Läraren 3 2022

Page 1

ord för ord Mobbning är ett komplext gruppfenomen där många faktorer inverkar på varandra. Ю r sidan 3

10.2.2022 • Nr 3 • Årgång 48 (129) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Avtalets ABC På ett åskådligt sätt presenterar Läraren i detta nummer aktuell avtalsterminologi från A till Ö. Ю r läs mera på mittuppslaget

Denna vår möts Markku Jalonen (t.v.), som är verkställande direktör för Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, och OAJ:s ordförande Olli Lukkainen igen vid förhandlingsbordet. illustration: sebastian dahlström

Ordkonst är inget konstigt Ю r sidan 8

Språköarna har en sak gemensamt Även om språköarna ser olika ut så har de en viktig sak gemensamt; de är hängivna sitt uppdrag att föra svenska språket och kulturen vidare. KARIN IHALAINEN projektledare för Uppdrag språköar

Ю r sidan 9

Nytt biämne ger inte dubbel behörighet Klasslärare skall inte göras till ämneslärare, säger professor Ria Heilä-Ylikallio, utbildningslinjeansvarig för klasslärarutbildningen vid ÅA, då hon presenterar det nya biämnet vid FPV, ett ”klasslärarbiämne”, som inte ger dubbel behörighet och därför inte heller högre lön. Ю r sidan 4


2

10.2.2022 • Nr 3

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Sluta vela, Kurvinen Lärarfacket OAJ har länge påtalat vikten av ett lärarregister. Tanken är i korthet att samla information om hur många behöriga lärare och rektorer det finns. Uppgifterna är väsentliga bland annat för att kunna dimensionera lärarutbildningarna rätt. Med sviktande nativitet och minskande årskullar blir prognostiseringen allt viktigare. Hittills har man med tre års mellanrum samlat in uppgifter om den finländska lärarkåren, men svarsprocenten har på senare tid varit så låg att man inte med säkerhet vet hur många behöriga lärare det finns. Finlands svenska lärarförbund har också sällat sig till skaran som har påtalat behovet av ett lärarregister. FSL har upprepade gånger konstaterat att det är svårt att få fram tillförlitliga siffror över lärarsituationen i Svenskfinland. Förbundet har själv försökt vaska fram uppgifter och stött på kommuner, till exempel Esbo, som inte vill dela med sig av informationen. Med ett nationellt register skulle man bli kvitt den biten. Den upprivande debatten i Svenskfinland om lärarutbildningens vara eller icke vara i Helsingfors hade kanske sett annorlunda ut om det hade funnits tillförlitlig och oberoende statistik över lärarbristen i

ÅRGÅNG 48 (129). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2022.

kommunerna i södra Finland. I fjol tillsatte dåvarande forsknings- och kulturminister Annika Saarikko en arbetsgrupp som skulle utreda behovet av ett register. Arbetsgruppen landade i samma konklusion som OAJ och FSL, man föreslår att ett register grundas. OAJ har i en förfrågan tagit riksdagspartierna på pulsen i frågan, och rätt unisont ställer man sig positivt till ett register. Frågan är nu långt i forskning- och kulturminister Antti Kurvinens (C) händer. Också Kurvinen har betonat vikten av faktabaserad information, behovet av att kunna dimensionera lärarutbildningen korrekt och han förhåller sig positivt till ett register. Ändå vill han skicka förslaget på en remissrunda. Strängt taget hade det varit fullt möjligt att föra frågan vidare utan någon remissrunda då alla relevanta instanser redan har hörts i samband med utredningen. Man får hoppas att det inte drar ut på tiden. Om lärarregistret inte finns med i vårens budgetförhandlingar är risken att man inte kommer till skott den här gången heller. Redan år 2011 diskuterades ett register i riksdagens kulturutskott, men frågan rann ut i sanden. Det skulle nu vara dags att sluta vela.

Om lärarregistret inte finns med i vårens budgetförhandlingar är risken att man inte kommer till skott den här gången heller.

FSL inFormerar

Vårens kursbricka

Vi tror och hoppas att vi kan ordna kurser som vanligt igen från och med mars. Då kan till exempel våra förtroendemän äntligen träffas, efter flera kurser på distans. Vi ordnar också en skräddarsydd kurs för nyblivna lärare och del två i FSL-akademin. Välkomna med! Det här är våra kostnadsfria kurser den här våren: 25–26.3 FSL-akademin, del 2, Helsingfors Alla ”akademiker” bör anmäla sig också till den här delen 5–6.4 Förtroendemannakurs, Tammerfors 8–9.4 Första klass, Tammerfors Under kursen ger vi dig ett bra ”grundpaket” kring lön, rättigheter/skyldigheter och arbetstid. Dessutom har vi bjudit in gästföreläsaren Maria Sundblom-Lindberg, känd programledare, krönikör och präst. Anmäl dig via medlemsintran: www.fsl.fi/medlemsintra

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Fokus på rektorerna i höst Rektorskursen som vi hade planerat i januari flyttas till september istället. En ny svenskspråkig rehabiliteringskurs vid Härmä Rehab, riktad till FSL:s rektorer, kör också igång hösten 2022. Mer info om bland annat hur du ansöker om en plats, finns på vår webbsida.

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!


3

10.2.2022• Nr 3

ordförord inger damlin Förbundsordförande

En granskande myndighet kunde ge oss arbetsro

 Lärarnas lönenivå undergräver branschens attraktionskraft, visar en färsk undersökning som OAJ har låtit göra. arkivfoto: frida lönnroos

OAJ-undersökning:

Lärarna värda flera hundra euro mer per månad OAJ:s krav på att korrigera lönenivån i utbildningssektorn med hjälp av ett löneprogram får stöd i en färsk löneundersökning. Finländarnas syn på ingångslönerna för klasslärare och lärare inom småbarnspedagogik har kartlagts i en undersökning som Taloustutkimus gjorde i december 2021. Enligt respondenterna skulle 2 900 euro per månad vara en rättvis lön för en lärare inom småbarnspedagogik som startar sin lärarbana. I detta nu är den nedre gränsen 2 420 euro i månaden för en lärare inom småbarnspedagogik i början av arbetskarriären. Skillnaden mellan ingångslönen och respondenternas ståndpunkt är således nästan 500 euro. Enligt respondenterna skulle 3 000 euro vara en rättvis lön för en klasslärare i början av arbetskarriären. För närvarande är den lägsta månadslönen för en klasslärare 2 745 euro i dyrortsklass II. Här är kastet 255 euro.

Lärarnas nuvarande lönenivå undergräver branschens attraktionskraft – Resultatet visar tydligt att den allmänna opinionen stöder OAJ:s krav på en rejäl löneförhöjning för klasslärare och lärare inom småbarnspedagogik. Utbildningsnivån och arbetets svårighetsgrad mås-

te återspeglas i lönen, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. 65 procent av respondenterna i undersökningen anser också att den nuvarande lönenivån för klasslärare och lärare inom småbarnspedagogik bidrar till att försvaga attraktionskraften för arbete inom utbildning och fostran. – Utöver anställningsvillkoren är även hela utbildningssektorns attraktionskraft och framtid på bordet i vårens avtalsförhandlingar. En OAJ-undersökning som publicerades i höstas visade att mer än hälften av lärarna överväger att byta bransch. Det har varit särskilt stor brist på lärare inom småbarnspedagogik och nu är det personalbrist även i många andra lärargrupper. Lönerna och arbetsförhållandena måste fås att motsvara arbetets svårighetsgrad och utbildningsnivån, kräver OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.

Lärarnas arbete och utbildning uppskattas Undersökningsresultatet stärker uppfattningen att finländarna värdesätter lärarnas arbete, utbildning och kompetens. 82 procent av finländarna anser att det är viktigt att det förutsätts en högskoleexamen av lärare, i regel en magisterexamen samt lärarut-

○ Undersökningen gjordes av företaget Taloustutkimus på uppdrag av OAJ. ○ Uppgifterna samlades in den 17–21 december 2021 via en Internetpanel. ○ I undersökningen deltog 1 008 respondenter och den riktades till personer i åldern 25– 60 år. ○ Svaren viktades utifrån ålder, kön och bostadsort för att representera befolkningen.

bildning. – Det är fint att folket litar på lärarna och deras yrkesskicklighet. Undervisning och andra krävande sakkunnig- och ledningsuppgifter inom den offentliga sektorn måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till den privata sektorn. Ingångslönerna måste höjas till minst 3 000 euro för dem som har avlagt en högre högskoleexamen. Det här måste uppnås för flera lärargrupper redan i vårens avtalsrunda och för alla med hjälp av ett löneprogram under flera avtalsrundor, preciserar Luukkainen.

En trygg studiemiljö är en lagstadgad rättighet för varje elev. Den tryggheten ansvarar rektorn för. Under veckan som gått har jag mer än någonsin reflekterat över just det ansvaret. Jag har suckat över omöjligheten i det, känt förtvivlan över de elever som kommer i kläm men mest har jag funderat på hur vi lärare och rektorer tillsammans med elever och hemmen kan jobba på ett mera hållbart sätt för att skapa välmående i våra skolor. Vi får aldrig någonsin stanna upp i det förebyggande mobbningsarbetet. Det här är skolans ansvar och vi ska agera. Vi måste ständigt informera, utveckla och utvärdera det sektorövergripande arbetet i samarbete med hemmen. Ja, och knacka lokalpolitikerna på axeln och påminna om ansvaret för tillräckliga personalresurser. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) gör under våren en stor utvärdering av metoder som förhindrar mobbning med målsättningen att effektivera det förebyggande arbetet i våra skolor. Det här en del av ministeriets åtgärdsprogram för att förebygga mobbning, våld och trakasserier. Vi snackar forskningsbaserade och evidensbaserade modeller för skolor, något vi som förbund aktivt kommer att sprida vidare. Mobbning är ett komplext gruppfenomen där många faktorer inverkar på varandra; individen, gruppen, skolan och hela samhället. Nätmobbning är om möjligt ännu mera komplext. Ett ständigt närvarande, tärande och svåråtkomligt fenomen. Ett fenomen som finns både i skolan och utanför skolan, ett fenomen som inte känner gränser på samma sätt som skoldagen och skolbyggnaderna gör.

Nätmobbning är om möjligt ännu mera komplext. Ett ständigt närvarande, tärande och svåråtkomligt fenomen. Ett fenomen som finns både i skolan och utanför skolan, ett fenomen som inte känner gränser på samma sätt som skoldagen och skolbyggnaderna gör.

Allt lärande bygger på välmående och därför är skolans verksamhetskultur central. Att involvera alla aktörer i såväl det mobbningsförebyggande arbetet som det åtgärdande är effektivt. Framför allt är ett välfungerande samarbete mellan hemmet och skola avgörande för våra elever och studerande. Samarbete pekar aldrig finger, samarbete delar ansvar. Det är tveksamt hur konstruktiva medias granskningar av mobbningen i skolan är. Tveklöst är däremot att tillitskulturen alltid naggas i kanten efter dylika “satsningar”. Därför kan jag tycka att det förslag som minister Li Andersson kommer med i en intervju med Svenska Yle (6.2.2022) inte låter så dumt. En myndighet som granskar huruvida elevers rätt till trygg studiemiljö i grundskolan förverkligas, utan att ta ställning till metoder, är ett förslag som jag tror att man i många skolor välkomnar. Ett sådant förfarande kunde åtminstone underlätta rektorernas arbete och ge arbetsro, vilket är en grundförutsättning i kampen mot mobbning.


4

10.2.2022 • Nr 3

”Vi vill göra klasslärarna till ännu bättre klasslärare”

– Vi vill göra klasslärarna till ännu bättre klasslärare. En klasslärare undervisar i flera olika ämnen och kan på ett helt annat sätt än en ämneslärare göra ett ämnesövergripande arbete. Det vill vi också utveckla inom utbildningen.

Specialisera dig i att bli klasslärare Klasslärarutbildningen omfattar totalt 300 studiepoäng, och huvudämnet är pedagogik (120 sp). De studerande läser ”Grundskolans ämnen och ämneshelheter” som ett långt obligatoriskt biämne (60 sp). Här ges den ämnesmässiga behörigheten i grundskolans ämnen. Men då ämnena är 16 till antalet säger det sig självt att det ofrånkomligt blir lite ytskrap i vissa ämnen. Exempelvis skall historia, samhällskunskap, religion och livsåskådning rymmas in i en kurs på 5 sp. För att råda bot på detta är tanken att erbjuda ett frivilligt långt ”klasslärarbiämne” där man fördjupar sig i ämnesdidaktiken men också får en beredskap att undervisa ämnesövergripande. 40 studiepoäng finns redan inne i studieutbudet och de resterande 20 är under arbete och planen är att biämnet skall kunna erbjudas nästa läsår. – I och med studiehelheten blir de studerande bättre på mångfald och på den mångvetenskapliga biten, precis det som en klasslärare skall syssla med, säger Heilä-Ylikallio. – I praktiken innebär det att man jobbar tematiskt. Ta exempelvis havet som ett tema. I temat kan man plocka in naturvetenskaplig kunskap, men också konst och kultur. Det blir djupare helheter. Varför är det här inte ett obligatoriskt biämne? – Det ryms inte in i examen. Vi skulle i så fall inte ha några valfria studier. Så kan vi inte göra, de måste också få välja. Varför det? – Vi behöver olika typer av klasslärare. Vi behöver de som tex kan mera musik, engelska och finska. Det som gör det krångligt är

Vid Åbo Akademi ser man för tillfället över sin klasslärarutbildning och gör vissa justeringar. Bland annat skall de studerande ges bättre redskap för att vara uttryckligen klasslärare. Det sker genom ett så kallat långt ”klasslärarbiämne” på 60 studiepoäng. – Vi vill säkerställa att klasslärarna har beredskap att undervisa grundskolans alla ämnen, säger professor Ria Heilä-Ylikallio, utbildningslinjeansvarig för ÅA:s klasslärarutbildning.

att vi skall förse skolorna med allt vad de behöver. De vi utbildar skall inte vara kopior av varandra.

Dubbel behörighet ger högre lön Nackdelen med det nya biämnet är att man inte får ämnesbehörighet i ett undervisningsämne i årskurs 7–9. Den så kallade dubbla behörigheten ger nämligen klasslärarna högre lön också om de inte skulle undervisa i läroämnet på högstadiet. – Klasslärarna skall inte med våld göras till ämneslärare. De borde också få specialisera sig i att vara klasslärare. En läkare kan också specialisera sig på allmän medicin, säger Heilä-Ylikallio. Tycker du att man i för stor utsträckning väljer biämne utgående från lönemässiga grunder? – En del röstar med fötterna och tänker på pengarna. Men om man ger klasslärare ett lönepåslag för att de läst 60 sp i ett undervisningsämne så tycker jag att de borde få samma lönepåslag för det här biämnet. Biämnesutbudet vid ÅA har varit föremål för diskussion. Finns där några förändringar? – Vi vet att vi fortsättningsvis får hålla kvar musik och bild som korta biämnen (25 sp) trots att det är ämnen som annars inte finns inom Åbo Akademi. Det gläder mig för konst- och färdighetsämnena är viktiga för barns utveckling och välbefinnande i åldern 6-13 år.

Populariserad vetenskap Professor Sven-Erik Hansén konstaterade i ett tidigare nr av tidningen Läraren att man i tex Sverige och Norge inom lärarutbildningen har satsat på forskning som är praktiknära. Också vid ÅA har man gjort ansträngningar för att föra den pedagogiska forskningen närmare skolan. Inom ramen för magistersstudierna skall de studerande skriva en avhandling (30 sp) och utöver detta skall de ta en kurs där de populariserar sin avhandling. De studerande skall göra en videopitch eller en podd där de på tre minu-

 Klasslärarna skall inte med våld göras till ämneslärare. De borde också få specialisera sig i att vara klasslärare, säger Ria Heilä-Ylikallio, professor i svenska och litteratur med didaktisk inriktning vid Åbo Akademi och utbildningslinjeansvarig för klasslärarutbildningen vid ÅA. arkivfoto: mattias fagerholm

ter presenterar avhandlingen. – Tanken är att fältet lättare skall hitta till och se vad de studerande har skrivit avhandlingar om. De studerande skall bli bätt-

re på att berätta om sina avhandlingar. Det är ett sätt för dem att marknadsföra sig själva, säger Ria Heilä-Ylikallio Magisteravhandlingarna pre-

senteras på: https://blogs2.abo.fi/ magisteravhandlingariskolsamfundet/ mattias fagerholm


5

10.2.2022• Nr 3

De studerande välkomnar ett långt klasslärarbiämne Från studerandehåll är det tummen upp för ÅA:s utvecklingsplaner inom klasslärarutbildningen. – Jag hade gott kunnat tänka mig att välja de ämnesfördjupande modulerna som ett långt biämne, konstaterar Marie Lövholm, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF. – Jag tycker att det låter jättebra att det blir mer klasslärarrelaterat. Vi skall bli klasslärare och då har vi ju inte bara ett ämne, utan i stort sett alla ämnen, säger Lövholm. – Jag har saknat att kunna gå på djupet i de läroämnen som är lite mer krävande och där man måste läsa in sig. Vid sidan av att man i det nya biämnet går djupare in i de enskilda läroämnena betonas också ämnesövergripande helheter. – Det diskuteras mycket inom utbildningen och under praktiken blir det en självklarhet att jobba mer ämnesövergripande. I min avslutande praktik hade jag temat hållbar energi som skulle sträcka sig över flera läroämnen. Vilket är intresset för ett långt klasslärarbiämne? – Jag tror nog att det finns ett intresse, för många har svårt att välja biämne. Man har kanske inte ett visst ämne som tilltalar en, och man testar något och konstaterar att det här inte var min grej. Så är man tillbaka i ruta ett. Här ges möjligheten att fördjupa sig i flera ämnen samtidigt. – Folk har varit positivt inställda till de moduler som har kommit till. Men ibland har det varit problem att studerande att välja modulerna. Om det är få deltagare blir diskussionen i gruppen inte så bra. Vilka biämnen är det som lockar? – Hälsokunskap och specialpedagogik hörde till de populäraste när jag valde biämne. En bidragande orsak är att de går att ta i Vasa och många vill inte flytta till Åbo för att studera. Dubbel behörighet ger högre lön. Hur mycket påverkar det valen av långa biämnen? – Det styr nog ganska långt. Det är inte är så billigt att leva i det här samhället och det är klart att man siktar på högre lön med tanke på att finansiera sin framtid. Det skulle vara synd om klasslärarbiämnet inte gav högre lön.

Popularisera vetenskap Marie Lövholm är femte årets klasslärarstuderande och det innebär att hon är i startgroparna att skriva sin magistersavhandling. När den är klar ingår

Det skulle vara synd om klasslärarbiämnet inte gav högre lön. MARIE LÖVHOLM

ett moment där hon kortfattat skall pitcha sina slutsatser. – Det en god tanke, det är bra att lära att sälja sina arbeten och idéer. Men för mig som inte har någon erfarenhet av det ännu känns det lite jobbigt. Det är kanske annorlunda sedan när jag har gradun klar. Är du nöjd med din utbildning? – Utbildningen har utvecklats sedan jag gick första och andra året. Man tar responsen från de studerande på allvar och förnyar sig. Det är positivt. – Närundervisningen, när vi har gjort saker praktiskt, har varit bra. Till exempel gymnastiken och när vi har gjort olika experiment i fysiken och kemin. Det minns man bäst. – Praktiken har stärkt en och man har vågat fara ut och vikariera.

Vikarielista i FSLF-regi På tal om att vikariera. Till en följd av pandemin har vikariebristen i de finlandssvenska skolorna blivit påtagligt. FSLF har beslutat att dra sitt strå till stacken och man har nyligen skapat en vikarielista. Tanken är att lärarstuderande kan anmäla sitt intresse för att vikariera och listan sprids sedan av FSLF över hela Svenskfinland. Efter bara två dagar hade man samlat över 50 namn. – I och med pandemin är många studerande på sina hemorter och följer med undervisningen via Zoom. Och har man inte så många kurser kan man kanske hoppa in och vikariera någon dag, säger Marie Lövholm. mattias fagerholm

Klasslärarutbildningen har utvecklats i en positiv rikting under de senaste åren, säger Marie Lövholm, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF.


6

10.2.2022 • Nr 3

Avtalsrundans

Är du vilse i avtalsdjungeln? Har du koll på alla begrepp och förkortningar? Tidningen Läraren reder ut terminologin inför vårens avtalsförhandlingar.

AKTA Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) omfattar omkring 120 000 löntagare. Hit hör yrkesgrupperna som tex barnskötare, skolgångshandledare, familjedagvårdare, städare, lantbruksavbytare och biblioteksfunktionärer. En del av bestämmelserna i AKTA tilllämpas även på lärare, till exempel när det kommer till semesterpenning och tjänsteledigheter. Huvudsakligen regleras ändå lärarna av tjänstekollektivavtalet som går under förkortningen UKTA.

politiska helhetslösningar, men de hör numera till en svunnen tid. Därmed har centralorganisationerna inte längre en så stor betydelse i avtalsförhandlingarna. Lärarna hör till Centralorganisationen för högt utbildade i Finland, Akava. Akava har över 600 000 medlemmar och 36 medlemsförbund. Sture Fjäder är Akavas ordförande.

EK Bildningsarbetsgivarna Bildningsarbetsgivarna (Sivista på finska) representerar 340 arbetsgivare inom allmän och högre utbildning. För lärare som är anställda vid privata läroanstalter gäller Bildningsarbetsgivarnas avtal. Exempel på privata utbildningsanordnare är Svenska samskolan i Tammerfors, yrkesinstitutet Prakticum och yrkesskolan Axxell. Bildningsarbetsgivarna representerar samtliga universitet och yrkeshögskolor i landet.

Finlands näringsliv EK är en arbetsgivarorganisation som representerar privatsektorns arbetsgivare. EK slog år 2016 fast att man inte längre medverkar i centrala löneuppgörelser, utan förespråkar förbundsvisa avtal. År 2020 tog Skogsindustrin frågan ännu närmare verkstadsgolvet då man meddelade att man lämnar de allmänna kollektivavtalen och i stället sluter avtal på företagsnivå.

Inflation

FOSU Centrala löneuppgörelser En central löneuppgörelse sluts mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer. Avtalet utgör sedan ramen för medlemsförbundens egna kollektivavtal. Om regeringen också medverkar i avtalet med exempelvis löften om skattelättnader kallas det en inkomstpolitisk helhetslösning. Under årtionden slöt man inkomst-

FOSU är förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade (JUKO på finska). FOSU sköter alltså avtalsförhandlingarna för högt utbildade arbetstagare inom kommun och stat, exempelvis lärare och läkare. Totalt består FOSU av 36 förbund och samlar ca 200 000 arbetstagare. OAJ är det största medlemsförbundet och Olli Luukkainen innehar också ordförandeposten inom FOSU.

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån vilket innebär att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar med andra ord i värde. Inflationen har varit obetydlig de senaste åren men under fjolåret var inflationen högre än på tio år. Målsättningen med löneuppgörelserna är att förbättra löntagarnas köpkraft. Men om löneförhöjningarna är blygsamma samtidigt som inflationen skjuter i höjden kan slutresultatet bli att reallönerna de facto sjunker. Därför gäller det för avtalsparterna att ha koll på inflationen.

KT Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och förhandlar om kommunbranschens arbets- och tjänstekollektivavtal tillsammans med löntagarnas huvudavtalsparter. KT är avtalspart i sex avtalsområden och totalt berörs ca 425 000 arbetstagare. Kommunsektorns lönepott är över 22 miljarder euro. KT är även arbetsgivarpart i de nya välfärdsområdena. Markku Jalonen fungerar som vd.


7

10.2.2022• Nr 3

OAJ Undervisningssektorns fackorganisation OAJ samlar undervisningspersonal från lärare i småbarnspedagogik till universitetslärare. OAJ har ca 120 000 medlemmar och är därmed den största medlemsorganisationen i Akava. Olli Luukkainen är OAJ:s ordförande men han ställer inte upp för omval och därmed kommer lärarfacket att välja en ny ordförande i maj 2022. Finlands svenska lärarförbund FSL, med sina 5000 medlemmar, är en självständig del av OAJ. I motsats till andra medlemsförbund har FSL ett eget medlemsregister och egen ekonomi. FSL har representation i OAJ:s beslutande organ. FSL har ingen central förhandlingsrätt utan OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU sköter den biten.

Politisk inblandning Arbetsmarknadsparterna påminner ofta politikerna att de skall hålla tassarna borta från avtalsförhandlingarna. Antti Rinne fick sig en smäll på fingrarna 2019 då han som gammal fackboss inte kunde låta bli att blanda sig i konflikten om postutdelarnas kollektivavtal. Det hela slutade med att han fick avgå som statsminister. Politikerna kommer att hålla tassarna borta efter den här soppan, konstaterade Akava-basen Sture Fjäder i samband med föregående avtalsrunda. Indirekt har ändå politikerna ett inflytande då kommunernas verksamhetsförutsättningar långt dikteras i riksdagen.

Riksförlikningsman

Löneprogram Lärarfacket OAJ har i många år talat för ett löneprogram, så också inför denna avtalsrunda. Tanken är att med ett program som sträcker sig över flera år korrigera lärarlönerna. Bakgrunden är att lönerna inom den privata sektorn ökar snabbare än i den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn förekommer nämligen löneglidningar, dvs löneförhöjningar utöver vad som har avtalats i kollektivavtalen. Med ett löneprogram vill man jämna ut lönerna mellan den privata och offentliga sektorn.

Riksförlikningsmannen medlar i tvister om kollektivavtal mellan arbetsgivar- och löntagarorganisationer. I regel försöker parterna i första hand själva nå ett avtal, men om förhandlingarna kör fast kan man söka hjälp hos riksförlikningsmannen. I den senaste avtalsrundan gav riksförlikningsman Vuokko Piekkala ett medlingsbud, som sedermera fälldes av vårdfacket Tehy.

sovårdspersonalen av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Men i senaste avtalsrunda kom parterna överens om ett eget avtalsområde för social- och hälsovårdssektorn (SH). 1.9.2021 överfördes närmare 180 000 arbetstagare från AKTA till det så kallade Sote-avtalsområdet. Sote rf är förhandlingsorganisationen för Tehy och Super.

Tjänste- och arbetskollektivavtal Ett tjänste- och arbetskollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivaren och facket om anställningsvillkoren. De nuvarande kommunala avtalen är i kraft till den 28.2.2022. FOSU har nyligen sagt upp avtalen men det är ingen dramatik förknippad det. Det är helt enkelt ett sätt att försäkra sig om att avtalsperioden slutar vid utgången av februari. Efter det är avtalsparterna inte längre bundna vid arbetsfreden och konfliktåtgärder kan vidtas om förhandlingarna inte framskrider. Om inget förhandlingsresultat uppnås före utgången av februari går man in i ett så kallat avtalslöst läge. Fram till att man har nått ett nytt avtal tillämpas det gamla kollektivavtalet.

UKTA Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) är det avtal som gäller för lärarna. Från och med den 1.9.2021 överfördes även lärarna i småbarnspedagogik till detta avtalsområde. I UKTA stipuleras bland annat om lönegrunder, undervisningsskyldigheter och andra anställningsförhållanden. UKTA omfattar ca 80 000 lärare. UKTA är det rättesnöre som de lokala förtroendemännen lutar sig mot.

VOL (Varhaiskasvatuksen Opettajien Liitto)

Sote Vårdfacken Tehy och Super har länge eftersträvat ett eget avtalsområde för vårdsektorn. Tidigare omfattades social- och häl-

VOL, på svenska Småbarnspedagogikens lärarförbund SLF, är en medlemsorganisation inom OAJ. Också FSL har lärare i småbarnspedagogik i sin medlemskår. År 2020 lämnade Ålands lärare i småbarnspedagogik VOL till förmån för FSL och utgör därmed FSL:s

nyaste medlemsförening. Service på svenska uppgavs som den viktigaste orsaken till byte av förbund.

YSI YSI (yleissivistävät opettajat) är benämningen för de allmänbildande lärarna inom OAJ. Hit hör lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet. YSI-gruppen är den klart största inom OAJ och därmed den tongivande i fullmäktige. YSI besitter 96 av de 150 fullmäktigeplatserna. FSL:s 8 fullmäktigeledamöter ingår i YSI-gruppen.

Årsarbetstid En ständigt återkommande fråga inför avtalsförhandlingarna är undervisningsskyldigheten (usk). Usken kritiseras för att den inte är rättvis och inte ser till det arbete som sker utanför lektionstid. Årsarbetstid har kastats fram som ett alternativ. År 2018 inleddes ett treårigt försök i ett antal finskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen. OAJ betonar att det är fråga om ett försök och att man inte på basis av ett småskaligt experiment kan gå in för årsarbetstid permanent. Ett problem med årsarbetstid stavas pengar. Från arbetsgivarhåll ser man nog behovet av att förnya lärarna arbetstidssystem, men vidhåller att det bör var ett nollsummespel och vill inte skjuta in några extra lönepengar i systemet.

Öppna frågor? En vedertagen sanning när det kommer till avtalsförhandlingar är att ingenting är klart innan allting är klart. Informationen är ofta knapphändig och retoriken tenderar att bli hårdare ju längre tiden lider Vid sidan av att facken och arbetsgivarna positionerar sig finns också en dragkamp mellan de olika fackförbunden. Det är med andra ord upplagt för många svängar i långdansen innan ett avtal kan ros i land. Tidningen Läraren följer utvecklingen både i papperstidningen och på vår webbplats. text: mattias fagerholm illustration: sebastian dahlström


8

10.2.2022 • Nr 3

Berättelsernas konst och litteraturens hem Ordkonst, det kreativa skrivandet och berättandet, är ett av nio ämnen inom den grundläggande konstundervisningen i Finland. Kanske också ett av de mest förbisedda konstämnena. Inom ordkonst är finansieringen svajig, strukturerna är luddiga och en utbildning för pedagoger saknas. De slutsatserna drar Monica Martens-Seppelin i sin färska utredning Ordkonst – framtidens utbildningsvägar och arbetsfält. Hon är utvecklingschef vid Sydkustens landskapsförbund och rektor för Sydkustens Ordkonstskola. Vid en strömmad presskonferens offentliggjordes hennes undersökning – som beställts av Svenska kulturfonden – i början av denna månad.

Begreppet ordkonst används inte utanför Finlands gränser. – Ordkonst är många saker, säger Monica Martens-Seppelin. Begreppet ordkonst används inte utanför Finlands gränser och har kommit till inom den grundläggande kostundervisningen som har nio konstformer av vilka ordkonst är en. Ordkonst är en litteraturbaserad konst som handlar om att använda och leka med språket på ett kreativt sätt mera än om något verk. Ordkonst innebär inte bara att läsa och skriva utan också om att berätta och uttrycka sig på olika sätt. – I dag finns det många sätt att uttrycka sig på, också digitala och multimodala sätt, säger Monica Martens-Seppelin. Språket är verktyget för allt lärande. Att tolka text är en medborgarfärdighet som alla behöver i alla sina livsskeden, både för studier, arbete och för att vara aktiva i samhället. – Man kan säga att ordkonsten är ett demokratiprojekt som behövs för att vi skall kunna utveckla oss själva och förstå andra i samhället. Kulturfondens ombudsman Katarina von Numers-Ekman påtalar det märkliga i att ordkonst hör till de minsta konstformerna inom den grundläggande konstundervisningen. – Ordkonsten har alltid varit en rätt liten konstform som haft svårt att hitta aktörer och resurser. Den saknar också nätverk och starka strukturer som andra konstformer har, säger Martens-Seppelin. Flera rapporter har visat att den grundläggande konstundervisningen är ganska ojämn och inte tillgänglig i alla delar av landet i allmänhet och på svenska i synnerhet. Det finns bara en ordkonstskola i Fin-

 Utvecklingschefen vid Sydkustens landskapsförbund Monica Marten-Seppelin har författat en rapport om ordkonstens situation i Svenskfinland och efterlyser lärarutbildning inom ämnet. foto: laura mendelin/svenska kulturfonden

land som får statsandelar för sin undervisning. En annan orsak till den bristande tillgängligheten är att det inte finns någon utbildning till ordkonstlärare. – Det finns inte lärare som kan sköta undervisningen på fältet, som känner sig trygga i sin professionalitet och vill och kan utveckla arbetet, säger Martens-Seppelin. Eftersom ordkonst inte är ett akademiskt ämne saknas också forskning kring ordkonst, vilket gör att området är svårt att utveckla. Sydkustens ordkonstskola med sina 470 elever är den enda svenska ordkonstskolan i Finland och har verksamhet i tio kommuner i södra Finland, berättar Martens-Seppelin. Grundläggande konstundervisning ges i fyra av dessa kommuner. I Österbotten finns ingen konstskola som ger grundläggande konstundervisning på svenska. Det behövs mera resurser för att skapa förutsättningar att ordna ordkonstundervisning på flera orter.

Finns ordkonst i skolan? Den grundläggande konstundervisning ordnas utanför skolan, men hur ser ordkonsten ut i skolan, undrar Katarina von Numers-Ekman. – Ordkonst nämns i grunderna för läroplanen både för den grundläggande undervisningen och för gymnasiet inom ramen för modersmålsundervisningen, säger Monica Martens-Seppelin. Det finns ett stort behov av fortbildning för lärare, både ämneslärare och klasslärare.

– Många lärare jobbar mycket ordkonstinriktat i modersmålsundervisningen, men ämnet kunde utvecklas ytterligare och föras in i klasslärarutbildningen. För tillfället är det inte möjligt att utbilda sig till ordkonstpedagog. Inom alla de övriga konstämnena inom den grundläggande konstundervisningen går det att få en pedagogisk utbildning.

Efterlyses: Utbildning för ordkonstpedagoger Hur ska man då råda bot på bristen på pedagogutbildning och i förlängningen bristen på ordkonstundervisning? Martens-Seppelin har jämfört olika modeller för hur ordkonstpedagoger kunde utbildas och fortbildas. – Jag tycker att Åbo Akademi borde ordna en utbildning för ordkonstpedagoger. Här finns ett stort utbud av både ämnesstudier och forskning inom litteraturvetenskap, svenska språket och pedagogik – ordkonstens tre nyckelområden. Dessutom har ÅA fokus på barn- och ungdomslitteratur. Yrkeshögskolan Novia utbildar å sin sida redan både scenkonst- och musikpedagoger, så här kunde man hitta synergier inom en yrkeshögskoleutbildning för ordkonstpedagoger. En utbildningsmodell kunde vara att ordna fristående behörighetsgivande pedagogiska studier för ordkonstlärare. Ett långsiktigt mål borde vara en magisterutbildning med fokus på kreativt skrivande, litteratur och ordkonstpedagogik. – Jag hoppas att förslagen faller i god jord inom Åbo Akademi och Yrkeshögsko-

Vadå ordkonst? ○ Grundläggande konstundervisning är undervisning i olika konstarter som ordnas utanför skolan, i första hand för barn och unga. ○ Konstarter inom den grundläggande konstundervisningen är arkitektur, bildkonst, slöjd, musik, dans, mediekonst, ordkonst, cirkuskonst och teaterkonst. ○ Ordkonst är en tvärvetenskaplig konstform som stärker barnets språkkänsla genom kreativa arbetsmetoder. Ordkonstmetodiken utgår från begrepp som fantasi, kreativt skrivande, muntligt berättande samt ordlekar och litteraturläsning. ○ Målet med undervisningen i ordkonst är att ge barn och unga som är intresserade av språk, skrivande och läsande, en möjlighet att utveckla och fördjupa sitt intresse för ordkonst. Källa: Utbildningsstyrelsen

lan Novia, men viktigast av allt är ändå att undervisnings- och kulturministeriet reagerar. Utan statlig finansiering är det svårt att skapa rättvisa och långsiktiga lösningar, säger Monica Martens-Seppelin. tom ahlfors


9

10.2.2022• Nr 3

debatt

God spridning för Uppdrag språköar En fjärdedel av projekttiden för Kommunförbundets tvååriga projekt Uppdrag språköar har förlöpt. Tiden har gått fort men förhoppningsvis inte runnit ut i sanden, utan gjort varaktiga avtryck. Projektet har tre stora mål: att synliggöra, stödja och utveckla språköarna. Det har fått god spridning och många samarbetspartner. Tillsammans med till exempel Åbo akademi, Svenska nu, Luckan, Språkönätverket r.f. och Språkambassadörerna r.f. hittar vi flera beröringspunkter. Man kan säga att vi alla jobbar för att svenskan ska få finnas i våra liv. Tack vare Uppdrag språköar vet många fler idag vad en språkö är, att det finns femton språköar i Finland och att de sinsemellan ser ganska olika ut. Att de ligger geografiskt utspridda över hela landet. Att en del är privata, andra kommunala. Några små och andra stora. En del krymper medan andra växer. Det är många fler som förstår att språköarna behövs men att det krävs en insats för att de ska ha det bra. Det finns en större förståelse för de utmaningar som språköarna har men också en högre vilja att skapa strukturer som underlättar och möjliggör utvecklingen av språköarna. I såväl rapporten om den

svenskspråkiga utbildningen i Finland (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2021:9) som i Nationalspråksstrategin (Statsrådets publikationer 2021:87) betonas stödet till språköarna. Det handlar om några få viktiga ord som på nationell nivå ger språköarna ett starkt stöd i ryggen. Ansvaret för utbildningen vilar inte allena på språköpedagogerna. Språköarna är en resurs som inte är till fullo utnyttjad i vårt land. Språköarna inte bara producerar tvåspråkiga medborgare utan de fungerar som visitkort för det svenska Finland. På språköarna möts språkgrupperna på ett naturligt sätt i vardagen och de familjer som väljer svensk utbildning har ofta stor motivation för verksamheten. Språköarna innebär social hållbarhet som är ett av målen i framtidens kommun. Därför har projektet även som mål att skapa förutsättningar för nya språköar att födas. Under de sex månader som gått har jag varit i tät kontakt med språköarna. Jag har inlett en språköturné där jag hittills besökt all svensk utbildning på tio språköar. Som bäst har det handlat om allt ifrån småbarnspedagogik till gymnasiet. Jag har också träffat de aktörer som står för den svenska fritiden på språkön. Med värme vill

jag berätta om det fantastiska arbete som görs ute på språköarna. Ingenting är självklart men med stark vilja och stor flexibilitet gör man det möjligt. Från dag till dag. Och visst är det storartat att besöka de stora språköarna där man skapat små svenska samhällen mitt i de finskspråkiga städerna. Och visst ser jag, att ju mer den svenska verksamheten koncentreras och ju bättre den involverar sitt närsamhälle, desto bättre mår språkön. Även om språköarna ser olika ut så har de en viktig sak gemensamt; de är hängivna sitt uppdrag att föra svenska språket och kulturen vidare. Jag vill också nämna de finskspråkiga rektorerna som i sina stora finska skolor har små språköskolor som de också basar över (Salo, Tavastehus, Kouvola och i viss mån Jyväskylä). Om deras stolthet för sina samlokaliserade skolor, men också om deras ångest över att inte räcka till. Jag har insett att även de finska rektorerna behöver stöd med den svenska utbildningen. På några språköar har jag kunnat vara till hjälp när det gäller utveckling av verksamheten, tolkning av lagen, fortbildning osv. Just nu är rekrytering av behörig personal det mest aktuella på

språköarna. Via projektet har jag spritt personalbehovet. Lärarutbildningarna har också lovat aktivera studerande att göra sin fältpraktik på någon språköskola. För att nå framgång med det ordnar projektet en handledarutbildning på distans för språköpedagogerna. Jag har också haft kontakt med Östermyra och Varkaus där det finns ett visst intresse för svensk utbildning. De här sex månaderna har ur personlig synvinkel varit intressanta och givande. Projektet känns meningsfullt och jag har höga tankar om att den goda uppslutning som idag finns kring språköarna ska leda till att projektet uppfyller sina mål. Som projektledare för Uppdrag språköar jobbar jag ensam, men som en i teamet på Kommunförbundet har jag många sakkunniga och engagerade kolleger till mitt stöd. I projektets styrgrupp sitter representanter från Folkhälsan Välfärd, Folktinget, Kommunförbundet, Regionalförvaltningen, Sydkustens landskapsförbund, Utbildningsstyrelsen och från språköarna Jyväskylä och Uleåborg.

Språköarna är en resurs som inte är till fullo utnyttjad i vårt land. Språköarna inte bara producerar tvåspråkiga medborgare utan de fungerar som visitkort för det svenska Finland.

KARIN IHALAINEN Projektledare för Uppdrag språköar, Kommunförbundet

Teolog blev rektor för Åbo Akademi Åbo Akademis styrelse valde förra veckan professor, TD Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Lindfelt är vald för en period fram till 31.7.2026 och tillträder genast.

– Det gläder mig att vi i Mikael Lindfelt hittat en person som enhälligt övertygat styrelsen med sina kompetenser att fungera som rektor för en tänkande organisation med stora ambitioner. Lindfelt uppvisar goda meriter och en stark vision för universitetet. Med sin ledarskapsförmåga och goda kontaktytor inom såväl universitetssamfundet som inom samhället ser vi honom som den rektor som kan fortsätta utveckla Åbo Akademi, säger Thomas Wilhelmsson, Åbo Akademis styrelseordförande.

Vid valet av ny rektor lade styrelsen speciellt vikt vid ett dokumenterat gott ledarskap, professorskompetens, ett brett professionellt kontaktnät och god samarbetsförmåga. TD Mikael Lindfelt har sedan den förra rektorn Moira von Wright entledigades i höstas fungerat som tf. rektor vid Åbo Akademi. Han har fungerat som prorektor (2019–2022) och dekan för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (2017–2019). Lindfelt disputerade vid Åbo Akademi 1996 inom teologi och har licentiatexamen i filosofi (1999). Därtill är han docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och i etik vid Uppsala universitet. Han har verkat som universitetslektor i teologi (1999–2015) och som professor i systematisk teologi sedan 2015. Hans forsk-

ning har fokuserat främst på olika aspekter av livsåskådningar och etik och under senare år även på attityder gentemot vaccin i ett forskningsprojekt som heter VaccAtt och som tidningen Läraren berättat om tidigare. I en intervju för svenska Yle säger Lindfelt att han i sitt ledarskap kommer att lyssna och föra dialog samt att satsa på samarbete och att hitta lösningar tillsammans. – Jag är primärt ute efter teamarbete, och sedan när vi har diskuterat saker tillräckligt länge behöver vi fatta beslut. Men det viktigaste skedet är själva processen där vi tillsammans i dialog kommer fram till olika slags beslut. tom ahlfors  ÅA:s rektor Mikael Lindfelt. foto: åbo akademis bildbank


10

10.2.2022 • Nr 3

kolumnen li andersson Undervisningsminister

Nu måste välmående vara i fokus Vi är återigen i en ny situation i fråga om pandemin. Omikronvarianten har explosionsartat ökat antalen smittfall men behovet av sjukvård har inte ökat i samma takt. Tvärtom, belastningen på intensivvården har minskat och läget inom den övriga vården stabiliserat sig. Inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen påverkar pandemin fortfarande vardagen på många orter. Fastän situationen varierar stort beroende på ort, påverkar såväl personalens som elevernas sjukfrånvaron vardagen och undervisningen, speciellt i huvudstadsregionen. Situationen har varit speciellt svår inom småbarnspedagogiken, där bristen på personal redan tidigare varit ett stort problem. Såväl Institutet för hälsa och välfärd THL som många smittskyddsläkare, barnläkare och utbildningsanordnare har tackat för att regeringen inte gav en nationell rekommendation om distansundervisning. Utbildningsanordnarna kan lokalt använda sig av distansundervisning när det behövs, men det är viktigt att trygga elevers och studerandes möjligheter till en så normal skolgång som möjligt. Samma princip gäller studerande på andra stadiet och vid högskolor, som på många större orter tvingats vara merparten av sin studietid på distans.

Inhiberade hobbyer, inhiberade kalas, inhiberade besök hos faroch morföräldrar, en osäkerhet och oro över när detta kommer att ta slut och vad som kommer att hända om någon blir sjuk, påverkar självklart hur vi mår.

Psykisk ohälsa bland barn och unga återkommer i de diskussioner som förs med såväl lärare som tjänstemän. Barn och unga reagerar på pandemin, de reagerar på hur den påverkar såväl deras familjer som deras vardag i övrigt. Inhiberade hobbyer, inhiberade kalas, inhiberade besök hos far- och morföräldrar, en osäkerhet och oro över när detta kommer att ta slut och vad som kommer att hända om någon blir sjuk, påverkar självklart hur vi mår. För många är hemmet inte heller en säker eller lugn plats, och skoldagen enorm viktigt både för det psykiska och fysiska välbefinnandet. Pandemin kommer att följa med oss under en lång tid efter att den mest akuta fasen i pandemin är över, vissa talar till och med om ett decennium. Det står redan klart att välmående från och med nu måste vara i fokus för allt som vi gör på ministeriet, och för allt utbildningspolitiskt beslutsfattande. I många undersökningar och förfrågningar som gjorts åt rektorer och lärare, framgår att utmattning och psykisk ohälsa klart ökat även bland dem som arbetar inom undervisningssektorn. Regeringen har redan under två år i rad gett tilläggsresurser, så kallat COVID-stöd, och vi kommer att göra förslag om ytterligare ett stödpaket för utbildningssektorn för läsåret 2022–2023. Men det räcker inte med stödpaket under dessa mest akuta år, utan nu måste vi sätta igång ett långvarigt arbete, som fortsätter även under kommande regeringsperioder. Välmående ska vara i fokus för allt beslutsfattande, och utbildningssektorn måste få de resurser som behövs för att kunna reparera de skador som pandemin har orsakat.

 Susanna Elenius är vikarierande kommunikatör vid Finlands svenska lärarförbund. foto: sofia jern

Kommunikation och journalistik går in i varandra FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström blir moderskapsledig denna månad och ersätts av Susanna Elenius, 30. Susanna kommer närmast från Yrkeshögskolan Arcada där hon jobbat som kommunikationsspecialist. Före det arbetade hon som kommunikatör och chefredaktör på Svenska folkpartiets ungdomsförbund Svensk Ungdom. Susanna är uppvuxen och skolgången i Jakobstad och sökte sig efter studentexamen till Vasa universitet. – Jag är filosofie magister och har studerat modersmålet svenska som huvudämne och också studerat journalistik på Åbo Akademis medielinje, som är en ettårig utbildning på 60 studiepoäng. Hur kom det sig att du började studera vid det finskspråkiga Vasa universitet? – Jag har alltid varit intresserad av språk och av att skriva, så det var därför jag sökte mig till modersmålsutbildning som fanns vid Vasa universitet på den tiden. Det fanns en utbildning i modersmålet svenska vid Vasa universitet?

– Jo, jag har en kandidatexamen i modersmålet svenska och gick sedan ett magisterprogram som hette ”Språkexpertis i ett specialiserat samhälle”, berättar Susanna. När Susanna fick sin examen började hon jobba som journalist på Vasabladet, innan hon flyttade till Helsingfors och jobbet som kommunikatör vid SU. Hur kom det sig att du sökte jobb som kommunikatör? – Jag tycker det är intressant och givande att jobba inom kommunikation eftersom området är så brett och mångsidigt. Det är också lärorikt att få vara med bakom kulisserna på det som sker i samhället. Vilken är den stora skillnaden mellan jobben som kommunikatör och journalist? – Det är två roller som har många likheter och går in i varandra. För mig har den stora skillnaden varit att jag som kommunikatör fått möjligheten att jobba mera långsiktigt och strategiskt, också om det inom kommunikation händer att det ramlar in uppgifter som skall utföras snabbt. Hurudan var din skoltid i Jakobstad? – Min skoltid var bra och nor-

För mig har den stora skillnaden varit att jag som kommunikatör fått möjligheten att jobba mera långsiktigt.

mal, skrattar Susanna. – Utbildning har alltid stått mig nära. Jag är själv lärardotter och har många lärare i släkten. Du har jobbat på FSL ungefär en vecka nu. Hur känns det? – Det känns bra. Det är mycket nytt att ta in och lära sig, men det är roligt. Växelverkan och dialog ska förstås vara en grundsten i all kommunikation, så jag ser fram emot att träffa alla medlemmar och lyssna på deras åsikter om skolan, läraryrket och FSL:s verksamhet.

tom ahlfors

Susanna Elenius i ett nötskal ○

30 år.

Uppvuxen i Jakobstad.

Studerat vid Vasa universitet.

Har tidigare jobbat på Vasabladet, Svensk Ungdom och Arcada.

Läser och motionerar på fritiden.


11

10.2.2022• Nr 3

lediga jobb

RASEBORG.FI

I Raseborg finns 12 svenskspråkiga grundskolor och 2 gymnasier med sammanlagt ca 1800 elever. Vi arbetar med att synliggöra lärandet och utgår från barnets styrkor. Den digitala tekniken utnyttjas för att möjliggöra och berika ett mångsidigt lärande.

Raseborgs stad söker rektor för Ekenäs högstadieskola Ekenäs högstadieskola är en skola med ca 300 elever i årskurserna 7–9. Skolan är belägen i Ekenäs centrum, i ett skolcampusområde bestående av daghem, skolor, parker och idrottsanläggningar. VI FÖRUTSÄTTER • förmåga att leda personal, strategi och ekonomi • kunskap i läroplans- och elevvårdsfrågor • samarbetsförmåga, goda kommunikationsfärdigheter och IKT-färdigheter VI VÄRDESÄTTER att du har erfarenhet av ledarskap, ett genuint intresse att utveckla verksamhetskulturen i skolan, är öppen för förändringar och har en god förmåga att samarbeta med kollegiet. BEHÖRIGHETSKRAV: Behörighet i enlighet med förordning (986/1998), förtrogenhet med kommunal förvaltning och administrativa uppgifter, goda ledaregenskaper och goda kommunikativa färdigheter samt lämplighet för tjänsten. TILL VÅRA SKOLOR I RASEBORG REKRYTERAR VI: Klasslärare, lektorer och ämneslärare till grundskolorna och gymnasierna. Vi söker lärare som är ansvarstagande, har god samarbetsförmåga och har intresse för pedagogiskt utvecklingsarbete tillsammans med kollegerna. Du använder IT som ett naturligt verktyg i undervisningen. Du är en ledare för eleverna och respekterar, motiverar och uppmuntrar dem i deras arbete. Behörighet i enlighet med förordning (986/1998). • 1 lektor i psykologi och religion, Karis-Billnäs gymnasium (ingår undervisningsskyldighet i Karis svenska högstadium) fr.o.m. 1.8.2022 • 1 lektor i engelska och tyska, Karis-Billnäs gymnasium fr.o.m. 1.8.2022 • 1 timlärare i modersmål och litteratur, Karis svenska högstadium fr.o.m. 1.8.2022 • 1 timlärare i musik, Ekenäs gymnasium och Ekenäs högstadieskola fr.o.m. 1.8.2022 • 1 timlärare i bildkonst, Ekenäs högstadieskola och Ekenäs gymnasium fr.o.m. 1.8.2022 • 1 klasslärare, Österby skola fr.o.m. 1.8.2022 • 1 klasslärare, Seminarieskolan fr.o.m. 1.8.2022

Mera information finns på stadens hemsida och på Kuntarekry. Vänligen lämna in din ansökan senast 28.2 2022 på adressen www.kuntarekry.fi Betyg och intyg i original ska visas upp vid en eventuell intervju. Elisabet Ehrstedt, undervisningschef tel 019 289 2144 elisabet.ehrstedt@raseborg.fi Fortsatt rekrytering av flera lärare sker under våren via Kuntarekry.

Vill du vara med och skapa framtidens Sibbo? Sibbos engagerade lärare och pedagoger välkomnar dig till sin professionella gemenskap! Sibbo kommun växer, förnyas och utvecklas i snabb takt. Undervisningen ordnas i våra nya och moderna, flexibla lärmiljöer samt i våra sympatiska byskolor. Vi uppmuntrar eleverna att ta en aktiv roll i lärandet och erbjuder mångsidiga arbetsmetoder. Vi arbetar och lär oss självständigt och tillsammans. Hos oss är naturen nära och stödjer den dagliga fysiska aktiviteten och funktionaliteten. Vårt mål är att eleverna har jämlika färdigheter i att använda informations- och kommunikationsteknik. Som stöd i arbetet används bland annat Digipass, personliga Chromebook-datorer och engagerande spelpedagogik.

Välkommen som lärare till Sibbo! Utbildningstjänster i Sibbo kommun erbjuder nu lediga tjänster som klasslärare, speciallärare, ämneslärare och elevhandledare. Ta reda på mer och lämna in din ansökan: www.sipoo.fi/sv/rekry Håll också utkik efter våra kommande ansökningar under våren!


12

10.2.2022 • Nr 3

debatt

Fri debatt är väsentlig för demokratin Ska vår skola stängas? Jag tittar på eleven som ser ledsen ut, och inser att klappjakten har gått för långt. Ett facebookinlägg som medier har nappat på, utan att granska det kritiskt, har fått orimliga konsekvenser. Medierna har en makt att välja vad de lyfter fram för orättvisor och missförhållanden i samhället. De har också en makt att vinkla nyheter, vilket kan leda till att debatten går i fel riktning. Till god journalistisk sed ingår att höra berörda parter. Dessvärre ställer inte journalister alltid de rätta frågorna till rätta parter, vinklingen blir missvisande. Ensidig rapportering som baserar sig på åsikter, där skolan inte har någon chans att berätta sanningen, är orättvis. Saker och ting är sällan så svartvita som de presenteras. Allmänheten skapar sig en egen bild av situationer, ryktesspridning florerar. Journalister kräver uttalande av rektorn även

om de t.o.m. själva medger att rektorn inte kan kommentera enskilda fall. Skolan står maktlös då drevet går. Tyvärr har allt fler etablerade mediehus drabbats av klicktivism. De medieetiska spelreglerna fallerar och skandaljournalistiken har fått ett allt starkare fotfäste. I fartblindheten glömmer man bort granskningen och artiklarna baserar sig på bristfälliga uppgifter. En bra kritisk granskning innebär att ämnet belyses ur flera synvinklar och berörda parter ges samma möjligheter att komma till tals. Orättvisa uppstår då parter inte har lika förutsättningar att framföra sina åsikter. Rektorernas och lärarnas yttrandefrihet begränsas genom lagstiftning. Det sägs att tiga är guld, med det är svårt att tiga då man bevittnar orättvisor. Kritik och fri debatt är väsentligt för demokratin. Alla har rätt att ha sin upp-

fattning, men alla uppfattningar är inte lika trovärdiga. Skolorna vill vara öppna med vad som pågår i skolverksamheten, men de är i flera fall bundna av tystnadsplikten. Frågan är om det går att lösa problemet med skolans tystnadsplikt gentemot media? Medierna kan välja att skydda sina källor. De kunde eventuellt under specifika villkor få ta del av konfidentiella uppgifter med tystnadsplikt om så krävs för att korrigera missuppfattningar. Då skulle det även gälla för medier att noga överväga vad som kan publiceras utan att de bryter mot tystnadsplikten. Information som väsentligt påverkar vinklingen av rapporteringen, trots att detaljerna inte kan publiceras, kunde medföra rättvisare och mer sanningsenlig nyhetsrapportering. I nuläget uppstår situationer där skolan inte kan begära redaktionen korrigera redan publicerad artikel utan att bryta tyst-

nadsplikten. Alla har rätt att försvara sig när man anser sig blivit orättvist behandlad. Jag har svårt att acceptera att en skola blir anklagad utan möjlighet att effektivt försvara sig. Smutskastning förbättrar inte skolverksamheten utan tär på arbetsenergin samt leder till upprörda känslor bland elever och personal. Skolorna ser gärna att medierna i konstruktivt syfte lyfter fram frågor och fenomen som är aktuella, även sådana som kan upplevas obekväma. Jag hoppas att alla parter får rättvisare möjligheter att bli hörda. Skolorna ska inte behöva vara maktlösa då drevet går. JEANETTE LINDROOS Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval

PS. För att sanningen ska fram är svaret nej, min skola ska inte stängas.

Smutskastning förbättrar inte skolverksamheten utan tär på arbetsenergin samt leder till upprörda känslor bland elever och personal.

bakbrädet Kurser i finska för nordbor. I början av augusti arrangeras intensivkurser i finska för nordbor på kulturcentret Hanaholmen. I programmet ingår 36 språklektioner under kursveckan den 1–6 augusti. Det finns tre kurser att välja mellan; en grundkurs för nordbor som inte har förkunskaper i finska språket, en fortsättningskurs för nordbor som har förkunskaper i finska språket. Deltagarna har övningar i grammatik och muntlig kommunikation, samt en fortsättningskurs för längre hunna som fokuserar på muntlig kommunikation och samtal och riktar sig till alla som behöver fräscha upp sin finska. Priset för en kurs är drygt tusen euro, och då ingår undervisning, kost och logi. Ett begränsat antal stipendier för lägre kursavgift finns att söka. Mera information på Hanaholmens webbsida om somma-

rens evenemang. Snus och sprit på sociala medier. Enligt en rapport som Föreningen för förebyggande rusarbete EHYT publicerat är det lätt för minderåriga att komma över alkohol och nikotinprodukter via sociala medier på internet genom sina kontakter med myndiga personer. Över lag får de minderåriga alkohol och nikotinprodukter via sina myndiga vänner och bekanta, och i huvudsak sker detta nuförtiden via sociala medier. Orsaken till detta är att denna kontakt inte kräver några egna initiativ från de ungas sida utan de får erbjudanden om säljoch köptjänster direkt. Enligt EHYT förekommer dessa erbjudanden främst på plattformen Snapchat och enligt rapporten är det främst studerande på åk 9 och inom yrkesutbildningen som upplevt dem. En viss kommers före-

kommer också mellan minderåriga och då handlar det främst om förmedling av snus. Bokpaket för ettorna. Sammanlagt 258 förstaklasser i Svenskfinland har denna månad fått ett bokpaket i gåva (bilden). Paketet innehåller tio nya barnböcker och ett tryckt inspirationsmaterial för att främja läsning och läsintresse. Bokpaketet från Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd är en efterlängtad gåva i skolklasser varje vinter och kan ansökas turvis av årskurs ett och fem. I årets gåva till ettor ingår bilderböcker, faktaböcker, poesi och börja-läsa-böcker från finlandssvenska och svenska utgivare. Bokpaketen administreras av Förbundet Hem och Skola och urvalet är gjort av Sydkustens ordkonstskola som också ger ut ett eget inspirationsmaterial till

böckerna. Med hjälp av diskussionsfrågor och uppgifter får skolklasserna verktyg att fördjupa läsupplevelsen och stimulera barnens eget skapande och skrivande. Samtal och arbete kring böcker är avgörande för att uppmuntra intresse för läsning och litteratur. Inspirationsmaterialet kan användas fritt i undervisning och hittas också på sidan www.ordkonst.fi/bokpaket. FSL:s medlemsantal steg. Per den sista december i fjol visar FSL:s medlemsstatistik att det totala medlemsantalet är 5085, vilket är två personer mer än motsvarande tidpunkt år 2020.

Av medlemmarna är 77,9 procent kvinnor och 22,1 procent män. 0 procent av FSL:s medlemmar uppger att de är av annat kön. De flesta arbetar inom åk 1–6, följda av dem som jobbar i åk 7–9. Följande grupper i ordningen är gymnasielärare och de som arbetar i åk 1–9. På femte plats återfinns lärarna inom småbarnspedagogik eller förskoleundervisning. 360 medlemmar var studerande, 354 var pensionärer och 245 moderskapslediga. Endast 60 medlemmar meddelade att de var arbetslösa vid fjolårets slut, vilket motsvarar en dryg procent.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.