Läraren 20 2021

kolumnen Tänd ljusen, blanda mumman, väck inte babyn, väck inte mormor, hunden mår dåligt, var är skinkan… Ю r sidan 10

16.12.2021 • Nr 20 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

God jul och gott nytt år!

Tidningen Lärarens redaktion önskar alla läsare en riktigt god jul!

Lärarens första nummer för år 2022 utkommer den 13 januari.

Illustratör Sebastian Dahlströms tolkning av hur tidningen Lärarens journalister Tom Ahlfors (t.v.) och Mattias Fagerholm jobbar i sina anletens svett.

Medveten närvaro ger ro

En lärare som övar sig i att vara medvetet närvarande kan bibehålla sitt lugn, sin värdighet och sin naturliga auktoritet i klassrummet också då stökigheten går överbord.

Kim Wikström är lärare i filosofi och handledare i mindfulness. Ю r mittuppslaget

”Jag tror att det är viktigt att vi berättar om hur vi upplever att skolvärlden verkligen är. Genom att vara ärliga vinner vi i trovärdighet. Risken är dock att det just nu målas upp en alltför negativ bild av läraryrket, vilket kan påverka läraryrkets attraktionskraft.”

JEANETTE LINDROOS Insändare

Ю r sidan 11

Inte helt lätt att integreras på svenska i Finland I Pjelax skola i Närpes är 40 procent av eleverna av utländsk härkomst.

FSL:s kartläggning visar att vägen till att integreras i Svenskfinland kan vara krokig. Ю r sidorna 4–5

2

16.12.2021 • Nr 20

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Öppna dörren till den svenska skolan Finland tampas med en åldrande befolkning och med en låg nativitet. Som ett svar på den ohållbara ekvationen nämns allt oftare den arbetsrelaterade invandringen. För den finlandssvenska minoriteten är det av vikt att hålla sig i framkanten i den här frågan och se till att en del av de invandrare som kommer till Finland integreras på svenska.

Den finlandssvenska skolan är i en nyckelposition när det kommer till inkludering på svenska. Hur väl förberedda är vi på den utmaningen? Svaret på frågan varierar stort från kommun till kommun. I vissa skolor finns knappt någon elev med utländsk bakgrund men i exempelvis Närpes har vissa skolor upp emot hälften av eleverna annat modersmål än svenska.

Integreringen i Närpes har lyfts fram som ett framgångsexempel och Svenskfinland kan med fördel dra nytta av den långa erfarenhet man har av integrering i staden. De framgångsfaktorer som under årens lopp har utkristalliserats kan med fördel användas även på annat håll.

I samma andetag finns det skäl att poängtera att det inte utan eftertanke går att slå upp dörren till den finlandssvenska skolan. För att inkluderingen skall lyckas krävs en tydlig struktur och att man ger skolan de redskap som behövs. Man kan inte sticka under stol med att inte-

grera elever med utländsk bakgrund i den finlandssvenska skolan är en kraftansträngning som kräver extra resurser.

Samtidigt finns det mycket som talar för att den finlandssvenska skolan kunde flytta fram positionerna i den här frågan. Antalet grundskolor minskar i rasande takt i Finland. Enligt Utbildningsstyrelsens beräkningar kan antalet skolor i värsta fall minska med närapå hälften före utgången av år 2040. Vi vill inte att en stor del av de nedlagda skolorna skall vara svenska.

I Svenskfinland är vi bevisligen duktiga på att integrera invandrare. En färsk studie från Migrationsinstitutet visar att personer med utländsk bakgrund har bättre levnadsvillkor och hälsa i de svenskspråkiga områdena än i de finskspråkiga. Svenska Österbotten sticker här ut i positiv bemärkelse. Det finlandssvenska sammanhanget kan kännas mer bekant och mänskligt och därför är det lättare att integreras, slås det fast i rapporten.

Ytterligare kan man konstatera att den finlandssvenska skolan har en lång tradition av elever som inte har svenska som modersmål. De finskspråkiga eleverna har visserligen inte utländsk bakgrund, men den svenska skolans erfarenhet av elever i behov av språkligt stöd är ett trumfkort i sammanhanget.

Den finlandssvenska skolan är i en nyckelposition när det kommer till inkludering på svenska. Hur väl förberedda är vi på den utmaningen?

FSL inFormerar

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

År 2022 satsar vi pengar på ditt mående Nu behöver vi få göra givande saker tillsammans som förbättrar vårt mående och ger kraft, därför har FSL reserverat 25 000 euro nästa år för verksamhet som förbättrar medlemmarnas arbetsvälbefinnande. Våra föreningar kan ansöka om bidrag ur projektpotten, deadline är 28.2.2022.

FSL:s medlemsföreningar kan ansöka om bidrag i ensam regi eller för ett gemensamt projekt tillsammans med en eller flera föreningar. Det kan till exempel handla om utbildningar, projekt eller nya former av verksamhet, ta gärna kontakt med din förening om du har en idé!

Ansökningsperioden är 1.1-28.2.2022. Man kan endast ansöka om medel för projekt som genomförs under 2022. Bidrag beviljas för: • Utvecklande av arbetsvälbefinnandet.

• Verksamhet som förbättrar kvalitén i arbetslivet.

• Utveckling av arbetarskyddet och säkerhet och trygghet inom ramen för arbetet.

Mer detaljer om sådant som prioriteras i ansökningarna och själva ansökningsförfarandet kan föreningarna hitta på de förtroendevaldas intra. Vi ser fram emot era ansökningar!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

16.12.2021 • Nr 20

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Tagga ner – kan du det?

 Lärarnas krävande arbete och utbildningsnivå bör också återspeglas i lönerna och andra anställningsvillkor, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos. foto: leena koskela

OAJ eftersträvar ett flerårigt löneprogram Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ eftersträvar i avtalsförhandlingarna ett flerårigt löneprogram för att förbättra lärarnas löner och andra anställningsvillkor.

OAJ:s styrelse fastslog vid mötet den 8–9 december lärarorganisationens förhandlingsmål.

Medlemmarna har kunnat säga sitt om förhandlingsmålen via medlemsföreningarna, under medlemskvällar, i OAJ:s nya diskussionsforum och i en medlemsenkät som gjordes under hösten.

– Vi har lyssnat till våra medlemmar i målberedningen, konstaterar OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

– Vårt mål är att få ett löneprogram för att korrigera lärarnas förtjänstutveckling. Vi kräver också i de stundande avtalsförhandlingarna löneförhöjningar som minst är i enlighet med den så kallade allmänna linjen. Lärarnas krävande arbete och utbildningsnivå bör också återspeglas i lönerna och andra anställningsvillkor, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos i ett pressmeddelande.

Lönen är lägre inom utbildningssektorn Det behövs ett löneprogram för att förbättra löneställningen för personalen inom utbildning och forskning. Enligt Lindroos är lönenivån inom utbildningssektorn lägre än för personer med motsvarande utbildningsnivå i privatsek-

torn. OAJ:s mål i de kommande förhandlingarna är att få ett löneprogram i syfte att få sådana löner för personalen inom utbildning, fostran och forskning som är konkurrenskraftiga med den allmänna lönenivån i privatsektorn.

Enligt Luukkainen är ett löneprogram också ett centralt förhandlingsmål för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. – OAJ:s medlemmar är högt utbildade och de har ett krävande och betydelsefullt arbete. Det är med tanke på Finlands framtid oerhört viktigt att vi kan erbjuda en högklassig utbildning inom alla utbildningsnivåer. En förutsättning för det här är att lönen och arbetets svårighetsgrad går hand i hand. Enbart då kan vi också i fortsättningen locka de bästa till branschen samt unga lärare, konstaterar Lindroos.

Arbetsmängden måste begränsas!

Lärarnas totala arbetsmängd måste begränsas och lärarnas ork i arbetet och återhämtning ska också uppmärksammas. Det måste bli ett slut på att arbetsmängden bara

fortsätter att öka. I förhandlingarna siktar vi på att precisera och utveckla arbetstidsbestämmelserna.

– Vidare arbetar vi för att förbättra exempelvis ställningen för visstidsanställda lärare samt att främja mentorering. Vi berättar inte om alla förhandlingsmål eller detaljer i offentligheten av förhandlingstaktiska skäl.

Avtalen går ut i slutet av februari och mars Kommunsektorns, Avainta Arbetsgivarnas och statens avtal som gäller OAJ-medlemmarna löper ut 28.2.2022. Avtalen för den privata undervisningssektorn går ut 31.3.2022 och kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen går ut 30.4.2022. Målet är att förhandla fram nya tjänste- och arbetskollektivavtal mellan OAJ och arbetsgivarorganisationerna innan de nuvarande avtalen löper ut.

OAJ har 116 500 medlemmar.

OAJ är förhandlingsorganisationen FOSU:s och centralorganisationen Akavas största medlemsorganisation. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen återvaldes nyligen till FOSU:s styrelseordförande.

Hösten som vi hoppades kunde bli en termin av ”äntligen får vi” blev inte så. I själva verket visade sig pandemin från en ny sida och ovissheten har vi fått lära oss att leva med. Flexibilitet börjar kännas hopplöst uttjatat samtidigt som ansvarsfullhetens lampa lyste starkare än någonsin bland elever, studerande, personal och i hemmen.

I tider med hög arbetsbelastning är det viktigare än någonsin att ta hand om sitt mående. Självledarskap i ett yrke som präglas av människomöten är utmanande. Otillräckligheten tar så lätt över och så tänjer man sig en smula till - för barns och ungas bästa. Går omkring med dåligt samvete, jobbar någon timme extra och blundar för egen ork. Helgerna blir lätt till dagar då man prickar av to-dolistor. Man jobbar undan så att nästa arbetsvecka ska kännas mera hanterbar.

Att vara lärare eller rektor är ett yrke att vara stolt över, att jobba inom undervisningsbranschen är fint. Det arbete som görs är värdefullt. Det är vi själva som aktivt i arbetsvardagen måste axla ansvaret över att yrkesstoltheten bland skolfolket är hög. Vi är proffs på det vi gör.

Att prata om sitt yrke i positiva ordalag är smittsamt. Låt oss sprida den “smittan” vidare i samhället i stället.

Undervisningsbranschen är utmanande men samtidigt en ryggradsbransch för samhället - det du gör har en stor betydelse för vår framtid.

Kissekatten är min största förebild då det kommer till avkoppling. Martta förstår att njuta av julens läckerheter. Hon förstår idén med att ta det lugnt och värdet av att sova länge.

Och däremellan unnar hon sig en och annan eftermiddagsvila.

Vi bör ändå acceptera och inse att det är viktigt att dra gränser och kommunicera det här utåt. Balansen mellan arbete och fritid måste hållas på en rimlig nivå. Helger och lediga dagar behövs för avkoppling. Den pedagogiska friheten är en styrka men kan också vara en stor riskfaktor eftersom gränslöst arbete är det värsta hotet mot skolfolkets professionalism. En professionell gränsdragning skapar goda förutsättningar för alla, för en kvalitativ arbetsinsats.

Katten sträcker på sig, öppnar ögonen och kikar slött på mig från sin sovplats. Kissekatten är min största förebild då det kommer till avkoppling. Martta förstår att njuta av julens läckerheter. Hon förstår idén med att ta det lugnt och värdet av att sova länge. Och däremellan unnar hon sig en och annan eftermiddagsvila.

Jag önskar er alla en fridfull julhelg och ett gott nytt år!

4

16.12.2021 • Nr 20

Till Pjelax skola i Närpes kan det komma elever med utländsk bakgrund utan förvarning, berättar speciallärare Ida Kauppila (t.v.) och rektor Mona Göthelid.

Nästan varannan elev har utländsk bakgrund Vid Pjelax skola i Närpes är 40 procent av eleverna av utländsk härkomst. Det brokiga elevunderlaget har fått lärarkåren att se över sina undervisningsmetoder. Med så många elever med annat modersmål än svenska går det inte att fortsätta som man alltid har gjort, säger speciallärare Ida Kauppila.

Närpes skiljer sig märkbart från andra delar av Svenskfinland när det kommer till elever som inte har svenska som modersmål. Över 18 procent av befolkningen i staden har utländsk bakgrund. Pjelax skola har 96 elever varav 40 procent har annan språklig bakgrund.

Det är den största procenten man haft hittills och för tillfället består den största invandrargruppen av vietnameser.

– Nästa läsår då eleverna i den förberedande undervisningen kommer till ordinarie klass så är mellan 25 och 50 procent av eleverna från en annan språklig bak-

grund i samtliga klasser, säger rektor Mona Göthelid.

Nu är vi här!

Det är den stora arbetskraftsinvandringen som gör att andelen elever med utländsk bakgrund skjuter i höjden. Nya familjer och elever kan dyka upp utan förvarning.

– De kan vara så att de knackar på bildningskansliets dörr och säger: nu är vi här, konstaterar Mona.

Då är den förberedande undervisningen etapp nummer ett. Den cirkulerar mellan ett antal skolor i staden. Skolorna väljs ut utgående från hur skolskjutsarna fungerar och huruvida det finns lämpliga utrymmen. Pjelax ligger drygt tio km från Närpes centrum och fick sin första förberedande klass år 2008 då trycket på Mosebacke skola i centrala Närpes blev för stort. Också i Pörtom har man nu för första gången startat upp förberedande undervisning, men den här hösten har de flesta invandrareleverna landat i Pjelax. En förberedande grupp är inte konstant till antalet, men utöver de 13 elever man har för tillfället finns inte kapacitet att ta emot fler.

Eleverna går ca ett år i den

förberedande undervisningen men målsättningen är att de snarast möjligt flyttas över till den ordinarie undervisningen. Genast från början är invandrareleverna med de övriga eleverna under färdighetsämnena och under olika gemensamma evenemang i skolan. Eleverna skall inte segregeras fysiskt i en separat byggnad.

– Eleverna måste vara en del av skolan. Man måste se de nya eleverna, lära sig namnen på dem och de måste få se hur skolmiljön

fungerar i Finland. Det är inte välkomnande att ha dem bortschasade i något hörn, säger Ida. – Under distansundervisningsperioden var eleverna i förberedande undervisning fysiskt i skolan och då saknade jag väldigt mycket de övriga eleverna. Det fanns inga modeller för invandrareleverna, säger Mona.

Bygg vidare på tidigare kunskap I Närpes har man försökt utveckla metoder för skolorna att hantera den stora elevtillströmningen.

Framgångsfaktorer för att invandrareleverna skall utveckla sitt skolspråk ○ Ta fasta på tidigare kunskaper och erfarenheter. ○ Utnyttja alla språkliga resurser, också det egna modersmålet. ○ Ha höga förväntningar på eleverna. ○ Utveckla språk och ämneskunskaper parallellt. ○ Förenkla inte – stötta. ○ Ge kognitivt utmanande uppgifter, ○ Satsa på stort talutrymme.

För fyra år sedan fick man pengar av Utbildningsstyrelsen för att utveckla ett kartläggningsmaterial att använda när eleverna kom till Finland. Nu finns ett digitalt material på elevernas modersmål som ger skolan information om tidigare språkkunskaper och skolbakgrund.

– För att uppnå resultat måste man bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper. Vissa elever kan ha gått i skola flera år och det måste utnyttjas, säger Ida.

Utveckla språk och ämneskunskap parallellt Projektet gav mersmak. Vid Pjelax skola började man fundera på hur man kunde skapa en bättre undervisning i de ordinarie klasserna.

Att utveckla ett fungerande vardagsspråk tar 1 till 2 år. Men att utveckla ett fungerande skolspråk tar mellan 5 och 8 år, också om man har goda förutsättningar.

– Att säga ”de här eleverna kan inte komma till ordinarie undervisning ännu, de kan allt för lite svenska” är ett förlegat tankesätt och det fungerar inte, säger Ida. – Man måste utveckla kunskapen och språket parallellt. Det finns ingen tid att vänta på att språket skall vara färdigt innan

5

16.12.2021 • Nr 20

Krokig svensk integrationsstig

Vägen för de invandrare som vill integrera sig på svenska i Finland är inte spikrak. Det slår Max Willamo fast i en kartläggning som han har gjort för Finlands svenska lärarförbund FSL. Många invandrare erbjuds inte ens möjligheten att integrera sig på svenska trots att intresset många gånger skulle finnas.

E

n åldrande befolkning och en sjunkande nativitet har på senare tid gjort att frågan om utökad arbetskraftsinvandring till Finland har aktualiserats. Också om invandringen till Finland är måttlig har den sakta men säkert ökat de senaste årtiondena.

Sett ur ett finlandssvenskt minoritetsperspektiv är det av vikt att en del av integrationen även sker på svenska. Barn med invandrarbakgrund kan komma att utgöra ett välkommet tillskott i svenska skolor med sviktande elevunderlag. Det är en av orsakerna till att FSL har tittat lite närmare på hur den finlandssvenska integrationsstigen fungerar.

– Det finns en del outnyttjad potential inom det finlandssvenska utbildningsfältet som kunde utnyttjas för integration på svenska. Att vi öppnar upp för mer diskussion i den här frågan är viktigt för svenskas ställning och det finlandssvenska samhällets livskraft och också för tillgången på svenskspråkig skola och utbildning, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Den svenska integrationen skall vara likställd den finska och rent juridiskt skall en invandrare kunna välja att integreras, eller inkluderas, på svenska eller finska.

Verkligheten ser dock annorlunda ut, konstaterar Max Willamo i sin kartläggning.

I praktiken är den svenska integrationen begränsad till de tvåspråkiga kommunerna. Men inte heller där finns alltid integrations-

man börjar utveckla ämneskunskaperna.

Därför drog man igång projektet Språkstark, finansierat av Svenska kulturfonden. Målsättningen var att bygga upp en fungerande språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dvs att utveckla den ordinarie undervisningen så att den fungerar bättre också för elever med annan språklig bakgrund.

Tanken är att projektet skall utmynna i en sorts handbok som man kan ha nytta av både i Närpes men också i övriga delar av Svenskfinland.

tjänster på svenska. I exempelvis Helsingfors började man inkludera invandrare på svenska så sent som 2012.

– Fokus ligger på sysselsättningen och man vill snabbt få ut invandrarna på arbetsmarknaden.

Därför ligger det kanske i myndigheternas intresse att föra fram finskan, säger Max Willamo.

– Men den svenska stigen är en språklig rättighet. Också om finskspråkiga kommuner inte erbjuder integrering på svenska tycker jag att man borde kunna hänvisa dem till ett ställe där det är möjligt.

Många invandrare skulle nämligen gärna integreras på svenska.

Willamo hänvisar till en enkätundersökning bland invandrare som ger vid handen att 27 procent av respondenterna skulle ha valt svenska som integrationsspråk om de hade blivit erbjudna det.

– Det finns ett intresse från invandrarnas sida, men det intresset möter man inte, konstaterar Willamo.

Kartläggningen ger också en fingervisning om att resurserna till kommunerna och arbetsoch näringsbyråerna är bristfälliga. Den nationella trenden de senaste åren har varit att medlen för att finansiera integration minskar.

De minskade statliga resurserna innebär att den svenska integrationsstigen riskerar att bli underfinansierad och i högre grad bli beroende av tredje sektorn.

– Det är svårare att skapa något långsiktigt med projektfinansiering, säger Willamo.

Intresset finns, men vägarna saknas. Max Willamo har tittat på hinder och förutsättningar för den finlandssvenska intergrationsstigen.

Också om finskspråkiga kommuner inte erbjuder integrering på svenska tycker jag att man borde kunna hänvisa dem till ett ställe där det är möjligt.

MAX WILLAMO Utredare, studerar rättsvetenskap.

 Många vägar kan leda till Svenskfinland, men de kan vara krokiga.

Illustration: sebastiasn dahlström

text och foto: mattias fagerholm

– Med så många elever med annat modersmål än svenska går det inte att fortsätta som man alltid har gjort, säger Ida. – Vi kan inte endast ha fokus på den förberedande klassen. Det är bara en lite den av resan, största delen består av den övriga skolgången.

Hur skall man förändra undervisningen?

– Det är viktigt att eleverna får använda språket i meningsfulla sammanhang. Man kan inte enbart använda språket under lektionerna i svenska och litteratur utan vi gör det inom ra-

men för alla läroämnen, säger Ida. – Eleverna måste få tala, läsa och skriva mycket så att de mångsidigt får använda språket. Vi rör oss från det konkreta vardagsnära till det mer abstrakta skolspråket. Kommunikationen och det sociala samspelet med de andra eleverna är viktigt. Det talade språket blir en bro till det skriva språket.

Hur syns det här i klassrummet?

– Det är mycket mera elevaktivitet i våra klasser nu, säger Mona.

Vi planerar mer helhetsbetonat än

tidigare.

Alla gynnas – inte bara invandrareleverna Vid Pjelax skola sticker man inte under stol med att deras arbetsmetod kräver mycket arbete, i synnerhet en gedigen förhandsplanering. Men man betonar också att de undervisningsmetoder man tillämpar gynnar alla elever i klassen, inte bara de med invandrarbakgrund.

– Nyckeln till att lyckas är en gemensam plattform för hela skolan. Att alla får känna att jag och min bakgrund och kultur är viktig,

säger Mona.

– I den bästa av världar skulle det finnas personal som behärskar språken i skolan. För det är viktigt att eleverna får fortsätta utveckla sitt modersmål. Om du har du ett starkt modersmål så har du många krokar där du kan hänga upp nya ord och begrepp, säger Ida Kauppila.

– Vårt jobb är spännande och utmanande. Det roliga är att få vara kreativ och utmanas och vara lite på hal is för att sedan känna att man når fram, säger Mona Göthelid. text och foto: mattias fagerholm

6

16.12.2021 • Nr 20

Mot vänlighet och självinsikt g Kim Wikström är lärare i filosofi vid Brändö gymnasium i Helsingfors, men också handledare under kurser i medveten närvaro, eller mindfulness. Lärare som gått kurserna talar om en vänligare stämning i klassrummet.

I början av nästa år ordnas en kostnadsfri kurs på svenska.

D

essa kurser arrangeras av ”Det välmående och lärande sinnet” som är en allmännyttig förening vars verksamhet tar avstamp i ett forskningsprojekt vars syfte var att kartlägga de effekter som övningar i medveten närvaro har på koncentrationsförmåga, stresshantering, mentalt välmående, in-

lärningsförmåga och medkänsla hos 12–15 åriga elever i finländska grundskolor. 3519 elever och deras föräldrar samt lärare deltog i studien under åren 2014–2016.

Orsaken till att Kim Wikström engagerade sig i föreningens verksamhet finns att hitta i hans eget intresse för skola.

– Jag har ända sedan min egen skoltid tyckt om skolan, det var en viktig plats. Vid sidan av mina studier i filosofi vikarierade jag bland annat här i Brändö gymnasium.

Kim ville skriva sin pro graduavhandling om något som har konkret relevans och kom till att han ville ställa några etiska frågeställningar som gäller utbildning.

– Vilken är skolans roll som fostrare och som förmedlare av värderingar och ideal, förutom rollen som förmedlare av kunskap?

De viktigaste egenskaperna hos en lärare är självkännedom och självinsikt upplevde Kim. En lärare föregår med exempel för de studerande i vad det är att

vara vuxen.

– Det är till exempel att kunna uppvisa att man kan hantera sina känslor i klassen och ibland ta sig själv med humor och möta de studerande som en människa som inte nödvändigtvis är upplyst eller lycklig, men som är du med sig själv, säger Kim. – Alla behöver vi goda rollmodeller och det är inte alla studerande eller skolelever som har de modellerna hemma.

Kim började fundera på vilken metod som kunde vara användbar för att öka lärarnas självinsikt och egenskaper som inte är akademiska utan snarare andliga eller själsliga.

– Jag var dock inte ute efter något flum, betonar han.

Medan Kim utbildade sig till behörig lärare i filosofi stötte han på ett engelskt program för mindfulness i skolor, alltså förmågan att vara närvarande i nuet, och gick en fortbildningskurs i Finland. Den vägen kom han i kon-

takt med föreningen Det välmående och lärande sinnet, och engagerade sig i den svenskspråkiga delen av det ovan beskrivna forskningsprojektet.

– Vi var intresserade av att undersöka om det fanns en skillnad mellan effekterna av vanliga avslappningsövningar och övningar i mindfulness, eller medveten närvaro.

Resultaten visade att implementering av övningar i medveten närvaro i skolor är ett effektivt sätt att främja mentalt välmående bland 12–15-åriga barn och unga jämfört med vanliga avslappningsövningar. Statistiska analyser av resultaten påvisade en signifikant ökning i resiliens, förbättring av socio-emotionell kompetens samt en signifikant minskning av depressiva symptom hos dem som deltog i undersökningen.

– Det finns ju alltid ett element av avslappning också i medveten närvaro, avslappningen hjälper oss att vara medvetet närvarande.

Men det är inte allt. Det är ett stöd för närvaron, men det viktiga är vad vi gör med vår uppmärksamhet och vad vi riktar den mot och hur förhåller vi oss till de tankar och känslor och intryck utifrån som trots allt dyker upp.

– I skolsammanhang kan detta för en lärare vara eleverna i klassen eller en kollegas litet irriterade min då man kommer in i lärarrummet.

Det handlar alltså inte bara om att vara kolugn och inte låta sig beröras av något utan mera om att lägga märke till hur man reagerar innan man skenar i väg och gör tolkningar.

– Vi skapar litet mera utrymme inombords så vi inte dras med av olika automatiska impulser och reaktioner.

Vänlighet och acceptans Varför upplever du att detta behövs i till exempel Brändö gymnasium?

– Miljön i skolan är ganska ut-

7

16.12.2021 • Nr 20

Motsatsen till medveten närvaro är omedveten frånvaro.

Jag övar också ibland med eleverna och inleder lektionerna med en övning i medveten närvaro. De studerande gillar det och jag märker nog att stämningen i klassrummet blir lugn, stadig och fokuserad efter övningarna.

Många inser inte att stress är beroendeframkallande! Även om man vet att det kunde vara bra att ta en paus är det svårt att göra det.

 Att öva sig i medveten närvaro är som att slå en kil av medvetenhet mellan stimulus och respons, säger Kim Wikström. I det utrymmet bor vår frihet.

genom medveten närvaro manande, takten är hård, lärarna har många bollar att hålla i luften samtidigt, det sker förändringar hela tiden och det finns mycket som ”trycker på knapparna” som gör att tillvaron kan bli överväldigande. Medveten närvaro hjälper mot det.

– Jag övar också ibland med eleverna och inleder lektionerna med en övning i medveten närvaro. De studerande gillar det och jag märker nog att stämningen i klassrummet blir lugn, stadig och fokuserad efter övningarna.

– Jag tror att det behövs över allt, även hemma och på andra arbetsplatser kan man vara mera närvarande på ett vänligt och accepterande sätt gentemot både sig själv och omgivningen.

Kim citerar en av sina kolleger och säger att lärare lätt går in i en sorts ”mode”, ett läge där man inte tar pauser, och inte ens vill ta pauser, för att det känns tillfredsställande att inte göra det.

– Många inser inte att stress

är beroendeframkallande! Även om man vet att det kunde vara bra att ta en paus är det svårt att göra det.

Kim har hållit övningar i medveten närvaro för sina kolleger och de har varit uppskattade.

– De flesta tycker det är skönt att sitta en stund och slappna av och följa med sin andning.

Kostnadsfria kurser för lärare på svenska Föreningen ”Det välmående och lärande sinnet” arrangerar också kurser i medveten närvaro och välmående för lärare. De är nätbaserade och träffarna i mindre grupper sker på någon videokonferenstjänst. Varje vecka får deltagarna en video med ett nytt tema med anvisningar för övningar som skall utföras på egen hand.

I början av nästa år kommer en åtta veckor lång kurs att arrangeras också på svenska eftersom föreningen fått fondbidrag.

– Dessutom kan vi erbjuda kursen kostnadsfritt för lärare i grundskolan och på andra stadiet på grund av att också Utbildningsstyrelsen understött oss, säger Kim. Detta är pinfärskt och en anmälningslänk har nyligen lagts upp på föreningens webbplats www.terveoppivamieli.fi/sv.

Där finns också exempel på övningar för både barn, ungdomar och vuxna.

– Vi vill gärna att grupperna som träffas på distans fyra gånger under kursens gång består av högst nio personer. Om vi har fyra sådana grupper som går kursen är jag nöjd, säger Kim.

Stämningen i klassrummet blir bättre I föreningens material återkommer ordet ”vänlighet” ofta, både vänlighet mot sig själv och mot andra. Har skolan blivit ovänligare?

– Det är en bra fråga. Jag tyck-

er att det åtminstone här i Brändö gymnasium råder en vänlig atmosfär.

– En av de mest intressanta observationerna som gjorts bland våra kursdeltagare är att de upplevt att stämningen i klassrummet har blivit vänligare. Det är inte en påklistrad vänlighet och artighet, utan mera hjärtligt och spontant än så. Jag tror att det hänger ihop med att den medvetna närvaron är vänlig till sin natur.

– Det har i internationell forskning visat sig att mobbningen minskar i skolor som tar in övningar i mindfulness. Jag upplever att det är en naturlig konsekvens.

Grundidén med att betona vänligheten är att man strävar efter att man själv skall bemöta sina känslor och tendenser med större vänlighet och acceptans, vilket frigör energi.

– Det utgår från visdomen att inget blir bättre av att man blir sin egen fiende och börjar härja inom-

bords, småler Kim. Skall en lärare som gått kursen och fått verktyg för det göra en övning i medveten närvaro innan hon eller han går in i klassrummet?

– Vi brukar säga att medveten närvaro inte är kunskap utan en färdighet, såsom kondition, och den stärks genom träning. Det spelar inte så stor roll när man övar, men det är bra att ha någon rutin.

– När man återkommande övar något blir det naturligare. En lärare som övat sig på medveten närvaro kan tidigare bli medveten om att eleverna går honom eller henne på nerverna och kan då reagera på det.

– Läraren handlar inte reaktivt utan på ett medvetet intelligent sätt, med bibehållen vänlighet, värdighet och inte minst med bibehållen sund auktoritet, säger Kim. text och foto: tom ahlfors

8

16.12.2021 • Nr 20

Vi vill möjliggöra att det för en del av tjänsterna vid statliga myndigheter krävs utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga kunskaper i finska.

ANNA-MAJA HENRIKSSON Justitieminister

 Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har haft säte i styrgruppen för den nya nationalspråksstrategin.

Nationalspråksstrategin vill råda bot på försämrade kunskaper i svenska hos myndigheter Avsikten med den nya nationalspråksstrategin som godkändes i början av december är att trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken finska och svenska och förbättra språkklimatet.

– Nationalspråkstrategin är regeringens språkpolitiska viljeyttring som stakar ut riktlinjerna för nationalspråken över flera regeringsperioder. De praktiska åtgärder som ingår i strategin utgör en garanti för att arbetet för att främja nationalspråken i statsrådet pågår förutom kontinuerligt, också konkret och målmedvetet, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) i ett pressmeddelande från statsrådet.

Nationalspråkstrategin består av tre huvudriktningar: rätten till service på det egna språket, tryggandet av nationalspråkens ställning samt en levande tvåspråkighet.

Ett viktigt mål i nationalspråkstrategin är att säkerställa tillgången på språkkunnig arbetskraft. Målet är att främja detta genom åtgärder som gäller kraven på språkkunskaper. För att digitaliseringen ska stödja de språkliga rättigheterna och tillgången till tjänster på båda nationalspråken har det i strategin införts konkreta åtgärder för att beakta det språkliga perspektivet i lagstift-

ningen, anvisningarna och planeringen av digitala tjänster.

Nyligen lediganslogs en tjänst som konsultativ tjänsteman för de svenskspråkiga tjänsterna vid undervisnings- och kulturministeriet.

Behörighetsvillkor för tjänsten är högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska (se notisen här invid).

använda sitt eget modersmål hos myndigheterna”, sägs det i Nationalspråksstrategin.

För att den offentliga förvaltningens service i framtiden ska kunna tryggas på båda nationalspråken och svenskspråkiga lockas att söka den offentliga förvaltningens tjänster bör man vid vissa myndigheter införa omvända eller anpassade krav på språkkunskaper.

– Vi vill möjliggöra att det för en del av tjänsterna vid statliga myndigheter krävs utmärkta kunskaper i svenska och nö-

jaktiga kunskaper i finska eller goda kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska. I stället för nuläget där majoriteten av tjänsterna kräver utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga i svenska, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson enligt Svenska Yle vid presskonferensen då strategin presenterades.

Beredningen av den nya nationalspråksstrategin, som ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, har letts av en styrgrupp vars ordförande är statsminister

Sanna Marin. Styrgruppens första vice ordförande är justitieminister Anna-Maja Henriksson. I styrgruppen ingår dessutom representanter på ministernivå från de övriga regeringspartierna samt permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden.

Tidningen Läraren fick inte före pressläggningen svar av minister Henriksson på de frågor vi ställde förra veckan. tom ahlfors

Sämre service på svenska I nationalspråksstrategin ingår också en åtgärd som skulle förändra de stenhårda och rigida språkkraven för statligt anställda personer. ”Att användningen av svenska minskat och kunskaperna i svenska försvagats inom förvaltningen, inverkar direkt på den språkliga service som myndigheterna har möjlighet att erbjuda svenskspråkiga. Andelen svenskspråkiga inom statsförvaltningen motsvarar procentuellt sett inte andelen svenskspråkiga av hela befolkningen. Enligt en utredning från 2017 hade 95,2 procent av statens tjänsteinnehavare finska som modersmål och 3,8 procent svenska. De svenskspråkigas andel av hela befolkningen var 5,3 procent vid samma tidpunkt. Försämringen av kunskaperna i svenska inom förvaltningen kan i praktiken leda till situationer där en svenskspråkig måste avstå från sin rätt att

42 vill bli tjänsteman för svenska ärenden vid UKM Den lediganslagna tjänsten som konsultativ tjänsteman för de svenskspråkiga tjänsterna vid Undervisnings- och kulturministeriet lockade 42 sökande.

Bland de sökande finns Georg Boldt, doktor i samhällsvetenskaper, Pocke Wikström, förbundssekreterare vid Finlands svenska lärarförbund, Pamela Granskog, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, Kristel Englund, konsultativ tjänsteman vid Justitieministeriet, Lars Lundsten, äldre rådgiva-

re vid Yrkeshögskolan Arcada och Mikael Nyholm, rektor vid Brändö gymnasium.

Till den konsultativa tjänstemannens arbetsuppgifter hör att utveckla de svenskspråkiga tjänsterna inom fostran, utbildning och forskning samt inom konst, kultur och ungdoms- och idrottsväsendet samt att sköta samordnings- och beredningsuppgifter i anslutning till dessa.

I uppgifterna ingår också att utveckla kunskapsunderlaget inom sektorn och att främja det nordiska samarbetet.

Behörighetsvillkoren (som

är inskrivna i lagen för statligt anställda) är bland annat högre högskoleexamen samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska, men bara nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.

Dock har ministeriet i platsannonsen lagt in ett stycke om att utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska ger de bästa förutsättningarna att sköta uppgifterna.

Den konsultativa tjänstemannen tillträder i januari 2022. tom ahlfors

9

16.12.2021 • Nr 20

I Vörå testas elevernas läsförmåga med AI Eleven intar rätt position framför skärmen, läser en text högt och svarar därefter på frågor för att igen tyst läsa en ny text. Datorn analyserar läsningen genom att avläsa ögonrörelserna och en kort stund senare är elevens läsförmåga kartlagd.

Så här går det i korthet till när läsförmågan kartläggs med datorprogrammet Lexplore.

Lexplore är en digital metod som utvecklats i Sverige och som nu för första gången testas i Finland, närmare bestämt i Vörå kommun.

– För några år sedan framkom det att i synnerhet finlandssvenska elevers läsförmåga har försämrats. Det har oroat hela lärarfältet som funderat på vad som kan göras för att stävja den utvecklingen. Efter ett seminarium kring det här började jag själv utreda vilka lösningar som finns på marknaden och det var då jag kom i kontakt med Lexplore, berättar Jari Niemelä, IKT-pedagog i Vörå.

gens används, vilket skapar en automatiserad analys som ständigt förbättrar sig själv.

Utifrån analysen skapar programmet en profil för eleven som utfört testet, där det bland annat framgår ett staninevärde samt Lexplorepoäng.

– I resultaten får vi en mycket bra bild av läsförmågan. Vi kan se på medelvärde för ord per minut, och vilka ord eleven hade problem med. Och resultaten sammanställs direkt så på det viset är det en otroligt effektiv metod, konstaterar Niemelä och Lassus.

Underlättar kartläggningen

Ger bättre översikt

Under hösten har den nya metoden använts i samtliga av kommunens svenskspråkiga skolor för årskurs 1–6. Redan nu står det klart att arbetet med kartläggningen har förenklats betydligt.

– På en dag kan vi testa en hel skola så arbetet med kartläggningen av läsförmågan är mycket effektivare jämfört med tidigare. Som vi ser det är fördelarna många och vi är positiva till det här systemet, säger projektledare Caroline Lassus.

Lassus berättar att i synnerhet speciallärarna har varit nöjda. Varje läsår ägnar just speciallärarna mycket tid åt att kartlägga elevernas läsförmåga. De ILS-standardiserade testerna utförs manuellt med penna och papper och därefter ska de rättas, dokumenteras och sparas. Ett arbete som kan ta flera veckor innan alla resultat är klara.

– Förutom att testerna utförs snabbare digitalt blir också resultaten överskådliga i stort sett direkt och kan sändas till berörda lärare. Vi har också märkt att den nya metoden har ökat föräldrarnas intresse för sina barns läsförmåga, säger hon.

Bredvid dem sitter Thomas Södergård, som till vardags är tutorlärare och coach inom sociala medier men som nu är involverad i projektet. Han konstaterar att tekniken bidrar till att alla som berörs av informationen får en mycket bättre översikt.

– Utifrån resultaten från det första testet kan vi nu se att i den här skolan finns 52 procent av eleverna som ligger på medelnivå medan 17 procent låg under.

Och på årskurs fem i den skolan finns flest elever som behöver extra stöd.

– All den här informationen har samlats in med några personer på kort tid och det har inte varit möjligt tidigare. Det är också bra att ha information samlat på det här viset om vi exempelvis behöver åskådliggöra vissa resultat för beslutsfattare, säger han.

Utifrån resultaten av ett test skapar programmet automatiskt individuella övningar för varje elev. Syftet med övningarna är inte bara att öka läsförmågan för de svaga eleverna – utan också förbättra de redan starka.

– Nivån på övningarna höjs vartefter eleverna kommer vidare i träningsprogrammet. Men målet med de här individuella övningarna är just att varje elev oavsett läsförmåga ska förbättra den, förklarar Lassus.

Inom ramen för projektet satsar Vörå kommun på intensivläs-

Artificiell intelligens Testet tar cirka fem minuter och efter att det är gjort analyseras informationen. Programmet jämför resultatet utifrån tusentals tidigare tester och även artificiell intelli-

 Vörå kommun testar från och med hösten alla svenskspråkiga lågstadieelevers läsförmåga digitalt. Programmet heter Lexplore och effektiverar testningen och sammanställningen av resultaten. Vi är mycket nöjda hittills, säger projektledare Carolina Lassus (till höger), Jari Niemelä och Thomas Södergård (t.v.).

ningsperioder för alla elever i årskurs 1–6. En period sträcker sig över tre veckor och omfattar cirka tio minuters läsning per elev och dag. Totalt ordnas fyra intensivläsningsperioder under läsåret – något som inte i praktiken bör förorsaka merarbete för klasslärarna.

– Ser vi ur klasslärarsynvinkel skapar inte det här så mycket merarbete. Inget material behöver skrivas ut utan varje elev får en QR-kod, tar sin Ipad och får det individuella övningsmaterialet därifrån, förklarar Lassus.

För tidigt att dra slutsatser Målet med projektet i Vörå är att förbättra alla elevers läsförmåga.

Huruvida den digitala tekniken och artificiell intelligens kan bidra till det är ännu oklart. Vid årsskiftet gör alla elever med svag läsförmåga ett test till och på våren gör samtliga elever i kommunen ett andra test.

– Vi kan inte svara på om vi genom att tillämpa den här nya tekniken når målet att förbättra alla elevers läsförmåga. Det vet vi först senare. Men som jag ser det nu är den största nyttan med programmet att själva kartläggningen

Den nya metoden har ökat föräldrarnas intresse för sina barns läsförmåga.

CAROLINE LASSUS Projektledare, Lexplore

har effektiverats och lästräningsprogrammet som ger ändamålsenliga övningar åt alla elever oavsett nivå, säger hon.

Kostnaden för att använda Lexplore uppgår till cirka tio euro per elev per år, vilket hade varit för dyrt för kommunen med tanke på att det är fråga om en helt ny metod som aldrig tillämpats i Finland tidigare. Det fick Niemelä och Södergård att skriva en ansökan till Utbildningsstyrelsen som ställde sig positivt och beviljade projektmedel.

– Tack vare det kan vi testa ett helt nytt system till ett subventionerat pris. Vi torde vara den första kommunen i Finland som testar elevernas läsförmåga genom Lexplore, konstaterar Niemelä och Södergård.

Förutom projektansökan krävdes också mycket arbete med att få ett så kallat GDPR-avtal som gäller datasäkerhet. Finlandssvenska läroböcker skickades också till företaget i Sverige för att se om samma test kan användas här.

– Det konstaterades att det är möjligt men i det stora hela var processen lång innan vi kunde inleda testerna. Nu är vi glada över att vara så här långt och det ska bli intressant att se resultaten på sikt. Det görs också två avhandlingar om projektet, vilket vi ser som positivt, säger de.

text och foto: christoffer thomasfolk

10

16.12.2021 • Nr 20

SFV Start! på slutrakan kolumnen tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Jul i frid och ro Vi är många som ser fram emot en stillsam jul i frid och ro. En tid för att ladda batterierna och se framåt. Det har varit tunga dagar, men nu är det dags att någon vecka tänka på sig själv, vila ut, koppla av och inte rusa runt i jakt på både det ena och det andra.

Julen är den tid då vi kan läsa de böcker som redan länge pockat på uppmärksamhet. Julen är den tid då vi får träffa våra nära och kära utan stress, utan förväntningar och brådska. Julen är den tid då vi också kan ägna dem som har det svårt en tanke och kanske ge av vårt överflöd till något välgörenhetsändamål.

Vi är alla förtjänta av en avkopplande julhelg, utan förpliktelser och tidtabell.

Det var tryffel som rullats i beskt kakaopulver i gnistrande papper, tranbär med skal av hårt florsocker, i smörpapper enskilt förpackade stänger av ljus och mörk tjinuski, det var mandelflarn och biskvier med mockakräm.

Vid en semifinal den 2 december presenterade tolv lag sina förslag för en jury som skulle välja ut sex av dem till finalen i utmaningstävlingen SFV Start! Utmaningstävlingen, initierad av Svenska folkskolans vänner (SFV), söker sociala innovationer och mångsidiga lösningar för att hjälpa barn och unga att utvecklas och nå sin fulla potential – oavsett bakgrund. Idén är att vinnarlösningen skall tackla ojämlikhet och bidra till allas lika möjlighet att lära sig och inhämta de kunskaper hen önskar.

De sex lagen som går vidare i tävlingen är: Framtidshopp, Min stig i skolan, Läxrum, Läs och skriv med de digitala verktygen i din ficka, 123 Start! och Future problem solvers.

Juryordförande Liliane Kjellman är till vardags direktör för svenskspråkig fostran och undervisning vid Åbo stad, säger att det fanns en glädjande stor diversitet bland förslagen.

– Teamen har tagit fram både digitala lösningar, och sådana som mer riktar in sig på emotionella eller personligen stärkande saker.

Det viktigaste för juryn var för-

Sillarna måste ju läggas in fort som fan och leverpastejen skall gräddas. Maltlimporna borde jag ha bakat redan igår, men det får bli till senare ikväll för nu är det dags för pepparkaksbak och jultårtor förstås, med tre olika fyllningar så att alla är nöjda. Laxen skall gravas, men den sköter ju nästan sig själv, men hovmästarsåsen måste jag fixa nu. Strömmingarna skall läggas i ättikslag. Också nu, helst igår. Och gästerna kommer klockan 17, och vi skall hinna till graven före det, men vi måste ju ha glögg med oss till kyrkogården. Jag kan åka och köpa den, saknas nånting annat? Nå vi kan ju ta det på hemvägen eller senare. Nu är klockan snart 16, måste hoppa i duschen snabbt och klä om mig, nu körde de in på gården. Vi har inga facklor, skynda. Varsågoda, kom till bords, Hej tomtegubbar. Ärterna!! Jag fixar. Finns det bröd? Diskmaskinen måste knäppas på och tömmas och fyllas och knäppas på… God jul!

Skål! Paketdags, skynda. Nej, först kaffe. Finns det konfekt.

Nej. Glömde. Nu paket. Hunden skall ut först. Nej, sitt du, jag kan gå. Tänd ljusen, blanda mumman, väck inte babyn, väck inte mormor, hunden mår dåligt, var är skinkan… Mormor har vaknat, glöggen kallnar, duka ut, förbered juldagslunchen, släck ljusen…Skynda!

God jul.

juryarbetet var mycket intressant, även om det inte var lätt.

– Det finns tydligt ett stort intresse och en stor vilja att skapa konkreta och fina lösningar för de unga. Alla förslagen vi tog ställning till är värda synlighet.

De sex lagen och deras lösningsförslag presenteras på utmaningstävlingens webbplats start.sfv.fi Nästa steg i tävlingen är en workshop i januari, som skall förbereda lagen för finalen den 28 januari 2022. Den 17 februari koras vinnarlaget, som erhåller 100 000 euro för att implementera och skala upp lösningen.

Hur lär man sig uttala svenska?

Med sin nya bok vill språkvetarna Maria Kautonen och Mikko Kuronen sprida ny forskningsbaserad kunskap om hur man lär sig uttal och hur man undervisar i uttal. I dag finns det en brist på samlad kunskap om uttalsinlärning, trots att det hänt mycket inom forskningsfältet.

Vilka faktorer påverkar uttalsinlärningen och hur går den till? I boken Uttalsinlärning med fokus

Tänk att få sätta sig ner med en stark och söt glögg och spela Sigge Fürsts julskiva och minnas sin barndoms jular då farmor levde och kom med paket och julgodis från Fazer. Det var tryffel som rullats i beskt kakaopulver i gnistrande papper, tranbär med skal av hårt florsocker, i smörpapper enskilt förpackade stänger av ljus och mörk tjinuski, det var mandelflarn och biskvier med mockakräm. Jag minns hur jag och min pappa åkte efter henne till Norra kajen och hur jag åtrådde hennes överfyllda paketkassar.

Jag njuter, dåsar till och nästan somnar framför brasan… det är bara några saker som…

stås att förslaget specifikt riktade sig till den målgrupp som nämns i SFV Start!-uppdraget. Det vill säga unga som kanske fått en svår start i livet, och därför inte når sin fulla potential att bli det de egentligen vill, längs sin lärandestig.

En annan viktig aspekt för juryn var att förslagen kan skalas upp från experimentstadiet.

– Tanken är ju att det vinnande förslaget ska kunna skalas upp utan stora, kontinuerliga ekonomiska satsningar. Det får inte bli fråga om ett enskilt projekt som tar slut efter en tid. Över lag säger Kjellman att

på svenska presenteras olika perspektiv på svenska som uttalsmål, och speglar dem mot empiriska resultat och teoretiska modeller som fått stöd i senare forskning.

De diskuterar också olika undervisningsmetoder i praktiken och lyfter fram pedagogiska perspektiv på inlärningen.

– Uttal är en viktig del av kommunikationen mellan människor – inte bara för att det kan påverka hur väl vi blir förstådda eller hur-

dana uppfattningar andra har av oss, men också för att uttalsfärdigheter kan påverka ens motivation att tala språket, säger författarna.

I boken granskas särskilt inlärning av svenska i Finland. Författarna tar upp både finlandssvenska och sverigesvenska som inlärningsmål, och begriplighet som ett viktigt mål för dem som lär sig svenska som andraspråk.

11

16.12.2021 • Nr 20

debatt

Snålblåsten tilltar också i skolvärlden Scorpions låt “Wind of change” spelas i radion. Låten får mig att tänka på utbildningsvärlden där det blåser vindar av alla slag. Barn stormar omkring, utåtagerande kallas de visst. För vissa tar vinden slut, hemmasittare kallas de.

Förändringsvindar blåser och det finns inget slut, fast det om och om igen påpekas att lärarnas och rektorernas arbetsbelastning är för hög. En helt vanlig bris skulle räcka till, grundundervisning kan vi kalla den. Pandemiorkanen kommer och går. Vindarna förändras i rasande takt, skolan ska klara av alla. Kan vi påverka vindens gång eller är det bara att minimera skadorna i vindens framfart?

Lärare och rektorer är ansvarstagande, sakkunniga, samarbetsvilliga och lyhörda. Dessa egenskaper tillsammans med att vi ibland har svårt att ta emot kritik kan göra att vi tänjer oss till det yttersta och inte talar om våra känslor av otillräcklighet. Vi blir utmattade. Så vad är lösningen?

Jag tror att det är viktigt att vi berättar om hur vi upplever att skolvärlden verkligen är. Genom att vara ärliga vinner vi i trovärdighet. Risken är dock att det

just nu målas upp en alltför negativ bild av läraryrket, vilket kan påverka läraryrkets attraktionskraft. Läraryrket har också många positiva sidor, tyvärr når de mer sällan massmediernas nyhetströskel.

Pandemiorkanens framfart har bland annat lett till ett lärandeunderskott, minskad fysisk aktivitet och ökad psykisk ohälsa för eleverna.

Lärandeunderskottet handlar inte endast om brist i sakkunskap. Även strategier för lärande och studievanor har fått sig en törn. Samhället kräver att skolan ska ta tag i alla problem och orättvisor, vår yrkesskicklighet sätts under lupp. Lärarna står på huvudet och gör sitt yttersta medan en oro av otillräcklighet mal på.

I rektorsrollen blir det allt viktigare att se individen och att organisera verksamheten så att lärare kan bättre koncentrera sig på sin grunduppgift att undervisa. Svårt kan nog tyckas, men nödvändigt för att det finländska utbildningsväsendet ska även i framtiden vara jämlikt och av hög kvalitet.

För att rektorerna ska lyckas i

Jeanette Lindroos vill ha ett stopp för projekt, enkäter och möten som tar energi av lärarna.

Hon jobbar i Pargas och sitter i styrelsen för FSL. sitt uppdrag behövs handledning, resurser och arbetsro. Därtill finns det ett behov av stödfunktioner för att de ska klara av och orka bemöta den frustration som råder på arbetsfältet. Arbetsbördan kan minskas med delat ledarskap, men då krävs det att samarbetet fungerar, att man stöttar varandra och att arbetsfördel-

ningen är tydlig. Delat ledarskap ska vara en tillgång för organisationen, inte en belastning.

Utmattning får inte bli det nya normala för lärare och rektorer.

Tillräcklig tid för återhämtning och reflektion behövs för att övervinna effekterna av stress. Det är dags att sätta stopp för projekt, enkäter, möten och uppgörande av planer som tar mera arbetsenergi än ger utdelning. Byråkrati som matar sig själv är ett växande hot mot vår skolvärld. Det är brisen vi ska koncentrera oss på!

Vi bör vara ödmjuka och medvetna om våra begränsningar för att klara av den höga arbetsbelastningen. En bra samhörighet, öppenhet och tillit ökar på kollegiets resiliens. Styrka är att visa sårbarhet och sätta gränser. Det är faktiskt tillåtet att säga ”Nu räcker det!”.

Då lärarnas och rektorernas arbete har klart blivit mera krävande borde även detta avspeglas i lönen. Arbetsgivaren verkar långt lita på att vi gör vårt arbete av pliktkänsla samt att vi klarar av att göra vårt arbete av hög kvalitet trots brister i resurseringen.

Nu om någonsin att det dags att

vakna ur törnrosasömnen då 57 procent av lärarna överväger att byta bransch och den senaste rektorsbarometern lyser klart rött.

I kommunerna är det framför allt frågan om hur man kommer att prioritera användningen av pengarna efter att välfärdsområdena inrättats. Vägarbete eller utbildning?

Politikerna har ett stort ansvar att bestämma vindarnas riktning.

Varje barn ska ha en god möjlighet att komma vidare med sitt liv. Detta kräver att det finns tillräckligt med resurser på alla nivåer inom utbildningen. Samarbetet med välfärdsområdena och tredje sektorn ska fungera. Därtill borde hemmen involveras bättre i skolfrågor. Föräldrarna är en resurs och deras delaktighet är betydelsefull.

En positiv framtidstro och ett mod att stå upp för oss själva och varandra behövs då vindarna sveper förbi. ”Where the children of tomorrow dream away, in the wind of change” - håll ut, ha tålamod och låt din röst bli hörd i vindens virvlar.

En fridfull jul och tid för återhämtning önskas er alla!

Detta är årets sista nummer av Tidningen Läraren. År 2022 utkommer Läraren med 20 nummer och årets första utkommer torsdagen den 13 januari, med deadline onsdagen den 5 januari 2022.

12

16.12.2021 • Nr 20

 Med fotografiet ”Digital kamp i spåren av corona” som publicerades i Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden i fjol tog fotografen Andreas Hillergren hem titeln Bästa fotografi i Fackförbundspressens journalistprisgala i Sverige. Motiveringen löd: ”Den engagerade läraren på plats vid katedern, som vilken arbetsdag som helst. Men eleverna saknas i klassrummet, de finns ut-zoomade till lärarens datorskärm. En enkel och tydlig beskrivning av det nya livet där vi förväntades arbeta som vanligt, men inte mötas.” Läraren på bilden heter Mats Giselsson.

lediga jobb

LÄR DIG INSPIRERANDE UNDERVISNING I MATEMATIK MED LUMATIKKA – för lärare inom småbarnspedagogik, i grundskolan och på andra stadiet! ”Kursen var mångsidig. Den har fått mig att reflektera närmare över lärandet och undervisningen i matematik och gett mig goda genomförbara och insiktsfulla idéer och uppgifter.”

Jobba hos oss!

Se kursutbudet och anmäl dig:

LUMATIKKA.LUMA.FI/SV!

Vasa övningsskola söker lärare Läs mera på www.abo.fi/jobb

abo.fi Fler jobb utlyses i februari.