Läraren 2 2022

ledaren I slutet av februari löper tjänstekollektivavtalen för de kommunalt anställda ut. De stundade förhandlingarna förväntas inte bli lätta. Ю r sidan 2

27.1.2022 • Nr 2 • Årgång 48 (129) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Klämtar klockan för Bemböle skola? Ю r läs mera på sidan 8

Munskydd är A och O

Borgå stads smittskyddsläkare Jeff Westerlund (bilden) vill avdramatisera coronan men betonar vikten av bära munskydd för att undvika exponering.

I Borgå använder eleverna munskydd från och med åk 1. Ю r sidorna 4–5

FSL går mot OAJ-val FSL ställer upp 14 kandidater i OAJ:s fullmäktigeval den här våren. Av dem väljs åtta till fullmäktigeledamöter och resten blir suppleanter.

Kandidaterna får svara på Lärarens frågor om bland annat FSL:s ställning i OAJ. Ю r mittuppslaget

Bemböle skola i Esbo lever än en gång under ett nedläggningshot.

Klasslärare Ulf-Johan Sunabacka har jobbat här i över trettio år och tycker att skolan fungerar utmärkt. foto: tom ahlfors

Vi gör vårt bästa. Vi anpassar oss så gott vi kan. Oftast lär vi oss leva med det nya och vi får många insikter som vi kan använda oss av längre fram. Då, när allt återgår till det normala.

PERNILLA LINDROOS Kolumnen

Ю r sidan 10

2

27.1.2022 • Nr 2

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Svällande sjukvård som barlast Ett frågetecken har rätats ut när det kommer till social- och hälsovårdreformen. Det är nu klart vilka beslutsfattare som skall skissa på hur hälsovårdstjänsterna skall arrangeras framöver. Uppgiften är inte lätt och många frågor kvarstår.

Ekonomin är det största frågetecknet. Kostnaderna för hälsovården, som välfärdsområdena skall ta över ansvaret för, ligger på över 20 miljarder euro. Enligt Finansministeriets beräkningar kommer kostnaderna att öka med en miljard per år, till 28 miljarder euro år 2030. Det finns med andra ord fog för oron att reformen är underfinansierad.

En orsak till att kostnaderna skenar i väg är att servicebehovet ökar i takt med att befolkningen åldras. En annan fråga är löneharmoniseringen inom välfärdsområdena. När de 175 000 kommunalt anställda övergår i välfärdsområdets tjänst skall lönerna harmoniseras så att alla får lika mycket betalt för samma arbetsuppgifter.

Det är inget fel på den tanken, tvärtom. Problemet ligger i att prislappen blir hög och framför allt att ingen riktigt kan säga vad slutnotan blir.

Regeringen har beräknat att kostnaden blir mellan 124 och 424 miljoner euro. Arbetsmarknadsorganisationerna hävdar att summorna är

i underkant och Kommunarbetsgivaren KT:s vd Markku Jalonen har sagt att det rent av kan handla om en miljard.

I slutet av februari löper tjänstekollektivavtalen för de kommunalt anställda ut. De stundade förhandlingarna förväntas inte bli lätta. En bidragande orsak är onekligen den svällande sjukvården och lönetrycket inom branschen. Det är skäl att komma ihåg att också om hälsovårdspersonalen flyttar från kommunerna till välfärdsområdena så är det fortsättningsvis samma kontrahenter som sitter vid avtalsbordet.

Alla skall dela på samma lönekaka.

Vare sig med eller utan vårdreform ligger det inte på undervisningssektorns ansvar att se till att den offentliga sjukvården fungerar som den skall. Lika lite kan lärarnas möjligheter till en skälig löneförhöjning begränsas på grund av ett ökat lönetryck inom hälsovården. Det är upp till statsmakten att ro i land vårdreformen utan att den rycker mattan under andra branschers verksamhetsförutsättningar.

Någon inblandning av regeringen i avtalsförhandlingarna behövs inte, det har i regel alltid slutat illa. Men man bör säkerställa att arbetsgivarorganisationen KT har den köpkraft som behövs för att kunna sluta konkurrenskraftiga avtal med sina arbetstagare.

Det är upp till statsmakten att ro i land vårdreformen utan att den rycker mattan under andra branschers verksamhetsförutsättningar.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 48 (129). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2022.

Startskottet har gått för vårens avtalsrunda Lönegrunder, arvoden och undervisningsskyldigheter - det här och mycket mer regleras i kollektivavtal. Att förhandla fram så fördelaktiga avtal som möjligt för sina medlemmar är lärarfackets viktigaste uppdrag. Här kommer en uppmaning till dig som FSL:are!

Under förhandlingsrundan är det viktigt att vi kan komma i kontakt med dig som FSLmedlem och att du angett rätt information om till exempel din arbetsgivare och ditt anställningsförhållande. Vi ber dig därför nu kontrollera att dina medlemsuppgifter är uppdaterade.

Du hittar dina medlemsuppgifter på vår medlemsintra. Inloggningen sker med antingen bankkoder eller mobilcertifikat. www.fsl.fi/medlemsintra Det är sannolikt att vi under förhandlingsrundan kontaktar dig med viktig information, då främst via e-post och/eller sms. Vid eventuella stridsåtgärder behöver vi kunna nå dig via en annan e-postadress än din jobbmejl, skriv därför in också en sådan i dina uppgifter.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

På vår webbplats under fliken ”Avtal 2022” finns redan nu en hel del läsvärda artiklar. Vi uppdaterar webbsidan kontinuerligt. Följ avtalsrundan också på sociala medier och diskutera gärna med oss och andra! #avtal2022 #oajförhandlar #oajneuvottelee Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

27.1.2022 • Nr 2

ordförord inger damlin Förbundsordförande

När får vi se en uppriktig uppskattning?

 – Jag hoppas att samarbetet mellan elevvårdspersonalen och lärarna skall fungera lika bra som tidigare, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (t.v.) då han samtalade med FSL:s ordförande Inger Damlin. foto: mirjam heir-lindström

Anders Adlercreutz:

”Utbildningen kommer att få ta emot stöten” Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är orolig för att kommunernas ekonomi kommer att naggas i kanterna i och med social- och hälsovårdreformen. Då utbildningen framöver blir kommunernas största ansvarsområde är det där som man kommer att skruva åt när tiderna är kärva, konstaterar Adlercreutz.

Från och med år 2023 flyttar social- och hälsovårdstjänsterna från kommunerna till de nya välfärdsområdena. Det som idag är kommunernas största utgiftspost faller på välfärdsområdenas ansvar, men man tar också med sig finansieringen på över 20 miljarder euro.

– Jag riktar en viss kritik mot reformen på den här punkten.

Den ekonomiska modellen är inte okomplicerad. Som kommunal beslutsfattare vet jag att när det kommer hårda tider så måste man spara någonstans. Det som finns kvar i kommunerna är snöskottning, stadsplanering och så utbildningen som den absolut största biten. Och det är där man kommer att skruva åt, säger Anders Adlercreutz, som också är kommunfullmäktigeordförande i Kyrkslätt.

– I vissa kommuner har man varit tvungen att kraftigt investera i skolfastigheter. Till exempel i Kyrkslätt har vi varit tvungna att bygga om hela vårt skolnät på grund av inomhusluftproblem.

Vi har fått lov låna pengar för att kunna göra det, och efter refor-

men halveras ekonomin men lånebördan blir kvar. Då finns det skäl att hålla tungan rätt i mun, det är labila vatten att navigera i. När det blir kärvare tider så är det utbildningen som kommer att få ta emot stöten.

Skolkuratorn skall vara lika lätt att nå som nu Anders Adlercreutz medverkade tillsammans med Inger Damlin i FSL:s live-sändning på Instagram.

Också om han hyser en oro för att kommunernas läge kan komma att bli ansträngt så ser han också fördelar med vårdreformen. Från skolhåll har man ändå uttryckt en oro för hur det går med elevvårdstjänsterna, då personalen blir en del av välfärdsområdets organisation.

– På ett praktiskt plan hoppas vi att reformen inte skall medföra en negativ riktning, skolkuratorn vara lika lätt att nå som nu.

Jag hoppas att samarbetet mellan elevvårdspersonalen och lärarna skall fungera lika bra som tidigare, säger Adlercreutz.

– I vissa fall räcker inte det som skolkuratorn eller -psykologen kan erbjuda. Ibland måste man få mera hjälp och komma in i specialsjukvården, få mera psykiatrisk hjälp.

I bästa fall, om vi lyckas bygga ett välfungerande system, kan hjälpen vara lättare att få än tidigare.

På ett praktiskt plan hoppas vi att reformen inte skall medföra en negativ riktning, skolkuratorn vara lika lätt att nå som nu.

ANDERS ADLERCREUTZ

ningen är möjlighet till god vård oberoende av boningsort.

– Nu är elever inte i samma ställning utan situationen varierar ganska mycket beroende på i vilken kommun man bor. Jag kan hoppas att skillnaderna skall jämnas ut när en större organisation tar hand om servicen. Det skall inte betyda att man går enligt den lägsta gemensamma nämnaren utan snarare enligt den högsta så att det blir bättre för alla.

Lättare att rekrytera?

Variationer mellan skolor och kommuner

Tillgången på elevvårdspersonal har varit ett gissel, i synnerhet i de tvåspråkiga kommunerna. Eventuellt kan de bredare axlar som välfärdsområdet utgör vara en fördel i sammanhanget – Kanske är det attraktivare att fungera i en organisation där man lättare kan få elever vidare och kan ge dem den hjälp de behöver, säger Adlercreutz.

Ett nyckelord i vårdreformen är jämlikhet, det vill säga målsätt-

mattias fagerholm

Omikronvarianten har blivit skolans största utmaning hittills under pandemin. Smittspridningen är sådan att myndigheterna fått backa, spårningen har så gott som upphört och nu ska vi förhålla oss till viruset som en “vanlig förkylning”.

I skolan är det däremot allt annat än vanligt. Personalbristen är enorm, stora delar av undervisningsgrupperna är sjuka eller hemma i frivillig isolering, ovissheten är påfrestande.

Att jobba med barn och ungdomar innebär då och då närkontakt, vilket alltid ökar risken att bli smittad. Även om teorin säger att det är osannolikt att en lärare smittas i skolan ser vi något annat i praktiken. Att elever skulle exponeras men inte lärare och rektorer låter inte logiskt.

Att hålla säkerhetsavstånd är så gott som omöjligt.

Kombinationen små klassrum och stora elevgrupper är vardag i våra skolor, som resultat av utbildningsanordnares mål med en ”effektiv användning av utrymmen”.

En fungerande och tillräcklig ventilation är tyvärr få skolor fortfarande förunnade att ha. När personalens FFP2-masker dessutom lyser med sin frånvaro på flera arbetsplatser är riskerna nu uppenbara.

Jag beundrar er lärare och rektorer som jobbar i det här. Ni som fortsättningsvis får luddiga instruktioner och som trots pressen utifrån håller huvudet kallt. Ni som varje dag går in på arbetsplatsen med vetskap om att det trots skyddsåtgärder finns en risk att exponeras och i värsta fall bli smittad. Ni som ser till att vi kan hålla skolorna öppna.

En fungerande och tillräcklig ventilation är tyvärr få skolor fortfarande förunnade att ha. När personalens FFP2-masker dessutom lyser med sin frånvaro på flera arbetsplatser är riskerna nu uppenbara.

Vi går mot avtalsförhandlingar i vår och nu är det upp till bevis. Samhällets uppskattning för yrkeskåren måste översättas i en konkurrenskraftig lön och förbättringar i arbetsbilden – och det är bråttom. Allt fler planerar branschbyte eftersom löneutvecklingen länge släpat efter och arbetsbelastningen ständigt ökat. För att bevara yrkets attraktionskraft och värna om ryggraden i vårt välfärdssamhälle måste vi få se en uppriktig uppskattning.

Tillsammans går vi lärare och rektorer mot vårens förhandlingar och jag föreslår att vi gör det med huvudet högt och målsättningarna klara.

4

27.1.2022 • Nr 2

 Smittskyddsläkare Jeff Westerlund i Borgå vågar hoppas på en ljus framtid, rentav med vårfester i skolorna.

Osannolikt att en lärare blir smittad i skolan Om en lärare misstänker att hon eller han blivit exponerad för coronavirus i skolan gäller det att först ta reda på om en exponering verkligen skett.

– Det är osannolikt att bli smittad i skolan, säger Jeff Westerlund, smittskyddsläkare i Borgå.

Han vågar också tro på vårfester i skolorna.

– Borgå stad har ett beslut på att eleverna redan från första årskursen bär munskydd i skolan. THL rekommenderar att munskydd används från och med åk 3, men vi har alltid varit snäppet strängare i Borgå, säger Jeff, som är biträdande överläkare vid hälsovårdscentralen i Borgå och också stadens läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar, eller smittskyddsläkare som det ofta kallas.

Munskydden är alltså avgörande för att förhindra smittspridningen?

– Helt avgörande! Både världshälsoorganisationen WHO, Unicef och Europeiska barnläkarförbundet rekommenderar nu

munskydd till och med för ännu yngre barn än de som börjat skolan. Mer och mer forskning visar att munskydden har effekt.

Vad skall en lärare göra om den fått veta att det i klassen funnits ett barn med coronasmitta?

– Läraren behöver inte göra någonting egentligen, eftersom läraren och eleven högst sannolikt burit munskydd. Det är först då man har symptom som man skall göra ett hemtest.

handleder, men hög är risken inte.

Den som fyller kriterierna för att ha exponerats bör stanna i frivillig karantän sju dagar.

– Då är man arbetsför och skall i första hand utföra distansarbete. Personen kan i undantagsfall gå på jobb om hon eller han är välskyddad, bär en FFP2-mask, håller sig undan andra personer och äter för sig själv.

– Jag skulle säga att också en lärare kan vara på jobb under dessa omständigheter.

Kriterier för exponering

Är man sjuk, är man hemma minst sju dagar

Man bör ha klart för sig vad som menas med exponering. Jeff tar den pågående intervjusituationen som exempel.

– Varken du eller jag blir exponerade nu då vi sitter och pratar, oberoende av om någon av oss är smittad. Vi har båda munskydd och sitter på nästan två meters avstånd från varandra.

Kriterierna för exponering är alltså att man umgåtts med en smittad person på under två meters avstånd, över femton minuter och inte burit munskydd, eller haft hudkontakt.

– Därför är det osannolikt att en lärare skulle bli smittad, framför allt i högstadiet.

Risken är en aning större i de lägre klasserna där läraren är närmare eleverna och

De flesta blir nog smittade hemma, om de blir det. Den som är sjuk skall naturligtvis vara hemma, man får enligt Borgå stads beslut vara hemma i tio dagar och får full lön under den tiden. Det här gäller personer som jobbar för staden. I andra fall kan en sjukledighet skrivas ut och då blir resultatet detsamma.

– Först skriver jag ut sju dagars sjukledighet. THL rekommenderar endast fem dagar, men enligt mig är ytterst få friska efter fem dagar. Ofta måste vi till och med efter tio dagars sjukledighet förlänga den.

Försiktighetsåtgärderna har förändrats mycket. Tidigare höll sig folk hemma i större utsträckning.

– Men vi kan inte hålla samhället öppet om ingen är på jobb, säger Jeff Westerlund.

Har man symptom och gör ett hemtest som visar positivt resultat gäller det att stanna hemma.

– Man behöver däremot inte söka sig till ett officiellt test. Köerna till dem är långa och det blir ohållbart. Smittspårningen är därför helt onödig.

Jeff vill avdramatisera coronan. Vi bör betrakta coronan som vilken influensa som helst. Vaccinationerna har medfört att antalet döda i corona nu motsvarar det antal som dör i ”vanlig” influensa årligen.

– De har gjort mycket nytta, trots att vi ju ser att de inte skyddar mot lindrig sjukdom, framför allt sprider sig smittan hemma, då rör det sig om så stora virusmängder.

I skolorna oroas man för att inte heller detta år kunna ordna vårfest i skolan.

– Som läget är nu är det kanske inte att rekommendera att ha fester i skolan. Men jag tror att vi når toppnivåer för smittan om ett par veckor och sedan börjar det gå neråt.

Jag skulle inte ge upp hoppet för en vårfest i skolan. Det är långt till slutet av maj så jag tror nog att det rentav kan lyckas, säger Jeff Westerlund. text och foto: tom ahlfors

5

27.1.2022 • Nr 2

En dag i sänder Rektor Carola Wiksten i Strömborgska skolan i Borgå tar dagen som den kommer och ser till att hon känner till alla anvisningar som gäller.

Vad tänker du mest på just nu när det gäller corona?

– Det har varit många svängar och instruktionerna förändras hela tiden så jag har valt att ta dagen som den kommer med det som gäller just nu, här och i dag, säger Carola Wiksten, rektor för enhetsskolan Strömborgska skolan i Borgå.

Det har hänt att instruktioner som kommit har hunnit förändras innan de ens har tillämpats i skolan.

– Det går inte att förbereda sig för ett scenario som kanske inte blir av. Men när ett fall av corona dyker upp så ser jag till att jag har alla instruktioner och vet vad som gäller.

– Jag upplever också att jag som rektor har ett stort stöd av både min chef och av stadens smittskyddsenhet. Samarbetet över sektorsgränserna fungerar utmärkt.

Veckan innan skolan började efter julen hade rektorerna i Borgå ett möte och konstaterade att de behöver ha planer A, B, C och D för alla eventualiteters skull. Då visste man till exempel inte om distansundervisning kommer att införas

eller inte.

– När övergår vi till distansundervisning om det visar sig att massor av elever är borta? Hur gör vi om väldigt många i personalen är borta? Men det går inte att uppgöra en färdig plan för varje situation. Det är till exempel en helt annan situation om fem klasslärare är borta än om fem ämneslärare är borta. Också ämnena kan ha betydelse.

I Strömborgska skolan finns alltid två klasslärare per grupp, som består av 36–45 elever. Om den ena läraren och hälften av eleverna i något skede är i karantän, och distansundervisning är möjlig kan den lärare som är hemma sköta distansundervisningen för de eleverna som är hemma.

– Men om hälften av gruppen och en ämneslärare är borta är scenariot ett helt annat.

Vikarie som är standby För Strömborgska skolan har nu anställts en vikarie, som inte har fastslagna timmar, men ett avtal om 16 timmar i veckan. Den läraren har nu jobbat som klasslärare, ämneslärare i åk 7–9 och i specialklass.

 Carola Wiksten är i grunden biologilärare och har i sitt arbetsrum en gammal anatomisk modell.

– Det känns tryggt att veta att vi åtminstone har en vikarie i skolan, säger Carola Wiksten.

Om ett beslut om distansundervisning fattas finns beredskapen i skolan, säger hon.

Tills vidare har emellertid Strömborgska skolan med sina 48 lärare i huvudsyssla och 475 elever klarat sig lätt bra.

– En dag förra veckan var sju personer borta, både lärare och elevhandledare och inget fall var

coronarelaterat. 3–4 borta per dag är det vanliga.

Antalet som dagligen smittas i Finland ökar fortfarande.

I Strömborgska skolan använder man munskydd redan i förskolan, helt enligt stadens anvisningar.

– De små är de mest noggranna när det gäller att använda munskydd, berättar Carola.

Före jul fick man kämpa med att få eleverna i högstadiet att an-

vända sina munskydd, men läget har nu blivit bättre.

– Jag hade ett möte förra veckan med föräldrarna då jag sade att jag tror att eleverna slarvar mera med munskydden än föräldrarna vet om. Jag bad dem diskutera det hemma och jag upplever att det har blivit bättre. Men ju yngre barn det är frågan om, desto bättre är de på att använda munskydd. text och foto: tom ahlfors

Nu berättar skolan inte längre om enskilda coronafall En lärare i Borgå som är sjuk kan för tillfället vara sjukledig tio dagar med egen anmälan, utan läkarintyg och får full lön under den tiden, berättar Rikard Lindström som är utbildningsdirektör i Borgå.

nytt sätt att jobba. Det gäller att hastigt fatta beslut om vad de nya instruktionerna betyder och kommunicera ut dem så att alla förstår dem på samma sätt.

– Det är viktigt att alla tolkar ministerierna, THL, utbildningsstyrelsen och det kommunala smittskyddet på ett gemensamt, klokt sätt.

Eftersom Rikard för tillfället jobbar mycket på distans och bor i Tolkis föreslår han att vi kan träffas i Eklöfska skolan nära hans hem.

Vad är det mest utmanande för dig just nu?

– Det är nog att tolka de olika instruktionerna som kommer i rask följd. Det normala i det kommunala demokratiska beslutsfattande är att det är parlamentariska grupper som ger utlåtanden och det tar tid innan besluten skall verkställas. Under coronapandemin har vi fått lära oss ett

Någon dag innan den här intervjun görs har det igen kommit nya instruktioner om smittspårning och karantänsbeslut i Borgå.

Rikard frågade på sitt Instagramkonto om hans följare tydligare än tidigare har klart för sig vad som nu gäller.

– Ungefär hälften tyckte att instruktionerna blivit tydligare än de var tidigare.

– Anvisningarna från statligt håll har blivit tydligare och vi har blivit bättre på att inse vad det betyder att vi har slutat med smittspårningen och karantäner.

Ingen information ges ut om enskilda coronafall

En konkret förändring är att skolorna inte längre skall ge information om coronafall i skolan, om inte vårdnadshavarna till det insjuknade barnet uttryckligen ger sin tillåtelse.

För tillfället är det närundervisning som gäller i de flesta skolor i landet. Hur gör man med undervisningen om stora mängder av elever försätts i karantän eller insjuknar och isoleras?

– Eftersom vi just nu inte har någon smittspårning finns det ingen instans som kan försätta någon i karantän. Tidigare ordnade vi undervisning för dem som var i karantän men inte hade insjuknat. Är man sjuk och isolerad kan man ändå inte delta i undervisningen. Är man symptomfri kan man delta i undervisning. Det vi kan kräva av skolorna är att de ger information till föräldrarna och eleven om vilket material som skall gås igenom och vilka uppgifter som kan utföras hemma.

– För tillfället använder vi inte hybdridundervisning i form av

strömmad undervisning. Jag upplever att vi inte kan kräva det av skolorna. Vi har inte rätt utrustning eller rätt kunskap.

Krävs läkarintyg av lärarna vid längre sjukdom?

– Nej, en lärare som är sjuk kan i Borgå vara sjukledig tio dagar med egen anmälan, utan läkarintyg.

Under den tiden får läraren full lön. Ingen kan heller kräva att någon som insjuknat tar ett coronatest, utan det är en rekommendation.

Om en lärare exponeras för corona i skolan leder det inte till en frivillig karantän, utan läraren följer med läget och stannar hemma först då hon eller han uppvisar symptom.

– Det är bra att det finns tydliga anvisningar för det här, säger Rikard Lindström.

Munskydd också för ettagluttare I Eklöfska skolan går ca 200 elever som använder ungefär 800 munskydd per dag.

För tillfället rekommenderas bruk av munskydd också för förskoleelever och de lägre årskurserna. Johan Öhberg är rektor för Eklöfska skolan i Tolkis och tycker inte det medfört problem.

– Redan då rekommendationen gällde åk 4–6 använde eleverna i åk 3 munskydd i vår skola eftersom eleverna jobbar i team.

– Veckan före jul möjliggjorde vi användningen av munskydd också bland eleverna i åk 1–2 genom ett meddelande på Wilma där vi skrev att det finns munskydd i skolan för alla. Vi överraskades av att många då började använda munskydd. De gjorde det självmant, vi styrde det inte alls.

Bakgrunden till det beslutet var att Johan och hans kolleger märkte att också de yngre eleverna i åk 1 och 2 hade munskydd på sin fritid. Då ställde de sig frågan varför samma barn inte kunde ha munskydd i skolan. text och foto: tom ahlfors

6

27.1.2022 • Nr 2

Här är FSL-kandidaterna I vår väljs 150 ledamöter till OAJ:s fullmäktige. FSL utgör en egen valkrets och besitter 8 platser i fullmäktige. Antalet fullmäktigeplatser slås fast utgående från medlemsantalet och FSL hade under föregående mandatperiod 7 platser.

Fullmäktige är lärarfacket OAJ:s högsta beslutande organ. Mandatperioden är 4 år.

Tidningen Läraren tar FSL-kandidaterna på pulsen med följande frågeställningar:

❶ Vilken fråga vill du i första hand driva inom OAJ? ❷ Hur ser du på FSL:s roll i OAJ? ❸ Hur agerar du om FSL:s självständiga position inom OAJ ifrågasätts?

7

6 Lasse Koskinen (39) Klasslärare vid Svenska samskolan i Tammerfors.

Suppleant i FSL:s fullmäktige.

❶

Intresset för läraryrket dalar och det kan ha långtgående följder. Det här ska fixas i första hand med att vi lärare får koncentrera oss på eleverna och undervisningen, i andra hand med högre löner.

❷

FSL ska vara en aktiv och pålitlig del av OAJ. FSL ska behålla sin självständiga roll såväl nationellt som lokalt. Vi ska ta hand om våra medlemmar själva.

På svenska.

❸

Det är naturligt att man ifrågasätter saker i samhället.

Det öppnar möjligheter till dialog.

I dialogen skulle jag se till att FSL:s synpunkter kommer fram på bästa möjliga sätt.

Sabina Lindholm-Järvinen (46) Lektor i religion, psykologi, filosofi, och elevhandledning på Svenska samskolan i Tammerfors.

Styrelsemedlem i FSL och viceförtroendeman.

8 Sara Kemetter (46 år) Klass- och musiklärare vid Ytternäs skola i Mariehamn.

Huvudförtroendeman. Styrelsemedlem i Ålands lärarförening.

9 Kimmo Mattsson (59) Specialyrkeslärare vid Ålands yrkesgymnasium Ordförande för Akava-Åland, huvudförtroendeman. Fullmäktigeledamot i FSL och OAJ.

13 Alexander Smeds (42) Lektor i finska vid Lovisavikens skola.

Ordförande i OAJ:s lokalförening i Lovisa samt för Lovisanejdens lärarförening. Förtroendeman.

❶

❶

❶

❶

❷

❷

❷

❷

❸

❸

❸

Den viktigaste frågan för mig är att se till att även de finlandssvenska lärarna har ett lika gott utbud av material som våra finska kolleger, även differentierat material. Lärarnas främsta uppgift är undervisning och vi skall få fortsätta med det. Om vi tillsätts merarbete bör vi få ersättning för det.

FSL är en del av OAJ, både på det lokala och centrala planet. Vi bör arbeta tillsammans när det handlar om avtalsfrågor, fast förhandlingsrätten ligger hos OAJ när det gäller löner, arbetstid och utbildningspolitiska frågor. FSL har en viktig roll då det gäller det nordiska samarbetet.

❸

FSL och OAJ har ingått ett avtal, som gett oss vår självständighet, det gäller att hänvisa till detta om vår position skulle ifrågasättas. Vi måste fortsätta trygga vår position.

Jag vill bevaka och driva lärarnas intressen med fokus på de svenskspråkiga lärarnas arbetssituation och löneutveckling.

Jag vill trygga lärarnas rättigheter i alla arbetssituationer samt arbeta för att OAJ stöder lärarna professionellt och fackligt. Genom mitt politiska nätverk kan jag påverka utbildningspolitiken.

I OAJ måste FSL främst arbeta för de svenskspråkiga lärarnas rättigheter. Att representera en minoritet kräver mod, kraft och envishet. Utbildning är en förutsättning för att vi ska kunna förvalta och föra det egna språket vidare till följande generationer. Därför måste den svenskspråkiga rösten förbli stark.

Majoriteter ifrågasätter ofta minoriteters rättigheter.

Det är vi ålänningar och finlandssvenskar vana vid. Varje gång man förlorar en position så får man sällan den tillbaka. Därför kommer jag inte att acceptera att FSL tappar inflytande inom OAJ, utan snarare arbeta för att stärka FSL:s mandat.

Inom OAJ vill jag påverka lärarnas och rektorernas arbetsvillkor. Med tanke på att vi representerar lärargrupper från lärare i småbarnspedagogik till universitetslektorer, är solidariteten mellan lärargrupperna en viktig fråga. De krävs ett helikopterperspektiv.

FSL har en mycket viktig roll inom OAJ. Det är FSL som ska se till att finlandssvenska skolornas behov beaktas i de frågor som påverkar deras verksamhet och existens. OAJ:s åsikt frågas ofta av olika myndigheter, då är FSL:s uppgift att se till att den finlandssvenska verksamheten inte glöms bort.

FSL:s självständiga position inom OAJ är baserat på avtal och den positionen kommer jag att försvara med de medel som står tillbuds. FSL är en garant för den finlandssvenska utbildningen i Finland

Jag hoppas att OAJ kan ena sina krafter och jobba för samtliga lärare. Nu är det som ett spindelnät där alla drar åt sitt eget håll från ett hörn utan att ha någon som helst blick över helheten.

Tex. röstades förslaget att de studerande skall vara fullvärdiga medlemmar ner. Då frågar jag mig: Vem skall vi tro att är vår framtid?

Det är viktigt att FSL behåller sina platser i OAJ:s fullmäktige och främst i dess styrelse.

Men det viktigaste är nog att vi har vårt kansli och ordförande i samma byggnad med OAJ och får insikt i och syns i deras vardag. Åtta röster på ett möte väger inte så tungt.

Jag hoppas att vi kan undvika en sådan situation där FSL:s självständighet ifrågasätts men i en dylik situation måste vi se vilka alternativen är och jobba för ett så bra slutresultat som möjligt. ”E je itt bäre ti sjong å spiel” säger min gode väns mofa och menar att ibland behöver man kavla upp armarna och göra något också.

7

27.1.2022 • Nr 2

2 Anna Wahren (43) Lektor i gymnastik vid Lyceiparkens skola i Borgå.

Styrelseledamot i FSL.Vice ordförande i Borgå Lärarförening samt i OAJ:s lokalförening i Borgå. Förtroendeman.

3 Sebastian Lindqvist (47) Lektor i finska och biträdande rektor vid Strömborgska skolan i Borgå Fullmäktigeledamot i OAJ och medlem i OAJ:s inkomst- och lönepolitiska kommitté. Besitter FSL:s styrelseplats i OAJ.

4 Petra Örn (58) Klasslärare vid Sirkkala skola i Åbo.

Ordförande för Åbo lärarförening.

Styrelsemedlem i OAJ:s lokalförening och regionförening. Fullmäktigeledamot i FSL och OAJ.

5 Annika Norrgård (46) Klasslärare vid Malms skola i Pargas.

Fullmäktigeledamot i OAJ. Mångårig huvudförtroendeman i Pargas.

Har varit styrelseledamot i FSL.

❶

❶

❶

❶

❷

❷

❷

❷

❸

❸

Vill jobba med välmående och utbildningsmässig jämlikhet så att vi har utbildningspersonal och ledare som trivs i sina jobb i en välfungerande omgivning.

Det är viktigt att bevaka att den svenskspråkiga utbildningen håller hög kvalitet och att vi har kompetent personal.

❸

Genom att jobba tillsammans med de andra FSL:arna. Inom kommittéarbetet konsekvent och motiverande stärka och bevara vår starka ställning inom OAJ.

Utveckling av USK-arbetstiden, att gå mot mer jämlikhet och att få ersättning för allt arbete. Även andra uppgifter kunde räknas in i USK:en för att minska arbetsbelastningen.

Vi är en aktiv del av OAJ YSI-gruppen och man tar seriöst i beaktande våra åsikter från det svenskspråkiga fältet. Med 8 platser i kommande fullmäktige ska vi ha en synlig roll med möjlighet att påverka.

Påpekar genast att FSL är ett av de tre förbund som grundade OAJ. Då avtalades om FSL:s egna ekonomi, medlemsregister, -rådgivning, utbildning och information på svenska samt intressebevakning.

Lärarnas och rektorernas välmående, begränsad arbetsmängd och en vettig, rättvis lönepolitik. Lönen ska motsvara arbetets utmaningar och ansvaret. Vi ska ha rätt till ersättning för allt arbete vi gör.

FSL:s roll inom OAJ är oerhört viktig. Vi behöver föra en pågående dialog, påverka proaktivt och vara med där besluten fattas. Intressebevakningen ska vara effektiv och varje medlem måste nås av saklig, aktuell information.

Jag kommer aktivt att föra konstruktiva diskussioner på olika plan inom OAJ för att nå överenskommelser och avtal.

Vi måste bevaka FSL:s autonoma ställning genom proaktivt arbete och med vänlig envishet!

Jag vill arbeta för rektorernas och lärarnas ork och välmående i arbetet. Utökade arbetsuppgifter och den digitala utvecklingen har krävt stora förändringar som bör stå i proportion till lönesystemet och till arbetet i sin helhet.

FSL har en central roll vid ställningstaganden i aktuella utbildnings- och lönepolitiska ärenden på olika nivåer saamt i arbetslivsfrågor att bevaka svenskspråkiga intressen inom undervisningssektorn.

❸

Med understöd av FSL:s och OAJ:s representanter och styrelser skulle jag säkerställa FSL:s position i OAJ genom att bevisa att FSL är en väsentlig del av OAJ och det enda rätta för Svenskfinland.

15 Jeanette Lindroos (46) Vice rektor, ämneslärare i matematik, fysik och kemi vid Kyrkbackens skola i Nagu.

Styrelsemedlem i FSL, ordförande för OAJ:s lokalförening i Pargas, styrelsemedlem i OAJ:s regionförening i Egentliga Finland.

❶

Att se till att arbetsvillkoren förbättras för alla som arbetar med barn och ungdomar. Viktigt är också att arbeta för en högre och rättvisare lön samt öppna upp för bättre samarbete mellan olika lärargrupper och de studerande.

❷

FSL har både stadgeenligt och utbildningspolitiskt en egen position inom OAJ. Vi får föra en egen agenda om vi vill. Man lyssnar på oss och det finns en förståelse för vår språkminoritet. Vi anses vara en bra samarbetspartner.

❸

Då orättvisor dyker upp brukar jag låta min röst bli hörd.

Jag kommer att sakligt diskutera frågan. Det gäller att ha koll på våra stadgar, FSL:s historia och roll inom den finlandssvenska utbildningsvärlden.

14 Pamela Leka (45) Speciallärare vid Granhultsskolan i Grankulla.

FSL:s vice ordförande. Har varit ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening, förtroendeman och styrelsemedlem i OAJ-PKS Ysi-grupp.

11 12

Jag vill jobba för hanterbar arbetsmängd och konkurrenskraftig lön för lärare och rektorer. Kvalitativt god utbildning i landet måste få kosta för att läraryrket även framöver ska vara attraktivt.

Ann-Britt Romar (55) Klasslärare, men jobbar nu på heltid som huvudförtroendeman i Kyrkslätt.

Vice ordförande i FSL:s fullmäktige. Mångårig styrelsemedlem i Kyrkslätts lärarförening och OAJ:s lokalförening i Kyrkslätt.

❷

❶

❶

FSL är en del av de allmänbildande lärarna inom OAJ. Bland de allmänbildande lärarna finns en stor förståelse för FSLs särdrag, vilket ger goda förutsättningar för ett gott samarbetet med OAJ .

❸

Om FSL:s självständiga position ifrågasätts inom OAJ så är viktigt med kunskap om bakgrunden till positionen samt goda relationer. Påverkansarbetet är en lagsport där alla behöver jobba mot samma mål.

10

Jag vill jobba för lärarnas välmående, arbetstidsreformer och konkurrenskraftig lärarlön

❷

FSL ger OAJ insyn i hur verkligheten och utmaningarna ser ut för svenskspråkiga lärare.

Eftersom OAJ är den part som förhandlar, så har FSL möjligheter att på detta sätt påverka.

❸

Hänvisar till tidigare överenskommelser som gjorts med OAJ om FSL:s särställning

Martin Ahlskog (44) Rektor för Sursik skola i Pedersöre.

Fullmäktigeledamot i OAJ. Medlem i OAJ:s utbildningspolitiska kommitté.

❶

Jag vill jobba för en fortsatt förbättring av lärarnas och rektorernas arbetsvillkor så att branschen hålls attraktiv. Utbildningspolitiska frågor intresserar också.

❷

Nancy Bäck (46) Lektor i historia och samhällslära vid Karleby svenska gymnasium.

Fullmäktigeledamot i FSL. Har varit ordförande för Karleby svenska lärarförening.

❶

Lärarnas arbetstid. I åk 1-6 räcker t.ex. inte samplaneringstiden till och i åk 7-9 skall läraren ta i beaktande elevers sociala problem och inlärningssvårigheter.

Gymnasielärare jobbar med digitala läromedel och digitala verktyg skall implementeras i undervisningen. USK:en räcker inte till.

FSL är en integrerad och respekterad del av OAJ. Trots att man hör under samma tak kan man från FSL-håll bidra med egna uttalanden och nya infallsvinklar på allmänna frågeställningar.

❷

❸

❸

Vi har ett bra grundavtal som är svårt att omkullkasta. Jag vill jobba för att vi fortsättningsvis ska ha kvar vår självständiga position inom det stora förbundet.

FSL förenar lärare och rektorer i Svenskfinland och ser till att finlandssvenska lärares och rektorers röst blir hörd.

Det finns ingen orsak att se FSL som ett hot eller problem inom OAJ, men om så sker så gör jag vad jag kan för att försvara FSL: s självständiga position.

Valförbund Följande kandidater har ingått valförbund: Sara Kemetter och Kimmo Mattson, Sabina Lindholm-Järvinen och Lasse Koskinen, Annika Norrgård och Petra Örn samt Sebastian Lindqvist och Anna Wahren.

Fakta • Alla FSL-medlemmar förutom pensionärer, studerande och lärare i annan tjänst har rösträtt.

• Röstningen sker elektroniskt.

• Förhandsröstning: 28.2-14.3.2022.

• Valdagar: 4-5.4.2022.

• Valresultatet offentliggörs 8.4.2022.

• Nya fullmäktige sammanträder 9-11.5.2022.

8

27.1.2022 • Nr 2

 Bemböle skola uppfördes år 1923. Kommer Ulf-Johan Sunabacka att få fira att skolan där han jobbat i över trettio år fyller 100, eller läggs skolan ner före det?

Skall en anrik, fungerande skola stängas för gott?

Ett nedläggningshot mot Bemböle skola i Esbo seglade överraskande upp på senhösten. Det är inte första gången Ulf-Johan Sunabacka upplevt det under sina drygt trettio år som lärare i skolan. Kan också det här hotet avvärjas?

I slutet av november fick den svenskspråkiga utbildningsnämnden Svenska rum i Esbo veta att en process för att stänga Bemböle skola har satts igång på tjänstemannanivå. Samma dag som detta skedde avlade direktören för svenska bildningstjänster Barbro Högström ett besök på Bemböle skola och träffade då bland andra Ulf-Johan Sunabacka, som jobbat i skolan sedan 1989 – över trettio år.

Skolan har 39 elever, Ulf-Johan är platschef och klasslärare för åk 3–4. Rektorn heter Agneta Torsell och hon är också rektor för Lagstads skola, där hon är placerad, och Rödskogs skola.

Under hans tid har skolan varit nedläggningshotad flera gånger.

Bland annat togs årskurserna 5 och 6 ifrån skolan för några år sedan.

– Det fanns väl för få klädknaggar, säger Ulf-Johan.

– Sedan kom förskolan in i huset och kanske kunde det ha blivit litet trångt, men nog hade vi klarat det också.

Går det att avvärja också det aktuella

hotet?

– Trycket på dem som sitter i nämnden Svenska rum är nog hårt, säger Ulf-Johan.

Enligt ett sparprogram för Esbo stad finns planer på att stänga 8 finska skolor och en svensk.

– Inbesparingen man gör genom att stänga Bemböle skola är en spottstyver av det som skall sparas. Det hjälper inte alls.

Det kan hjälpa Svenska bildningstjänsters inbesparingar, men inte Esbo stads. Huset skall ju stå kvar och bör användas för allmänt bruk.

Ulf-Johan Sunabacka säger att nämnden Svenska rum har ny sammansättning, men de som sitter i nämnden bör ändå i egenskap av förtroendevalda övervaka tjänstemännens verksamhet.

– Jag är litet bekymrad över att ingen i nämnden varit här och tittat. Ingen!

Under månaderna mellan höstlov och sportlov åker nu eleverna med abonnerad buss till Lagstad skola någon kilometer från Bemböle för att ha gymnastik.

– Det är inte nödvändigt, säger Ulf-Johan.

– Vi kan göra allt här ute!

Med slöjden är det samma sak, eleverna i åk 3 och 4 åker hela läsåret till Lagstad för att slöjda, fast det går att ha småslöjd i Bemböle, det finns sågar och borrar. De används av eleverna i åk 1 och 2.

Gällande ätandet och bristen på matsal betonar Sunabacka att han har bättre överblick över elevernas ätande då de sitter tillsammans i ett klassrum.

– Jag ser hur mycket de äter och hur de äter, jag kan ingripa om jag ser att något är fel. Stämningen är lugn och familjär i klassen när vi sitter och äter.

Läroplansenlig undervisning utan specialsalar

I slutet av november inkom alltså till skolans personal en möteskallelse från Svenska bildningstjänster då ”Bemböle skolas framtid” skulle avhandlas.

Vad tänkte du då?

– Jaha, nu börjar det igen, tänkte jag.

Mötet tog en timme. Tjänstemännen presenterade sparkraven och framförde att skolhuset i Bemböle är gammalt och bör saneras.

Ulf-Johan är av annan åsikt.

– För tre år sedan hade vi en fullständig inomhusrenovering, alla väggar spacklades och målades. Men det visste tjänstemännen inte om!

Det har sagts att det inte är bra att Bemböle skola saknar gymnastiksal, slöjdsal och matsal. Är detta betydelsefullt?

– Om jag har läst läroplanen för den grundläggande utbildningen rätt gällande exempelvis gymnastik så behövs inga specialsalar för årskurserna 1–4. Vi är ju för det mesta ute och vi har en sal med ribbstolar och tjocka mattor för kullerbyttor som vi har som klassrum.

Då åk 5–6 fortfarande gick i Bemböle bar man ut bord och stolar från det utrymmet och kunde använda salen som gymnastiksal.

Rejäl inomhusrenovering

Orsaken kan ha varit att renoveringen sköttes med så kallade ”inre pengar” som inte krävde ett särskilt beslut.

Vart tar lärarna vägen?

Ingen av den fasta personalen med tjänst blir uppsagd ifall Bemböle skola läggs ner.

Om de tre lärarna från Bemböle skall flytta till de närmaste skolorna Karamalmens skola eller Lagstads skola kan det dock ske att någon visstidsanställd i någon av dessa skolor inte kan fortsätta, säger Ulf-Johan Sunabacka.

– I samarbetsförhandlingen kom nog inte fram att vi skulle få välja var vi hamnar.

Jag antar att det redan har beslutats att vi åker till Lagstad.

Meningen var att Bemböle skolas öde skulle avgöras vid nämnden Svenska rums möte den 20 januari. Tjänstemännen drog dock enligt nämndens ordförande Eva-Lena Gästrin bort ärendet från det mötet. ”Jag hade planerat att föreslå bordläggning och be om tilläggsinformation... Även om ärendet nu inte finns som beslutsärende kommer vi att få be om ytterligare utredningar. Vi behandlar ärendet på nämndens nästa möte 17.2.2022 och då hoppas jag vi kommer att ta ett beslut. Jag tycker det är viktigt att vi inte drar ut på behandlingen och att eleverna så snart som möjligt skall få veta var de kommer att gå i skola nästa höst”, noterar Gästrin på sin Facebooksida. text och foto: tom ahlfors

9

27.1.2022 • Nr 2

Ny skolstängning på Åland

Läget är lugnare tack vare mer rutin Distansundervisning är ett nödvändigt ont, men omställningen går lättare för varje gång eftersom både lärare och elever har mer rutin.

Det säger skolledare och lärare på Åland efter beslutet att inleda vårterminens första två veckor med distansundervisning för högstadier och gymnasier.

Linus Blomster är tf rektor för Strandnäs skola i Mariehamn med drygt 500 elever i årskurserna 1 till 9. En stor del av den sista veckan av hans jullov gick åt till att förbereda en annorlunda skolstart eftersom vissa restriktioner var väntade.

– Men det kom olika besked om vad som skulle gälla vilket förstås rörde till det hela ännu mer.

Först sent på fredagen den 7 januari blev det klart att landskapsregeringen gick in för en hybridlösning – distansundervisning i årskurserna 7–9 och närundervisning på lågstadiet.

Tur i oturen var att skolan hade planerat att starta vårterminen med en fortbildningsdag den 10 januari. Den ställdes in och i stället fick vi en heldag som kunde användas för planering av läget.

Strandnäs skola verkar i två olika skolbyggnader på samma tomt vilket varit en fördel den här gången.

– Sexorna går i högstadiets byggnad sedan tidigare. Nu flyttade vi även femmorna dit. På så sätt fick vi mer utrymme i lågstadiebyggnaden och kunde bättre tillgodose kraven på avstånd mellan klasserna som har närundervisning, säger Linus Blomster.

Han säger att omställningen

gick smidigare den här gången och att läget bland lärarna är lugnare.

– Vi har mer vana och fler rutiner på plats jämfört med första gången när allt med distansundervisning var nytt.

Men visst finns det fortfarande utmaningar som kräver en del fixande och trixande. De ämneslärare som även undervisar i sitt ämne på lågstadiet, måste ha både när- och distansundervisning. Det blir också dubbeljobb för de lågstadielärare som har elever i karantän eftersom de har rätt till distansundervisning.

En del föräldrar har också valt att ha sina barn hemma på grund av smittläget. Dessa elever har inte rätt till distansundervisning, men lärarna försöker ändå förse dem med olika uppgifter för att de ska hänga med.

Betydande merarbete – Allt sammantaget betyder det att alla förväntas göra mer än vanligt, men vi är inställda på att göra vårt bästa. Men ju längre distansundervisningen pågår desto jobbigare blir det att hålla humöret uppe och läget är skört på flera sätt. All planering, som vi lägger ner tid och energi på, kan visa sig vara helt bortkastad, och om flera i personalen blir sjuka är vi illa

 Det finns en oro bland personalen, som har närundervisning, att bli smittade och vi är illa ute om flera i personalen blir sjuka, säger Linus Blomster, tf rektor för Strandnäs skola i Mariehamn.

○ Vårterminen på Åland inleddes – enligt beslut av Ålands landskapsregering – med distansundervisning från högstadiet och uppåt. Närundervisning tilläts på lågstadiet. ○ Beslutet togs på grund av covid-19.läget. Smittspridningen eskalerade efter julfirandet med en topp på 171 smittade den 7 januari. Incidensen per 100 000 invånare var 5300 den 18 januari. ○ Den 17 januari meddelade landskapsregeringen att högstadierna och gymnasierna ska återgå till närundervisning den 24 januari. Distansundervisning under ytterligare två veckor gäller på högre nivåer som Högskolan på Åland.

ute, säger Linus Blomster.

På tekniksidan fungerar distansundervisningen bra enligt ho-

nom. De elever som inte har tillgång till en dator i hemmet får låna en från skolan.

Större säkerhet

Många faktorer att beakta Annika Hambrudd, utbildnings- och kulturminister i Ålands landskapsregering, säger att många faktorer vägdes in innan beslutet om hybridundervisning fattades.

– Vår utgångspunkt var att ha närundervisning på alla nivåer men vi måste tänka om när smittotalen sköt i höjden. Eftersom de yngsta har svårt att klara av distansundervisning och att vara ensamma hemma samti-

digt som de sällan blir svårt sjuka av covid-19 gick vi in för närundervisning för dem men inte för de övriga.

Lärare och skolledare har uttryckt oro för att de utsätts för smitta när skolorna är öppna. Vad säger du till dem?

– Visst, det är klart att risken finns, men de flesta lärare borde vara dubbelvaccinerade. Våra kontakter med skolorna visar att en del klarat sig bra, andra har haft flera sjuka bland persona-

len. Med tanke på framtiden kunde utrustning, som gör att klassrumsundervisningen kan filmas och Annika Hambrudd. ses av hemmasittande elever, vara värt att satsa på i alla skolor, säger Annika Hambrudd.

Monica Johansson, som är lektor i finska vid högstadiet vid Övernäs skola i Mariehamn, upplever sin tredje period med distansundervisning.

– Det är inte idealiskt. Jag vill helst vara i skolan och träffa eleverna på riktigt, men det gick lättare att ställa om den här gången.

Jag har mer rutin och känner mig säkrare på att använda teams och det samma gäller för eleverna. Vi vet också bättre vad som fungerar på distans och vad som är mindre bra. Nu försöker vi till exempel ha så vanliga lektioner som möjligt enligt dagens schema med rast emellan. Under den första perio-

den med distansundervisning fick eleverna mera uppgifter att utföra hemma och vi lärare var tillgängliga under lektionstiderna för att hjälpa till och svara på frågor. Någon gång per vecka hade jag vanliga lektioner med mina grupper.

Monica Johansson har förståelse för beslutet att begränsa närundervisningen efter jullovet.

– Det kändes vettigt med tanke på smittspridningen. Det är svårt att hålla elevgrupperna på högstadiet helt åtskilda eftersom vi har blandade grupper i flera ämnen.

Men jag hoppas att vi får återgå till det normala så fort som möjligt.

Hela skalan av åsikter Marika Eriksson är föreståndare för Föglö skola, en av Ålands minsta 1–9-skolor med 25 elever på lågstadiet och nio på högstadiet. Ett par av skolans totalt åtta lärare jobbar på båda nivåerna och ska därmed klara av att ha både näroch distansundervisning.

– Vi vill allra helst jobba på som vanligt i skolan men nu är det som det är och vi måste gilla läget. Bland föräldrarna finns hela skalan av åsikter – från dem som tycker att precis alla kan vara i skolan till dem som tycker att alla borde undervisas på distans, säger hon. text och foto: helena forsgård

10

27.1.2022 • Nr 2

kolumnen pernilla lindroos Lärare i Ytternäs skola i Mariehamn

Vi utvecklas, men inte skyndsamt Just nu kan man tro att vi lever i en brytningstid. Vi kommer förmodligen alltid att prata om tiden före och efter pandemin. Så visst borde denna händelse ha betydelse. Men hur stor?

I skolvärlden är det väldigt tydligt att vi står inför krav på anpassning. Och kanske det krävs en utmaning av denna kaliber för att skolan ska maka på sig lite? För även om den förändrats är det inte mycket som hänt. Vi har mötts av nya rön och vi ifrågasätter ständigt vad kunskap egentligen är, men vad har egentligen förändrats? Inte stora övergripande saker tänker jag, och undrar varför.

Förklaringen kanske ligger i att om man ser på utveckling i stort, så tenderar vi att återgå till vad som en gång varit snarare än det som förändrats. Min sambo kallar det för ”Älgkrockssyndromet”. Strax efter att man varit nära att krocka med en älg kör man plötsligt i femtio, livrädd att det ska komma en ny älg - trots att statistiken ligger till ens fördel. Men efter ett tag är vi uppe i nittio igen, älgen finns i bakhuvudet men vi är tillbaka där vi började. Medvetna om en fara, men lever inte som om den ska ske. Vi människor tenderar att återgå till det som vi varit så fort som möjligt. Vi utvecklas nog, men inte i någon större brådska.

I skolvärlden är det väldigt tydligt att vi står inför krav på anpassning. Och kanske det krävs en utmaning av denna kaliber för att skolan ska maka på sig lite? För även om den förändrats är det inte mycket som hänt. Vi har mötts av nya rön och vi ifrågasätter ständigt vad kunskap egentligen är, men vad har egentligen förändrats?

Men vad gör vi då faran faktiskt är överhängande? Då älgen närmar sig bilrutan?

Vi gör vårt bästa. Vi anpassar oss så gott vi kan. Oftast lär vi oss leva med det nya och vi får många insikter som vi kan använda oss av längre fram. Då, när allt återgår till det normala. För det gör det sist och slutligen. Om inte annat blir det nya det nya normala.

Att lära oss av det som sker.

Jag trivs med idén att det som sker, sker av en anledning. Som om livet har en regissör eller att livet regisserar sig självt. Då tänker jag att det som sker speglar mänsklighetens behov i stort. Vad är det vi nu behöver för att utvecklas? Kanske lära oss utnyttja tekniken där den gör störst nytta? Placeras vi kanske i isolering för att inse att vi verkligen behöver varandra? Kanske vi behöver distans för att komma varandra närmre?

Ibland är det en pandemi som bestämmer villkoren, en annan gång kanske mänskliga faktorer inverkar. Vad jag tror är viktigt i en kristid är att inse vad som är viktigt och att sedan ta med det in i det nya normala. Att då vi återigen kör i nittio, tänker på att älgar visserligen finns där ute, men att de varken planlöst eller med flit springer ut framför din bil.

 Marcus Mohlin intervjuades i tidningen Läraren för ett par år sedan om hur ämnet slöjd inbegriper både verktyg för träarbete och symaskin. arkivfoto: tom ahlfors

Initiativrik slöjdlärare får vetenskapspris Svenska tekniska vetenskapsakademiens lärarpris tilldelades lärare Marcus Mohlin som undervisar teknisk slöjd för årskurserna 1–9 i Helsinge skola och Kyrkoby skola i Vanda.

För tillfället undervisar Marcus i Vietnam, i Finland International School i Ho Chi Minh. I en videohälsning till STV berättar han hur man i slöjden kan undervisa på distans. Nu då eleverna upplevt skolan på distans gäller det som lärare att på bästa möjliga sätt kunna inspirera eleverna och visa på teknikens möjligheter för dem i syfte att väcka ett intresse

för teknik och naturvetenskap.

Marcus Mohlin är föregångare i att ta in teknik i slöjdundervisningen, framgår det av prismotiveringen. ”Han tar egna initiativ för att utveckla sin undervisning och söker aktivt samarbete med andra utvecklingsinriktade lärare. Med sina tillvalsgrupper besöker han lokala företagare och storföretag inom teknisk industri. Han tänker ofta på miljöaspekter i sin undervisning och strävar till att eleverna också ska lära sig att vara måna om miljön och tänka på konsumtion och han kombinerar gärna tekniken med att återanvända ma-

terial till exempel utnyttja gamla mobiltelefoners transformatorer för att bygga bordslampor eller julbelysning.”

Marcus Mohlin har tillsammans med eleverna byggt upp ett så kallat MakerSpace i skolans utrymmen. Lärmiljön stöder elevdelaktighet och användningen av informations- och kommunikationsteknologi, robotik och programmering.

Lärarpriset uppgår i nuläget till 6000 euro fördelat så att 4000 euro ges till läraren samt ett understöd på 2000 euro till skolan att användas på lämpligt sätt för undervisningen.

Luckor i både kunskaper och lärandet De ekonomiska, demografiska och välfärdsrelaterade skillnaderna på regional nivå har ökat under de senaste åren, och de återspeglas i elevernas likvärdiga möjligheter till lärande på alla utbildningsstadier.

Resultaten av utvärderingar visar att covid-19-pandemin och de exceptionella undervisningsarrangemangen har stärkt den ojämlika utvecklingen. Det finns ett samband mellan luckor i lärandet och kunnandet samt brister i välbefinnandet. Genom att utveckla undervisningens och utbildningsanordnarnas egen kvalitetsledning kan man främja jämlikheten.

Enligt en bedömning av effekterna av undantagssituationen som Nationella centret för utbildningsutvärdering gjort har det finländska utbildningssystemet i huvudsak klarat sig bra i den nya situationen. Undervisningspersonalens starka kompetens och engagemang utgör en särskild styrka. Den utdragna situationen har dock avsevärt belastat skolor, lärare och rektorer, och skillnader mellan skolor och elever har uppstått av många olika orsaker. De tidigare identifierade utmaningarna i fråga om stöd och handledning för lärande har ökat.

Resultaten av utvärderingarna visar att det till följd av

covid-19-pandemin och de exceptionella undervisningsarrangemangen har uppstått luckor i kunskaperna och eventuellt också i lärandet.

Med luckor i lärandet avses en situation där inlärningsprocessen störs av att man inte har kunnat tillhandahålla undervisning eller av att det inte har varit möjligt att delta i distansundervisningen på grund av brist på redskap, motivation, färdigheter för självstyrning eller av hälsoskäl. Med luckor i kunskaperna avses däremot bristande kompetens, färdigheter eller kunskaper hos individen och som kan vara en följd av luckor i lärandet.

11

27.1.2022 • Nr 2

debatt

Samhället kollapsar utan den offentliga sektorn I HBL kunde vi den 15 januari läsa om personer som haft drömjobbet och som valt att lämna det. Varför? Jo, arbetsmängden är för stor, stressen är för påtaglig. Arbetsbördan blir helt enkelt för stor. Jag möter dessa personer i vardagen.

Flera lärare funderar på att byta bransch. Vi hör om en lärarutbildning som inte lockar lika många sökande längre. Detta är en trend som rör om i våra skolor, en trend som sveper in över välfärdssamhället. Är det så att jobben inom offentliga sektorn inte mera är attraktiva? Och vad är samhället berett att göra åt det?

Detta är inte ett problem som gäller bara nu under pandemiåren utan detta är ett långsiktigt problem. Vem har vi kvar då vi igen

kan tala om en normal vardag?

Offentliga sektorn är en bas för det finländska samhället. Sjukvård och skola hör till våra dagliga behov och rättigheter. Vad händer med vårt samhälle om det inte går att locka arbetskraft till dessa mer? Det är skrämmande att stöttepelare i samhället nu står hotade.

I skolan behövs lärare och övrig personal för att den ska fungera. Om det inte finns tillräckligt med vuxna i skolan skapas en oro, undervisningsgrupperma blir större och det sätts ännu mera press på den som jobbar i skolan.

Lärarna drunknar i projekt, bedömning och dokumentering och allt mindre tid går åt till just mötet med den enskilda eleven i un-

dervisning. Det jobb som i själva verket motsvarar kärnan i vår utbildning.

För att råda bot på den trend vi just nu lever med behöver vi påminna oss alla om att utan den offentliga sektorn stagnerar välfärdssamhället.Det är av största vikt att lärare och andra inom den offentliga sektorn får uppskattning. Uppskattning för det jobb som görs genom konkurrenskraftiga löner, goda arbetsförhållande och lyhörda arbetsgivare.

Det finns inga alternativ. Vill vi att vårt välfärdssamhälle ska bestå behöver vi nu satsa på den offentliga sektorn, samhällets stöttepelare. Utbildning spelar roll. Allt börjar trots allt med en bra lärare.

Om det inte finns tillräckligt med vuxna i skolan skapas en oro, undervisningsgrupperma blir större och det sätts ännu mera press på den som jobbar i skolan.

PAMELA LEKA Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval

Ett enhetligt FSL är starkt I Finland har vi demokrati. Vi har alla möjligheter att påverka, det må då handla om vår framtid, klimatfrågor eller något som är viktigt just för oss.

När jag gick i högstadiet fick jag vara med i elevkåren. Det kändes bra att få påverka vår skolgång. Lärarna lyssnade på oss och vi fick göra saker som uppskattades av andra elever. Det var då mitt intresse att stå upp för andra fick sin början. Det kändes betydelsefullt att få föra fram elevernas röst.

Under det senaste åren har mitt påverkningsarbete fortsatt bl.a. som huvudförtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, FSL:s styrelsemedlem, lärare och rektor.

Det ligger i ryggmärgen för mig att föra fram orättvisor och att förbättra arbetsförhållanden för alla.

En välmående personal får en skola att blomstra.

Vi behöver också driva ett strategiskt lönepolitiskt arbete i framtiden för att öka på personalens

välbefinnande. Vi är alla värda en högre och rättvis lön. En klapp på axeln räcker inte.

Som ordförande i OAJ:s lokalförening i Pargas har jag även fått möjligheten att arbeta över språkgränserna. Både på det lokala och det nationella planet har jag fört fram FSL:s särdrag som språklig minoritet inom utbildningsväsendet. Det är viktigt att samarbete med gemensamma frågor som berör utbildning, men även ge FSL:s röst hörbarhet då det behövs. FSL är ett självständigt förbund inom OAJ, vi har rätt att föra en egen agenda om vi så anser.

För mig är det viktigt att arbeta för alla lärargrupper. Jag har själv arbetat i lågstadiet, högstadiet och gymnasiet, är bra insatt kring frågor som berör dessa stadier. Under det senaste året har jag satt mig in i arbetsbilden för yrkeslärare och lärare inom småbarnspedagogik. Diskussion med lärare med olika bakgrund ger en bredare förståelse för olikhe-

ter och bättre möjligheter att förbättra vår arbetssituation. Vi har två verkligt tuffa år bakom oss, vi behöver nu få arbetsro. Som fullmäktigeledamot vill jag öppna upp för ett bättre samarbete mellan lärargrupperna samt studeranden. Det är väsentligt att vi blir bättre på att lyssna in varandra samt med att arbeta för en bättre framtid för oss alla.

För mig är FSL ett fackförbund med stark känsla för det svenska, gemenskap, acceptans av olikheter och mod att stå på egna ben. Vi verkar inom ett geografiskt splittrat område som i OAJ-sammanhang bör fungera enhetligt för att visa vår styrka.

Som FSL:s fullmäktigeledamot i OAJ kommer jag att vara engagerad, våga stå upp i motvind, besitta facklig kunskap, ha bra samarbetsförmåga samt se hela Svenskfinland som mitt område att arbeta för. Genom att rösta i OAJ:s fullmäktigeval så påverkar du din framtid.

Vi behöver också driva ett strategiskt lönepolitiskt arbete i framtiden för att öka på personalens välbefinnande. Vi är alla värda en högre och rättvis lön. En klapp på axeln räcker inte.

JEANETTE LINDROOS Kandidat i OAJ:s fullmäktigeval

12

27.1.2022 • Nr 2

Öppet näthat mot det svenska i Finland Karin Sandells avhandling visar att näthat bör tas på allvar. Näthat skapar och upprätthåller negativa föreställningar om de människor som omtalas. Sandell visar i analysen av material från ett offentligt diskussionsforum hur näthat producerar historia, avhumaniserar människor, och uttrycker heteronormativa och värdekonservativa värderingar.

Hat och hot på internet är ett omdiskuterat fenomen. De som främst drabbas av näthat är personer som tillhör olika etniska minoriteter, sexuella minoriteter, religiösa minoriteter, politiker, forskare, och kvinnor. Innehållet i näthatet kretsar också runt teman som kön, klass, språk och etnicitet.

Sandell analyserar diskussionsinlägg och kommentarer från diskussionsforumet på Suomi24, en av de största webbplatserna för sociala medier i Finland. Hon fokuserar på den hatretorik på nätet som riktar sig mot det svenska i Finland, det vill säga svenskspråkiga finländare, det som associeras med Svenskfinland och finlandssvenskhet. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur nät-

hat mot det svenska i Finland tar sig i uttryck i ett nätforum som är öppet och tillgängligt för allmänheten.

Avhandlingens titel är Parasiter och ”bättre folk”: Affekt i näthat mot det svenska i Finland. Parasiter och ”bättre folk” syftar direkt på de ord och uttryck som används för att beskriva svenskspråkiga finländare. I analysen av materialet visar Sandell hur näthatet skapar bilden av det svenska i Finland genom att gamla stereotyper upprepas.

För att analysera ett känsloladdat material som näthat har Sandell utvecklat en analysmodell bestående av fyra affektiva verktyg: emotionsord, emotiva uttryck, metaforer och ortografiska praktiker. Verktygen är olika sätt att uttrycka och förmedla affekt i text utan att direkt sätta ord på vilka känslor det är fråga om. På så vis skapar de en viss stämning i materialet.

Sandell visar hur åsikter och påståenden om det svenska i Finland förmedlas och upprepas i ett diskussionsforum, men kontexten är större än så. De texter som förmedlas har inte uppkommit i

ett vacuum, utan har kopplingar till stridigheterna mellan finskan och svenskan på 1800- och 1900-talet. Texterna stannar inte inom forumets väggar, utan innehållet sprids vidare ut i andra sammanhang. Näthatet läcker in i andra genrer i både det offentliga och det privata, det genljuder i riksdagen och runt kaffeborden. Den digitala världen är inte separerad från den analoga ”verkligheten” utan de är en del av samma helhet.

I en intervju för Svenska Yle säger Karin Sandell att språket som används på nätet är hotfullt, men att hon inte läst direkta hotelser om våld. Främst handlar det om att man skriver om finlandssvenskar på ett väldigt stereotypt sätt, säger hon. ”Finlandssvenskar beskrivs som arroganta översittare och ordet ’hurri’ förekommer ymnigt.

De framställs som parasiter, bättre folk och svin som utnyttjar andra finländare”, säger Sandell till Svenska Yle. Finlandssvenskarna är alltså en belastning som man helst borde göra sig av med. tom ahlfors

 Karin Sandell har forskat i näthatet mot finlandssvenskheten.

bakbrädet

Ingen kalender mer. Styrelsen för Finlands svenska lärarförbund har beslutat att inte trycka upp och posta en lärarkalender i fortsättningen. Förbundet kommer att ta fram ett mer hållbart alternativ till den naturliga kontakten till medlemmarna som utskicket av kalendern varit. Styrelsen förde vid sitt senaste sammanträde den 17 januari en inledande diskussion om den hållbarhetspolicy som förbundet ska ta fram i år.

Förbundsfullmäktige kommer att ta ställning till förslaget under vårens möte varefter styrelsen fattar beslut om policyn. Policyn ska synas i förbundets övriga styrdokument och i förbundets verksamhet. FSL:s målsättning i år är vidare att studerandeföreningen, Fin-

lands svenska lärarstuderandes förening, får en annan organisation som ska stå på tre likvärdiga ben: Vasa, Helsingfors och Åbo, de tre orter där svenskspråkig lärarutbildning finns. Arbetet har inletts i tätt samarbete med lärarstuderandena.

Inte heller någon lärartillställning. På grund av det besvärliga coronaläget beslutade FSL:s styrelse vid ovannämnda möte att också skjuta upp den planerade lärartillställningen i samband med vårens fullmäktigemöte, till hösten. Mer info om föreningskursen i februari kommer inom kort. Följ med förbundets webbplats www.fsl.fi.

Skolnätverket Haru är i startgroparna. Haru, som Läraren presenterade ingående i nr 1 detta år, och

som vill öka skolelevers socioemotionella färdigheter genom läsning, skulle lanseras på Educamässan i slutet av januari, men eftersom mäs�san inhiberades skjuts lanseringen upp till den 8 mars.

Mer detaljerad information kommer senare, utlovar nätverkets koordinator Annette Jansson (bilden) vid Svenska folkskolans vänner som är huvudman för Haru.

Coronatest till skolorna inom nästa månad. Försörjningsberedskapscentralen fick den 19 dennes i uppdrag av Social- och hälso-

vårdsministeriet och Arbets- och näringsministeriet att införskaffa den första satsen coronatest för hemmabruk som skall delas ut till skolelever. Den första beställningen går på minst 6 miljoner test och levereras till skolorna under flera veckors tid, de första väntas anlända inom några veckor. Enligt försörjningsberedskapscentralen kommer testen att distribueras bland elever i grundskolan och på andra stadiet. Totalt

skall den här första beställningen inte kosta mer än 10 miljoner euro, inklusive kostnader för logistik. I vanliga butiker kostar ett hemtest nu för konsumenterna ungefär 4 euro per styck.

90 miljoner för att stärka jämlikheten. Undervisnings- och kulturministeriet utlyser statsunderstöd för att stärka jämlikheten inom småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. För åren 2022–2023 kan understöd sökas till ett belopp på sammanlagt 90,4 euro, varav högst 62,4 euro för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och högst 28 miljoner euro för småbarnspedagogiken. Ansökningstiden går ut den 17 februari 2022.