Läraren 5 2022 by Tom Ahlfors

ord för ord Att inte kunna se och interagera med dem man pratar med är energikrävande Ю r sidan 3

10.3.2022 • Nr 5 • Årgång 48 (129) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Två språk i samma hus

De tvåspråkiga skolenheterna blir flera. Att en svensk och en finsk skola samsas om ett hus behöver inte vara en dålig sak, säger forskarna Anna Slotte och hennes kollega Tuuli From (på skärmen). Ю r läs mera på sidorna 4–7

Resurser avgör beslut om inklusion

Lärare borde inte lämnas ensamma med problemen som uppstår vid inklusion av elever med specialbehov. Avsikten med inklusionsmodellen är inte att en specialelev kommer till klassen och blir utan systematiska stödåtgärder. Ю r sidan 12

Det finns en gräns En överväldigande majoritet av föräldrarna kommunicerar på ett vettigt sätt, och visst måste vi lärare kunna ta emot befogad kritik, men fallen där kommunikationen mellan hem och lärare går över styr växer. JAN ALIN Kolumnen

Ю r sidan 10

Nu varslar OAJ om strejk Om ingen lösning nås i avtalsförhandlingarna inom de närmaste två veckorna går lärarna i Jyväskylä och Rovaniemi ut i strejk den 23 mars, säger OAJ, som på måndagen den 7 mars gav strejkvarsel. Redan nu råder förbud mot övertidsarbete fram till den 13 mars. Ю r sidan 3

10.3.2022 • Nr 5

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Tillsammans men ändå åtskilda Samlokaliserade skolor, det vill säga finska och svenska skolor som verkar under samma tak, blir allt fler till antalet. På flera håll i Svenskfinland växer tvåspråkiga skolkomplex fram, vilket beskrivs på nyhetsplats i detta nummer av tidningen Läraren. Ofta är det ekonomiska incitament som styr när man går in för större helheter som inrymmer båda språkgrupperna. Kyrkslätts Gymnasiums rektor Mikael Eriksson beskriver det väl när han konstaterar att de utrymmen som man kommer att få ta del av i och med det tvåspråkiga gymnasiecampuset i kommunen aldrig hade kunnat förverkligas endast för de svenskspråkiga eleverna. Slår man sig samman blir musklerna större. Den finlandssvenska lärarkåren är ändå inte helt övertygad om att samlokalisering är rätt väg att gå. I den omfattande medlemsenkät som FSL har låtit göra uppger omkring hälften av medlemskåren att man vill att förbundet skall jobba för att svenska skolors verksamhet skall bedrivas i egna byggnader. 30 procent av respondenterna svarade ”vet inte” på frågan. Man kan tänka sig att det finns en oro för att det svenska skall komma i kläm i de gemensamma utrymmena. Sett ur ett minoritetsperspektiv är oron befogad och värd att

ÅRGÅNG 48 (129). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi

ta på allvar. Det är rätt uppenbart att det är lättare att skapa och bibehålla en finlandssvensk identitet i en miljö som är enspråkigt svensk. Lika uppenbart är att det i regel faller på minoritetens lott att slå vakt om och föra fram de svenska särdragen och behoven. I samlokaliserade lösningar krävs att den svenska personalen ständigt är beredd att påminna om sin existens. Ibland krävs säkert vassa finlandssvenska armbågar. Från forskarhåll betonar man ändå att det svenska språket inte är hotat i en samlokalisering. Det går att slå vakt om det svenska rummet i en tvåspråkig byggnad, om man organiserar det på ett ändamålsenligt sätt. Klart är ändå att det inte får bli en språklig sillsallad där den svenska och finska verksamheten ostrukturerat glider in i varandra. Det måste finns en tydlighet i var den svenska skolan verkar. Man skall vara tillsammans, men ändå åtskilda. En samlokaliserad lösning är inte och skall inte heller vara en tvåspråkig skola. Det är någonting helt annat och på den punkten finns det skäl att vara tydlig. Det är en lösning som urholkar det svenska. Den finlandssvenska skolans största trumfkort är uttryckligen att den är svensk. Det trumfkortet skall vi hålla hårt i.

Den finlandssvenska skolans största trumfkort är uttryckligen att den är svensk. Det trumfkortet skall vi hålla hårt i.

FSL inFormerar

Kallelse till fullmäktigemöte FSL:s högsta beslutande organ, fullmäktige, kallas till ordinarie vårmöte 21–22.4.2022 på Sokos Hotell Tripla, Helsingfors. Mötet inleds klockan 12.00 den 21 april och avslutas senast klockan 15.00 den 22 april. Under mötet behandlas stadgeenliga och övriga ärenden. Möteshandlingarna laddas upp i förtroendevaldas intra senast vecka 14.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

Motioner och initiativ

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm

Medlemsföreningar, medlemsgrupper och enskilda medlemmar kan skicka in motioner till fullmäktige fram till 24.3.

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2022.

Fullmäktige välkomnar även initiativ, som är enklare än motioner och inte kräver att den som väcker initiativet presenterar ett förslag på beslut. Initiativ till vårens fullmäktige ska lämnas in senast 14.4. Enklast sänder man in motioner och initiativ elektroniskt via medlemsintran: fsl.fi/medlemsintra. Som FSL-medlem kan du följa med mötet på sociala medier: #fslfullmäktige

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

10.3.2022 • Nr 5

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Nära medlemmarna kan vi göra skillnad

 OAJ:s och förhandlingsorganisationen FOSU:s ordförande Olli Luukkainen tar till konfliktåtgärder. arkivfoto: jakke nikkarinen

OAJ ger strejkvarsel Lärarfacket OAJ har genom förhandlingsorganisationen FOSU varslat om en tvådagarsstrejk i Jyväskylä och Rovaniemi. Strejkvarslet gäller lärarna inom småbarnspedagogiken och inom den grundläggande utbildningen. I Rovaniemi berörs även gymnasielärarna. Totalt berörs över 2200 OAJ-medlemmar av strejken. Tonen på arbetsmarknaden skärps. Undervisningssektorns fackorganisation OAJ gav på måndag (7.3.2022) ett strejkvarsel som berör lärarna i Jyväskylä och Rovaniemi. Strejken planeras till den 23-24.3.2022. – Det är aldrig en bra tidpunkt för en strejk, och OAJ vill i första hand få avtal genom förhandlingar. Vi är fortfarande mitt uppe i en pandemi och jämfört med kriget i Ukraina är det här småsaker. Men också i en kris är det viktigt att bygga framtiden, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. – Den offentliga sektorn är samhällets ryggrad. Trots det släpar lönerna fortsättningsvis efter. Med de här åtgärderna visar vi att vi nu menar allvar. Utan förändring blir det inget avtal, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund. Den sista februari löpte kollektivavtalen för kommunsektorn ut och samma dag avbröts även förhandlingarna om ett nytt avtal. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivaren KT meddelade att det inte finns förutsättningar att fortsätta förhandlingarna. – Vi var tvungna att utfärda ett strejkvarsel för att påskynda avtalsförhandlingarna som stampar på stället och för att nå en lösning

så snart som möjligt. Alla kritiska punkter är fortfarande öppna, såsom löneprogrammet, löneförhöjningarna och avtalsperiodens längd, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.

– I nuvarande läge är strejkvarslet överdimensionerat och oansvarsfullt, menar för sin del Markku Jalonen. Också Offentliga sektorns union JAU har gett ett strejkvarsel.

Löneprogram svår nöt att knäcka

Övertidsförbud

Stötestenen blev uppenbarligen det fleråriga löneprogram som de kommunala arbetstagarna efterlyser. Vårdfacken Tehy och Super kräver ett femårigt löneprogram som årligen skulle ge en löneförhöjning på 3,6 procent utöver den allmänna förhöjningen. Lärarfacket OAJ har för sin del inte i offentligheten preciserat sina krav, men ordförande Olli Luukkainen har slagit fast att ett löneprogram under inga omständigheter kan gälla endast vårdarna. Enligt arbetsgivarparten KT:s beräkningar skulle ett löneprogram för hela kommunsektorn kosta 12,4 miljarder euro under en tidperiod på fem år. – De extra löneförhöjningar som föreslagits överskrider välfärdssamhällets bärkraft, säger KT:s vd Markku Jalonen i ett pressmeddelande.

Strejkvarsel även inom vården Också vårdarna har varslat om strejk. Vårdfacken Tehy och Super har gett ett strejkvarsel i sex sjukvårdsdistrikt. Strejken bryter ut den 18 mars och varar i två veckor, om inget förhandlingsresultat nås före det. Den omfattar 25 000 vårdanställda. – Det verkar som om KT är den enda instansen i landet som inte erkänner att det är brist på vårdare, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Ett förbud mot övertidsarbete och skiftbyte i kommunsektorn trädde i kraft måndag 7.3. Förbudet gäller hela landet med undantag av Åland. Det omfattar i huvudsak kommunalt anställda OAJ-medlemmar, och därmed också FSL-medlemmar, som är lärare inom småbarnspedagogik. Förbudet gäller de lärare inom småbarnspedagogik som är i arbetsavtalsförhållande. Lärare i tjänsteförhållande kan enligt lagen inte delta i förbudet mot övertidsarbete och skiftbyte. – Det här är en åtgärd för att sätta press på arbetsgivarna och få fart på förhandlingarna säger Inger Damlin. Förbudet är i kraft fram till söndag 13.3.

Avtal på statliga sidan Trots att tonläget på arbetsmarknaden skärps har också vissa framsteg gjorts. När det kommer statens tjänste- och arbetskollektivavtal har man enats om ett avtal som ger en allmän löneförhöjning på två procent från och med den 1.6.2022. Avtalet är av modellen 1 plus 1 år. Inom avtalsområdet finns drygt 600 OAJ-medlemmar. OAJ:s fullmäktige har sammankallats till ett extra möte torsdag 10.3.2022. På agendan finns sannolikt utvidgade konfliktåtgärder. mattias fagerholm

FSL är en stor familj med medlemmar från många olika lärargrupper. Men vi förenas alla av en sak: lärarskapet. När vi lever i en osäker tid behöver vi varandra och vår gemenskap mera än någonsin. Ur den medlemsundersökning som FSL genomförde hösten 2021 framgick det klart att samtliga lärargrupper har ett behov av att bli sedda och hörda i förbundets påverkningsarbete. Under våren kommer vi därför att satsa lite extra krut på just att lyfta upp våra olika medlemsgrupper. Först ut är universitetslärare som efter en lång tid med distans- och hybridundervisning väntar på att förhoppningsvis få gå tillbaka till närundervisning igen om några veckor. Den långa pandemin har varit tung inte bara för studerande, utan också för universitetslärare. För många börjar motivationen och orken tryta ordentligt. Universitetslärarna har jobbat hemma länge och saknat den sociala biten i vardagen, men också den professionella utvecklingen både individuellt och kollegialt har tagit stryk. Man blir lärare bland annat för att få interagera med andra människor – inte för att ha envägskommunikation med svarta rutor på Zoom. Att inte kunna se och interagera med dem man pratar med är energikrävande, och att vara ständigt flexibel tär på orken. Hybridundervisning ställer högre krav på planeringen och att bedöma studerande blir svårt på distans. Med avstängda kameror kan man inte alltid ens veta med säkerhet att de faktiskt deltar, eller om de jobbar med annat samtidigt. Det blir mer fokus på skriftliga arbeten för att kunna bedöma, men det krävs mer än att bara kunna formulera sig i skrift i högskolestudier. Speciellt om man studerar till lärare!

FSL är facket också för universitetslärare. Det är viktigt för oss att arbeta med frågor som berör er och att vi skapar sammanhang som känns relevanta för er.

Jag är övertygad om att varje lärare ser fram emot att få träffa sina studerande igen, men det kommer att ta ett tag innan rutinerna fungerar. Högst troligen möts man nu av studerande som inte mår så bra och som tappat bort sig under åren på distans. Frågan blir då hur lärare ska lärare lyckas stöda och motivera när också de egna energidepåerna sinat under pandemin. FSL är facket också för universitetslärare. Det är viktigt för oss att arbeta med frågor som berör er och att vi skapar sammanhang som känns relevanta för er. För ett starkt och inkluderade förbund vill vi involvera hela FSL-familjen. FSL ordnar därför frukostträff för universitetslärare i Vasa 10.3 och AW för universitetslärare i Åbo 24.3. Genom att vara nära medlemmarna, lyssna in och forma intressebevakning vill jag tro att vi gör skillnad. Jag hoppas att vi ses, och att just du bästa universitetslärare känner dig som en självklar del av FSL.

10.3.2022 • Nr 5

 Anna Slotte och Tuuli From säger att det är viktigt att granska den potential som finns i de samlokaliserade skolorna. Intervjun med de två forskarna gjordes hemma hos Anna Slotte, så att Tuuli From deltog på distans.

Forskare ser stora möjligheter i samlokaliseringen Kunskapen om språköverskridande samarbete har tagit stora steg framåt under de senaste åren. Det anser forskarna Anna Slotte och Tuuli From, som tycker att diskussionen om flerspråkighet i skolorna fått tydligare fokus i takt med att de samlokaliserade skolorna blivit fler.

Det nyrenoverade utbildningsoch gymnasiecentret i Pargas, den nya skolbyggnaden i Svartå i Raseborg, Laurentiushuset i Lojo, Monikko i Alberga i Esbo, Nickby hjärta i Sibbo… Det här är några av de färska skolcentren i Finland där svenska och finska skolor verkar under samma tak och delar på utrymmen. Enheterna blir fler. I Sjundeå reser sig just nu ett skolcentrum som blir gemensamt för de båda språkgrupperna och i Kyrkslätt planeras ett gymnasiecampus i

samma anda. Svenska och finska skolor under samma tak är inget nytt fenomen, men under det senaste decenniet har de här centren blivit allt fler. Forskarna Anna Slotte och Tuuli From, som båda specialiserat sig på flerspråkighet i skolmiljöer, håller med om att man kan tala om en trend. Samtidigt säger de att det inte handlar om en utveckling som haft eller har språkpolitiska förtecken. – Bakom trenden till samlokalisering har det funnits en stark

ekonomisk motivering. Också nya syner på lärande och på hur utrymmena ska se ut och hur de används har spelat in, säger Tuuli From och konstaterar att samlokaliseringen påverkats av många olika faktorer som ligger i tiden. Anna Slotte säger att det överlag är aktuellt med fastigheter som utnyttjas så effektivt som möjligt och att det då kan ses som naturligt att också olika skolor fått gemensamma utrymmen när kommunerna byggt nytt.

Ses inte som hot Anna Slotte är docent i flerspråkighet vid Åbo Akademi och anställd som universitetslektor vid Helsingfors universitet, där hon leder forskningsprojektet Didia som fokuserar på språköverskridande sammanhang. Tuuli From, som år 2020 disputerade vid Helsingfors universitet med en avhandling om två-

språkiga skolmiljöer, är nu projektforskare vid Åbo Akademi och där knuten till ett nytt forskningsprojekt om samlokaliserade skolor som genomförs i samarbete med Jyväskylä universitet (se faktaruta om projekten). Slotte och From berättar att kunskapen om flerspråkighet i skolmiljön hela tiden växer, inte minst tack vare de erfarenheter som samlokaliseringen ger. – Forskningen visar att samlokaliseringen inte hotar det svenska språket, då allt organiseras på ett tryggt sätt. Det går att hålla kvar det svenska rummet i de samlokaliserade skolorna. De har blivit mer bekanta och upplevs kanske inte längre som ett hot, säger Tuuli From.

Begreppen viktiga Forskarna håller med om bedömningen att man i debatten ofta blandat samman flera olika be-

grepp. Det har hänt att till exempel tvåspråkiga skolor och samlokalisering diskuterats som mer eller mindre synonyma saker. – Där handlar det om två olika system. – För att komma vidare i diskussionen måste vi vara noga med begreppen, säger Anna Slotte. Hon anser att samtalet om flerspråkighet i skolmiljön och två språk vägg i vägg är rätt gott just nu. Det har blivit mindre inflammerat. Tuuli From är av samma åsikt: – Fokus har blivit tydligare. Är samlokaliseringen en bra väg att gå vidare på? – Här finns absolut goda möjligheter. De samlokaliserade skolorna utgör lämpliga platser att utveckla samarbetet, säger Anna Slotte som hoppas att man i högre grad börjar se ett egenvärde i de här skolorna och inte enbart upplever dem som konsekvenser av

10.3.2022 • Nr 5

Vardagen löper smidigt i Monikko Alberga skola i Esbo delar byggnad med såväl finska skolor som daghem. Värdegrunden är gemensam för alla i huset och de gemensamma satsningarna fungerar på både svenska och finska. En stor byggnad med många olika rum och välutrustade salar och utrymmen. Så beskriver Thomas von Walzel och Patric Tallberg det nya lärcentret Monikko i Alberga i Esbo, där också deras skola verkar vägg i vägg med andra skolor. Thomas von Walzel går i årskurs 3 och Patric Tallberg i årskurs 4 i Alberga skola, som i höstas inledde sin första termin här i nybygget tillsammans med enhetsskolan Leppävaaran yhteiskoulu och årskurserna 4–6 i Kilon koulu som tillfälligt verkar här då skolans nya hus byggs. Här i det nya lärcentret finns också Monikon päiväkoti och svenska Alberga daghem och förskola. Totalt är här ungefär 1 200 barn och elever varje dag. – Mest är jag med kompisarna i den svenska skolan, säger Thomas von Walzel som behärskar finska bra. Det gör också Patric Tallberg. Men också han rör sig mest bland den svenska skolans elever. – Ibland talar jag med hobbykompisar, säger han visavi umgänget med eleverna i husets andra skolor. De två killarna trivs i Monikko och de tycker det är roligt att flera språk fungerar under samma tak. Till saken hör att det i huset finns många elever med annat hemspråk än svenska och finska.

God stämning Maria Laurén-Lindholm som är rektor för Alberga skola berättar att vardagen löper smidigt i det nya centret. Rutinerna har

funnit sina former och dialogen över skoloch språkgränserna fungera bra, intygar hon. Alberga skola – tidigare Boställskolan – har ungefär 90 elever i årskurserna 1–6 och förfogar över ett eget område i byggnaden där merparten av skolans klassrum finns. – Vi kommer att behöva fler klassrum, eftersom vi växer, säger Laurén-Lindholm och berättar att totalt tolv klassrum finns planerade för skolans behov. En av strategierna i huset är att den svenska verksamheten fungerar så samlat som möjligt. – Vi samarbetar mycket med daghemmet. Det är för att hålla svenskan stark, säger rektorn. Eleverna i Alberga skola är inte så många sett till helheten och därför är det viktigt att skolan har egna områden, förklarar hon. Rasterna hålls separat för de olika skolorna. Det är av både praktiska och språkliga skäl. – Halva matrasten är gemensam, säger Maria Laurén-Lindholm och berättar att det överlag krävs ett gott tidssystem för att skoldagen ska löpa smärtfritt och rättvist.

Vi samarbetar mycket med daghemmet. Det är för att hålla svenskan stark. MARIA LAURÉN-LINDHOLM Rektor vid Alberga skola

Förberedelserna viktiga Till de gemensamma utrymmena hör bland annat matsalen, gymnastiksalen, specialsalarna, lärarrummet och en liten avdelningen där rektorerna och administrationen har sina rum. Maria Laurén-Lindholm poängterar att god planering är A och O för att en samlokalisering ska fungera bra. – Samarbetet med finska sidan började redan 2015, då planeringen inleddes. – Också barnen var med i förarbetet. De fick bland annat lägga fram sina visioner för den nya skolan. Det finns en gemensam värdegrund för huset. I den sägs bland annat hur alla ska förhålla sig till varandra. Den slår också fast att all gemensam information ges på två språk. – Skolfreden lästes upp på svenska och

ekonomiska realiteter. Tuuli From konstaterar att det språkpolitiska perspektivet saknas då de samlokaliserade skolorna ligger på ritbordet. – Jag tycker det är viktigt att granska den potential som finns i de här skolorna. Det finns fortfarande mycket som vi inte vet och som vi måste forska vidare kring.

Tuuli From understryker vikten av att allt arbete bygger på klara strategier och på modeller i vilka alla känner sig trygga. Det senare gäller inte minst eleverna, poängterar de, och understryker samtidigt betydelsen av att det frigörs resurser för de anställda att genomföra allt jobb.

Intresset ökar

Anna Slotte säger att den gällande läroplanen för den grundläggande utbildningen möjliggör en rätt gedigen undervisning på andra språk – målspråk – än skolans egentliga undervisningsspråk. Det kan ske inom omfattande undervisning på två språk, dit det bekanta tidiga fullständiga språkbadet hör, men också som språkberikad undervisning, då mindre än 25 procent av innehållet i ämnena undervisas på målspråket. – Det här är en möjlighet som kunde utnyttjas mer, säger Anna

Rent allmänt finns det en allt större nyfikenhet på språköverskridande sammanhang, konstaterar Slotte. – Läroplanen lyfter fram flerspråkighet också inom skolan på ett positivt sätt. Metodiken har utvecklats och det finns överlag ett ökande intresse mellan svenska och finska skolor att skapa kontakt. – Utgångspunkten måste förstås vara att man faktiskt vill samarbeta, säger Anna Slotte som likt

Outnyttjad potential

 Maria Laurén-Lindholm, Patric Tallberg och Thomas von Walzel uppskattar stämningen och de moderna utrymmena i Monikko.

finska, säger Thomas von Walzel och berättar att eleverna i huset tillsammans tillverkat en stor väggdrake där alla fått skriva sina framtidsdrömmar. Patric Tallberg berättar att Monikko också enades kring en gemensam julkalender, som uppmanade alla att göra en god gärning eller tänka på positiva saker.

Maria Laurén-Lindholm berättar att skolans tidigare byggnad, som nu ska rivas, var trång och i dåligt skick. – Vi väntade verkligen på att få flytta in här, säger hon om den nya och moderna trevåningsbyggnaden i Alberga. text och foto: niclas erlin

rymme för flera identiteter och språk. Det finns ingen motstridighet i att uppmuntra till flerspråkighet och samtidigt stärka skolans undervisningsspråk. De facto betonas båda områdena i nuvarande läroplansgrunder.

Slotte och konstaterar att kurserna kan byggas upp på olika sätt, bland annat beroende på den lokala språksituationen. – Också språkbaden kunde växa, säger hon. Borde lagen ändras så att den på bredare front skulle öppna för till exempel tvåspråkiga skolor? Anna Slotte svarar att hon i nuläget inte ser något behov av en sådan förändring.

att den omfattar mycket mer än hur skolan fungerar i praktiken. – Vem riktar sig den nordiska skolan till? Jag hoppas den blir inkluderande. Anna Slotte påminner om att eleverna i dagens skolvärld representerar många olika hemspråk. – Jag hoppas att vi ger mer ut-

Många olika språk

○ Projektet Didia – Flerspråkig didaktik och språköverskridande dialoger – utvecklar och analyserar didaktiska flerspråkiga verksamheter.

Den planerade tvåspråkiga nordiska skolan i Helsingfors blir den första i sitt slag i Finland. – Det är spännande och fräscht att pröva på ett nytt koncept, säger Anna Slotte som också uttrycker ett intresse för att ur ett forskningsperspektiv följa med utvecklingen. Tuuli From konstaterar att frågan om hur tvåspråkiga skolor fungerar är väldigt komplex och

text och foto: niclas erlin

○ Didia består av fem delprojekt. ○ Projektet är knutet till Helsingfors universitet och hör till Svenska kulturfondens program Hallå! ○ Medborgarforskning om samlokaliserade skolor i Finland och Italien är ett projekt som genomförs av Åbo Akademi och Jyväskylä universitet. Det leds av ÅA-professorn Fritjof Sahlström.

10.3.2022 • Nr 5

Tvåspråkigt gymnasiecampus i startgroparna i Kyrkslätt ”Fantastiska förutsättningar” Kyrkslätts gymnasiums rektor Misha Eriksson gläder sig åt att planerna på ett gemensamt campus med finska Porkkalan lukio och Medborgarinstitutet har klubbats igenom. Vi kommer att få verka i ett utrymme som vi bara hade kunnat drömma om ifall det endast hade byggts för Kyrkslätts gymnasium, säger Eriksson. – Om vi bara ser på golv, tak och väggar så får vi en toppmodern skolbyggnad som svarar på alla krav och förväntningar som dagens gymnasiearbete ställer, nu och i framtiden. Det innebär en möjlighet att ägna oss åt smågruppsundervisning, självständiga studier och kunna arbeta över ämnesgränserna. Den moderna tekniken är integrerad i huset och inte påklistrad i efterhand. Mikael ”Misha” Eriksson är nöjd när han listar de fördelar har ser med det tvåspråkiga gymnasiecampuset som skall stå klart i Kyrkslätt 2025–2026. Men vägen till nya utrymmen har inte varit spikrak. Det hela bottnar i de enorma problem med inomhusluften som man i många år har haft i Winellska skolan, som i dagsläget ligger vägg i vägg med Kyrkslätts gymnasium (KyGy). Nu skall dock hela det svenska skolcentret rivas. I stället skall ett nytt tvåspråkigt skolcampus byggas för 42,5 miljoner. Det så kal�lade GWP-projektet (Gesterbyn koulu, Winellska skolan och Papinmäen kolu) beräknas stå klart år 2025.

 Här, strax intill det nybyggda biblioteket Fyyri, skall det nya tvåspråkiga gymnasiecampuset i Kyrkslätt byggas, visar Tony Björk, kommunstyrelsemedlem (SFP) i Kyrkslätt. Kostnaden uppgår till 28,5 miljoner euro.

Borde FSL arbeta för att svenska skolors verksamhet ska bedrivas i egna byggnader?

48%

W Ja W Vet inte W Nej

30%

22%

 I FSL:s färska medlemsundersökning rådde det delade meningar om huruvida svenska skolor svenska hus skall ha. grafik: chribbe aarnio

Nära Winellska skolan eller Porkkalan lukio? Ursprungstanken var att även Kyrkslätts gymnasium skulle finnas i anslutning till grundskolan. Men man landade i ett gemensamt campus med finskspråkiga Porkkalan lukio och Medborgarinstitutet. Därmed flyttar KyGy till Kyrkslätts centrum med gråstenskyrkan från 1200-talet och biblioteket Fyyri från 2020 som närmaste grannar. – Gymnasiet behöver lite annorlunda utrymmen än grundskolan och så vill vi skapa ett attraktivt campus för de lite äldre ungdomarna. Jag förstår bra att man efter nio år i samma byggnad vill komma till något nytt, säger Tony Björk, kommunstyrelsemedlem (SFP) i Kyrkslätt. Jag ser det här som ett sätt att trygga ett svenskt gymnasium i Kyrkslätt. – Det är fräscht tänkt. Också om stadieövergången från grundskolan till gymnasiet är viktig så sker det egentliga samarbetet på den nivå som du själv jobbar. Och det

musiken och bildkonsten. – Jag jobbade 10 år i Tölö gymnasium med sin bildkonst- och musiklinje och har sett vad ett gymnasium som lockar till sig kreativa ungdomar kan åstadkomma. Det här är ytterligare en möjlighet för våra konstnärliga och musikaliska elever. Tillsammans med Porkkalan lukio har vi en tillräckligt stor massa för att skapa konserter, teatrar och körer. Genom samarbete kan vi göra saker som vi på egen hand inte skulle räcka till för.

Slå vakt om den svenska profilen

Det här är ytterligare en möjlighet för våra konstnärliga och musikaliska elever. Tillsammans med Porkkalan lukio har vi en tillräckligt stor massa för att skapa konserter, teatrar och körer. Genom samarbete kan vi göra saker som vi på egen hand inte skulle räcka till för. MISHA ERIKSSON Rektor vid Kyrkslätts gymnasium

finns det förutsättningar för nu, säger Misha Eriksson.

MBI ger lyft för konst- och färdighetsämnen En sak som KyGy-rektorn gärna lyfter fram

är möjligheten till samarbete med Medborgarinstitutet. – Jag har enorma förväntningar på vad allt vi kan erbjuda när vi har tillgång deras knowhow, mångsidighet och utrymmen. Det kan innebära ett enormt lyft för tex

Misha Eriksson sticker inte heller under stol med att det också finns utmaningar med ett tvåspråkigt campus. Kyrkslätts gymnasium är med sina 200 elever betydligt mindre än Porkklan lukios ca 600 elever. – Vi måste vara noga med att vår identitet och profil bevaras. När huset är färdigt måste det finnas en flygel eller avdelning där du känner att det här är Kyrkslätts gymnasium. Det kan inte vara så att allt glider in i varandra. Du skall veta att om du knackar på den här dörren så talas det svenska. Det är lätt i skilda byggnader men hur går det i ett gemensamt hus? – Jag tror på arkitektoniska lösningar, till exempel en svensk våning. Man behöver också en klar och uttalad identitet för Kyrkslätts gymnasium som man kan delge de studerande, säger Eriksson.

10.3.2022 • Nr 5

Lärarnas gemensamma Turva Du och alla andra yrkesmänniskor inom undervisningsbranschen bygger upp Finlands framtid varje dag. Ni skapar gemensam välfärd genom att uppmuntra och inspirera. Ni är mästare på att samarbeta. Det är också vi här på Turva. Vi är ett försäkringsbolag som ägs av människor som tror på arbete och det gemensamma goda. OAJ har försäkrat sina medlemmar bland annat med en gemensam rese- och olycksfallsförsäkring. Som OAJ-medlem kan du koncentrera dina försäkringar till Turva och få tillgång till alla våra förmåner. Titta in på vårt kontor, ring oss eller läs om dina förmåner på adressen turva.fi/oajfslsvenska

Ömsesidiga Försäkringsbolaget Turva • www.turva.fi • 01019 5110

 Den som knackar på dörren till Kyrkslätts gymnasium skall veta att bakom den dörren talas det svenska, säger skolans rektor Misha Eriksson.

– De är fråga om så gamla elever så de har redan en svensk identitet. Inte har det heller varit dramatiskt i till exempel det i tvåspråkiga gymnasiecampuset i Vasa, säger Tony Björk, som till vardags är rektor i grannkommunen Esbo. – Det är helt okej med samlokaliserade

lösningar om det är ändamålsenligt. Men det måste vara genomtänkt, så att den egna språkgruppens kultur lever vidare. Oplanerade samlokaliseringar kan bli jättetokigt. text och foto: mattias fagerholm

 Kyrkslätts gymnasiums identitet och existens skall vara synlig i det nya campuset, säger rektor Misha Eriksson.

10.3.2022 • Nr 5

Lärarens uppgift är lika stor som framtiden. Kära Finland, vi lärare betyder mycket för många. Vi sporrar, fostrar och är trygga vuxna. Vi lär ut läsfärdighet, kamratskap och nyfikenhet, integralkalkyl och grunderna i svetsning, vi stöder elever och studerande att växa som människor. Vi utbildar sakkunniga och problemlösare inom alla branscher – löntagare, väljare och skattebetalare. Vi är stolta över vår kompetens och betydelsen av vårt arbete. Vi medverkar direkt till att var och en har möjlighet att hitta sina egna styrkor och fullfölja sina drömmar. Du skulle se glädjen i lärandet som vi dagligen ser i daghem, skolor och läroanstalter! Eller de stunder då rädsla förvandlas till trygghetskänsla och oro till ljusa framtidsvisioner. Du borde se hela den resan som elever och studerande i olika åldrar gör för att hitta sin egen väg och få sin röst hörd. Vi ser. Samtidigt ser vi att det krävs för mycket av oss. Lärarens arbete är gränslöst, men läraren har gränser. Allt fler av våra kollegor är utmattade. Reformer avlöser varandra och arbetsbördan ökar från år till år. Det här återspeglas inte i lönen. Många yrkesverksamma i utbildningssektorn funderar på att byta bransch. Coronapandemin har ytterligare ökat belastningen på grund av allt extra arbete och oro för hälsan. Som bäst förhandlar OAJ och arbetsgivarna om utbildningssektorns löner. Förhandlingarna gäller inte bara huruvida nästa månadslön i tillräcklig utsträckning återspeglar svårighetsgraden i vårt arbete och den höga utbildningsnivå som krävs för att lyckas. Det är också frågan om vi kan hålla fast vid de bästa lärarna i världen och att locka nya proffs till branschen. Det är en ödesfråga för hela Finland. Tomma fraser och beröm i festtal räcker inte! Det är dags att få en rejäl ersättning för ett oersättligt arbete. Vår uppgift är lika stor som framtiden.

Hälsningar,

och tusentals andra lärare, rektorer, daghemsföreståndare och proffs i utbildningssektorn som redan har skrivit under brevet

Läs mer och visa ditt stöd för lärarna: T E HDÄÄNT UL E VAIS U U KS I A . F I/SV

10.3.2022 • Nr 5

debatt

Både rektorer och lärare har för många arbetsuppgifter De utökade arbetsuppgifterna som påförs både rektorer och lärare måste stoppas för att båda parterna ska orka med sina grunduppgifter i sitt arbete. Det ska finnas tid för skolutveckling men också tid för välmående i arbetet. Gränsen för vad dessa parter orkar har nu kommit emot oss. Beslutfattare och politiker måste ge utbildningen andningsrum innan nya utvecklingsmodeller igen genomförs. Både nya och gamla projekt bör utvärderas och därmed bör också grundfinansieringen säkerställas. Dessutom har Coronapandemin inverkat på rektorernas och lärarnas arbete och arbetshälsa. Utgående från detta anser jag att OAJ och FSL borde utveckla kvaliteten på arbetslivet och förbättra arbetarskyddet på fältet.

En ny undersökning om lärarnas arbetshälsa understryker ovanstående uttalanden. Lärarna upplevde att samarbetsförmågan, gemenskapen och rektorernas stöd höjde deras arbetshälsa. Skolorna på fältet behöver ett fungerande ledarskap som bör stödas av både OAJ och FSL ännu effektivare. Ledarskapet påverkar hela skolkulturen och undervisningens kvalitet på fältet. Förutom den byråkratiska delen måste det finnas tid för att ge pedagogiskt stöd till lärarna, för att följa upp elevernas lärande, för skolutvecklingen och för att se till att lärare kan fokusera på undervisningen. Därtill måste rektorerna också få handledning och stöd i sitt arbete. Rektorernas arbetsuppgifter

är för många samt mångfasetterade; ibland ska de dela ut nycklar och Coronatester samt vara chefer för olika yrkesgrupper och delta i fastighetsmöten. Rektorernas och vice rektorernas arbete bör ses över och utvecklas enligt de tider som vi lever i. Politiker och beslutfattare bör inse betydelsen av att ge tillräckligt med resurser för att stärka ett bra ledarskap i skolorna. Ett bra delat ledarskap gynnar trivseln i skolan och ökar välmående på arbetet. OAJ:s Arbetslivsbarometer som offentliggjordes 16.2.2022 förstärker detta uttalande. Vi behöver såväl rektorer som lärare också i framtiden samt unga som vill söka sig till yrket. Yrkesstatusen och välmående i arbetet bör höjas!

Rektorernas arbetsuppgifter är för många samt mångfasetterade; ibland ska de dela ut nycklar och Coronatester samt vara chefer för olika yrkesgrupper och delta i fastighetsmöten. ANNIKA NORRGÅRD Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval

Gemensamma värderingar svår uppgift för OAJ:s nästa ordförande Varje människa har rätt att bli bemött med respekt. Vi reagerar ofta med irritation och frustration då något går emot vår vilja. I Läraren nr 4 får vi ta del av OAJ:s ordförande Olli Luukkainens tankar kring sitt beslut om att inte ställa upp på nytt i OAJ:s ordförandeval. Slitningar mellan lärargrupper, som ledde till interna konflikter och att studerande inte fick plats i OAJ:s beslutande organ, påverkar OAJ:s framtid. Regionaltänk och jaget vann över helhetssynen. Nya ordförande kommer att ha en utmanande uppgift att hitta gemensamma värderingar samt att föra yrkeskåren närmare varandra. Ett gott ledarskap i förmån för andra behövs. I arbetsvärlden har det blivit allt vanligare att arbetsplatsens värderingar ska motsvara arbetstagarens egna. Arbetsgivaren gör beslut som arbetstagaren ska följa. Detta kan leda till en inre konflikt för en själv. Om arbetstagaren behöver gå mot sina egna värderingar kan hen uppleva sig felbehandlad och har då svårt att

acceptera situationen. I fackliga sammanhang kan motsvarande ske för en medlem. Fackförbund tar ställning till något som inte motsvarar medlemmens värdering, hen upplever då att fackförbundet inte uppfyller sin funktion. Som ledare, både i ett fackförbund eller som rektor, kan det också bli svårt och utmanande att genomföra beslut vilka är emot ens värderingar eller åsikter hur något ska göras. Då vi kritiserar ledares eller fackförbunds beslut behöver vi komma ihåg vilken position de har och hurdan helhetsbilden är då besluts tagits. Det är inte lätt att yttra sig rätt i en svår situation eller att föra ett påverkningsarbete som ger resultat. I en pressad situation kan vi inte alltid beskriva våra känslor, tankar eller ideer tillräckligt klart. Förmåga att lyssna in andra och att föra budskap fram på rätt nivå är en förutsättning för framgångsrik kommunikation. En ledare behöver vara lyhörd och kunna lösa konflikter. Viktigt är att bygga upp en trygg miljö där det är til�-

låtet att ha olika åsikter. Det handlar om att få andra att växa och nå sina mål. Framtidens OAJ-ordförande behöver kunna lyssna in medlemmarna, samarbeta med alla lärargrupper och studerande, ha kännedom om Finlands utbildningssystem samt utmaningarna inom det. Inlevelseförmåga och utstrålning behövs för att övertyga och inspirera andra, framförallt inom mediavärlden. Kunskap om arbetsmarknaden, utbildningspolitik och OAJ:s verksamhet är en merit. Att kunna kommunicera på finska, svenska och engelska är viktigt. Förmågan och intresset att nätverka med andra fackförbund och organisationer är även väsentligt. Ordförande bör ha visioner om hur hen vill utveckla OAJ, men det är också viktigt att kunna få med sina medarbetare i utvecklingsarbetet. I dagens föränderliga samhälle kommer en flexibel ledarstil att behövas. En person ytterom organisationen kan bra klara av ordförandeposten ifall hen är redo att medvetet

arbeta för att sätta sig in i lärarnas och rektorernas arbetssituation. En ny ordförande, särskilt om hen kommer ytterom organisationen, kan ta med sig nya värderingar till OAJ. Värderingar och normer som gör att OAJ utvecklas till en mera dynamisk organisation och får ökad solidaritet är värdefulla. Interna ordförandekandidater sitter däremot på kunskaper som de externa sannolikt inte har. Trovärdigt påverkningsarbete kräver mångsidig kunskap och mod att ta ställning även i svåra frågor. För mig är det viktigt veta varför ordförandekandidaterna vill vara OAJ:s ordförande. Ett övertygande och inspirerande svar ger poäng. Hur vi utvecklar förbundet och vad resultatet blir är sedan upp till oss alla. Då människor känner sig personligt och känslomässigt involverade i sitt fackförbund finns det en större möjlighet att nå gemensamma mål. Det går att styra utan att leda, men att skapa framgång kräver en god ledare.

Förmåga att lyssna in andra och att föra budskap fram på rätt nivå är en förutsättning för framgångsrik kommunikation. JEANETTE LINDROOS Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval

10.3.2022 • Nr 5

kolumnen jan alin Klass- och matematiklärare i Vasa övningsskola

Lärarjobbet är fritt men ensamt Det är en paradox – vi lärare jobbar i ett klassrum fullt med elever, men ändå är yrket ett ensamt yrke. Oftast planerar och genomför vi lektionerna ensamma. Vi fattar dagligen hundratals stora och små beslut utan att diskutera med eller rådfråga någon annan. Ingen, inte ens våra kolleger, vet egentligen vad vi gör i våra klassrum. För mig är just det här en av tjusningarna med läraryrket, att det är så fritt och att vi åtnjuter ett stort förtroende. Men gränsen mellan ”fritt” och ”ensamt” kan vara hårfin. Alla vill vara fria, men ingen vill känna sig ensam. I sociala medier och kommentarsfält har tonen vridits upp och allt kraftigare ord används i inlägg och kommentarer. Vanligtvis vettiga människor skriver vidriga saker. Jag vet inte, kanske är det nödvändigt att skriva värst för att höras i mediebruset, kanske hörs man bara om man skriker högst och använder invektiv? Trenden från sociala medier märks också i skolan, närmare bestämt i hur föräldrar kommunicerar med lärare och skolpersonal. En överväldigande majoritet av föräldrarna kommunicerar på ett vettigt sätt, och visst måste vi lärare kunna ta emot befogad kritik, men fallen där kommunikationen mellan hem och lärare går över styr växer. När meddelandena går från sak till person och trillar in vilka tider som helst på dygnet, då har en gräns passerats. När ord från föräldrar snurrar i huvudet, påverkar humöret och försämrar nattsömnen är det tungt att vara ensam.

I sociala medier och kommentarsfält har tonen vridits upp och allt kraftigare ord används i inlägg och kommentarer. Vanligtvis vettiga människor skriver vidriga saker. Jag vet inte, kanske är det nödvändigt att skriva värst för att höras i mediebruset, kanske hörs man bara om man skriker högst och använder invektiv? Vad har vi för beredskap i skolorna att stöda lärare som blir utsatta? Vad kan vi göra för att ingen skall känna sig utelämnad och ensam? Vi har planer för jämställdhet, likabehandling och demokrati. Det finns anti-mobbningsplaner, räddningsplaner och miljöplaner. Kanske är det dags för skolor att utarbeta handlingsplaner för hur man går till väga när kommunikationen mellan vårdnadshavare och lärare blir inflammerad och osaklig? En förfrågan på Twitter gav vid handen att det finns skolor som faktiskt har en plan, där rektor eller biträdande rektor går in när det behövs. Det låter vettigt att ledningen visar att de månar om sina anställdas välmående. Vi lärare har rätt till en dräglig arbetsmiljö och skall inte behöva stå ut med vad som helst. Det här är en arbetarskyddsfråga. Det behöver finnas rutiner för hur det här hanteras i våra skolor, och de rutinerna behöver finnas färdigt utfunderade innan de behövs. Ingen skall ensam behöva stå emot obefogad kritik. Ingen skall behöva känna sig personligen påhoppad. Ingen lärare skall lämnas ensam.

Jurist blev ny tjänsteman för svenska tjänster vid UKM Juris magister Anna Kiiskinen har valts till ny konsultativ tjänsteman vid Undervisnings- och kulturministeriet. Anna Kiiskinen arbetar för tillfället som konsultativ tjänsteman vid enheten för självstyrelse och jämlikhet vid justitieministeriets avdelning för demokrati och offentlig rätt och har under hösten deltagit i beredandet av den nya nationalspråksstrategin tillsammans med justitieminister Anna-Maja Henriksson. Till den nya konsultativa tjänstemannens uppgifter hör att utveckla de svenskspråkiga tjänsterna inom fostran, utbildning och forskning samt inom konst, kultur och ungdoms- och idrottsväsendet samt att sköta samordnings- och beredningsuppgifter i anslutning till dessa. I uppgifterna ingår också att utveckla kunskapsunderlaget inom sektorn och att främja det nordiska samarbetet. Behörighetsvillkor för tjänsten var högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och

skriftliga kunskaper i svenska. Eftersom arbetsuppgifterna är att utveckla de svenskspråkiga tjänsterna lade UKM till en passus i platsannonsen och noterade att ”de bästa förutsättningarna att sköta uppgifterna ger utmärkt interaktionsförmåga, erfarenhet av nordiskt samarbete samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Kunskaper i de övriga nordiska språken räknas som merit.” Anna Kiiskinen är själv svenskspråkig och har gått i svensk skola. – Jag har vuxit upp i ett tvåspråkigt hem och kan även finska flytande. I arbetsannonsen betonades också kunskaper i de övriga nordiska språken. Jag har tidigare jobbat med nordiskt samarbete och bott 5 år i Köpenhamn och har därför inga svårigheter att kommunicera med personer som talar norska eller danska, berättar hon. Anna Kiiskinen inleder sitt arbete vid Undervisnings- och kulturministeriet den 1 april 2022. Tjänsten lockade över 40 sökande. tom ahlfors

 Anna Kiiskinen.

10.3.2022 • Nr 5

möten och kurser ○ HSL kallar alla medlemmar till vårmöte onsdagen den 16.3 kl. 18 i Restaurang Glaspalatset. Vi behandlar stadgeenliga ärenden, väljer kandidater och suppleanter till FSL:s fullmäktige för perioden 2022–26 samt väljer ett valombud. Efter mötet bjuds deltagarna på middag. Anmäl dig och matönskemål (fisk/kött/vegetariskt) till sonja.djupsjobacka@edu.hel.fi senast 11.3. Välkomna med! ○ Vårmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening r.f. onsdag 23.3 kl. 15.30 på restaurang Crazy Cat. Stadgeenliga ärenden och val av fullmäktigeledamot med två suppleanter. Efter mötet bjuds medlemmarna på pizzabuffé. Anmälningar till skolombuden senast fredag 18.3. Välkomna! Styrelsen. Eero Ahre – Patrik Drake – Pekka Heiman:

SALONG HUND OCH HÅR Regi: Patrik Drake

TURNÉPJÄS! SALONG HUND OCH HÅR är en godmodig och fartfylld föreställning för de minsta i familjen. Roliga dockor och människoroller garanterar en livlig teaterupplevelse för alla! Speltid 45 min. Föreställningen ingår i KULPS! för Esbo stads förskolor och åk 1-3. Vi turnera även med följande pjäser; Spökstök, Dunderdino, Pettson och Findus samt Mamma Mu och Kråkan. Tfn. 09 4391 220,

hevosenkenka@hevosenkenka.fi

○ Kallelse till Borgå Lärarförening r.f:s stadgeenliga vårmöte torsdag 24.3.2022 kl. 17.00 på restaurang Bistro Gustaf, Mannerheimgatan 9. Vi inleder med möte kl. 17.00 och äter en bit mat tillsammans från kl. 17.45. Eftersom vi förbeställer maten önskar vi att de som vill delta i middagen meddelar om detta och eventuella specialdieter till ordförande Pernilla Granlund (pernilla.granlund@edu.porvoo.fi) senast på fredag 18.3.2022. Varmt välkomna med! ○ Kustvägens lärarförening.r.f. kallar till VÅRMÖTE torsdagen den 24.3 kl 18.00. Mötet hålls på restaurang Amar i Lojo. Anmälan senast den 20.3 till anna.idman@edu.lohja.fi. Välkomna! ○ Jakobstad-Larsmo lärare kallar sina medlemmar till vårmöte tisdagen den 29 mars klockan 17.30 på Stadshotellet i Jakobstad. Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Mötet väljer även valombud och ersättare till denne och föreningens representanter till FSL:s fullmäktige för perioden 2022–2026 samt två personliga suppleanter till dessa. ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie vårmöte går av stapel på restaurang “Lucy in the sky” på Kägeludden onsdag 30.3.2022 kl. 18.00. Efter mötet bjuder föreningen deltagande medlemmar på middag! På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar. Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas till styrelsen fyra dagar före mötet. ○ Vasa svenska lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte torsdag 31.3.2022 kl. 17.00 på Scandic Vaasa. Det bjuds på mingel och fördrink från kl. 16.00. Efter mötet bjuder föreningen på middag med varmrätt och efterrätt. Presentkort utlottas! Bindande anmälan på vasasvenskalararforening.fi och via länken som finns genast på första sidan under senaste nytt ○ Väståbolands lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte tisdagen den 5.4.2022 kl. 17.30 på Kjell’s Kitchen i Pargas. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och samtidigt väljs föreningens representant till FSL:s fullmäktige samt ersättare och valombud. Efter mötet bjuds medlemmarna på middag. Anmälan senast 28.3.2022 via länken i din e-postinbjudan eller till sandra.edfelt@edu.pargas.fi. ○ 25–26.3 FSL-akademin del 2 i Helsingfors. ○ 5–6.4 Förtroendemannakurs i Tammerfors. ○ 8–9.4 Första klass i Tammerfors. ○ 21–22.4 FSL:s fullmäktiges vårsammanträde i Helsingfors (planeras som vanligt närvaromöte).

Presentationslyft SFV bjuder in till inspirationsföreläsning med Micke Hermansson som turnerar i Svenskfinland. Han är mannen bakom ”Grej of the Day”, och här för att visa oss vägen mot bättre presentationsteknik och nya retoriska färdigheter – med glimten i ögat! Just nu är Hermansson aktuell med boken Presentationslyftet: 105 vägar för dig som vill nå ut!

Vasa 11.4, Åbo 12.4 och Helsingfors 21.4 Mer info och anmälan på sfv.fi/evenemang

Rocka sockorna i skolan! FN har utlyst 21.3 till Världsdagen för Downs syndrom, vilket är en idealisk dag att diskutera annorlundaskap med eleverna som exempelvis kan hylla olikheter och slå ett slag för alla människors lika rättigheter genom att ta på sig omaka strumpor den dagen. FDUV har samlat boktips, videoklipp och material av olika svårighetsgrad som kan användas som grund för diskussioner eller uppsatser. Materialet inns på fduv.fi/rockasockorna.

Den unge Werthers lidanden å andra sidan kärleken

SPELAS PÅ STUDIOSCENEN OCH PÅ TURNÉ BLAND ANNAT I SKOLOR.

ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 7377

10.3.2022 • Nr 5

Lyckad inklusion kräver tid, pengar och utbildning Om en skolelev lär sig långsammare än andra eller har beteendesvårigheter, borde den då få hjälp tillsammans med de övriga eleverna eller i sin egen takt, i en mindre grupp? Tillsammans med de andra eleverna, slår internationella konventioner och officiella mål fast. Ändå leder många skolelevers väg fortfarande till en specialgrupp. För hundra år sedan ansågs det i Finland vara ett framsteg att inrätta specialskolor för de elever som inte ansågs klara sig i folkskolan. I dag är den allmänt rådande uppfattningen dock att vanliga klasser i en vanlig skola är den bästa lösningen för de flesta elever, bara de får tillräckligt med stöd. Frågan är bara om det finns tillräckligt med stöd. Tanken om den gemensamma skolan, den så kallade inklusionsmodellen kräver resurser: tid, pengar och utbildning. På alla punkter finns det rum för förbättring.

Bara tjugo procent av lärarna stöder inklusionsmodellen Bland lärarna är inklusionsmodellen inte populär, endast en dryg femtedel av de finländska lärarna stöder modellen. Särskilt elever med beteendestörningar uppger lärarna att de inte vill ha i klassen. Skräckhistorier skildrar situationer där all tid går åt till att lugna en bråkmakare medan de övriga eleverna blir utan undervisning. – Läraren borde inte lämnas ensam med problemen. Avsikten med inklusionsmodellen är inte att specialeleven kommer till klassen och blir utan systematiska stödåtgärder eller att läraren måste lösa problemen själv, säger professor i specialpedagogik Markku Jahnukainen vid Helsingfors universitet. Jahnukainens forskningsgrupp vid HU utreder som bäst hurdana läranderesultat man får å ena sidan i inklusionsgrupper, å andra sidan i specialgrupper. Utredningen omfattar tusentals fjärdeklassare från olika delar av Finland, både

specialelever och andra elever.

Resurserna avgör, inte elevens behov Jahnukainens kollega Joseph Gagnon är professor i specialpedagogik och har tidigare arbetat som speciallärare på bland annat ett psykiatriskt sjukhus. Nu forskar han i inklusion i de finländska skolorna. En betydligt större andel elever skulle klara sig bra i en vanlig klass i närskolan om det fanns tillräckligt med speciallärare, psykologer och kuratorer. Det råder brist på skolpsykologer i de finländska skolorna och en psykolog kan ha till och med ett par tusen elever på sitt ansvar. – I många fall grundar sig beslutet om att föra över en elev till en specialklass eller -skola på skolans resurser, inte på elevens behov. Om skolan bara har en speciallärare blir inklusion omöjlig, konstaterar Gagnon.

Läraren borde inte lämnas ensam med problemen. Avsikten med inklusionsmodellen är inte att specialeleven kommer till klassen och blir utan systematiska stödåtgärder. MARKKU JAHNUKAINEN

 Markku Jahnukainen är professor i specialpedagogik vid Helsingfors universitet och leder en forskningsgrupp som undersöker inklusionen av elever med specialbehov.

För litet om beteendestörningar i lärarutbildningen Det är inte bara lärare som upplever att det är särskilt svårt att undervisa elever med beteendestörningar i den allmänna undervisningen. Även de som studerar till lärare upplever att de är dåligt förberedda på beteendestörningar. Det är inte konstigt, eftersom lärarutbildningen har mycket lite undervisning om hur man styr beteenden. – Det behövs fler kurser i handledning, samarbete och förebyggande arbete. Redan under undervisningspraktiken borde de som studerar till lärare möta elever med särskilda behov och arbeta med speciallärare, säger Gagnon. Lärarna försöker lösa det svåra beteendet genom fostringssamtal och kvarsittning, som sällan löser problemen. Beteendet i klassen kan dock förbättras med ett flertal förebyggande metoder. Vissa barn behöver till exempel lära sig mer om att hantera sin ilska, andra behöver öva sina samspelsfärdigheter och somliga måste öva upp sin förmåga att lugna ner sig själv. – Ett gott beteende kan stödas på samma sätt som lärandet. Läraren måste vägleda eleven i rätt riktning, oavsett om problemet är mobbning eller att man stör, säger Gagnon.

AV: MAGNUS LINDMAN

FEMHUNDRA ÅRS POTATISHISTORIA PÅ EN TIMME! N! POTATISE E V E L E G LÄN R R A! U R R A! H U H U R R A! H

Stora scenen PREMIÄR: 6.4.2022

REKOMMENDERAS FRÅN 7 ÅR. BOKA: FORSALJNING@WASATEATER.FI