Läraren 17 2021 by Tom Ahlfors

ord för ord S:et i Finlands svenska lärarförbund är starkt, svenskan är en viktig del av vårt förbund, vår yrkesidentitet och skola. Ю r sidan 3

4.11.2021 • Nr 17 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Vi måste uppmärksamma lärarnas mående!

Högre lön betyder inte automatiskt att känslan av att vara överarbetad försvinner, säger huvudförtroendemannen och ordföranden för Raseborgs lärarförening, Niclas Zweigberg. Ю r läs mera på sidan 5

Niclas Zweigberg lämnade lärarjobbet för att bli huvudförtroendeman i Raseborg på heltid. Han saknar elevkontakten, men är nu piggare efter arbetsdagens slut. foto: tom ahlfors

Li Andersson:

Svensk tjänsteman på UKM kommer Undervisningsminister Li Andersson bekräftar att en svensk tjänsteman till Undervisningsoch kulturministeriet nu skall rekryteras.

Med en 17-årings optimism framförde jag min sak för den kanslist på skolan som tog emot mig på nånting som kanske i bästa fall kunde anas påminna om latininspirerad rotvälska. Jag tyckte det lät sjukt bra. Men hon förstod ingenting, tills en vänligt sinnad elev hoppade in som översättare.

Hur blir en lärare med finsk examen behörig i Sverige? Tidningen Läraren har luskat ut allt som finns att veta om hur en lärare med finländsk examen får behörighet och lärarlegitimation i Sverige. Det är sist och slutligen inte svårt, men rätt omständligt och det kan ta tid.

ANDERS ADLERCREUTZ Kolumnen

Ю r mittuppslaget

Ю r sidan 10

Ю r sidorna 8–9

4.11.2021 • Nr 17

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Show me the money! I en klassisk scen från 90-tals filmen Jerry Maguire upprepas frasen ”show me the money”, visa mig pengarna, flera gånger. Det mantrat tvingar nämligen den lovande amerikanska fotbollsspelaren Rod Tiedwell sin agent Jerry Maguire, spelad av Tom Cruise, inte bara att upprepa utan vråla ut för omvärlden. Det är en förutsättning för ett fortsatt samarbete och det råder ingen tvekan om vad Tiedwell eftersträvar. Här hemma drar det också ihop sig till kontraktsförhandlingar, eller avtalsförhandlingar som kanske är en mer korrekt term när det handlar om den offentliga sektorn. Kommunsektorns tjänstekollektivavtal löper ut vid utgången av februari nästa år. Än så längre har tonläget inte varit lika uppskruvat som hos Jerry Maguire, men retoriken kommer säkert att skärpas för varje vecka som går. Den avtalsperiod som vi så småningom lägger bakom oss har varit helt exceptionell. Coronapandemin fick världsekonomin att störtdyka och lärarna tvingades i och med distansundervisningsarrangemang anstränga sig till det yttersta för att hålla verksamheten flytande. Det är ingen större hemlighet att många lärare har gått på knäna.

Nu syns det ändå ett ljus i pandemitunneln. Världsekonomin har återhämtat sig förbluffande väl och kommunernas bokslut visar på idel plus efter frikostigt statligt stöd. I takt med att samhället öppnas upp rullar hjulen allt snabbare i ekonomin. Finansministeriet förutspår visserligen att den finska ekonomin ska mattas av en aning efter den första tjurrusningen, men det finns ingen orsak sitta och vakta på kassakistan. Tvärtom är det nu om någonsin orsak att visa erkänsla för den insats som undervisningssektorn har stått för under pandemin. I det här läget är ett festligt tacktal inte erkänsla nog, vårens avtalsrunda bör ge utdelning också i euro och cent. Vilken utdelning fick månntro Rod Tiedwell i sin strävan efter ett gott kontrakt, undrar kanske någon. Jovars, han fick ett avtal värt 11,2 miljoner dollar. Summorna i den penningstinna idrottsvärlden kan inte jämföras med lönerna inom den skattefinansierade offentliga sektorn. Men visst kunde också lärarna ta till sig Tiedwells förhandlingstaktik. Nu skulle det finnas all orsak att stämma upp i ett gemensamt ”show me the money” upprop. Gärna med lite högre röst än tidigare.

Nu skulle det finnas all orsak att stämma upp i ett gemensamt ”show me the money” upprop. Gärna med lite högre röst än tidigare.

FSL inFormerar

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2021.

Vad har du för förväntningar på de nya avtalen? När lärarfacket formulerar vilka mål man vill uppnå när de nya avtalen förhandlas fram, är det medlemmarnas prioriteringar och önskemål som styr. Svara på vår enkät och berätta vad du tycker om till exempel högre lön kontra färre arbetsuppgifter och allmän löneförhöjning kontra lokala justeringspotter. Webbenkäten är öppen för alla FSL:are fram till den 21 november 2021. Du hittar den på medlemsintrans första sida, dit du loggar in antingen med bankkoder eller mobilcertifikat. www.fsl.fi/medlemsintra Resultaten från enkäten analyseras och ger riktlinjer för våra representanter i OAJ:s beslutande organ, då målsättningarna inför avtalsrundan nästa vårvinter slås fast. Besök gärna vår webbplats och mer specifikt menyn ”Avtal 2022” där vi samlar en hel del nyttigt och läsvärt om förhandlingsrundan och innehållet i de nya avtalen.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

4.11.2021 • Nr 17

ordförord inger damlin Förbundsordförande

S:et i FSL är starkt

 Sebastian Lindqvist (t.v.) tar över i OAJ:s styrelse efter Linda Felixson, som nu blir undervisningschef i Korsholm. arkivfoto: mattias fagerholm.

Linda F. kliver över staketet Linda Felixson blir undervisningschef i Korsholm och tar därmed steget över till arbetsgivarsidan. För tillfället är hon bland annat FSL:s representant i lärarfacket OAJ:s styrelse. De fackliga meriterna visade sig vara till fördel i valet av undervisningschef. – Det känns bra, jätteroligt att jag fick jobbet, säger Linda Felixson. – Samtidigt är det lite tudelat att lämna den fackliga familjen efter cirka 20 år.

Facklig erfarenhet ett trumfkort Linda har en lång karriär inom FSL bakom sig. Hon är för tillfället huvudförtroendeman i Korsholm och sitter på FSL-mandatet i OAJ:s styrelse. Hon har också varit viceordförande i FSL:s styrelse. I skarven som uppstod då Christer Holmlund lämnade förbundsordförandeskapet i FSL för att bli generalsekreterare på Nordiska lärarorganisationers samråd NLS och innan Inger Damlin valdes till ordförande agerade Felixson som vikarierande FSL-ordförande. – Min fackliga erfarenhet lyftes fram som en styrka i valet. Man upplevde att mina meriter från det fackliga var en fördel, säger Linda.

Att byta sida I och med att Linda Felixson nu blir arbetsgivarens representant är hon medveten om att hon potentiellt kommer att stå inför knepiga beslut exempelvis i budget-

frågor. Det gäller att agera inom de givna ramarna. – Jag kommer säkert att måsta fatta beslut som jag som facklig representant inte skulle tycka om, konstaterar Felixson. Varför ville du bli undervisningschef? – Jag har jobbat mycket med läroplansfrågor och utvecklingsarbete. De bitarna intresserar mig. Vad av det fackliga tar du med dig till det nya jobbet? – Att arbetsgivaren måste vara lyhörd. Tempot i skolan är högt och förändringarna sker snabbt. Då är det viktigt att lyssna på fältet. Man vet inte hur det är i skolan om man sitter på ett kontor. Kommer du att föra lärarnas talan också som undervisningschef? – Absolut, jag blir ju deras chef. Och då måste jag se till att de orkar med jobbet.

Sebastian Lindqvist hoppar in Linda Felixson tillträder som undervisningschef i Korsholm den 1.12.2021 Fram till dess sköter hon sina fackliga förtroendeuppdrag. Sebastian Lindqvist är Lindas personliga suppleant i OAJ:s styrelse

och han tar över i december. Lindqvist kommer direkt in i hetluften i och med att avtalsrörelsen står inför dörren. Det kommunala tjänstekollektivavtalet löper ut i slutet av februari 2022. Hon förutspår en svår förhandlingsrunda och lyfter fram vikten av ett löneprogram som skulle sträcka sig över flera avtalsperioder. – Om det skulle finnas ett löneprogram som i olika skeden prioriterade olika lärargrupper så skulle alla inse att min tur kommer också. Redan i förra avtalsrundan talade man om att en magister skall ha en magisterlön, så den här frågan finns antagligen med på agendan, säger Sebastian Lindqvist.

Ny OAJ-styrelse väljs i vår OAJ går till fullmäktigeval i april. FSL är en egen valkrets och besitter för tillfället sju platser i fullmäktige. OAJ:s nyvalda fullmäktige utser på våren OAJ:s styrelse där FSL har en ordinarie plats. Förbundsordförande Inger Damlin har närvaro- och yttranderätt i OAJ:s styrelse. mattias fagerholm

S:et i Finlands svenska lärarförbund är starkt, svenskan är en viktig del av vårt förbund, vår yrkesidentitet och skola. Svenska veckan och dagen firades för första gången i Finland 1908. Svenska folkpartiet instiftade dagen för att ena de svenskspråkiga i Finland och bevara det svenska kulturarvet. Utbildning på svenska i Finland är otvivelaktigt ett fundament i vår kultur. Då tänker jag inte enbart på möjligheten till skolgång på svenska i enspråkigt svenska eller tvåspråkiga kommuner, utan även på möjligheten till svensk skolgång i en helt finskspråkig kommun. Språköar hittar vi på enspråkigt finska orter där en betydande minoritet har svenska som modersmål. För att orten ska definieras som språkö måste det finnas en svensk skola, antingen kommunal eller privat. Den svenska skolan i de finskspråkiga kommunerna är ofta ett trumfkort. När flerspråkiga familjer väljer sin boningsort kan en skola på svenska vara avgörande. Språköarna är unika och viktiga för framtidens flerspråkiga individer. Under hösten ordnade vi en digital träff för våra medlemmar på bland annat språköarna Kotka, Tammerfors och Uleåborg. Vi mötte lärare för en minoritet i minoriteten, lärare med ett starkt språkbärande uppdrag; en grupp som verkligen bär upp S:et i FSL.

Rektorerna på språköarna har mycket sällan en regelrätt förman eftersom en svenskspråkig skoldirektör saknas. De här rektorerna förväntas dessutom ta ett bredare ansvar och besitta djupare kunnande än en rektor i en ”vanlig” kommunal skola.

De här lärarna och rektorerna skapar svenska rum för att vårda det finlandssvenska kulturarvet och de behöver rätt förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. Det kollegiala stödet finns kanske inom bredare nätverk än det egna kollegiet. Fortbildning, läroplansarbete och andra policyprocesser är sådant som med fördel kan, kanske till och med bör, göras tillsammans över språkögränserna. Rektorerna på språköarna har mycket sällan en regelrätt förman eftersom en svenskspråkig skoldirektör saknas. De här rektorerna förväntas dessutom ta ett bredare ansvar och besitta djupare kunnande än en rektor i en ”vanlig” kommunal skola som fungerar inom ramen för en etablerad förvaltning för det svenskspråkiga skolväsendet. Det är därför synnerligen viktigt att vår intressebevakning känner just den här yrkesgruppen. FSL måste förstå de särskilda utmaningar som kantar den svenskspråkiga utbildningsstigen på språköarna och vara en aktiv part när det kommer till villkor och förutsättningar för våra medlemmar här. Det är hälsosamt att lyfta blicken och vidga sina utbildningsvyer. Det finlandssvenska utbildningsfältet är stort, livskraftigt och bredare än vi kanske tror. Jag önskar er alla trevlig Svenska dagen!

4.11.2021 • Nr 17

Sämre mental hälsa kräver skräddarsytt, personligt stöd Den utvidgade läroplikten är utmanande både för lärare och elever inom utbildning på andra stadiet. Lärarfacken OAJ och FSL gav sig ut på tur till Raseborg och hörde sig för om hur läget är på riktigt och gav sin syn på vad som behövs för att både lärare och studerande skall må så bra som möjligt.  Man kan iaktta svagare läs- och skrivkunskaper bland de studerande på andra stadiet, säger Petra Baarman, lärare vid Axxell och ordförande för en OAJ-förening för Axxells lärare. foto: tom ahlfors

– Allt som sker i samhället påverkar utbildningen, säger Petra Baarman som är lärare på Axxell som ger yrkesutbildning på andra stadiet i bland annat Raseborg. Baarman är också ordförande för OAJ-föreningen för lärarna vid Axxell, en förening som lyder under OAJ Uusimaa, regionföreningen i Nyland. Ett aktuellt exempel på detta är lagen om utvidgad läroplikt. Tidigare i höstas avlade OAJ tillsammans med FSL ett besök vid Axxell i Raseborg för att påtala vad som krävs för att reformen skall kunna genomföras. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen kräver att yrkesutbildningsanordnarna reserverar tillräckliga resurser för undervisning och handledning för att genomföra den utvidgade läroplikten. Läropliktsåldern höjdes i år till 18 år. Sedan i våras har alla som går ut grundskolan skyldighet att fortsätta studera antingen i yrkesläroanstalt eller gymnasium. Ändringen har krävt omställningar och resulterat i extra arbete, särskilt i yrkesläroanstalter. – Vi måste noga följa med hur den utvidgade läroplikten genomförs. Det är resurserna som avgör hur reformen lyckas. Har läroanstalterna finansiering så att de kan köpa mera arbetstid av lärarna eller är tanken den att lärarna på samma tid ska utföra extra arbete utöver sina tidigare uppgifter? Det senare kommer inte på fråga, säger Luukkainen. Han kräver att lärarna i ro ska få fokusera på det grundläggande arbetet, det vill säga undervisning och handledning, och att minska det kunskapsglapp som har uppstått under de exceptionella tiderna, som också fått de studerande ungdomarna att må allt sämre. – Viktiga frågor att ställa är

Hur mår de unga? och Hur handskas vi med det, sade Baarman. FSL:s ordförande Inger Damlin påpekade att skolan är ett ekosystem där delarna påverkar varandra. – Mår både ärare och studerande bra, mår hela skolan bra, sade hon. När de unga har utmaningar med sin mentala hälsa krävs ett stödnätverk för att få dem på fötter igen. Stödet placerar sig i skiktet mellan sjukvård, socialvård och arbetsmarknad. Lelle Gustafsson, bildningsdirektör i Hangö och specialklasslärare till sin utbildning, är orolig för hur det går då skolkuratorer och skolpsykologer förs över till landskapen i stället för att anställas av kommunerna. – Jag är rädd för att vi inte ska få gehör för våra behov gällande elevvården, sade han. Gustafsson sade att signaler från fältet gör gällande att ungdomar behöver allt mera stöd under sin utbildning. Petra Baarman berättade att Axxell har samarbete med aktörer inom tredje sektorn, bland annat Klubbhus Fontana, som redan i tjugo mår har stött unga och förbättrar och utvecklar möjligheterna till sysselsättning för dem, under devisen För mentalt välbefinnande. – De studerande i Axxell är tacksamma för det stödet.

Resurser till grundskolan underlättar för andra stadiet Också gymnasierna påverkas av den utvidgade läroplikten och också i gymnasierna syns de ungas sämre mående. – Vi vet att ungdomar behöver mera handledning och resurser för detta bör ges till grundskolan så tidigt som möjligt, sade Esbjörn

Hägerstedt som är rektor för Karis-Billnäs gymnasium. Han oroar sig för finansieringsgrunden för den utvidgade läroplikten. – Vi vet inte vad det kommer att kosta, men redan nu vet vi att det kostar mera än beräknat. Politikerna anser att de pengar som behövs redan finns, sade Olli Luukkainen. Men de unga som tidigare inte lyckats få en studieplats och som man nu försöker och förhoppningsvis lyckas få in i utbildningen behöver avsevärt mycket mera stöd och handledning än de andra som studerar. – De behöver att skräddarsytt, personligt stöd, sade Luukkainen.

Ett arbete skall göras från början till slut I Raseborg fördelar sig studerande inom yrkesutbildning och gymnasium jämnt. – Vi får arbeta med att alla skall slutföra sina studier på andra stadiet och att de har de förutsättningarna som krävs för det, sade Hägerstedt. Petra Baarman inflikade att man nu inom andra stadiet ser svårigheter bland de studerandes skriv- och läskunskaper. – Men då de hittar det de vill studera sker enorma framsteg och leder till fina historier om tillväxt, sade hon. En viss kritik framfördes också mot yrkesutbildningens möjligheter att förbereda de studerande för arbetslivet. Kimmo Koivunen är lokalpolitiker (SDP) med säte i Raseborgs stadsstyrelse. Han företrädde företagarna under diskussionen och uttalade sig i egenskap av företagare som arrangerar praktikplatser för studerande vid yrkesutbildningen. Han arbetar inom för-

 Om lärarna och eleverna mår bra, mår hela skolan bra, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. arkivfoto: frida lönnroos

packningsbranschen. – Arbete är att göra något från början till slut, sade han. – Om en studerandes studiedag är mellan kl. 12 och 13 är det inte konstigt att det kan kännas svårt med arbetets eller arbetsgivarens krav. Axxells rektor Lena Johansson bereds senare tillfälle att kommentera Koivunens uttalande. – Inom yrkesutbildningen gör man nog från början till slut, i

skolmiljö och på utbildning enligt utbildningsavtal. – Skoldagar på en timme finns inte om man läser schemat men en studerande kanske väljer att inte alltid följa schemat och då har vi ett annat problem som heter frånvaro och det är i sig en stor utmaning som tarvar en helt egen diskussion, säger Lena Johansson. tom ahlfors

4.11.2021 • Nr 17

Högre lön och mindre stress går inte alltid hand i hand – Det största trumfkortet i Raseborg är att vi har ganska små grupper i skolorna, säger huvudförtroendeman Niclas Zweigberg. Han uppfattar att stadens resurser är på en hållbar nivå och hoppas att Raseborgs beslutsfattare i samband med budgetförhandlingarna inte minskar timresursen, utan att den hålls på åtminstone på samma nivå som nu.

å grund av den hållbara timresursen i Raseborg kan grupperna hållas mindre vilket medför att delningarna av grupperna har blivit färre. – Detta syns tydligt i slöjdämnet där undervisningen brukar ske i delade grupper, säger Niclas. Större grupper i en slöjdsal är en negativ sak, det kan var och en förstå, med alla de mer eller mindre farliga attiraljer som står till buds. – Kanske bildningsväsendet nuförtiden tycker att det är litet bättre att ha flera elever i slöjden så att resurser kan frigöras för ändamål där de behövs mera, exempelvis för utagerande elever. Detta sker på gott och ont, tycker Niclas Zweigberg. – Jo, det behövs mera resurser för dessa elever, men de kanske tas från fel ställe. – Jag har själv varit i en slöjdsal med många elever och det finns en tendens att de elever som får mycket stöd och vanligtvis undervisas i mindre grupper ändå är med i slöjdsalen, vilket ökar oroligheten och riskerna. – Det är en hel del som kan gå fel i en slöjdsal! Niclas är inte bara stadens huvudförtroendeman, en syssla han sköter på heltid, utan också ordförande för Raseborgs lärarförening. Vilka möjligheter har du som huvudförtroendeman och lärarföreningens ordförande att påverka beslutfattarna? –För det första försöker jag ha en god dialog med undervisningscheferna, både den svenska och den finska, och med bildningschefen. – Lärarföreningens ansvar är att påverka politikerna och få dem att öppna ögonen. Vi kan till exempel skicka ut personliga brev till stadens beslutsfattare, speciellt till dem som sitter i bildningsnämnden. Samhället noterar alltmer det faktum att många lärare känner sig utmattade och till och med utbrända. – Det optimala vore förstås att timresursen höjs i Raseborg, men man måste vara re-

 Niclas Zweigberg är ordförande för Raseborgs lärarförening och huvudförtroendeman på heltid.

alist och får hoppas att den hållbara nivån bibehålls och inte sänks.

Allt flera lärare tveksamma till att jobba 100 procent FSL har våren 2021 i samarbete med bland annat arbetsgivaren Raseborg genomfört en omfattande undersökning kring lärarnas välbefinnande. I den undersökningen uppgav endast en av tio lärare att de kunde jobba i lagom takt under förra läsåret. OAJ:s undersökning från juni i år visar att var tredje lärare eller rektor har övervägt att byta jobb. Niclas Zweigberg har i sin kontakt med lärarna noterat en anmärkningsvärd trend. – Allt fler hör av sig och vill veta vad det innebär att gå ner i arbetstid, alltså rent konkret minska på antalet undervisningstimmar. Det här signalerar tydligt att arbetsbelastningen är för hög när man som lärare inte orkar jobba 100 procent, säger Zweigberg. – Mig veterligen har ingen gjort slag i saken än, men de som har kontaktat mig undrar över hur stort lönebortfallet blir då man går ner i arbetstid och hur mycket mindre arbetsbördan sist och slutligen blir. – Jag är realist och svarar att arbetsbördan tyvärr inte minskar lika mycket som lönen gör i relation till arbetstidens minskning med fyra timmar i veckan. Fortsättningsvis jobbar läraren lika mycket, upplever kanske litet mindre stress, men har mycket sämre lön.

Kan en högre lön minska känslan av att vara överarbetad? – De där faktorerna går nog inte hand i hand. Det finns många som har sagt mig att lärarnas situation inte blir bättre av högre lön. Självklart strävar vi som lärarförening efter högre lön, men samtidigt måste vi fästa uppmärksamhet vid lärarnas hälsa. Hur ska vi få arbetsbördan att minska? Det blir en förhandling inte bara om lön utan också om minskad undervisningsskyldighet.

Konflikt inom facket De två fackliga strävandena löper parallellt. – Jag upplever att det inte finns en enighet. Det finns en grupp som gärna vill ha högre lön och att ersättningen då är värd mödan och det finns en grupp som tänker mera på sitt välbefinnande än på lönen. Det blir en konflikt inom facket i den frågan. – Det finns en stor ovilja i högstadiet och gymnasiet att röra undervisningsskyldigheten medan lågstadielärarna är ganska öppna för att sänka usken. – Det är en känslig fråga som jag som ordförande har svårt att ta ställning till eftersom jag representerar alla lärare. Hur förhåller sig arbetsgivaren Raseborg till att en lärare vill sänka sin usk och gå ner i arbetstid? – Det går att anhålla om att få gå ner till 20 timmars undervisningsskyldighet, men arbetsgivaren måste godkänna det. Jag förespråkar nog inte att ta upp det mitt i ter-

minen, annat än som nödlösning om läraren är på väg att gå in i väggen ifall en förändring inte sker. – Arbetsgivaren bör varskos i god tid inför ett nytt läsår. Det finns ju lärare som önskar sig flera undervisningstimmar och då kan arbetsgivaren fördela timmarna inför läsårsstarten. Allt flera lärare funderar på att byta jobb. Du har ju själv bytt jobb och blivit huvudförtroendeman på heltid. – Det var inte så lätt och ledde till många sömnlösa nätter. Elevkontakten har varit mycket givande för mig. Men nog kände jag också en inre stress med allt som läraryrket handlar om. Det är psykiskt tungt att se barn som mår dåligt och jag upplevde att de blev flera och flera. – Det var inte ett självklart val och hade jag inte fått det här jobbet som huvudförtroendeman så hade jag nog säkert jobbat som klasslärare fortfarande. – Jag märkte ganska fort att jag var betydligt piggare efter en arbetsdag än då jag jobbade som lärare, också om arbetsdagen som huvudförtroendeman ofta är längre. text och foto: tom ahlfors Raseborgs lärarförening har inlämnat en motion till höstens fullmäktigesammanträde nästa vecka om att sänka den maximala undervisningsskyldigheten. Läs mera om motionerna på sidan 12 i detta blad.

4.11.2021 • Nr 17

Undervisningsminister Li Andersson tycker att det är direkt pinsamt att Finland tillsammans med Grekland sällar sig till skaran OECD-länder där utbildningsanslagen har minskat. Andersson hoppas att den trenden nu är bruten och om hon får bestämma är följande regerings stora utbildningspolitiska satsning en genomgripande reform av trestegsstödet. I tidningen Lärarens intervju bekräftar undervisningsministern också att en svensk tjänsteman till Undervisnings- och kulturministeriet nu skall rekryteras, hon förhåller sig positivt till tanken på ett finlandssvenskt läromedelscenter och uppmanar Åbo Akademi att utbilda fler psykologer.

Pinsamt att Finland är i samma

et var föga smickrande läsning som OECD:s så kal�lade indikatorpublikation Education at a Glance bjöd på i september. Rapporten visade nämligen att Finland hör till fåtalet länder där utbildningsfinansieringen under åren 2012–2018 har minskat. I det hänseendet är vi lika goda kålsupare som exempelvis grekerna. – Grekland gick igenom en exceptionellt svår finanskris kring 2012. Att Finland nämns som ett land vid sidan av Grekland är pinsamt, säger undervisningsminister Li Andersson (VF).

Ord, men inga löften Många utbildningsvänner har ställt sin förhoppning till att den aktuella utbildningspolitiska redogörelsen skall bli en vändpunkt i detta hänseende. Redogörelsen skall nämligen staka ut de utbildningspolitiska målsättningarna på längre sikt. Ambitionerna i redo-

görelsen är goda men löftena om ökad finansiering lyser med sin frånvaro. – Kritiken är befogad. Och andra sidan finns ganska tydliga förbindelser i fråga om vad man ska göra. Det är synd, men i dagens läge är det inte politisk realism att få alla partier att förbinda sig vid en viss mängd miljarder för utbildningen. – Själv tycker jag att de som jobbar inom utbildningssystemet måste kunna lita på att samtliga partier förbinder sig vid att trenden skall vara stigande. Det är det minsta man kan förvänta sig av politikerna. Och ser man på hur redogörelsen är formulerad tycker jag att vi talar om ett plustecken. Jag hoppas att den här regeringsperioden skall vara början på en längre utveckling där utbildningens finansiering växer. Kanske inte med så stora skutt som jag själv hade hoppats, men att det ändå sakta men säkert går uppåt. Jag hoppas på ett samförstånd för vi har inte råd med valperioder med häftiga nedskärningar som

sedan måste repareras. Finns det konsensus om att det skall vara ett plustecken för utbildningens del? – De partier som nu sitter i regeringen har hållit fast vid löftet att det är slut på nedskärningarna. När de aktuella nedskärningarna på 370 miljoner diskuterades fanns ett samförstånd om att lämna min portfölj utanför. Själv är jag också optimist när det gäller att hitta en lösning till forskningens finansiering. – Det stora frågetecknet är de oppositionspartier som talar om vikten av att satsa på utbildning men i nästa sekund tycker att man borde skära ner för att minska skuldsättningen. Samlingspartiet har inte längre någon kredibilitet i utbildningspolitiken, man har så många gånger lovat en sak men gjort något annat. Nu är det upp till bevis för oppositionspartierna.

Högst på önskelistan: En reform av trestegsstödet Många utbildningsreformer är så kostsamma att genomföra att

de inte nödvändigtvis går att förverkliga under en valperiod. Också i den meningen har redogörelsen en funktion, man vill undvika att reformer läggs på is eller i värsta fall skrotas vid ett maktskifte. Undervisningsministern blickar redan nu mot följande regeringsperiod. – Prioritet nummer ett för nästa valperiod är att göra en reform av trestegsstödet. Min tanke är en ny modell för hur stödet skall se ut och hur det ska finansieras så att alla elevers rätt till stöd uppfylles. Reformen kommer att kosta mycket, antagligen mer än den utvidgade läroplikten, så det är vettigt att den blir en fråga för regeringsförhandlingarna. Det är ingen vits att göra en underresurserad reform.

Åbo Akademi, det behövs fler skolpsykologer Regeringen har nyligen skrivit in en bindande personaldimensionering av elevvårdspersonal i lagen. Från och med 2023 reserveras 29 miljoner euro i statsbudgeten för

ändamålet. Både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet ska det i fortsättningen finnas minst en kurator per 670 elever och en psykolog per 780 elever. En ganska blygsam dimensionering kan man tycka. –Helt krasst så var det här de mått vi kom till med den här finansieringen och då vi såg på tillgången på kuratorer och psykologer. På finlandssvenskt håll är det stor brist på elevvårdspersonal. Hur skall man tackla den problematiken? – Inte finns det något annat sätt än att utbilda flera kuratorer och psykologer. Vi måste ha en tillräcklig intagning av studerande. Åbo Akademi antar årligen 20 studerande till utbildningslinjen för psykologi. Borde alltså kvoten höjas? – Om det finns ett stort behov av behöriga psykologer på finlandssvenskt håll, så varför inte. Jag tycker att det skulle vara ett logiskt sätt att svara på behovet. Åbo Akademi kommer troligen

4.11.2021 • Nr 17

 Li Andersson hoppas att den här regeringsperioden skall vara början på en längre utveckling där utbildningens finansiering växer. arkivfoto: jakke nikkarinen

Prioritet nummer ett för nästa valperiod är att göra en reform av trestegsstödet. Min tanke är en ny modell för hur stödet skall se ut och hur det ska finansieras så att alla elevers rätt till stöd uppfylles. Reformen kommer att kosta mycket, antagligen mer än den utvidgade läroplikten, så det är vettigt att den blir en fråga för regeringsförhandlingarna. Det är ingen vits att göra en underresurserad reform. LI ANDERSSON Undervsningsminister

a klass som Grekland att säga att det i så fall krävs finansiering. – Vi har en del tilläggsfinansiering inom ramarna för de europeiska stimulanspengarna som kommer att gå till nya studieplatser vid universiteten. Hur medlen fördelas mellan universiteten och de olika studieprogrammen vet vi inte ännu.

Oro inför vårdreformen På bildningssidan finns det en oro för att elevvårdstjänsterna inte kommer att finnas tillgängliga i samma utsträckning som tidigare då elevvårdspersonalen i samband med social- och hälsovårdsreformen flyttas över till de så kallade välfärdsområdena. – I lagen finns inskrivet att tjänsterna skall erbjudas i skolan. Man kan inte fysiskt flytta arbetstagarna någon annanstans. De kommer fortsättningsvis att arbeta på skolorna. – Vi måste få en fungerande servicekedja för de barn och unga som behöver mera hjälp och stöd för sitt välmående än vad skol-

psykologen eller kuratorn kan erbjuda. Jag hoppas att det kommer att finnas en möjlighet att bygga ett fungerande samarbete mellan elevvården och de övriga inom social- och hälsovården som arbetar med de ungas psykiska välbefinnande. Nu har vi har vi elevvården och den specialiserade sjukvården men där emellan saknas personer som kunde svara på ett stödbehov som är mer ingående än vad elevvården kan erbjuda utan att man behöver ta till den tunga vård som sjukvårdsdistrikten erbjuder. För att skapa en bättre vårdkedja skall arbetsgivaransvaret ligga hos välfärdsområdena, inte hos kommunerna.

Nu rekryteras en svensk tjänsteman till ministeriet Gun Oker-Blom konstaterade i sin rapport om den finlandssvenska utbildningens särdrag att det ofta finns brist på data om det svenska utbildningsfältet och att den svenska rösten inte alltid hörs på Undervisnings- och kulturministeriet (UKM). FSL har lyft fram be-

hovet av en svensk tjänsteman vid UKM för att se till att de svenska behoven tas i beaktande. Den önskan har nu hörsammats. – Tjänsten är klappad och klar och vi skall inleda rekryteringen i år. Tanken är att personen skall ha ett helhetsansvar för det svenska undervisningsfältet, men i mån av behov också bistå med annat inom UKM:s ansvarsområde, tex konstundervisning på svenska.

Finlandssvenskt läromedelscenter? Kanske det! Oker-Blom pekar även på bristen på läromedel som en hotbild för det finlandssvenska utbildningsfältet. På FSL:s läromedelsseminarium i höstas utvecklade hon sina tankar och presenterade ett förslag att bland annat inrätta ett finlandssvenskt läromedelscenter i anslutning till en högskola. – Det är ett intressant initiativ, men jag vet inte ännu vad som krävs för att det skall kunna förverkligas. Så jag kan inte ta ställning till hur realistiskt det är. Men kvalitetsgarantier och möjligheter

till samarbete kring utbildningsmaterial på svenska låter väldigt vettig. En förutsättning för att centret skall kunna förverkligas är att det finns finansiering. Vilka är de möjligheterna? – Jag vet inte ännu vad det skulle kosta så det är svårt att ta ställning till det. Vi har ganska strama ramar för resten av regeringsperioden. Men det är ett problem som har diskuterats länge och jag vet att många svenskspråkiga lärare gör ett jättestort arbete för att komplettera läromedlen med eget material. Borde ett läromedelscenter finnas på Utbildningsstyrelsen eller inom ramen för en högskola? – Det beror lite på hur man vill arbeta. Utbildningsstyrelsen är ett logiskt ställe i och med att där finns expertis och man jobbar med läromedelsfrågor där. Men vill man koppla läromedelscentret till exempelvis lärarutbildningen kan det vara vettigt med en universitetsförankring. Man borde utreda universitetens intresse för ett lä-

romedelscenter.

Finsk klasslärarutbildning i Sverige När det kommer till Åbo Akademis planer på en klasslärarutbildning i Uppsala är Li Andersson något försiktig med hänvisning till att högskolefrågorna ligger på ministerkollegan Antti Kurvinens bord. – Som ett samarbetsprojekt är det intressant. Det har talats om att öka medvetenheten i Sverige om att Åbo Akademi existerar och att det finns en möjlighet att få en högskoleexamen på svenska i Finland. Skall finska skattepengar gå till en utbildning som inte tjänar den finska arbetsmarknaden? – Om Åbo Akademi skall göra det här med sin grundfinansiering som staten betalar är det en relevant fråga, också på ett principiellt plan. mattias fagerholm

4.11.2021 • Nr 17

Svensk behörighet inte självskriven för finländska lärare Att som lärare med finländsk examen bli legitimerad lärare i Sverige är en process som varken är automatisk, kostnadsfri eller snabb. De nationella kraven i Sverige kan kräva kompletterande studier vilket fördröjer legitimationen.

et råder en uppfattning om att en finländsk lärarutbildning enligt nuvarande nordiska överenskommelser automatiskt ger behörighet i Sverige. Frågan har aktualiserats efter att det blivit känt att Åbo Akademi vill lansera en finländsk klasslärarutbildning i Uppsala. Vägen från en finländsk pedagogie magisterexamen till att få legitimation som lärare i Sverige kan emellertid vara rätt lång, också om den sällan innehåller oöverkomliga hinder. Det finns ingen automatik, utan processen är individuell och tar ett halvår i anspråk, och kostar dessutom pengar. Anders Rabenius är chef för enheten för lärarlegitimation vid Skolverket och säger först och främst att Skolverket inte har något att göra med att Åbo Akademi vill inrätta en utbildning i Uppsala universitets lokaler. – Jag har ingen åsikt om det. Uppsala universitet är en egen myndighet så vi har inget att säga till om hur de lägger upp sitt arbete. Det som däremot kan bli intressant är då de lärare som utbildats vid den finländska utbildningen i Uppsala skall söka lärarlegitimation i Sverige, säger Anders. – Om examen från den planerade ÅA-utbildningen i Uppsala är finländsk gäller samma hantering ur legitimationsperspektiv som om utbildningen hade skett vid Åbo Akademi eller något annat motsvarande lärosäte i Finland. – Om en person med den examen vill ansöka om lärarlegitimation i Sverige validerar Skolverket den utbildningen för att se vad som ingår i den och sätta det i relation till de krav som ställs i Sverige. Efter det kan vi fatta beslut om personen beviljas legitimation och med vilken behörighet och för vilka ämnen, säger Anders Rabenius.

Ingen automatik Det finns alltså inte någon självskriven automatik för att en lärare med utländsk examen skall få lärarlegitimation i Sverige. Visserligen kan den läraren få jobba i Sverige, men det går inte att få en fast tjänst utan att vara legitimerad. – Förenklat kan ändå sägas att de nordiska lärarutbildningarna tenderar att likna varandra mer, så att skillnaderna är mindre än om vi jämför med en lärarutbildning i till exempel Tyskland eller Syrien, säger Rabenius. Hypotetiskt är det möjligt att ÅA-utbildningen strömlinjeformas i Uppsala för att vara anpassad till de nationella villkoren för lärarlegitimation och behörighet i Sverige. – Sannolikt försöker man utforma utbildningen enligt de krav som ställs i Sverige för att utbildningen skall ge behörighet. Men jag vill framhålla att Skolverket inte lägger sig i detta eftersom Uppsala universitet är ett lärosäte och därtill en egen myndighet.

Finns alla bitar på plats? Uppfylls alla krav? Vad kan då vänta den som fått sin finländska lärarexamen och vill få en lärartjänst i Sverige, med andra ord legitimeras. – Då man har fått sitt examensbevis skickar man in en ansökan till Skolverket. Vi har ett samarbete med Universitets- och högskolerådet. (UHR) som har djupare och bättre kunskap om de utländska examina, berättar Gunilla Sellbom som är handläggare vid Skolverket – Utgående från yttrandet från UHR börjar vi på Skolverket se om alla bitar som krävs finns på plats. Exempelvis bör en idrottslärare visa att den har kunskap i simning och livräddning och gällande religionskunskap bör man visa att man är utbildad inom de större världsreligionerna. – Är det något saknas informerar vi den sökande om det som då har möjlighet att påvisa att den

 Hypotetiskt är det möjligt att ÅA-utbildningen strömlinjeformas i Uppsala för att vara anpassad till de nationella villkoren för lärarlegitimation och behörighet i Sverige, säger Anders Rabenius som är chef för enheten för lärarlegitimation vid Skolverket.

har den meriten. Saknar den sökande den meriten får den en hänvisning till vad den personen kan göra för att uppfylla de kraven. Antingen studerar man litet mera eller så jobbar man som lärare en tid och visar sina meriter på det sättet. Det beror litet på vad det är som saknas, säger Gunilla Sellbom. – För den som tagit ut sin examen i Sverige behövs inget yttrande från Universitets- och högskolrådet. För lärare i idrott och hälsa som tagit svensk lärarexamen ingår kurser i simning och livrädd-

ning i utbildningen. Det är inte många länder vars lärarutbildningar uppfyller de redan nämnda kraven på kunskap om världsreligionerna, vilket betyder att de flesta måste komplettera med detta för att bli legitimerade. ÅA-utbildningen i Uppsala gäller primärt lärare i åk 1–6. Har du tidigare handlagt finländska klasslärares ansökningar? – Ja, det har jag. För åk 1–2 finns överlag ett specifikt krav som gäller pedagogiken kring läs- och skrivutveckling. Det är något annat än att man har svenska som

modersmål eller utbildat sig på svenska. – Det finns dock undantag från kravet på läs- och skrivutveckling som gäller den som har en utbildning från Finland och har rätt att anställas i svensktalande skolor. Om det är så att man inte omfattas av de här undantagen och inte har läs- och skrivutveckling, kan man läsa kursen på 7,5 poäng för att komplettera det. Har du upplevt att någon lärare med finländsk examen fått sin svenska legitimation utan att komplettera alls?

4.11.2021 • Nr 17

Skolverkets anvisningar för ansökan om legitimation för lärare och förskollärare med utländsk examen Att ansöka om lärar- eller förskollärarlegitimation kostar 1 500 kr (150 euro) per ansökan. Skolverket meddelar då de fått ansökan om hur ansökningsavgiften skall erläggas. Följande intyg måste alltid bifogas till ansökan: Kopior av examensbevis (diplom) och kursförteckning. Intygen behöver visa ○ att den sökande tagit ut en examen som lärare/förskollärare/fritidspedagog/speciallärare. ○ vilka kurser den sökande har läst, samt betyg och kursernas omfattning i poäng/credits/timmar eller motsvarande ○ om den sökande har genomfört ett examensarbete och genomfört pedagogisk praktik inom utbildningen Kopior på alla intyg skall bifogas när ansökan skickas in. Originalhandlingar behövs endast om Skolverket begär det. Intyg över kunskaper i svenska språket – om den sökande har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska, samiska eller norska. (Här bör alltså noteras att exempelvis samiska, isländska och färöiska som modersmål inte kräver intyg över kunskaper i svenska medan finska som modersmål gör det.)  Gunilla Sellbom är handläggare vid Skolverket.

Det kan innebära att man får legitimation som lärare i årskurs 1–6, men man kanske inte får behörighet i ämnena religionskunskap eller idrott och hälsa för att man inte uppfyller de specifika krav som gäller för de ämnena. GUNILLA SELLBOM Handläggare vid Skolverket

– Om man saknar kursen i läsoch skrivutveckling för åk 1–2 kan man ändå få legitimation för de högre årskurserna 3–6. Det går att få legitimation också för åk 1–2, men bara för de så kallade praktiska och estetiska ämnen såsom bild och musik. För ämnet religionskunskap måste kravet på kunskap om världsreligionerna vara uppfyllt. Det samma gäller kravet på simning och livräddning för en lärare i idrott och hälsa. Så undantagen jag nämnde berör inte dessa två ämnen. Det är endast läs- och skrivutvecklingen och möjligheten att få legitimation i årskurs 1–2 som påverkas. – Så det kan innebära att man får legitimation som lärare i årskurs 1–6, men man kanske inte får behörighet i ämnena religionskunskap eller idrott och hälsa för att man inte uppfyller de specifika krav som gäller för de ämnena, säger Gunilla Sellbom. Även om vissa delar saknas gör inte att hela legitimationen uteblir, utan man får legitimation som uppfyller kraven och då kan en tjänst skräddarsys för just den legitimationen. Det går också att påvisa sina meriter genom att jobba som lärare, då skall man göra det minst

ett läsår och minst som halvtidsanställd. Är handläggningstiden för legitimation längre för en lärare med finländsk examen än för en med svensk examen? – Ja, det är den eftersom en svenska examen inte behöver granskas av Universitets- och högskolerådet, säger Gunilla Sellbom. – Efter det utlåtandet skriver vi till den lärare som ansöker om legitimation och berättar om vad som saknas. Så det blir några extra steg för den som har en utländsk lärarexamen. Handläggningstiden är omkring 4 månader för att få det första utlåtandet. Därefter skall läraren påvisa att den har de kunskaper som saknas och lämna in en ny ansökan som i sin tur har en litet kortare handläggningstid Avgiften för varje ansökan är 1500 kronor, det vill säga 150 euro.

Komplettering kan skötas på flera olika sätt Får man ett utlåtande från Skolverket att någonting saknas i utbildningen kan man ifall det behövs hänvisas till Utländska lärares vidareutbildning och får hjälp att hitta de kurser man behöver. Utländska lärares vidareutbild-

ning, ULV, erbjuder kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarexamen. Susanna Malm är nationell samordnare vid ULV och berättar att det dock är sannolikt att personer med finländsk svenskspråkig lärarutbildning inte alls behöver hänvisas till ULV. Också Susanna Malm nämner kursen i läs- och skrivutveckling. – Ifall läraren saknar den tidigare nämnda kursen i läs- och skrivutveckling går den att läsa vid något annat lärosäte. Läraren kan också visa att hon eller han har den kunskapen även utan högskolestudier. Det går att kompensera brister i utbildningen genom att tjänstgöra som lärare eller utföra ett lämplighetsprov. Det finns inget nationellt krav som gäller lärarjobb i Sverige och till exempel svensk skollagstiftning? – Nej, så länge det inte är en uttrycklig brist i den tidigare utbildningen, och då gäller det inte svensk lagstiftning utan den lärarförberedande delen, då den pedagogiska och didaktiska delen av utbildningen inte är tillräcklig i omfång. tom ahlfors

Reglerat yrke kräver nationella krav och legitimation Bestämmelserna och den historiska bakgrunden till lärarbehörighet i Sverige för lärare med utländsk examen är snårig. Genom en ändring i den svenska skollagen 1994 likställdes lärarutbildning från ett annat nordiskt land samt från EU och EFTA-området med svensk lärarutbildning. Sådan utbildning behövde alltså inte ”godkännas” av en central myndighet. Enligt vad som nämns i EG-direktiven ska det finnas en behörig myndighet för varje yrke som är reglerat i respektive land inom EU. Sedan regeringen år 2000 slagit fast att läraryrket är ett reglerat yrke i Sverige utsågs dåvarande Högskoleverket till behörig myndighet. Högskoleverket lades ner 2013 och två nya myndigheter grundades; Universitetskanslerämbetet och Universitets- och högskolerådet, som nu handhar bedömningen av utländsk utbildning.

Avtal om erkännande av europeiska examina Lissabonkonventionen från 1997 är ett allmänt avtal om erkännande av examina inom utbildning på högre nivå i Europa. Lissabonkonventionen gäller i nästan alla länder i Europa. Dess syfte är att underlätta akademiskt erkännande av examina genom att förbättra rutiner för

det och genom att öka öppenheten i erkännande av examina. Nätverket Enic-Naric informerar om högskolesystem och -examina, erkännande av examina samt god erkännandepraxis. Utbildningsstyrelsen är Finlands representant i nätverket. I Sverige representeras Enic-Naric av Universitets- och högskolerådet. Sveriges regeringsförordning om behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning började gälla från den 1 februari 2000, tre år efter att Lissabonkonventionen ratificerats.

Skolverket ansvarar för lärarlegitimationen Vissa yrken är alltså reglerade i Sverige, exempelvis läraryrket, vilket betyder att det behövs en särskild legitimation eller auktorisation för att arbeta inom det. Skolverket ansvarar för lärarlegitimation och tar hjälp av Universitets- och högskolerådet för bedömningen. Universitets- och högskolerådet, en statlig myndighet som regleras av regering och riksdag, har som ett av sina fem huvudsakliga arbetsområden att bedöma utländska utbildningar. I samråd med Skolverket bedöms lärarutbildningar för att klargöra vilka nationella villkor i Sverige som bör uppfyllas genom kompletterande studier. tom ahlfors

4.11.2021 • Nr 17

kolumnen anders adlercreutz Riksdagsledamot, ordförande för Hem och skola

Våga prata! Jag var utbyteselev i Portugal som 17-åring. Jag bodde på en ö i Azorerna, den lilla ögruppen som ligger i Atlanten vid en tredjedel av vägen från Lissabon till New York. Då, i slutet av 80-talet, var det en mycket avlägsen ögrupp, som bara drygt tio år tidigare lekt med tanken på självständighet. Nå, så blev det inte, ögruppen är en del av Portugal och är i högsta grad portugisisk. Jag bodde hos en familj som inte talade annat än portugisiska. Visst, pappan hade snappat upp ett engelskt ord eller två från de västernfilmer han brukade titta på, men det var inte tal om att de skulle kommunicera på något annat språk än den portugisiska dialekt man talade på ön Terceira. Så följaktligen stod det helt klart för mig när jag slagit mig ner i deras lilla hus, att det gällde sig att lära sig språket. Och lite illa kvickt. När jag två veckor senare anmälde mig till skolan försökte jag göra det på portugisiska. Med en 17-årings optimism framförde jag min sak för den kanslist på skolan som tog emot mig på nånting som kanske i bästa fall kunde anas påminna om latininspirerad rotvälska. Jag tyckte det lät sjukt bra. Men hon förstod ingenting, tills en vänligt sinnad elev hoppade in som översättare. Jag hade uppenbarligen alltför höga tankar om hur väl jag kunde göra mig förstådd så hjälpen kom väl till pass, och jag blev inskriven i skolan. När jag följande sommar åkte hem till Finland var min portugisiska om inte flytande så god. Och till stor del för att jag långa stunder inte förstod att den var dålig, och talade på trots det.

Vi finlandssvenskar har en dålig vana att byta till finska när någon talar knagglig svenska. Samtidigt som det säkert är klart för oss alla, att det inte är en bra taktik. Det är dessutom i högsta grad tråkigt för den som vill lära sig

I en kolumn i Helsingin Sanomat (26.10) skriver Rosa Meriläinen om att våga prata. Om att vi måste nöja oss med lite sämre språkkunskaper för att bli bättre. Och att vi måste acceptera bristfällighet. Det ligger en stor sanning i detta. Vårt förhållande till språket är binärt – det skall vara perfekt, eller så är du tyst. Och det leder inte till inlärning. För att man skall lära sig måste man få visa att man kan dåligt. Och denna attityd är verkligen inte språklärarnas fel – det är en inställning som har sina rötter långt bortom klassrummen. Vi finlandssvenskar har en dålig vana att byta till finska när någon talar knagglig svenska. Samtidigt som det säkert är klart för oss alla, att det inte är en bra taktik. Det är dessutom i högsta grad tråkigt för den som vill lära sig. Vi borde av samma orsak också vänja oss vid att tala olika språk i samma rum. Vi förstår ju varandra i regel. Varför då inte tala det språk vi har lättast för? Samtidigt kanske den andra får ett litet språkbad på samma gång. I vårt offentliga rum talare vi inte dialekt och vi talar inte dåligt. Nyhetsläsaren talar högsvenska eller -finska och språkfel föranleder snabbt kommentarer på insändarspalterna. Det är inte en fruktbar miljö för språkinlärning, vare sig man är infödd eller inte. Och med den attityden hade jag inte klarat mig ett år på Azorerna.

Lärarförbunden i Sverige läggs ner, men ny organisation uppstår De två lärarförbunden i Sverige, Sveriges Lärarförbund och Lärarnas riksförbund, kommer närmare en ny, gemensam organisation hela tiden. Denna höst har bägge förbunden haft extra insatta förbundsmöten och kongresser där samgången stötts och blötts med gott resultat. I slutet av november är det meningen att förbunden möts för att diskutera vidareutvecklingen av planerna. Då skall också Skolledarförbundet vara med.

Styrelsen för LR har för sin del tagit fram några grundläggande förutsättningar som man vill att uppfylls för att ärendet om en ny organisering av lärare och skolledare skall gå vidare. Bland annat vill LR att en grund för medlemskap ska vara legitimation och/eller behörighet. Dessutom säger Lärarnas riksförbund att skolledare ska vara organiserade i ett eget förbund. – Det handlar om att lägga ner Lärarnas Riksförbund, lägga ner Lärarförbundet och lägga ner Sveriges Skolledarförbund, och ersätta dem med en organisering som består av två nya förbund, Sveriges Skolledare och Sveriges Lärare, där Sveriges Lärare måste vara

av federativ karaktär. Det behöver man förstå. Och i de nya förbunden ska vi bygga demokrati underifrån, där medlemmar väljer sina egna arbetsplatsombud och representeras av någon i en roll som liknar den man själv har. Det är viktigt, säger Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén nyligen i förbundets organ Skolvärlden.

Två separata fackförbund Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson delar Fahléns uppfattning. Skolledarförbundet har genomgått samma förberedande process som de två lärarförbunden. – Samtalen handlar inte om att slå samman tre förbund till ett utan syftar till att bilda två separata fackförbund som samarbetar inom ett gemensamt samarbetsorgan som ska fungera som en brygga mellan förbunden. Skolledarna samlas i ett förbund som går under arbetsnamnet Sveriges skolledare och lärarna samlas i ett annat förbund som går under arbetsnamnet Sveriges lärare. Det gemensamma samarbetsorganet benämns hittills som ”gemensam organisering” men behöver för tydlighetens skull snart få ett mer beskrivande namn. – Nu fortsätter arbetet och må-

let är att i maj 2022 gå fram med en gemensam proposition till de tre förbundens kongresser om en ny organisering för landets skolledare och lärare från och med den 1 januari 2023, säger Matz Nilsson. Våren 2024 är det sedan dags för den nya lärarorganisationens första ordinarie kongress, noteras på Sveriges lärarförbunds webbplats. tom ahlfors

 Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson. foto: magnus hartman

Kritik mot undervisning och imponerade stilistik i kolumntävlingen Argh? Henrika Brink från Katedralskolan i Åbo får första pris i årets kolumntävling Argh? – en skrivartävling för dig som har något på hjärtat. Hennes stilistiska kolumn med kritik mot modersmålsundervisningen imponerade på juryn. Tävlingen var öppen för studerande vid gymnasier och yrkesskolor. Vinnare i årets kolumntävling Argh? blev Henrika Brink, Katedralskolan i Åbo, för sin kolumn Flugsnappare i motljus. ”Med tanke på den här uppenbara förmågan att skriva kan man bara önska att skribenten i framtiden ges, eller tar sig, möjlighet att utveckla sin begåvning”, konstaterade juryn, som i år bestod av Jeanette Björkqvist, journalist, Johanna Holmström, författare och Petter Wallenius, lektor i historia och

samhällskunskap. Andra pris tilldelades Linn Sønnerstad, Gymnasiet Lärkan i Helsingfors och Valia Sadiq, Ekenäs Gymnasium, tilldelades tredje pris. Juryns hedersomnämnande gick till Katarina Johansson, Katedralskolan i Åbo. Årets kolumntävling Argh? samlade 69 bidrag. Populära teman i kolumnerna var feminism, utsatthet, klimatångest och utanförskap. Många skribenter resonerade kring coronaåret och beskrev oro och frustration bland unga. Juryns helhetsbedömning av årets textskörd var att de unga nu skulle vara betjänta av lite mer optimistiska framtidsprognoser, samt konkreta åtgärder som skulle ge dem hopp om ett hållbart och jämställt framtida samhälle.

○ Svenska modersmålslärarföreningen i Finland arrangerar kolumntävlingen Argh? med bidrag från Svenska kulturfonden. ○ I år ordnades tävlingen för tionde gången. ○ Tävlingen är öppen för alla studerande i svenskspråkiga gymnasier i Finland och motsvarande åldersgrupp inom yrkesutbildningen kunde delta. ○ Uppdraget är att skriva en kolumn på högst 3 000 tecken. Ämnet får skribenterna välja fritt.

4.11.2021 • Nr 17

TEATER I UNDERVISNINGEN FÖR ÅRSKURSERNA 7-9

möten och kurser

"INGEN HAR ENS FRÅGAT HUR JAG MÅR IDAG ELLER SAGT HEJ."

○ Malax-Korsnäs lärarförening rf kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 11 november 2021 kl. 15.30 i högstadiet i Petalax. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Vi inleder med en bit mat och kaffe kl. 15.30–16.00. Mötet hålls kl. 16.00 och efteråt finns det möjlighet till en rundvandring i gymnasiet. Anmälan via skolombuden senast den 5 november. Välkomna! ○ Höstmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening r.f. torsdag 11.11 kl 15:30 på restaurang Crazy Cat. Stadgeenliga ärenden. Stadens nya personalchef deltar och berättar om sina uppgifter samt visioner i arbetet. Efteråt bjuds medlemmarna på pizzabuffé. Anmälningar till skolombudet eller till beatrice.krook@krs.fi senast fredag 5.11, med tanke på maten. Anmäl eventuella dieter. Välkommen! ○ Jakobstad-Larsmo lärare kallar sina medlemmar till höstmöte. Mötet hålls onsdag 17.11 klockan 18.00 i Oxhamns skolas lokaler vid Campus Allegro på våning 5. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Ärenden som medlemmarna önskar ta upp till behandling bör vara sekreterare Joakim Granqvist (joakim.granqvist@edu. larsmo.fi) tillhanda senast måndag 15.11.

SOM BEHANDLAR TEMAT ENSAMHET TIU-programmet (gem)ensam är ett samarbete med Folkhälsan och en del av deras 100-årsjubileum BOKA TURNÉFÖRESTÄLLNING PÅ FORSALJNING@WASATEATER.FI

○ Kronoby lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte fredagen den 19 november kl. 18.00 vid Torgare Prästgård. Efter mötet serveras middag. Anmälan senast torsdag 11.11. Välkommen! ○ Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller stadgeenligt höstmöte tisdag 23.11.2021 kl. 16.00 i Västra Närpes skola, Norrnäsvägen 34, 64530 Norrnäs. Stadgeenliga ärenden. Förbundsordförande Inger Damlin medverkar. Föreningen bjuder på en salt bit från kl. 15.45. Anmälan och eventuella dieter skickas till johanna.berlin@narpes.fi senast 20.11.2021. ○ Väståbolands lärarförening sammankallar till stadgeenligt höstmöte tisdagen den 23 november 2021 kl 17.30. Mötet hålls via Teams. Anmälningar till skolombuden/drive. Länk till mötet sänds till de anmälda via e-post. Välkomna med!

Hundarnas

○ FSL:s styrelse sammanträder i Tammerfors tisdag 9.11.2021.

Historiepjäs

○ FSL:s fullmäktige sammanträder i Tammerfors onsdag–torsdag 10–11.11.2021.

ETT TVÅSPRÅKIGT, MUNTERT KOMPISÄVENTYR! NYPREMIÄR 11.11 PÅ STORA SCENEN ABOSVENSKATEATER.FI 02-277 73 77 LIPPU.FI

TEATER TAIMINE

-turnéteater för barn och ungdom-

ATT HANTERA EN

VU X E N

Premiär 10.03.2022

En listig pjäs som hjälper dig att förstå de vuxna. I alla roller Outi Paasivirta och CG Wentzel Text och regi Tove Appelgren

Åk. 1-6

Beställningar och förfrågningar 040 685 3939, info@taimine.fi, taimine.fi

4.11.2021 • Nr 17

Digert motionsinflöde inför fullmäktigemötet Till FSL:s fullmäktigesammanträde om en vecka har inkommit hela sju motioner. I dem behandlas bland annat arvodet för klasshandledare, en sänkt usk och förbundets återbäring till medlemsföreningarna.

Anders Johansson, fullmäktigeledamot för Kustvägens lärarförening, yrkar i sin motion att en process må påbörjas med syfte att göra arvodet för klasshandledare inom grundutbildningen rättvist. Han noterar att en klass numera har flera elever med psykiskt illamående vilket leder till merarbete för klasshandledaren. Johansson efterlyser ett grundarvode för klasshandledarskapet som är detsamma för alla och som höjs med en koefficient för varje elev samt en högre koefficient per elev som har t.ex. en IP. ”Det krävs 50% mer arbete för en klass med 24 elever jämfört med en klass på 16 elever. En elev med plan kräver tre gånger mer arbete än en elev utan plan”, har Anders Johansson räknat ut.

Sänkt maximal usk Raseborgs lärarförening oroar sig i sin tur för att allt flera lärare inte orkar med sina allt tyngre arbetsbördor. Barn och unga mår också sämre vilket också påverkar skolvardagen och lärarnas arbete. ”Vi är medvetna om att diskussioner om förändrad USK väcker många känslor, men vi yrkar ändå på att Finlands Svenska Lärarförbund utreder olika konkreta alternativ som minskar lärarnas arbetsbelastning. Vi anser att en sänkt max-USK, kunde vara en av flera tänkbara utvägar”, noterar Niclas Zweigberg och Henry Gustafsson i sin motion.

Mera fyrk till föreningarna För lokalföreningarna är olika sätt att aktivera medlemmarna ständigt på agendan för att skapa samhörighet, vilket bidrar till att det känns meningsfullt att höra till vårt förbund, konstaterar Tove Söderman, Väståbolands lärarförening i sin motion. För att lyckas göra lokalföreningarna aktivare förutsätts resurser, varför föreningen yrkar på att förbundet höjer återbäringen till medlemsföreningarna och i återbäring utbetalar 15 procent i stället för 12 procent av de från respektive förening influtna medlemsavgifterna.

Dimensionering av speciallärarnas elevantal Speciallärarnas jobb har ändrats under de senaste åren. Flera elever är i behov av specialundervisning och dokumentationen tar längre tid, skriver Tomas Jaakkola och Johan Jansson, båda från Esbo-Grankulla lärarförening och vill att FSL ska jobba för att det ska finnas en dimensionering av speciallärarnas antal per elev.

Anställ alltid från den 1 augusti Jenny Nurmi-Aro, Vasa svenska lärarförening, vill att FSL arbetar för att alla lärare, även visstidsanställda lärare, som ska anställas för höstterminen eller för ett helt läsår, alltid anställs från den 1 augusti. ”I en del städer och kommuner anställs lärarna från den första fortbildningsdagen inför höstterminen, vanligen ett par dagar innan skolstart. Detta förfarande är inte förenligt med möjlighet till god planering och förberedelse inför ett nytt läsår”, skriver Nurmi-Aro. Detta förfarande är inte enligt henne förenligt med möjlighet till god planering och förberedelse inför ett nytt läsår.

 I april deltog många fullmäktigeledamöter i sammanträdet vid sin hemdator på distans. Om en vecka är det meningen att hela fullmäktigeförsamlingen skall stråla samman i samma utrymme. arkivfoto: tom ahlfors

Ledigheter före och efter lov När en lärare söker tjänstledigt utan lön före och efter en kortare ferie, för till exempel en resa, är det kutym hos vissa arbetsgivare att läraren skall vara tjänstledig utan lön också under ferien, noterar Jan Alin, Vasa svenska lärarförening. ”Det här betyder att en dags tjänstledighet innan sportlovet i kombination med en dags tjänstledighet efter lovet leder till totalt elva dagars oavlönad tjänstledighet. Det är absurt med tanke på att två lediga dagar efter lovet leder till just två dagars oavlönad tjänstledighet”, noterar Alin som menar att förfarandet ofta motiveras med UKTA § 37 ”Tjänstledighetens inverkan på lönen”. Alin konstaterar att det i til�lämpningsanvisningen för para-

 Fullmäktigeledamöterna Johan Jansson (t.v.) och Tomas Jaakkola möttes i våras hemma hos Jansson för att delta i sammanträdet på distans. Till höstens sammanträde har de inkommit med en motion om speciallärarnas elevantal. arkivfoto: tom ahlfors

grafen står att en kort tjänstledighet inte ska leda till ferie utan lön, varför han tycker att denna paragraf inte skall anses vara tillämpbar vid kortare tjänstledigheter före och/eller efter kortare ferier och yrkar på att FSL uppmärksammar arbetsgivarna på detta.

Samma lön för samma arbete Allt flera lärare erhåller en stor

del av sin lön via VAS-tillägg (värdering av arbetets svårighetsgrad). Dessa tillägg avtalas lokalt och fördelas sedan till olika lärare med olika uppgifter. De kan se väldigt olika ut i olika kommuner och städer. ”Vi anser att om de lokala potterna ökar, ökar också skillnaderna mellan lärarnas löner i olika delar av landet” konstaterar Anna

Nylund som representerar Korsholms lärarförening, som yrkar på att förbundet bland annat arbetar för att de lokala justeringspotterna inte ska utgöra större delen av eventuella löneförhöjningar. tom ahlfors