Läraren 7 2021

ledaren Det är odiskutabelt att Undervisnings- och kulturministeriet bör stå för finansieringen av de utbildningsplatser som behövs för att förse också den svenska skolan med kunnig personal. Ю r sidan 2

15.4.2021 • Nr 7 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

First we take Manhattan... Åbo Akademi ställer in kikarsiktet mot Sverige och vill starta en klasslärarutbildning för rikssvenska studerande.

Det handlar om ÅA:s campusverksamhet i Sverige, säger akademins rektor Moira von Wright.

FSL i förändring Inom FSL pågår ett arbete med att se över förbundets arbetsmetoder för att kunna svara mot de krav som ställs i framtiden. En kommunikationsbyrå har anlitats för ändamålet. Ю r sidorna 4–5

Nu räcker det! ”Under hela pandemin har det ställts höga förväntningar på att lärare ska tänja sig till max och försöka ’fixa situationen’. Vi kan under inga som helst omständigheter fortsätta så.”

INGER DAMLIN Ord för ord-kolumnen

Ю r sidan 3

Ю r läs mera på mittuppslaget

“FSL bör ha en plats i OAJ:s styrelse”

Dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA, professor Fritjof Sahlström, håller i trådarna för planerandet av den nya utbildningen.

Frågan om FSL:s plats i OAJ:s styrelse är garanterad har aktualiserats i och med den organisationsreform som är aktuell inom det finska lärarfacket. Enligt ett förslag som föreligger skall antalet ledamöter i OAJ:s styrelse minska, vilket i värsta fall kan leda till att FSL mister sin representation.

illustration: sebastian dahlström

Ю r sidan 3

2

15.4.2021 • Nr 7

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Fonden betalar – räkningen borde gå till UKM Åbo Akademi startar en behörighetsgivande elev- och studiehandledarutbildning i höst. Det är en välkommen satsning. Svenskfinland har redan länge plågats av brist på behöriga elev- och studiehandledare. Enligt den enkät som FSL lät göra i slutet av fjolåret var endast 72 procent behöriga. En tillfällig utbildning arrangerades senast 2012.

För att utbildningen skall bli verklighet skjuter Svenska kulturfonden till med 150 000 euro. Också det en välkommen insats. Om det statliga maskineriet maler långsamt kan insatser från fonderna påskynda processerna.

Problemet är nu löst kan man tycka. Kulturfonden betalar, akademin utbildar och skolorna i Svenskfinland förses med behörig personal.

Alla är nöjda. Processen lämnar ändå en del att önska.

Visserligen är det så att den utvidgade läroplikten för med sig ett utökat behov av elev- och studiehandledare. Men bristen har varit påtaglig redan länge och insatserna för att ta itu med problematiken har varit minst sagt blygsamma.

Först när läropliktsreformen gör frågan akut tas frågan i på allvar. I detta sammanhang kan man fråga sig om Svenska kulturfonden är rätt adress att vända sig till i fråga om finansiering. När den utvidgade läro-

plikten fullt ut har trätt i kraft beräknas den årliga utgiften i statsbudgeten ligga på 129 miljoner euro. Att det inom ramen för dylika summor inte skulle finnas mån för att utbilda 20 svenska studiehandledare ter sig som osannolikt.

Den utvidgade läroplikten är en nationell reform som innebär större elev- och studiehandledarinsatser också av de finlandssvenska skolorna. Det är odiskutabelt att Undervisnings- och kulturministeriet bör stå för finansieringen av de utbildningsplatser som behövs för att förse också den svenska skolan med kunnig personal. Det kan inte vara så att Svenska kulturfonden i efterhand tvingas lappa de hål som man vid ministeriet inte har bemödat sig att åtgärda.

Varför de finlandssvenska studieplatserna uppenbarligen har hamnat i offside må vara osagt. Men klart är att man både vid UKM, och inom den finlandssvenska utbildningspolitiska intressebevakningen får se sig i spegeln.

Undervisningsminister Jussi Saramo lovar i en intervju i denna tidning att en tjänsteman med ansvar för svenska frågor skall tillsättas vid Undervisnings- och kulturministeriet. Det är välkommet. Uppenbarligen behövs en högre svensk röst vid UKM.

Det kan inte vara så att Svenska kulturfonden i efterhand tvingas lappa de hål som man vid ministeriet inte har bemödat sig att åtgärda.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm

Tre orsaker att logga in till medlemssidan Logga in här: www.koodata.net/fsl_j

1

Till att börja med: där hittar du rabattkoder till aktuella medlemsförmåner hos Vallila, som säljer inredning och Yogaia, som erbjuder nätbaserade yogapass.

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

2 3

Om du upplever att lärarkalendern (den i fickformat), som vi postar ut till alla medlemmmar inte kommer till nytta kan du enkelt avboka den på din medlemssida.

På medlemssidan kan du också uppdatera din e-post så att informationen om till exempel vårens stora medlemsöverraskning, når dig också!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

tre orsaker att logga in till medlemssidan.indd 1

09-04-2021 15:20:38

3

15.4.2021 • Nr 7

FSL:s styrelseplats i OAJ föremål för diskussion Är FSL:s plats i OAJ:s styrelse ifrågasatt? Frågan har aktualiserats i och med den organisationsreform som är aktuell inom det finska lärarfacket. Enligt ett förslag som föreligger skall antalet ledamöter i OAJ:s styrelse minska, vilket i värsta fall kan leda till att FSL mister sin representation. Det är av största vikt att den finlandssvenska rösten hörs vid förhandlingsbordet också framöver. FSL:s styrelseplats tummar vi inte på, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

OAJ:s organisation är snårig och har ofta beskrivits som ett lapptäcke. Många försök att städa upp i strukturen har gjorts, och en reform av organisationen är igen på agendan. Tanken är att minska storleken på OAJ:s fullmäktige från nuvarande 150 medlemmar till 100 eller rent av 80. En förändring är att de studerande skulle få representation i fullmäktige. Enligt förslaget får studerandeföreningen SOOL, med drygt 8000 medlemmar, tre platser i fullmäktige. FSL har i nuläget 7 representanter i OAJ:s fullmäktige men representationen ser inte ut att minska i någon större omfattning.

Nedbantad styrelse?

När det gäller OAJ:s styrelse finns ändå vissa orosmoln. Tanken är nämligen att styrelsen i likhet med fullmäktigeförsamlingen skall förminskas. I dagsläget består OAJ:s styrelse av 20 medlemmar, varav FSL besitter en plats. Linda Felixson är för tillfället FSL:s ordinarie representant och Sebastian Lindqvist är hennes personliga suppleant.

YSI dominerar Den klart största gruppen i OAJ:s fullmäktige, och därmed även i styrelsen, är de allmänbildande lärarna (YSI), det vill säga grundskole- och gymnasielärarna. FSL ingår i YSI, som besitter 12 platser i den nuvarande styrelsen. Yrkeslärarna (OAO) har i dagsläget 4 platser, småbarnspedagogerna (VOL) 3 platser och universitetslärarna (YLL) 1 styrelseplats.

Styrelse med 10 eller 13 ledamöter?

Beredningens förslag är att skall styrelsen bantas ner till antingen 10 eller 13 platser. I båda fallen skulle man bereda plats för de studerande (SOOL). YSI skulle få antingen 6 eller 7 platser, beroende på styrelsens storlek. I båda alternativen skulle yrkeslärarna, småbarnspedagogerna och universitetslärarna ha representation i styrelsen.

Däremot nämns inte FSL överhuvudtaget i sammanhanget. FSL bör även i fortsättningen ha en plats i styrelsen, vilket innebär

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen lovar att FSL:s rätt till en styrelseplats skall framgå i förslaget till styrelsereform. foto: jussi vierimaa

att en av YSI:s styrelseplatser bör öronmärkas med bokstavskombinationen FSL, slår Inger Damlin fast.

– Det här är ingenting som vi skall behöva förhandla med YSI om, säger Damlin.

FSL var med om att lägga grunden för OAJ Det finns en historisk orsak till att Finlands svenska lärarförbund har en särställning inom OAJ. FSL, eller Svenska lärarförbundet i Finland som förbundet hette på den tiden, är nämligen en av de organisationer som var med om att grunda OAJ. Och i samgångsavtalet från år 1973 stipuleras bland annat att FSL skall garanteras två platser i den nya organisationens styrelse.

1991 tvingades man ändå ge avkall på den ena styrelseplatsen då OAJ växte så kraftigt att två platser inte längre stod i rimlig relation till medlemsantalet. I praktiken handlade det om att dåvarande Barnträdgårdslärarförbundet på basis av sin storlek fick tre platser och det fanns ingen vilja att utöka styrelsen. FSL kompenserades ändå så att förbundets ordförande fick närvaro- och yttranderätt på styrelsemötena.

Enligt Inger Damlin är samgångsavtalet fundamentet i samarbetet mellan FSL och OAJ. En grundbult som inte skall ruckas.

– Vid förnyelse är det viktigt att man beaktar gällande avtal. För oss är det av största vikt att den finlandssvenska rösten hörs vid förhandlingsbordet även framöver, säger Inger Damlin.

Luukkainen informerad – korrigerar beredningen Från FSL:s sida har man nu informerat OAJ:s ordförande Olli Luukkainen om detaljerna i samgångsavtalet. Presidiet har inte till alla delar varit medvetna om avtalet och avsikten har inte varit att förändra FSL:s roll. Enligt Inger Damlin är Luukkainen lyhörd för FSL:s särställning och han har lovat korrigera beredningen så att FSL:s rätt till en styrelseplats framgår. De dokument som hänför sig till FSL:s särställning inom OAJ skall sammanställas för att undvika liknade diskussioner framöver.

– Vår målsättning är ett välfungerande samarbete med OAJ, nu och i framtiden, säger Damlin.

Inger Damlin betonar att diskussionerna kring organisationsreformen har framskridit i god anda både lokalt och regionalt, men när det kommer till styrelsesammansättningen har samgångsavtalet av någon orsak inte noterats.

Fullmäktige fattar beslut i maj Det är OAJ:s presidium (ordförande samt 3 viceordförande) som står för beredningen av ärendet.

OAJ:s styrelse diskuterade frågan på sitt möte 13–14.4. Det skedde dock efter pressläggningen av denna tidning.

Det förslag till organisationsförändring som OAJ:s styrelse slutligen enas kring skall godkännas av OAJ:s fullmäktige i början av maj. Eftersom det är fråga en stadgeändring krävs 2/3 majoritet i fullmäktige. mattias fagerholm

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Bortom pandemin väntar kanske ännu större utmaningar Sloganen ”Lärare tänker framåt” sitter verkligen rätt just nu.

Nu är det hög tid att tänka på följande steg för att vara rätt utrustade med stödfunktioner i skolorna den dag då vi kan lämna pandemin bakom oss. I skrivande stund pågår närundervisning, distansundervisning och till och med strömmad undervisning. Det är en exceptionell tid vi lever i.

Enligt Nationella centret för utbildningsutvärderings (NCU) pinfärska undersökning är det uppenbart att de exceptionella förhållandena har haft stor inverkan på elevers och studerandes välbefinnande, och i förlängningen naturligtvis också på lärandet.

Att studierna har upplevts som psykiskt belastande och påverkat orken samt studiemotivationen kommer knappast som en nyhet för någon. De flesta experter konstaterar nu självsäkert att i höst behövs resurser för att stöda barn och ungdomar i våra skolor. Men vad innebär det att stöda?

Att erbjuda elever och studerande möjligheter att med låg tröskel kontakta elevhälsan är en stödåtgärd. Att utveckla metoder för effektiv identifiering av problem som också ska säkerställa att alla elever nås är en annan form av stöd. Men det räcker ingalunda till.

Bristen på närundervisning och handledning har skapat ett stödbehov av sällan skådad kaliber och alla varningsklockor ringer högt nu. Att inte träffa eleverna och studerandena mer än sporadiskt gör det omöjligt att fånga illamåendet och bryta skolfrånvaron.

De flesta grubblar nu över hur elever och studerande kan få det stöd som de har rätt till.

Bristen på närundervisning och handledning har skapat ett stödbehov av sällan skådad kaliber och alla varningsklockor ringer högt nu.

Under hela pandemin har det ställts höga förväntningar på att lärare ska tänja sig till max och försöka “fixa situationen”.

Vi kan under inga som helst omständigheter fortsätta så. Lärarna måste ha hanterbara undervisningsgrupper och lärartätheten bör vara tillräckligt hög för att kunna verkställa läroplanen. Först då kan vi säkerställa att varje elevs behov av handledning och stöd tillgodoses i vardagen. Det är till exempel omöjligt att göra någon skillnad i överstora elevgrupper.

En utomstående kan lätt få uppfattningen att då en skolenhet får tillräckligt många stödtimmar eller resurstimmar och tillräckligt många psykologer och kuratorer så löser det sig. Beklagligt nog är läget mera komplext än så. I tider av motivationsbrist tas inte nödvändigtvis det stöd som erbjuds emot.

Det krävs en konkret, bindande och långsiktig plan för välbefinnandet i skolan, att steg för steg reparera den psykiska och sociala hälsan och de kunskapsluckor som pandemin fört med sig. Vi behöver resurser och förståelse för att det kommer ta tid att bygga upp förtroendet, relationerna och motivationen bland våra elever och studerande igen.

4

15.4.2021 • Nr 7

 De som inte har låst sig utan är flexibla i sin verksamhet är de som reser sig snabbast i dessa tider. Det funkar inte att bara vänta in förändringen, säger Anna Bertills.

 Vi borde bli bättre på att inte alltid vara så formella. De informella samtalen ger ofta mer än formella möten, säger Inger Damlin.

FSL vänder på varje sten för att utvecklas Hur skall Finlands svenska lärarförbund möta de krav som framtiden ställer?

Inom FSL pågår ett arbete med att se över arbetsmetoderna för att också framöver kunna svara på utmaningarna.

Vi vänder på varje sten, beskriver förbundsordförande Inger Damlin utvecklingsarbetet.

– Varenda dag skall vara lite bättre än gårdagen. Det betyder inte att man skall förändra hela världen, men man kan lyfta på stenar och kolla om vi kan göra saker på ett bättre sätt. Görs det redan bra så lägger man tillbaka stenen och tar nästa, säger Damlin.

Det senaste året är beskrivande när man talar om att världen är föränderlig och att skiften även kan ske väldigt snabbt. Inom FSL vill man, så gott det går, vara beredd när förändringens vind blåser. Därför har ett långsiktigt utvecklingsarbete inletts där tanken är att stanna upp för att se var förbundet står idag, att titta på hur arbetet inom förbundets styrelse och föreningar fungerar och också göra eventuella korrigeringsrö-

relser med tanke på framtiden. I grund och botten handlar det om att säkerställa att FSL också framöver är slagkraftigt och att medlemmarna känner att förbundet ger dem vad de behöver.

– Jag vill skapa en vi-anda. Att alla känner att man har en möjlighet att påverka inom förbundet. Och då bottnar allt i vår strategi och våra värderingar, säger Damlin.

Utomstående betraktare Inom ramen för utvecklingsarbetet har FSL vidtalat Anna Bertills, som driver kommunikationsbyrån Bertills&Jung. Tanken är att hon med fräscha ögon, utan några ögonstenar, bindningar eller barlaster, skall kunna komma med input till verksamheten.

– Genom att ta in en utomstående står vi alla på samma startstreck. Hon ger energi till processen, säger Damlin.

– Det handlar om att pejla förbundets organisation. Vi jobbar med omvärldsanalys, värderingar och identitet för förbundet. Det handlar om att kartlägga var man är idag och vart man vill, beskriver Anna Bertills processen.

Styrelsen, föreningarna och de enskilda medlemmarna Arbetet inleddes i FSL:s styrelse i augusti i fjol. Tanken är att också

se över styrelsens arbetsmetoder.

– Hur fungerar det sätt styrelsen jobbar i dagens värld. Till exempel gillar jag dimensionen att vi i styrelsen har scannat varandras kompetenser. Då man sitter i FSL:s styrelse skall man inte bara föra fram sitt perspektiv, utan man skall ta stöd av varandra för att få ett paraplyperspektiv, säger Damlin.

Processen har fortsatt i styrelsen under våren, och Anna Bertills förankrade även det pågående arbetet på FSL:s föreningskurs i februari. Via föreningarna hoppas man nå ut till de enskilda medlemmarna.

– Det här ger mig energi och vilja att gå framåt. Jag ser nya dimensioner i styrelsen och ute på fältet. Det boostar mig i mitt engagemang, säger Damlin.

Vad hoppas du att projektet skall utmynna i?

– Jag hoppas att vi skall känna en vi-känsla. Att medlemmarna skall känna av FSL:s vision.

FSL har en stark röst Utvecklingsarbetet bottnar inte i att det skulle finnas några större hotbilder för FSL:s del. Ekonomin är stabil, anslutningsgraden är hög och förbundet är en tydlig röst i den utbildningspolitiska debatten.

– FSL är en jättestark aktör som

syns och hörs i alla utbildningsfrågor. Det här handlar om att man nu tar ytterligare ett steg framåt, säger Anna Bertills.

– Det händer massor i omvärlden just nu, och FSL stannar nu upp och funderar vart man är på väg. Kan man vara ett steg före?

Finlands svenska lärarförbund är ett fackförbund, men samtidigt har också FSL en stark prägel av ett professionsförbund som den finlandssvenska lärarkåren har en lång tradition av att tillhöra.

– De olika rollerna stärker FSL:s position. Man har fler ben att stå på, säger Bertills.

Borde man lätta på fackliga gasen och satsa mera på professionsförbundet?

– Nej det tycker jag inte. Nu är nog inte ett sådant läge. Det är momentum att lyfta fram kollektivet. Man ska inte vara rädd för olika roller.

– Det här året har stärkt fackföreningarnas position. Man har insett att saker kan hända snabbt och att man inte nödvändigtvis har något skydd. Vi har tunga ekonomiska år framför oss och kollektivet kan komma att behövas mer än tidigare.

Inom vilka områden kunde FSL flytta fram positionerna?

– Kanske kunde man bredda i frågor som inte enbart har med utbildning att göra, så som exem-

pelvis sysselsättning och Finlands konkurrenskraft. FSL skulle tas på allvar i en sådan diskussion, säger Bertills

Pulsen på framtidens lärare När FSL blickar mot framtiden finns det skäl att också försöka ha fingret på pulsen på framtidens lärare. Studerandeföreningen FSLF har effektivt fångat upp de studerande i Vasa, och FSLF är en av de största medlemsföreningarna inom förbundet. Nu jobbar man också med att ta fram en struktur som bättre passar sig för de som studerar vid Helsingfors universitet.

– Hitta sätt att i ett tidigt skede ta med de unga i verksamheten.

Lyssna in vad de vill och vad de behöver, lyder Anna Bertills råd.

– De unga talar allt mera om värderingar. Där finns något att ta vara på.

Med tillförsikt mot framtiden Både Anna Bertills och Inger Damlin ser en ljus framtid för FSL. – Det finns en stark gemenskap lärarna emellan, en tydlig kollektiv tanke. FSL har en ideologi, säger Bertills.

– Vi är väl rustande. Det känns bra med tanke på framtiden, säger Damlin. mattias fagerholm

5

15.4.2021 • Nr 7

Det får gärna spraka lite om FSL! FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander vill se mera debatt på fullmäktigemötena.

Det är hög tid för att det skulle spraka lite mer i finlandssvenska kretsar, säger Sourander.

FSL måste både synas och höras.

 Munskydd, men inte munkavel. FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander (t.h.) vill se en livligare debatt inom förbundet. Det skall märkas att det händer och sker, säger han. På bilden tillsammans med fullmäktiges viceordförande Ann-Britt Romar.

I

svallvågorna av den utvecklingsprocess som FSL befinner sig i har också Christoffer Sourander reflekterat över hur fullmäktiges arbete och roll kunde utvecklas. Det resulterade i ett informellt frågebatteri där han tog pulsen på fullmäktigemedlemmarna.

Av kartläggningen kan man utläsa att 94 procent av medlemmarna i FSL:s fullmäktige upplever att de har en viktig roll. Positivt är också att det lokalt finns ett intresse för fullmäktigeplatsen.

84 procent av fullmäktigeledamöterna uppgav att det finns krafter som är intresserade av att ta vid när de kliver åt sidan.

Något som oroar Christoffer Sourander en smula är ändå att en av tre fullmäktigeledamöter uppger att de inte alltid upplever att de är bekväma med att uttala sig på mötena.

– Det skall nog vara så att folk vågar säga vad de tycker. Här får vi kanske fundera på möteskulturen. Ju öppnare dialog vi ka ha och ju ärligare vi kan vara desto

bättre resultat, säger Sourander.

Vad kan man göra för att skapa en kultur där folk vågar uttala sig?

– En grej är den FSL-fullmäktigegrupp som vi har skapat på Facebook. Tanken är att man utanför mötena i ett avslappnat forum kan ventilera sina åsikter.

Om man till exempel i FB-gruppen märker att man har stöd i en fråga så är det kanske lättare att också yttra sig på själva fullmäktigemötet.

En hurudan förändring hoppas du på?

– Jag hoppas på mera debatt.

Blir det livligare debatt och det märks att FSL har ett fullmäktige där det händer, så sprider sig ringarna på vattnet. Då växer också intresset för verksamheten. Speciellt i dessa tider när utbildningsfrågor är i fokus.

Får du med fullmäktige i ett debattklimat där det också sprakar lite ibland?

– Jag tror nog det, viljan finns.

Ibland är vi i Svenskfinland lite skygga för att det sprakar, men du ser det som något positivt?

Det kommer inte att bli lättare på utbildningsfältet, tvärtom. Det skulle vara viktigt att den gammaldags fackandan kommer tillbaka.

CHRISTOFFER SOURANDER

– Absolut, jag tror att det är hög tid för att det skulle spraka lite mer i finlandssvenska kretsar. Vi måste synas och höras lite mera om vi skall ha en chans.

– Det kommer inte att bli lättare på utbildningsfältet, tvärtom.

Det skulle vara viktigt att den gammaldags fackandan kommer tillbaka. Om vi vill påverka kommer vi att behöva hela facket bakom oss. Och för att det skall finnas tyngd behövs en vi-känsla. Det skall finns personer bakom det som sägs och på fältet skall man veta att om det är bekymmer i någon kommun så har man både kollegor och facket bakom sig. När coronakalaset skall betalas behövs en stark lärarkår.

Hur skall man hitta den fackliga spiriten?

– Vi kunde utnyttja litenheten i Svenskfinland för att skapa en vi-anda. Det kommer att behövas nya muskler i framtiden.

Hur vill du förändra FSL? – Jag vill att vi går från ”förbundet” till ”mitt förbund”, eller ”vårt förbund”. Varenda medlem skall känna en större samhörighet med FSL. – Det är viktigt att varje medlem upplever att facket har en betydelse. Då är man också beredd att ställa upp för varandra.

Ett lärarevent efterlyses Christoffer Sourander återvaldes i höstas som fullmäktigeordförande för tidsperioden 2021-2022. FS-

L:s kongress gick som bekant i graven 2018 och därmed är fullmäktige numera förbundets högsta beslutande organ. Sourander är inte inne på att återinföra kongressen, däremot flaggar han för ett större återkommande lärarevent av något slag.

– Man kunde ta godbitar från kongressen och fylla på med annat, som till exempel gästtalare eller seminariedelar. Kärnan skall var det fackliga och det kunde ske i samband med ett fullmäktigemöte.

Varför behövs ett lärarevent?

– Folk har ett behov av att träffas och ventilera sina idéer. Om eventet blir en större grej så kan hela Svenskfinland få en glimt av vad FSL sysslar med.

– Det kan också ses som ett litet tack till de som har jobbat fackligt.

Tanken får preliminärt ett gott mottagande i fullmäktige. Över 90 procent av ledamöterna stöder initiativet. text: mattias fagerholm foto: tom ahlfors

6

15.4.2021 • Nr 7

Åbo Akademi vill växa och kastar i första hand blickarna mot Sverige, men på sikt vill man expandera också i övriga Norden.

Konkret handlar det till att börja med om en klasslärarutbildning i Sverige.

Först tar vi Sverige – sedan resten av N

A

tt det är lärarutbildningen som går i spetsen för expansionsplanerna beror inte bara på att den finska lärarutbildningen håller internationell toppklass. Det faktum att en finländsk lärarutbildning automatiskt ger lärarbehörighet i de övriga nordiska länderna undanröjer många byråkratiska hinder. Åbo Akademi skall bli ett bättre, större och bredare universitet. Så motiverade dekanus Fritjof Sahlström planerna på att utbilda klasslärare i Sverige. ÅA:s styrelse har gett Sahlström och rektor Moira von Wright grönt ljus att fortsätta med de planer som har skissats upp.

– Det finns väldigt många an-

ledningar till att vi vill utvecklas och bredda den yta som vi arbetar på. Vi tror att vi har något att ge till hela Norden och det här stärker kvaliteten i vår egen verksamhet, säger von Wright.

Vad har ÅA:s lärarutbildning att vinna på det här?

– När vi talar om lärarutbildningen så är framtidsperspektivet ganska långt. I det här fallet handlar det om att genom att vidga oss mot Norden så stärker vi vår internationella närvaro och därmed kvaliteten i det vi gör. Vi får mera utbyte, vi ingår i fler dialoger och vi får fler synpunkter på hur vi själva kan utvecklas. Vi får nya samarbetspartners, forskare och lärare som vill komma till oss. Ett ökat utbyte är bra på alla sätt. Är det ett sätt att stärka ÅA eller ÅA:s lärarutbildning?

– Det är ett sätt att stärka mer än bara Åbo Akademi. Om vi lyckas med det här stärker det inte bara oss som universitet utan överhuvudtaget det nordiska samarbetet. Det skapar en möjlighet att i Sverige knyta an till de finska kontakterna. Vi är Nordens port till Finland.

– När det gäller planerna på en lärarutbildning så har det funnits en önskan från svenskt håll att vi skulle bidra till att stärka situationen. Den förfrågan har kommit till mig. Det finns en efterfrågan på det vi kan.

Varifrån har den förfrågan kommit?

– Jag vill inte namnge någon, men den kommer från olika håll av människor som är engagerade i Sveriges utveckling. Är det här alltså ett svenskt in-

itiativ?

– Initiativ är alltid en summa av samtal, diskussioner och funderingar. Men själva initiativet till att ge utbildning kommer från oss.

Utmaningar, men inga hinder Vid Åbo Akademi är man mån om att betona att det i det här skedet ännu är fråga om planer, som ganska långt är i sin linda ännu. Men några hinder för att genomföra projektet finns inte.

– Vi har inte identifierat hinder, för då skulle vi inte ha gett oss in i det här. Men utmaningar finns.

Hur organiserar man till exempel arbetet med övningsskolor. I Sverige har man tagit efter våra finska övningsskolor, men det är inte utbyggt på samma sätt, säger von Wright.

Inget examenstillstånd nödvändigt Man kunde kanske tro att det inte går i en handvändning för ett utländskt universitet att börja utbilda lärare. Om ett svenskt statligt lärosäte vill börja utbilda lärare krävs ett examenstillstånd från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

– Om till exempel Stockholms universitet skulle vilja ge en ämneslärarexamen i samiska, då ansöker de hos oss och vi ger tillstånd eller avslår, säger Lisa Jämtsved Lundmark, avdelningschef vid UKÄ.

En enskild utbildningsanordnare, som ÅA i detta fall är att betrakta som, bör rikta sin ansökan till Utbildningsdepartementet.

Den här är dock en väg som ÅA redan har testat.

7

15.4.2021 • Nr 7  ÅA har pole-position här, och när det kommer en lucka är det bara att köra, säger Fritjof Sahlström.

ÅA har pole-position här, och när det kommer en lucka är det bara att köra.

Norden För ca 10 år sedan ville Åbo Akademi starta en lärarutbildning för ämneslärare enligt finsk modell. Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor i Stockholm skulle fungera som övningsskolor. Något examenstillstånd beviljades emellertid inte.

– Främsta orsaken var nog att vi inte kunde uppvisa att vi anställt lärare i den nya utbildningen. Det dög inte med att hänvisa till ÅA:s lärare eftersom det var en egen, ny samarbetsorganisation som skulle ansvara för utbildningens genomförande. Samarbetsorganisationen kunde inte anställa personal före examinationstillstånd, och tillstånd kunde inte ges före personal fanns, så det var en lite märklig situation, säger professor Christina Nygren-Landgärds vid ÅA.

FRITJOF SAHLSTRÖM

 ÅA har något att ge hela Norden, säger rektorn för Åbo Akademi, Moira von Wright. arkivfoto: jakke nikkarinen

Skillnaden är att då ville man etablera en lärarutbildning inom ramen för det svenska systemet.

– Den vägen är inte framkomlig, konstaterar von Wright.

Nu väljer man en annan väg.

Förenklat kan man säga att de svenska studerande som börjar vid utbildningen avlägger sina studier vid ett utländskt universitet, som råkar ha en verksamhetspunkt i Sverige.

– Vi utbildar dem vid Åbo Akademi i Finland. De blir lärare vid ÅA. Vi startar inte ett nytt universitet i Sverige. Det är fråga om campusverksamhet i Sverige, säger von Wright.

Detta möjliggörs genom att de klasslärare som ÅA utbildar redan nu har behörighet i övriga Norden.

– De är behöriga enligt de nordiska regler som finns. Det gör det här mycket mer genomförbart, säger Fritjof Sahlström.

Det innebär också att man inte i någon större utsträckning anpassar utbildningen för svenska förhållanden.

– För att vi skall vara intressanta så skall vi vara en finsk utbildning, säger Sahlström.

– Poängen är att utbildningen har den finska lärarutbildningens pedagogiska kvaliteter, säger von Wright.

Kan man bara valsa in och börja utbilda lärare i Sverige?

– I princip kan man göra det, men vi är inte en del av det svenska utbildnings- och myndighetssystemet. Vi tar inga studieplatser och får inte ersättning från staten inom ramen för den svenska lärarutbildningsformen. Därför är finansieringen inte ännu heller klarlagd.

Ja, hur ser finansieringen ut?

– Just nu undersöker vi olika möjligheter. Jag kan inte gå in på detaljer.

– Men om jag tänker på hur vi idag finansierar utbildning så har ÅA väldigt många utbildningar med små mängder studerande. Vi har donationer som stöttar vissa aspekter. Jag tror att i den här frågan har vi en palett av möjliga finansieringsmöjligheter.

Inte är väl paletten så stor. Vad kan det vara fråga om?

– Vi talar om en palett där det kan finnas av alla de slag. Men det är för tidigt att gå ut med det då dialoger med tänkbara finansiärer pågår. Är det tänkbart att statlig finansiering ingår i paletten?

– Finska staten vill gärna stötta internationalisering. Det finns mycket medel för att bygga internationella relationer. Enligt regeringsprogrammet önskar man få människor som studerar i Finland och som fortsätter med att bygga det finska samhället. Med det argumentet kan man tycka att det är rimligt att också den finska staten bidrar.

Skall man med skattemedel utbilda lärare för den svenska marknaden?

– Det är helt rimligt att man har koll på vad man använder skattepengarna till. Samtidigt bör man också tänka på vad som är bra för Finland långsiktigt. Vi talar om en ”ge och ta” -möjlighet där vi bygger någonting långsiktigt gemensamt. Det finns ett enormt behov av utökat nordiskt samarbete, säger von Wright.

– I princip finns det ingen orsak för finska skattebetalare att finansiera lärarutbildning i Sverige, om det är fråga om att utbilda lärare i Sverige för deras behov.

Det är dock inte helt uteslutet att någon form av deltagande skulle vara motiverat om det till exempel skulle leda till att den finska lärarutbildningen utvecklas eller om utbildningen skulle leda till ett

större intresse för den finska arbetsmarknaden bland svenska lärare, säger överdirektör Atte Jääskeläinen vid Undervisnings- och kulturministeriet.

Undervisningsminister Jussi Saramo är försiktig i sin kommentar angående ÅA:s planer.

– Bra att nordiskt samarbete görs och att man letar efter samarbetsmodeller som alla vinner på, säger Saramo.

Blickarna vänds mot fonderna När det gäller större utbildningssatsningar i Svenskfinland är ofta Svenska kulturfonden med på ett hörn. Någon ansökan ligger inte ännu på Kulturfondens bord, men frågan går ändå till ordförande Mikaela Nylander.

Kan fonden tänka sig att finansiera en lärarutbildning i Sverige?

– Kulturfondens uppdrag är inte att stöda högskolor i vått och torrt. Vårt uppdrag är utbildning och kultur på svenska i Finland och med den information som jag har idag så har jag lite svårt att se kopplingen mellan en lärarutbildning i Sverige och det svenska i Finland, säger Nylander.

Mikaela Nylander konstaterar att diskussionen långt har handlat om att det inte finns tillräckligt med lärarutbildarresurser i Svenskfinland.

– Den stora frågan har varit att man inte kan ha utbildning på två håll eftersom man inte har personal att utbilda lärare i både Helsingfors och Vasa, säger Nylander.

Det fanns inte resurser för två utbildningar, men nu finns det för tre?

– Jag var inte en del av ÅA på den tiden. Men det har hänt väldigt mycket. Det blir naturligtvis en diskussion om vem som gör vad och var. Men jag tror att det här kommer att vara ett sätt

att locka fler människor att jobba med lärarutbildning, säger Moira von Wright.

Men nog krävs ju personalresurser?

– Det är en utmaning, men den är ju inte omöjlig.

Sökes: Samarbetspartner i Sverige Tanken är att samarbeta kring lärarutbildningen med ett svenskt lärosäte.

– Eftersom vi ännu inte har något avtal vill jag inte säga vilket.

Med det finns intresserade och flera alternativ.

Geografiskt sett skulle Umeå universitet ligga nära till hands, men där uppger man att inga diskussioner har förts med Åbo Akademi i denna fråga.

– Umeå universitet är öppna för samverkan i olika former och med Åbo Akademi har vi sedan länge ett gott samarbete. Jag ser fram emot att få höra mer om vad Åbo Akademi har för planer när det gäller lärarutbildning i Sverige och diskuterar gärna eventuella möjligheter till vidare samarbete på området, säger Lars Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan vid Umeå universitet.

Om allt går som planerat öppnar Åbo Akademi sina dörrar för 40 klasslärarstuderande i Sverige hösten 2022.

– Det finns alltid risker, man måste våga för att vinna, säger Moira von Wright.

– ÅA har pole-position här, och när det kommer en lucka är det bara att köra, säger Fritjof Sahlström.

text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström

8

15.4.2021 • Nr 7

 Undervisningsminister Jussi Saramo (VF) ser personalbristen som det stora orosmolnet på den finlandssvenska utbildningshorisonten.

Undervisningsminister Jussi Saramo bekräftar att en svensk tjänsteman skall bli verklighet vid Undervisningsoch kulturministeriet ännu under detta år. I tidningen Lärarens intervju betonar Saramo att insatser för svenskt undervisningsmaterial behövs och han vidhåller att den elev- och studiehandledarutbildning som inleds i höst borde kunna finansieras med skattemedel.

Jussi Saramo utlovar svensk tjänsteman på ministeriet Gun Oker-Blom presenterade nyligen sin rapport om det finlandssvenska utbildningsfältet särdrag och utmaningar. I regeringsprogrammet slogs det fast att en helhetsbild över den finlandssvenska utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskoleväsendet, behövs. I rapporten listar Oker-Blom 62 åtgärdsförslag. Många frågor som skaver i den finlandssvenska utbildningsvärlden har identifierats redan tidigare.

– Tyvärr är problemen bekanta och det är ett tecken på att kraftigare åtgärder behövs. De försvinner inte av sig själv, säger Jussi Saramo (VF).

Svenskt undervisningsmaterial håller inte måttet I rapporten lyfts bland annat ett återkommande dilemma fram, nämligen det snäva utbudet av svenskt undervisningsmaterial.

– Det är egentligen fråga om ett marknadsproblem. De som producerar läromedel upplever tydligen att den svenska marknaden är för liten. Det finns säkert frågor där marknaden sköter saker och ting bättre än den offentlig sektorn, men i frågor som är centrala måste samhället ta en roll om marknaden inte klarar av att sköta det.

Så någon form av stöd från statsmakten är att vänta här?

– Givetvis krävs resurser, vilket vi för tillfället inte har för ändamålet. Men det är klart att vi måste gräva fram pengar de närmaste åren.

– Digitaliseringen är inte lösningen på problemet, men det kan kanske vara en del

av jakten på en lösning. Mycket kan vi säkert också lära av de övriga nordiska länderna.

Personalbristen det största problemet Undervisningsminister Jussi Saramo säger att ett mycket mer svårtacklat problem än utbudet på läromedel är personalbristen inom undervisningssektorn.

– På finsk håll har vi kunnat underlätta problematiken genom att utöka antalet studieplatser. Men på den svenska sidan har problemet varit att det är för få sökande till de befintliga platserna. Frågan om hur man kan göra arbetet attraktivt är central.

– Lönen ligger inte på politikernas bord.

Men man måste se till att arbetsförhållandena är goda och att lönesättningen är lockande. Det måste finnas tillräckliga resurser.

Lönen är inte politikernas bord, men nog den kommunala ekonomin. Och det har ju betydelse.

– Det är sant. Också lokalpolitikerna har påverkningsmöjligheter, som till exempel när det fanns en kartell i huvudstadsregionen som förhindrade en löneutveckling bland lärarna inom småbarnspedagogik.

Samma på svenska funkar inte Något som gör bristen på personal påtaglig är den aktuella bindande elevdimensioneringen för skolpsykologer och kuratorer. Det råder nämligen brist på personal inom båda yrkeskategorierna, inte bara på svenskt håll.

I samma veva som dimensioneringen införs ses också behörighetskraven över. Här finns finlandssvenska särdrag som gör att man inte kan skapa behörighetskrav med

utgångspunkt i det finska. De som studerar utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi är exempelvis behöriga som skolpsykologer, men någon motsvarande utbildning finns inte på finskt håll.

– Det finlandssvenska utbildningsfältet är en del av det finska, men man måste också hela tiden se på det som en skild helhet.

De svenska utmaningarna ser annorlunda ut. Inget beslut kan fattas utan att man specifikt kollat vad det betyder för den svenska sidan.

att det ofta finns brist på data om det finlandssvenska utbildningsfältet och att den svenska rösten inte alltid hörs på Undervisningsministeriet. Den kritiken har man tagit till sig.

– På ministeriet får vi en svensk ansvarsperson, som skall se till att de svenska behoven tas i beaktande. Redan under detta år skall det synas i verksamhet.

Coronans efterdyningar – stöd behövs

I Svenskfinland har man länge tampats med en brist på behöriga elev- och studiehandledare. En ljusning är i sikte på den punkten då Åbo Akademi inleder en behörighetsgivade utbildning hösten 2021. Det sker med hjälp av ett stöd på 150.000 euro av Svenska kulturfonden. Behovet av elevhandledare förväntas öka i och med den utvidgade läroplikten. Med tanke på att det utökade behovet bottnar i en nationell reform kan man fråga sig om det inte är Undervisnings- och kulturministeriet som borde stå för finansieringen.

– Frågan hör egentligen till ministerkollegan Annika Saarikko, säger Saramo. Men på ett allmänt plan är jag av den åsikten att all utbildning som vårt samhälle förutsätter, så som svensk elev- och studiehandledning, borde vara finansierad med skattemedel. På sikt hoppas jag att vi får det här skattefinansierat.

Coronan håller alltjämt Finland i ett stramt grepp, men förhoppningen är att man småningom skall kunna återgå till en skolvardag som i allt större utsträckning består av närundervisning. Trots att andelen smittade har ökat också i de yngre åldersgrupperna så smittas oftast barnen av vuxna utanför skolan.

– I Finland har skolorna, i motsats till många andra länder, varit trygga. Lärarna i de områden där smittläget har varit värst, sticker inte ut i vår coronastatistik.

– Vi kan inte låta ungdomarna spola ner sin utbildning, på grund av coronan. I til�läggsbudgeten beviljades 17,5 miljoner i stöd för barn och unga. Så det skall vara möjligt att till exempel ge närundervisning i små grupper.

Undervisningsministern ser det som självklart att det behövs pengar också nästa år för att lappa de kunskapsluckor som uppstått.

– Jag kommer i vårens budgetförhandlingar att föra fram ett förslag om ett stödpaket för eftervården, säger Jussi Saramo.

Svensk röst på UKM

mattias fagerholm

Elev- och studiehandledarutbildning – vem betalar?

Gun Oker-Blom konstaterar i sin rapport

9

15.4.2021 • Nr 7

En del behöver mer för att få lika mycket

En hjälpande hand i lärandet Lärum vill jobba för att alla skall få det stöd de behöver för att lära nsig, säger teamledaren Malin Sandström.

L

ärum är en enhet inom organisationen FDUV och jobbar för att elever i behov av stöd skall få möjligheter att lära sig. FDUV är en intresseorganisation för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Man har valt att inom FDUV använda ordet funktionsnedsättning i stället för varianten funktionsvariation som sprider sig, enkannerligen i Sverige.

– Än så länge använder vi funktionsnedsättning för det mesta, eftersom det ordet signalerar ett behov av stöd och extra hjälp, berättar Malin Sandström, som är Lärums teamledare och stationerad vid Lärums kontor och utställning i Vasa, på Storalånggatan.

Det andra kontoret som också har en utställning, finns i Helsingfors, på Nordenskiöldsgatan. Lärum har fyra anställda, tre i Vasa och en i Helsingfors.

Det går utmärkt att besöka utställningarna, i synnerhet då coronaläget lugnat ner sig. För tillfället råder stor försiktighet och det gäller att ta kontakt i förväg då man önskar göra ett besök.

Behovet av digitalt material ökar Det viktiga i Lärums verksamhet är att de som behöver stöd får stöd på bästa tänkbara sätt.

– Vi vill att det ska finnas möjligheter för alla elever att lära sig och den möjligheten kan innebära stöd på olika sätt. Vi har fokuserat på specialpedagogiska läromedel, både fysiska och digitala, lättläst litteratur och olika hjälpmedel.

– Under det senaste året har behovet av digitalt material rentav exploderat, berättar Malin.

Det digitala materialet är ofta mera modifierbart än det tryckta och lättare att uppdatera.

Grunden i Lärums arbete är alltså att tillgodose behovet av specialpedagogiskt material på svenska i Finland, vilket betyder att målgruppen är specifik.

Tips från fältet Lärum kan också tillverka eget material, enligt önskemål och enligt möjlighet, exempelvis om materialet handlar om pengar. Då måste det anpassas för finländsk valuta i stället för kronor.

– Vi kan få tips och idéer från fältet om att något specifikt saknas och kan då undersöka om det behovet är något vi har möjlighet att tillgodose, säger Malin Sandström.

– Vi har nog varje år någon egen produktion, men vår produktionsverksamhet kan inte jämföras med någon annan läromedelsproducents.

Det förekommer också att Lärum översätter ett existerande material från finska till svenska.

Diger kostnadsfri materialbank Lärum har en diger digital kostnadsfri materialbank på sin webbplats www.larum.fi samt en minst lika diger webbshop som upptar en stor mängd specialpedagogiskt material, allt från böcker och spel till så kallade bollprodukter som är tyngdvästar och täcken. Det finns material för elever i grundskoleåldern, för dem på andra stadiet eller i den yrkesinriktade specialundervisningen samt för personer i vuxenåldern.

– Vi har märkt att det finns ett intresse för och ett behov av anpassade läromedel på andra stadiet. Den utvidgade läroplikten kommer antagligen att föra med sig ett större behov, säger Malin Sandström.

Också personal inom småbarnspedagogiken har signalerat att de önskar nivåanpassat material.

Den digitala materialbanken upptar material som fritt får användas och omformas för elevernas behov. Där finns tips på lektioner, experiment, videor, bilder och appar inom ämnesövergripande temahelheter, som visar olika möjligheter att utnyttja digitalt lärande. Här finns även Lärums egen produktion.

Färskt material Rykande färskt för denna vår är ett nytt arbetshäfte i fysik och kemi som kompletterar de 15 filmer som finns i serien Förklara för mig (fysik och kemi).

Speciellt vill Malin Sandström lyfta fram det nytillverkade materialet i samhällslära, Alla vi tillsammans, som finns att köpa i webbshopen.

Det är ett tryckt läromedel som består av en serie begreppskort som förklarar olika strukturer och fenomen i vårt samhälle. Korten är indelade i två nivåer och an-

 Teamledare Malin Sandström fotograferad vid Lärums utställning i Vasa. Det nytillverkade läromedlet Alla vi tillsammans förklarar olika strukturer och fenomen i vårt samhälle.

vändningen anpassas enligt elevens individuella behov. Till läromedlet hör även ett arbetshäfte som bygger på dessa kort. Läromedlet riktar sig till barn i årskurs 4–6, men också till ungdomar och unga vuxna i behov av stöd, som behöver grundläggande kunskaper om vårt samhälle.

– Materialet kan användas till exempel med en elev som behöver fokusera på begreppen genom en enklare text.

Utställning i både Vasa och Helsingfors

 Också i Helsingfors har Lärum en utställning.

En annan viktig del av Lärums arbete är förevisningen av materialet för lärare, på ort och ställe.

– Det kan vara svårt för en lärare att avgöra huruvida ett material passar för någon specifik elev, om

läraren bara sett materialet till exempel i vår webbshop.

– Därför brukar vi göra en läromedelsturné på våren och besöka många skolor i Svenskfinland. I år blev den ju inte av, vil-

ket är mycket tråkigt. Vi ser fram emot att få besöka skolorna igen så fort som möjligt, säger Malin Sandström. tom ahlfors

10

15.4.2021 • Nr 7

kolumnen johanna berlin Klasslärare vid Drumsö lågstadieskola.

Vill jag vara elev i min egen klass?

Larmrapporter om barn och ungas sämre välmående och konsekvenserna av detta duggar tätt. För att stödja yrkesgrupper som arbetar med barn- och unga arrangeras olika fortbildningar kring temat välmående och välbefinnande. Oavsett vilken klassificering vi använder som bakgrundsteori är det medvetenheten om att vi själva kan påverka välbefinnandet som är det väsentliga.

I läroplanen för grundskolan (LP2016) betonas vikten av att skapa förutsättningar för elevernas växande välbefinnande.

Eleverna ska få lära känna sig själva, sina styrkor och utvecklingsmöjligheter.

I mitt dagliga arbete är jag medveten om att möta individen, skapa en trygg stämning och främja lärandet. Jag försöker göra målen för lektionen tydliga för eleven, väcka nyfikenhet, diskutera och differentiera. Eleverna ges utrymme för att kartlägga sina styrkor, visa sina känslor, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Men hur är det med oss vuxna? Är vi trygga i oss själva och medvetna om våra styrkor? Värnar personalen om att utveckla en utbytes- och samarbetskultur så att vi kan utnyttja kraften i kollektiv intelligens till förmån för samtliga på skolan? Skulle jag vilja vara en elev i min egen klass?

Värnar personalen om att utveckla en utbytes- och samarbetskultur så att vi kan utnyttja kraften i kollektiv intelligens till förmån för samtliga på skolan?

Det är berikande och utvecklande att fortbilda sig. Att pröva på olika verktyg och att tillägna sig en infallsvinkel med betoning på exempelvis synliggörandet av elevernas och kollegernas styrkor, betalar sig i form av mänskligt och materiellt välstånd.

Men är det någon idé att fortbilda sig om det man lärt sig inte tas i bruk, om läraren inte har tillräckligt med förtroende, mod eller uthållighet att använda sina kunskaper för elevens bästa.

Tänk om alla pedagoger fick en timme varje vecka för att stanna upp och diskutera. bl.a. värdegrunden, uppfattningar och värderingar men även lärarens perspektiv och dess påverkan på elevernas motivation. Vi behöver även ökad förståelse för skolans ekosystem, föräldrarnas perspektiv och dess påverkan på elevens självförtroende, kamraternas perspektiv och påverkan på delaktigheten och elevernas förmåga att kunna se sig själv som konsument eller producent av det egna lärandet. Vi behöver gemensam tid som kollegium och utbildningsledare som hinner stödja, visa uppskattning och skapa förtroende och därmed skapa tid för att utveckla kollektiv tilltro till den egna förmågan och därmed skapa grunden för en trygg och välmående verksamhetskultur.

När jag lyckas vara närvarande i en äkta dialog med elever, kolleger och vårdnadshavare; dagar då jag stannat upp och hunnit möta individen bakom beteendet; när den inre kompassen är kalibrerad i enlighet med skolans- och den egna-värdegrunden och det finns utrymme för elevens och lärarens professionella utveckling, då vill jag vara en elev i mitt eget klassrum!

Dagar då läraren är närvarande och möter individen bakom beteendet, dagar då läraren är nyfiken och öppen för förändring och utveckling i en skola med en öppen samarbetskultur och en stark känsla av kollektiv intelligens, då och där vill jag vara elev i mitt eget klassrum!

Rabatt på valannonser Tidningen Läraren erbjuder alla FSL:are som kandiderar i kommunalvalet 2021 en ordentlig rabatt på valannonser.

Annonserna publiceras i Läraren under våren, enligt annonsörens önskemål (se ruta på omstående sida). De färdiga annonserna i pdf-format bör vara redaktionen tillhanda senast en vecka före publiceringen.

Intresserade kandidater hänvisas till antingen Mattias Fagerholm eller Tom Ahlfors, epost enligt modellen fornamn.efternamn@fsl.fi.

Kommunalvalet äger rum söndagen den 13 juni 2021. Förhandsröstning i Finland 26.5–8.6.2021 och förhandsröstning i utlandet 2–5.6.2021.

Kandidatnumreningen görs på nytt Justitieministeriet förbereder kommunalvalet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL). Justitieministeriet och THL följer fortsättningsvis epidemiläget noggrant och preciserar anvisningarna om valarrangemangen enligt behov. Tidigare i vår flyttades valet från april till juni. De

 Kommunalvalet äger rum söndagen den 13 juni 2021, enligt rådande information. arkivfoto: tom ahlfors

myndighetsåtgärder som vidtagits i samband med den ursprungliga kandidatuppställningen kommer att vidtas på nytt. Detta innebär bland annat att också en eventuell kandidatnumrering omintetgörs och görs på nytt i maj.

Kandidatansökningarna förblir däremot i kraft också när den nya lagen trätt i kraft, om inte valombuden gör ändringar i dem.

Kandidatuppställningen fort-

sätter till och med den 4 maj. Inom den nya tidsfristen är det möjligt att göra ändringar i redan inlämnade kandidatansökningar eller lämna in nya kandidatansökningar.

Målet är att säkerställa att röstningen kan ordnas på ett tryggt sätt oberoende av epidemiläget. tom ahlfors

Nya ord i coronans spår Månntro någon av eleverna i våra finlandssvenska skolor tänker sig en framtid som ”intimitetskoordinator”? Bär eleverna kanske ”becknarväskor”? Har de en hög ”hälsolitteracitet” eller är de alla ”lesserwissrar”? Kanske någon rentav är ”simp”?

De ovanstående rätt obegripliga orden hör till den grupp av moderna ord som varje år tas fram av Språktidningen i samråd med

Språkrådet, som är den avdelning av Institutet för språk och folkminnen som handhar språkvården i Sverige och är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik.

I Språktidningen skriver Anders Svensson i sin ledare att m/s Estonias förlisning 1994 gjorde ett ord som ”bogvisir” allmänt känt och flodvågskatastrofen i Thailand 2004 ledde till att vi alla visste vad en ”tsunami” är. Likaså har coronapandemin fört med sig att

Några nyord ○ Intimitetskoordinator: person som arbetar inom film, tv och teater med att sexscener ska kännas trygga för skådespelarna. ○ Becknarväska: liten mag- eller midjeväska. ○ Hälsolitteracitet: förmåga att förstå hälsoinformation. ○ Lesserwisser: person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer. ○ Simp: person som genom smicker försöker väcka en annan persons romantiska eller sexuella intresse. ○ Zombiebrand: eldsvåda som övervintrar under snötäcke och blossar upp till våren. ○ Kanskeman: man som inte vill engagera sig fullt ut i ett förhållande.

exempelvis ordet ”covid-19” nu används allmänt.

Svenskan kännetecknas av att nya ord bildas genom avledningar och sammansättningar av befintliga ord. Aktuella nya ord som ”tvåmetersregeln” och ”självkarantän” är ”ett resultat av traditionell svensk ordförrådspyttipanna”, skriver Svensson. tom ahlfors

11

15.4.2021 • Nr 7

Familjens språk har inverkan på den förväntade livslängden i Finland Personer med svenskspråkig familjebakgrund har den längsta förväntade livslängden i Finland.

Det visar en nyligen genomförd studie vid Åbo Akademi.

Tidningen Läraren utkommer med tre nummer till denna vår.

Nr 8 Nr 9 Nr 10

29.4 13.5 10.6

I augusti utkommer nr 11 den 12 augusti, med deadline onsdagen den 4 augusti 2021.

tom ahlfors

○ Raseborgs lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte den 29 april 2021 kl. 18 på distans (via teams). Stadgeenliga ärenden behandlas och efter mötet berättar huvudförtroendeman Niclas Zweigberg om sin verksamhet och svarar på frågor, våra fullmäktigeledamöter berättar också om vad som är på gång inom FSL. Anmälning senast den 27 april till ordförande niclas.zweigberg@raseborg.fi. Välkomna! ○ Kurs på distans för rektorer och chefer den 16 april. ○ FSL:s styrelse sammanträder den 20 april. ○ FSL:s fullmäktige sammanträder på distans den 21–22 april. ○ FSL:s styrelse sammanträder den 20 maj

VAD ÄR GOD UNDERVISNING PÅ SVENSKA I FINLAND? Att stötta modersmålet på andra stadiet VÄLKOMMEN PÅ WEBBINARIUM DEN 22 APRIL 2021 KL. 13–16!

I Finland bestäms till exempel hela utbildningsvägen, från förskola till universitet, långt av modersmålet.

KAARINA REINI Projektforskare, ÅA

Får ungdomar jämlika möjligheter att behärska det språk som de framtida studierna, samhället och arbetslivet kräver?

AR R . S LS O C H SVEN S K A S PR ÅK NÄM N D EN I FI N L AN D

Foto Eva Dalkarl

Den förväntade medellivslängden för en nyfödd flicka med fullständigt svenskspråkig bakgrund, alltså när både mammans, pappans och det egna modersmålet är svenska, är 85,7 år. På samma sätt är livslängden för en pojke med helt svenskspråkig bakgrund 81,4 år. Den förväntade medellivslängden för personer med fullständigt finskspråkig bakgrund är kortare, eller 84,8 år för flickor och 78,9 år för pojkar. Skillnaden mellan språkgrupperna är således mindre för kvinnor än för män.

I undersökningen konstateras att den globala etniska sammansättningen bland befolkningar uppvisar allt större diversitet, varför behovet att ta fram statistik för de etniskt blandade grupper ökar hela tiden.

Målet med undersökningen var att påvisa förväntad livslängd hos personer som är enspråkigt finska, enspråkigt svenska samt tvåspråkiga, som antingen registrerats som svenskspråkiga eller finskspråkiga.

Personer med tvåspråkig bakgrund placerar sig mellan de en-

språkiga grupperna.

För dem som växer upp i tvåspråkiga familjer är det märkbart att livslängden är högre om barnets modersmål är svenska jämfört med om modersmålet är finska.

För nyfödda svenskspråkiga pojkar med tvåspråkig bakgrund är den förväntade medellivslängden 81,3 år och för finskspråkiga pojkar med tvåspråkig bakgrund 79,2 år.

För nyfödda svenskspråkiga flickor med tvåspråkig bakgrund är den förväntade medellivslängden 85,3 år och för finskspråkiga flickor med tvåspråkig bakgrund 85,1 år.

– Detta tyder på att kulturella faktorer är av betydelse. I Finland bestäms till exempel hela utbildningsvägen, från förskola till universitet, långt av modersmålet, säger Kaarina Reini, projektforskare inom demografi, vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, och understryker hur tydligt modersmålets inflytande märks speciellt hos dem med tvåspråkig bakgrund.

Studien är utförd inom en av Åbo Akademis interna spetsforskningsenheter, DemSwed.

möten och kurser

Läs mera på

sls.fi, och anmäl dig senast den 20 april.

12

15.4.2021 • Nr 7

Tvåspråkiga skolor ventilerades i Kyrkslätt Tvåspråkiga skolor seglade upp som ett alternativ när Kyrkslätts lärarförening ställde till med digital kommunalvalsdebatt i slutet av mars. Ett visst intresse för att utveckla tvåspråkiga lösningar kunde skönjas bland kandidaterna. Tanken sköts ändå ner av SFP:s representant Tony Björk.

– Det finns inga tvåspråkiga skolor. Det finns samlokaliserade skolor. Samarbete och synergieffekter är viktiga, men inte tvåspråkiga skolor, sade Björk som är ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp och till vardags verksam som rektor i Esbo.

– Jag ser möjligheter. Kyrkslätt kunde vara en föregångare här, också om jag nog hör dig Tony, sade Krista Petäjäjärvi (De Gröna).

– Vi kunde lära oss av varandra.

En superkompetent lärare kunde kanske fungera också i den andra språkgruppen, funderade Kati Kahlaranta (VF).

– Jag är för att blanda språkgrupperna. Barnen minskar radikalt, sade för sin del Sari Haapasaari (C).

– Det är ingenting nytt med samlokaliserade skolor, påminde Tony Björk och hänvisade till att Gesterby skolcentrum med Winellska skolan, Gesterbyn kolulu och Papinmäen koulu torde vara ett av de äldsta och största tvåspråkiga campusen i landet.

bara en skola i ett finlandssvenskt sammanhang.

– Skolan är en kulturellt bärande kraft, sade Björk.

Skolan det centrala i kommunen

 I Kyrkslätt är behovet av nya skolfastigheter stort. Nybyggda Jokirinteen oppimiskeskus med plats för över 1000 elever slog upp sina dörrar efter sportlovet. Ett nytt tvåspråkigt gymnasiecampus skall stå klart våren 2025.

Svenska sidans utmaningar i Kyrkslätt Debattens moderator, Kyrkslätts lärarförenings ordförande Lotta Bäck, hänvisade till Gun OkerBloms färska rapport om den finlandssvenska skolans utmaningar och särdrag. I rapporten konstate-

ras att finska lösningar inte nödvändigtvis kan kopieras rakt av med tanke på den finlandssvenska skolan. Vilka är den svenska skolans specifika utmaningar i Kyrkslätt, ville Bäck veta.

– Tillgången på kunnig personal, sade Krista Petäjäjärvi.

– Hur skall man hålla den svens-

ka skolan attraktiv? Sälj tvåspråkigheten, framhöll Kati Kahlaranta.

– Problemen är likartade på finska och svenska. Det är onödigt att dra en linje mellan språkgrupperna, sade Vesa Tarkkainen (Saml).

Tony Björk menade för sin del att den svenska skolan är mer än

I och med att hälsovården flyttar över från kommunerna till landskapen i samband med social- och hälsovårdsreformen blir utbildningen framöver kommunens viktigaste uppgift. Kandidaterna var också måna om att visa sig från sin utbildningsvänliga sida och fick också möjligheten att lyfta fram vad de skulle jobba för vid ett eventuellt inval.

– Jag skulle jobba hårt mot permitteringar. Ni är kommunens viktigaste resurs, inte endast en utgiftspost, sade Kati Kahlaranta.

– Jag vill satsa på samarbetet mellan hemmen och skolan. Där döljer sig möjligheter, sade Sari Haapasaari.

– Tillräckliga resurser för elevvården måste tryggas, sade Krista Petäjäjärvi.

– Om det finns pengar så kunde man fundera på att se över timfördelningen och utöka språkvalen, sade Vesa Tarkkainen.

– Jag lovar att vara stark i budgetförhandlingarna så att det finns resurser, sade Tony Björk.

Kommunalvalet går av stapeln 13.6.2021. text och foto: mattias fagerholm

bakbrädet Sottunga + andra kommuner = sant? Utred en sammanslagning för Sottunga med en eller flera andra kommuner! Så lyder uppmaningen som Sottunga, Ålands och hela Finlands minsta kommun, har sänt till Ålands Landskapsregering.

– Sottunga har inga bestämda önskemål utan är öppna för olika lösningar, säger Björn Rönnlöf, ordförande i kommunstyrelsen på kommunförbundets webbplats kommuntorget.fi.

Under den förra landskapsregeringen klubbades en ny kommunstrukturlag igenom. Enligt den skulle Åland ha tre kommuner förutom Mariehamn – mot nuvarande totalt sexton – och de nya gränserna var klart inskrivna i lagen. Sottunga skulle ingå i kommunen ”Skärgården” tillsammans med Brändö, Kumlinge, Kökar och

Föglö.

Efter valet 2019 blev det ett regeringsskifte på Åland och den nya regeringen gav ett löfte: Kommunstrukturlagen med tvingande sammanslagningar ska rivas upp och ersättas av en ny lag som bygger på frivilligt samgående.

I dagsläget råder ett vakuum, enligt Harry Jansson, centerpolitiker och kansliminister i Ålands landskapsregering. En ny lag har klubbats av Ålands lagting, men den har ännu inte stadfästs av rikets president.

– Vi har trots det vidtagit vissa förberedelser angående Sottungas anhållan. Ett första steg blir att delge kommunen vår åsikt om vilka kommuner som kunde ingå i en sammanslagning, men i sista hand är det kommunerna som ska avgöra den saken. Vi kan inte tvinga ihop dem, säger Jansson.

Om landskapet låter göra den utredning, som Sottunga önskar, kommer det ändå att ta något år innan en sammanslagning i någon form kan förverkligas.

– Visst, en utredning är bara ett halvt steg, men jag hoppas att vi nått fram till nästa lagtings- och kommunalval 2023. Fram till den dagen behöver vi ekonomiskt stöd av landskapet för att klara oss, säger Rönnlöf.

Läraren rapporterade våren 2019 om att skolan i Sottunga (bilden) måste stängas på grund av otillräckligt elevunderlag.

Minst en timmes motion per dag. Den nya nationella motionsrekommendationen för barn och unga beskri-

ver utifrån vetenskapliga bevis hur mycket och vilken typ av motion barn och unga behöver för att må bra.

Alla barn och unga ska ha möjlighet till trygga, tillgängliga rörelseaktiviteter på lika villkor varje dag.

För alla barn och unga i åldern 7–17 år rekommenderas minst 60 minuter mångsidig, rask och ansträngande motion per dag på ett sätt som är lämpligt för individen, med beaktande av hans eller hennes ålder. Långa stunder av

stillasittande bör undvikas. Enligt den nya rekommendationen bör barn och unga röra på sig varje dag under veckan, och det ska till största delen vara fråga om uthållighetsmotion.

Ansträngande motion av uthållighetstyp och rörelseaktiviteter som stärker muskler och benstommen bör ingå i dagsprogrammet minst tre gånger i veckan. Det är viktigt att barn och unga rör på sig mångsidigt, så att de utvecklar olika motionsfärdigheter. Man bör också fästa vikt vid rörligheten.

Den rekommenderade mängden motion kan bestå av flera kortare stunder av rörelse och motion under dagens lopp. Också en mindre mängd rörelse och motion är till nytta, även om rekommendationen inte uppfylls varje dag.