Läraren 18 2021 by Tom Ahlfors

ord för ord Att se den andra parten som en motpol när man inte tänker lika bygger inte världens bästa skola. Ю r sidan 3

18.11.2021 • Nr 18 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Ritas fackliga resa har börjat – Trevliga människor och goda diskussioner. Så sammanfattar Sibboläraren Rita Sandvik den första modulen i FSL-akademin, en kurs för framtida påverkare inom förbundet.

Ю r läs mera på sidan 5

Rita Sandvik tar genom FSL-akademin de allra första stegen på sin fackliga resa. foto: mattias fagerholm

Fmge IRL

Tove Söderman (t.v.) och Annika Norrgård fick träffas på riktigt då FSL:s fullmäktige hade höstsammanträde. Ю r sidorna 6–8

Om den vuxne hade lyssnat färdigt hade hen fått veta att de andra varje dag gör äckelljud när barnet kommer nära. Hen hade fått veta att de andra varje dag ber barnet gå därifrån för att det gör fel, säger fel, är fel. Hen hade fått veta att de alltid råkar avsluta leken just när barnet vill vara med.

För litet svenska i årskurserna 7–9 Målsättningarna för tidigareläggningen av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor har inte uppfyllts, visar en undersökning som gjorts av Språklärarförbundet och nätverket Svenska nu.

PIA REHN Kolumnen

Ю r sidan 10

Ю r sidan 4

18.11.2021 • Nr 18

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Sätt stopp för gisslandramat Än en gång nås vi av dystra coronasiffror inte bara här hemma i Finland, utan också i övriga Norden och stora delar av Europa. I samtliga nordiska länder skärper man nu restriktionerna. I Österrike är situationen så allvarlig att man oroar sig för att sjukvården skall kollapsa och i en av landets delstater införs en lockdown för ovaccinerade. De som inte är vaccinerade får bara gå ut om de har särskilda skäl till det. Också här hemma är det aktuellt med strängare restriktioner då intensivvårdsavdelningarna fylls med ovaccinerade coronapatienter. Regeringen har som ett led i detta övervägt att införa krav på covidintyg på arbetsplatserna. I klartext: vaccinera dig om du vill komma på jobb. Frågan väcker starka känslor och ett medborgarinitiativ som motsätter sig ett coronaintyg på jobbet kommer att tas till behandling i riksdagen. På en vecka samlade man in de 50 000 signaturer som krävs. I initiativet framhålls att Finland skall lagstifta att covidintyg inte kan vara ett villkor för arbetstagare att komma till jobbet.

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi

Nu är det ändå dags att ta till tuffare metoder. Pandemin har hållit oss i ett järngrepp i 20 månader och den enda utvägen är en tillräckligt hög vaccinationsgrad. Över 80 procent av de som är över 12 år är dubbelvaccinerade, men det räcker inte. De ovaccinerade håller de övriga i samhället som pantfångar. Det är inte rimligt att en liten grupp av befolkningen försätter hela landet i ett undantagstillstånd. Också om många ser ett krav på coronaintyg på arbetsplatsen som en drastisk åtgärd finns goda orsaker till att stöda initiativet, oberoende om man tillhör arbetstagar- eller arbetsgivarsidan. Det handlar inte om att kränka någons integritet utan det är frågan om att värna om sina kolleger. Det handlar om att komma ut helskinnad ur pandemin. På många arbetsplatser, inte minst i skolvärden, har coronan inneburit enorma kraftansträngningar. Det går inte att ytterligare töja på den limbo som man redan allt för länge har befunnit sig i. Den globala pandemin är helt exceptionell och kräver därmed också lite hårdare nypor. Ett krav på coronaintyg på jobbet skulle sätta stopp för det gisslandrama som de ovaccinerade har försatt oss i.

Den globala pandemin är helt exceptionell och kräver därmed också lite hårdare nypor.

FSL inFormerar

Äntligen träffas vi i Hörnan igen! Vi öppnar Hörnan på Educamässan den 28–29 januari. Efter en paus kan vi äntligen träffas, nätverka och ta del av aktuell pedagogik, utbildningspolitik och bildningsdiskussion.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Educamässan i Mässcentret i Helsingfors bjuder på välbehövligt mingel, spännande nyheter och livesändningar och vi ser fram emot att få träffa dig! Hörnan är en given samlingsplats för alla som jobbar inom branschen och den här gången är det gemensamma temat ”En god utbildning för alla”.

Läs mera: www.fsl.fi

Vi pratar bland annat om: • • • • •

Lärande på lika villkor Liten människa, stora drömmar Ett språkkunnigt Finland Framtidens kompetenser Yrkesutbildningen - en flexibel väg till ett första yrke eller branschbyte

#hornan2022 #educa2022

18.11.2021 • Nr 18

Osakligt bemötande stort hot mot lärarnas välbefinnande 30 procent av lärarna får utstå osakligt bemötande och felbehandling, visar en undersökning gjord av Finlands svenska lärarförbund i samarbete med fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Studien visar också att det inte finns något som under arbetsdagen kan kompensera för effekterna av den här typen av bemötande. Ingen ska behöva utstå sådant här, det borde varje arbetsgivarens se till, anser FSL:s förbundsfullmäktige som sammanträdde till sitt ordinarie möte den 10–11 november.

Värre än oväntade arbetsuppgifter Att bli illa behandlad eller osakligt bemött har den största negativa effekten på lärarnas välbefinnande och när det händer får det värre konsekvenser för individen än till exempel oväntade arbetsuppgifter eller högt arbetstempo. Positiva faktorer som stärker välbefinnandet, till exempel hanterbar arbetsmängd eller stöd från kolleger, kan inte kompensera för felbehandlingens påverkan på läraren.

Ingen markerar Osakligheter och felbehandling förekommer till exempel i kontak-

ten med elever, vårdnadshavare och myndigheter. Det här är några exempel ur lärarnas vardag: ”I en klass är stämningen så dålig att när man ställer frågor så markerar inte en enda elev, en del sitter och hånflinar.” ”Tuff föräldrakontakt, alltid vill inte föräldrar samarbeta.” ”En elev slog och sparkade på mig.” – Lärarna har för tillfället en alldeles för stor arbetsbörda och att få ett osakligt meddelade på Wilma eller ett fult bemötande av en elev riskerar att förstöra hela arbetsdagen. Arbetsglädje och känslan av meningsfullhet kommer inte utan uppmuntran, säger fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.

Stöd och uppmuntran fungerar I undersökningen, som FSL har gjort tillsammans med utvecklingspsykologin vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi våren 2021, deltog ungefär 200 lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Helsingfors, Raseborg och Åbo. Utöver att svara på en bakgrundsenkät fick lärarna via en mobilapplikation ta ställning till olika påståenden, flera gånger per dag under ett par veckors tid. – Vi har tidigare analyserat materialet och så kallade skyddande faktorer och kommit fram till att stöd och uppmuntran biter bra på lärarnas stressnivåer. Nu när vi ser på sådant som hotar välbefinnandet är det osakliga be-

mötandet och felbehandlingen en stor stötesten. Att få bukt med det här är en jätteviktig pusselbit för ett ökat välbefinnandet bland lärarna och borde vara högsta prioritet för arbetsgivarna och skolledningen, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

Speciallärarna är i en utsatt position Utöver osakligt bemötande och felbehandling visar undersökningen också att många lärare tampas med ett för högt arbetstempo och för många oväntade arbetsuppgifter under skoldagen, vilket påverkar välbefinnandet negativt. I studien uppger speciallärarna i högre grad än klass- eller ämneslärarna, att de möter osakligt beteende från andra vuxna. – Det är ett utmanande uppdrag som ofta sköts under tidspress tillsammans med fler andra vuxna, där förväntningarna ofta är höga och resurserna inte tillräckliga, säger Pamela Leka, speciallärare och vice ordförande för FSL. – Med tanke på våra barn och ungas välbefinnande och ökade behov av stöd för lärande måste vi jobba för att höja attraktionskraften för jobbet som speciallärare och specialklasslärare. Bristen på behörig personal inom den här yrkeskategorin är redan stor och man måste se över arbetsbilden och åtgärda det som hotar välbefinnandet så att fler vill välja den här yrkesbanan, säger Damlin.

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Ensam är inte stark Alla vet att utbildning är guld och alla aktörer vill bygga världens bästa skola. Vi har kanske olika uppfattning om hur vi gör det, men målsättningen är den samma: Världens bästa skola där elever, lärare och rektorer mår bra, som bygger och tryggar framtidens samhälle.   Dialog är en underskattad kraft. Att se den andra parten som en motpol när man inte tänker lika bygger inte världens bästa skola. Motpoler, aktörer som ställs mot varandra, till exempel facket mot arbetsgivare, är föga konstruktivt och gynnar varken lärare, rektorer eller elever i framtidsbygget. Att däremot välja samarbete är en hållbar väg framåt. Det förutsätter ödmjukhet, respekt och en genuin vilja att se varandras styrkor. Det krävs tillit och osjälviskhet att försöka hitta de gemensamma nämnarna som man kan enas om; lösningar som inte är bestämda i förväg, lösningar som formas i ett klimat där det finns vilja att slipa åsikter för att uppnå en ännu bättre lösning.   Samarbete är krävande. Det behövs en stor skopa mod för att våga bryta arm och sen jobba i dialog, att lyssna. Varje dialog kräver tillit och en tro på att den andra vill väl. Misstänksamhet mellan aktörer och gammalt groll belastar vägen framåt. Det skadar samhället, skolan och våra växande barn och ungdomar, det skadar hela den finlandssvenska skolan.

Samarbete är krävande. Det behövs en stor skopa mod för att våga bryta arm och sen jobba i dialog, att lyssna. Varje dialog kräver tillit och en tro på att den andra vill väl. Misstänksamhet mellan aktörer och gammalt groll belastar vägen framåt.

Respekt för aktörers olika perspektiv breddar synen på utbildning i dag. Vi har all orsak att rensa klimatet och se varandras styrkor. På den vägen ser jag att FSL verkligen visar vägen. Jag ser många fantastiska exempel på god dialog mellan arbetsgivare och oss som förbund. Vad sägs till exempel om aftonskola för att hitta samsyn, på gång-listor som skickas ut och gemensamma satsningar på välbefinnandet? Det är just sådant vi behöver massor av – tillsammans med respekt.  Vårt moderna samhälle bygger på respekt, förståelse och en genuin diskussion, med de ledorden står vi upp för våra medlemmars intressen på bästa sätt. FSL vet att ensam inte är stark och inte heller särskilt inspirerande eller hållbar.  Patrik Söderberg, universitetslärare vid Åbo Akademi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, presenterade den utredning han utfört för FSL:s fullmäktige vid höstsammanträdet i mitten av november. foto: tom ahlfors

18.11.2021 • Nr 18

Tidigareläggningen av svenskan har havererat Tidigareläggningen av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor till åk 6 utan att kompensera de timmar som flyttades från årskurserna 7–9 är i det närmaste ett haveri, framkommer av en undersökning som nätverket Svenska nu låtit göra i samråd med språklärarförbundet SUKOL. Forskaren Tero Kurki frapperas av det enhetliga fördömandet.

Skolorna är för det första dåligt förberedda på att meddela högklassig undervisning i svenska från åk 6. Det faller på klasslärarnas roll att undervisa i svenska, vilket de ofta inte är kompetenta för eller intresserade av. Det kan i deras klass finnas tvåspråkiga elever som lägger märke till hur dåligt läraren kan svenska, vilket kan förbrylla dem. – Den här reformen har fört oss ur askan i elden, säger verksamhetsledaren för Svenska nu, Mikael Hiltunen. – Vi behöver nu mera svenskundervisning i högstadiet. Det finns kommuner som har kompenserat de två timmar i veckan som överflyttades från åk 7–9 till åk 6 då reformen skedde hösten 2016 i enlighet med de nya läroplansgrunderna. Till dessa hör till exempel Helsingfors, Esbo, Kemi och Imatra. – Målsättningen var att tidigarelägga kontakten till svenskan och därigenom förbättra attityderna till språket och motivationen att lära sig det.

Lär man sig något på en timme i veckan? I timfördelningen i de flesta kommuner har B1-svenskan två veckotimmar i åk 6, en veckotimme i åk 7, en veckotimme i åk 8 och två veckotimmar i åk 9. Då uppnås totalt sex veckotimmar. – Lär man sig något på en timme i veckan? Utvecklas man? Kan man upprätthålla någon kunskap, frågar sig forskaren Tero Kurki. – Vad sker i skolorna då klasslärare får börja undervisa i svenska? I enhetsskolor kan det vara lättare att få in ämneslärare i svenska också i åk 6, men det är svårare i mindre skolor med åk 1–6. Uppfylls då målsättningarna i läroplanen? – I värsta fall får den som behöver timmar ta svenskan i åk 6. Det är en bred skala beträffande kunnandet. Antingen är läraren helt behörig lärare i svenska eller helt obehörig och omotiverad.

Minna Närvä, vice ordförande för Språklärarförbundet SUKOL, befarar en segregering. – Eleverna hamnar i en olikvärdig ställning. Det var signaler från fältet som gjorde att Svenska nu och SUKOL lät Tero Kurki utföra undersökningen, som innehåller svar från 196 lärare i svenska i åk 7-9 och 60 gymnasielärare i alla landskap i hela Finland. – Vi fick många svar, säger Tero Kurki. – Uppenbarligen är frågan viktig för lärarna i svenska.

Tidigareläggningen fullkomligt misslyckad Praktiskt taget alla respondenter anser att målsättningarna med tidigareläggningen av undervisningen i svenska har misslyckats kapitalt. Tero Kurki visar upp ett cirkeldiagram över hur lärarna i svenska i högstadiet tycker att reformen är lyckad. 1 procent svarar ja. Resten, alltså 99 procent, säger nej. – Det här ser ut som siffror från Nordkorea, skämtar Tero Kurki med allvarlig min. Det är dock värt att notera att merparten av respondenterna emellertid förhåller sig positiva till att undervisningen i svenska tidigarelagts till åk 6, det är utfallet av reformen som gått snett.

Mera svenska i högstadiet Bland lärarna i högstadiet står det klart att det är bristen på undervisningstimmar i svenska som är det största problemet. 70 procent är av den åsikten. Andra faktorer som är hinder för eleverna att lära sig svenska är bristande motivation och långa pauser i undervisningen, nivån på undervisningen i åk 6 och skillnaderna i kunskaperna i svenska då eleverna kommer till högstadiet. Rejält över hälften (57 procent) av gymnasielärarna i svenska är av den åsikten att elevernas kunskaper i svenska då de börjar gymnasiet har försämrats mycket un-

Forskaren Tero Kurki (t.v.) presenterar dystra siffror om hur målsättningarna uppfyllts gällande tidigareläggningen av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor i vårt land. I mitten Språklärarförbundet SUKOL:s vice ordförande Minna Närvä och till höger verksamhetsledaren för språknätverket Svenska nu, Mikael Hlitunen. foto: tyra therman

der de två senaste läsåren. 36 procent anser att kunskaperna försämrats i någon mån. Inte en enda anser att elevernas kunskaper i svenska blivit bättre. 7 procent säger att de har hållit på samma nivå som tidigare.

har utfallit väl blev Tero Kurkis cirkeldiagram igen av Nordkoreansk natur. 100 procent av lärarna tyckte att reformen har misslyckats.

Flera nordkoreanska diagram

SUKOL arrangerar nationella prov i B1-svenska men har dessvärre haft svårt att utföra dem detta år på grund av coronapandemin. Men man har lyckats samla in material från högstadieskolor med olika antal undervisningstimmar i svenska, från 6 timmar /veckan till 8 timmar/veckan. Det visade sig föga överraskande att resultaten blir bättre i skolor med flera

Gymnasielärarnas förklaringar till de dåliga kunskaperna i svenska är i stort sett desamma som högstadielärarna antecknat. För få lektioner, långa pauser i undervisningen, den låga nivån på undervisningen i åk 6 och så vidare. Då gymnasielärarna fick ge sin syn på huruvida tidigareläggningen av undervisningen i svenska

Återinför två timmar svenska i åk 7–9

undervisningstimmar. Skillnaden är ungefär ett vitsord per undervisningstimme. Tero Kurki hoppas att Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU (på finska Karvi) tar sig an denna fråga och undersöker vad de försämrade vitsorden beror på. Lärarna i svenska är eniga om att utvecklingen fås att gå mot det bättre genom att återinföra två timmar B1-svenska i högstadiet. Tidigareläggningen är bra men det återstår att granska på vilket sätt undervisningen arrangeras i åk 6. tom ahlfors

18.11.2021 • Nr 18

Rita Sandvik deltar i FSL-akademin. foto: mattias fagerholm

Rita är en blivande påverkare inom FSL Klasslärare Rita Sandvik skyggar inte för tanken att en dag ta ett större fackligt ansvar. Hon är en av kursdeltagarna i FSL-akademin som nyligen sparkade i gång. Tanken med kurshelheten är uttryckligen att vaska fram framtida påverkare inom förbundet. FSL är en resa, inte en destination. Så uttryckte Anna Wahren sig när hon beskrev sin egen fackliga resa från FSL-akademin till FSL:s styrelse. Akademin har återuppstått igen efter en paus på flera år och Wahren gästade i slutet av oktober den första kursmodulen.

Ritas resa Rita Sandvik tar genom akademin de allra första stegen på sin fackliga resa. Till vardags är hon klasslärare vid Boxby skola i Sibbo. Rita har hunnit samla på sig en rätt gedigen arbetslivserfarenhet men är förhållandevis ny i skolvärlden. Vägen till katedern har inte varit spikrak. Hon började sin yrkeslivsbana som fysioterapeut och verkade många år inom flygbranschen innan hon våren 2014 sökte till Åbo Akademis klasslärarut-

bildning. Lärarbanan hade funnits i tankarna hela tiden, men Vasa kändes för avlägset efter avlagd studentexamen. Men när det väl begav sig gick det undan. Under det första studieåret samlade Rita över 150 studiepoäng i ÅA:s och Hangö sommaruniversitets regi. Klar blev hon 2017 och undervisar nu en sammansatt åk 1–2. – Jag trivs jättebra. Jobbet är mångsidigt, ingen dag är en annan lik. Och som lärare ser man frukterna av sitt arbete. Det är ljuvligt att se barnens glädje när de lär sig, säger Rita Sandvik.

Första förtroendeuppdraget Från sitt tidigare jobb har Rita erfarenhet av att vara arbetarskyddschef och det var ett självklart val att skriva in sig i FSL när

hon började jobba som lärare. Hur ser du på fackets roll? – Facket behövs absolut. Aktiva fackförbund gör att arbetsgivaren inte börjar köra sitt eget race. Det funkar i förbyggande syfte. Ritas lokala lärarförening, Sibbo lärarförening, är ännu rätt obekant också om hon nog har noterat att det arrangeras en hel del aktiviteter. Och också om hon själv inte aktivt deltagit är lärarföreningens närvaro påtaglig – Det ordnas trevligt program och man känner att föreningen finns där och stöder dig. Dagen innan den första kursmodulen aktiverade sig Rita och deltog för första gången i föreningens höstmöte, och den vägen fick hon också sitt första fackliga förtroendeuppdrag. – Jag blev suppleant för verksamhetsgranskaren, skrattar hon. Varför hoppade du på FSL-akademin? – Jag läste om den i Läraren och tänkte att det här skulle vara intressant. Jag är nöjd med den bransch som jag har valt men jag vill också utvecklas. – Man får träffa likasinnade

människor och utbyta intressanta åsikter. Vilket var ditt första intryck av FSL? – Jättebra, jag hade bilden av att det är ett människonära förbund och det intrycket har förstärkts. Jag har blivit väl mottagen. Det är en positiv anda. Första kursmodulen är nu avklarad. Hur var det? – Det var bättre än förväntat. Trevliga människor och givande diskussioner. Det är ingen hemlighet att FSL genom akademin hoppas hitta framtida påverkare inom förbundet. Hur låter det? – Intresset finns. Och jag hoppas att jag på kursen skall lära mig vad som krävs för att bli en påverkare. För mig är det viktigt att lyfta fram saker som inte fungerar. Maria Udd är ordförande för Sibbo lärarförening. Har hon försökt fiska dig till styrelsen redan? – Nej, men på Facebook hade hon nog gillat bilderna från kursen, konstaterar Rita Sandvik. mattias fagerholm

Vi hoppas att de som går akademin vill fortsätta inom förbundet i olika roller. JENS MATTFOLK Koordinator för FSL-akademin.

FSL-akademin i ett nötskal: ○ Modul 1: Den fackliga rörelsen som idé. ○ Modul 2: Det politiska spelet. 25–26.3.2022 ○ Modul 3: Att påverka är att kommunicera. Hösten 2022

18.11.2021 • Nr 18

Äntligen ses vi!

 Maria Udd, Sibbo lf, och Nina Hildén-Silvennoinen, Lovisanejdens lf, gläder sig åt att få träffas irl. Bakom dem sitter Joakim Granqvist, Jakobstad-Larsmo lärare och Linda Molander-Finell, Pedersöre lf och bakom dem i sin tur Jarmo Sakko från Svenska lärarföreningen i Uleåborg. foto: tom ahlfors

Coronapandemin har tvingat FSL till olika undantags- och distansarrangemang. Men när det var dags för förbundets höstfullmäktigemöte kunde man återgå till en normal dagordning och efter en lång paus samlades man till ett fysiskt möte i Tammerfors. – Det känns fint att stå här idag, vi har en tuff period bakom oss, sade förbundsordförande Inger Damlin i sitt öppningsanförande. Inger Damlins huvudbudskap till FSL:s fullmäktige kan sammanfattas med ett ord: dialog. Det är en bristvara i samhället konstaterade hon och uppmanade fullmäktigeledamöterna att fördomsfritt sträcka ut handen till samarbete. – Det är inte konstruktivt att sätta arbetsgivaren och facket mot varandra, sade Damlin och tog avstånd från ett debattklimat där man medvetet ställer motpoler mot varandra. – FSL går mot den individualistiska trenden, sade hon. Ensam är inte stark, vi behöver varandra.

Thomas Blomqvist: Staten skall ta smällen – inte kommunerna Jämställdhetsminister Thomas Blomqvist (SFP) förmedlade statsmaktens hälsning till fullmäktigeförsamlingen. – Vi skall satsa på att ha världens bästa utbildning och lärare också framöver. För det är i skolan

som grunden för framtiden läggs, sade Blomqvist Situationen är ändå inte lätt inom bildningssektorn, medgav Blomqvist. Trots statliga satsningar så är det inget överflöd i kommunerna. – Staten skall ta den största pandemismällen. Vi tryggar kommunernas ekonomi, försäkrade Blomqvist. Han uttryckte också en oro för lärarnas ökade arbetsbelastning. Ett tema som för övrigt genomsyrade hela fullmäktigemötet. – Lärarna måste ha tid för att undervisa. Det är en orsak till att ni har valt det här yrket, sade Thomas Blomqvist.

Riktlinjerna för 2022 spikade FSL:s högsta beslutande organ stakade också ut riktlinjerna för förbundets verksamhet för det närmaste året. Fokusområden är bland annat hållbarhet (social,

miljömässig och ekonomisk), åtgärder som förbättrar medlemskårens välmående samt den stundande avtalsrundan. De kommunala tjänstekollektivavtalen löper ut i slutet av februari 2022 och nu pågår arbetet med att formulera FSL:s förhandlingsmål. – Allt som vi gör, gör vi för våra medlemmar, sammanfattade Inger Damlin styrelsens förslag till verksamhetsplan. – Verksamhetsplanen känns fräsch, jag är glad över att hållbarheten finns med, sade Johanna Räihä-Jungar, Vasa svenska lärarförening. Annika Lindgrén, också hon från Vasa, gladde sig för sin del över att förbundet noterat den förändringsvind som präglat gymnasieutbildningen, bland annat i och med den utvidgade läroplikten och den nya läroplanen. FSL har en viktig uppgift i att bevaka förändringarna, slås det fast i

verksamhetsplanen och Lindgren ville veta hur man konkret tänker göra det. – Vi måste lyssna in gymnasielärarna, svarade Inger Damlin. Vi kommer bland annat att utnyttja den gymnasieundersökning som OAJ låter göra. Hon konstaterade också att FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander representerar förbundet i den arbetsgrupp som ser över speciallärarnas och studiehandledarnas arbetsbild.

De studerande i fokus I verksamhetsplanen konstateras att de studerande har en viktig roll inom förbundet och man vill utveckla föreningsformerna för den här medlemsgruppen. Pandemin har varit en utmaning för de studerande och Marie Lövholm, ordförande för studerandeföreningen FSLF, vittnade om att många studerande går med branschbytartankar. Av de 60 klasslärarstuderande som fått en studieplats har endast 48 inlett sina studier.

Ersättning för nationella prov? En fråga som tidigare varit på fullmäktiges agenda är möjligheten att få ersättning för de nationella prov som lärare åläggs att arrang-

era. Camilla Lönngren, Vörå lärarförening ville veta om den frågan finns med då vårens förhandlinsmål vaskas fram. – Den finns med i den så kal�lade ”önsketunnan”, försäkrade Sebastian Lindqvist, som lyft fram problematiken i OAJ:s fullmäktige.

Stabil ekonomi FSL:s fullmäktige slog även fast budgeten för följande verksamhetsår. Förbundsekonom Lis-Britt Bergman konstaterade att FSL:s ekonomi är stabil. Pandemin har lett till att en stor del av verksamheten har skett på distans, vilket har resulterat i stora inbesparingar. År 2020 blev det ett överskott på omkring 300.000 euro och den summan ser ut att fördubblas detta år. I den budget som fullmäktige godkände ingår en post som möjliggör att förbundet arrangerar ett lärarevent under år 2022. Än så länge är planerna i sin linda, men en möjlighet är att eventet arrangeras i samband med FSL:s vårfullmäktigemöte 21–22.4.2022. – Vi riktar oss till de aktiva i förbundet och med eventet vill vi stärka samhörigheten, sade Inger Damlin. mattias fagerholm

18.11.2021 • Nr 18

Förbundets återbäring till föreningarna synas i sömmarna Ett digert arbete kring frågor som ägde stor dignitet fick FSL:s fullmäktige ägna sig åt då de sju motionerna behandlades under remissdebatten vid höstsammanträdet i Tammerfors förra veckan. Bland annat beslöt fullmäktige att återbäringen till föreningarna skall synas närmare. Anders Johansson, Kustvägens lf, efterlyste i sin motion en process med syfte att göra arvodet för klasshandledare inom grundutbildningen rättvist. Han noterar att en klass numera har flera elever med psykiskt illamående vilket leder till merarbete för klasshandledaren. Johansson efterlyser ett grundarvode för klasshandledarskapet som är detsamma för alla och som höjs med en koefficient för varje elev samt en högre koefficient per elev som har till exempel en IP. Fullmäktige förkastade emellertid motionen eftersom man ansåg att det blir för svårt att avgöra vad som är ”rättvist”. – Men vi har tagit till oss budskapet, konstaterade fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander. Från Raseborgs lf inkom en motion som yrkade på att FSL måtte utreda olika konkreta alternativ som minskar lärarnas arbetsbelastning, eftersom flera lärare än tidigare meddelar att de inte längre orkar med sin allt tyngre arbetsbörda och därför funderar på att byta bransch. FSL-styrets Marina Räfsbäck konstaterade att FSL:s styrelse initialt är positivt inställd till nya arbetstidsförsök och nya arbetstidsmodeller och att sänka de högsta undervisningsskyldigheterna inte heller kan uteslutas som en möjlig förhandlingsmålsättning. Fullmäktige godkände motionen.

Höj återbäringen! Tove Söderman, Väståbolands lf, ville höja förbundets återbäring till föreningarna från 12 procent till 15 procent av medlemsintäkterna.

– Ingen justering har gjorts på länge och det behövs arvoden för att motivera medlemmarna att arbeta i föreningsstyrelsen, sade Söderman. Ta vara på det faktum att marknadsvärdet på förbundets aktieportfölj har stigit och förbundet har gjort inbesparingar under coronaåren, sade Söderman. FSL kommer emellertid inom den kommande tiden att beröras av externa beslut som i sig har direkt påverkan på vår ekonomi, sade Inger Damlin, FSL:s ordförande. OAJ står inför en eventuell sänkning av medlemsavgiften 2022. Beroende på hur FSL väljer att göra med sin medlemsavgift så kommer beslutet att få ekonomiska konsekvenser för förbundet, konstaterade Damlin, som inte ville godkänna motionen. Fullmäktige diskuterade föreningarnas ekonomiska förutsättningar grundligt. – Att locka nya ordförande till föreningarna är inte lätt. Man kunde nog se över situationen med återbäringen. Kunde förbundet titta närmare på medeltalet för det arvode som ordförande får i föreningarna, undrade Petra Örn, Åbo svenska lf. Det är fullt möjligt, sade Inger Damlin. – Jag respekterar dock varje förenings val oberoende om de väljer att inte betala ett arvode alls, eller betala ett högt arvode, sade hon. Maria Udd i Sibbo har också noterat svårigheter att hitta aktiva medlemmar på det lokala planet. – Nya medlemmar säger klart och tydligt att de inte gör någonting om de inte får betalt. Pernilla Granlund, Borgå lf, sade att det är klart att arbete som görs skall ersättas. Resultatet blev att motionen ansågs vara besvarad och att förbundet skall göra en utredning kring återbäringen som presenteras för fullmäktige vid vårens sammanträde i april 2022.

Anställ alla lärare för ett helt läsår Jenny Nurmi-Aro, Vasa svenska lärarförening, ville i sin motion att FSL skall arbeta för att alla lärare, även visstidsanställda lärare, som ska anställas för höstterminen eller för ett helt läsår, alltid anställs från den 1 augus-

Nya medlemmar säger klart och tydligt att de inte gör någonting om de inte får betalt. MARIA UDD Sibbo svenska lärarförening

ti. Ett angeläget ärende, tyckte fullmäktige. Förbundet har i likhet med sin moderorganisation OAJ arbetat för att arbetsgivarna/utbildningsanordnarna inte ska använda möjligheten att anställa lärare endast för läsårets arbetstid som ett sätt att göra inbesparingar, noterade fullmäktige i sitt svar. Även i fortsättningen kommer FSL att genom sina kontakter med beslutsfattare, genom sina förtroendemän och genom OAJ att påverka så att anställningarna ska bli mera rättvisa och ge lärare anställning och därmed också lön för hela läsåret.

Dimensionering av elevantal – Flera elever behöver stöd och det finns inte speciallärare som ger det stödet, sade Tomas Jaakkola, Esbo-Grankulla, då han presenterade sin och Johan Janssons motion som yrkade på en dimensionering av speciallärarnas elevantal. Fullmäktige konstaterade att förbundets målsättningar kring dimensionering består av flera olika lösningar som även omfattar bibehållna gruppstorlekar för specialklasser och att en koefficient för elever inom det intensifierade och särskilda stödet införs, och godkände motionen.

Viktigt att veta hur lönen påverkas av ledigheter När en lärare söker tjänstledigt utan lön före och efter en kortare ferie, för till exempel en resa, är det kutym hos vissa arbetsgivare att läraren skall vara tjänstledig utan lön också under ferien, noterar Jan Alin, Vasa svenska lf.

”Det här betyder att en dags tjänstledighet innan sportlovet i kombination med en dags tjänstledighet efter lovet leder till totalt elva dagars oavlönad tjänstledighet”, noterade Alin i sin motion. Förbundsstyrelsen ser det som viktigt att förbundet lokalt och centralt ser till att medlemmarna känner till hur avtalen tolkas i de här fallen och att tydlig information finns tillgänglig på arbetsplatserna. Primärt är förbundets uppgift att se till att medlemmarna har vetskap om hur lönen påverkas beroende på hur medlemmen anhåller om oavlönad arbetsledighet. Fullmäktige besvarade motionen och vill, liksom styrelsen, se en undersökning om hur arbetsgivarna inom FSL-fältet tolkar paragrafen vilket skulle ge relevant information om situationen för medlemmarna vad gäller kortare oavlönade arbetsledigheter i samband med korta ferier. Anna Nylund, Korsholms svenska lf, yrkade i sin motion på att FSL ska arbete för att de lokala justeringspotterna inte ska utgöra större delen av eventuella löneförhöjningar. Vidare yrkade hon på att förbundet ska arbeta för att man ska få 100 procent av ett eventuellt arbetsvärderingstillägg om man utför det till 100 procent trots en lägre arbetsprocent i undervisningen. Styrelsen konstaterade att både FSL och OAJ har tagit som sin utgångspunkt att en större del av löneförhöjningarna ska riktas till allmänna löneförhöjningar, därom var styrelsen enig med motionen. Men gällande arbetsvärderingstilläggen konstaterade fullmäktige, efter att ha tagit del av styrelsens förslag, att enligt det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet betalas lönen för dem som jobbar deltid i samma proportion som deltiden är av full arbetstid. Alla lönedelar betalas i proportion till hur mycket av full arbetstid som den anställda arbetar. Det gäller så väl den uppgiftsrelaterade lönen, de årsbundna tilläggen som även eventuella individuella tillägg. Därigenom besvarade fullmäktige Anna Nylunds motion. tom ahlfors

 – Kan FSL utreda vad en ordförande för en medlemsförening får för arvode i medeltal, undrade Petra Örn (t.v.) från Åbo svenska lärarförening. Anna Nylund från Korsholms lf höll med och sade att det skulle göra ekonomin mera transparent. foto: mattias fagerholm

Nancy Bäck, Karleby svenska lärarförening, ämneslärare, Karleby svenska gymnasium.

18.11.2021 • Nr 18

Kent Ketomäki, Helsingfors svenska lärarförening, klasslärare, Kottby lågstadieskola.

Pernilla Lindström, Vanda svenska lärarförening, klasslärare, Dickursby skola.

Benedict Sandelin, Kymmenedalens svenska lärarförening, ämneslärare, Kotka svenska samskola.

Lärarnas arbetsbörda är tung. Åtgärdas det med lägre usk eller högre lön? – Vi behöver omvärdera hela arbetsbilden, som har förändrats och visar att systemet med undervisningsskyldighet är föråldrat. – Mitt svar på din fråga blir årsarbetstid.

– Jag antar att jag inte får välja båda? – Jag säger högre lön i så fall. Helt enkelt på grund av att tidigare löneförhöjningarna varit låga och på grund av siffror man nu talar om i andra branscher. – Inflationen galopperar iväg och löneförhöjningarna följer inte samhällets prisförhöjningar.

– Sänkt usk, med motiveringen att lärarna blir tröttare och tröttare. Vi kan inte köpa ork med pengar.

– Högre lön. Det är tydligt och klart om man generellt höjer grundlönen. Usken är orättvis men vi får leva med den.

2022 skall FSL arrangera ett event. Varför behövs ett finlandssvenskt lärarevent? – Ett lärarevent kan samla medlemmarna i ett större sammanhang, så att de som har ett intresse av den fackliga verksamheten har en möjlighet att delta.

– Det är en bra kickstart efter två år av corona och mycket litet verksamhet. Det är häftigt med ett lärarevent som kan samla lärare från hela Svenskfinland från olika lärargrupper. – Jag tror att många har väntat på det här!

– Det behövs absolut ett lärarevent. Vi behöver få träffa varandra, vi behöver skapa nätverk och synas utåt. Vi behöver visa att fackligt arbete är vi alla tillsammans.

– Bra fråga. Det fyller säkert en funktion bara det inte blir för dyrt. Men det är lite tidigt att säga ännu. Vi får se efter det första eventet.

– Det bästa är att jag ser att jag kan påverka elevernas vardag. Genom att vara en trygg vuxen kan jag ge mina elever en trygghet. – Det sämsta är att man känner att man inte alltid räcker till.

– Jag trivs med trevliga kolleger, relativt små undervisningsgrupper, med mångsidigheten i arbetet och växelverkan i klassen. – På minussidan finns tidsbrist och språket i och med att vi verkar i en så finsk miljö.

Vad är det bästa och det sämsta med ditt jobb? – Bäst är att se resultat av mitt arbete, att studerandena får insikter, och att det jag gör har en mening. – Sämst är mängden administrativt arbete vid sidan av mina ämnen som tar väldigt mycket tid, dokument som skall fyllas i och all form av kommunikation, antingen via Wilma eller per e-post. Den här sortens arbete ökar hela tiden.

– Bäst är helt klart arbetet med eleverna, undervisningsarbetet! – Sämst är allt det som jag kallar onödigt arbete, som inte har någonting att göra med den dagliga elevkontakten. – Olika inventarier, möten som hålls för mötenas skull och som inte bidrar till elevens eller lärarens vardag.

text och foto: mattias fagerholm och tom ahlfors

18.11.2021 • Nr 18

Hemundervisade barn på Åland

Hur blir avgångsbetyget rättvist när eleven inte gått i skola? Hur kan man som ämneslärare ge ett rättvist betyg åt en elev som inte gått en enda dag i skolan? På Åland är lärarnas frustration stor och frågorna många kring bedömningen av hemskolade barn. Nu tillsätter landskapsregeringen en arbetsgrupp för att reda ut olika frågeställningar.

ntalet hemundervisade barn har ökat kraftigt på Åland – från åtta barn hösten 2012 till 98 barn hösten 2021. Den främsta orsaken är att Åland blivit en känd fristad för familjer i Sverige som vill hemundervisa sina barn. I Sverige är det numera i det närmaste omöjligt att få tillstånd till det, medan det på Åland liksom i resten av Finland räcker med en anmälan till den kommun man bor i. Två lektorer vid Godby högstadieskola på Åland, Barbro Lindkvist som undervisar i biologi och geografi och Sofia Styrström som undervisar i religion och geografi, har skrivit ett brev med en rad frågor till landskapsregeringens utbildningsbyrå. – Vi kände att vi måste göra något. Frustrationen och osäkerheten bland lärarna är stor kring bedömningen av de hemskolade barnen, säger de båda. Ålands lärarförening med Karsten Steiner som ordförande ställer sig bakom lärarnas skrivelse och ber om att få snabba svar på de frågor som väckts efter att den nya landskapslagen om barnomsorg och grundskola antagits av Ålands lagting.

Rätt till sifferbetyg Det är särskilt paragraf 30 i lagen – den som handlar om betyg – som väckt frustration. Där heter det att om en vårdshavare vill att ett barn, som hemundervisats, ska få ett betyg som motsvarar avgångsbetyget eller betyg i enskilda ämnen från grundskolan måste den läropliktiga godkännas i en särskild examen. – Man kan alltså välja bort vår skola men ändå få ett betyg där det ser ut som att man deltagit,

 Lärare vid Godby högstadieskola på Åland efterlyser svar på en rad frågor kring bedömningen av hemundervisade barn. Längst fram skolans tf rektor Sofi Ekholm. Bakom henne Sofia Styrström, Barbro Lindkvist och Karsten Steiner, som också är ordförande för Ålands lärarförening.

konstaterar lärarna. Hittills har de hemskolade barnen efter att varje termin fått sina kunskaper utvärderade och fått bedömningen godkänd-underkänd. – Från och med årets hösttermin görs bedömningen i vår skola av våra studiolärare, som till vardags ansvarar för en mindre grupp elever och undervisar i flera olika ämnen. Därför har vi ansett att de passat för uppgiften. Tidigare var det enbart en lärare som ansvarade för bedömningen. De hemundervisade kan redovisa sin kunskapsinhämtning på olika sätt och vid utvärderingstillfället förs en diskussion och frågor ställs, säger skolans tf rektor Sofi Ekholm.

Blir det likvärdigt? Lärarnas frågor kring uppfyllandet av paragraf 30 är många. – Hur kan vi garantera att bedömningen blir likvärdig för de hemskolade eleverna? Vår bedömning utgår från kriterierna i läroplanen och enligt dem ska vi beakta bland annat aktivitet under lektionerna, provresultat och eget arbete. En annan viktig del enligt läroplanen är grupparbeten. Eleverna ska lära sig att arbeta i grupp och öva sig på sig att argumentera. Hur ska vi väga in dessa kriterier när vi bedömer en elev som inte

gått en enda dag i skolan och som vi knappt träffat? undrar Barbro Lindqvist och Sofia Styrström. Ett betyg från grundskolan ska stå för kvalitet och likvärdighet. Blir det överhuvudtaget rättssäkert att ge betyg åt en elev som hämtat sin kunskap på annat håll och på annat sätt? Ska lärare, som sätter slutvitsord från högstadiet, även testa kunskaper från lågstadiets kurs? Eller kan betyda att de hemskolade eleverna inte behöver ha inhämtat alla kunskaper enligt lågstadiets läroplan för att få ett avgångsbetyg från den åländska grundskolan? – Ett är i alla fall säkert: vi får en hel del extra arbete. Vi får visserligen ersättning för det, men våra arbetsdagar är redan nu fullspäckade, konstaterar Sofia Styrström.

Förståelse för lärarna Jonas Himmelstrand, ordförande för Ålands Hemundervisarförening, säger att en del av de hemundervisade barnen söker sig vidare till exempelvis amerikanska distansgymnasier, där ett ”vanligt” avgångsbetyg från grundskolan inte efterfrågas. – Men det finns även de som vill ha sifferbetyg. Vi i föreningen har dock full förståelse för den frustration som lärarna nu gett ut-

tryck för. Vår önskan, som vi framfört, är att Åland borde ha ett kunskapscentrum med pedagoger, som har särskild kunskap om hemundervisning och som har erfarenhet av att examinera hemundervisade barn. Vi är helt överens med grundskollärarna att det inte är bra att de sköter bedömningen eftersom det handlar om helt skilda pedagogiska metoder, säger Jonas Himmelstrand. Svaret, som föreningen fått, är att landskapet inte kan starta ett kompetenscenter för grundskolan eftersom den är en kommunal angelägenhet. Men hemundervisarföreningen ser ändå en möjlighet: – En kommun kan starta centret och sälja tjänster till de övriga. Visst, det är en kostnad, men den skolpeng, som varje kommun får ta emot även för de barn, som hemundervisas, kunde öronmärkas för att anställda lärare med specialkunskaper om hemundervisning, säger Himmelstrand.

Kartlägga utmaningar Utbildnings- och kulturavdelningen har reagerat snabbt och skickat ett svar på över tre sidor till lärarföreningen. I den uttrycks en förståelse för ”den mångfacetterade problematik” som det ökade antalet hemundervisade barn innebär. Därför ska en arbetsgrupp tillsät-

tas, som ska kartlägga utmaningarna och utreda vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna för lärare och hemskolade barn att ge och få en likvärdig bedömning. Gruppens första rapport ska läggas fram våren 2022. Katarina Halme-Wiklund, specialsakkunnig vid avdelningen, framhåller att det inte är något nytt att hemskolade barn kan få ett avgångsbetyg. Den rättigheten fanns även tidigare, men inte på lagnivå utan uttryckt i läroplanen. I svaret nämns bland annat att skolan utöver de prövningstillfällen, som ordnas varje termin, även behöver ha möten då barnet har möjlighet att visa de förmågor och det kunnande som uppges i läroplanen, men som inte går att bedöma genom skriftliga uppgifter. – Till exempel kan eleven bjudas in till prov- och diskussionstillfällen eller grupparbeten som görs i undervisningen i stort, heter det i svaret där det också betonas att enbart en portfolio inte är tillräckligt för en bedömning utan att den ska kompletteras med möten mellan barn och lärare där man kan använda sig av både skriftliga och muntliga uppgifter. På en fråga är svaret ett tydligt nej, nämligen den om bedömningen efter nian ska vila på hela grundskolans lärokurs. När det gäller den problematik, som uppstår på grund av helt olika pedagogiska synsätt och inlärningsmetoder, uttrycks stöd för lärarnas situation. – Här behövs tydligare riktlinjer kring hemundervisningens upplägg i förhållande till läroplanen.

Kan avbrytas Katarina Halme-Wiklund säger i en kommentar att frågorna kring hemundervisningen, där många är inblandade, är komplexa, svåra och känsliga. – Som läget är i dag måste de hemundervisades rätt tillgodoses, men skolan ska ange villkoren, inte vårdnadshavarna. Det som är nytt i lagen är att kommunen kan besluta att hemundervisning kan avbrytas om man vid de terminsvisa prövningarna ser tydliga brister som inte rättats till efter uppmaning. Barnets rätt till eventuella stödåtgärder måste tillgodoses, säger hon. text och foto: helena forsgård

18.11.2021 • Nr 18

kolumnen pia rehn Verksamhetsstödjare i specialpedagogiska frågor, Botkyrka utbildningsförvaltning.

PÅ LILLAN JUST NU!

ONCE

AV ENDA WALSH / GLEN HANSARD & MARKÉ TA IRGLOVÁ REGI JA KOB HÖGLUND

Det gör ont att bli avvisad – Det spelar ingen roll. Du får lägga av med sånt där nu, hör du det! – Men varför får de andra… – Släpp det nu bara, för du kan inte vara arg hur länge som helst. Lek och var glad i stället – det blir roligare då. – Men det känns inte helt okej, för… Om den vuxne hade lyssnat färdigt hade hen fått veta att de andra varje dag gör äckelljud när barnet kommer nära. Hen hade fått veta att de andra varje dag ber barnet gå därifrån för att det gör fel, säger fel, är fel. Hen hade fått veta att de alltid råkar avsluta leken just när barnet vill vara med. Hen hade också fått höra om hur ivrigt de tävlar om att inte sitta eller stå närmast barnet när klassen samlas. De är unga, de här människorna. Bara några få år in i sina liv vet de vilka som har makten att göra deras dagar så bekväma som möjligt, och vilka som ökar deras egen risk för hån och utanförskap. Men de är alla barn, och barn är lärande. Var lär de sig det här? Var lär de sig byta röst, ord och attityd när den som avgör vad som är tillåtet närmar sig? Och hur är det de lär sig vilket barn som kan ges skulden utan att det ifrågasätts?

Bara några få år in i sina liv vet de vilka som har makten att göra deras dagar så bekväma som möjligt, och vilka som ökar deras egen risk för hån och utanförskap. Men de är alla barn, och barn är lärande. Var lär de sig det här? Var lär de sig byta röst, ord och attityd när den som avgör vad som är tillåtet närmar sig? Och hur är det de lär sig vilket barn som kan ges skulden utan att det ifrågasätts?

Det kräver mycket beslutsamhet av oss när vi i vardagen ska vända på våra övertygelser för att betrakta dem i annat ljus än det vanliga. Det kräver mycket, och det behöver det få göra. Barnet som alltid ställer till det kan nämligen vara det barn som agerar allra mest rimligt i den kontext som döljer sig bakom dimridån av de andras välvalda ord och förklaringar. Barnet som alltid ställer till det har bara lite färre verbala redskap. Eller kanske är de oslipade, eller står lite för långt in för de fortfarande korta armarna, som mycket snabbare kan sträckas till en knuff. Enligt William Dodson, som har ägnat många år åt att studera de sociala konsekvenserna av adhd, upplever ett barn med adhd i genomsnitt 20 000 fler avvisanden före sin tolvårsdag än ett barn utan samma funktionsnedsättning. Det gör ont att bli avvisad, och hos vissa barn bygger det onda över tid upp så djup misstro att det inte längre känns värt att ens be oss vuxna försöka förstå.

DEN BESYNNERLIGA HÄNDELSEN MED

HUNDEN OM NATTEN AV SIMON STEPHENS EF TER EN ROMAN AV MARK HADDON REGI PA AVO WESTERBERG SPE LPE RIOD 1.10. 2021 – 18.10. 2021

★★★★★

—HS 4.10.2021

—HS 29.10.2020

P J Ä S E N U P P F Ö R S M E D T I L L S TÅ N D AV WA R N E R B R O S . E N T E R TA I N M E N T

BILJETTBOKNING (09) 3940 22 | GRUPPFÖRSÄLJNING (09) 3940 371 | LILLATEATERN.FI

18.11.2021 • Nr 18

Lekfull undervisning uppmuntrar till språkinlärning redan i ettan Såväl lärare som elever och vårdnadshavare förhåller sig positivt till att barnen börjar studera språk redan i årskurs 1. Eleverna upplever också att det är lätt att lära sig språk, framgår det av två utredningar som Utbildningsstyrelsen publicerat. Sedan början av år 2020 läser alla grundskoleelever i Finland ett A1-språk redan från årskurs 1, det vill säga ett främmande språk eller det andra inhemska språket. Jyväskylä universitet och Åbo Akademi utredde vilka synpunkter och erfarenheter lärarna, eleverna och vårdnadshavarna har när det gäller undervisning och studier i ett A1-språk i årskurs 1. Därtill kartlades elevernas språkfärdigheter med hjälp av olika uppgifter som eleverna utförde. I undersökningen som genomfördes vid Jyväskylä universitet granskades undervisningen i A1-engelska i årskurserna 1–6 i finskspråkiga skolor. Vid Åbo Aka-

demi undersöktes undervisningen i finska i svenskspråkiga skolor i årskurserna 1–2, både vad gäller finska enligt A1-lärokursen och modersmålsinriktad finska (A1-mofi). För både A1-engelskans och A1-finskans del framkom det att såväl lärarna som eleverna och vårdnadshavarna förhöll sig positivt till undervisningen i ett A1språk och till att undervisningen inleds redan i årskurs 1. Eleverna var väldigt nöjda med sitt A1språk och med språkstudierna och de upplevde att de lärde sig lätt. Alla respondentgrupper beskrev undervisningen som aktiverande, vilket också upplevdes vara motiverande för lärandet.

Två kurser i finska som skiljer sig mycket från varandra Utredningarna visar att undervisningen i A1-språk i årskurs 1 skiljer sig väsentligt från undervisning som börjar i årskurs 3. I undervisningen betonas en positiv attityd till språket och läran-

det och att man ska våga använda språket. I de svenskspråkiga skolorna delas undervisningen i finska i allmänhet in i två lärokurser, vilket också syntes som förväntat i utredningens resultat. Resultaten som gällde undervisningen i A1-finska motsvarade rätt så långt resultaten för A1-engelska i de finskspråkiga skolorna, och eleverna kunde i regel några grundläggande ord och uttryck på finska. Eleverna som studerade finska enligt den modersmålsinriktade lärokursen (A1-mofi) använde däremot finskan rätt så flytande redan i årskurserna 1 och 2, och det finska språket hade också en stor betydelse i elevernas vardag utanför skolan. Den här skillnaden syns för lärarna genom att eleverna har varierande baskunskaper och att det finns behov av att anpassa undervisningen. Det här medför utmaningar i synnerhet om det inte är möjligt att dela in eleverna i grupper enligt lärokurs.

möten och kurser ○ Vasa svenska lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdag 25.11.2021 kl. 17.00 på Scandic Vaasa. Det bjuds på mingel och fördrink från kl. 16.00. Efter höstmötet kl. 17.30 föreläser Inger Damlin. Från kl. 18.00 bjuder föreningen på middag med varmrätt och efterrätt. Bindande anmälan på vasasvenskalararforening.fi och via länken som finns genast på första sidan under senaste nytt. ○ Kustvägens lärarförening.r.f. kallar till höstmöte tisdag 30.11.2021 kl 18.00. Mötet hålls på restaurang Sågen i Ingå. Efter mötet bjuder föreningen sina medlemmar på valfri huvudrätt och efterrätt. Anmälan senast den 23.11 till katja.hindersson@edu.lohja.fi. I samband med anmälan meddelar man också vad man vill äta. Välkomna!

Hundarnas

Historiepjäs

ETT TVÅSPRÅKIGT, MUNTERT KOMPISÄVENTYR! NYPREMIÄR 11.11 PÅ STORA SCENEN ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 73 77 LIPPU.FI

Finska Vetenskaps-Societetens lärarpris 2022 Finska Vetenskaps-Societeten grundades år 1838 och är landets äldsta vetenskapsakademi. Vetenskaps-Societeten delar årligen ut tre lärarpris. Ett av prisen delas ut till en lärare i ett svenskspråkigt gymnasium och två till lärare i finskspråkiga gymnasier. Prissumman är 5000 euro. Dessutom får den prisbelönta lärarens skola ett anslag på 2000 euro att användas för att utveckla undervisningen i lärarens ämne. År 2022 ges prisen till lärare i följande ämnen: Svenskspråkiga gymnasier: • humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen Finskspråkiga gymnasier • matematik eller naturvetenskapliga ämnen • humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen Motiverade förslag på pristagare skickas till Vetenskaps-Societeten per e-post societas@scientiarum.fi senast 15.2.2022. Förslag kan lämnas av enskilda personer, skolor och andra organisationer. Stimulerande lärare som lyckats få många av sina elever att framgångsrikt fortsätta med universitetsstudier inom området är speciellt lämpliga pristagare. Ytterligare upplysningar ger Vetenskaps-Societetens ständige sekreterare professor Mats Gyllenberg (tel. 050-4332920, e-post secretarius@scientiarum.fi).

Nordplus stöder utbildningssamarbete i Norden och Baltikum Nordplus programmen möjliggör ett flertal olika aktiviteter allt från utveckling av småbarnspedagogik till högskolesamarbete. De stöder mobilitet för elever, studerande och undervisningspersonal samt nätverks- och projektsamarbete. De finansierade projekten har över 10 000 deltagare årligen.

Nordplus programmen 2018–2022 • Nordplus Junior • Nordplus Högre utbildning • Nordplus Vuxen • Nordplus Horisontal • Nordplus Nordens Språk

Ansökningstiden utgår den 1.2.2022

www.nordplusonline.org | www.oph.fi/nordplus

Nordplus_ilmoitukset_80x115mm.indd 2

Läs mer

5.11.2021 12.13

18.11.2021 • Nr 18

Välj mat eria som pas l sa dig och d r in studeran a de!

Flexibel undervisning med Otavas läromedel Med Otavas läromedel och digitala lösningar kan du skräddarsy undervisningen efter dina behov.

otava.fi/otavautbildning

Läromedelsförfattare åkte till Kanarieöarna Carl Appelberg anställdes vid Söderströms förlag 1957 och blev läromedelschef 1963 och verkställande direktör år 1984, en post han innehade till sin pensionering år 1996. I den senaste utgåvan av Skolhistoriskt arkiv, som har nummer 38, berättar om hur läromedelsproduktionen gick till på hans tid. ”Det vanliga var att det kom in en äldre värdig överlärare från Svenska normallyceum med ett handskrivet manuskript, man valde ut en lämplig bok som modell och sände allt till ett tryckeri, vanligen Mercator i Helsingfors. Ingen språkgranskning, ingen ämnesgranskning, man litade på författaren.” Böckerna skulle dock granskas och godkännas av den svenskspråkiga avdelningen vid den dåvarande Skolstyrelsen. Appelberg går sedan igenom den tidens tryckteknik och kommer småningom in på 1960-talets tidevarv av förändring, då grundskolan importerades från Sverige. ”Det hela började i norr och kom långsamt söderut. Det rätt märkliga var att läroverkslärarna här i söder trodde egentligen inte att hela projektet skulle lyckas. När Norsens lärare fick nys om

att lärarutbildningen skulle flyttas till Vasa förklarade de att det var omöjligt. Först när det var alltför sent protesterade de offentligt, men det hjälpte inte.” Grundskolan betydde nya läroplaner vilket betydde nya läromedel. Appelberg nämner främst bokserien i engelska, On the move, för hela grundskolan och arbetsgruppen kring serien. ”Arbetet var effektivt, något nytt var att förlaget stod för kostnaderna när gruppen reste till Kanarieöarna och kunde arbeta ostört. Det var en mycket bra lösning som inte var kostsammare än en vistelse på något pensionat här i Finland”. Sålunda alltså för ungefär femtio år sedan... Marknaden och konkurrensen blev under den här tiden hårdare. Folkskollärarförbundets förlag hade blivit ett nytt förlag, Ab Svenska läromedel. (Nota bene: det förbund som ägde det förlaget heter numera Finlands svenska lärarförbund.) Senare fick Ab Svenska läromedel ekonomiska bekymmer och såldes till Schildts. Konkurrensen ströps slutligen av att Schildts och Söderströms gick samman till ett förlag. I ett annat kapitel av publikationen – som denna gång allt-

Du har knappast den plansch som vi hade i Norsen som avbildade alkoholens inverkan på ofödda hundvalpar.

 Martin Gripenberg (t.v.) och Erik Geber är sekreterare respektive ordförande i Svenska skolhistoriska föreningen i Finland som utger Skolhistoriskt arkiv. Mellan dem i bakgrunden syns Niklas Wahlström, SFV, som stod värd för publikationstillställningen.

så tillägnas läromedlen – berättar Urban Fellman, tidigare lärare vid Finns folkhögskola i Esbo, om skolplanscherna, som vid sidan av kartor, uppstoppade djur och olika stenar och mineraler i ett tidigt skede började användas i folkskolan för att stimulera barnens intresse.

Alkoholens inverkan på ofödda hundvalpar Grunden till bruket av bilder i un-

dervisningen går tillbaka till den polska pedagogen Johan Amos Comenius som år 1658 utgav den första illustrerade läroboken ”Orbis sensualium pictus”, en bok som användes som grundläggande lärobok i flera länder i över 200 år! På svenska fick den heta Den synliga världen, då den första gången utgavs 1682 i översättning av biskop Johannes Gezelius d.ä. Urban Fellman visar på publikationstillställningen upp någ-

ra affischer och planscher ur sin egen, stora, samling. Carl Appelberg drar sig till minnes sin egen skoltid. – Du har knappast den plansch som vi hade i Norsen som avbildade alkoholens inverkan på ofödda hundvalpar. Nej, medger Urban Fellman. – Men jag har nog sådana som avbildar skrumplever och annat trevligt. text och foto: tom ahlfors Fotnot: Skolhistoriskt arkiv utges av Svenska skolhistoriska föreningen i Finland. Publikationen kan beställas via webbadressen www.skolhistoria.fi.