Vårdfacket Tehy med sin ordförande Millariikka Rytkönen i spet sen deklarerade inför vårens avtalsrörelse att vårdarna skall ha ett lö neutvecklingsprogram som under fem års tid ger dem en löneförhöj ning på 3,6 procent per år utöver den allmänna förhöjningen. Den all männa linjen utkristalliserades i år till omkring 2 procent.
Med strejkvarsel, hot om massuppsägningar, allmänt vapenskram mel och tuff retorik gick Rytkönen in för att driva igenom kraven som man från arbetsgivarhåll ansåg vara helt orimliga. Det medlingsbud i arbetskonflikten som förlikningsnämnden under Elina Pylkkänens led ning presenterade i maj sköt Rytkönen ner och kallade värdelöst. I juni slöt de övriga kommunala avtalsparterna, däribland lärarna, ett avtal, som baserade sig på förlikningsnämndens förslag.
Nu har också vårdsektorn fått ett avtal. Så hur landade det sist och slutligen för Tehys del? Vi har ett facit som visar att vårdarnas avtal är rätt identiskt med det avtal som den övriga kommunsektorn slöt i vå ras.
Millariikka Rytkönen låter dock förstå att man har fått ett eget lö neutvecklingsprogram inom vårdsektorn som ger vårdarna ytterliga re 6 procent. Det här stämmer inte. Vårdarna får nämligen ett löneut vecklingsprogram som är identiskt med kommunsektorns program. Det som Rytkönen vill kalla för ett eget löneutvecklingsprogram är i
själva verket så kallade harmoniseringspengar. Det vill säga lagstad gade pengar för att jämna ut löneskillnaderna i de nya välfärdsom rådena. Samma arbetsuppgift inom välfärdsområdet skall ge samma lön.
Vad vårdfacken undviker att nämna är att löneharmoniseringen hade skett i vilket fall som helst. Rytkönen hade inte behövt sparka in öppna dörrar eller bränna broar för harmoniseringspengarnas skull, de hade kommit också om hon inte hade lyft ett finger.
Harmoniseringspengarna visade sig bli Millariikka Rytkönens livli na, en möjlighet att ta sig ur arbetskonflikten med hedern i behåll. Som fackföreningsboss kan man nämligen inte med bibehållen trovärdighet gång på gång lova medlemmarna guld och gröna skogar men sedan inte leva upp till löftena.
Det avtal som vårdarna nu fick är de facto i stort sett identiskt med vad den övriga kommunsektorn förhandlande sig fram till i våras. Den enda påtagliga skillnaden är att de vårdare som under beredskapslagen vårdade coronapatienter får en engångsersättning på 600 euro. Helt be rättigat, men en försvinnande liten del av lönesumman.
Klart är att den stora förhandlingsseger och det lönelyft som vårdar na i åratal har jagat också denna gång uteblev även om man låter påski na något annat.
Klart är att den stora förhandlings seger och det löne lyft som vårdarna i åratal har jagat också denna gång uteblev även om man låter påskina något annat.
Lärarfacket OAJ har ställt sig bakom Maria Löfgren i valet av ordförande för centralorgani sationen Akava. OAJ är Aka vas största medlemsförbund och därmed ökar Löfgrens chan ser avsevärt. Ordförandeva let är ändå långt ifrån avgjort.
I och med att Maria Löfgren har fått OAJ bakom sig i Akavas ord föranderace kunde man kanske tro att hon har skaffat sig ett be tryggande försprång till motkan didaten Jari Jokinen. Lärarfacket är nämligen Akavas största med lemsförbund vilket innebär att Löfgren kan räkna med hela 170 OAJ-röster.
Då också Finlands Juristför bund (24 röster), Fackorganisatio nen för högutbildade inom social branschen Talentia (52) och Hög skoleutbildade samhällsvetare (21) stöder Löfgren ser det väl för spänt ut för henne.
Maria Löfgren är verksamhets ledare för förhandlingsorganisa tionen FOSU och var en av nyck elfigurerna när vårens kommu nala avtalsuppgörelse roddes i hamn.
Det finns dock ingen orsak för
motkandidaten Jari Jokinen att kasta yxan i sjön. Jokinen är verk samhetsledare för Teknikens Aka demikerförbund TEK, som bland annat samlar diplomingenjörer och arkitekter. TEK är det näst största medlemsförbundet inom Akava och där har Jokinen 95 rös ter att vänta. Privatsektorns che fer och specialister YTY (21) back ar också upp Jokinen.
Oviss valutgång
Valutgången är i högsta grad oviss i och med att många stora för bund har ännu inte har yppat vil ken kandidat man stöder. Det är ändå inte långsökt att det TEK närstående Ingenjörsförbundet ställer sig bakom Jokinen. Då in genjörerna utgör den tredje störs ta medlemsgruppen inom Aka va skulle det innebära 92 röster för Jokinen, vilket avsevärt skul le knappa in på Löfströms för språng. Ingenjörsförbundets ord förande Samu Salo säger till tid ningen Läraren att man inte ännu har fattat sitt beslut i frågan och att det heller inte är klart om man offentligt kommer berätta vem man stöder.
En grov uppskattning är att de
förbund som är mer teknikinrik tade och i större utsträckning ver kar inom den privata sidan tende rar att luta mot Jokinen medan de som huvudsakligen är verksam ma inom den offentliga sektorn tyr sig till Löfgren.
Enligt denna uppdelning ligger det nära till hands att också Fin lands Ekonomer (57) och Trade nomförbundet (44) ställer sig bak om Jokinen. Ekonomernas sty relse tar kandidaterna på pulsen 25.10, men kommer inte att avslöja sin ståndpunkt. Trots att Löfgren för tillfället har ett litet försprång förutspås valet bli väldigt jämt.
Vi har ett resultat i november Akavas 36 medlemsförbund har totalt 897 röster i ordförandeva let. Ju större förbund, desto fler röster. Den 14 november klarnar det vem som tar över efter Stu re Fjäder.
Han lämnade i enlighet med ett omtalat kassaskåpsavtal ord förandeskapet mitt under man datperioden. Sture Fjäder siktar nu på en plats i riksdagen.
mattias fagerholm
En svenskspråkig ö i ett hav av finska. Det är en träffsäker be skrivning av våra finlandssvenska språköskolor. I Finland finns det femton språköar, var och en med unika verksamhetsförut sättningar för den svenskspråkiga skolan.
I mitten av oktober ordnades språködagarna i Tammerfors. Där samlades omkring 80 pedagoger för att under två dagar ringa in det unika för språköar, diskutera framtid och framför allt nätverka.
Det är någonting alldeles speciellt med våra språköskolor och det är någonting alldeles speciellt med våra lärare och rek torer i dessa skolor. Varje gång jag möter dessa pedagoger möts jag av ett engagemang utöver det vanliga. Pedagoger som är så mycket mera än pedagoger. Tusenkonstnärer och framför allt språkambassadörer för vår finlandssvenska kultur.
Den yrkesstolthet som skolfolket på en språkö står för är på taglig och välförtjänt. Det här är någonting som många av oss andra gott kunde ta med oss i vardagen: en rakryggad professi onell yrkesstolthet över det goda som görs.
Att vara rektor i en omgivning där utbildningsförvaltning en är enspråkigt finsk innebär att också sköta kommunens svenskspråkiga utbildningsförvaltning. Rektorsvardagen där kan omfatta allt från undervisning i sammansatt klass till att samtidigt leda och utveckla både den egna skolan och den svenskspråkiga skolan i hela regionen. Det här är någonting som måste ses över. Tid för ledarskap är grunden för en levan de språköskola.
Att vara rektor i en omgivning där utbildningsförvaltningen är enspråkigt finsk innebär att också sköta kommunens svensk språkiga utbildningsförvaltning. Rektorsvardagen där kan omfat ta allt från undervisning i sam mansatt klass till att samtidigt leda och utveckla både den egna skolan och den svenskspråkiga skolan i hela regionen.
En statlig finansieringsmekanism som tryggar våra språköars existens är grunden för framtiden i dessa unika miljöer. Jag tän ker att vi tryggar så mycket mera än utbildning genom att tryg ga kontinuiteten i dessa miljöer. Gemensamt behöver vi ock så se till att attraktionskraften för att jobba som pedagog på språköar bland våra lärare och rektorer stärks. Där har samt liga aktörer inom den finlandssvenska utbildningen någonting att bidra med. Som gott exempel kan nämnas vikten av att man redan i lärarutbildningen medvetandegör blivande pedago ger om språköars existens, det unika i språköpedagogiken och forskningsbehov för framtiden.
För FSL som förbund är det viktigt att kunna föra en dia log med lärare och rektorer verksamma på våra språköar. Det känns därför extra fint att kunna säga att er röst är represente rad vid vårt styrelsebord. Vårt strävansmål är också att kunna besöka så många som möjligt av de femton språköarna inom de närmaste åren.
Och hör ni – utan eldsjälar sker ingen utveckling. Jag vill av sluta med en speciellt stor eloge till språköarnas eldsjäl Karin Ihalainen för det lyft hon åstadkommit.
Utbildningens roll är helt central när det kommer till Finlands framtid. Det slog OAJ:s ordförande Katarina Murto fast när hon på Världslärardagen pre senterade lärarfackets målsättningar och för hoppningar vad gäller vårens riksdagsval.
Det har varit lite hela havet stor mar de senaste åren, inte bara hemma i Finland utan i hela värl den. Bland annat en inflammerad arbetsmarknad, pandemin och kriget i Ukraina har satt det fin ländska samhället på prov. Och utmaningarna tar inte slut där. Ekonomiska bedömare förutspår tuffa ekonomiska tider framöver, vilket skenande energipriser och galopperande inflation är exem pel på.
– Endast genom högklassig fostran, utbildning och forskning garanterar vi att finländarna har kapacitet att hitta lösningar på problemen, säger Katarina Murto.
I en värld med osäkra fram tidsutsikter är trygghet nyckelor det, menar OAJ och lanserar inför valrörelsen mottot ”Vi bygger ett framtidssäkert Finland med ut bildning”.
Finansieringen bristfällig Mer konkret vill OAJ att nästa re gering vidtar åtgärder för att höja utbildningens finansieringsni vå under regeringsperioden 2023–2027.
Den finländska utbildning en befinner sig nu vid en skilje väg, menar Katarina Murto. I Fin
land uppnåddes länge utmärk ta utbildningsresultat, trots blyg samma satsningar jämfört med våra referensländer. Men nu hål ler vi på att bli akterseglade. Fin lands läranderesultat har försäm rats och utbildningssatsningarna släpar efter om man till exempel ser till övriga Norden.
– Nivån på vår utbildningsfi nansiering är helt ohållbar, säger Murto.
På sikt vill OAJ att utbildning ens totalfinansiering skall höjas till samma nivå som i de övriga nordiska länderna.
– En konkret åtgärd är att an vända de statliga bidrag som fri görs till följd av att åldersgrup perna krymper till fostran och ut bildning.
Problemen inom den grundläg gande utbildningen är stora och kräver därmed åtgärder av lite större kaliber, menar OAJ. Läran deresultaten har dalat sedan år 2006, visar bland annat Pisa-un dersökningarna. I Pisa mått mätt har Finland tappat ett helt läsår vad gäller läranderesultat och an delen elever med mycket svaga lä randeresultat har ökat drastiskt.
Den nedåtgående trenden är ingen nyhet och under flera re geringsperioder har man försökt vända på skutan. Lärarfacket OAJ konstaterar att problemen är så omfattande att riktningen inte går att ändra med exempelvis ut vecklingsprojekt av olika slag. Det krävs strukturella förändringar.
Öka antalet timmar i grundskolan
Ett konkret förslag från läraror ganisationen är att utöka anta
let veckotimmar med sex inom den grundläggande utbildning en. Genom detta skulle man stär ka de grundläggande färdigheter na. Förslagsvis skulle man lokalt fatta beslut om hur det utökade timantalet skulle fördelas. Tan ken är att fördjupa elevernas kun skap och därmed skulle någon na tionell läroplansreform inte vara nödvändig. Enligt OAJ ligger pris lappen för en utökad veckotim me i grundskolan på 6–8 miljo ner euro.
I takt med att andelen elever i be hov av särskilt stöd ökar blir pro blemen med det så kallade tre stegsstödet alltmer påtagliga. OAJ vill att alla elevers rätt till konkre
Vi kan inte blunda för de problem som finns och vi måste hitta en lösning på dem. OAJ kan nog bjuda på lösningsmodeller.
OAJ:s ordförande
ta stödåtgärder skall tryggas ge nom tydligare lagstiftning. Till ex empel vill man trygga rätten till specialundervisning genom en bindande lärardimensionering.
– Vi kan inte blunda för de pro blem som finns och vi måste hitta
en lösning på dem. OAJ kan nog bjuda på lösningsmodeller, lovar Katarina Murto.
chribbe aarnio
Vem är jag? Hur fungerar jag? De två frågorna uppmanade idrottspsykolog och ledarskapsut bildare Christoph Treier deltagarna på FSL:s rek torskurs att ställa sig själva. Om man inte jobbar med sin självbild som rektor finns det en risk för att man får trovärdighetsproblem i sitt ledarskap, menar Treier.
Om det finns ett gap mellan hur man själv ser sig som ledare och hur medarbetarna ser på en som chef så är det upplagt för problem på arbetsplatsen. Ju större diskre pans desto svårare blir det.
– Det finns inget värre för med arbetarna än att jobba med en led are som har en självbild som inte stämmer överens med verklighe ten. Det är ett mardrömsscenario att ha en chef som tror sig vara bättre än vad hen egentligen är, säger Christoph Treier.
Varför det?
– Då är chefen obenägen att ta feedback till sig. Hen ser sig så kompetent att det inte finns nå gon orsak att ta hänsyn till den respons man får. Man gör det lätt för sig och tänker att det är de an dra som inte förstår.
Vilka problem kan här gapet leda till?
– Som ledare har du ingen tro värdighet bland dina medarbeta re, de tar dig inte på allvar, säger Treier.
– Men om den bild du har av dig själv som ledare stämmer överens med hur medarbetar na ser på dig så upplevs du som kongruent och sann. Du känns inte som en rektor som säger en sak men gör en annan.
Hur vanligt är det att den bild man har av sig själv som ledare inte stämmer överens med verk ligheten?
– Jag skulle säga att en tredje del av alla ledarskapsfrågor har med det här att göra.
Vid sidan av att rannsaka sig själv uppmanade Christoph
Treier också skolledarna att vara uppmärksamma på vilka psyko logiska behov lärarna har. Han listade en rad behov som alla människor har, vissa mer utpräg lat än andra. Hit hör bland an nat behovet av säkerhet, trygg het, kontroll, spänning, bekräftel se och gemenskap.
För en rektor är det väsent ligt att identifiera medarbetar nas psykologiska behov och även kunna sätta fingret på vilka be hov som är framträdande bland medarbetarna.
Om man vet hur man själv och medarbetare fungerar så kan man anpassa sitt sätt att leda till de be hov som finns bland kollegerna, säger Treier.
– För många lärare är trygg hets- och kontrollbehovet starkt. Är man som rektor medveten om det så kan man så ofta det går för söka förmedla trygghet.
Ingen utveckling sker om det är för bekvämt Skolledare som jobbar med ut vecklingsarbete och vill driva sko lan framåt står inför en lite kne pig balansgång. Vårt trygghetsbe
hov är rätt starkt och vi håller oss därför gärna i en bekvämlighets zon där vi känner oss säkra. Men enligt Treier sker utveckling och förändring alltid utanför bekväm lighetszonen.
De lärare som i större ut sträckning drivs av spänning och inte har ett så utpräglat kontrollbehov har därmed lätt are för förändring. Men de lära re som har ett starkt trygghets behov måste rektorn med mild hand tvinga ut ur sin bekvämlig hetszon.
– Man måste pusha dem under trygga former. De måste hela ti den ha tillit till dig som chef.
Att identifiera medarbetarnas psykologiska behov och ta hän syn till dem handlar i grund och botten om kommunikation.
– Kommunikationen är ofta boven när något går fel. Lyckas man optimera kommunikationen enligt människors behov kan man förebygga många schismer och konflikter.
Good is good enough
Idrottspsykologen Christoph
Treier menar att den perfekta
idrottsprestationen inte existe rar och konstaterar i samma an detag att det perfekta ledarskapet inte heller finns. Han uppmana de därför rektorerna att inte vara så självkritiska. Jakten på det per fekta förorsakar mycket stress helt i onödan.
– Vi människor är inte perfek ta utan kommer alltid att göra misstag. Därför är det totalt slöse ri med energi och resurser om vi siktar mot det perfekta ledarska pet, eller den perfekta prestatio nen. Vi måste kunna acceptera att ”tillräckligt bra” räcker. Det mås te inte vara perfekt. Många strä var efter perfektion bara för att få uppmärksamhet.
Vad är då tillräckligt bra?
– Det är svårt att mäta, men det finns en 80–20 regel. Om 100 procent är perfekt så räcker 80 mer än väl. Om du skall nå de sis ta 20 procenten måste du inves tera enormt mycket i tid och re surser. Det är inte värt det, säger Christoph Treier.
pernilla lindroos
Ämneslärare vid
Folkhögskolan på Åland.
Psykisk ohälsa är ett komplext och laddat ämne, som jag kanske borde hålla mig ifrån, men det är samtidigt vikti gare än mycket annat så hur kan jag låta bli? Många fråg ar mig om varför barn mår allt sämre och en vanlig åsikt är: ”När jag gick i skolan var det nästan ingen som hade di agnos eller som mådde dåligt. Så varför nu?”
En bekant till mig sa att hennes psykolog hade sva rat på den frågan på följande sätt: ”Det är mina svåras te vuxna kunder idag du pratar om – de som aldrig fick vare sig förståelse eller hjälp då när dessa barn ’inte fanns’.”
Då stora problem blir synliga är det oftast många faktorer som ligger bakom. Inte bara en eller två. ”Många bäckar små” som det ju heter.
Så vilka ”bäckar” skulle det handla om här?
En av dessa sägs vara att undervisningen förr var mer disciplinerad och höll ”bråkstakarna” i schack. En annan är att dagens kost kunde vara orsaken. En tred je är bristen på tid och all stress, och en fjärde att vi har barn som ”spelar över” för att få uppmärksamhet. Men den ”bäck” som oftast lyfts fram är hur medieflödet och all skärmtid skulle vara boven i dramat, samtidigt som man insett att den nya öppenheten kring psykisk ohäl sa bidrar till att allt fler vågar söka hjälp. Vi vet alltmer om psykisk ohälsa, men nya kunskaper gör att saker blir mer komplexa. De som aldrig har ridit en häst tror ofta att det är lätt, tills man börjat att lära sig. Då inser man hur mångfasetterat det är, att man inte ens kan bli helt fullärd.
För hundra år sedan fanns en utpekad väg att följa för samtliga. Man hade ramar att leva efter, även om de var snäva och dömande. I dag är det i stort sett ingen som talar om för en vad man ska tro eller vad man ska göra med sitt liv, vilket förstås är en viktig del i personlig frihet.
Men det finns en ”bäck” som jag funderat en hel del kring och det är bristen på riktning. För hundra år se dan fanns en utpekad väg att följa för samtliga. Man hade ramar att leva efter, även om de var snäva och dö mande. I dag är det i stort sett ingen som talar om för en vad man ska tro eller vad man ska göra med sitt liv, vilket förstås är en viktig del i personlig frihet. Men utan en inre kompass kan man känna sig rätt vilsen i en tid med så många möjligheter. Att hitta ett syfte med sitt liv kan vara väsentligt för en inre trygghet. Själv känslan hos unga människor blir lätt urholkade och där saknas något som kompenserar detta.
Så vi kanske behöver ge en annan styrning. Som att få tid till att jobba med självbilder. Kanske dela med oss av olika sätt att se på livet, så att de unga tidigt kan hit ta riktning och sin inre trygghet i en tid då det mesta är möjligt, om man bara orkar och vill och ser ett syfte med allt.
Kent Ketomäki, ordföran de för Helsingfors svenska lä rarförening och klasslära re vid Kottby lågstadieskola, kandiderar för Svenska folk partiet i vårens riksdagsval.
Ketomäki säger att han i sin kam panj främst kommer att lyfta fram frågor kring skola och ut bildning.
– Jag har ju redan tidigare ut tryckt min oro över yrkets attrak tivitet och vill gärna vara med och höja den. Lärarna ska helt enkelt ha mer tid för kärnuppgiften, allt så undervisning och utveckling av egen undervisning.
Kent Ketomäki.
–Dessutom vill jag jobba med att eleverna i fortsättningen ska få högklassig utbildning obero
ende var de går i skola eller vil ka behov de har, säger Kent Ketomäki.
I vårens avtal slogs det fast att utöver den allmänna löneförförhöjningen på 2 procent i juni till kommer även en central juste ringspott på 0,5 procent. Nu har OAJ samt arbetsgivaren KT en ats om hur potten fördelas.
De uppgiftsrelaterade lönerna för alla behöriga lärare och speciall ärare inom småbarnspedagogik samt för daghemsföreståndare
och biträdande föreståndare höjs med 1,5 procent. Grundlönen för en daghemsföreståndare är efter förhandlingsresultatet 3000 euro/ månad.
Den största förändringen i lö nestrukturen är att lönen för be höriga och obehöriga lärare i små barnspedagogik skiljs åt.
Inom yrkesutbildningen jus teras grundlönerna och de upp giftsrelaterade lönerna för de som
Möten och kurserhar avlagt en högre högskoleexa men med 1,55 procent och de som avlagt en annan examen med 2,2 procent.
Inom den grundläggande ut bildningen höjs beloppet för till läggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och kommuner med 10 procent. Därutöver höjs grundlönerna och de uppgiftsre laterade lönerna med en allmän förhöjning på 0,12 procent.
Sibbo Lärarförening rf. håller sitt höstmöte onsdag 26.10 klockan 16.15 på restaurang Portside Trattoria (Si poonranta 10, 01120 Sibbo). På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Menyn blir pizzabuffet, efterrätt och kaffe. Deltagande och eventuella matallergier anmäls till sekreteraren Irene (irene.raphanel@sipoo.fi) senast 24.10.2022 före klockan 16.00 Samåk gärna
Åbo Lärarförening rf kallar sina medlemmar till höstmöte 1.11.2022 kl. 17.00 i S:t Karins svenska skolas nya ut rymmen på Hovirinnantie 17. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuder förening på mat och rundvandring i skolan. Vi svarar också på frågor om lönespecifikationen och det nya avtalet. Välkomna!
Höstmöte för medlemmarna i Kristinestads lärarförening r.f. torsdag 3.11.2022 kl. 16.00 i Kristinestads gymnasi um. Stadgeenliga ärenden. FSL:s ordförande Inger Damlin träffar medlemmarna och informerar om aktuella sa ker inom FSL och skolvärlden. Efteråt bjuds medlemmarna på salt och sött i Kristinestads gymnasiums aula. Anmälning om deltagande till skolombudet eller martina.rosin@krs.fi senast den 31.10.2022 med tanke på ma ten. Anmäl eventuella dieter. Välkommen!
Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte onsdag 9.11.2022 kl. 16.30. Mötet hålls på Kaffikåppin i Vörå centrum. Pizza serveras från klockan 16.00. Förhandsanmälning till david.nordgren@edu. vora.fi senast 4.11.2022. Välkomna!
Kustvägens lärarförening.r.f. kallar till höstmöte tisdag 15.11 kl 18.00. Stadgeenliga ärenden. Mötet hålls på Café Wilhelmsdal i Ingå. Efter mötet bjuder föreningen på middag. Anmälan till middagen och eventuella dieter se nast 7.11 till magnus.ljungqvist@inga.fi. Välkomna!
Tammerfors svenska lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 17 novem ber 2022 kl. 17. Mötet hålls på restaurang Kumma. Deltagarna bjuds på middag och vi får besök av Inger Damlin från FSL. Välkomna!
Medlemmarna i Ålands Lärarförening r.f. inbjuds härmed till höstmöte fredag 25.11.2021, kl.18 i Hotel-och res taurangskolans auditorium. Stadgeenliga ärenden. Efter mötet bjuder föreningen på middag på restaurang Hjorten. Bindande anmälning på ÅLF:s webbsida senast 18.11. Välkomna!
Lärarens ansvar för eleverna är odelat. Läraren ansvarar för alla sina elever under hela utfärden. Läraren ska ha med sig en mobiltelefon av arbetsgivaren så att hen vid behov kan kontakta rek torn, vårdnadshavare och andra som behövs under utfärden.
Klassutfärden utgör en del av skolans verksamhet bara om den antecknas i årsplanen. Utfärder som görs på fritiden och veckoslut och som inte har antecknats i årsplanen räknas inte till skolans verk samhet. Det här ska alla tydligt informeras om. Dylika utfärder är inte lärararbete, utan läraren deltar i dem på sig egen fritid. Som gruppledare är läraren ändå ansvarig, men om olyckan är framme är ar betsgivaren inte den som i första hand är ersättningsskyldig så som är fallet i utfärder och resor som har införts i årsplanen.
Resmålet ska väljas så att utfärden kan genomföras tryggt för eleverna. Undvik resmål där riskerna är uppenbara och övervakningen svår, såsom exempelvis badanläggningar.
Planera utfärden noggrant och i god tid. Var i förväg medveten om riskerna så att du kan behärska situationen. Förklara och gå genom reglerna och planen i god tid med eleverna och informera ock så föräldrarna om spelreglerna.
Det är viktigt att föräldrarna är medvetna om utfärdens eller resans detaljer. Föräldrarna måste också ge skriftligt tillstånd till att deras barn får delta i utfärden och att de godkänner de avtala de reglerna och resplanen. Reglerna och resplanen ska vara skriftliga och bifogas tillståndet. Man ska också skriftligen fråga av föräldrarna om barnet har några begränsningar, sjukdomar eller an nat som måste beaktas. En förälder kan också delta i utfärden men det här minskar inte lärarens ansvar.
Försäkringarna måste vara i skick. Har skolan försäkrat eleverna även för klassutflykten? Om svaret är nej, behövs en skild försäkring.
De fritidsförsäkringar som OAJ och FSL har tagit för sina medlemmar gäller inte under en tjänste resa så som lägerskola eller klassresa. Läraren bör kolla med både arbetsgivaren och sitt eget för säkringsbolag att försäkringsskyddet täcker alla eventuella olyckor och sjukdomsfall under resan.
För att kunna fara på en klassutflykt eller lägerskola behövs vanligen pengar som klassen samlat in. En lärare har ingen skyldighet att delta i penninginsamling eller att ansvara för färdkassan. Lära ren och rektorn måste ändå veta vem av föräldrarna som har utsetts till de ansvariga, hur pengar na samlas in och hur mycket pengar det finns. Innan man börjar samla in pengar måsta man avtala om precisa detaljer om insamlingen och om hur pengarna ska användas. I avtalet måste det framgå hur pengarna ska användas eller fördelas om resan eller utfärden inte blir av. Och hur ska man göra ifall en elev inte deltar i resan?
Det är viktigt med noggranna förberedelser för en lyckad och trygg klassutflykt. Då finns det inga luckor i övervakningen och risken för att någon skadar sig är liten. Men även om läraren har gjort sitt yttersta kan en olycka hända.
Man kan inte ålägga en lärare att ordna utfärder eller lägerskola. Det här är bara ett alternativ inom skolans verksamhet. Läraren kan med hänvisning till ansvaret och säkerhetsfaktorerna konstatera att det inte går att ordna klassutflykt eller lägerskola.
10 Ersättningar
En utfärd eller lägerskola som finns i årsplanen utgör en tjänsteresa för läraren och ersättningar betalas enligt tjänstekollektivavtalet.
Texten är hämtad från OAJ:s svenskspråkiga webbplats www.oaj.fi/sv och är skriven av arbets marknadsjurist Eija Mali.
I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag. Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt program.
1815
info@alandhotels.fi
ålandhotels.fi
Skeppsföreningen Albanus r.f Sjöfartskvarteret 22100 Mariehamn
+358 (0)457 0450 013 albanus@aland.net
Hela skärgårdshavet inom vår aktionsradie med utgångshamn i Mariehamn eller till exempel Åbo. Lärorika och intressanta äventyr till sjöss och till lands. Också kortare kryssningar. www.albanus.ax
Monica Östman vid Replot-Björkö skola belönas av Korsholms svenska lärarförening med utmärkelsen En fjäder i hatten. Hon har i 30 år fungerat som skolombud.
– Jag är tacksam och ödmjuk. Inte hade jag räknat med att få en så fin utmärkelse. Jag ”mårar å på”, som man säger på dialekt, och gör jobbet för jag känner att det är en bra sak. Det är roligt om det uppskattas, säger Monica Östman.
– Monica är intresserad, engagerad och po sitiv. Man kan lita på att om lärarförening en arrangerar ett evenemang så är hon där, säger Anna Nylund, ordförande för Kors holms svenska lärarförening.
Monica Östman är klasslärare vid Replot-Björkö skola sedan hösten 1995.
Lärarbanan inleddes några år tidiga re vid Söderuddens, som också ligger på Replot men numera är indragen. När hon började fanns det fem skolor på ön. Idag är de två till antalet, Replot-Björkö sko la och Vallgrund skola. Om Monica har va rit Replot trogen kan man säga det sam ma om uppdraget som skolombud. Hon blev skolombud mer eller mindre omgåen de och har därmed ett 30-årigt perspektiv.
På 90-talet hängde man upp en lapp på sko lans anslagstavla. Idag ser informationsflö det lite annorlunda ut.
– Nu används många digitala forum och informationsflödet har vuxit mycket. Lä
rarföreningen har bra följt sin tid och blivit synligare för medlemmarna, säger Monica.
Hur viktig är den lokala lärarförening en i Korsholm?
– Jätteviktig. Föreningen har en bra dia log med arbetsgivaren och lyfter fram med lemmarnas åsikter. Lärarnas vardag synlig görs och föreningen för fram vilka resurser vi behöver för att kunna göra ett bra jobb. Det känns tryggt för oss på fältet.
Ordförande Anna Nylund betonar för sin del skolombudens roll i föreningen.
– Dialogen med skolombuden är guld värd, då får in fler perspektiv. Vi försöker träffa dem 1–2 gånger per läsår, säger Anna. Skolombuden i en nyckelroll vid rekrytering
Vid sidan av att fungera som en länk mel lan den lokala lärarföreningen och skolan hör också rekrytering av nya medlemmar till skolombudets uppgifter. Det har enligt
Monica inte varit betungande eller svårt. FSL har en hög anslutningsgrad och lärar na är i regel positivt inställda till förbundet.
– Medlemmarna litar på att FSL gör ett bra jobb och för lärarnas talan. Man har en tillit till sitt fackförbund, säger Monica.
Var det en självklarhet för dig att gå med i FSL?
– Jag gick redan under studietiden med i studerandeföreningen, så det var naturligt att fortsätta därifrån.
Workshopar i samarbete med arbetsgivaren Monica Östman, och många andra eldsjä lar inom FSL, tilldelades utmärkelsen En fjäder i hatten på Världslärardagen. Da gen till ära arrangerade lärarföreningen i Korsholm i samarbete med arbetsgivaren så kallade pedagogiska caféer där välmå ende var det övergripande temat. Lärarna i Korsholm kunde under eftermiddagen del
ta i en handfull olika workshopar, till exem pel yoga, pausgymnastik och ett infopaket om sömnens betydelse. Också en dos fack lig information fanns på programmet då FSL-duon Pocke Wikström och Jens Matt folk föreläste om lärarens skyldigheter och rättigheter. Eftermiddagen gav deltagarna en halv fortbildningsdag. En win-win situ ation, konstaterar Anna Nylund. Och som socker på botten bjöd lärarföreningen sina medlemmar på en bit mat på kvällen.
– Nu blir middag på Strampen, och i morgon har jag på mig mössan i skolan, sä ger Monica Östman.
Fotnot: FSL uppmärksammade på Världslä rardagen 5.10 lokala eldsjälar med utmärkel sen En fjäder i hatten. Samtliga pristagare finns på FSL:s webbplats.
Axxells nya utbildning av barnledare finns med i den gemensamma ansökan våren 2023. Målet är att få allt fler intresserade av att arbeta inom småbarnspedagogiken.
Axxell startar en ny utbildning av barnle dare som i praktiken riktar sig till ungdo mar. Utbildningen finns med i gemensam ansökan i februari 2023.
– Det här är ytterligare ett försök att bi dra till att avhjälpa bristen på personal inom småbarnspedagogiken, säger utbild ningsledaren Sofia Sjöblom.
Barnledarutbildningen, som ger behö righet att jobba som barnskötare inom småbarnspedagogiken, har 24 nybörjar platser och inleds i augusti 2023. Den är två och ett halvt år lång då praktikperioderna räknas med.
Undervisningen sker i Karis, men skolan hoppas få studerande från alla regioner.
Axxell ordnar sedan våren 2020 barnle darutbildning i form av distansundervis
ning.
– Den riktar sig till sådana som redan jobbar i branschen, säger Sofia Sjöblom
och berättar att utbildningen lockat del tagare från hela Svenskfinland och även Åland.
– Vi har startat upp tre grupper per år med ungefär 25–30 deltagare i varje grupp. 32 personer inledde den utbildning som startade nyligen och redan nu har många visat intresse för den grupp som börjar i de cember.
Sofia Sjöblom konstaterar att det inte räcker med att utbilda personer som redan arbetar i daghemmen.
– Småbarnspedagogiken behöver också helt ny personal. Den nya utbildningen ska hjälpa till att hitta ännu fler som vill jobba i branschen, säger hon.
Redan i dag kan ungdomarna bli behöri ga barnskötare genom att studera till när vårdare och avlägga kompetensområdet för pedagogisk verksamhet av vård av barn och unga.
I den nya utbildningen läggs fokus helt på pedagogik och barn. Tanken är att ut bildningen också ska öppna ögonen för vi dare studier.
– Den kan fungera som en inkörsport för unga att börja studera till exempel till lära re inom småbarnspedagogiken.
text och foto: mattias fagerholm Sofia Sjöblom säger att den nya utbildningen också kan fungera som inkörsport till vidare studier inom småbarnspedagogiken.