En dator som skriver dina uppsatser och diktanalyser. Är det framtidens melodi? Frågan har aktualiserats av en ny banbrytande chattrobot som lanserades nyligen. Med hjälp av AI (artificiell intelligens) försöker roboten ChatGPT efterlikna den mänskliga hjärnan och på kort tid kan den skanna och processa ofantliga mängder data. Resultatet blir förbluffande bra texter.
”En professor konstaterade att den artificiella intelligensen nu kan skriva bättre svar på provfrågor än vad hans studerande i medeltal kan göra. Det är inte felfritt, men högklassigt.” Det säger framtidsforskare Risto Linturi i en intervju för Svenska Yle.
Hur skall man inom skolvärlden förhålla sig till dagens sofistikerade teknik som gör det snudd på omöjligt för en lärare att avgöra om en text är skriven av eleven själv eller inte? Och vilka blir konsekvenserna för synen på kunskap då en chattrobot presterar bättre texter än de studerande?
Frågar man Eirik Vassander, professor i nordisk litteratur vid universitetet i Bergen så finns det en risk för att AI gör elever, studerande och forskare både lata och dumma. Man lurar sig att tro att kunskap är information, säger Vassander till NRK.
Kunskap är mer än stora mängder information. Kunskap handlar om att sätta informationen i ett sammanhang, och utgående från det göra egna värderingar och dra slutsatser. Här har skolan en betydande roll, och så kommer det nog att vara i framtiden också.
Samtidigt kan man inte blunda för att teknologin förändrar synen på kunskap och framför allt kunskapsinhämtningen. Att förneka eller försöka motarbeta teknologins frammarsch är som att slåss mot väderkvarnarna. Tvärtom gäller det att i undervisningen utnyttja de möjligheter som skapas. Att sätta stor vikt vid sådant som kan googlas på en nanosekund eller där tekniken alla gånger slår den mänskliga hjärnan är knappast ändamålsenlig tidsanvändning. Redan år 1996 slog datorn Deep Blue den regerande världsmästaren Garri Kasparov i schack. Försöker vi kämpa mot teknologin på teknologins villkor är vi dömda att bli tvåa.
Frågan är om man inom utbildningsväsendet i större utsträckning borde satsa på våra styrkor i förhållande till den digitala världen. Hit hör till exempel social kompetens, kreativitet, fantasi, empati, nyfikenhet, anpassnings- och improvisationsförmåga. Kanske är det färdigheter av det slaget som skolan borde sätta mer krut på.
Kunskap handlar om att sätta informationen i ett sammanhang, och utgående från det göra egna värderingar och dra slutsatser.
ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.
CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi
REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi
PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.
ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm
PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.
På Åland har man slutit ett avtal för kommunsektorns undervisningspersonal. Uppgörelsen följer i stora drag avtalet på fastlandet. Några detaljer sticker ändå ut i sammanhanget. Bland annat slås det fast att onödiga möten skall undvikas och en arbetsgrupp skall fundera på hur man kunde göra undervisningsskyldigheten mer rättvis.
Tågordningen när det gäller tjänste- och arbetskollektivavtalet för landskapet Åland brukar vara att man först sluter att avtal på fastlandet och så följer Åland efter och gör vissa lokala justeringar. Så även denna gång. Efter mycket möda och stort besvär lyckades man nå ett avtal i Finland i juni, och nu under hösten har man även nått samförstånd på Åland.
Precis som på fastlandet är det fråga om ett treårigt avtal och löneförhöjningarna är i stort sett de samma.
En formulering som sticker ut i det åländska avtalet är att ”onödiga möten skall undvikas”. I avtalstexten kan man läsa att möten bör ha ett motiverat syfte och
arbetsgruppsmöten bör främjas.
Vad som är att betrakta som onödiga möten definieras dock inte i avtalet. Formuleringen bottnar i problemet med att samplaneringstiden på många håll inte räcker till.
I det åländska avtalet finns också något som man kunde kalla en coronapeng. Det stipuleras nämligen att ersättningen 30 procent per timme av övertimarvode också gäller vid specialarrangemang vid till exempel pandemier. Det handlar alltså om en ersättning för distansundervisning samtidigt som man har närundervisning.
– Det är viktigt att förstå att det gäller i en specialsituation till exempel under en pandemi, inte när en elev är sjuk hemma, förtydligar Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening.
Detta har tidigare varit en överenskommelse som gällde under pandemin, men är nu alltså inskriven i avtalet.
I det åländska avtalet gläntar man också på dörren till att göra någonting åt undervisningsskyld-
Precis som på fastlandet är det fråga om ett treårigt avtal och löneförhöjningarna är i stort sett de samma.
igheten (usken) som upplevs som orättvis och inte ser till allt merarbete som tillkommer.
I avtalet konstateras att den nya landskapslagen för grundskolan och läroplanen har medfört merarbete för lärare som administrerar 14 eller fler undervisningsgrupper samtidigt. En del av lönepotten skall användas till att ta fram en modell för nedsättningen av undervisningsskyldigheten för dessa medarbetare, slås det fast.
Men man skall också se på usken i ett lite bredare perspektiv. En arbetsgrupp har tillsatts för att göra en översyn av lärararbetstiden och usk-systemet. Karsten Steiner är nöjd över att man också från arbetsgivarhåll har fått upp ögonen för problemen med usken.
– Man vill göra någonting så att det ska bli rättvisare, säger han.
Enligt Steiner var det avgörande att man på fastlandet lyckades driva igenom ett löneutvecklingsprogram. Också på Åland har man ett löneutvecklingsprogram enligt samma modell vilket innebär att det finns lite mer pengar i systemet.
– Det öppnade för möjligheten att fundera på hur merarbete skall ersättas, säger Karsten Steiner.
mattias fagerholmEn hösttermin lider mot sitt slut och julen står för dörren. Förväntan blandad med brådska omger oss.
Ni jobbar i er vardag med ett stort och betydelsefullt uppdrag där ni dag efter dag förväntas se varje barn och ungdom. Ni uppmuntrar och stöder varje individ på lärstigen, men ger dem också stöd i att finna sina egna styrkor. Man hör ofta lärare och rektorer gå omkring med en känsla av otillräcklighet, en känsla av att inte räcka till på individers lärstigar. Många är de lärare som vittnar om att de varken rår på eller hinner med det de borde. Den känslan tär.
Speciellt då yttre faktorer prövar, just så som de gör nu då kriget sveper fram och människor tvingas på flykt, är det tid att plocka fram inre styrkor. Konsekvenserna av omvärldens oroligheter känns också i vår vardag. Stigande matpriser, energibrist och en inflation som påverkar oss alla. Förmågan att tänja sig till det yttersta och samtidigt bibehålla tron på att allting ordnar sig sätts på prov. Oron som uppstår på vägen sätter spår. Vi ser den i form av ett allt hårdare klimat i samhället, ett växande illamående och fattigdom.
Inför julledigheten är det därför extra viktigt att stanna upp och reflektera över sitt eget jobb. För hur jobbig än terminen känts så har lärarproffset i dig garanterat lyckade stunder och dagar. Det är värdefullt för orken att försiktigt kunna peta i sitt självmedvetande och syna sin självreglering. Jag är säker på att vareviga lärare lyckas plocka fram stunder där känslan av ”det här är jag kung över” eller ”wow vad jag är bäst”. Plocka fram ett gäng med ”det här gick bra”-stunder och låt känslan av yrkesstolthet ta över. Låt tilliten till att du är proffs på det du gör vila hos dig ett tag. Jag unnar vareviga en av er den känslan. Den är varm, god och framåtförande.
Trots att omvärlden prövar oss får vi aldrig tappa tron på att allting ordnar sig. Det tar tid och det blir kanske inte som det varit, men det ordnar sig. Låt den inre glöden för det fina yrket du valt lysa.
Lärarjobbet är inte ett soloåk. I skolan jobbar vi i team. Då är det viktigt att kunna lita på varandra och på att varje del i teamet fungerar. Att höja vi-känslan och tilliten till laget inför matcher är en viktig del av helheten i lagsporter. Uppskattning och uppmuntran är kryddor som ger teamet energi. Därför är det extremt viktigt att högljutt påminna inte bara oss själva utan också varandra om att vi är proffs på det vi gör. Vågar vi som yrkesproffs lita på oss själva och lita på varandra så vinner alla. Vi vinner tillsammans.
Trots att omvärlden prövar oss får vi aldrig tappa tron på att allting ordnar sig. Det tar tid och det blir kanske inte som det varit, men det ordnar sig. Låt den inre glöden för det fina yrket du valt lysa. Låt aldrig passionen att gå framåt på den stig du valt falna, trots att yttre faktorer prövar.
Med önskan om en fridfull julhelg!
Ett första steg för att göra något åt orättvisorna med usken har tagits på Åland. Karsten Steiner är nöjd med den avtalslösning som man har nått i landskapet. arkivfoto: mattias fagerholmTrestegsstödet har skapats för elevens rätt till stöd. Men det måste också finnas någon som ger stödet. Det säger Melina Kolster, specialklasslärare i Grankulla. Till syvende och sist är ett fungerade stödsystem en resursfråga.
Trestegsstödet och inkluderingen av elever med särskilda behov i den vanliga undervisningen har varit föremål för diskussion under hösten. Bland andra Helsingfors biträdande borgmästare Nasima Razmyar, med ansvar för stadens utbildningsfrågor, beskrev i en intervju för tidningen Helsingin Sanomat inklusionen som elefanten i klassrummet som ingen vill tala om. Det är kaos i många skolor, sade hon. Också i tidningen Lärarens spalter har misslyckad inklusion och ett knackigt trestegsstöd påtalats.
Riksdagens biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen slog nyligen fast att lagstiftningen kring trestegsstödet är luddig och att
Utbildningsstyrelsens anvisningar om elevens rätt till stöd har varit bristfälliga och direkt felaktiga.
Men det finns också kommuner där man har skapat fungerande system för elever i behov av extra stöd. I Grankulla har man en lång tradition av att integrera elever.
– Vi har alltid integrerat barn med många olika sorters behov och handikapp.
Det säger Melina Kolster som är specialklasslärare vid Granhultsskolan. Om man skall vara noga är hennes befattning specialklasslärare, men med den skillnaden att man inte har någon regelrätt specialklass vid skolan. Arbetsbilden varierar från år till år beroende på elevunderlaget.
– Jag har inte en bestående smågrupp, utan bildar grupper där det finns behov, förtydligar Melina. I år har vi en årskurs som är utmanande och där har vi bildat smågruppsundervisning i så gott som alla läsämnen.
Varför har ni inte en renodlad specialklass?
– Det är en tradition i Grankulla. Ideologin har varit att ge elev-
erna en möjlighet att ta del av en vanlig klass i mån av möjlighet.
– Alla elever som mår bra av att integreras och gå i vår skola har fått den möjligheten. Men vi har under årens lopp också haft elever, med till exempel gravare autism, där vår skola inte har varit det bästa alternativet. För de eleverna ansöker vi om plats i specialklasser i våra närliggande kommuner.
Hur funkar integreringen?
– Bra, det är härligt att se hur måna våra elever är om dem som är integrerade. De är omtyckta och väl omhändertagna.
I Grankulla uppfylls med andra ord ganska långt ambitionen med trestegsstödet, det vill säga genom rätt stödform kan eleven långt vara en del av den vanliga klassen. Men på många håll i landet har det inte utfallit lika bra. Elever har inkluderats utan tillräckligt stöd, och även elever som skulle ha bättre förutsättningar i en specialklass. Specialklasserna och -skolorna har minskat i antal de senaste åren.
– Specialklasserna borde inte utplånas helt och hållet. Det finns barn som absolut skulle må bäst
i en specialklass där hela omgivningen tillgodoser barnets behov. I en stor skola måste eleven till exempel hantera mängder av barn på skolgården och i matsalen. Den lilla oas som en 45 minuters lektion utgör räcker inte för alla, säger Melina.
Av Granhultsskolans ca 340 elever är omkring 40 inom ramen för det intensifierade stödet och tre elever är överförda till det särskilda stödet. Som specialklasslärare ger Melina både särskilt och intensifierat stöd.
– Eleverna inom det särskilda stödet hör till en specialklasslärare. Det är min huvudsyssla. En klasslärare ska inte behöva ansvara för undervisningen i de ämnen där är eleven är överförd till särskilt stöd.
Att en elev inom det särskilda stödet har rätt till specialundervisning av en specialklasslärare var något som biträdande JO också konstaterade. Det innebär att skolor med elever inom det särskilda stödet även borde ha en specialklasslärarresurs. Det är något som alla kommuner inte nödvändigtvis lever upp till.
– Trestegsstödet har skapats
för elevens rätt till stöd. Men det måste också finnas någon som ger stödet. I vissa kommuner överför man inte elever till särskilt stöd fast det skulle finnas ett behov, för det finns ingen som tar hand om dem. Om det inte finns någon chans att förverkliga stödet så kan ju hela stödtrappans slopas.
Undervisningsminister Li Andersson vill reformera trestegsstödet under nästa regeringsperiod och hoppas att man skall avsätta 200 miljoner euro för ändamålet. Om det blir en reform, och framför allt hur mycket man satsar på trestegsstödet är en fråga för följande regering. Samlingspartiet, som enligt opinionsmätningarna är en stark kandidat som följande statsministerparti, har i sin skuggbudget avsatt 35 miljoner för ändamålet.
– Det är tragiskt att det alltid ska handla om pengar. Men finns inte befattningar för specialklasslärare inom kommunerna eller tillräckligt med speciallärare så är det inte så stor skillnad hur stödtrappan ser ut, säger Melina Kolster.
text och foto: mattias fagerholmDe finlandssvenska lärarna vill läsa tidningen Läraren i pappersform, inte digitalt. Det framgår av FSL:s medlemsundersökning.
– Jag läser alltid Läraren samma dag som den kommer i postlådan och återkommer till den några gånger. Det är faktiskt en av de få papperstidningar vår familj har kvar, annars läser vi tidningarna på nätet.
Det uppger en läsare i FSL:s medlemsundersökning från slutet av 2021. Omkring 1500 lärare medverkade i kartläggningen som gjordes av Åbo Akademi. Medlemmarnas stöd för tidningen Läraren i pappersform kan ses som rätt kompakt. 77 procent av respondenterna uppger att de hellre läser artiklarna i papperstidningen än på webben.
Några kommentarer ur undersökningen: ”Jag gillar att läsa papperstidningen, då får jag inte sjukt i nacken.”
”Hela livet är digi så man vill ha annat också.”
”Om tidningen endast fanns på webben skulle jag inte läsa den. Skulle glömma bort den, så bra att den kommer med posten.”
”Kämpa för papperstidningens fortlevnad. I den finlandssvenska lärarkåren finns många gamyler som föredrar papper.”
Det digitala som komplement En viss förskjutning mot det digitala har ändå skett. På frågan ”Läser du tidningen Läraren på tidningens webbplats?” svarar 74 procent nej medan motsvarande siffra år 2011 var 90 procent.
I november 2019 gjorde tidningen Läraren en rätt omfattande digital reform, byggde ut webbplatsen och började i större utsträckning än tidigare publicera material också digitalt. Trots att läsarna rätt entydigt signalerar att man vill bevara papperstidningen visar webbstatistiken att Lärarens artiklar också läses digitalt.
”Jag läser hellre papperstidningen, men det är enkelt att gå och leta på nätet om man vill läsa en artikel på nytt. Det kan ju hända att papperstidningen har åkt i insamlingen”, konstaterar en läsare.
Är du tillfreds med tidningen? Även den frågan ställdes i FSL:s medlemsenkät. 68 procent av respondenterna svarade ”ja, i allmänhet”. Här kan man skönja en positiv trend, då 50 procent av respondenterna i motsvarande medlemsundersökning år 2017 uppgav att de är tillfreds.
”Alltid lika roligt då man ser att Läraren ligger i postlådan. Mångsidigt innehåll och välskrivna artiklar och reportage. Tidningen har utvecklats i positiv riktning, kommenterar en läsare.”
Vad vill du läsa om?
På frågan vilka teman de finlandssvenska lärarna vill läsa mera om seglar svarsalternativet ”pedagogiska metoder” upp som
en av favoriterna. Även skolreportage och fackpolitiska riksnyheter är två teman som kommer högt på läsarnas önskelista.
”Mera fackligt och mindre pedagogiskt trams, framhåller en läsare.”
”Skriv gärna mer om pedagogik och lärarvardag. Jag förstår att det fackliga är centralt, men mitt fackliga engagemang hör absolut ihop med det intresse och den stolthet som kommer från arbetet i sig”, vidhåller en annan läsare.
text: mattias fagerholm grafik: chribbe aarnio illustration: sebastian dahlström
Hur ser du på Lärarens digitala utbud?
Jag vill ha fler artiklar på Lärarens webbplats Det digital utbudet är tillräckligt
re, vi gav ut 140 publikationer i fjol, berättar Chris.
Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU (också känt under sitt finska tilltalsnamn Karvi) är en av tre separata myndigheter under Undervisningsministeriet. De övriga är Utbildningsstyrelsen och Studentexamensnämnden, och UBS är moderämbetsverket, som utvärderingsexpert Chris Silfverström uttrycker det. Exempelvis är personaladministrationen gemensam.
NCU har drygt femtio anställda, på somrarna flera på grund av ett stort antal praktikanter, och är ett självständigt sakkunnigorgan.
– Vi måste vara fristående och självständiga, för det är vi som utvärderar utbildningen i det här landet, säger Silfverström.
– Vi utvärderar också Utbildningsstyrelsen och läroplanerna. Just nu jobbar jag med en utvärdering av gymnasiereformen, berättar ledande utvärderingsexpert Jan Hellgren.
– Vi måste vara måna om vår fristående position så att vi inte smälter ihop med de andra myndigheterna.
Ur ett utomstående perspektiv verkar det som om NCU är mycket aktivt och publicerar mängder av utvärderingsrapporter. Har ni trappat upp både kommunikationen och verksamheten?
– Jo, det har vi nog. Under de senaste åren har det satsats mer och mer på vår kommunikation och vi har flera projekt än tidiga-
Hon säger att strävan är att det i alla sakkunniggrupper för utvärderingarna skall finnas en svenskspråkig representant med. Den personen är inte alltid någon av NCU:s anställda, utan kan till exempel vara en lärare.
NCU har bara en handfull svenskspråkiga fast anställda.
Skall alla publikationer utkomma också på svenska?
– Det finns alltid åtminstone ett svenskt sammandrag. Vi avgör från fall till fall i vilken utsträckning materialet översätts, säger Hellgren.
– En central del av vårt jobb är att granska svenska sammandrag och pressmeddelanden.
Läsandet har minskat De sysslar dock inte bara med översättningar, utan både Chris Silfverström och Jan Hellgren ansvarar också för egna projekt som finns i NCU:s utvärderingsplan.
De jobbar båda med den allmänbildande utbildningen men NCU har också enheter för yrkesutbildning och småbarnspedagogik, högre utbildning och fritt bildningsarbete samt för utvecklingstjänster.
Jan Hellgren jobbar för tillfället mera med gymnasiefrågor och Chris sköter den så kalllade longitudinella utvärderingen som följer upp bland annat finlandssvenska elever genom hela grundskolan i modersmål och matematik.
– Efter jul publicerar vi en rapport om läget.
Under hösten framkom uppgifter om att hela 14 procent av eleverna i årskurs nio har så svaga läskunskaper att de kommer att ha svårt att klara sig i samhället eller i studier på andra stadiet. Skriver ni under det här påståendet?
– Det är vår uppgift att följa upp trender av det här slaget. Vi har märkt att resultaten i mate -
matik visar en likande utveckling som PISA-resultaten gör, gruppen av svagare elever blir litet större. I våra andra ämnen har vi inte samlat in information i så hög grad att vi märker detta.
– Men vi ser att läsandet av böcker har minskat radikalt.
Undersöks läsandet i de longitudinella undersökningarna?
– Vi började med de elever som började i ettan år 2018 och vi följer dem då de går vidare. Nu har de passerat åk tre. Rapporten om detta kommer på svenska att heta Läget efter nybörjarundervisningen där också skolorna jämförs, berättar Chris.
Samma elever utvärderas på nytt då de går i åk 6.
Kan du glänta på förlåten lite grann? Hur ser läget ut i åk 3?
– På nationell nivå visar utvärderingen att skillnaderna inte är stora mellan olika regioner eller mellan kommuntyper och inte heller egentligen mellan pojkar och flickor.
NCU
Vi måste vara måna om vår fristående position så att vi inte smälter ihop med de andra myndigheterna.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har genomfört en utvärdering av metoder mot mobbning i den grundläggande utbildningen.
ken metod de använde lyfte skolorna fram nätmobbning mellan eleverna, elevernas ensamhet och elevernas frånvaro som de största problemen vid sidan av mobbningen mellan eleverna.
CHRIS SILFVERSTRÖM Utvärderingsexpert vid NCUEnligt utvärderingsresultaten var skolornas personal samt eleverna och vårdnadshavarna i regel nöjda med skolornas arbete mot mobbning. Många skolor använder flera metoder och verksamhetssätt i sitt arbete mot mobbning. Olika metoder mot mobbning kan ses som kompatibla funktioner som stöder varandra i skolornas vardag och som stärks av skolornas egen verksamhetskultur.
– Att bli mobbad kan kännas skamligt för barn eller unga, eftersom det är viktigt i synnerhet för unga i högstadieåldern att klara sig i kamratgänget. Det är också ofta utmanande för unga att berätta om indirekt, diskret mobbning, säger utvärderingsexpert Eeva-Liisa Markkanen.
Under den kommande våren går det ju bra för vem som helst att föreslå ämnen för kommande utvärderingar. Till exempel UBS eller FSL kan komma med förslag.
den grupp som läser finska som andra språk i finskspråkiga skolor ur mängden. De har svagare resultat i våra uppgifter.
Det rör sig om elever med invandrarbakgrund och utbildningspolitiskt är det viktigt att följa med den gruppen.
– Vi har många av dessa elever i våra skolor och det är viktigt att följa med hur vi lyckas, säger Chris.
NCU kan inte veta om de elever av detta slag som ingår i samplet har anlänt till Finland bara någon månad före undersökningen görs, vilket i stor utsträckning kan påverka resultatet.
– Drar man väldigt långt gående slutsatser kan resultatet bli litet skevt, säger Chris Silfverström.
I Gun Oker-Bloms rapport om den svenskspråkiga utbildningen i Finland fick NCU kritik för att man inte har kunnat pre -
sentera uppgifter om exempelvis småbarnspedagogiken i samma utsträckning som det finns på finska. ”Denna utredning föreslår som övergripande åtgärder att myndigheterna bör åläggas att systematiskt och fortgående samla data om och analysera den svenskspråkiga utbildningen separat, för att få evidensbaserade underlag för att kontinuerligt utveckla utbildningen”, noterade
Gun Oker-Blom bland annat.
– Vi har funderat en hel del på hur vi kan hitta nya sätt att få fram information också i de fall då det rör sig om få elever, säger Jan.
Det handlar mera om metoder än om resurser.
– Vid stora nationella utvärderingar kan vissa teman vara sådana att det finns få inom den svenskspråkiga utbildningen, säger Chris.
NCU:s nästa utvärderingsplan som gäller fyra år framåt börjar gälla år 2024.
– Under den kommande våren går det ju bra för vem som helst att föreslå ämnen för kommande utvärderingar. Till exempel UBS eller FSL kan komma med förslag, och också privatpersoner, säger Chris.
Också ministeriet har sina behov av utvärderingar och hör av sig om dem.
Chris Silfverströms och Jan Hellgrens uppgift är att med sina metoder på ett tillförlitligt sätt ta fram relevant information om det de fått i uppgift att utvärdera.
– Sedan kan beslut fattas utgående från den informationen, säger Chris.
– Det här är viktig att förstå för dem som fyller i NCU:s blanketter ute i skolorna och utbildningsanordnarna: när informationen från dem kommer in i NCU:s rapport används den för beslut som fattas på väldigt hög nivå i vårt land.
Förankringen av metoderna i skolan främjades av personal som förbundit sig att använda metoden, av ledningens stöd samt av att metoden knutits till skolans övriga verksamhet och arbete för att främja välbefinnandet.
– I beklagligt många skolor hängde användandet av metoden på endast några ansvarspersoner, säger utvärderingsexpert Niina Rumpu.
– Om hela personalen inte har förbundit sig till verksamheten är det svårt att förankra arbetet mot mobbning i skolornas vardag, fortsätter hon.
– Utöver en engagerad personal behöver arbetet mot mobbning stöd av ledningen samt tillräckligt med tid och möjligheter för att verksamheten ska kunna genomföras kontinuerligt.
Tydliga anvisningar och material som är lätta att använda ökar metodernas användbarhet i skolorna. Arbetet mot mobbning kräver ändå att skolorna kontinuerligt följer med situationen, utvärderar och utvecklar verksamheten. Många metoder mot mobbning erbjuder anvisningar med hjälp av vilka skolorna kan övervaka sitt eget arbete mot mobbning och dess resultat. Det uppföljningsarbete som skolorna utför är också viktigt för att utveckla hur metodernas fungerar.
Elevernas delaktighet måste stärkas
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att man konsekvent ingriper även i diskret, indirekt mobbning. Oberoende av vil-
Materialet som samlats in från eleverna visade att det är särskilt viktigt att stärka elevernas förtroende för att de vuxna i skolan har en vilja och metoder att ingripa i mobbning. En del av eleverna upplevde att vuxna inte börjar utreda mobbningssituationer tillräckligt aktivt.
Av de elever som svarade på NCU:s enkät och som upplevt mobbning hade 29 procent inte berättat om det som hänt för en vuxen i skolan. Den vanligaste orsaken till att man inte berättade om mobbningen nämndes var att man inte trodde att det skulle ha någon inverkan. Eleverna upplever att det är särskilt svårt att berätta om mobbning via webben.
Interaktionen mellan eleverna ser annorlunda ut för eleverna än för de vuxna i skolan. Information om faktorer som påverkar atmosfären och till exempel konflikter som uppstått i sociala medier förmedlas inte till de vuxna i skolan av sig själv.
– Därför är det mycket viktigt att eleverna aktivt inkluderas i planeringen och utvecklingen av den egna skolans verksamhetssätt för att främja en god sammanhållning och ingripa i mobbning. Att bygga upp en positiv interaktion och förtroende mellan eleverna och lärarna har en nyckelroll i arbetet mot mobbning, så att eleverna vågar informera de vuxna i skolan om mobbning de upplevt, säger Markkanen.
Fotnot Metoderna som utvärderats är Gutsy Go, K-0, KiVa-Koulu – Kiva skola, Tunne- ja turvataitokasvatus – Oulun malli, Verso-sovittelu – Kamratmedling, Tukioppilastoiminta, stödelevsverksamhet och Vänelevsverksamheten.
Vem ska man vända sig till om man har frågor om sitt sommarjobb? Får en sjuttonåring jobba lika långa dagar som en myndig person? Varför motsvarar inte den utbetalade lönen den överenskomna timersättningen? Kan arbetsgivaren tvinga en sommarjobba till övertid? Vad är en förtroendeman? De här frågorna får svar i FFC:s nya spel för högstadierna.
Jonny Smeds är kommunikationsexpert för svensk kommunikation vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC gav detta år ut en uppdaterad version av sin tryckta och elektroniska broschyr Arbetslivets spelregler, en guide för alla som vill lära sig mera om det finländska arbetslivet. Det finns också en webbplats Arbetslivetsspelregler.fi som innehåller ett omfattande informationspaket på fem språk (svenska, finska, engelska, ryska och ukrainska) samt grundläggande information om arbetslivet på ytterligare 18 språk.
– Målgruppen för tjänsten är alla som är nya i arbetslivet i vårt land, både unga och invandrare, säger Jonny Smeds, kommunikationsexpert för svensk kommunikation vid FFC.
Nu har FFC också lanserat ett nytt undervisningsspel. Spelet Arbetslivets spelregler har utvecklats av FFC tillsammans med Nuorten Akatemia, som har specialiserat sig på utveckling av digitala undervisningsspel. Också lärare och elever har fått vara med och påverka spelets utformning. Svårt att veta vilka frågor som är viktiga I spelet får de unga bekanta sig
med de spelregler, rättigheter och skyldigheter som gäller i arbetslivet. Spelet är planerat för elever i årskurs 9 och det kan till exempel spelas på lektioner i samhällslära eller elevhandledning. Själva spelet beräknas ta ungefär 45 minuter.
Spelet behandlar de konkreta färdigheter som behövs i arbetslivet på en nivå som är anpassade för elever i nionde klass, men tar också upp den samhälleliga dimensionen.
Huvudpersonen i spelet heter Jesse. Tillsammans med honom får eleverna lära sig hur det går till när man söker jobb, förbereder sig för en arbetsintervju, gör upp ett arbetsavtal, får introduktion i arbetet och ska kolla igenom lönespecifikationen. Dessutom finns speluppgifter om de lagar som gäller unga arbetstagare och de faktorer som leder till att arbetslivet förändras. Genom spelet får de unga med hjälp av konkreta uppgifter insikter i sina rättigheter och skyldigheter.
– Det är svårt att som ny sommarjobbare veta vilka frågor som är viktiga att ställa när man börjar jobba. Därför är introduktio-
Det är naturligt att de branschvisa fackförbunden besöker läroinrättningar som ger yrkesutbildning, men också gymnasierna är viktiga. Gymnasieelever kan åtminstone tillfälligt jobba också inom FFC:s branscher såsom restauranger, butiker och de offentliga servicebranscherna, till exempel som inhoppare inom småbarnspedagogiken.
JONNY SMEDS kommunikationsexpert vid FFCnen av nya arbetstagare viktig. Introduktionen som ges nya sommarjobbare varierar mycket. Vissa arbetsplatser har klara system för introduktionen, medan andra inte fungerar lika bra, säger Smeds.
FFC gör också skolbesök Jonny Smeds blev FFC:s svenskspråkiga tidskrifts Löntagarens sista chefredaktör, tidskriften lades ner 2017. Den finskspråkiga motsvarigheten Palkkatyöläinen lades ner redan ett år tidigare. Sedan dess sköts FFC:s kommunika-
tion både på svenska och finska med pressmeddelanden och nyhetsbrev som ibland har en mera journalistisk utformning, berättar Jonny Smeds.
Inom centralorganisationen FFC finns en arbetsgrupp som bildas av de svenskspråkiga ombudsmännen inom FFC:s medlemsförbund. Då handlar det om heltidsanställda ombudsmän. I princip sköter medlemsförbundens ombudsmän besöken till yrkesutbildningens läroanstalter medan FFC:s svenska kommuni-
kation har kontakt till de svenskspråkiga gymnasierna.
– Vi har tyvärr inte resurser att besöka också grundskolorna, säger Jonny Smeds.
– Det är naturligt att de branschvisa fackförbunden besöker läroinrättningar som ger yrkesutbildning, men också gymnasierna är viktiga. Gymnasierna intresserar också de andra centralorganisationerna Akava och STTK, men gymnasieelever kan åtminstone tillfälligt jobba också inom FFC:s branscher såsom restauranger, butiker och de offentliga servicebranscherna, till exempel som inhoppare på daghem, påpekar Smeds.
Det nya spelet Arbetslivets spelregler fungerar på plattformen Seppo. Eleverna spelar spelet på sina egna pekplattor, mobiler eller datorer. Läraren/handledaren fungerar som spelhandledare. Mobilspelet är helt avgiftsfritt för läroinrättningarna och andra grupper för unga, och beställaren behöver inte ha en Seppo-licens från tidigare.
Rasism kan vara skällsord med avsikt att såra, den kan ta sig uttryck som rasistiska skämt eller den kan vara oavsiktlig. Rasismen kan också komma från en person som själv utsätts för rasism. Som lärare är det bra att våga diskutera rasism med eleverna, även om man inte har alla svar. I en skolmiljö kan rasismen se ut på väldigt olika sätt. Det kan handla om systematisk orättvisa som till exempel kan hindra elever från att hitta det yrke eller få den studieplats de vill ha.
– Ofta kan elever med invandrarbakgrund beskrivas vara mer praktiskt lagda och hänvisas till mer praktiska yrken än vita elever som kanske hänvisas till gymnasiestudierna. Det händer också att flerspråkiga elever uppmuntras studera ämnen som geografi, kultur eller turism, även om de skulle vara mer intresserade av fysik, kemi eller programmering, berättar Vera Lindén som är flerspråkig handledare i grundskolorna i Helsingfors.
I sitt jobb fungerar Lindén som stöd för barn och familjer som inte har svenska eller finska som modersmål, eller familjer som hör till en religiös eller kulturell minoritet i skolorna. Hon berättar att flerspråkiga elever också blir uppmuntrade att hålla föredrag eller göra projekt som har med sitt hemland att göra, eller får i uppgift att rita sitt hemlands flagga även om eleven är född och uppvuxen i Finland.
– Då blir det problematiskt att eleven uppmuntras att representera sin kultur eller blir satt i en viss kategori utan att ha bett om det, säger Lindén.
Antirasism är konkreta handlingar
Elever emellan kan rasismen ha en skämtsam ton. Det kan finnas elever som har en uppfattning att det är okej att säga n-ordet eller rita svastikor eller göra en nazisthälsning och gör det till ett skämt.
– Då är det viktigt att föra en diskussion om hur skämt kan vara skadliga för människor och ge eleverna möjlighet att öva på sina socioemotionella färdigheter, för att kunna visa empati för människor och förstå deras situation, säger Lindén.
Med en mamma från Ryssland
ger Lindén exempel från sin egen skoltid. Den rasism hon själv upplevde som barn förekom i den närmaste vänkretsen.
– Jag blev kallad jävla kommunist, eller när jag talade med min mamma i telefon kallades vi för Putins spioner. Jag har till och med internaliserat det här och jag vet att det finns elever i skolorna som också gör så. De kan till och med ge sina kompisar tillstånd att agera rasistiskt mot dem, till exempel genom att låta dem kalla sig för n-ordet.
Lindén poängterar ändå att eleverna som själva blir utsatta inte är experter på rasism. Vuxna behöver därför skilja på elevens uppfattning av vad som är okej och vad som inte är okej, och vad som faktiskt inte är det.
Att stämpla människor som rasister eller icke-rasister är något som Lindén vill undvika, eftersom det i slutändan är handlingarna som påverkar människor ens omgivning.
– Rasism, icke-rasism och antirasism är något som man gör, inte något som man är. En person som blir anklagad för att ”vara” rasist kan göra en antirasistisk handling samma dag. Om jag säger att jag inte är rasist måste jag också kunna backa upp mitt påstående med konkreta handlingar, säger Lindén.
Lindén lyfter fram att man i finlandssvenska skolor ofta tänker att rasism inte är ett problem eftersom antalet elever med till exempel invandrarbakgrund är lägre än i de finskspråkiga skolorna.
– Det är en missuppfattning eftersom rasistiska handlingar inte behöver vara direkt riktade till någon i rummet utan kan utföras helt självständigt, till exempel att
en elev ritar svastikor på sin pulpet eller kallar sin vita kompis för n-ordet, säger Lindén.
Aktuellt med forskning Vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet pågår två samarbetande forskningsprojekt där man undersöker hur rasismen och antirasismen ser ut i svenskspråkiga och finskspråkiga 7–9-skolor i södra Finland.
– På finlandssvenskt håll finns det väldigt lite forskning om rasism i skolan sedan tidigare, så det saknas en aktuell bild av läget som det är nu. Man har insett
att det finns rasism på flera nivåer och att man därför behöver förstå det bättre, säger Ida Hummelstedt som är postdoktoral forskare i ett av projekten.
För många lärare kan det fortfarande kännas obekvämt att diskutera rasism i klassen, vilket delvis bottnar i en rädsla för att göra fel. Man är osäker på vad man får säga och inte får säga. Enligt Hummelstedt är det viktigt att våga diskutera med eleverna, även om man inte alltid har några färdiga svar.
– När elever kategoriserar människor kan man visa att man
är genuint intresserad av att höra hur de upplever kategoriseringarna. I stället för att tysta ner med att säga ”Nej nej, så här får ni inte säga!” kan man tillsammans fundera – vad händer om vi säger så här? För vem känns det illa? Vem får mera möjligheter av en sådan kategori? På det här sättet kan man ge en större förståelse för hur rasism eller andra förtryck och normerna bakom fungerar, säger Hummelstedt.
text: camilla berghäll foto: niklas gerkman
pernilla lindroos Ämneslärare vid Folkhögskolan på Åland.
Måste passa på att lyfta – dryfta – det här med ansvar.
Och då menar jag inte ansvaret som följer med att vara lärare. Det vill säga att ansvara över läroplaner, veckoscheman och lärmetoder. Ansvaret som följer i att se alla elever, förstå deras behov.
Inte heller syftar jag på ansvaret över att vara en bra förebild. Över god stämning i klassrummet. Eller det centrala ansvaret över att alla ska känna trygghet.
Inte heller om hur det här ansvaret känns av alltmer.
Eller ja. Det handlar kanske lite om det också.
Men vad jag främst tänkte belysa här är det växande problemet som uppstår då det personliga ansvaret blir allt suddigare i konturerna, detta tillsammans med att det blir allt vanligare att vädra sina åsikter. Att säga sitt och att döma tycks i mina ögon bli alltmer normaliserat. Tummen upp eller tummen ner. Hjärt-mojis eller sur gubbe. Rösta ut en efter en i tv-rutan på bästa sändningstid.
Gör inte detta det enklare att vända fokus ifrån sig själv? Inte se sin roll?
Skylla på annat, eller andra? Förmodligen ett effektivt sätt att slippa döma sig själv på, tänker jag. Den svenska utbildningsministern Jan Björklund kallade detta för ”Nån-annan-ismen”.
Det krävs en hel by för att fostra ett barn, sägs det. Byn har numera blivit skolan, dagis, förskola och de föreningar som barnet deltar i. Som granntant får man inte längre ryta till då barnen på gården beter sig illa, i varje fall inte utan att riskera att bli anmäld. Som lärare har man ständigt ögonen på sig.
”Det var inte mitt fel”, säger små barn. Till en viss ålder är det faktiskt helt okej. Ser man på just fostrandet tycks ansvaret ha skiftat fokus sedan vi lämnade bondesamhället. Då fostrades barnen av samtliga vuxna. Det krävs en hel by för att fostra ett barn, sägs det. Byn har numera blivit skolan, dagis, förskola och de föreningar som barnet deltar i. Som granntant får man inte längre ryta till då barnen på gården beter sig illa, i varje fall inte utan att riskera att bli anmäld. Som lärare har man ständigt ögonen på sig.
Hur ska man då kunna växa som människa om man aldrig vågar se sin roll? Vi kanske behöver se över vad det innebär att ha ett mänskligt ansvar. Ansvaret över att vara människa - och medmänniska. Vi har ett ansvar över att vi själva mår bra men helst inte på bekostnad av någon annans välmående.
Men för att göra det behöver vi alltid ta en titt på vår egen roll i en situation. Om man så är lärare, förälder eller elev. Se ansvaret i varje åsikt vi lämnar. Sluta skylla på andra, på lärarna, på undervisningen, på skolkompisarna – eller på något annat som man i stunden tror att är skulden till att man inte har det bra. Man måste kanske inte överväga vem som ska röstas ut härnäst, eller få nästa likes. Man kan fråga sig själv – vad behöver jag göra för att jag ska må bra? Vari ligger mitt ansvar?
Finländska barn i förskoleåldern är mest rädda för mörker, mardrömmar och naturfenomen, visar Barnbarometern 2022. Vuxna känner inte alltid igen eller förstår barns rädslor, men det finns en hel del enkla medel med vilka man kan öka barns trygghet. Dessa bör användas oftare i barns vardag.
Drygt 400 barn i förskoleåldern besvarade Barnbarometerns telefonintervjuer under våren 2022. Barn intervjuades om trygghet, vad som ökar och minskar deras trygghetskänsla, rädslor och hur det kändes att svara på frågorna. Största delen av barnen, 81 procent av respondenterna, är rädda ibland.
– Det som är positivt är att samhälleligt viktiga frågor som påverkar säkerheten och har synts mycket i nyheterna, såsom pandemin eller Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inte figurerade bland förskolebarns rädslor. Förskolebarns känslor av otrygghet förknippades oftast med deras närmiljö, berättar specialforskare Terhi Tuukkanen vid Barnombudsmannens byrå.
RättelseEndast 58 procent av förskolebarn som besvarat Barnbarometern kände sig alltid trygga på förskolan. Dessutom kände barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå sig otryggare på förskolan än barn till högutbildade föräldrar.
– Resultatet är oroande eftersom utgångspunkten måste vara att alla barn alltid kan känna sig trygga på förskolan. Det är viktigt att man inom förskoleundervisningen diskuterar trygghet och faktorer som främjar eller minskar trygghetskänslan med barn. Man kan också öva trygghetsfärdigheter, säger Tuukkanen.
Barn behöver mer ömhet i sin vardag Trygghet för barn betyder att de har en trygg livsmiljö som också ur deras perspektiv känns trygg och där barn har närstående vuxna, ömhet och trevliga kompisar.
Enligt barnen är faktorer som ökar trygghetskänslan leksaker som ger trygghet (72 procent av respondenterna), trygga platser (74 procent) och trygga vuxna (92 procent). En stor del av barnen berättade att om de känner sig räd-
da hjälper det när en närstående vuxen kramar eller smeker dem eller tar dem i sin famn. Enligt Barnbarometerns resultat känner barn sig trygga också med sina syskon och kompisar.
I Barnbarometerns resultat betonas betydelsen av närhet och ömhet som faktorer som ökar barns trygghetskänsla, särskilt när barn av någon anledning känner rädsla eller nervositet.
– Barnbarometerns resultat påminner oss om att man inte får veta barnens åsikter om man inte frågar barnen om dem. Det är viktigt att diskutera trygghet och rädslor med barnen, och barnens oro får inte ringaktas, betonar Tuukkanen.
Det är också viktigt att genomföra en bedömning av konsekvenserna för barn när det beslut fattas som direkt eller indirekt påverkar barnens liv, till exempel när boendemiljöer, gårdsområden av daghem och skolor, belysning, lekparker och andra rekreationsplatser planeras. Vid bedömning av konsekvenserna för barn ska man alltid också utreda barnens synpunkter.
Ett förargligt fel hade smugit sig in i spalten Möten och kurser i förra numret av Läraren.
En kvällsfest i samband med Educamässan påstods äga rum fredagen den 27 januari, vilket inte stämmer. Festen är följande dag, lördagen den 28 januari 2023.
Välkommen alltså med på kvällsfesten som ersätter OAJ-kryssningen i samband med Educamässan 2023!
Evenemanget är avsett för OAJ- och FSL-medlemmar. På kryssningen som sker på fartyget ”MS Mässcentrum” från klockan 18 lördagen den 28 januari uppträder Lauri Tähkä, Revohka och
Kipinä. I biljettpriset ingår också en rejäl salladsbuffé och annat program. Biljettpriset är 30 euro/ person.
Läs mer och köp din biljett i FSL:s medlemsintra redan nu på adressen www.fsl.fi.
Antalet biljetter är begränsat till 2000.
17 miljoner euro har beviljats i specialunderstöd till gymnasieutbildningen med anledning av coronapandemin.
Med statsunderstödet understöds undervisningen och elevhandledningen samt välbefinnandet bland de studerande.
Utbildningsstyrelsen har beviljat totalt 17 miljoner euro i statligt specialunderstöd till anordnare av gymnasieutbildning. Understöd söktes för bland annat stödundervisning, undervisning i smågrupper, repetitionskurser och anordnande av kompletterande studieavsnitt. Understöd beviljades 152 anordnare av gymnasieutbildning.
Med statsunderstödet understöds åtgärder som behövs för att åtgärda effekterna av den utdragna coronapandemin i gymnasierna. Statsunderstödet kan till exempel användas för att anordna undervisning och specialunder-
visning, stärka handledningen av de studerande, åtgärda brister i de studerandes kunnande eller för gemensamt eller individuellt stöd för de studerandes välbefinnande.
Målet är att förbättra de gymnasiestuderandes förutsättningar att fortsätta sina studier i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan samt att stödja dem i förberedelserna inför studentexamen och övergången till fortsatta studier.
– Det kommer att ta lång tid att åtgärda konsekvenserna av coronapandemin i samhället. Det är viktigt att vi tilldelar resurser för detta. Genom att stärka stödet för lärandet och handledningen kan vi försäkra oss om att vi har möjlighet att hjälpa unga klara sig genom den här svåra tiden och vidare i livet. Alla unga har rätt att må bra, säger undervisningsminister Li Andersson.
Behovet av stöd kan variera regionalt
Sedan våren 2020 har undervisningen och handledningen i gymnasiet vid behov ordnats med exceptionella arrangemang. Det har kunnat förekomma stora regionala skillnader och skillnader på
Genom att stärka stödet för lärandet och handledningen kan vi försäkra oss om att vi har möjlighet att hjälpa unga klara sig genom den här svåra tiden och vidare i livet. Alla unga har rätt att må bra!
LI ANDERSSON Undervisningsministergymnasienivå i undervisningsarrangemangen under coronapandemin. Tack vare lärarnas och de studerandes goda digitala kom-
petens samt tillgången till digital utrustning och digitala läromedel, har det inom gymnasieutbildningen funnits möjlighe -
ter att ordna undervisningen och handledningen på alternativa sätt under pandemin. Trots det här kan avsaknaden av närundervisning och -handledning ha orsakat utmaningar för den normala utvecklingen av de studerandes kunnande.
– Exceptionella undervisningsarrangemang som har pågått en längre tid har medfört ett ökat behov hos de studerande att repetera studierna. Många studerande behöver också mera stöd än tidigare i att planera och strukturera sina studier, säger Petri Lehikoinen som är chef för enheten gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete vid Utbildningsstyrelsen.
Gymnasieutbildningen har även under tidigare år beviljats specialunderstöd med anledning av coronapandemin. År 2020 beviljades totalt 17 miljoner euro i understöd och år 2021 totalt 15 miljoner euro.
Det aktuella understödet innebär i genomsnitt cirka 190 euro tilläggsfinansiering per studerande. Understödet beviljades av tillläggsanslaget i den andra tilläggsbudgeten för 2022.
På förbundets fullmäktigesammanträde i november lanserades FSL:s nya slogan”Lärare tryggar framtiden”.
Den grafiska utformningen av sloganen står Chrib-
be Aarnio för.
Han har redan i tjugo år formgivit olika slag av produkter för förbundet.
Senast var han engagerad i omläggningen av tidningen Lärarens grafiska utseende.
Fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad är internationellt uppskattad, Finlands största och mångsidigaste arrangör av småbarnspedagogik, förskole- och grundskoleundervisning, gymnasieoch yrkesutbildning samt fri bildning. Vi betjänar Helsingforsare varje år vid över 700 verksamhetsställen med hjälp av över 14 000 anställdas kunnande. Vi lär oss och utvecklas tillsammans.
Vi söker nu till den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen
till ordinarie tjänster från och med den 1.8.2023. Tjänsterna publiceras och ansökningstiden börjar den 8.1. klockan 8.00 på adressen helsinkirekry.fi. Ansökningstiden går ut den 23.1.2023 klockan 16.00. Bekanta dig med oss på adressen hel.fi/sv/fostran-och-utbildning och @HelsinkiOppii. Haemme myös suomenkieliseen perus- ja lukiokoulutukseen opettajia vakinaiseen virkasuhteeseen.
Vi ses på Educa-mässan 27 –28.1.2023.
Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.
Hur eleven känner inför skolan påverkar prestationerna på mattetimmarna, och tvärtom.
Går det bra ökar studieengagemanget, går det sämre finns det en risk att motivationen dalar och att eleven börjar känna sig utmattad och cynisk gentemot skolar-
Bakbrädetbetet. Resultaten är kanske inte förvånande. Engagerade elever som det går bra för har ofta mer resurser att fokusera på sitt skolarbete, vilket i sin tur leder till fortsatt högt engagemang och prestation. Det skapas en så kalllad vinstspiral över tid.
Det här konstaterar forskare vid Åbo Akademi som analyserat data från en longitudinell studie där man följt 1131 finländska ungdomar under en fyra år lång period (2016–2019) från sjuan till nian.
Relationen mellan prestationer, engagemang och utmattning Eleverna fick vid fyra tillfällen utföra ett standardiserat matematiktest och fylla i ett frågeformu-
lär gällande studieengagemang och känslor av utmattning.
På det här sättet kunde forskarna fastställa relationen mellan prestationer i matematik, engagemang och utmattning och slå fast om elevernas välmående i skolan kan förutsäga förändringar i elevens prestationer över tid, eller om det är tvärtom.
Och så verkar det vara.
Forskarna kunde konstatera att svaga eller nedåtgående prestationer i matematik ökade risken för både utmattning och cynism gentemot skolarbetet.
Liknande samband hittades också åt andra hållet, alltså att de som inledde högstadietiden med höga känslor av otillräcklighet in-
för skolarbetet också presterade sämre i matematik två år senare, när de var i årskurs 9.
Det här betyder till exempel att om en nybliven sjua inte får det stöd hen behöver är det lätt att engagemanget för skolarbetet dalar under högstadietiden och risken för utmattning och cyniska attityder gentemot skolan ökar. Därför är det viktigt att följa upp utvecklingen av välbefinnande hos elever i just den här åldern, speciellt med tanke på att välmående och motivationen över lag tenderar att sjunka under högstadietiden.
Ett annat viktigt resultat som forskarna hittade var att skolutbrändhet kan ha en långsiktig ne -
gativ påverkan på elevens prestationer. Därför vore det viktigt att sätta in resurser för att stödja elevernas akademiska välmående tidigt under skolåren. Till exempel borde skolor göra elevvården, som till exempel skolpsykologer och hälsovård, lättillgängliga och fokusera på att förbättra adekvata copingstrategier för eleverna för att hjälpa dem att förebygga och hantera eventuella känslor av utbrändhet.
Undersökningen “Reciprocal effects of mathematics performance, school engagement and burnout during adolescence” har publicerats i tidskriften British journal of educational psychology.
Anställ alla lärare för ett helt läsår I den gemensamma ansökan till högskolor deltog 42 680 sökande varav 9 730, dvs. 23 %, fick studieplats. 9 570 blev antagna vid yrkeshögskolorna och 160 vid universiteten.
Av de antagna fick 67 % en studieplats från sitt första utbildningsönskemål. Andelen sökande som antogs till yrkeshögskolor var 67 % och till universiteten 94 %. I genomsnitt valde sökande 2,7 ansökningsmål på ansökningsblanketten. I högskolornas gemensamma ansökan går det att söka till
sammanlagt sex utbildningar.
Högskolorna kan ordna tilläggsansökningar till studieplatser som inte fyllts i den gemensamma ansökan.
Vårens första gemensamma ansökan ordnas 4–18.1.2023 och vårens andra gemensamma ansökan ordnas 15–30.3.2023.
Finsk tant skrämmer älgar i Vassor Under de förnyade vägavsnitten längs riksväg 8 i Vassor har både hjortdjur och uttrar sin egen passage. Det finns viltstängsel
längs den här sträckan av Riksåttan, men det finns också anslutande vägar där stängslet bryts. Här kan älgar och andra hjortdjur försöka ta sig över, bara för att i så fall mötas av stängsel på andra sidan riksvägen. Då blir de kvar på fel sida av stängslet och farliga situationer kan uppstå, rapporterar Vasabladet.
För att förhindra det här testar NTM-centralen ett varningssystem med mänskliga röster som ska få djuren att ändra riktning och inte ge sig ut på riksvägen. På båda sidorna av den anslutande vägen
finns holkar med ljussensorer på stängslet.
När ett djur passerar bryts ljusstrålen och högtalaren som sitter monterad på refugen en bit ut mot riksvägen slås på. Ut strömmar rösten av en av allt att döma äldre, finsktalande dam som berättar minnen från förr. Vad hon säger och på vilket språk är ju inte väsentligt i och för sig, för ingen älg lär väl stanna och lyssna, skriver Vbl. Poängen är enligt Vasabladet att människorösten ska få djuret att vända och ta en annan väg.