Läraren 14 2022

22.9.2022 • Nr 14 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL ord för ord Skolans funktion som en utjämnare är satt ur funktion. → sidan 3 Strejken har utvidgats i Norge Nybyggd träskola i Närpes Svårt att rekrytera lärare i Norden → sidan 8 → mittuppslaget→ sidan 4 Diska i maskin och ät zucchini! Huslig ekonomi är ett häftigt och brett ämne, tycker Ida Hultgren, lärare i Höjdens skola i Tenala. → läs mera på sidan 9

Man skall ändå inte avfärda Susanne Wiborg med en fnysning. Fackföreningsrörelsen, även lärarorganisationerna, beskylls ibland för att vara nejsägare och bakåtsträvare. Klart är att lärarfacket även framöver skall sätta ner foten när det behövs och vara en bromskloss om reformambitionerna saknar verklighetsförankring. Men läraror ganisationerna kan ha mycket att vinna på att framstå som en kon struktiv kraft när det kommer till skolutveckling. Inom medlemskå ren finns många som upplever fackets kärnuppdrag som lite avläg set men som brinner för att utveckla sin undervisning och skola. Lä rarfacket har alla förutsättningar att vara en plattform även för dessa strävanden.

I länder med ett starkt lärarfack lyser de utbildningspolitiska re formerna med sin frånvaro. Det slår Susanne Wiborg vid Institute of Education i London fast. Wiborg forskar i förhållandet mellan reger ing och fackföreningsrörelse. Hon låter förstå att lärarorganisationer na ofta sätter sig på bakhasorna när det drar ihop sig till reformer, och att man också ofta lyckas i sina strävanden att sinka utvecklingsarbe tet.Exempelvis i Frankrike har lärarfacket ett stort inflytande och en ligt Wiborg har det resulterat i ett långvarigt tillstånd av olösta problem och urvattnade reformer. I den andra motpolen har vi England där lä rarfackets makt är kraftigt begränsad och regeringen har drivit igenom flera utbildningspolitiska reformer än något annat europeiskt land. Susanne Wiborg konstaterar att man i Finland har gjort relativt få förändringar i utbildningssystemet och att också lärarfacket har ett stort inflytande. Det är korrekt att vi har besparats från tvära kast i ut bildningspolitiken, exempelvis vid maktskiften, och det skall inte stick as under stol med att lärarorganisationerna har ett stort inflytande i Finland. På senare år har lärarfacken dessutom breddat sin intressebe vakning och idkar påverkningssarbete också utanför kärnområdet det

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm

Mobilappen Lärarrummet är gratis att ladda ner, fungerar för Android och iOS och kräver ingen inloggning. I appen kan du föra bok över din samplaneringstid, följa upp arbetstid och beräkna övertimsarvode med mera. Appen levererar också förbundets och Lärarens senaste nyheter!

I Finland har vi en tradition av att involvera lärarorganisationerna i utvecklingsarbetet. Det kan ses som en klok strategi av flera skäl. För att utbildningspolitiska reformer skall få genklang ända ner på gräsrot snivå i klassrummen är implementeringen central och där kan läraror ganisationerna spela en helt avgörande roll. Det vore ju snudd på kor kat att inte utnyttja den expertis i form av högutbildade lärare som vi har i det här landet.

Ladda ner Lärarrummet!appen 2 22.9.2022 • Nr 14

FINLANDS

bakåtsträvare.nejsägareförbeskyllssationerna,lärarorganirörelsen,Fackföreningsäveniblandattvaraoch

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 FSL inFormerar Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

Du kan också skicka in frågor till vår ombudsman eller logga in till medlemsintran via appen. Vi uppdaterar ständigt appen med nya funktioner – hör gärna av dig till kansliet om du har några önskemål!

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi

Du har väl inte missat att FSL har en egen app?

Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

Facket – en bromskloss?

mattiasLedarenfagerholm

Chefredaktör

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

vill säga i frågor som inte är direkt knutna till avtalsförhandlingar.

Jag önskar mig ett samhälle där goda exempel i stället är det intressanta. Men att diskutera fungerande lösningar och fundera konstruktivt framåt är inte lika spännande som att lyfta fram det som brister.

Att debattera och lyssna på hur andra ser på saken är något av det bästa jag vet. Debatt för mestadels framåt, men det för utsätter att debatten är mångsidig och nyanserad, och att alla parter kommer till tals.

– Enligt förbundets stadgar finns ingen deadline för nomine ringen. Så i princip är det möjligt, men då har man inte möjlighet att medverka i eventuella valdebat ter. Om man vill vara med i det of ficiella ordföranderacet bör man meddela sitt intresse på förhand.

FSL:s nya fullmäktige sammanträder i november. Bilden togs vid det förra fullmäktiges sista möte i april i år. arkivfoto: frida lönnroos

Så bästa debattörer och allmänhet: vad skolan borde göra går inte ihop med vad skolan kan göra just nu. Skolans funk tion som en utjämnare är satt ur funktion. Det är därför hög tid att diskutera strukturer och innehåll med tanke på framti den. Och hitta goda exempel på lösningar som faktiskt tar oss framåt.

behövslösningarKonstruktivaidebatten

FSL:s nya fullmäktige samlas till sitt första möte den 10–11 novem ber 2022 och då står bland an nat val av förbundsordförande på agendan. Hugade ordförandekan didater uppmanas meddela sitt intresse till förbundets viceordfö rande Pamela Leka senast den 7 oktober 2022.

Val av presidium

͸ Inger Damlin valdes till ordförande i juni 2020.

– Varje dag under två års tid

FSL ordförandeväljer i november

har jag haft glädjen att möta en gagerade lärare och rektorer, vara medlemmarnas röst på fäl tet och jobba med en organisation som har stor betydelse för lan dets framtid. Med ödmjukhet och förväntan hoppas jag få fortsät ta bygga framtiden tillsammans med er, säger Damlin.

Själva ordförandevalet sker under fullmäktigemötets andra dag, oberoende av antalet kan didater. Mandatperioden är fyra år och inleds vid årsskiftet. Någ ra specifika kriterier för vem som kan väljas till ordförande finns egentligen inte.

mattias fagerholm

– Valbar för förtroendeupp drag inom förbundet är en sådan medlem i en medlemsförening som har erlagt sin medlemsavgift, konstaterar Wikström och citerar paragraf 25 i förbundets stadgar.

22.9.2022 • Nr 14 3

vara representerade. Man kan kanske tycka att det skulle vara bra att styrelsen består av med lemmar från olika kategorier och regioner, men det finns ingenting som säger att det måste vara så, säger Wikström.

– Jag rekommenderar att man diskuterar frågan med dem som sitter i fullmäktige från den egna lärarföreningen. Och varför inte med andra föreningar också för att se om det finns ett bredare stöd.

Damlin redo att fortsätta FSL:s nuvarande ordförande Ing er Damlin har aviserat att hon står till förfogande i ordförande valet. Damlin valdes till ordfö rande i juni 2020. Hon efterträd de Christer Holmlund som mitt i mandatperioden blev generalse kreterare för Nordiska lärarorga nisationers samråd NLS.

͸ Fullmäktige består av 43 medlemmar om alla föreningar är re presenterade, vilket de har rätt att vara.

När FSL:s fullmäktige samlas till höstmöte i november står en rad personval på agendan. Bland annat skall förbundsordföran de för en fyraårsperiod väljas.

Den finländska skolan vilar på tillit. Tillit till skolan som samfund, tillit till lärare och skolpersonal. Tillit och samarbe tet mellan hem och skola. Det är någonting som man utanför landets gränser ser som en styrka. Politiskt vilar skolan i vårt land på koncensus, där varje aktör har sin givna uppgift. Det finns klart uttalat var man kan påverka vad och vem man kan vända sig till när. Ramarna för utbildning är klara och trygga. Och anser vi att ramarna inte är fungerande – ja då är det pre cis där, och ingen annanstans, vi ska starta diskussionen om brister i Skolanskolan.iFinland är mer än bara skola. Vår utbildning är en av de stabila grundpelare som håller landet i gång och funge rar som möjliggörare.

Ställer man frågan varför vi måste hänga ut elever, skolor och lärare för att kunna diskutera samhällsproblem till media är svaret att det behövs case för att kunna debattera. Då upp står en debatt som sällan innehåller löningar för vår skola och som vi sällan kan delta i på grund av tystnadsplikten. Att vi som minoritet tar oss an skolproblematik ur individperspektiv är direkt farligt för den lilla skolan på svenska i Finland.

– Tanken är att om det finns flera kandidater så finns det tid att arrangera valdebatter före fullmäktigemötet. De lokala lärar föreningarna har då en möjlighet att vara aktiva och exempelvis ar rangera regionala debatter, säger förbundssekreterare Pocke Wik ström.

͸Fakta

Kan en svart häst dyka upp i ett senare skede?

Hur skall man gå till väga om man är intresserad av en styrel seplats?

Ledsamt nog har debatten om skola på svenska i Finland i media under det senaste året blivit något av en jakt på synda bockar. Ibland verkar det nästan som att det pågår en klapp jakt på skolan på svenska i Finland. Skolfolket idag borde näs tan få medieskolning för att kunna hantera den uppkomna si tuationen, för att kunna hantera vardagen utan att bli ännu meraAlltuthängda.somoftast glömmer man i den granskande bakgrundsa nalysen baserad på anonyma kartläggningar i medier att strikt tystnadsplikt, mångprofessionellt samarbete och stödfunktio ner är en del av dagens skola. Att tilldelningen av resurser, som skolorna själva inte kan påverka, styr allt glöms också bort. Ledsamt ofta blir skolan en institution som misstänkliggörs. Ibland undrar jag om det till och med finns en i förväg given agenda att svartmåla det som görs i dagens skola.

ord för ord

inger damlin Förbundsordförande

Vem tar plats i FSL:s styrelse 2023–2024?

– Det finns ingenting stipule rat i stadgarna om en regional för delning eller att vissa stadier bör

Inger Damlin står till förfogande

FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ.

På agendan finns också val av pre sidium, det vill säga val av full mäktigeordförande och viceord förande. Christoffer Sourander har verkat som fullmäktigeord förande och Ann-Britt Romar vi ceordförande. Presidiet har när varo- och yttranderätt på FSL:s styrelsemöten.Vidsidanav personvalen skall FSL:s fullmäktige också slå fast förbundets strategi för de kom mande fyra åren.

Vid sidan av valet av förbunds ordförande skall fullmäktige ock så välja en styrelse för de närmas te två åren. Det rör sig om 8 ordi narie medlemmar och lika många personliga suppleanter.

Ledsamt nog har debatten om skola på svenska i Finland i media under det senaste året blivit något av en jakt på synda bockar. Ibland verkar det nästan som att det pågår en klappjakt på skolan på svenska i Finland.

Underveckor.vårens lärarstrejk i Fin land betalade lärarfacken ut ett strejkbidrag på 180 euro per strejkdag. Summorna växte till miljonbelopp och belastade givet vis lärarorganisationernas eko nomi. I Norge kompenseras lärar na fullt ut – Lärarnas lönebortfall täcks av oss. Vi övertar arbetsgivarans

– Läääänge! Vi har en stor fond. Det är inte ekonomin som avgör när strejken avslutas.

mattias

Utdanningsforbundet trappar upp lärarstrejken Norska strejkkassan sinar inte Lärarnas lönebortfall täcks av oss. Vi löneutbetalningen.dearbetsgivaransvaretövertarförstrejkande,också TURID BUAN ØFSTI. Utdanningsforbundets styrelse och strejkkommitté. Lärarstrejken i Norge trappas upp steg för steg. Den 19 september gick ytterligare drygt 1800 lärare ut i strejk. Nu strejkar omkring 8100 norska lärare. Och någon ljusning på arbetskonflikten är inte i sikte, säger strejkgeneral Turid Buan Øfsti.

4 22.9.2022 • Nr 14

Hur länge har ni råd att strejka?

Vid sommarens nordiska lärarkurs fick den norska lärarstrejken synlighet. Längst fram på bilden Turid Buan Øfsti.

En annan central fråga hand lar om rekrytering. Antalet sö kande till lärarutbildningar na har sjunkit för tredje året i rad och ca 16 000 lärare, eller var femte lärare, saknar lärarutbild ning i Norge. Enligt lärarfacket är bristen på behöriga lärare nå got som arbetsgivaren inte tar på –allvar.Vivill stänga bakdörren för arbetsgivaren för att använda

Men redan då förutspådde Øfs ti att strejken skulle komma att trappas upp vid skolstarten. Och det skedde mycket riktigt.

Och lärarfacket har beredskap att ytterligare trappa upp, försäk rar Turid Buan Øfsti även då vi ses i september. Och lärarfacket har beredskap att ytterligare trap pa upp, försäkrar Turid Buan Øfs ti även då vi ses i september.

– Det finns en öppning i da gens avtal som vi inte vill att ar betsgivaren skall missbruka.

Ingen ebb i strejkkassan I Finland ges strejkvarsel för ett viss tidsintervall, dvs man de finierar när strejken börjar och när det slutar. Men i Norge ser det lite annorlunda ut. När man

– Vi har en strejkfond som fi nansierar det, så lärarna lider ing en ekonomisk skada.

har varslat om strejk och inlett strejken så pågår den fram till att man har nått ett avtal. Det inne bär att de lärare i Bergen som togs ut i strejk i juni nu har strej kat i 14

Vill arbetsgivaren alltså göra det lättare att anställa obehöri ga lärare?

Orsaken till att de norska lärarna har tagit till strejkvapnet är att lä rarna enligt Utdanningsforbun det under sex års tid har haft en sämre löneutveckling än övriga kommunalt anställda.

Så ni ersätter lärarnas löne bortfall till 100 procent?

– Om det inte sker någonting i förhandlingarna är vi redo för upptrappning. När man hör ar betsgivarens uttalanden är det ingenting som tyder på att strej

okvalificerade lärare i stället för utbildade lärare i skolorna, säger Valås.

varet för de strejkande, också lö neutbetalningen, säger Turid Buan Øfsti.

Lärarna har kommunaltlöneutvecklingsämreänövrigaanställda

I två repriser kring skolstarten tog man ut närmare 3000 lärare i strejk. Efter det har konflikten yt terligare trappats upp och den 13 september gick man in i den sjätte strejkvågen och tog ut 3000 lärare i strejk. Den 19 september spände Utdanningsforbundet bågen igen och utökade strejken med ca 1800 lärare. Nu strejkar omkring 8100 norska lärare.

När tidningen Läraren träffa de det norska lärarfackets strejk general Turid Buan Øfsti i som ras hade lärarstrejken i Norge nyss inletts i ganska blygsam ska la. Den 20 juni tog Utdannings forbundet ut 45 lärare i en skola i Bergen i strejk.

ken avslutas den närmaste tiden, säger Øfsti, som sitter i Utdan ningsförbundets centralstyrel se och också i förbundets strejk kommitté.–Viutvärderar fortlöpande si tuationen och orsaken till upp trappningen är att vi vill sätta yt terligare tryck på arbetsgivaren. Vi är beredda att vid behov yt terligare utvidga strejken, säger Hege Valås, viceordförande i Ut danningsforbundet

text och foto: fagerholm

22.9.2022 • Nr 14 5

och under kursen ger vi exempel på hur lä rare kan jobba kring till exempel budgete ring i lågklasser och högklasser, säger hon.

– Många barn och unga upplever nu en osäkerhet på grund av rådande ekonomis ka läge och det gäller också lärare. Att bena ner det i fakta och mindre beståndsdelar så att barn och unga känner att de kan hante ra och förstå situationen är speciellt viktigt i dessa tider, säger Karolina Wägar på Ung Företagsamhet, r.f. i Vasa.

– I samhällslära försöker jag alltid aktua lisera ämnen som rör temat. Nu har jag be rört energifrågor för att de är aktuella så på det sättet behandlas ekonomiska frågor i undervisningen mera nu. Jag gör också av stickare och försöker förklara varför rap porteringen är som den är just nu, berät tarHanhan.har också känt att det kan vara känsligt att diskutera ekonomi i undervis ningen. Men den största utmaningen är

Lär sig konkreta metoder Utbildningen tar upp konkreta metoder och grundar sig på en dialog med deltagar

text och foto: christoffer thomasfolk

implementeras i nästan alla ämnen. Det går också att diskutera ekonomi i relation till biologisk mångfald och hållbarhets frågor. Ekonomi genomsyrar det mesta, säger hon.

Ekonomin är på tapeten näs tan dagligen. Situationen har ökat behovet av ekonomisk läskunnighet och här har skolan en viktig roll. Barn och unga är väldigt intresserade av ekonomi och behöver verktyg, säger Karolina Wägar på Ung Företagsamhet, r.f.

– Det som försvårar temat är att voka bulären är svår. Det är många begrepp som måste läras ut innan de förstår vad jag pra tar om. För att kunna ta till sig nyheter måste de förstå begreppen och det är kne pigt för Ekstrandmånga.håller med forskningen som säger att elever har ett stort intresse för ekonomi. Hans niondeklassare i samhälls lära är ett exempel på det.

just de svåra begreppen.

Ekonomi i klassrummet en balansgång Men enligt Wägar, som bland annat arbe tar med att främja ekonomisk läskunnig het, kan det för lärare vara en balansgång att prata ekonomi i skolan. Eleverna har olika bakgrund med olika ekonomiska för utsättningar, vilket kan göra ämnet käns ligt.–

på utbildningen betonar just vikten av att prata ekonomi och hur lärare kan ta upp ekonomiska frågor i klassrum met. Från vår sida har vi utvecklat material

Inflation, stigande räntor och energipriser och försämrad köpkraft. Hur hänger allt ihop? Den frågan ställer sig många barn och unga som blir påverkade av att ekono mi för tillfället dominerar nyhetsrapporte ringen och den politiska agendan.

na.– Vi vill ha en dialog för att lärarna ska kunna utveckla egna sätt och modeller för att jobba med ekonomisk läskunnighet. Det är lärare från olika stadier och jag tror vi kan hitta synergier och kursen hoppas jag ger mycket åt den enskilda läraren, be rättar Wägar, som fungerar som en av ut bildarna.Ekonomisk läskunnighet är ett begrepp som omfattar tre viktiga saker. Först och främst handlar det om att förstå hur verk ligheten hänger ihop på ett övergripande plan. Förutom kunskapsbiten omfattar eko nomisk läskunnighet attityder och motiva tion, alltså att lära unga att tänka kritiskt om ekonomi och fundera på vad som finns bakom reklam och granska sitt eget använ dande av pengar. För det tredje är ekono misk läskunnighet tron på den egna för mågan.–Många föreställer sig att ekono mi är svårt och att exempelvis sparan de är svårt när det egentligen handlar om sunt förnuft. Ekonomiska frågor ska inte medföra stress utan också trygghet och den kan minskas om man förstår och lär sig hur vardagen hänger ihop, förklarar Wägar.Iläroplanen

Karolina Wägar på Ung Företagsamhet, r.f. håller en fortbildning om ekonomisk läskunnighet som bäst. Att ge elever kunskap att förstå ekonomiska termer på grund av de exceptionella tiderna nu är viktigt. Barn och unga har intresse av ekonomi, säger hon.

Att öka elevers kunskap och lära dem att tolka de här aktuella frågorna kan sammanfattas i begreppet ekonomisk läskunnighet. Undersökningar visar tyd ligt att barn och unga är intresserade av ekonomi.–Närvi

Behovet av läskunnighetekonomiskharökat

En del lärare kan också känna att de måste kunna allt kring ekonomi och ha sva ren i en klass. Men så är det inte utan ett bra tips är att tänka omvänt och utforska och undersöka tillsammans.

inte handskas med fysiska mynt och sedlar på samma sätt som förr blir det också mer abstrakt. Från lärarhåll finns också en vilja att stödja barn och unga för att öka den ekonomiska läskunnigheten, förklarar hon.

– Nyligen träffade vi en grupp lärare i årskurs 1–6 och diskuterade ekonomisk läskunnighet. En lärare hade som metod att ta fram en dagstidning och plocka ut ekonomirubriker och diskutera vad de be tyder med eleverna. Att prata om något svårt är ett sätt att avdramatisera, förkla rarIhon.september och oktober ordnar Region förvaltningsverket tillsammans med Ung Företagsamhet r.f. i en utbildningshelhet inom ekonomifostran med namnet ”Prata ekonomi”.–Namnet

står det att elever ska öva på bland annat måttfullhet och sparande och att det ska tränas i skolan. Ekonomi ge nomsyrar också många ämnen som sam hällslära, huslig ekonomi, matematik och omgivningslära.–Uretthistoriskt perspektiv har peng ar och ekonomiska frågor alltid skapat spänningar och instabilitet i vår värld. Så jag ser att ekonomisk läskunnighet kan

Aktualiserar ekonomi i undervisningen Har dagens ekonomiska situation ökat be hovet av ekonomi i i skolorna? Enligt Si mon Ekstrand, lärare i historia och sam hällslära vid Zachariasskolan i Nykarle by, är i synnerhet energifrågor på tapeten just nu.

I samhällslära försöker jag all tid aktualisera ämnen som rör temat. Nu har jag uppgifter där de uppmuntras ta del av eko nominyheter, men ett problem är att deras mediekonsumtion är mindre riktad mot nyheter. Där har det skett en försämring och i stället är det annan form av mediekonsumtion som intresserar

– Ekonomi är den del som skapar mest intresse och därför är det tacksamt att lägga in en extra stöt där nu. Nu har jag uppgifter där de uppmuntras ta del av ekonominyheter, men ett problem är att deras mediekonsumtion är mindre rik tad mot nyheter. Där har det skett en för sämring och i stället är det annan form av mediekonsumtion som intresserar, säger Simon Ekstrand.

SIMON EKSTRAND

Lärare i historia och samhällslära vid Zachariasskolan i Nykarleby

– Lärarna borde ha ett större utrymme för att kunna uppfylla de krav som sam hället har ställt upp för skolan. Tillit be hövs för att bygga upp en starkare lärar profession. Men vi har världens bästa för utsättningar i Norden och jag är glad att vi har starka lärarorganisationer, sade Norges kunskapsminister Tonje Brenna när hon öppnade konferensen.

Hur ser framtidens lärarroll ut? Vilka är framtidens utmaning ar i skolan? Vilka förutsättningar har lärarna att möta dem? Gemensamma lärarutmaningar var på agendan på nordisk utbildningskonferens. Gemensamma lärarutmaningar i de nordiska

intagit någon passiv roll i respektive hem land. Det konstaterade Susanne Wiborg från Institute of Education i London. Hon forskar i förhållandet mellan regering och fackförbund. Wiborg konstaterade att star ka lärarorganisationer tenderar att sänka takten på utbildningspolitiska reformer. I exempelvis England är lärarfackets makt kraftigt begränsad och då har det även va rit lättare att driva igenom omfattande ut bildningsreformer. Men i exempelvis Frank rike som av tradition har en stark fackför eningsrörelse har många reformer strandat till följd av fackligt motstånd.

I Sverige är situationen svårast, men också i Norge ser man en nedgång i anta let sökande till lärarutbildningarna. Under åren 2013-2019 hade omkring 10 procent av de sökande någon form av lärarutbildning som sitt första val. Men under de tre senas te åren har man legat nere på ca 8 procent. Också Island har problem med att rekryte ra nya lärare och allt fler lämnar branschen.

Nyckelordet när det kommer till framti da rekrytering stavas kvalitet. Lärarna bör i framtiden ges de redskap som behövs för att göra ett gott jobb. I sammanhanget blir lärarfortbildningen central och oroväck ande är att effekterna av den kompetens utveckling som lärare erbjuds idag är blyg

Läraryrkets attraktionskraft en utmaning Om en gemensam nämnare i Norden är att lärarorganisationerna i regel involveras i ut vecklingsarbetet är en annan, något tristare, gemensam nämnare att en lärarbrist håller på att segla upp i samtliga nordiska länder.

6 22.9.2022 • Nr 14

– Det är något speciellt i de nordiska re lationerna. Vi har en bred samsyn på vad kunskap är. Och som lärarorganisation vill vi inte hamna i en passiv utförarroll, sade i sin tur Utdanningsforbundets viceordfö rande Hege Valås i sin välkomsthälsning, Lärarfacken delaktiga i Norden

Haltande kompetensutveckling

Lärarfackets röst hörs i Finland Susanne Wiborg lyfte också fram Finland som ett exempel på ett land där lärarfack et har ett förhållandevis stort inflytan de och därmed har det varit rätt sparsamt med utbildningspolitiska förändringar. Då det fanns ett stort antal lärarorganisatio ner i publiken lät man inte Susanne Wi borgs något provokativa inlägg passera oe motsagt. Alla reformer för inte något gott

Susanne Wiborg sade att hon inte läg ger någon värdering i om reformerna är bra eller dåliga, utan konstaterade att en stark lärarorganisation tenderar att dra ner på statsmaktens reformtakt.

med sig, och det är i många fall en god sak att lärarfacken har stoppat dem, vidhöll Dorte Lange, från Danmarks lärarförening. I Danmark pågår ett projekt som går under namnet ”Sammen om skolan” där man med gemensamma krafter funder på hur man skall utveckla grundskolan.

– Det ger genklang på fältet när lärar facket är med på reformer och utvecklings tankar, sade Lange.

De nordiska lärarorganisationerna har inte

– I Finland finns det inte speciellt många lärare på marknaden och vi har inte rik tigt de verktyg som behövs för att veta hur många lärare vi har, hur många som utbil das och hur många som håller sig kvar i yr ket. Vi kan inte prognostisera och anpas sa kostymen efter behovet och jag hoppas därför att vi skulle få till stånd ett lärarre gister, sade Martin Ahlskog, rektor för Sur sikAhlskogskola. medverkade i en paneldiskus sion där man uttryckligen tog fasta på hur man i framtiden skall lyckas i rekrytering en. Panelen var enig om att man inte skall sticka under stol med de utmaningar som finns i skolvärlden, men att också lärarkå ren själv har ett ansvar för att ”snacka upp yrket”.–Man kan göra skillnad som lärare, det borde vi lyfta fram. Jag är lyckligt lottad som får jobba med Finlands framtid varje dag, sade Ahlskog.

Fokuserar lärarnas fortbildning mera på fort än bildning? Satsa på kvalitet i kompetensutvecklingen hellre än på kvantitet, sade Nils Kirsten från Stockholms universitets specialpedagogiska institution. Han medverkar i ett forskningsprojekt om hur elevresultaten påverkats av att lärare deltagit i kompetensutveckling.

Det var inga små frågeställningar som man tog sig an på konferensen ”Framtidens lä rarroll i Norden” i Oslo i början av septem ber. Seminariet var ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet, Kunnskapsdepar tementet i Norge samt det norska lärar facket Utdanningsforbundet.

Vad har man att vinna på att skapa en sådan arbetskultur?

40% 21% 26% 36% 37% %43medeltalOECD

– Man tar ofta avstånd från arbets gemenskapen och isolerar sig i sitt jobb. Man sköter nog sitt arbete men är inte speciellt motiverad och jobbet känns me

Hur skapar man en arbetsmiljö där ar betstagarna vågar vara kritiska?

– Det är fundamentalt viktigt att man har en skolledning som är uppmärksam på det psykologiska välbefinnandet. Det är också viktigt att man i sina formel la styrdokument betonar att det här är den arbetskultur som vi vill jobba i. Man kan till exempel inte ha en arbetskultur där man inte tolererar fel och sanktione rar misstag som begås. Kritik måste tillå tas, ledningen får inte bli sur om den kri tiseras.

Hur skall man då öka det psykologis ka välbefinnandet i skolan?

samma.–Den kompetensutveckling som lärarna vanligen möter har tyvärr inte någon stör re effekt, sade Nils Kirsten från Stockholms universitets specialpedagogiska institution.

– Ur ett individperspektiv kräver det mod. Mod att vara kritisk och ifrågasätta.

– Lärarnas kompetensutvecklingsbehov är väldigt påtagligt, sade Greta Björk Gud mundsdottir, professor vid Oslo universi tets institut för lärarutbildning och skol forskning.

Vilka blir följderna om det psykologis ka välbefinnandet saknas?

Det låter ju lite oroväckande att kom petensutvecklingen inte ger resultat. Hur ser du på det?

– Vissa länder ställer krav på lärare att fortbilda sig ett visst antal dagar per år för att förnya sin lärarlegitimation eller så kan man få löneförhöjning för att man deltar. Till exempel Singapore fokuserar väldigt mycket på det här. Men man skall inte bara räkna dagar utan satsa på kvaliteten, på minner Kirsten.

Digital beredskap?

Andel lärare som uppger att de är väl eller mycket väl förberedda.

I Finland går det inte att prognostisera ett kommande lärarbehov, sade Martin Ahlskog, rektor vid Sursik skola i Pedersöre.

ningslöst. I värsta fall lämnar läraren sko lan helt och hållet.

Hur bör kompetensutvecklingen se ut få att det skall synas också i elevresulta ten?

Lärare är ganska långt ensamma i sitt jobb. Upplever du att det är ett problem?

Bristen på psykolgiskt välbefinnande på jobbet kan leda till att läraren tar avstånd från arbets gemenskapen, upplever jobbet som meningslöst och kanske till och med lämnar sitt lärarjobb, säger Line Arnmark som jobbar vid en yrkeshögskola i Köpenhamn.

I Finland uppger 21 procent av lärarna att de har en god beredskap att använda di gital teknologi i sin undervisning, medan OECD-genomsnittet ligger på 43 procent.

– Skolans viktigaste resurs är att man har professionell personal som trivs och som är motiverad att jobba med sitt kom plexa uppdrag. Om du inte trivs, och om du känner dig otrygg psykologiskt så kan du inte aktivera alla dina professionella resurser. Det handlar om att få ut det bäs ta av lärarna.

– Vi kan inte se några positiva effekter på elevresultaten.

– Det skall vara hög vetenskaplig nivå hela vägen och läraren skall få hjälp ända in i klassrummet. De praktiska förutsätt ningarna måste också finnas, det får inte vara för krångligt.

nordiska länderna

Hur skapar man en god arbetsmiljö och psykologisk trygghet på arbetsplatsen? Tidningen Läraren ställde frågan till Line Arnmark vid Københavns Professions højskole. Arnmark föreläste inför nordiska lärare på NLS sommarkurs om vikten av att försöka bygga upp en skolmiljö där lärarna känner sig trygga.

grafik: chribbe aarnio 22.9.2022 • Nr 14 7

text och foto: mattias fagerholm

– Definitivt är det oroande. Mitt bud skap är att man måste satsa på kvalitet i kompetensutvecklingen. Hellre kvalitet än kvantitet.Denordiska lärarna fortbildar sig för hållande lite. Man ligger i snitt på 3 till 4 fortbildningsdagar medan det internatio nella medeltalet ligger på 6 dagar.

– Jag ser det som ett stort problem. Jag tror att perspektivet blir för snävt och du får för lite input. Man har som lärare stor nytta av en professionell arbetsgemen skap. Personligen tror jag på samarbete, det är sårbart att vara ensam.

Varför är psykiskt välbefinnande så vik tigt i skolan?

– Alla har ett behov av att uppleva att arbetet har en betydelse, att man gör en skillnad. Om man upplever att man inte klarar av sitt uppdrag blir man frustrerad och motivationen tryter.

– Du stärker din lärandeorganisation. Det är också ett sätt att hålla fast vid sin personal, vilket skapar en stabilitet. Och jag är helt säker på att man kan ge en bätt re undervisning i en sådan miljö.

text och foto: mattias fagerholm

Psykologisk trygghet på gerarbetsplatsenbättreundervisning

Kirsten medverkar i ett forskningspro jekt som inleddes i januari där man tittar på hur elevresultaten påverkats av att lä rare deltagit i kompetensutveckling och de preliminära resultaten är nedslående.

När man ser till huruvida lärarna har be redskap att möta framtidens behov aktua liseras frågan om de digitala färdigheterna i skolan. Här skulle man kanske tro att vi i Norden ligger i framkanten, men de facto befinner sig samtliga nordiska länder un der OECD genomsnittet när det kommer till hur väl förberedda lärarna är på den di gitala framtiden. Och Finland sämst i klas sen på den punkten i Norden.

Hur väl förberedda är de nordiska lärarna på att ta i bruk digital teknologi i sin undervisning?

snart gå in för 1:1-lösningen som innebär att elever ska ha egen bärbar dator. Det beaktades också i planeringen så att det finns tillräckligt med laddningssta tioner. Så klassrummen är välanpassade till modern teknisk undervisning, säger han.

Den nya skolan på 5 500 kvadratmeter är en hybridmodell, vilket innebär att huvud

Lärarna har påverkat

Johan Gulin berättar att lärarna kunde på verka planeringen genom representation i en arbetsgrupp. Speciellt i planeringen av specialutrymmen som för huslig ekono mi, matematik och biologi, hörde lärarnas åsikter.–Vikommer

Nya nyinleddesläsåretiträskola i Närpes

Att bygga i trä är i ropet på grund av att det är klimatsmart. Men trots det är det förhållandevis få nya byggnader som byggs i trä. Därför är det med viss stolthet som rektor Johan Gulin visar upp sin nya högstadieskola som byggts huvudsakli gen i trä.

JOHAN GULIN Rektor vid Närpes högstadieskola

– Eleverna är nöjda med skolan men en del tycker den ännu är för opersonlig. Vi har inte hunnit så långt med inredningen men på sikt får alla sätta sin prägel på mil jön i skolan, säger Gulin.

delen av materialet är CLT-material, det vill säga korslimmat massivträ. Själva stom men och bärande pelare byggs i betong. Det blev också aningen dyrare att gå in för det materialet, som också bidrog till utmaning ar för arkitekterna.

8 22.9.2022 • Nr 14

– Att använda produkter ur skogen känns bra och påverkade valet av materi al. Vi ville också testa något nytt och med facit på hand är vi väldigt nöjda, säger Edd Grahn, teknisk direktör i Närpes stad.

Hållbarare i trä En av orsakerna till att beslutsfattarna gick in för att bygga i trä var hållbarhetsper spektivet. Det är klimatsmartare att bygga i trä jämfört med betong.

Det är inte bara fasaden av Närpes nya högstadieskola som byggts i trä. Även på insidan dominerar materialet. Att bygga i trä är hållbart och klimatsmart men kan bli dyrare.

– Alla inblandade fick lära sig nya sa ker under resans gång. Brandföreskrifter och hur högt man kan bygga kommer ock så emot när man går in för att bygga i trä, men slutresultatet blev mycket bra, konsta terar Grahn.

– Vi lärare påverkade inte valet av materi al utan vår förhoppning var att vi skulle få en markant bättre skolbyggnad – och det har vi fått. Sedan är det speciellt att bedri va verksamhet i en träskola och från andra kommuner har det redan visats intresse för att komma hit och bekanta sig med vår nya byggnad och jag tror valet av material in verkar, säger Johan Gulin, rektor för När pesFörhögstadieskola.tvåårsedanbörjade den nya högsta dieskolan byggas och stod klar lämpligt till inledningen av det här läsåret. Efter snart en månad i den nya skolan kan Gulin kon statera att han och kollegerna samt elever na –trivs.Vitycker det är tystare i korridorer na på rasterna. I den gamla skolan var ljud nivån extremt hög ibland men i den nya är det tystare. Men jag vet inte om ljudet ab sorberas på grund av träet eller om det är arkitektoniska detaljer som sväljer mer ljud, säger han.

text och foto: christoffer thomasfolk

Nu är arbetet i skolan i gång på allvar och med tiden kommer alla att sätta sin prägel på miljön och inredningen i skolan.

Vi tycker det är tystare i korridorerna på rasterna. I den gamla skolan var ljudnivån extremt hög ibland men i den nya är det tystare. Men jag vet inte om ljudet absorberas på grund av träet eller om det är arkitektoniska detaljer som sväljer mer ljud.

Så här ser Närpes högstadiums nya skolbyggnad ut. Det som skiljer den här från många andra i landet är att den är byggd huvudsakligen i trä – av CLT-material som är korslimmat massivträ. Stommen och bärande pelare består av betong.

Johan Gullin, rektor för Närpes högstadieskola, är nöjd med den nya skolbyggnaden som byggts huvudsakligen i trä. Det är speciellt att bedriva verksamhet i en träskola och från andra kommuner har det redan visats intresse för att komma hit och se på byggnaden, säger han

– Många rynkade på näsan åt grönsaksbiffarna som vi lagade för en tid sedan, småler Ida.

Att använda lokalt producerade råvaror i en skola är inte lätt ef tersom reglerna för upphandling kräver att varorna för det mesta är så förmånliga som möjligt. Ock så om det i närheten finns många som odlar olika slags grönsaker, också professionellt.

Ida bör alltså lära ut detta, men också lära eleverna hur man ste ker en biff. Det går inte att helt och hållet ha ett veganskt kök i

– Dessutom ligger fokus på hur vi kan äta för att vårt jordklot skall må bra.

– Ända sedan min egen skol tid har jag tyckt om huslig ekono mi. Jag är klasslärare i grunden och har ämnesbehörighet i huslig ekonomi, säger Ida, som nu jobbat i några år.

Är matlagningsdelen av ämnet huslig ekonomi trendkänslig?

– En tredjedel, säger Ida utan att –blinka.Iläroplanen delas huslig eko nomi in i tre likvärdiga delar; mat

Ett läroämne i tiden

Huslig ekonomi är ett häftigt och brett ämne, tycker Ida.

text och foto: tom ahlfors Från zucchini till klädvård och jämställdhet i hushållet

– Matlagningsundervisning en i huslig ekonomi skall inte hel ler bara handla om att tillreda det som är bekant för eleverna, utan jag vill också presentera okända sätt och råvaror.

Huslig ekonomi är ett trendkänsligt ämne som tar fasta på det samhälle vi lever i. Mat för säsongen och sparsamhet står högt i kurs just nu. 22.9.2022 • Nr 14 9

Det finns alltså lektioner i hus lig ekonomi som inte innehåller någon matlagning alls.

– Vi har också pratat mycket om säsongsbunden och lokalpro ducerad mat och vilken nyttan är med den. Vi lever med det samhäl le vi har runt omkring oss så un dervisningen går bra att anpassa efterUngdomarnadet. är tack vare soci ala medier väl medvetna om dessa frågor nuförtiden och hänger bra

Ida Hultgren jobbar som klasslä rare och timlärare i huslig ekono mi i Höjdens skola i Tenala, Ra seborg. Hon har omkring tio tim mar huslig ekonomi i veckan, sex timmar går till den obligatoriska kursen för sjuorna och fyra tim mar till två tillvalsgrupper för åk 8 och 9.

Tre likvärdiga delar Matlagning, klädvård samt hus hållets ekonomi i stora drag, det är vad jag själv kommer ihåg av undervisningen i huslig ekonomi. Hur stor andel av din under visning är matlagning?

Ibland svårt att använda lokala råvaror

– Ämnet lever med tiden och har förändrats i takt med att sam hället har Undervisningenförändrats.handlar ock så om hur man till exempel lär sig stryka kläder och städa på rätt sätt.

– När jag gick i lågstadiet var varma smörgåsar en stor hit på fredagarna och nu är det tortillor som gäller i familjerna.

med i Skäletundervisningen.tillattjagfick upp ögo nen för Idas undervisning var ett Instagramkonto – ”Hussa i Höj dens” - som hon öppnade för ett år sedan och som mest handlar om matlagningen eftersom det är svårt att i bilder dokumente ra ämnets övriga delar. Mycket av maten är vegetarisk. Det har på Instagram visat sig att avoka don var ny för många och zucchi nin fick inte eleverna att spontant brista ut i hurrarop.

Denna indelning gäller också tillvalskurserna på åk 8 och 9.

– Jag har just haft en lektion med sjuorna om hur man torkar bordsytor, säger Ida och blickar ut över undervisningsutrymmena, som är mycket välstädade, vilket mest är elevernas och lokalvår darnas förtjänst, städningen be lastar inte Ida.

skolas hussasal.

– Att involvera föräldrarna i ämnet skulle vara fint. De kunde donera råvaror till ett slags mat torg i skolan. Tänk till exempel på alla äpplen som inte tas till vara om höstarna!

– Men sedan visade det sig att det inte var så farligt sist och slut ligen och det gjorde mig nöjd.

Men, jo, matlagningen är en av Idas favoritdelar av huslig eko nomi.–Mitt matlagningsintresse har alltid varit stort. Men jag njuter också av att få ta in klimatsmart tänkande i undervisningen. Det går ju också utmärkt bra att kopp la tillJustmatlagningen.nuärdetaktuellt för alla hushåll att spara energi på grund av de höga priserna för elektrici tet. Har du berört det här i din un dervisning?–Jaghar gett eleverna tips på hur man kan spara energi. Tidiga re utmanade jag sjuorna att diska för hand, så att de lär sig det, men den biten har jag förkortat efter som det visat sig att det är mera energisnålt att låta diskmaskinen sköta det.

kunskap och matkultur, att bo och leva tillsammans och vara jäm ställd, samt konsument- och hus hållskunskap i hemmet.

– Jo, det vågar jag påstå. Vi skall lära oss att äta rätt, så att både kropp och knopp skall må bra. Men vi har i alla tider ätit på olika sätt och olika trender har uppstått.

Ida Hultgren vill i sin undervisning i huslig ekonomi också presentera råvaror som inte är bekanta för eleverna från tidigare, som till exempel zucchini.

I språkproven kunde man ge ett vitsord som anknyter till kunskapsnivåerna i den eu ropeiska referensramen för språk. Det skulle ge en möj lighet att jämföra kunskaper både internationellt och na tionellt. Många arbetsgivare förutsätter allt oftare att man bedömer språkkunskaper en ligt den europeiska referens ramen för språk, noteras i SU KOL:s pressmeddelande.

att bli utanför fick mig att tänka på gym nastiktimmarna under min egen lågstadietid då två lagkap tener skulle välja sina egna lag. Minen i de klasskompisars ansikten som stod sist och väntade på att de skulle bli val da till något lag, den minns man ännu 30 år senare. Vetska pen om att det i dag används väldigt många andra och bätt re sätt att dela in elever i lag, grupper och par, känns bra.

Det här är 9 060 mer sökande än i motsvarande ansökan år 2021. Det fanns över 9 500 nybörjarplatser att söka till vid utbildningar som börjar i januari 2023.

Europeisk referensram

Så nu ställer jag frågan: hurdana mekanismer har ni i era skolor? Finns det sådant som skapar utanförskap? Vad skapar gemenskap? Ifall det är svårt att sätta fingret på det så fråga eleverna – när känner de sig som en del av gemen skapen, när blir de utanför?

mensamma var till yrkeshögsko lor, och av de sökande ansökte 98 procent till en yrkeshögskola.

Så nu ställer jag frågan: hurdana mekanismer har ni i era skolor? Finns det sådant som skapar utanförskap? Vad ska par gemenskap? Ifall det är svårt att sätta fingret på det så fråga eleverna – när känner de sig som en del av gemenska pen, när blir de utanför?

minttukolumnenmyllynen

I ansökan kunde man söka till sex ansökningsmål. I medeltal an sökte man till 2,7 ansökningsmål. Största delen av de utbildning

Lärare i Winellska skolan i Kyrkslätt

S k o l a n ä r o u t ! U t e ä r i n !

10 22.9.2022 • Nr 14

Under träffen lyfte en deltagare fram sittordningar som en viktig faktor i skapandet av gemenskap. Nyfiken som jag är ville jag veta hur det ligger till i våra skolor och gjor de därför en minigallup i FB-gruppen Undervisningstips i Svenskfinland. Av drygt 80 respondenter svarade 89 pro cent att det i deras skola är läraren som bestämmer sittor dningen, medan 11 procent svarade att lärarna i skolan har olika system och ingen gemensam överenskommelse. Ut ifrån resultatet kan man säga att det är vanligare att det finns en gemensam överenskommelse om att lärarna avgör sittordningen än att det inte finns en sådan. Att det är pe dagogerna i skolan som bestämmer sittordningen och grup peringarna gör att ingen i klassrummet blir ensam mot sin vilja. Givetvis kan eleverna vara delaktiga och berätta var i klassen och med vem de har lättast att lära sig, men den vuxne ska vara den som fattar besluten om sittplatser och

RESERVERINGAR: koululaiset@haltia.com Tilläggsinfo: www.haltia.com/sv/naturskola Finlands naturcentrum Haltia är beläget invid Noux nationalpark i Esbo.

Avslutar med ett budskap som Patrik Söderberg lyfte fram under nätverksträffen: “If you’re feeling lonely, you are lonely”. Den stora och svåra frågan är, hur skapar vi en skola som inkluderar alla?

LÄR DIG. UPPLEV. SPELA. UNDERSÖK. RÖR PÅ DIG. GÖR SJÄLV.

ellerInkluderadexkluderad?

Lediga jobb

1 procent ansökte till både och, och endast 1 procent sökte enbart till ett universitet. Flest antal sö kande fanns inom området han del, administration och juridik, de samhällsvetenskapliga områdena och området databehandling och kommunikation (IKT).

De studerandes språk kunskaper varierar stort och många kan ha en bätt re språkkunskap än vad må len i lärokursen är. Den egent liga nivån på språkkunska per skulle komma bättre fram om man började tillämpa ni våskalor.Omman kombinerade stu dentexamensvitsorden med nivåskalor skulle man få vär defull information om de verkliga språkkunskaper na studerande uppnår i gym nasiet.

I Haltias utställningar upplever man Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk. Ta med din klass på ett av våra inspirerande och lärorika 1-5 timmars program!

KostetJariBild:nen

I höstens gemensamma an sökan ansökte sammanlagt 43 390 personer till yrkes högskolor och universitet.

I början av september deltog jag i en nätverksträff inom nät verket Den välmående skolan, som SFV håller i trådarna för. Fint att se deltagare från många finlandssvenska skolor på plats i och med att temat är så ytterst aktuellt och viktigt. Den här gången hade vi utanförskap på agendan. Universitetslek tor Patrik Söderberg inledde med att ge en inblick i varför det finns utanförskap och social exkludering. Föreläsningen fick mig och säkert många andra att tänka på hurdana mekanis mer vi har i våra skolor som endera skapar utanförskap eller gemenskap. Mekanismer som kanske alltid bara funnits, som vi kanske inte kritiskt granskat och funderat hur vi kan för ändra och förbättra.

grupperingar.Dethärmed

UTSTÄLLINGAR. NATURSTIGAR. ELDPLATSER.

ar gick att söka till riktades till sö kande som avlagt en examen på andra stadiet. Till dessa utbild ningar sökte sammanlagt 37 430 personer, och hälften av nybörjar platserna är reserverade för sö kande som ansöker om sin första högskoleplats.Därtillerbjuds ca 900 studie platser vid yrkeshögskolornas ut bildningar som leder till en hö gre yrkeshögskoleexamen samt vid universitetens magisterutbild ningar.

Ökat intresse högskolestudierförNivåskalaistudent-examenVitsordenispråkprovenistudentexamenbordeberättahurbraenstuderandekanspråket,tyckerOutiVilkuna,ordförandeförSpråklärarförbundetiFinland,SUKOL.

Studentprovens tillförlitlig het och trovärdighet skulle vara större om vitsorden tyd ligare visade hur bra en stude rande kan ämnet. I språkpro ven kunde man göra bedöm ningen enligt en nivåskala, vilket man föreslog i en rap port som handlade om språk proven och beskrivningarna av nivåskalor i gymnasiets lä roplan redan 2013.

Den gemensamma ansökan till högskolorna avslutades på onsda gen 15.9. Största delen av utbild ningarna som deltog i höstens ge

Förfrågningar och bokningar på teaterns kontor vardagar kl. 9.00 – 16.00,tfn 09-4391 220, www.hevosenkenka.fi e-post: hevosenkenka@hev osenkenka.fi, www.lippu.fi TEATER HEVOSENKENKÄS TURNÉPJÄSER SALONG HUND OCH HÅR PETTSON OCH FINDUS SPÖKSTÖK DUNDERDINO VI ERBJUDER ETT DIGERT PEDAGOGISKT MATERIAL MED TEXTER AV SAKKUNNIGA OCH INBLICKAR I DEN KONSTNÄRLIGA PROCESSEN! KONTAKTA MARJA VUORI (MARJA.VUORI@VIIRUS.FI) FÖR MER INFORMATION OCH BOKNINGAR! SAKSAPERTTUFOTO: SORJANEN / VIRTANEN VER SAILLES 21.10–9.12.2022 OM SOLKUNGEN, KLASS OCH GOD SMAK 5.10kl.15–18 iSFV-husetG18iHelsingfors •Vadlärdeviossunderperiodernaav distansundervisning? •Hurkanvididaktisktutveckladenalltmer digitaliseradeskolan? •Vadinnebärspråk-ochkunskapsutvecklande undervisningiendigitaliseradlärmiljö? Dendigitaliserade skolan Välkommenpålanseringenavhandboken Idistansundervisningenskölvatten. Lärarerfarenheter och didaktiskaperspektivpådigitalundervisning, skrivenav AnnaSlotte, KatarinaRejman och KirsiWallinheimo Alladeltagarefårettexemplaravboken! Läsmeroch anmäldigpå sfv.fi/evenemang Boklanseringochseminarium 22.9.2022 • Nr 14 11

ochnatyddeunderUtvärderingenideradeningsutvärderingutvärderingen.användedenanvändningomstarkastKunskapernaiBedömningskriteriernaengelskatolkasolikaiengelskaförklarasavelevernasuppfattningsinaegnakunskaper,avderasavengelskapåfritiochavdentidsomelevernaförattgörauppgifternaiNationellacentretförutbild(NCU)utvärimars2021lärresultatenA-engelskaislutetavårskurs9.arrangeradesmittcoronapandemin,vilketbeattdrygthälftenavelevergjordeuppgifternapådistansresteninärundervisning.

else som motsvarade vitsordet 8 och deras muntliga färdighe ter och hörförståelse motsvarade vitsordet 7. Den skriftliga produk tionen motsvarade vitsordet 6.

Elevernas planer för fortsatta studier hade ett tydligt samband med språkfärdigheten: de som tänkte fortsätta sina studier i gym nasiet hade bättre kunskaper i alla delområden än de som tänkte fort sätta inom yrkesutbildningen.

perioden.–Bakom ökningen ligger säkert även det faktum att ukrainarna har varit tvungna att skjuta upp planerna på att återvända hem på grund av det utdragna kriget. Informa tionen om de utbildningsmöjligheter som erbjuds i Finland har nått allt fler ukrainare och starten på det nya läsåret är en natur lig tidpunkt att börja i skolan, säger utbild ningsrådet Katri Kuukka vid Utbildnings styrelsen.Enökning har skett inom samtliga ut bildningsformer, men ökningen är tydli gast inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt under

Elevernas starkaste färdighet var läsförståelse, näst starkast var de muntliga färdigheterna och hör förståelse. De svagaste resultaten fick eleverna i skrivuppgifterna.

– Det här är mycket oroande siffror och bör tas på stort allvar. Man kan inte vän ta med att agera tills det är för sent. Lärare måste få rätt förutsättningar för att kunna fånga upp elever som är i behov av stöd och extra resurser måste till omedelbart. Det är i det förebyggande arbetet vi verkligen kan göra skillnad, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet (bilden).

Höstens studentskrivningar har börjat Höstens studentskrivningar började förra veckan med modersmålsprovet i läskom petens.Sammanlagt 44 600 gymnasister har an mält sig till höstens skrivningar, vilket är lite färre än ifjol.

Flest examinander har anmält sig till provet i engelska, men också proven i bio logi och den medellånga svenskan är popu lära i höst, rapporterar Svenska Yle på sin webbplats.Höstens prov pågår i två och en halv vecka. Sist ut är provet i samiska som mo dersmål, onsdagen den 28 september. Stu dentskrivningarna firar i år sitt 170-årsjubi leum.

Samma kunskaper ger olika vitsord Då utvärderingsresultaten be traktades i relation till vitsorden, upptäcktes att de elever som hade fått likadana resultat i utvärde ringen hade ganska olika vitsord i olika skolor. NCU:s utvärdering gällde ändå endast en del av inne hållet i läroplansgrunderna, vil ket betyder att t.ex. den andel av vitsordet som baserar sig på arbe te under lektionerna inte ingick i utvärderingen.–Framförallt i de muntliga uppgifterna var variationen mel lan skolorna stor, vilket för sin del kan ha att göra med att bedöm

Transparensen måste öka

Bakbrädet

visningen som förbereder för grundläggan de utbildning.

12 22.9.2022 • Nr 14

De unga mår inte alls bra Coronapandemin som dragit ut på tiden, Rysslands anfallskrig och klimatkrisen har försvagat välbefinnandet bland unga och si tuationen verkar inte ha blivit bättre. Enligt MIELI rf:s statistik har samtalen om ungas självskadebeteende i Kristelefonen ökat yt terligare. I januari–augusti detta år fördes 13 procent fler samtal om självskadebeteende med 18–29-åringar jämförört med samma period året innan. Samma dystra utveckling kan ses i Sekasin-chatten som är riktad till 12–29-åringar.Särskiltoroväckande är självskadebete ende bland unga kvinnor. Samtal om själv skadebeteende som förs i Kristelefonen ökade med nästan en femtedel under sam maDettatidsperiod.århar nästan 300 unga som ringt till Kristelefonen haft en akut självmords risk. Självmordsrisken kan anses vara kon kret eller stor ifall den som ringer samta let har en konkret plan eller ett färskt själv mordsförsök i bakgrunden.

Var tredje lärare är orolig för att drabbas av en skolattack. Samtidigt lyser åtgärderna med sin frånvaro – till och med när det finns oro kopplad till specifika elever. Det visar en ny undersökning från lärarfacken i Sve rige, noteras på Lärarförbundets webbplats lararforbundet.se.Etthalvårhargått sedan två lärare mör dades på Malmö latinskola. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund kan nu för första gången visa exakt hur stor lärares oro för skolattacker är.

finns det för närvarande totalt 5 122 barn, unga och vuxna som flytt från kriget i Ukrai na inom förskoleundervis ningen, den grundläggan de utbildningen och på an dra stadiet.

Om kunskaperna beskrivs med hjälp av vitsord, låg majoriteten av eleverna på en nivå i läsförstå

hade samband med bättre resul tat, säger ElevernaMäntylä.haren mycket posi tiv uppfattning om nyttan med engelska och om sina egna kun skaper. Engelska används utan för lektionerna t.ex. för att tit ta på filmer och videoklipp, lyss na på musik och följa sociala me dier, vilket också syns som bättre resultat. Också längden på den tid som eleverna använde till att göra uppgifterna hade samband med resultaten.

går

I början av augusti var de tillgängliga siffrorna betyd ligt lägre: då var 3 529 ukrainare inskrivna vid en skola eller läroanstalt. I praktiken låg siffrorna då ännu på samma nivå som förra våren och början av somma ren, eftersom uppgifterna om elever som inlett sina studier i början av läsåret börja de föras in mer aktivt först efter semester

En av tre lärare säger att de antingen är mycket eller ganska oroliga för att det ska ske en skolattack på skolan där de jobbar.

En regional jämförelse visar att eleverna i södra Finland hade bätt re resultat i alla delområden jäm fört med eleverna i andra regioner. Också i stadsskolorna var kunska perna bättre än i tätorter och på landsbygden.

Eleverna har nöjaktiga kunskaper

Bland de elever som gjorde uppgifterna i alla fyra delområ den nådde 29 procent inte nivån för goda kunskaper (vitsordet 8) i ett enda delområde. Resultaten har sjunkit sedan år 2013 då före gående utvärdering i A-engelska ordnades i årskurs 9.

Det framkom inga skillnader mel lan flickornas och pojkarnas kun skaper i engelska.

Över 5000 ukrainare inom utbildningen Enligt uppgifter från Utbildningsstyrelsen

ningskriterierna tolkas på olika sätt i skolorna. För att kriterier na för slutbedömningen som togs i bruk år 2020 ska få fotfäste, be höver lärarna rikligt med praktisk övning och modellbedömning ar som konkretiserar det kunnan de som krävs för de olika vitsor den, konstaterar ledande utvärde ringsexpert Marita Härmälä.

engelska

– Förutom självmord bör uppmärksam heten även riktas mot självskadebeteen de och lösningar som minskar på ungas il lamående. Självdestruktiva tankar är alltför vanliga, speciellt bland unga kvinnor, säger Frans Horneman, direktör vid Centret för förebyggande av självmord vid MIELI rf.

från

Stor oro för skolattack

Bäst på läsförståelse

– Med tanke på fortsatta stu dier betyder de relativt svaga re sultaten särskilt i skrivuppgifter na utmaningar i studierna och undervisningen på andra stadiet, säger docent Katja Mäntylä vid Jyväskylä universitet. Mäntylä var medlem i utvärderingsgrup pen och hör till Studentexamens nämnden.–Fasteleverna använder eng elska på fritiden och därför upple ver att deras kunskaper i engelska är bra, skiljer sig somengelskakunskaperna,högstdieterganskabetslivet.möteroftaningssituationernaspråkanvändpåfritidenfråndesituationersomdeistudiernaochsenareiarDettycksocksåvaraenheterogengruppavelevsomfortsättertillandrastaochendelavdessaeleverharnöjaktigakunskaper.–Uppfattningenomdeegnaanvändningenavpåfritidenochtidenanvändesföruppgifterna

Enligt Statistikcentralen är självmordsdödligheten i Fin land hög jämfört med Eu ropa. I Finland var andelen självmord bland alla döds orsaker 26 procent hos 15–24-åringar.

Elever i städer i södra Finland klarade sig bäst

Det som nu måste göras enligt NCU är att fästa mer uppmärk samhet vid att stödja de elever vars kunskaper i engelska är sva ga i slutet av den grundläggan de utbildningen. Dessutom bör transparensen och jämförbarhe ten vad beträffar vitsorden öka. Det behövs vidare utredningar om vilka delfaktorer elevens slut bedömning består av. Det tred je utvecklingsmålet är att elev erna borde bli bättre på att våga tala. De muntliga färdigheterna i engelska bör övas mångsidiga re än nu och i olika vardagliga, an sikte-mot-ansikte-situationer. För det här kan man också utnyttja de möjligheter som distansförbindel ser erbjuder, konstaterar NCU. i då de över den grundläggande utbildningen till fortsatta studier. Resultaten motsvarar bara delvis elevernas faktiska vitsord i engelska.