boken. När jag jobbade i Pargas var vi inne på den tredje påven.

– Lärarna har inte möjlighet att välja ett läromedel som passar deras undervisning. Ta den här boken eller gör allt själv. Men lärare undervisar på väldigt olika sätt.

I och med att det ofta är fråga översättningar saknas ofta

det finlandssvenska perspektivet. Artister som förekommer i böckerna är sådana som Pernillas elever aldrig har hört talas om och personporträtten är från finska Finland trots att det skulle finnas motsvarade finlandssvenska profiler.

– Det finlandssvenska saknas helt. Till exempel finns det inte en rad om Borgå stifts särställning. Det är sådant som måste finnas med om du undervisar i en finlandssvensk skola. Många nyanser blir fel om du inte har ämneskunskapen när du översätter.

– Jag har jobbat i 10 år som ämneslärare, och jag har i mitt ämne inte ännu sett en lärobok som inte är översatt.

Ersättningen inget man lever på De finlandssvenska fonderna har slagit sig samman om beviljar bidrag till privatpersoner som skriver läromedel eller översätter läroplansbaserat material. Summan ligger på ca 200 000 euro på årsbasis, uppger Berndt-Johan Lindström vid Svenska kulturfonden. Stödet är välkommet, men inget man lever på.

– För att vi skall få kvalitativa

läromedel, och för att vi skall hitta lärare som är villiga att översätta så borde det finnas ett ersättningssystem som möjliggör att man är tjänstledig.

Det vänds på varje anslagseuro En springande punkt i läromedelsproduktionen är givetvis i vilken utsträckning kommunerna köper nya läromedel. Pernilla Granlund tycket att anslagen är relativt hyfsade i Borgå, men slantarna vänds det nog på.

– Man sätter inte pengar på böcker som används en gång, så som arbetsböcker.

Samtidigt ställer hon frågan om det miljömässigt är ändamålsenligt att köpa material som endast har en livslängd på ett år.

– Digitalt material är återanvändbart och det är lättare att uppdatera fel och brister. Jag slår ett slag för det.

Men digitala läromedel förutsätter att den digitala infrastrukturen är i skick. Långt ifrån alla kommuner har datorer för alla elever.

– Vi fick nya i höst så nu vi har kanske till 2/3 av eleverna.

Dags att sätta ner foten?

Bristen på svenskt undervis-

ningsmaterial är något av en evighetsfråga. Pernilla Granlund efterlyser ett större statligt ansvar.

– Vi är ett tvåspråkigt land och pengarna till läromedlen borde komma från staten. En minoritet kan inte ha ett vinstperspektiv.

I samma andetag konstaterar hon att det kanske också finns skäl för lärarkåren att både se sig i spegeln och sätta ner foten.

– Så länge vi sitter sena kvällar och gör vårt material för att eleverna skall ha det ena och det andra så kommer frågan inte heller att gå framåt. Vi sitter och mumlar att läromedlet inte är så bra och förbättrar vi det på våra egna håll. Och så köper vi in samma gamla läromedel år efter år.

– Det är lite som diskussionen kring ersättningar under Stafettkarnevalen. Så länge det finns lärare som säger att eleverna måste få vara med och springa och som gratis och jobbar en lördag så får vi inte heller något system för en skälig ersättning

text och foto: mattias fagerholm

8

13.5.2021 • Nr 9

Problemet inte så stort som man låter förstå Läromedelschef Nils Saramo vid Schildts & Söderströms välkomnar den aktuella läromedelsdiskussionen i Svenskfinland.

Vår existens som folkgrupp hänger långt ihop med vår skola, och skola och läromedel går hand i hand, säger Saramo. Däremot skriver han inte under den kritik som har framförts.

 Läromedelschef Nils Saramo säger att alla som jobbar med den finlandssvenska skolan har ett gemensamt mål: Att den skall vara stark, attraktiv och kvalitativ också framöver. foto: martti vaalahti

Kvaliteten I läromedelsdebatten har det vidhållits att de finlandssvenska läromedlen inte till alla delar håller måttet. Nils Saramo ställer sig tveksam till att det här verkligen är en allmän uppfattning i de finlandssvenska skolorna. Han påminner om att förlagen har ett brett uppdrag och läromedlen skall tjäna hela skolfältet.

– Som pedagog kan man ha en ambition och följa vissa riktlinjer som kanske inte representeras i ett läromedel. Inget läromedel passar alla lärare. Varje läromedel är ett basläromedel som du måste anpassa efter ditt sätt att undervisa. Bara för att det inte finns ett skräddarsytt material för ditt sätt att undervisa betyder det inte att kvaliteten är dålig. Jag uppfattar att kvaliteten är en spegelbild av det som vi ser i våra skolor, för läromedel göras av lärare, d.v.s. kolleger till de som kritiserar kvaliteten, säger Nils Saramo.

– Det finns proffsiga läromedelsteam med forskare, universitetsmänniskor och lärare med lång erfarenhet. Att lite flummigt säga att det är dålig kvalitet är att underkänna hela den kunskap som finns i branschen. Någonstans ställer jag mig frågan om det är så här lärarkåren ser det, eller är det enskilda röster som utgåeden från sin metodik uppfattar att det här inte duger.

Utgivningstakten En annan fråga som har venti-

Jag upplever att läget inte är så dåligt. Vi har flera aktörer som gör läromedel för den finlandssvenska skolan. Det finns ett utbud att välja på i de flesta ämnen. Vi har i enskilda ämnen upp till fyra parallellserier i det lilla finlandssvenska marknadsområdet. Det är inte illa.

NILS SARAMO

lerats är utgivningstakten, att Svenskfinland tidtabellsmässigt ligger steget efter det finska Finland.

– Vi gör allt vi kan för att svara mot vår egen utgivningsplan, som vi meddelar i rätt god tid i förväg. Jag vet att vi har en historia av att det har varit lite sämre, men vi jobbar stenhårt för att bli bättre. Jag uppfattar inte att det är en sanning att vi är försenade med vår utgivning.

– Det finns inte en chans att någon aktör skulle kunna svara mot varje enskilt arrangemang som man gör i skolorna.

Många finlandssvenska läromedel är översatta från finska. Då blir det ju en fördröjning?

– Vi kan givetvis inte göra ett fullvärdigt arbete förrän vi har en förlaga. Oberoende av vem som översätter så kommer de inte att kunna göra det snabbare. Då är det i mitt tycke inte en försening.

Det är så här strukturen ser ut. Vi har pressat våra samarbetspartners på finska sidan med att få deras manus redan i utvecklingsskedet. Jämfört med tidigare kan vi börja ca ett halvt år tidigare med produktionen.

Utbudet – Jag upplever att läget inte är så dåligt. Vi har flera aktörer som gör läromedel för den finlandssvenska skolan. Det finns ett utbud att välja på i de flesta ämnen. Vi har i enskilda ämnen upp till fyra parallellserier i det lilla finlandssvenska marknadsområdet. Det är inte illa.

Vissa enskilda, små ämnen har inte tillräckligt med material och där finns en befogad kritik.

Vad kunde man göra bättre?

– Till exempel franska och spanska på gymnasienivå samt livsåskådning i grundskolan (åk 1–6) är problemområden. Och så finns det ämnen där återanvänd-

ningen är fruktansvärt hög. I princip köper en skola en klassuppsättning endast en gång. Om man endast såg affärsmässigt på det skulle ingen ta sig an de här ämnena.

Businessen Små läroämnen, med små volymer är ekonomisk en utmaning för förlagen. Statsstödet på 80 000 euro som UBS fördelar för läromedel med liten spridning är försvinnande litet.

– Anslaget är en positiv sak, men summan borde vara någonting helt annat, säger Saramo. Är lösningen en nolla till?

– Knappast en nolla till, men det enda sättet för en aktör inom läromedelsbranschen att få stöd för en verksamhet som inte är lönsam är den här kanalen. Det finns ingenting annat. Är det inte en ganska god affär att göra läromedel i Svenskfinland?

– Det är lite vinstbringande om man ser på helheten, men en riktigt god affär är det inte. Det bygger på ett gemensamt samhälleligt intresse, som möjliggörs med hjälp av fonderna. Svaret är nej, det är nog inte en god affär.

Läromedelsproduktionen är vinstbringande hos er. Hur mycket plus gör ni?

– Jag har inte befogenheter att prata siffor. Som helhet är den vinstbringande, men det är inte ofantliga siffror.

Läromedelsproduktionen hål-

ler liv i de förlustbringande delarna av er verksamhet?

– Så är det. I varje förlag finns det olika typer av verksamhet. Läromedelsverksamheten på vårt förslag har alltid varit vinstbringande.

Skall de finlandssvenska läromedlen skall bära upp den finlandssvenska prosan?

– Så enkelt är det inte. Om vi inte går på plusminusnoll eller gör en liten vinst så finns inte företaget kvar. Den finlandssvenska litteraturen är också viktig och vi har valt att bygga vår helhet av läromedel och litteratur i ett och samma företag. Det gagnar den verksamhet som vi vill ha i förhållande till Svenskfinland.

En diskussion om hur stor del av vinsten som går till produktutveckling och hur stor del till att täcka förlusten kunde vara väsentlig?

– Det är väsentligt, men självfallet utvecklar vi våra läromedel. Vi gör en storsatsning på digital utveckling för tillfället. Det finns ingenting som förhindrar en utveckling på läromedelssidan på grund av att litteraturen. Behöver vi göra en läromedelssatsning så görs det.

Ett tecken på att läromedel inte är en helt dålig affär är att Otava, rätt offensivt, gått in på den finlandssvenska marknaden?

– Det är sunt, konkurrens är alltid positivt. mattias fagerholm

9

13.5.2021 • Nr 9

Studeo ger ut åtta serier på svenska för gymnasiet Studeo är ett litet förlag som ger ut digitala läromedel för grundskola och gymnasium, på svenska bara för gymnasium. Tidigare var förlaget känt under namnet Tabletkoulu.

Efterlyses: Strategiprojekt kring läromedlen Läromedlen har en central betydelse för den finlandssvenska skolan. Det slår Gun Oker-Blom fast. I sin rapport om den finlandssvenska skolans särdrag och utmaningar efterlyser hon ett strategiprojekt kring lärresurserna.

– Vi bör få en ordentlig helhetsstrategi för se i vilken riktning man bör utveckla de svenskspråkiga läromedlen i Finland. Vilka resurser kan man utnyttja, hur skall man utnyttja dem och vilka är svagheterna och hotbilderna?

– Med tanke på framtiden borde det finnas en klar linje för hur man skall utveckla och hantera den digitala verkligheten, säger Gun Oker-Blom. Åtgärdsförslaget är ett särskilt projekt i UKM:s och UBS:s regi i syfte att skapa ny forskningsbaserad helhetslösning som skall säkra tillgången på svenskspråkiga läromedel.

– Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) bör ta ett ansvar då de kommersiella aktörernas utbud inte räcke till, säger Oker-Blom.

Expertgrupp borde utforma kvalitetskriterier Vidare föreslår Oker-Blom att en oberoende expertgrupp skulle utforma kvalitetskriterier för lärresurserna, precis så som i det

Det är viktigt att vi har finlandssvenska förlag, som förstår sig på den finlandssvenska verkligheten, som producerar material.

GUN OKER-BLOM

övriga Norden.

– I våra nordiska grannländer har man märk att det finns en stor mängd olika typer av lärresurser. Det skulle vara av stor betydelse för pedagogerna att det fanns vissa kriterier som skall uppfyllas. Kriterierna i Finland skulle naturligtvis stödja läroplanen och motsvarar det syn på lärande som vi har.

Finlandssvenska producenter viktiga I Svenskfinland sneglar vi ofta på det de rikssvenska läromedlen och många läroböcker är översättningar eller bearbetningar av finskt material. Oker-Blom påtalar ändå vikten av en egen läromedelsproduktion.

– Det är viktigt att vi har finlandssvenska förlag, som förstår sig på den finlandssvenska verkligheten, som producerar material. Då får man med alla aspekter som är viktiga för den svenskspråkiga utbildningen.

De finlandssvenska läromedlen känns som en evighetsdiskussion. Varför är frå-

gan så svårlöst?

– Man borde göra en grundlig analys så att man kan hitta var skon klämmer.

Hur viktiga är läromedlen?

– De är viktiga. De skall garantera jämlikheten. Oberoende av var du går i skola, eller viken lärare du har så finns det en röd tråd.

Läromedlen har en viktig stödande roll.

Det har sagts att finlandssvenska lärare och elever försätts i en sämre situation jämfört med de finskspråkiga pga läromedlen. Skriver du under det?

– I vissa fall. Jag tänker till exempel på studentexamen. Inom realämnena finns det i många fall mera fördjupande material på finska. Även om studentexamen inte testar det som står i läromedlen så vet alla att om det finns material inom ett visst område så är det också lättare att ställa relaterade frågor i studentexamen. I en testsituation märks det.

text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

Tyck till om läromedlen!

Hur ser du på läromedelssituationen? Hur fungerar det i din skola/kommun? Vad saknar du i läromedelsväg? Vilka är dina utvecklingsförslag? Vilka problem har du stött på?

Vilka tankar väckte tidningen Lärarens artiklar kring läromedelsfrågan hos dig? Vi har öppnat en kommentarfunktion för de webbartiklar som tangerar läromedlen.

Tyck till på webben eller ta kontakt med tidningens redaktion, mattias.fagerholm@fsl.fi eller tom.ahlfors@fsl.fi.

– Vi är ett litet förlag och måste begränsa vår produktion för att upprätthålla de löften vi gett våra kunder om kvalitetsmässigt högt stående läromedel. I våra planer ingår dock att utvidga vårt utbud på svenska för gymnasiet, säger Studeos förlags- och utvecklingschef Mari Soikkeli.

Alla Studeos serier på svenska är översättningar från finska, men Soikkeli säger att deras översättningsprocess avviker från det som är brukligt inom branschen.

– Vi har ingen traditionell översättningsverksamhet med professionella översättare som gör arbetet, utan översättningarna görs av svenskspråkiga läromedelsförfattare, som förlaget har anställt.

Dessa ingår ett avtal med Studeo och förbinder sig att upprätthålla och uppdatera materialet i samråd med förlaget. Läromedlen skall också anpassas för de svenskspråkiga studerandenas behov.

– Det här är viktigt eftersom man förväntar sig uppdaterat och tidsenligt material i ett digitalt läromedel.

– Vårt svenskspråkiga material går igenom en normal förlagsprocess.

Förläggaren ansvarar för språkvården, ombrytningen, tillståndsfrågor och bildhanteringen så att bilderna passar in i de svenska texterna.

De svenskspråkiga läromedelsförfattarna samarbetar nära med de finskspråkiga teamen, berättar Mari Soikkeli.

– Det är viktigt att författaren är lärare i det ämne han eller hon skriver om, då kan författaren medverka i utvecklandet av materialet.

Som bäst förnyas Studeos åtta läromedelsserier för gymnasiet och anpassas till den nya läroplanen för gymnasiet där man talar om moduler i stället för kurser. Utgivningen pågår hela våren och nästa höst. Den nya läroplanen tas i bruk i augusti detta år.

Studeo erbjuder också en möjlighet att köpa rätten till samtliga finska läromedel för gymnasiet under ett läsår, vilket kostar 160 euro.

För de svenska läromedlen kommer denna licens i kraft från och med nästa läsår, och blir då litet billigare, enligt Mari Soikkeli. tom ahlfors

10

13.5.2021 • Nr 9

kolumnen åse fagerlund Forskare och psykoterapeut

Det osynliga barnet ”Ni vet ju att folk lätt blir osynliga om man skrämmer dem tillräckligt ofta, sa Tooticki och åt upp en äggsvamp som liknade en liten trevlig snöboll. Nåja. Den här Ninni blev skrämd på fel sätt av en tant som hade tagit hand om henne utan att tycka om ungen. Jag träffade tanten och hon var hemsk. Inte arg, förstår ni, sånt kan man begripa. Hon var bara iskall och ironisk...”

Jag undrar hur många mer eller mindre osynliga elever du har träffat på genom åren? Hon eller han som för det mesta satt tyst och osynlig i klassen. En rätt enkel elev att ha att göra med kanske, hen störde ju inte undervisningen på något sätt. Lyssnade förmodligen uppmärksamt. Hängde med i lekar ibland, men i utkanten av kretsen. Kanske inte helt utanför, kanske inte mobbad, men ändå osynlig i det mesta. Skulle gärna ha varit någons bästa vän om någon någonsin hade sett hen.

Så vad kan vi göra för att se och höra alla elevers röst i skolan? Inte bara de högljudda som kräver vår uppmärksamhet. Inte bara de utåtriktade som får Solstatyetter och Kamratstipendier och väljs in i Elevråd för att de platsar högt upp i de sociala hierarkierna och får många röster i elevdemokratin.

Jag tror det är viktigt att se att det kan finnas många orsaker, många historier, bakom ett osynligt barn. Det finns flera ’Ninni’ som råkat illa ut och bleknat i kanterna allt mer. I psykologin talar vi om barn som allt mer ger upp av sig själva och utvecklar falska själv i sin jakt på acceptans från omgivningen.

Men jag tror också det tysta kan ha andra orsaker. Vi har i skolan barn som är introverta – eftertänksamma, ödmjuka, försiktiga. Barn som behöver tid för att höras och komma fram. Som lätt överbelastas av intryck och vantrivs i för mycket stök och ljud. Ödmjukhet och eftertänksamhet är fina inre styrkor. Hur kunde vi lyfta dem och ge också de här barnen en röst och en plats? Vi vill alla bli sedda men kanske på olika sätt.

Så vad kan vi göra för att se och höra alla elevers röst i skolan? Inte bara de högljudda som kräver vår uppmärksamhet. Inte bara de utåtriktade som får Solstatyetter och Kamratstipendier och väljs in i Elevråd för att de platsar högt upp i de sociala hierarkierna och får många röster i elevdemokratin.

Jag vill slå ett slag för alla osynliga, osedda som inte får så många röster. Hur kan du som lärare lyfta just dem den här skolavslutningen? Hur kan just du se ett osynligt barn? ”Och vad gjorde du med tanten, frågade My med ögonen på skaft. Du klådde väl opp henne? Det lönar sig inte med såna som är ironiska, sa Tooticki. Jag tog Ninni med mig hem. Och nu har jag tagit hit ungen för att ni ska göra henne synlig igen”.

Vi gör musik Komponerande är till för alla, säger upphovspersonerna till läromedlet Opus 1 som är en port till komponerandets värld och bjuder på stimulans och tips samt på ett mångsidigt urval uppgifter kring grunderna i komposition för grupper av olika storlek samt för individuell undervisning.

Opus 1 är en webbaserad materialbank för kompositionspedagogik och är ett samarbete mellan Finlands Tonsättare rf och Musikteori- och tonträffningspedagogernas förening Mutes rf.

Den svenskspråkiga webbplatsen, som också finns på finska och engelska, innehåller 45 kompositionsuppgifter samt artiklar där tonsättare, pedagoger och forskare ger olika infallsvinklar på kompositionsundervisning. I materialet ingår också en Kompositionsstig, som erbjuder en rolig introduktion till improvisation.

Uppgifterna är framför allt sammanställda med tanke på gruppundervisning vid musikinstituten, men lämpar sig också för musikundervisningen i skolorna. I materialet ingår uppgifter på olika nivåer och många av uppgifterna passar elever i alla åldrar och på alla nivåer; nybörjare, avancerade, medel och fördjupande.

Undervattensmusik Exempelvis kan nämnas uppgiften ”Improvisera med instrument

 Webbläromedlet Opus 1 erbjuder uppgifter för undervisning i komponering. foto: markku klami

i vatten”, där det gäller att prova på hur instrument låter i vatten, lyssna på klangfärger och kombinera olika ljud till ett musikstycke. Sedan skall man spela stycket och skriva ner stycket med noter eller rita det grafiskt.

Enligt anvisningarna går uppgiften bäst att utföra i ett duschutrymme eller utomhus. ”Förbered med att fylla hinkar och kärl med vatten. I klassrum, skydda golv med presenningar”. Instrumenten som används är till exempel triangel eller gonggong och uppgiften sker lämpligast i en litet mindre grupp.

I Finlands senaste läroplan för grundläggande utbildning samt i läroplanen för grundläggande kostundervisning har komposition

för första gången inkluderats som en relevant del av musikinstitutens och grundskolornas vardag. Opus 1 strävar för sin del efter att svara på det behov av läromaterial som uppstått i och med de nya läroplanerna samt erbjuda verktyg och synpunkter på grundundervisning och -handledning i komposition.

Arbetsgruppen som står för projektplaneringen säger sig villa vara med om att bygga upp en ny kultur av tonsättarskap och komposition. Ju bredare den skara barn och ungdomar är som kan ledas in på kompositionens väg redan i ett tidigt skede, ”desto mångsidigare och mer blomstrande är framtiden för vår tonkonst”. tom ahlfors

Helheten avgör kvaliteten Frågan om stödfunktioner för elever och studerande har aktualiserats under coronapandemin och kommer att vara en central fråga för kommunerna framöver. FSL tycker det är viktigt att granska kommunernas satsningar men efterlyser en tillräckligt bred infallsvinkel. Personalen i skolan utgör ett team som på olika sätt stöder elever och studerande, att analysera enbart en del av teamet är att ha för snäva parametrar.

Alla vuxna i skolan bildar ett team där varje insats är värdefull. Teamet formas utgående från elevernas behov, skolstrukturerna och resurserna och ser därför olika ut i olika kommuner, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin i ett pressmeddelande.

När man vill granska hur väl kommunerna erbjuder stöd måste man se på hela personalteamet, inte bara en viss grupp som Svenska Yle gör i sin kartläggning över tillgången på skolgångshandledare (26.4.2021). Man måste också se hur kommunens skol-

nät ser ut, hur elever med olika stödbehov inkluderas och hur man stöder växandet och måendet i skolan.

– Ta till exempel kunskapsluckorna vi tampas med nu, där bör vi öka teamet med flera lärare och speciallärare som känner till läroplanen och kan erbjuda handledning och stödundervisning i mindre grupper eller enskilt till en elev, säger Damlin.

Kommunerna måste vara måna om att analysera stödbehovet och satsa resurserna på sådana funktioner och ett sådant personalteam som kan möta dessa behov. Inför kommunalvalet i juni och den kommande mandatperioden vill FSL framhålla hur viktigt det är att man kritiskt granskar stödfunktionerna i kommunerna.

– Man måste definiera vad man menar med stöd och satsa resurserna så att stödet kan ges genast då behov uppstår.

En kartläggning av timresursen ger en bra bild av utgångsläget Timresursen är antalet timmar man har till förfogande för att

ordna den läroplansenliga undervisningen. Den definierar storleken på undervisningsgrupperna och i praktiken hur mycket lärartid den enskilda eleven får.

– Lärartiden är värdefull. Läraren är pedagogiskt utbildad och har ansvar för att undervisningen följer alla styrdokument och att eleven får den handledning just hen behöver och har rätt till, säger Damlin.

En hög timresurs gör det möjligt med smågruppsundervisning och flexibla lösningar i klassen.

– En hög timresurs ger en hög lärartäthet, vilket gynnar alla elevers lärande och mående och minskar behovet av andra stödtjänster, säger Damlin.

Många kommuner skär i timresursen nu, till exempel Malax och Borgå. Det föder ojämlika förutsättningar för eleverna både på kort sikt och på lång sikt.

– Frågan om timresurs är i allra högsta grad avgörande för elevernas skolgång. Det här är en mycket viktig fråga eftersom det gäller gruppstorlekar och lärarresurser, säger Damlin.

11

13.5.2021 • Nr 9

Grundläggande färdigheter i matte ger bra grund för fortsatt lärande Grundläggande matematiska färdigheter är betydelsefulla för fortsatt lärande i matematik. Redan i förskola och nybörjarundervisning finns det stora individuella skillnader i barns matematiska färdigheter. Tidig identifiering av de barn som uppvisar behov av stöd och tidiga stödåtgärder har påvisats kunna förebygga och minska på fortsatta svårigheter i matematik, konstaterar Heidi Hellstrand i sin doktorsavhandling.

Avhandlingens resultat bidrar med kunskap om utvecklingen av barns tidiga grundläggande matematiska färdigheter genom att lyfta fram identifiering och stöd för barn i risk för matematiska inlärningssvårigheter i förskola och nybörjarundervisning.

I avhandlingen studeras hur grundläggande matematiska färdigheter samspelar och utvecklas, reliabiliteten och validiteten för Lukimat-kartläggningsverktyget ämnat för identifiering av barn i behov av stöd samt effekten av ett datorbaserat interventionsprogram för att stärka barns tal- och antalsuppfattning.

Sammantaget belyser resulta-

kommunalval Din kandidat i NÄRPES

MARIANNE NYQVIST-MANNSÉN pens.språklärare, fmgeledamot sedan 2013 - för ett tryggt, jämställt och dynamiskt Närpes - aktiv, engagerad, handlingskraftig och väl insatt i utbildningsfrågor www.kommunalval.sfp.fi/kandidater/nyqvist-mannsen-marianne www.facebook.com/nyqvistmannsen

Annonsen betald av kandidaten

 Heidi Hellstrand har forskat om barns grundläggande matematiska färdigheter.

ten från avhandlingens tre delstudier vikten av tidig och kontinuerlig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att på bästa sätt säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter identifieras och får ändamålsenligt stöd. Kunskap om hur tidiga matematiska färdigheter samspelar och hur

dessa färdigheter utvecklas borde ligga till grund för såväl undervisning som utveckling av forskningsbaserat material för kartläggning och intervention.

Heidi Hellstrand avlade studentexamen 2001 vid Jakobstads gymnasium och pedagogie magisterexamen 2008 vid Åbo Akademi.

Carina Storhannus

- din kandidat i Kristinestad

Det räcker inte om bara en del mår bra Undervisningsminister Jussi Saramo har beviljat 67,8 miljoner euro i jämlikhetsfinansiering som en del av programmet Utbildning för alla för åtgärder som främjar jämlikheten och kvaliteten inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Finansieringen stärker jämställdheten och likställdheten inom utbildningen genom att stödet riktas särskilt till de skolor i områden där familjernas situation och andra socioekonomiska faktorer innebär en ökad risk för sämre inlärningsresultat.

– Det räcker inte om bara en del av barnen och ungdomarna mår bra. Bred kompetens är grunden för Finlands välfärd, och den är hotad om inlärningsresultaten differentieras mellan rika och fattiga områden. Ett land i Finlands storleksklass har inte råd att gå miste om ett enda barns och el-

ler en enda ung persons kunnande. Pengar och resurser måste riktas dit de behövs, så att var och en kan lära sig till sin fulla potential, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

Understödet gäller åren 2021– 2022. Statsunderstödet har beviljats till 117 anordnare av småbarnspedagogik till ett belopp på sammanlagt 24,6 miljoner euro. 181 anordnare inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning beviljades sammanlagt 43,2 704 euro.

 Undervisningsminister Jussi Saramo.

12

13.5.2021 • Nr 9

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva.

Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda.

OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner.

Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • 01019 5110

bakbrädet Ingen låg nativitet i Pjelax. Pjelax skola i Närpes kommer nästa läsår att inleda med sex basklasser i stället för nuvarande tre, berättar skolans rektor Mona-Lisa Göthelid i tidningen Syd-Österbotten. Man är mycket trångbodd just nu eftersom skolan ursprungligen är byggd som en trelärarskola med sammansatta klasser i alla årskurser 1–6.

– Normalt brukar vi ha kring 10 elever i en årskull, men nu kommer stora grupper underifrån. Följande år får vi 16, sedan dippar det till 8 och så kommer en grupp på 18, enligt prognosen, berättar Göthelid för Sydin.

Men utöver dessa tre basklasserna har skolan under flera år haft en förberedande klass, den så kallade språkklassen, och en specialklass. Skall någon klass nu delas blir det att ta matsalen i bruk för undervisningen, vilket inte är en hållbar lösning på längre sikt. I väntan på en behövlig tillbyggnad skall nu baracker placeras ut vid skolan för att tillgodose Pjelaxsko-

lans behov av utrymme.

Språkdusch i Hangö. Från och med hösten kommer Hangö att satsa på tätare kontakt mellan stadens finskspråkiga och svenskspråkiga barn igenom att inför det de kallar språkduschtandem.

Det rör sig om en lättare form av språkbad, utan de regleringar och krav på personal med specialkompetens som kännetecknar språkbadet. Staden saknar lärare med den specialkompetensen, säger bildningsdirektören i Hangö, Karl-Erik Gustafsson till tidningen Västra Nyland.

Språkduschtandem är en språksatsning som kan genomföras under friare former. Barnen blandas över språkgränserna för gemensamma lektioner.

Det kan handla om regelbundna träffar exempelvis en gång i veckan eller kanske varannan vecka. Det kan alternativt handla om olika sorters temadagar. Tanken är barnen delas in i små grupper om kanske fyra till fem perso-

ner, så att tröskeln att våga använda det andra inhemska språket blir låg, noterar VN och berättar att satsningar på tvåspråkighet i flera omgångar har varit på agendan i Hangö.

Initiativtagare till språkduschtandem är bildningsnämndens ordförande Christian Mattsson, som själv är svenskspråkig men lever i en tvåspråkig vardag i och med att hans hustru är finskspråkig.

Vill arbetsgivarna samarbeta?

Förhandlingsrundan som startar i höst kommer att visa huruvida arbetsgivarna fortfarande är villiga att avtala och samarbeta med löntagarrörelsen, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta (bilden).

Han påminner om att det uttryckligen är arbetsmarknadssystemet som har drivit fram stabilitet, för-

utsägbarhet, välfärd och ekonomisk tillväxt i Finland.

– Det fungerande förhandlingssystemet har gett löntagarna trygghet och näringslivet möjligheter till framgång. Ingendera parten har fått igenom sin vilja som sådan, men så är det ju när man förhandlar, säger Eloranta i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna håller nu på att frånsäga sig avtalsförfarandet och vill diktera spelreglerna för arbetslivet enbart ur sina synvinklar. Eloranta varnar för att arbetsgivarna kan komma att betala ett högt pris i strävan att åsidosätta löntagarrörelsen och öka sin egen dikterande makt på arbetsplatserna.

– Finland behöver stabilitet men stabilitet uppkommer inte ge-

nom att man knuffar fackföreningsrörelsen åt sidan och tysta ner löntagarna.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC representerar ungefär 900 000 medlemmar och 17 fackförbund. FFC har inga personmedlemmar, utan vår medlemskår består av fackförbunden som förhandlar om kollektivavtal.

Rådgivning för sommarjobbare.

FFC:s, Akavas och STTK:s gemensamma tjänst Sommarjobbarinfo öppnade i början av maj, nu för sextonde året.

Sommarjobbarrådgivaren Anni Ritari hoppas att sommarjobbarna modigt ska ta kontakt genast om de funderar över något som gäller sommarjobbet. Det går också bra att ta kontakt med rådgivningen om man undrar vad man kan göra om sommarjobbet inhiberas eller om arbetsmängden ändras från det överenskomna.

Sommarjobbarinfo betjänar hela sommaren. Läs mera på www.kesaduunari.fi/svenska.