Läraren 17 2022

Ledaren

mattias fagerholm Chefredaktör

Luddigt trestegsstöd

”Sparåtgärderna som gjordes i inklusionens namn har ställt till det. Jag hade elever som inte alls klarade av att vara i en stor klass. De gynnas inte själva av det och det gör ingen annan heller.” Så ut tryckte sig en klasslärare för tidningen Läraren. En före detta klass lärare närmare bestämt. Den orimliga arbetsmängd som inklusionen förde med sig var en starkt bidragande orsak till att hen lämnade sko lan.

Läraren i fråga är långt ifrån ensam. I en omfattade OAJ-enkät med över 2200 respondenter uppger fem av sex lärare och rektorer inom den grundläggande utbildningen att inklusionen inte lyckas med nuvaran de resurser.

Helsingfors biträdande borgmästare Nasima Razmyar, med ansvar för stadens utbildningsfrågor, beskrev i en intervju för Helsingin Sano mat inklusionen som elefanten i klassrummet som ingen vill tala om. Det är kaos i många skolor, sade hon.

Och i ett alldeles färskt utlåtande slår biträdande justitieombuds man Pasi Pölönen fast att lagstiftningen kring trestegsstödet är för lud dig. JO:s utlåtande är ett svar på det besvär som OAJ anförde 2021, där man vidhöll att Utbildningsstyrelsens anvisningar om elevens rätt till stöd var bristfälliga och direkt felaktiga. JO ämbetets uppgift är att granska att myndigheterna följer de lagar och regler som styr deras ar bete. Att man nu sätter ner foten är anmärkningsvärt.

Det är med andra ord helt uppenbart att trestegsstödet inte fung erar i sin nuvarande form. Det största problemet är att resurserna är otillräckliga. Stödbehovet inom den grundläggande utbildningen har ökat år för år. Närmare en fjärdedel av eleverna fick intensifierat eller särskilt stöd år 2021.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) har i en intervju för Lära ren sagt att prioritet nummer ett för nästa regeringsperiod bör vara att reformera trestegsstödet. Enligt Andersson är det ingen idé att göra en underresurserad reform. Troligen blir prislappen större än för den ut vidgade läroplikten.

Nu är det inte alls sagt att Andersson och Vänsterförbundet sitter i nästa regering. Följande statsminister förutspås heta Petteri Orpo. Han har kritiserat regeringen för att statens skuldsättning skenar iväg och Samlingspartiet vill att de offentliga utgifterna skall skäras ner med en miljard under de närmaste åtta åren.

För MTV3 medger Orpo att de nedskärningar som gjordes inom ut bildningssektorn när Samlingspartiet senast hade regeringsansvar var fel ”i den omfattningen”. Li Andersson har tolkat det som att Orpo fort farande är beredd att skära i utbildningen. Och nog är risken överhäng ande om inbesparingarna uppgår till en miljard. Det skulle vara förö dande med tanke på förhoppningen om ett fungerande trestegsstöd framöver.

I en omfattade OAJ-enkät med över 2200 respon denter uppger fem av sex lärare och rektorer inom den grundläggande utbildningen att inklusionen inte lyckas med nuva rande resurser.

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Medlemskortet blir digitalt

Vid årsskiftet går FSL och OAJ över till digitala medlemskort. Passa redan nu på att ladda ner FSL:s egen app Lärarrummet, där du kommer hitta den digitala versionen av ditt medlemskort.

Appen har också många andra funktioner, bland annat hittar du här våra nyheter, frågelådan och användbara verktyg för lärare. Via appen kan du också logga in i medlemsintran. Där kan du uppdatera dina medlemsuppgifter och meddela oss om du till exempel byter arbetsplats.

Ladda ner Lärarrummet gratis via Google Play eller App Store!

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67

Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70

Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63

Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224

Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

FSL inFormerar

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

JO näpser UBS – brister i lagstiftningen kring trestegsstödet

Riksdagens biträdande justi tieombudsman slår fast att lag stiftningen kring trestegsstödet inom den grundläggande utbildningen är bristfällig. Un dervisningssektorns fackorga nisation OAJ anförde år 2021 ett besvär med anledning av att man ansåg att Utbildningssty relsens anvisningar om elevens rätt till särskilt stöd var brist fälliga och direkt felaktiga.

Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen slår i sitt utlåtande fast att lagstiftningen inte är till räckligt tydlig när det kommer till trestegsstödet. Särskilt stöd ges först då det intensifierade stö det inte är tillräckligt och då elev en har ett större behov än speci alundervisning på deltid, konsta terar JO. Det innebär i praktiken att elever inom det särskilda stö det har rätt till specialundervis ning på heltid. I klartext betyder JO:s utlåtande alltså att en elev som är överförd till det särskilda stödet alltid har rätt till special undervisning.

– Det här är en efterlängtad linjedragning, som tryggar elever nas rätt till stöd, säger FSL:s ord förande Inger Damlin.

Det har enligt OAJ också va rit oklart vem som är behörig att meddela specialundervisning.

Enligt JO har specialklasslära re behörighet att ge all typ av spe cialundervisning, både inom det intensifierade och särskilda stö det. En speciallärare är behörig att ge specialundervisning inom det intensifierade stödet. Och en ämneslärare med speciallärarstu

dier är i sin tur behörig inom det allmänna, intensifierade och sär skilda stödet i sitt eget läroämne.

Biträdande Pasi Pölönen på minner också om att det ligger på utbildningsanordnarens an svar att elevernas rättigheter för verkligas. Tillräckligt stort antal speciallärare och specialklasslä rare bör anställas för att garante ra att eleverna får det stöd de har rätt till.

– Fint att JO nu har tagit ställ ning i en fråga som alltför länge varit oklar. Det är bra att Under visnings- och kulturministeriet uppmanas se om lagstiftning en bör preciseras och att Utbild ningsstyrelsen uppmanas se om läroplanen behöver revideras, sä ger Pocke Wikström, FSL:s för bundssekreterare.

– Förhoppningsvis klargör det ta de olika lärargruppernas upp gifter och bidrar till att minska arbetsbördan. Men framför allt tryggar det här elevernas rätt till stöd enligt behov och i rätt tid.

Lärarkåren: Trestegsstödet

funkar inte

Den kartläggning som Under visningssektorns fackorganisa tion OAJ har låtit göra visar ock så på brister i trestegsstödet. Fem av sex lärare och rektorer i grund skolan anser att inklusion inte lyckas med nuvarande resurser. Lärarna förhåller sig inte negativt till inklusionen, men menar att den bara fungerar om det finns tillräckliga resurser. 90 procent av de som svarade på enkäten är ändå för inklusion. Kartläggning en har över 2200 respondenter

Förhoppningsvis klargör detta de olika lärargrup pernas uppgifter och bidrar till att minska arbetsbördan.

POCKE WIKSTRÖM

Förbundssekreterare vid FSL

– Inklusion innebär allas rätt till jämlika studier i en skola som är gemensam för alla. En förut sättning för det är att det finns tillräckligt många speciallärare och specialklasslärare som arbets par till klass- och ämneslärarna, säger Katarina Murto, ordföran de för OAJ.

– För vissa elever är en special klass en lärmiljö som är det bäs ta för barnet och det här är inte i strid med inklusionen.

Mindre byråkrati på önskelistan

I enkäten frågande man även klass- och ämneslärarna samt rek torerna vilka saker som behöver korrigeras i trestegstödet. 33 pro cent efterlyser färre skriftliga pla ner och dokumentering. 28 pro cent önskar starkare rätt för elev en till undervisning i specialklass. En fjärdedel av eleverna inom den grundläggande utbildningen fick intensifierat eller särskilt stöd år 2021.

text: mattias fagerholm foto: frida lönnroos

ord för ord

inger damlin Förbundsordförande

Samhällets fundamentala element bör vara stabila

Framtiden är mera oviss än någonsin. I det mångkrisande samhället skenar levnadskostnaderna i spåren av ökade rän tor och höjda priser på mat och energi. Högst troligt är att den höga inflationen ger svallvågor som kan stavas lågkon junktur och sjunkande sysselsättningsgrad.

Svåra tider leder lätt till inbesparingar på såväl riksni vå som på kommunal nivå. För att få budgeten att gå ihop innebär det ofta för skolans del att gruppstorlekar växer, det tummas på stödfunktioner och övrig verksamhet skärs ned. Sådana åtgärder lägger långtgående spår i våra ungas ut veckling, kunnande och välbefinnande, vilket drabbar hela samhället på lång sikt.

Då ingen vet hur morgondagen ser ut är det extra viktigt att fundamentala element i samhället är stabila. Fundamen tala element som skolan, där vi skapar grunden för trygg het. En trygghet som är avgörande för landets framtid – våra barn och unga.

Sittande regering har låtit göra en utbildningspolitisk re dogörelse. En gedigen utredning där framtida behov tydlig görs, men även behov av utbildningssatsning i svåra tider. Att tro att vi i landet ska ha den bästa utbildningen i Norden genom att göra de minsta satsningarna på utbildning är uto pi. Det är ohållbart att tro att vi genom de minsta satsningar na fortsättningsvis skulle uppnå de bästa resultaten.

Det är inte läge att spara bort vare sig lärare, rektorer eller annan personal inom skolan. Varendaste lärare och rektor behövs. Liksom vareviga skol gångshandledare, kosthållschef och vaktmästare.

Utbildning är framöver kommunernas viktigaste upp gift. En ansvarfull uppgift som kan leda till stora ojämlikhe ter i tider då årskullarnas storlekar minskar. Därför är det av största vikt att vi får en mera tydlig statlig styrning som ga ranterar jämlik utbildning och inte vilar på kommuners pri oriteringar.

God utbildning och kunnande spelar en avgörande roll i ett välfärdssamhälle. Förutsättningarna måste vara hållbara. Det behövs kontinuerliga satsningar på utbildning på riksni vå men även på kommunal nivå – också i svåra tider. Kanske speciellt mycket i svåra tider. För en fungerande välfärd be höver baskunnandet tryggas i landet. Utöver det måste var je individ erbjudas reella möjligheter att utvecklas till sin ful la potential.

På kort sikt är det klokt att förhindra nedskärningar inom den offentliga sektorn. Det är inte läge att spara bort vare sig lärare, rektorer eller annan personal inom skolan. Varendas te lärare och rektor behövs. Liksom vareviga skolgångshand ledare, kosthållschef och vaktmästare.

På lång sikt är utbildning dessutom det bästa skyddet mot ekonomiska kriser. Utbildning är även en faktor som kan ingjuta hopp och framtidstro. Och återigen – grunden för framgångsrika utbildningssatsningar är att lärarna har stabila och trygga villkor för sitt arbete.

Det här tryggar elevernas rätt till stöd, säger FSL:s ordförande Inger Damlin som välkomnar JO:s besked.

Visionen mötte verkligheten

Åbo Akademi skruvar ner den nordiska ambitionen

Fritjof Sahlström lämnar Åbo Akademi för att bli professor i pedagogik vid Helsingfors universitet. ÅA:s lärarutbildning har med Sahlström vid rod ret blivit mer forskningsbetonad. Den planerade lärarutbildningen i Sverige tror han att förverkli gas trots att han själv kliver av.

Vad väntar dig i Helsingfors?

– Säkert vidunderliga äventyr.

Det är ett lyxigt jobb att vara pro fessor, man har möjlighet att göra ganska roliga saker. Helsingfors universitet är en stimulerade ut bildningsmiljö. Det finns mycket spännande att göra för svenskan där, säger Fritjof Sahlström.

Varför vill du byta?

– Det är som med allt man gör i livet ett pussel av många små sa ker. Jag har ca 15 år kvar med be tald arbetstid, och tänkte att det här skulle vara kul att testa.

Från och med den första no vember är alltså Fritjof Sahlström tillbaka vid Helsingfors universi tet. För sex år sedan lämnade han HU till förmån för Åbo Akademi, men nu är rollerna ombytta.

Hur mycket kommer du att ha ditt finger med i HU:s svenska lä rarutbildning?

– Det är inte mitt huvudsakli ga ansvarsområde men klart att

jag kommer att vara involverad där också.

En mer forskningsbetonad lärarutbildning

Vid Åbo Akademi har däremot Sahlström i egenskap av dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier haft det övergri pande ansvaret för lärarutbild ningen.

– Forskningsmässigt är det en starkare fakultet nu än när jag började. Forskningen har fått en större och tydligare plats i arbets vardagen.

Hur märks det?

– År 2021 var antalet publika tioner i kollegialt granskade tid skrifter 63 procent högre än de tre föregående åren. Vi har aldrig va rit så många anställda som nu, fa kulteten har mätt i antal årsver ken vuxit med nästan 20 procent sedan 2015.

– Vi utnyttjar maximalt kol

lektivavtalets möjligheter att ge forskningstid för de anställda. Det är imponerade hur bra fors kare de har blivit. Och på lång sikt finns ingen annan väg att garan tera kvaliteten.

Klasslärarutbildning i Sverige fortfarande aktuell Ett projekt som har fått stor upp märksamhet och där Sahlström har varit en drivande kraft är den klasslärarutbildningen som ÅA planerar att starta i Sverige. Det är fråga om en tioårig satsning där Strängnäs kommun står för kostnaderna. Tanken är att 20 stu derande skall kunna inleda sina studier 2024. Åbo Akademi har skickat in en framställan till Ut bildningsdepartementet i Sverige om att utbildning skall berättiga till studiestöd.

– Det är en förutsättning för att kunna göra det här. Vi mås te vara helt säkra att vi har det på plats innan vi går vidare.

Ursprungligen var den nordis ka visionen betydligt större, och omfattade ett samarbete med Uppsala universitet. Ambitionsni vån skruvades dock ner en smula när Moira von Wright avpollette rades som ÅA-rektor.

– När vision möter verklighet

går takten i förverkligandet ner. I alla större visioner finns risker och olika uppfattning om realism. I och med att vi bytte rektor gick vi in för en strategi där vi bygger ett steg i taget. Nu tar vi det för sta steget genom att etablera oss i Strängnäs. Var vi landar i olika universitetssamarbeten får vi ta lite senare, men det kommer nog det också.

Vad händer med projektet när du flyttar?

– Om ett projekt är tillräck ligt bra är det inte personbero ende. Bara för att det är nytt och lite udda är det provocerande och svårt att ta till sig. ”Vad ska vi dit och göra? Sköt nu egna problem först!” Men för en gångs skull kan vi vända det som ofta är en be gränsning, dvs det att vi är en språkigt svenska, till en styrka. Det finns inget annat finländskt universitet som skulle göra det här. Vi har något som de vill ha och är beredda att betala för.

Sviktande söktryck

En lite oroväckande trend är att det, åtminstone för tillfället, är en liten svacka i intresset att bli klasslärare. ÅA:s klasslärarutbild ning har 60 studieplatser och i vå ras hade man 195 sökande varav

45 hade utbildningen som sitt för stahandsval. Men endast 35 an mälde sig närvarande då höstter minen inleddes.

– De borde vara fler, i synner het de som börjar studera. Men i slutändan är det enda som har be tydelse hur många som blir färdi ga. Och när man ser på antalet ut examinerade är det förvånans värt stabilt.

Sahlström påminner ock så om att vi sedan 2016 har två klasslärarutbildningar i Svensk finland.

– Det har aldrig funnits så många som studerar till lärare som nu. Men när man inte fyller sina platser behöver man funde ra om det är något som har hänt i omvärlden och om det är något vi borde göra.

Vad ska man göra?

– Det vill jag lämna till kom mande dekan.

Det sviktande söktrycket blir alltså en fråga för Sahlströms efterträdare Michaela Pörn, pro fessor i finska språkets didaktik.

– Det här är ett jättekul jobb. Grattis, säger Fritjof Sahlström.

text: mattias fagerholm foto: johan hagström

Fritjof Sahlström återvänder till Helsingfors universitet.

FSL skall vara en stark länk i det finlandssvenska nätverket

Inger Damlin vill att FSL framöver skall vara ett dynamiskt förbund och en stabil samar betspart som bidrar till att hela Svenskfinland blir lite starkare. Det är budskapet när hon söker förnyat förtro ende som ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

– Jag trivs utmärkt. Jag upplever att jag är en röst för engagerade lärare och rektorer och det känns viktigt, säger Inger Damlin.

Inger Damlin valdes till FSL:s ordförande i juni 2020. Då var det fyra kandidater om budet, men som det ser ut just nu finns inga andra kandidater. Det är FSL:s fullmäktige som väljer för bundsordförande för en fyraår speriod på sitt möte 10–11.11.2022 och det går visserligen att nomi nera kandidater så sent som på mötet.

Ordförandevalet skedde senast under lite exceptionella förhållan den. Dels inföll det mitt i en man datperiod i och med att Christer Holmlund lämnade uppdraget för att bli generalsekreterare för

Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS, dels ställde coronan till det.

– Det har inte varit en dans på rosor. Jag kom in mitt i en pande mi och att leda ett förbund hemi från på distans var utmanade, sä ger Damlin.

Strejken visade på en stark solidaritet Nästa stora utmaning var den tillspetsade arbetskonflikten vå ren 2022 som resulterade i en his torisk lärarstrejk.

– Strejken krävde sitt. Om man inte har strejkat på 38 år måste organisationen trimmas på nytt.

Ibland kunde jag känna en viss otillräcklighet men med facit på hand så gick det bra.

Vilka lärdomar borde vi ta med oss?

– Efter att ha haft ca 20 pro cent av medlemmarna i strejk vet jag att solidariteten är stark. Det finns en styrka i vi:et är. Som or ganisation visade vi att vi har

mod att ta till åtgärder av det här slaget då det krävs.

–Framöver måste vi räkna med att det kan bli strejk. Det betyder att vi kontinuerligt bör gå igenom vår strejkberedskap. Det är ock så viktigt att vi ser till den ekono miska sidan.

Är du nöjd med utfallet?

– På det stora hela får vi vara nöjda. Det finns goda saker i av talet och så finns det saker som kunde ha varit bättre. Jag tvivlar på att vi hade fått ett löneutveck lingsprogram utan strejk.

Lyssna på de studerande

Inger Damlin vill att FSL framö ver satsar mer på dem som stu derar till lärare. Hon ser de stu derande som en outnyttjad po tential inom förbundet, och man grunnar som bäst på hur man framöver skall kunna fånga upp dem på bästa sätt.

– Vi måste organisera våra stu derande på ett mer ändamålsen ligt sätt. Det är viktigare än nå gonsin att lyssna på dem. Hu rudan framtid skall fackfören ingsrörelsen ha? Skall vi vara attraktiva för de unga måste vi lyssna på dem.

– Det är taskigt om bara jag

och min generation diskuterar de ras framtid.

Gott förhållandet till OAJ Damlin framhåller också vikten av en kontinuerlig dialog med OAJ. Relationen sattes på prov när man i en organisationsreform ville banta ner antalet ledamöter i OAJ:s styrelse och det fanns far hågor att FSL:s styrelseplats skul le ryka. Då tvingades vi försvara och stå upp för vår position inom OAJ, konstaterar Damlin.

– Arbetet måste fortsätta, vi kan inte sätta oss ner, knäppa händerna och vara nöjda. Dialo gen med OAJ måste vara levande och får inte bli statisk.

Vilken är relationen till OAJ nu?

– Mycket god. FSL är mer res pekterat än någonsin. OAJ:s ord förande Katarina Murto har ett genuint intresse för FSL och för mig personligen känns hennes välvilliga inställning bra. Vi blir sedda, hörda och respekterade.

Ur startblocket mot framtidsvisionen

I Lärarens kandidatintervju 2020 sade Inger Damlin att hon vill vända på varje sten för att utveck

Det har inte varit en dans på rosor. Jag kom in mitt i en pandemi och att leda ett förbund hemifrån på distans var utmanade.

INGER DAMLIN FSL:s ordförande

la FSL:s verksamhet.

– Jag har vänt på stenar både på kansli- och på föreningsni vå och har hittat mycket gott som jag gärna vidareförädlar. Så finns det också saker att fun dera på, som till exempel hur vi kan stöda föreningar som inte är så aktiva.

– Men två år är för kort tid för att se resultatet av det vi har star tat upp. Jag har inte riktigt kom mit upp ur startblocket ännu.

På fyra finns tid att komma ur blocket, vad vill du göra under den mandatperioden?

– Jag vill fortsätta med de sa ker som vi har satt i gång. Jag är mån om att den förändring som

vi har påbörjat också skall ge re sultat.

Hur hoppas du att FSL ser ut om fyra år?

– Då har FSL ett stabilt med lemsunderlag, vi är ett dynamiskt förbund och en stabil påverkare. Jag ser ett FSL som är bra på att växelverka med sina medlemmar. Ett förbund som är en stark länk i det finlandssvenska nätverket där organisationer öppet delar med sig vad som är på gång så att vi tillsamman kan göra Svenskfin land lite starkare.

text: mattias fagerholm foto: frida lönnroos

Vi måste organisera våra studerande på ett mer ändamålsenligt sätt. Det är viktigare än någonsin att lyssna på dem, säger FSL:s ordförande Inger Damlin, som nu ställer upp för omval.

Det gröna tänkandet är inrutat

Sjundeå svenska skola flyttade i augusti in i en helt ny byggnad, Sjundeå hjärta, som försetts med jordvärme, solpaneler och nogsam avfallssortering. Rektor Katarina Lodenius var mån om betona vikten av detta redan under planeringsskedet.

Sjundeå svenska skola, med årskurserna 1–6 blev en Grön flagg-skola redan år 2002. Mär ker du någon klimatångest bland eleverna?

– Vi talar mycket om klimat förändringen i skolan och då man medvetandegör barn och ungdo mar om att saker och ting håller på att gå snett kan det hända att

de börjar känna en viss oro.

– Hos eleverna i vår skola mär ker jag inte någon direkt kli matångest. Det kan hända att man då man är äldre börjar fun dera på saker utanför den egna trygga familjen och världen.

I Sjundeå svenska skola är det gröna tänkandet inrutat i verk samheten, också bland eleverna.

I samma nya byggnad verkar också den finska skolan Aleksis Kiven koulu, som inte har Grön flagg-certifikat.

– De sorterar nog avfall i mån av möjlighet. De konstaterade att de inte nu vill anhålla om att bli en grön flagg-skola, men kanske i framtiden.

Det har Katarina Lodenius full förståelse för med tanke på flyt ten in i det nya skolhuset, det krävs nämligen en hel del arbete för att få certifikatet.

Hur fungerar det med två sko

lor i samma byggnad där den ena följer reglerna för Grön flagg och den andra inte?

– Då det här huset planerades var jag mån om att påminna om att vi skall ha avfallskärl inomhus som är färdigt indelade i utrym men för papper, kartong och bio avfall och så vidare. Också avta let med städningen är gjort så att alla kärl töms av städpersonalen vid behov – det fanns inte med i det tidigare avtalet.

Inne i skolan finns det upp till fem olika avfallskärl på sam ma ställe, var och en för skilda av fallsprodukter.

– Kärl för bioavfall finns inte överallt, de är mera centrerade ef tersom de måste tömmas oftare, också då de inte är fulla.

De här avfallskärlen finns nu i hela huset, också i den finska sko lans utrymmen.

– Vi försöker dela med oss av

vår kunskap till den finska sidan, småler Katarina.

Nytt i skolan är också automa tiska vattenkranar och belysning som slocknar av sig själv då ing en rörelse registreras. Dessutom finns många solpaneler på taket och huset värms upp av jordvär me, vilket eleverna också är med vetna om.

Hur länge står du i duschen?

Katatrina Lodenius berättar att en enkät om bland annat sor tering görs på höstterminerna bland eleverna.

– Den handlar till exempel om hur ofta man köper en plastkas se då man handlar i butiken eller hur länge man står i duschen eller om vattnet rinner då man borstar tänderna. Det är enkelt att i klas sen diskutera det.

Nu talas det mycket om att elektriciteten är dyr och man bör

spara energi och eleverna har be rättat att detta har lett till att fa miljerna börjar se över sina vanor gällande förbrukningen.

Klimatförändringen är på al las läppar nu. Så var det inte år 2002 då ni fick er rätt att hissa den gröna flaggan. Hur har verk samheten förändrats?

– Jag har jobbat här i sko lan i tio år, det är mitt perspek tiv. I grunden gör vi samma sa ker, vi får ju hela tiden nya elev er. Projektplanerna som görs upp för läsåret har inte förändrats så mycket.

– Vi har varit med så länge att vi har frihet och möjlighet att väl ja själva hurdan verksamhet vi har.

Sjundeå kommun har varje år ett gemensamt tema för skola och småbarnspedagogik och därtill kan Sjundeå svenska skola välja ett eget tema. Kommunens tema

Klimatfrågor och miljöaspekter genomsyrar vardagen i Sjundeå svenska skola, berättar rektor Katarina Lodenius. foto: tom ahlfors

Det här är Grön flagg

͸ Grön flagg är ett program för hållbar utveckling och ett miljöcer tifikat som riktar sig till daghem, skolor, läroinrättningar och fri tidsverksamhet.

͸ Den skola som erhållit certifikatet får också rätten att hissa den gröna flaggan.

͸ Certifikatet är i kraft två år i taget och beviljas av FEE Finland.

͸ FEE står för Foundation for environmental education och är en privat organisation utan vinststrävanden, men som uppbär en läsårsavgift på några hundra euro av skolor som erhållit certifika tet.

Då det här huset planerades var jag mån om att påminna om att vi skall ha avfallskärl inomhus som är färdigt indelade i utrymmen för papper, kartong och bioavfall och så vidare.

KATARINA LODENIUS

Rektor vid Sjundeå svenska skola

inrutat i vardagen

har några år varit hållbar utveck ling. Skolan har oberoende av det sitt Grön flagg-program och har detta år valt litteratur som sitt an dra tema

Material för miljöångest Petra Tallberg är förvaltningschef på FEE Finland som administre rar Grön flagg.

På vilket sätt har Grön flagg-verksamheten förändrats under de senaste åren då frågan varit på tapeten mer än tidigare?

– Under de senaste fem åren har vi inom Grön Flagg produce rat ett nytt temamaterial om kli matförändringen där vi förut om fakta om fenomenet och verk samhetstips också behandlar hur man skall ta sig an de känslor kli matkrisen väcker. Materialet he ter ”Lilla klimatfostransguiden” och är fritt tillgängligt för alla, också skolor som inte har Grön

Grön flagg-materialet finns tillgänglig i elektronisk form på www.vihrealippu.fi/sv.

Klimatångest bland unga har en koppling till miljöarbetet

Känslor och handlingar i an knytning till klimatföränd ringen har jämförts bland unga i 28 länder. Medelåldern för ungdomarna var 23 år.

Resultatet av studien visade som väntat att ångesten och oron in för klimatförändringen är stor bland unga, i synnerhet i Fin land. Enligt forskarna gör Fin land emellertid mycket för att motverka och hantera klimatför ändringen.

Sammanlagt 28 länder deltog i enkäten. Antalet personer som deltog var 10 963, varav 633 var finländare. Respondenterna var unga vuxna och universitetsstu derande.

I jämförelsen låg Finland på andra och tredje plats när det gällde oro och ångest, men på första plats när det gällde mäng den positivt arbete som görs för miljön.

– Det miljöfrämjande arbe tet motverkar miljöförändringen och många av åtgärderna sparar samtidigt energi, säger akademi professor Katariina Salmela-Aro.

– För Finlands del ger enkät resultaten i det här avseendet väldigt positiva signaler, särskilt med tanke på läget idag och den kommande vintern.

Oro och ångest motiverar till handling Salmela-Aro säger att det ver kar som om unga i Finland tack vare sin ångest och oro motive

Rapporten om klimatångest

Studien heter på engelska Climate anxiety, pro-environmental ac tion and wellbeing: antecedents and outcomes of negative emo tional responses to climate change in 28 countries

͸ Följande länder deltog i studien: Storbritannien, Norge, Tyskland, Sverige, Finland, Australien, Brasilien, Kanada, Chile, Italien, In dien, Indonesien, Iran, Japan, Malaysia, Nigeria, Palestina, Filippi nerna, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Spanien, Tanza nia, Förenade Arabemiraten och Uganda.

ras till att motverka klimatför ändringen.

– Oro och ångest kan således också föra något gott med sig.

Naturligtvis orsakar de nega tiva känslorna – ångest och oro inför klimatförändringen – ock så utmaningar för den psykiska hälsan, men om de kan kanalise ras till handling kan det leda till något positivt.

Negativa känslor motiverar till handling. Enligt studien är det fler kvinnor som är proak tiva.

– Det framgår särskilt tyd ligt i Finland och de övriga eu ropeiska länderna. På annat håll kan ekonomin, bristen på infor mation samt politiken utgöra ett hinder. Alla har inte möjlighet att agera.

Även om man arbetar för mil jön är det inte sagt att ångesten försvinner helt och hållet. Soci ala medier och andra medier har

en betydande inverkan på kli matångest, oro och miljöarbe te. Medier verkar till och med ha en positiv och stärkande effekt. Studien undersökte dock inte or sakssammanhangen, utan är ett tvärsnitt av de ungas klimatång est i olika länder.

Enligt Katariina Salmela-Aro befinner sig den vetenskapliga kunskapen om sambanden mel lan klimatförändringen och väl färden ännu i startgroparna. Det finns inte mycket information om hur klimatrelaterade käns lor påverkar välbefinnandet, sär skilt hos personer i det globa la syd.

– Vårt material visar att nega tiva klimatrelaterade känslor på verkar det psykiska välbefinnan det. För att främja sådan verk samhet som gynnar miljön och välfärden måste vi därför fram för allt öka vår kunskap och för ståelse om ämnet.

Akademiprofessor Katariina Salmela-Aro tror att unga människors klimatoro kan föra med sig att de utför gärningar som kan motverka klimatförändringen. arkivfoto: mattias fagerholm

flagg-certifikat, säger Petra. – FEE Finland har i samråd med föreningen Mieli Psykisk Hälsa Finland också gjort Lilla miljöångestguiden som mer all mänt behandlar hur man skall tala om miljökriser med barn.

tom ahlfors

Petra Tallberg.

Det mesta sorteras i Sjundeå svenska skola; glas, burkar, bioavfall, papper, kartong... foto: tom ahlfors

Sture fick nog och gav ut lärobok på eget förlag

Sture Lindholm vek som marmånaderna till att skriva en kursbok i historia för gymnasiet och den har han nu tryckt upp inför det aktuella läsåret. Det är hans svar på de stora förlagens val att sluta ge ut skolböcker i pappersform.

Sture Lindholm, lektor i historia och sam hällslära vid Ekenäs gymnasium, har i flera sammanhang dragit en lans för den tryck ta läroboken. Han säger att böcker i fysisk form har klara fördelar jämfört med rent digitalt material, speciellt i ämnen såsom historia och samhällslära.

– Det är lättare att läsa och förstå stora helheter och lättare att bläddra tillbaka.

Följaktligen är Lindholm väldigt kritisk till att utvecklingen i framför allt gymna siet går mot undervisning utan kursböcker i tryckt form. I en intervju i Läraren num mer 7 i år risade han Schildts & Söderström, då det stod klart att förlaget inte trycker upp nya böcker i historia för hösten.

– Det var mycket olyckligt ur både lä rar- och studentperspektiv, säger Lindholm och berättar att kursboken för det obligato riska studieavsnittet 3 i historia var slut re dan i fjol.

– Därmed var vi i våras tvungna att an

vända enbart digitalt material. Måttet var rågat för Lindholm.

– Jag tänkte att det inte kan fortsätta så här, att det måste finnas andra lösningar.

Han beslöt ge ut en lärobok för nämnda kurs på sitt eget förlag, Proclio, genom vil ket han till dags dato släppt tio egna histo rieverk med västnyländsk anknytning.

Att det blev just det här avsnittet i läro ämnet – Finlands historia från separatio nen med Sverige fram till våra dagar – be ror på att skolan och staden Raseborg hann bunkra upp med tryckta böcker för de övri ga obligatoriska kurserna.

Lindholm fick kavla upp ärmarna:

– Tidsmässigt blev det en stor utmaning. Jag jobbade hela sommaren för att hinna få boken färdig till det här läsåret.

Läroboken blev klar och utgör en välil lustrerad helhet på 232 sidor. Ombrytning en är gjord av Elsa Rehn på Leo Litteratur.

Frågade eleverna

Ekenäs gymnasium har det här läsåret valt att enbart gå in för tryckta läroböcker i his toria för nybörjarna. De andra ämnena har digitalt material. Efter första perioden frå gade skolan de studerande hur de förhåller sig till tryckt respektive digitalt undervis ningsmaterial.

– Utvärderingen visade att eleverna fö redrar det tryckta, då de fått testa på båda lösningarna. 5 av 49 elever sade att det skul

le ha gått lika bra eller bättre med enbart digitalt material, resten önskade böcker.

Beredd att ge ut mer

Lindholms nya bok heter Gränsland. Han vill inte avslöja hur stor upplagan är, men han räknar med god åtgång.

– Nu sonderar jag terrängen och är be redd att trycka fler exemplar till nästa år.

– Och finns det en efterfrågan så är det möjligt att Proclio ger ut fler läroböcker, åt minstone för de övriga historiekurserna i gymnasiet.

Sture Lindholm som arbetat som lära re i 30 år har skrivit flera skolböcker tidiga re, för de stora förlagen. Senast samman ställde han boken Självständighet? – Fin lands nyare historia, som är avsedd för just kurs tre i gymnasiet. Det var den som hade tagit slut.

Lindholm upprepar den farhåga som han uttalade i Läraren i våras, nämligen att den utvidgade läroplikten innebär den tryckta kursbokens död. Han säger att för

lagen utnyttjar situationen för egen vin ning.

– De motiverar sin linjedragning med att kommunerna inte beställer tryckt materi al, men här har man nog inte frågat elever na om deras åsikt.

Han säger att det för kommunerna i längden blir mycket billigare att köpa in böcker och återanvända dem några gånger än att köpa digitala prenumerationer.

Stöd avgjorde

Ekonomin är i alla händelser en faktor som en egenförläggare får räkna med att ansva ra för helt själv.

– Det kommer att dröja innan den här boken går plus minus noll. För mig är det här mera en principsak.

Nygréns stiftelse och Svenska kulturfon den gav varsitt bidrag till publikationen.

– Utan det stödet skulle jag inte ha gett mig in i det här.

Lindholm svarar varken ja eller nej på frågan ifall han rekommenderar andra att producera kursböcker.

– Det är väldigt arbetsdrygt att ge ut en bok. Men om de stora förlagen inte vill er bjuda böcker så finns det väl inte någon annan möjlighet om man vill ta elevernas långsiktiga intressen i beaktande.

Sture Lindholms färska lärobok riktar sig också till allmänheten. Det har funnits vattentäta skott mellan läroböcker och allmänna böcker, men det är en konstlad tudelning, säger han.

Jag jobbade hela sommaren för att hinna få boken färdig till det här läsåret.

Enklare hitta vikarier med digitala Vikaaria

Många rektorer sätter mycket tid på att hitta vikarier. Den processen vill den digitala tjäns ten Vikaaria förenkla. I den mobila applika tionen utannonseras vikariat som kan sökas bland dem som regist rerat sig. På kort tid har tjänsten fått över trehundra registrerade personer.

– Jag fick idén av min fru som är speciallärare. Hennes skola hade haft utmaningar att hitta vikarier och det blev ännu värre under pandemin. Utgående från det bör jade jag skissa på ett digitaliserat system som ska göra den här pro cessen effektivare, berättar André Erickson.

Erickson, som är företagare i Vasa, har tillsammans med Ben ny Fors och Rasmus Enholm ut vecklat webbtjänsten Vikaaria. En tjänst i vilken potentiella vikarier kan registrera sig och där skolor kan bjuda ut vikariat.

– För många lärare och rekto rer är det en jobbig process att hit ta vikarier. Man har listor på lä rarstuderande som eventuellt kan hoppa in, men antalet är inte sär skilt stort och så ska det ring as många samtal. Med appen tas många mellanhänder bort och skolorna får en rakare kommuni kation med ett större urval kandi dater, förklarar Erickson.

Studerande kan marknadsföra sig Fördelarna för dem som registre rar sig i Vikaaria är också många. Studerande kan effektivare mark nadsföra sig och nå ut till fler sko lor och lättare hitta vikariat.

– Många studerande har länge undrat varför ingen ringer till just dem utan det är ofta samma personer som får vikariaten. De har inte förstått att de kan mark nadsföra sig själva och visa att de finns och det är något som un derlättas via vår applikation, sä ger han.

När ett vikariat utannonseras i tjänsten får skolorna därmed ock så tydligare information om dem som anställs.

– Rektorn eller läraren som är i behov av en vikarie väljer den kandidat som lämpar sig bäst för vikariatet. De som inte fick vikari atet meddelas samtidigt och tack as för visat intresse. Nästa gång är det kanske deras tur och den kommunikationen är också vik tigt så att ingen blir lämnad där hän, förklarar Erickson.

Han betonar att skolorna själ va väljer vem som får vikariatet. Den delen har tjänsten ingenting att göra med utan Vikaaria finns med endast som samordnare.

– Skolorna är själva ansvari ga för vem de väljer. Det är också viktigt att de som registrerar sig är seriösa och meddelar om de får förhinder om de tackat ja till ett vikariat, säger han.

Viktigt att många registrerar sig Hela systemet grundar sig på att tillräckligt många registrerar sig i tjänsten. I dagsläget uppgår an talet till över trehundra och må

let är att växa för att också omfat ta skolgångshandledare och små barnspedagoger samt också till andra och tredje stadiets utbild ningar.

– Vi för diskussioner med yr kesutbildningen, universitet och Åbo Akademi. Målet är att växa, men vi vill inte växa för snabbt. Utvecklingen av tjänsten sker i samarbete med skolorna och på sikt vill vi erbjuda tjänsten i hela landet, berättar han.

Kommuner i Nyland kan där med också gå med i Vikaaria. Men enligt Erickson är det då viktigt att vikarierna i området registre

rar sig i tjänsten.

– Det är viktigt att skolorna är i kontakt med sina vikarier och uppmanar dem att registre ra sig.

Samtidigt måste vi marknads föra att alla kan registrera sig i tjänsten, men att lämplig pedago gisk utbildning och erfarenhet är en klar fördel, säger Erickson.

– Vi vill kunna stå till tjänst när vi utvidgar till ett nytt områ de och risken är att det blir vän tetider om många ansluter sig på samma gång, förklarar han.

Vikaaria lanserades i januari i år och har tagit sina första steg i

samarbete med Korsholms kom mun och Närpes stad där koncep tet började testas i höstas. Lin da Felixson, undervisningschef i Korsholm, är nöjd med alla lös ningar som kan underlätta utma ningen med att hitta vikarier.

– Att hitta vikarier tar mycket av rektorernas arbetstid och där för var vi intresserade av den här tjänsten om den kan underlätta för dem. Under tiden vi varit med i tjänsten har vi fått in nya vika rier och det är positivt. Men ut maningen är ännu att få vikarier med kort varsel, alltså samma dag eller följande, säger Felixson.

Solf skola flitig användare

Alla grundskolor i Korsholm kan använda sig av tjänsten. En som gärna använder appen är Mari ca Friman, rektor för Solf skola. I likhet med många andra använde hon traditionella listor över vika rier tidigare men nu har hon näs tan i sin helhet övergått till Vi kaaria.

– Som rektor sätter jag ner många eftermiddagar och kväl lar på att leta vikarier så för mig har appen underlättat. Jag hit tar inte alltid vikarier via Vikaa ria och då försöker vi lösa det in ternt på skolan. Det kan vara un der perioder då lärarstuderan dena har mera studier eller är på praktik. Via tjänsten har vi ändå hittat många nya vikarier, säger Friman.

Hon tycker det är lätt att an vända den mobila applikationen.

– Förr skickade jag enskil da meddelanden på Whatsapp till dem som jag visste om. Det är inte roligt att tacka nej när en skola ringer men nu räcker det med att tacka ja om det är möj ligt, vilket är en bra funktion för dem som registrerar sig, sä ger hon.

Vikaaria tar en årsavgift för att vara med och det är kommuner na som ska stå för kostnaden. Pri serna för tjänsten kan variera be roende på hur många skolor som omfattas och därför är det för Er ickson svårt att säga en exakt kostnad.

– Prissättningen utvecklas ännu men ju fler som är med de sto förmånligare blir det.

Huruvida Korsholms kom mun är med i framtiden återstår att se.

– Givetvis är det en budgetfrå ga och på sikt får vi ta ställning till om kostnaden motsvarar det vi får ut av verktyget. I övrigt är vi nöjda med att vi har en bra dia log med Vikaaria och kan påverka hur tjänsten kan utvecklas, säger Linda Felixson.

och foto:

André Erickson, till höger, och Benny Fors har utvecklat den digitala tjänsten Vikaaria. I den mobila applikationen utannonseras vikariat som kan sökas bland dem som registrerat sig. Vi vill förenkla processen att hitta vikarier och nu behövs fler som registrerar sig, säger de.

kolumnen

li andersson Undervisningsminister

Vi måste satsa på utbildningen!

Det börjar närma sig slutet på denna regeringsperiod. Det har verkligen varit en tid full av helt oväntade kriser, som även på verkat skolan och utbildningssektorn på ett omfattande sätt. Coronapandemin är fortfarande närvarande i våra skolor, då så väl illamåendet som stödbehovet bland många barn och unga ökat. Vi har just beviljat understöd till utbildningsanordnar na för att svara på det ökade stödbehovet. Ansökningar hade gjorts till en summa som var över dubbelt så stor i förhållande till hur mycket vi hade att betala ut. Även Rysslands anfallskrig i Ukraina syns i våra skolor, då mängden ukrainska elever som deltar i undervisningen stadigt har ökat.

Samtidigt är jag väldigt nöjd över att regeringen tillsam mans med hela undervisningsväsendet genomfört regerings programmet och de projekt som vi tillsammans kommit över ens om. Den förlängda läroplikten har hittills fungerat riktigt bra, och satsningarna på jämlikhetsfinansiering inom små barnspedagogiken och den grundläggande undervisningen har varit historiskt stora.

Samlingspartiet har sagt att de vill skära ner fyra miljarder i de offentliga utgifterna under nästa valperiod. Så stora nedskärningar är i praktiken omöjliga att genomföra utan att skära i utbildningens finansiering.

I takt med att året närmar sig sitt slut är det förstås även viktigt att rikta blicken mot det stundande riksdagsvalet och den nya valperioden. Det är extremt viktigt att utbildningen får en synlig roll i valdiskussionerna, och att väljarna får veta hur de olika partierna vill utveckla utbildningen samt en hur dan finansiering de förbinder sig till. Som undervisningsmi nister är jag mycket orolig över att vissa partier förespråkar häftiga nedskärningar i de offentliga utgifterna. Samlings partiet har sagt att de vill skära ner fyra miljarder i de offent liga utgifterna under nästa valperiod. Så stora nedskärningar är i praktiken omöjliga att genomföra utan att skära i utbild ningens finansiering.

Vi har inte råd att återgå till en politik där vi skär ner i forskningen och utbildningen. Alla våra kunniga professio nella som arbetar inom skolorna och småbarnspedagogiken har rätt att få arbetsro och att få lita på att finansieringen hålls på en stabil nivå. De stora utmaningar som vi står inför, till exempel vad gäller att förbättra stödet för lärandet och förstärka specialundervisningen, kommer att kräva resurser. Resurser behövs också för att fortsätta arbetet mot segre gationen och för att stärka lärandet bland elever med annat modersmål än svenska eller finska.

Denna valperiod har vi stärkt både den bestående och den projektbaserade finansieringen för utbildningen på alla nivå er. För att vi ska kunna stärka jämlikheten inom utbildningen måste vi se till att satsningarna på utbildningarna fortsätter. Vi har inte råd med något annat.

Murto vill se utökat nordiskt lärarsamarbete

OAJ:s ordförande Katari na Murto efterlyser ett mer strukturerat och konkret kun skapsutbyte mellan de nord iska lärarorganisationerna.

Enligt Murto har vi många ge mensamma utmaningar i Norden till exempel vad gäller utbildning ens finansiering och lärarbristen.

I dagsläget kämpar dessutom alla nordiska med ekonomiska utma ningar och inflationen.

– Vi har lite svårt att göra jäm förelser när det kommer till av

talsfrågor som till exempel lö neutveckling och arbetstid. Det saknar jag och jag tror att det skulle gynna alla nordiska länder om vi skulle få lite mer djupgåen de information. Det skulle stöda vår argumentation och intresse bevakning, säger Katarina Murto.

Helt konkret kunde det vara fråga om en kunskapsbank där man samlar information och er farenheter om hur man har löst olika frågor i de andra länderna.

– Jag söker inte nödvändigtvis gemensamma nordiska mål, utan

snarare kunskap. Vi borde bli bättre på att göra jämförelser och ta fram analytisk information.

Murto förde fram förslaget om utökat samarbete på Nordiska Lä rarorganisationers Samråds för bundsseminarium på Island för en tid sedan. NLS har de facto re dan tagit de första stegen mot ett utbildningsnätverk. Inom kort skall en utredning över tillgången på behöriga lärare presenteras.

text och foto: mattias fagerholm

OAJ:s ordförande Katarina Murto i nordiskt sällskap.

Att bygga upp förtroende tar tid

I Kyrkpressen nr 21/2022 får vi ta del av bi skop Bo-Göran Åstrands kritik mot sko lan och rektorerna för att församlingen inte har samma möjlighet att besöka sko lan längre. Biskop Åstrand efterlyser mera proaktiv kontakt med de unga. Hur ska det samarbete se ut med skolan? Det bör också påpekas att det finns skolor och församling ar som redan har ett bra samarbete.

Pandemin och världsläget har med fört omställningar på många plan. För sko lan har det varit en fråga om att fortsätta sin verksamhet delvis under andra premis ser. Det finns bl.a. ett behov att ha flera vux na i skolan som ser eleverna och finnas till för dem. I detta avseende kan klubb- och rastverksamhet ordnade av församlingen ge eleverna en ökad möjlighet att bli sedda. Församlingens personal kan stödja elever

nas välmående. Det krävs tid och kontinu itet för att bygga upp förtroende. Har för samlingarna förutsättningar till det? Finns det personal som har förmågan att ge till lit och trygghet? I församlingar finns det t.ex. ungdomsledare som lyckas bra med uppdraget, men det kan även finnas perso nal som behöver handledning och stöd för att lyckas. För att erhålla ett givande samar bete kan det behövas föra diskussioner som kan uppfattas svåra. Det upplevs lättare att fortsätta i samma hjulspår. Därtill kan även meningsskiljaktigheter som finns inom kyr kan, gällande bl.a. kvinnoprästfrågan och Pride-evenemang, inverka på samarbetet.

Samarbete behöver även utgå från att religionsfriheten verkställs. Skolan är skyl dig att ordna meningsfull verksamhet som alternativ till religiösa tillställningar. Sko

lan ordnar alternativt program t.ex. vid gudstjänster. Detta kan kräva extra plane ring och resursering, vilket kan leda till fär re religiösa kyrkobesök. Vi får inte heller glömma bort att andra trossamfund borde ha lika förutsättningar att samarbeta med skolan. Skolan är till för alla, vi samarbetar med många aktörer. För skolans del kan det bli i svårt att uppfylla alla önskemål, vilket gör att en del parter kan kan känna sig be svikna om vi inte lever upp till deras för väntningar.

Samhället har ofta en tendens att skyl la på skolan om något misslyckats. Vi behö ver bli bättre på att förstå varandras situa tion för att kunna möta framtidens utma ningar. För att lyckas tillsammans behöver vi fokusera på att använda hjärtat framom armbågarna.

insändare

Möten och kurser

͸ Borgå lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte 3.11.2022. Vi inleder mötet med en kulturhistorisk vandring i gamla stan. Ulla Möllersvärd guidar oss och berättar om sitt liv i 1800-talets Bor gå. Efter vandringen blir det höstmöte och middag på restau rang Zum Beispiel. Vi träffas kl. 16.55 på Rådhustorget. Höstmö tet inleds kl. 18.00 och middag blir det ca kl. 18.30. Föreningen bjuder på middag och kaffe. Varmt välkomna med både gamla och nya medlemmar!

͸ Esbo Grankulla lärarförening r.f. ordinarie höstmöte går av sta peln torsdag 17.11.2022 kl. 18.00 på WeeGee, Ruusuntorpan sali. Adress: Flitarvägen 5, Hagalund. På mötet behandlas stadgeen liga ärenden. En ny styrelse väljs och skolombuden fastställs. Medlemmarna bjuds på Mauri Kunnas-utställningen samt sal ladsbuffé med efterrätt i museets café. Bindande anmälan görs till esbogrankulla.lararforening@gmail.com eller genom att fyl la i formuläret https://forms.gle/W84F6kny4FnNHiPq7 före den 8.11.2022.

͸ Nykarleby lärarförening r.f. håller höstmöte onsdag 23.11.2022, kl. 17.30 vid Zachariasskolan. Stadgeenliga ärenden. Föreningen bjuder på mat på KREDU efer mötet. Anmälningar görs till sko lombuden eller till monia@ein.fi senast fredag den 11.11.2022.

͸ Jakobstad-Larsmo lärare kallar sina medlemmar till höstmöte. Mötet hålls onsdag 24.11 klockan 16.00 på Bio Rex i Jakobstad. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Ärenden som med lemmarna önskar ta upp till behandling bör vara sekreterare Joakim Granqvist (joakim.granqvist@edu.larsmo.fi) tillhanda se nast måndag 21.11.

͸ FSL:s styrelse sammanträder i Helsingfors 9.11.2022.

͸ FSL:s fullmäktige sammanträder i Helsingfors 10–11.11.2022.

͸ FSL:s styrelse sammanträder 1.12.2022.

Utbildningsexporten är miljardaffär för Finland

Värdet på Finlands export av olika utbildningstjänster uppgår nu till nästan en mil jard euro, vilket betyder un gefär 0,5 procent av BNP.

Målet för programmet ”Educa tion Finland” vid Utbildnings styrelsen, som främjar den fin ländska utbildningsexporten, är att värdet på utbildningsex porten ska uppgå till en miljard euro före år 2030.

Enligt en ny undersökning som programmet har låtit utfö ra nås målet snabbare än vän tat: enligt en uppskattning av in stitutet för forskning om arbe te och ekonomi (Labore) uppgick det totala värdet av den finländ ska utbildningsexporten till näs tan en miljard euro, det vill säga knappt en halv procent av Fin lands bruttonationalprodukt, re dan år 2019.

Med utbildningsexport avses export av tjänster med kopp ling till utbildning och kunnan de, till exempel försäljning av utbildningslösningar till andra länder och utbildning för ut ländska examensstuderande i Finland, samt export av varor, såsom fysiska läromedel och lärmiljöer.

Stor ekonomisk betydelse

I utredningen uppskattades om sättningen och mervärdet för utbildningsexporten inom oli ka utbildningssektorer samt den ekonomiska nyttan och kostna

Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä välkomnar den färska informationen om värdet på Finlands utbildningsexport.

derna för utländska examens studerande som studerar i Fin land. Resultaten av utredningen är tills vidare riktgivande, men utgående från resultaten är det möjligt att konstatera att utbild ningsexporten är verksamhet av stor ekonomisk betydelse, vars värde fortsätter öka även under de närmaste åren.

Sammanställda uppgifter

Information om värdet hos den finländska utbildningsexpor ten har fram tills nu inte funnit samlad på ett och samma stäl le. I utredningen som nu public eras har man sammanställt nöd vändiga uppgifter för faststäl

lande av det ekonomiska värdet hos branschen. I utredningen presenteras för första gången ett förslag för hur man i fortsätt ningen kunde kalkylera utbild ningsexportens värde.

– Inom den finländska ut bildningen har vi redan länge främjat kunskapsbaserat be slutsfattande. Hittills har det dock endast funnit begränsad forskning om den ekonomis ka aspekten av utbildning. Rap porten som nu publiceras ökar även den kunskap som behövs för att bedöma betydelsen av utbildningsexporten, säger Ut bildningsstyrelsens generaldi rektör Minna Kelhä.

Samhället har ofta en tendens att skylla på skolan om något misslyckats.

jeanette lindroos Ledamot av FSL:s styrelse

Rektorsförening väcks till liv igen

Svenska Österbottens rektorsförening har de senaste åren fört en tynande tillvaro. Men nu sparkar man liv i verksamheten igen. Det kollegiala stödet är viktigt, säger Bernt Klockars, nyvald ordfö rande för föreningen. – Rektorn är rektorns bästa vän. Vi har förståelse för varandras situation och arbets bild. Man kan relatera till och vara ett stöd för varandra.

Föreningen inledde hösten med en kick-off i september där man bland annat träffade lärarutbil dare, läromedelsproducenter och fick information om aktuella fort bildningar. Närmast blir det jul fest i november och nästa år bär det av till Bett-mässan, världens största mässa kring undervis ningsteknologi, i London. Fören ingen samlar vid det här laget om kring 40 rektorer på alla stadier.

– Mottagandet har varit väldigt positivt, det har inte varit några problem med att få folk att ställa upp, säger Bernt Klockars, rektor vid Vasa övningsskola.

Föreningen ett stöd för trötta rektorer Rektorernas ork och välmående

har varit på tapeten den senaste tiden. I synnerhet pandemiåren var slitsamma för skolledarna.

– I föreningen har du ett nät verk där du kan ställa frågor och få stöd. Det kan underlätta, säger Klockars.

– De flesta har nog processer na i skick men arbetsmängden är stor. Många kommuner har insett att man behöver ha ett delat led arskap, det har utvecklats under de tio senaste åren.

Vilken är den springande punkten när det kommer till rek torernas arbetsbild?

Bakbrädet

Pörn blev dekanus för FPV

Professorn i finska språkets didaktik, Micha ela Pörn (bilden), har valts till dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstu dier vid Åbo Akademi. Hon efterträder Fritjof Sahlström som nu är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

I en intervju för Svenska Yle säger Micha ela Pörn att det känns mycket bra att ha fått förtroendet som uppdraget som dekanus innebär.

– Jag känner stark inspiration och moti vation för att vara med och bidra till att fa kulteten mår bra, klarar sig ekonomiskt bra och utvecklas i rätt riktning.

– Jag kom fram till att det här känns som rätt tid för mig att stiga in som dekan i och med att jag de senaste åren har jobbat gan ska nära ledningen och haft både persona

– Rektorns arbetsbild är kom plex och det finns ingen ”quick fix”. Du ska älska rutinarbete för annars rullar inte vardagen. Men du ska samtidigt älska ut vecklingsarbete, annars har sko lan ingen riktning och stampar på stället.

Hur svårt är det att kombine ra de här två rollerna?

– Det är ganska svårt. Du ska själv fatta beslut om hur du prio riterar, du måste se till att du an vänder din tid på ett vettigt sätt. Man måste jobba så att det finns en marginal så att du är tillgäng

lig om något händer på skolan. Det handlar mycket om självled arskap.

Rektorsjobbet lockar allt färre En oroväckande trend är att allt färre numera vill jobba som rek tor. Det trots att det aldrig tidiga re har funnits så många som har genomgått rektorsutbildning. An svaret, arbetsmängden och ersätt ningen är faktorer som påverkar attraktionskraften, menar Klock ars.

– En gång gick jag på en kurs där man talade om rektorns rät

tigheter och skyldigheter. Efter åt konstaterade jag att det endast finns skyldigheter.

Samtidigt understryker Klock ar att det finns många spännande aspekter i rektorskapet

– Du har stora möjligheter att sätta din prägel på en skola. Det finns många roliga utmaningar i jobbet.

text: mattias fagerholm foto: johan hagström

lansvar och ledarskapsuppgif ter både inom utbildning och forskning, säger Michae la Pörn.

Hon prioriterar starkt studentrekrytering till alla utbildningar och ser sitt in tresse för utvecklingsorien terad forskning och utveck ling av undervisning i skolor som en styrka och något hon hämtar med sig till uppdraget. Då hon tillträder i no vember kommer hon att satsa mycket av sin tid på att grundligt lära sig mer om en av de viktigaste rollerna fakultetens deka nus har; det ekonomiska ansvaret. Hennes tid kommer även att gå till att stifta närma re bekantskap med de utbildningar hon vet mindre om än de pedagogiska. Även social-

och hälsovetenskaperna lyder nämligen under fakulteten för pedagogik och välfärdsstu dier, noterar Svenska Yle.

Pörn uppger också att hon vill stärka samarbetet med Vasa övningsskola, där fakultetens lärarstuderande utför sina praktikperioder.

Antologi om språkundervisning

Kulturfonden har publicerat en trespråkig antologi “Glädje i språklärandet” som är en samling populärvetenskapliga, forsknings baserad artiklar som fokuserar på meto der att använda i klassrummen. Artiklarna i antologin ger bakgrunden till den finländ ska språkundervisningens uppbyggnad och

borrar sig ner i hur det går till när kommu nerna fattar beslut om vilka språk som ska erbjudas i skolorna. Elevernas rätt till god språkundervisning och behovet av språk kunskaper i arbetslivet är andra teman som tas upp.

Publikationen är ingen domedagsprofe tia, utan lyfter fram inspirerande och effek tiva metoder att använda i klassrumssitu ationen.

Artiklarna är skrivna antingen på finska, svenska eller engelska med sammanfatt ningar på två språk. Ett urval artiklar finns också översatta till svenska i sin helhet.

Publikationen finns endast i digital form och finns att hämta på webbplatsen www. kulturfonden.fi/publikationer.

Pandemiåren var extrema. Rektorn var inblandad i allt från att beställa handsprit till smittspårning, säger Bernt Klock ars, ordförande för Svenska Österbottens rektorsförening.