Läraren 3 2021 by Tom Ahlfors

ord för ord Elevers och studerandes rätt till stöd är en självklarhet och får inte ses som en kostnad. Ю r sidan 3

11.2.2021 • Nr 3 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Behöriga till 100 procent

Carita Nyberg har jobbat i olika skolor i Esbo i över trettio år och kommer inte ihåg att personalens behörighetsgrad någonsin tidigare varit 100 procent. Nu är den det i Mattlidens skola, där hon är biträdande rektor. Ю r läs mera på mittuppslaget

Rektor Ulrika Willför-Nyman (t.v.) och biträdande rektor Carita Nyberg i Mattlidens skola är nöjda över det behöriga kollegiet. foto: mattias fagerholm

Permittera ej!

Coronastöd, permitteringar och socialoch hälsovårdsreformen tangerades då partiledarna möttes i en debatt inför kommunalvalet i samband med den virtuella Educamässan. – Regeringens budskap till kommunerna har varit entydigt: Permittera inte nu, sade statsminister Sanna Marin.

Skrivandet som utmaning

Pedagogiskt mervärde krävs

Under den senaste veckan, medan denna text vuxit fram, har jag vuxit som människa. Jag har än en gång blivit lite mera lyhörd och ödmjuk inför livets många utmaningar. Jag har varit tvungen att acceptera känslan av obehag.

Digitalisering innebär inte att pennan byts ut mot en dator, utan kräver alltid ett pedagogiskt mervärde. Bland annat om detta var deltagarna eniga i en paneldebatt om den digitala skolan på det finlandssvenska virtuella Educainslaget Hörnan.

JOHANNA BERLIN Kolumnen

Ю r sidan 3

Ю r sidan 10

Ю r sidorna 4–5

11.2.2021 • Nr 3

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Skolan räddar Svenskfinland Skolan är nyckeln till svenskans ställning i Finland. Det går inte att underskatta vikten av svenskspråkig förskola, grundskola, andra stadiets utbildning men även universitet och högskola. Det slås fast i en färsk rapport av tankesmedjan Magma. Det är det svenska framtidsföretaget Kairos Future som för Magmas räkning bjuder på ett utifrånperspektiv på det svenska i Finland. Föga överraskande lyfts den svenska skolans avgörande roll fram. Skolans betydelse har betonats upprepade gånger, men det tål att upprepas då kommunalvalet står för dörren. Framtidens kommunala beslutsfattare kommer i hög grad att vara utbildningspolitiker i och med att socialoch hälsovården flyttar över till de blivande landskapen. I den finlandssvenska skolan finns en spårbundenhet som är svårslagen. Vill man göra en endaste insats i att stödja det svenska i Finland är det svårt att hitta något område som är mer centralt. Det konstaterar Mats Lindgren, vd för Kairos Future. För att vara tydlig: Bättre inkörsport till Svenskfinland än dagvård på svenska finns inte. Så när Helsingfors 2019 hänvisade familjer som ansökt om svensk dagvårdsplats till den finska småbarnspedagogiken är det att betrakta som ett

dråpslag mot den svenska skolan och därmed även mot finlandssvenskheten i huvudstaden. Den finlandssvenska skolan har tills vidare väl kunnat svara på förväntningarna att vara en garant för det svenska i Finland. Det beskrivs inte minst av överskrivningen på ca 10 procent i de finlandssvenska skolorna. Det vill säga det börjar hela tiden fler barn i svenskspråkig skola än vad språkregistret skulle ge vid handen. Det är ett tecken på den finlandssvenska skolans attraktionskraft. Ibland tror man att kvantitet och kvalitet korrelerar. Att man måste vara stor för att vara duktig. Men så är det ju inte. Small is beautiful, säger sociolog Kjell Herberts i en kommentar till rapporten. Det har den finlandssvenska skolan också visat. Kvalitet är nyckelordet. Ingenting kommer dock av sig själv. Om den finlandssvenska skolan inte håller måttet så har de tvåspråkiga familjerna alltid ett alternativ i den finskspråkiga skolan. Vi kan alltså inte luta oss tillbaka i Svenskfinland och tänka att skolan håller det svenska vid liv. I ett ständigt pågående utvecklingsarbete behövs stödande strukturer. Skolan fixar det om förutsättningarna finns. Och lokalt skapas förutsättningar av dem som får förtroende i kommunalvalet i april.

#samhälletssuperkraft #kommunalval2021 ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Ibland tror man att kvantitet och kvalitet korrelerar. Att man måste vara stor för att vara duktig. Men så är det ju inte.

FSL inFormerar

Att prioritera rätt är lättutbildningen är vår superkraft I vårens kommunalval hoppas vi att just du är med oss och månar om att man i kommunerna väljer in beslutsfattare med utbildningen som högsta prioritet. Med en gemensam röst kan vi göra stor skillnad för våra barn och unga!

kopp kaffe och pratstund på skolans gård. Läs mera om våra valteman och vår kampanj: www.fsl.fi/kommunalvalet-2021 På Facebook, Twitter och Instagram håller vi igång valsnacket hela våren, klicka gärna in dig där!

Kommunens starkaste varumärke är en utbildningssektor av hög kvalité och där finns inga genvägar. Under våren uppmanar vid dig, bästa FSL:are, att aktivt sprida vårt budskap och bidra till att både kandidater och väljare får upp ögonen för de viktiga utbildningsfrågorna i våra kommuner! Vi kommer bland annat lyfta fram exempel på vettiga politiska beslut som verkligen gör skillnad, visa hur ”en vanlig dag på jobbet” ser ut för en lärare och bjuda kandidater på en

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

11.2.2021 • Nr 3

Marin öppnar för en lärardimensionering

ordförord inger damlin Förbundsordförande

En välskött utbildning är varje kommuninvånares intresse

 Med blickarna stadigt åt höger och vänster deltog statsminister Sanna Marin (t.v.) och oppositionens Petteri Orpo i OAJ:s partiledardebatt under den virtuella Educamässan. foto: leena koskela/oaj

Statsminister Sanna Marin anser att bindande gruppstorlekar borde diskuteras även för grundskolans del. Det stod klart när riksdagspartiernas partiledare drabbade samman i en debatt på Educamässan. Utbildningsfrågorna stod i fokus. Mitt under pågående valperiod skall socialoch hälsovårdsreformen drivas igenom och då flyttar hälsovården till landskapen, eller de så kallade välfärdsområdena. Med till landskapen följer en stor del av de resurser som kommunerna har idag. – Vissa kommuner gynnas mer än andra, sade Jussi Halla-Aho (Sannf) – På vissa områden kommer socialoch hälsovårdsreformen att ta resurser från utbildningssektorn. Petteri Orpo (Saml) uttryckte sin oro för att reformen tar statsandelarna med sig till landskapen och att kommunerna då står tomhänta när utbildningen skall skötas. – Det är tvärtom. Social- och hälsovårdsreformen tar bort hälften av kommunernas utgifter. I de kommuner som har det ekonomiskt svårt beror det ofta på socialoch hälsovårdskostnaderna. Det blir mera utrymme för utbildningen, sade undervisningsminister Jussi Saramo (VF). Men oundvikligen måste vi reformera även statsandelssystemet i och med reformen. Till vad behövs kommunerna efter socialoch hälsovårdsreformen, undrade moderator Eeva Lehtimäki.

– Utbildning kommer att vara kommunens viktigaste uppgift. Det kommer att framhävas i framtiden. Regeringen har ökat resurserna för utbildning, från småbarnspedagogiken till högskolorna. På den vägen vill vi fortsätta. För vi klarar oss bara genom kunskap och då är vårt utbildningssystem centralt, sade statsminister Sanna Marin (SDP). – Finland når endast framgång genom duktiga lärare och en likvärdig och kvalitativ skola, sekunderade justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).

Lärardimensionering? Ofta har den krassa vardagen i kommunerna ändå varit att då kostnaderna för specialsjukvården skenar iväg har man varit tvungen att dra ihop svångremmen inom utbildningssektorn. Det vill man motverka i och med socialoch hälsovårdsreformen. Men statsministern efterlyste också ett tydligare regelverk för att förhindra att man skall skära i utbildningen i kommunerna. – Regeringen har redan fattat beslut om att minska gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken. Vi borde diskutera en bindande norm för gruppstorlekar också inom grundskolan, sade Marin.

Marin: Nej till permitteringar Kommunernas skrala ekonomi har på många håll resulterat i permitteringar. En stad som har utmärkt sig i negativ mening i detta avseende är Kouvola. Där är de största partierna Socialdemokraterna och Samlingspartiet. Respektive partiledare fick frågan om de godkänner permitteringarna i Kouvola. – Regeringens budskap till kommunerna har varit entydigt: Permittera inte nu. Därför har vi också kanaliserat resurser till

kommunerna, sade Sanna Marin. – Ingen vill permittera kommunernas personal. Men pengarna till kommunerna är fel riktade, menade Petteri Orpo. Undervisnings- och kulturministeriet har slagit fast att kommuner som permitterar sin undervisningspersonal inte heller skall kunna lyfta så kallat coronastöd. Men på kommunfältet finns kommuner som både lyfter stöd och permitterar. – Vi utreder om vi skall kräva tillbaka stödet från vissa kommuner. Det är lite knepigt för det är kommunerna som besluter som skolan. På ministeriet kan vi inte fatta beslut om skolvardagen i varje enskild skola eller kommun. Men det är viktigt att vi nu så noga som möjligt öronmärker pengarna. – Det är upprörande att Finlands rikaste kommun Helsingfors, som har fått mycket stöd visserligen använder coronapengarna för att täppa till kunskapslyckorna, men samtidigt skär i grundfinansieringen. Det är frustrerande att se på det på ministeriet, sade Jussi Saramo.

Vaccinera lärare? Strategin i coronapandemin har varit att endast i nödfall gå över till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen. Det har aktualiserat frågan om lärarna borde vaccineras i första ledet. – Vaccinationsordningen är ingenting som vi köpslår med ministrarna emellan. Det är en sak för sakkunniga. Men jag har först fram den här oron i statsrådet, sade undervisningsministern. – Lyckligtvis hör inte lärarna till de yrkeskategorier som har insjuknat mest. mattias fagerholm

Jag fick en uppmuntran, en liten push att testa på stickning och på den vägen är jag. Jag har lärt mig att sticka efter mönster och det är fascinerande. Det är underbart att lära sig nya saker och utmana sig själv. Under min lärstig har min nyfikenhet väckts, jag har behövt vägledning, tvingats läsa på och använda Youtube för att se vägen framåt. Under processens gång har jag fått erfara att sticka efter mönster inte är det samma som att sticka enfärgat, trots att det ändå i princip är samma verktyg man använder. Och lite så är det med vårens viktiga kommunalval. Det är inte en helt ny uppgift men en annan helhet, enligt mig en tyngre och fördjupad uppgift som morgondagens kommunalpolitiker möter. Bildning och välfärd kommer efter vårdreformen att vara två avgörande faktorer för den attraktiva framtidskommunen. Det här i sin tur betyder att det bland framtidens kommunala beslutsfattare måste finnas brett utbildningskunnande. Jag vill påstå att det inte räcker med erfarenhet från den egna skoltiden eller erfarenhet av eget barns skolgång, det måste också finnas ett verkligt kunnande och uppdaterad kompetens från dagens utbildningsvärld. Och kanske lika viktigt, en ödmjuk inställning till komplexiteten i utbildningsfrågorna. Sjunkande elevantal, förändrad befolkningsstruktur och sämre kommunal ekonomi är garanterat faktorer som sätter griller i våra kommunala beslutsfattares huvud. Elevers och studerandes rätt till stöd är en självklarhet och får inte ses som en kostnad. Låg lärartäthet och förbisedda behov syns längre fram i livet och skapar långt större kostnader än satsningar i skolorna.

Utbildning är och måste förbli ett sätt att utjämna skillnader. Det är i skolan barn och ungdomar ska kunna utveckla empati, lära sig interagera och känna sig sedda och hörda.

Varje kommun måste våga granska och tänka nytt, men samtidigt beakta vikten av tillgång på utbildning. Utbildning är en investering. Ett blomstrande Finland, ett attraktivt näringsliv och kvalitet i basservicen – allt bottnar i utbildningssatsningar. Utbildning är och måste förbli ett sätt att utjämna skillnader. Det är i skolan barn och ungdomar ska kunna utveckla empati, lära sig interagera och känna sig sedda och hörda. Skolan ska vara den plats som genomsyras av glädje, goda relationer och trygghet. De dimensionerna åstadkommer man inte genom enbart planer och visioner. Det krävs beslut och det krävs beslutsfattare som vågar ta beslut kring skolresurser som stöder riktningen och visionen. En välskött utbildning ligger i varje kommuninvånares intresse. Kommunalvalskandidater med ett genuint intresse för skola och utbildning skapar nätverk för att lära känna verkligheten i våra skolor. I det nätverket är det FSL:s genuina intresse att vara en aktiv part, både före och efter valet. För oss är det ett konkret sätt att forma utbildningen och skapa en arbetsplats med en fungerande arbetsmiljö. Så bästa kommunalvalskandidat! Det är inte mönsterstickningen som ger insikt i skolan, det är kunnandet om vad skolan av i dag är.

11.2.2021 • Nr 3

 Studion där Hörnan filmades var uppbyggd i festsalen på G18, SFV-huset vid Georgsgatan 18 i Helsingfors. Där kunde enskilda samtal föras likaväl som paneldebatter med behörigt avstånd mellan deltagarna. Uppe sitter Linda Mannila (t.h.) och Sonja Kailassaari och till höger står fr.v. Laila Andersson, Inger Damlin och Fritjof Sahlström. foto: mirjam heir-lindström

Jämlikhet, digital kompetens och skrivande

Educa på två timmar

När beslutet togs att Educamässan inte ordnas i fysisk form detta år fick styrgruppen för det svenska inslaget i det som kommit att kallas Hörnan, ta sig en funderare på hur programmet skall se ut. Man kom till att ett helt eget evenemang skall ordnas. Onsdagen den 27 januari sändes Hörnan virtuellt från Helsingfors.

rogrammet var uppdelat i tre delar som bestod av paneldebatter med utgångspunkt i strävan efter en jämlik utbildning i Finland. Den första panelen diskuterade jämlikhet i allmänhet, den andra tog fasta på den digitala kunskapen medan den tredje fokuserade på skrivandet. Moderator för den första diskussionen var Niklas Wahlström från SFV. Han hade med sig Laila Andersson, vd och rektor vid yrkesinsitutet Prakticum, Fritjof Sahlström, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier

vid ÅA i Vasa, Inger Damlin, FSL:s ordförande, samt Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid ÅA. – Den finländska skolan är mycket jämlik. Samtidigt finns det många orättvisor i våra skolor. Elever som av olika skäl har olika förutsättningar har inte samma möjligheter att lyckas jämfört med dem som har gynnsammare förutsättningar, inledde Sahlström. – Och tyvärr går vi åt fel håll, vilket bör diskuteras. Fritjof Sahlström noterade att skillnaderna mellan barn från mer och mindre gynnsamma förhållanden dessvärre växer. Också skillnaden mellan pojkars och

flickors läsande är stor, enkannerligen i Svenskfinland. Jämlikhet betyder inte att alla får likadan undervisning, det blir inte rättvist bara av det, menade han. Inte heller skall resultaten vara lika eller att alla skall kunna samma saker. – Vi bör röra oss någonstans i mitten. Det skall inte spela någon roll för dina möjligheter till utbildning att du är född utomlands eller att ingen i din familj blivit student. Mörka moln samlas över jämlikheten, konstaterade Wahlström. Andelen barn som tar del av småbarnspedagogik är lägre i Finland än i de övriga nordiska länderna, vilket regeringen önskar ändra på. Varför har småbarnspedagogiken så stor betydelse, undrade Wahlström. – Att få ta del av småbarnspedagogisk verksamhet är en demokratisk rättighet, sade Mia Heikkilä. – Deltagandet kan ge barnen en känsla av att finnas till i ett sam-

manhang. Oavsett förutsättningar. Här får jag finnas! Det är viktigt att personalen har den kunskap som krävs för att barnen skall uppleva det så, sade hon.

Attraktiv lön! Hörnans programvärd Sonja Kailassaari modererade den chattkanal som öppnats för ändamålet. Där uttrycktes bland annat en oro för hur pandemin har drabbat jämlikheten. Hur försäkra sig om att yrkesgrupperna inom utbildningen har hög status? – Lönen bör vara attraktiv och arbetsbilden hanterbar, sade Inger Damlin. – Det är bra att vi talar så mycket om skola som vi gör idag. Det är en början på att höja statusen för alla lärare, även lärare inom småbarnspedagogiken.

Kommunernas ansvar för jämlikheten I väntan på den andra paneldiskussionen tog sig Sonja Kailassaari ett snack med stadsdirektören i Närpes, Mikaela Björklund, med

en bakgrund som forskare inom pedagogik. – Kommunen har ett otvetydigt jämlikhetsansvar, noterade Björklund. – Vi kommer inte undan det. I Närpes har 16 procent av invånarna ett annat modersmål än svenska eller finska. Vi jobbar dagligen med jämlikhet. Ska eleverna känna sig delaktiga måste också deras föräldrar känna sig delaktiga i staden.

Digidruider i skolan? Jens Berg, medieföretagare, ledde härefter en diskussion med rubriken ”Från digiskutt till digisprång?”. I diskussionen medverkade Linda Felixson, biträdande rektor i Smedsby-Böle skola i Korsholm och fackligt aktiv på många plan, Linda Mannila, som nyligen gjort en kartläggning över den digitala kompetensen i Svenskfinland (en större intervju med Linda Mannila publicerades i det förra numret av Läraren), Tove Eklund-Hartman, tutorlärare, nätverket Tutor Syd 3.0 och utbild-

11.2.2021 • Nr 3

 Jens Berg (uppe) ledde en diskussion om den digitala skolan, medan Netti Kronholm-Cederberg (nere) gav programledaren Sonja Kailassaari en skrivuppgift. I studion tog Sonja ett snack med Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund om kommunens ansvar för en jämlik utbildning. foto: mirjam heir lindström och tom ahlfors

Jämlikhet betyder inte att alla får likadan undervisning,

Använder eleverna sina egna telefoner kan det uppstå ojämlika situationer.

En ensam modersmålslärare gör ingen skrivande skola.

FRITJOF SAHLSTRÖM

TOVE EKLUND-HARTMAN

NETTI KRONHOLM-CEDERBERG

ningsdirektören i Borgå, Rikard Lindström. Diskussionen tog avstamp i den omvälvande våren 2020. – Det var en stor förändring men vi klarade det bra med god vilja och kollegialt stöd, sade Felixson. Tove Eklund-Hartman berättade om hur kanaler skapades där lärare delade goda idéer för distansundervisningen med varandra. Också tutorlärarverksamheten fick lägga i en högre växel. – Men det hela börjar avta nu, sade hon. – Orken tryter! Man var överens om att en digitalisering inte innebär att byta ut pennan mot en dator. – Ett djup och ett pedagogiskt mervärde måste finnas. Samhällsutvecklingen går ju mot det digitala så skolorna måste ju också satsa på den digitala kompetensen. Rent praktiskt kan elevernas mobiltelefoner förorsaka huvudbry i en undervisningssituation. Det finns verktyg för skolarbetet som är anpassade till mobiltelefo-

ner, men dessa får inte användas under lektionerna. Rikard Lindström ville inte kategoriskt förbjuda mobiltelefonerna. – Lärarna kan ta det ansvaret. Men ett bekymmer kan ju bli att skolans nätverk inte klarar av att femhundra elever använder det samtidigt. Tove Eklund-Hartman tyckte att det är skolan som skall stå för elevernas digitala verktyg. – Använder eleverna sina egna telefoner kan det uppstå ojämlika situationer.

Vad har ni skrivit idag? Pamela Granskog, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen och modersmålslärare i grunden, ledde en diskussion som kallades ”Skriv för livet”. Med sig hade hon Netti Kronholm-Cederberg, modersmålslärare och projektledare för Skrivande skola, Jenny Ek, klasslärare i Karleby och Petter Wallenius, lärare i historia och samhällslära i Grundskolan Norsen i Helsingfors.

– Har ni skrivit idag, undrade Granskog. – Förstås har jag skrivit, sade Wallenius och redogjorde för hur han skrivit både på tavlan i skolan, på datorn och några meddelanden på telefonen. Jenny Ek hade för sin del skrivit till sin vikarie i skolan och meddelat hemmafolket att hon kommit fram till Helsingfors för sin medverkan i Hörnan. Enligt läroplansgrunderna bär alla lärare ett språkligt ansvar för sitt eget ämne, alla lärare är lärare i multilitteracitet, noterade Pamela Granskog. – Har vi den verkligheten idag? – Vi är nog inte riktigt där än, sade Petter Wallenius. I vissa ämnen skriver lärarna mycket, medan det i en del praktiska färdighetsämnen inte på samma sätt är lärarens uppdrag. – Jag tror att det är en skillnad mellan olika ämnen och mellan stadierna, sade Jenny Ek. Varje lärare skall också vara skrivlärare, konstaterade Netti Kronholm-Cederberg.

– En ensam modersmålslärare gör ingen skrivande skola. Jenny Eks kollegium deltar i projektet Skrivande skola. – Det har nog lyft vårt skrivande. Vi har blivit medvetna om skrivandet och berättar för varandra om vad vi gjort, sade hon.

Självuppfyllande profetior Det nationella centret för utbildningsutvärdering NCU har rapporterat om en ojämlikhet gällande skrivandet. Pojkarna hänger inte med. Det förekommer skillnader mellan stad och landsbygd och mellan pojkar och flickor. Skillnaderna är till och med större än då det gäller läsandet. – Hur skall vi få alla med, undrade moderator Granskog. ”De svenska pojkarna på landsbygden”, mässade Kronholm-Cederberg. – Det blir ofta självuppfyllande profetior att höra att man inte kan och inte klarar sig. Det är viktigt för pojkarna att känna sig delaktiga och få skriva sina egna berättelser.

– De behöver inte skriva i jagform, alla berättelser skall få finnas i samhället. Skolan skall erbjuda ett skrivande för att bli människa, sade hon. Kan lärarna motivera dem? – Vi bör vara skrivande förebilder, sade Wallenius, som sade sig använda skrivandet mycket i sin undervisning. – Jag har själv traumatiska upplevelser från min skoltid och har stannat på klassen i gymnasiet på grund av dåligt skrivande, sade han. Jenny Ek tyckte att klasslärare har goda möjligheter att använda skrivandet i de olika ämnena. – Trygga strukturer gör att eleverna för en inre motivation och vill skriva, sade hon. Pamela Granskog avslutade diskussionen och eftermiddagen i Hörnan genom att citera det som sägs ha varit Topelius´ faders motto: – Inte en dag utan en rad. tom ahlfors

11.2.2021 • Nr 3

Alla är behöriga! Vid Mattlidens skola i Esbo kan man glädja sig åt en lärarsituation som man veterligen aldrig har upplevt tidigare. Samtliga klasslärare är formellt behöriga. Mattlidens skola i Esbo har sedan januari en situation som är få stora skolor i huvudstadsregionen förunnad. I samtliga 21 klasser på lågstadiet har man en behörig klasslärare på plats. Carita Nyberg är biträdande rektor i Mattliden och hon har jobbat i Esbo sedan 1989. Hon kan inte dra sig till minnes att det någonsin tidigare skulle ha varit en behörighetsgrad på 100 procent. Hur har ni lyckats med det här? – Vi skall nog lyfta fram Esbo stad, som är en bra arbetsgivare. Vi har haft det bra med tanke på material och datorer. Det ekonomiska läget har varit gott. Vi har det bra jämfört med många andra skolor, säger Nyberg. – Beslutsfattarna i Esbo värderar utbildning. De har varit lyhörda för skolornas behov. Till exempel när vi märkte att frånvaron ökade bland eleverna så satsade man på ett frånvaroteam. – Det finns ett kunnande både inom yrkeskåren och i skolförvaltningen i Esbo. Det finns alltid någon att ringa för att få hjälp, säger rektor Ulrika Willför-Nyman. Rektorsduon lyfter också fram de så kal�lade Esbotimmarna. Det vill säga extra timmar i timfördelningen som man internt kan fördela på skolan. Också möjligheten till fortbildning månar man om i staden. – Jag kan inte komma ihåg att jag skulle ha nekat någon lärare att gå på fortbildning. Och det är en central aspekt, vi måste

få fortbilda oss, säger Willför-Nyman.

Fördelar med en stor skola Styrkan i att jobba i en så stor skola som Mattliden är att det finns kolleger att dela material och erfarenheter med. En fördel framför allt för den som är ny i branschen, men varför inte också för mer erfarna pedagoger. – Om man ser på hur omfattande läroplanen är idag så nog skall man vara en tusenkonstnär om man ensam skall regissera det innehållet. Har du ett team som du kan bolla med och dela uppgifterna med så är arbetsbelastningen drägligare, säger Willför-Nyman. – Inte skall vi heller sticka under stol med att lärare också har sökt sig härifrån. De har upplevt att det är ett för stort skolcentrum och att man vill jobba på ett mindre ställe, säger Nyberg. I en stor skola finns i större utsträckning möjlighet att som klasslärare välja vilka ämnen man undervisar i. – I vårt hus kan till exempel musikläraren som är anställd i åk 7–9 också kan ha lektioner i lågstadiet. Vi kan gå över stadiegränsen. Och vi har klasslärare som går upp i högstadiet. Det blir allt vanligare med lärare med dubbel behörighet, säger Nyberg.

Effekten av utbildningen i Helsingfors Mattlidens skola är en så kallad partnerskola med Helsingfors universitets svenskspråkiga klasslärarutbildning. Det ger en kontaktyta till de blivande lärarna. – Vi har aktiva studerande som kommer hit. Och det ser vi i vikariesituationen. Många studerande kommer gärna hit och vikarierar, säger Willför-Nyman. Utbildningen vid HU inleddes 2016 och därmed har inte lärarna riktigt kommit ut på arbetsmarknaden ännu. Men en av de

första som blev klar har de facto redan landat i Mattliden. Att utbildningen med ett trollslag skulle lösa den lärarbrist som så länge har plågat regionen tror man inte heller på. – Det är dyrt att bo här. Bostadspriserna i huvudstadsregionen är på en helt annan nivå jämfört landet i övrigt. Det kan man inte med bästa vilja utbilda bort, säger Willför-Nyman.

”De obehöriga har räddat oss” Rektorerna är måna om att i sammanhanget betona att trots att man nu befinner sig i en exceptionell situation så har de formellt obehöriga lärarna genom åren många gånger hållit skolan flytande. – De har gjort ett fantastiskt jobb och räddat oss i många situationer under en lång period, säger Willför-Nyman. – Många har varit fantastiska och man hade gärna velat hålla dem kvar, säger Ny-

berg. – Vi är tacksamma för den obehöriga arbetskraften, men den har begränsat oss från att planera långsiktigt. Kontinuiteten saknas. Och i en mindre skola är man ännu mer sårbar, säger Willför-Nyman. Vad innebär 21 behöriga klasslärare för er? – Läraryrket är mångfacetterat. Du är tjänsteman och du skall vara förtrogen med kommunala processer och samtidigt skall du ha koll på elevvård och undervisning. Rädslan från vår sida är alltid att vi har missat att göra den förtrogna med alla olika ansvarsområdena. Nu har vi ett lättare läge, säger Ulrika Willför-Nyman. – Det känns jättetryggt. Vi har ett bra gäng här, säger Carita Nyberg.

text och foto: mattias fagerholm

Från juri Jessica Lindqvist är ett resultat av den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet. Utbildningen fick henne att sadla om från jurist till klasslärare. Nu är hon en av de behöriga klasslärarna vid Mattlidens skola.

Jessica Lindqvist sadlade om från jurist till klasslärare. Nu jobbar hon i Mattliden.

Jessica Lindqvist hör till den första årskullen klasslärare från Helsingfors universitet. Hon inledde studierna 2016 och blev klar redan i april 2020. I och med att hon är utbildad jurist fick hon en del studier till godo, men ambitionen att snabbt komma ut i arbetslivet spelade också en roll. Därmed

11.2.2021 • Nr 3

 Rektor Ulrika Willför-Nyman (t.v.) och biträdande rektor Carita Nyberg i Mattliden gläds över att alla lärare i skolans kollegium är formellt behöriga.

Mattlidens skola i siffror ○ ○ ○ ○ ○

422 elever i åk 1–6 321 elever i åk 7–9 67 lärare i grundskolan 603 elever i Mattlidens gymnasium 52 lärare i gymnasiet

ist till klasslärare hörd hon till de första som utexaminerades. Lindqvist började först som resurslärare i Mattliden men hoppade i mars in som klasslärarvikarie. Det skedde i samma veva som distansperioden inleddes. – Min första arbetsdag som klasslärare var den första distansdagen, säger Lindqvist. Hur var det? – Det var ganska spännande. På sätt och vis var det lätt för det fanns inga förväntningar. Jag kunde bygga upp distansundervisningen helt som jag ville. Gick det bra? – Feedbacken var positiv och vi hade inte problem med till exempel att elever skulle ha fallit bort. Jag började nästan direkt hålla lektioner på Google Meet och försökte hålla så normal undervisning som möjligt.

Bytte lagboken mot ABC-boken Jessica Lindqvist har en bakgrund som jurist och orsaken till hennes karriärbyte har många varit nyfikna på. Tanken väcktes då hennes tre egna barn kom till skolåldern. – Många faktorer spelade in. Men främst var det att jag ville göra någonting konkret och nyttigt för samhället. Som klasslärare har man jättestor inverkan på hurudan start barnen får. Man kan göra mycket och jag kan konkret hjälpa just de här eleverna. Är du nöjd med ditt val? – Jag är jättenöjd. Jag har inte ångrat mig en dag. Det här är absolut min grej. Vad tyckte du om utbildningen? – Jag jämförde hela tiden med juristutbildningen. Den var väldigt annorlunda och

mycket mer givande. Utbildningen var konkret och innehöll mycket diskussioner. Man fick ett bra stöd av sina studiekamrater. Jag är lite äldre och tog in allt som jag bara kunde tänkas ha nytta av i arbetslivet. – Jag hör till den första årskullen och ibland var vi kanske provkaniner i vissa frågor, men för mig var det aldrig ett alternativ att åka till Vasa. Och det var inte heller något alternativ för många andra som studerade med mig. Av familjeskäl till exempel. Hur kommer det sig att du landade i Mattliden? – Vi bor i närheten och jag känner skolan då mina barn går här. Mattliden är en föregångare på många punkter, man försöker ligga i framkanten. – I framtiden kan det eventuellt vara ro-

ligt att jobba i en mindre skola. Man kan kanske personligen utveckla mera där. Men å andra sidan är fördelen i en stor skola att man har många kolleger och i början av lärarkarriären så gör det gott att ha ett kollegium. Jag får mycket hjälp. Det kollegiala stödet fungerar. – Det gör det. Och det skulle säkert fungera ännu bättre om vi kunde träffa varandra ansikte mot ansikte. Tror du att du kommer att jobba som lärare framöver? – Jag föreställer mig det. Jag tänkte att om jag byter karriär så skall jag vara säker på att det är det jag vill göra resten av mitt yrkesliv. text och foto: mattias fagerholm

11.2.2021 • Nr 3

Varje mobbningsfall är ett för mycket Nolltolerans skall gälla när det kommer till mobbning och våld i skolan. Det slog undervisningsminister Jussi Saramo fast när han presenterade regeringens åtgärdsprogram mot mobbning. Åtgärdslistan på 14 punkter sträcker sig från småbarnspedagogik till högskola. Bland annat föreslås utökade befogenheter för rektorerna.

isserligen har mobbningen minskat under 2000-talet i synnerhet inom årskurserna 8–9, men det förekommer ändå i oroväckande hög grad, konstaterar undervisningsminister Jussi Saramo (VF). Och nu vill regeringen få bukt på gisslet med ett åtgärdsprogram som involverar Social- och hälsovårdsministeriet, Inrikesministeriet, Justitieministeriet och givetvis även Undervisnings- och kulturministeriet. Man angriper med andra ord problemet på bred front. – Skolan kan inte ensam korrigera allt, säger Saramo.

Utökade befogenheter för undervisningspersonal På den 14-punktslista som undervisningsministern presenterade finns bland annat ett förslag om att se över lagstiftningen så att rektorerna skulle få utökade befogenheter. Tanken är att göra preciseringar i lagen om grundläggande utbildning. – Det skall möjliggöra att man effektivare och vid rätt tidpunkt kan ingripa, säger Saramo. I lagförordningen av idag framgår det att det är läraren som besluter om kvarsittning, att avlägsna en elev från klassrummet och ge arbetsuppgifter efter skoldagen. Den rätten vill man nu även skriva in för rektorn. – Enligt lagen om grundläggande utbildning har också rektorn rätt att avlägsna en elev som stör eller äventyrar säkerheten. Men den rätten tillfaller rektorn först då eleven vägrar följa lärarens direktiv, förtydligar regeringssekreterarare Kirsi Lamberg vid Undervisningens- och kulturministeriet.

Förvägras rätt till undervisning i två dagar Skolorna föreslås även få rätt att förvägra en mobbare rätt att delta i undervisningen under två dagar. I dagsläget är formuleringen att eleven kan förvägras undervisning högst den återstående arbetsdagen. OAJ har förespråkat en möjlighet att stänga av eleven från undervisning i tre dagar.

Enligt Jussi Saramo handlar de två dagarna i praktiken om att eleven förvägras undervisning under den dag som mobbningsincidenten sker och att elevvården tar vid under dag två. I dagsläget har rektorn befogenhet att förvägra eleven undervisning och på den punkten planeras inga förändringar.

Dubbelbestraffning Samtidigt utvärderas också det så kallade förbudet mot dubbelbestraffning, enligt vilket skolans interna disciplinära förfaranden inte kan överlappa de straffrättsliga påföljderna. I praktiken kan det till exempel innebära att man i skolan inte kan vidta disciplinära åtgärder för våldsbrott om det samtidigt behandlas i en rättsinstans. – Det innebär att skolan inte har tillräckligt med verktyg för att garantera en trygg skolmiljö för alla då man inte kan använda de medel som lagen ger rätt till. Risken är också den motsatta, det vill säga att elevens beteende inte får straffrättsliga påföljder om man i skolan redan har vidtagit disciplinära åtgärder, säger Saramo. De aktuella lagförändringarna skall behandlas i riksdagen i höst.

Resurser? Vad åtgärdsprogrammet innebär i kostnadsväg är mer eller mindre omöjligt att säga menar minister Saramo. Han konstaterar att kostnaderna fördelas på många olika förvaltningsområden. Exempelvis har polisens resurser utökats och Saramo uppmanar skolorna att ha en låg tröskel vad gäller att närma sig polisen eller barnskyddet i svåra fall. Undervisningsministern påminner också om att regeringen har skjutit till ca 1,3 miljarder euro till kommunerna och att en bindande elevdimensionering inom elevvården bör ge fler vuxna i skolan. – Största delen av programmet kan förverkligas inom ramen för nuvarande resurser, säger Jussi Saramo.

 Nyutnämnda undervisningsministern Jussi Saramo tar i med hårdhandskarna för att få bukt med mobbandet inom skolväsendet, från småbarnspedagogik till högskolor.

Så skall mobbningen stävjas Här är regeringens åtgärdsförslag: ○ Elevernas emotionella färdigheter och förmåga till interaktion skall förstärkas genom ett utvecklingsprogram inom småbarnspedagogiken. ○ Lagstiftningen uppdateras bland annat så att rektorns befogenheter förtydligas och att en elev kan förvägras undervisning i två dagar. ○ Inom den grundläggande utbildningen skall eleverna engageras i skolgemenskapen. Det skall minska frånvaron och minska risken för avbrutna studier. ○ De närmaste tre åren skall man satsa på fortbildning av utbildningspersonal. ○ En webbplats med konkreta mobbningsförebyggande råd skall byggas upp. ○ För att främja säkerhetskulturen inom den grundläggande utbildningen startas ett utvecklings- och forskningsprojekt som skall ge skolorna goda verksamhetsmodeller. ○ Sjukhusundervisningen skall utvecklas, bland annat så att det finns fler platser. ○ Nationella centret för utbildningsutvärdering skall bli ett organ som utvärderar verksamheten. ○ Den så kallade ankarverksamheten skall intensifieras. Ankarverksamheten ska gälla alla polisinrättningar. I ett ankarteam deltar polisen, en socialarbetare, en psykiatrisk sjukskötare och en ungdomsarbetare. Också undervisningspersonal kan ingå i teamet. ○ Trenden till gängbildning skall brytas genom positiv gruppbildning. ○ Gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning preciseras så att lärare och rektor har en skyldighet att anmäla mobbningsfall under skolvägen som kommit till deras kännedom. ○ En verksamhetskultur som skapar gemenskap vid andra stadiets läroinrättningar skall spridas. ○ Verksamheten med kontaktpersoner för att motverka trakasserier skall stärkas. ○ De metoder som man jobbar med inom ungdomsverksamheten skall förankras i skolorna.

mattias fagerholm

11.2.2021 • Nr 3

SKOLIDROTTEN INFORMERAR

HUR MÅR SKOLAN I RÖRELSE WEBBINARIUM 8.3.2021 Vi ordnar ett entimmes-webbinarium måndag 8.3.2021 kl. 1415. Fyra skolor delar med sig av sina erfarenheter och ger good practice tips för hur få in mera rörelse i skolvardagen. Anmäl er på vår webbplats. WWW.SKOLIDROTT.FI

TRÄNA MED LISA Nytt för i år är våra “Träna med Lisa”-filmer. I fem avsnitt har vi gjort färdiga träningspass där barnen tränar uppvärmning, styrka, balans, akrobatik och stretching tillsammans med Lisa Gerkman. Under våren publiceras ytterligare fem filmer med tips hur man kan träna i en lekpark, på en skolgård eller i skogen. Allt material hittar ni på vår hemida under Barn och Unga, och Inspiration. WWW.IDROTT.FI

SKIDBANA OCH SKRIDSKOBANA

GYMNASTIK I SMÅ UTRYMMEN 17.2

På vår hemsida har vi samlat en mängd med inspirationsmaterial som ni kan använda tillsammans med era elever. Bl.a. finns det färdiga skidskobanor, skidbanor, fotbanor och mästerskap på gården. Allt går bra att förverkliga utomhus med tryggt avstånd. Beställ materialet, printa ut bilder och instruktioner och förverkliga.

Kursen ordnas via Zoom och är för er med begränsat utrymme för gymnastik. Få tips på lekar, övningar och träningar ni kan göra med de utrymmen som ni har till förfogande. För kursen uppbärs en avgift på 30 €. Mera information och anmälningslänkar hittar ni på vår webbplats. WWW.IDROTT.FI

WWW.IDROTT.FI

IDROTT I SKOLAN VÅREN 2021

POWER MOVER DANSTÄVLING

För våren 2021 går det nu att beställa vårt koncept Idrott i skolan, kostnadsfritt till just er skola. Ni kan välja mellan aktiviteterna Lugna Barn, Naturparkour och Hoppa rep. Våra ledare kommer till er skola och under en dag kan vi hålla 4-5 grupper á 45 min, med max 20 elever per grupp.

KLL ordnar Power Mover danstävling för grundskolor och andra stadiet under våren 2021. Tävling och uppvisning av en egen dans sker som regionala tävlingar i april. Domarna väljer ut de bästa tävlingsgrupperna och de finaste uppvisningarna. För indelningar och anmälningsinfo besök vår hemsida.

Beställ Idrott i skolan genom att skicka e-post till kite@idrott.fi

WWW.SKOLIDROTT.FI

idrott.fi

skolidrott.fi

facebook.com/idrottfi

instagram.com/idrottfi

twitter.com/idrottfi

11.2.2021 • Nr 3

kolumnen johanna berlin Klasslärare vid Drumsö lågstadieskola

Mod och sårbarhet När sker lärande och utveckling? Är det i de varierande lärmiljöerna och den trygga dialogen och gemenskapen och i känslan av obehag och okunskap i kombination med bekräftande kolleger? När jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig att ställa upp som kolumnist i tidningen Läraren, var jag först övertygad om att förfrågan kommit till fel person. Efter att jag fått förfrågan på nytt, måste jag höra mig för hur man kommit att tänka på mig. Någon hade talat varmt för att just jag skulle vara en passande kolumnist. Jag var skeptisk till detta. Dels för att jag inte känner mig bekväm i att publicera mina tankar offentlig, dels för att jag inte identifierar mig som en skribent. Jag har varit anställd av Helsingfors stad sedan början av 2000-talet. Genom åren har jag samlat på mig en hel del erfarenheter genom mötet med elever, familjer och lärarkollegor. Varje möte och situation har erbjudit en möjlighet till utveckling. Jag har även haft möjligheten att leda verkstäder och hålla föreläsningar inom ramen för ”En skola i rörelse” och främjandet av en fysiskt aktiv verksamhetskultur. Därigenom har jag haft möjligheten att se ett spektrum av olika skolor runt om i Finland. Jag har haft möjlighet att reflektera och byta perspektiv. Jag har försökt leva enligt devisen om det livslånga lärandet. Men när har jag på riktigt vuxit som människa och lärt mig någonting nytt?

Deadline för min första publicerade kolumn närmar sig. Jag inser att jag har gammalt groll i bagaget från min egen skoltid. Minnen av och sårbarheten då i att någon läser och bedömer vad jag skrivit. Nu behövs det mod för att ta tjuren vid hornen.

På finska pratar man i dramapedagogiken om “moka on lahja”. När har jag senast skapat möjligheter för mig själv att misslyckas? Klarar jag av att acceptera känslan av nederlag, obehag och oro? Är det just i förnimmelsen av rädsla och obehag som den personliga utvecklingen sker? Deadline för min första publicerade kolumn närmar sig. Jag inser att jag har gammalt groll i bagaget från min egen skoltid. Minnen av och sårbarheten då i att någon läser och bedömer vad jag skrivit. Nu behövs det mod för att ta tjuren vid hornen. Jag har diskuterat med mitt lärarlag och berättat för dem om min djupt sittande rädsla för att skriva någonting offentligt. Goda relationer på arbetsplatsen bidrar till tryggheten och gemenskapen som i förlängningen bidrar till ökat mod, bekräftelse och empati. Under den senaste veckan, medan denna text vuxit fram, har jag vuxit som människa. Jag har än en gång blivit lite mera lyhörd och ödmjuk inför livets många utmaningar. Jag har varit tvungen att acceptera känslan av obehag. Jag har även fått erfara en äkta dialog där uppmärksamheten riktas mot den som pratar och det den säger. Den äkta dialogen påverkar och förändrar. I dessa möten skapas förutsättningarna för inlärning, utveckling och stimulans att fortsätta med det livslånga lärandet.

Rabatt på valannonser Tidningen Läraren erbjuder alla FSL:are som kandiderar i kommunalvalet 2021 en ordentlig rabatt på valannonser. Annonserna publiceras i Läraren nr 4, 5 och 6 som utkommer 25.2, 11.3 och 25.3, enligt annonsörens önskemål. De färdiga annonserna i pdf-format bör vara redaktionen tillhanda senast en vecka före publiceringen. Intresserade kandidater hänvisas till antingen Mattias Fagerholm eller Tom Ahlfors, epost enligt modellen fornamn.efternamn@fsl.fi. Kommunalvalet äger rum söndagen den 18 april 2021. Förhands-

röstning i Finland sker 7–13.4.2021 och förhandsröstning i utlandet 7–10.4.2021.

Säkerheten beaktas i valarrangemangen Justitieministeriet förbereder kommunalvalet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL). Justitieministeriet och THL följer epidemiläget noggrant och preciserar anvisningarna om valarrangemangen enligt behov. De röstberättigade får i mars i samband med anmälan om rösträtt anvisningar om säker röstning. Målet är att säkerställa att röstningen kan ordnas på ett tryggt

 Kommunalvalet äger rum den 18 april. arkivfoto: tom ahlfors

sätt oberoende av epidemiläget. Finland har goda förutsättningar att ordna kommunalvalet även om coronaepidemin fortsätter. tom ahlfors

Johanna Berlin ny kolumnist Johanna Berlin är klasslärare vid Drumsö lågstadieskola i Helsingfors. I skolkretsar är hon bekant som det finlandssvenska affischnamnet för projektet Rörelse i skolan. Under våren skriver Johanna några kolumner i tidningen Läraren, varav den första publiceras här invid. När Johanna Berlin inledde sin klasslärarbana för 20 år sedan noterade hon att det brast i motoriken för väldigt många av hennes elever i årskurs ett. Det blev för henne startskottet att börja jobba med medveten rörelseträning. Och det är något som har följt henne under hela hennes lärarkarriär. – Att sitta på en stol var svårt för många elever. Perioderna som de var fokuserade var korta. Om det brister i grundmotoriken och du inte kan kontrollera din kropp så kan du inte heller sitta avslappnat på en stol och följa med undervisningen, säger Johanna

Berlin. Johanna konstaterade att bara ca 60 procent av eleverna hade de grundmotoriska färdigheterna automatiserade. Man utgår från att de är automatiserade vid sju års ålder. – Då började jag fundera på hur jag kan få in motorikträningen i vardagen. 10.000 gånger skall du göra någonting innan du kan det och då räcker inte gymnastiklektionerna. Det måste genomsyra det dagliga arbetet. Detta läsår är Johanna ingen tillbaka i en etta. Och rörelseträningen är ett närvarade element i undervisningen också nu. – Nu tränar vi till exempel på taluppfattningen 0–20. Vi har gjort lappar i trappan som är numrerade så när eleverna har gjort ett visst antal uppgifter i boken går de och tränar i trappan, och kommer tillbaka och fortsätter att räkna i klassen. Då får de också träna balans, koordination och så befäster man det som de

jobbar med i klassen. Varför är rörelseträningen så viktig? – Alla forskare är överens om att fysisk aktivitet och inlärning starkt korrelerar. Johanna Berlin har varit aktiv inom projektet Rörelse i skolan. Hon är mentor för programmet och har blivit något av det finlandssvenska ansiktet för projektet. Tanken är att ge tips på hur skolor kan ändra på sin verksamhetskultur för att få in den fysiska aktiviteten. Hur man bryter stillasittandet. – Till exempel nu under coronapandemin kan det handla om att satsa på utomhuspedagogik. Under våren kommer Johanna också att skriva några kolumner för tidningen Läraren. Hur känns det? – Det känns som att ta ett hopp. Jag får vara nybörjare på något igen. mattias fagerholm

möten och kurser ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte tisdag 9.3 kl. 16.00. I samband med vårmötet kommer vi också ha en medlemsdiskussion kring VAS-kriterier. Mötet hålls på distans via Teams. Om du inte har möjlighet att delta via Teams så är den alternativa mötesplatsen Koskeby skola. Förhandsanmälning till david.nordgren@edu.vora.fi senast fredag 5.3. Länk till mötet sänds per e-post måndag 8.3. Välkomna! ○ FSL:s styrelse sammanträder till hybridmöte den 15–16 februari 2021. ○ Förtroendemannakurs onsdag–torsdag 10–11 mars på distans. ○ Kurs för rektorer och förmän, fredag–lördag 16–17 april på hotell Scandic City i Tammerfors om inte annat meddelas. ○ FSL:s styrelse sammanträder till hybridmöte den 18 mars 2021.

11.2.2021 • Nr 3

debatt

Varför har barn och unga blivit bortglömda? Coronaläget prövar oss alla på ett eller annat sätt. Särskilt djupa spår lämnar det hos barn och unga. Våren 2020 var barn och unga i distansundervisning i flera veckor, och barn i småbarnspedagogikåldern vårdades i regel hemma. På hösten präglades verksamheten i daghemmen, skolorna och läroanstalterna av säkerhetsavstånd, handtvätt och aktiviteter i egen grupp. Mot slutet av hösten infördes åter en gång allt stramare begränsningar, då fritids- och hobbyverksamheter stängdes. I många områden har studerande i andra

stadiet studerat på distans nästan under hela läsåret. Besöken hos barnrådgivningstjänsterna och i skolhälsovården har minskat. Det är naturligtvis motiverat att de olika åtgärderna bestäms utgående från den epidemiologiska situationen och från målet att maximera vår hälsomässiga säkerhet. Men barnets bästa ska ha högsta prioritet, och det ska inte glömmas bort när beslut fattas. Vi får meddelanden från föräldrar som berättar om unga som lever på gränserna för sina krafter, när det är svårt att lära sig på distans och omöjligt att träffa kompi-

sar. Vi får höra om barn som längtar efter sin viktiga fritidsaktivitet och sina vänner. Vi ser familjer där situationen drivs till sin spets och barnet inte mår bra. Vi upptäcker att barnens och de ungas tro på framtiden börjar svikta. Det verkar som om barnens och de ungas situation och deras konkreta nöd blir utan uppmärksamhet i offentligheten och i myndigheternas kommunikation. I synnerhet de unga verkar vara slagpåsar, och det ser ut som om det är möjligt att fatta nästan vilka beslut som helst om dem. Det är inget under om unga även själv upp-

lever att de blir tvungna att betala ett alltför högt pris för denna pandemi jämfört med de vuxna. Nu är det hög tid att vidta åtgärder som stödjer barn och unga, stärker deras framtidstro och visar att samhället betraktar de ungas välbefinnande och framtid som viktiga. Senast nu ska vuxna föregå med gott exempel och agera ansvarsfullt. Dessutom ska barn och unga få coronainformation som uttryckligen är avsedd för dem. De bör få information om situationen, rekommendationerna och begränsningarna, och de ska få svar på

de frågor som de funderar på i en form som lämpar sig för dem. Vi vuxna kan inte tänka i stället för barnen. Vi kan inte fatta beslut om ärenden som gäller dem utan att höra dem och utan att bedöma deras bästa. Vi måste visa för våra barn och unga att de är viktiga för oss. MICAELA ROMANTSCHUK Verksamhetsledare Förbundet Hem och Skola i Finland ULLA SIIMES Verksamhetsledare Suomen Vanhempainliitto

S&S och GLP2021 – mycket och mångsidigt 12

12 12 nya serier

SIEB GY M N A

Ny digital plattform

Läs mer på digi.sets.fi/glp2021

Mångsidig kompetens

ANKEN

Allt i ett paket S&S LÄROMEDEL

11.2.2021 • Nr 3

OAJ-styret prisar lärakåren Utmärkelsen Årets utbildningspåverkare 2020 gick till de finländska lärarna. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen offentliggjorde OAJ-styrelsens val vid den virtuella Educa-mässan. Olli Luukkainen säger att varje lärare i Finland och varje person i lednings- och chefsställning i branschen har haft det synnerligen tufft under det senaste året. – OAJ vill med utmärkelsen uppmärksamma undervisningssektorns otroliga prestationer under svåra omständigheter. De finländska lärarna har också i undantagsförhållanden arbetat långsiktigt och engagerat för lärande, bildning och kunskap på alla utbildningsnivåer. Det här är också i universell jämförelse en alldeles extraordinär bedrift, konstaterar Luukkainen. Educa ordnades i år som ett digitalt evenemang på grund av coronaepidemin. Utmärkelsen togs emot på lärarnas vägnar av Anna Renfors, lärare i modersmål och litteratur i Lempäälä. Renfors representerar i egenskap av OAJ:s fullmäktigeordförande landets alla lärare och chefer i

viktigt att lärarnas ansträngningar uppmärksammas efter ett dylikt år och att lärarna även får ett offentligt tack, säger Anna Renfors.

Arbetets betydelse ses i nytt sken

branschen. – I mars ifjol förändrades arbetsvardagen radikalt för mig och mina kolleger, ja för varje lärare.

Arbetet blev ännu mera krävande och allt annat än lätt. Mångas ork har prövats hårt, vilket också OAJ:s kartläggningar visar. Det är

Skrivarstipendium för lärare utdelas av SFV

Lärarna skall själva beskriva skolans roll Svenska folkskolans vänner (SFV) lanserar ett nytt stipendium: Skrivarstipendium för lärare. Syftet med stipendiet är att ge lärarna verktyg att aktivt delta i det offentliga samtalet om skola och utbildning. Stipendiemottagarna får kostnadsfritt delta i den fem dagar långa skrivarkursen ”Lärare skriver ”på Nordens Folkhögskola Biskops Arnö i Sverige. Kursen arrangeras sommartid. SFV ger årligen två lärare möjlighet att delta i kursen. Genom kursen får lärarna verktyg att omvandla sina erfarenheter från skolvardagen till en nyanserad och kollektiv beskrivning av lärarens och skolans uppdrag och vardag, i olika typer av texter och inlägg i media.

Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning på SFV, hoppas att lärarna själva vill ta ett aktivare grepp om beskrivningen av skolans viktiga och samhällsnyttiga roll, och påverka utvecklingen. – Vi vill stärka lärarnas intresse och mod att göra sina röster hörda i det offentliga rummet. Genom att sätta ord på den tysta kunskap som finns om till exempel pedagogik och läroplaner kan lärarna bidra till en god utveckling inom skola och utbildning. Rösterna från lärarfältet öppnar också upp allmänhetens förståelse för verksamheten i dagens skola och dess betydelse för individen och samhället, säger Wahlström. Stipendiet är ett samarbete mellan SFV, Lärarstiftelsen i Sverige och Biskops Arnö, som sedan 2012 genomfört kursen Lära-

re skriver på Lärarstiftelsens uppdrag. – Det är med stor glädje vi nu går in i samarbete med Svenska folkskolans vänner. Vi ser fram emot sommarens skrivarkurs och kommande utbyte, säger Eva-Lis Sirén, Lärarstiftelsens ordförande. Stipendiet kan sökas av yrkesverksamma lärare inom förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning, samt av elev- och studiehandledare. Den sökande skall vara verksam i en svenskspråkig förskola eller skola i Finland. Ansökningstiden för stipendiet pågår fram till slutet av februari i år. Ansökan sänds in elektroniskt på sfv.fi/skrivarstipendium. SFV delar ut stipendierna på SFV:s vår- och utdelningsfest i april 2021.

Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ:s styrelse utser årligen en person eller sammanslutning som utmärkt sig inom sektorn för utbildning, fostran och forskning till Årets utbildningspåverkare. Första utmärkelsen tilldelades år 2010. Kriterierna för utmärkelsen är bland annat långsiktigt och gediget arbete inom fostran och utbildning, någon särskild utbildningsgärning under det gångna året, ny och innovativ verksamhet samt synlighet i den egna regionen eller på orten. OAJ-föreningar kan föreslå pristagare. – Utmärkelsen har ofta tilldelats en enskild person. Det skulle dock kännas fel att inte uppmärksamma lärarnas och till exempel rektorernas och daghemsföreståndarnas ansträngningar under coronaåret. De finländska lärarna uppfyller alla kriterier för utmärkelsen och jag tror att i dessa undantagstider ser man också utanför branschen på läraryrkets betydelse i ett nytt sken. En lärare är en ständig utbildningspåver-

kare och tack vare lärarna kan vi lita på att samhället går mot en ljusare framtid, säger Luukkainen.

Lärarnas kunnande har accentuerats Renfors berättar att hon beundrar lärarnas kunnande som har accentuerats vid snabba omställningar. – Vi lärare arbetar nära elever och studerande och alla stöds individuellt. I coronatider har vi varit tvungna att hitta nya vägar i lärararbetet. Jag beundrar storligen den yrkesskicklighet som varje finländsk lärare har. Tack vare den har vi klarat av den här påfrestande situationen. Jag uppskattar också alla i chefsställning som har axlat enormt mycket extra arbete med allt från omorganisering av undervisningen till smittspårning, säger Renfors.

Virtuell gala OAJ ordnar i vår en medlemsgala på distans för att fira utmärkelsen, vilket Renfors ser fram emot. – Gemensamma sammankomster har varit på kort under det senaste året. Även om vi måste ordna festligheterna på distans är det viktigt att vi har något glatt att se fram emot som ger omväxling i vardagen.

Dags att ansöka om studieplats efter grundskolan Läropliktslagen träder i kraft i augusti 2021. Bestämmelserna om skyldigheten att söka till utbildning trädde i kraft den 1 januari 2021. Skyldigheten att söka till utbildning innebär att alla som går ut den grundläggande utbildningen på våren ska söka till utbildning på andra stadiet vid den gemensamma ansökan 23.2–23.3 eller på något annat sätt. I fortsättningen upphör läroplikten när den unga fyller 18 år eller innan dess avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen). I och med läropliktsreformen blir studierna på andra stadiet avgiftsfria för dem som omfattas av den utvidgade läroplikten. De första som omfattas av den utvidgade läroplikten är de ungdomar som går ut grundskolan i vår. En läropliktig ska före slutet av den sista årskursen inom den grundläggande utbildningen söka till utbildning på andra stadiet, till utbildning i övergångsskedet eller till annan utbildning som omfattas av läroplikten. En läropliktig kan söka till utbildning genom riksomfattande ansökningsförfaranden (gemensam ansökan) eller på något annat sätt. Den gemensamma ansökan sker i webbtjänsten Studieinfo.fi. I år är tidpunkten för den gemensamma ansökan 23.2–23.3. Samtidigt ordnas ansökan till förberedande utbildning efter den grundläggande utbildningen och till yrkesutbildning som ordnas i form av krävande särskilt stöd. Om den läropliktige inte får en studieplats vid den gemensamma ansökan, fortsätter skyldigheten att söka till utbildning tills den läropliktige får en studieplats. I och med den nya lagen anvisas alla som avslutar grundskolan en studieplats i utbildning i övergångsskedet, om den läropliktige inte annars får en studieplats.