Läraren 13 2022 by Tom Ahlfors

8.9.2022 • Nr 13 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL ledaren Att det inte finns tillförlitlig statistik på lärarsituationen i landet är snudd på obegripligt. → sidan 2 påHemundervisningÅland. Hur gick strejken? Lärarbrist nu också i Österbotten. → sidan 3 → sidan 6→ sidorna 4–5 Korrekt lön på rätt dag! Nu måste Helsingfors få ordning på sina problem med löneutbetalningarna. Jenny Teir medverkade i demonstrationen Förfallodag på Senatstorget. → läs mera på sidan 9

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

FSL inFormerar

Ta huvudet ur busken –kartlägg lärarbehovet

Förbundsordförande

Chefredaktör ÅRGÅNG

Det råder skriande brist på behöriga lärare inom småbarnspeda gogik. Det visar en kartläggning som Svenska Yle har gjort. Resulta tet är föga överraskande. Bristen har varit påtaglig redan i många år, i synnerhet i huvudstadsregionen.

Under världslärardagen den 5 oktober premierar FSL:s föreningar lokala eldsjälar som jobbar för föreningen (kan till exempel vara ett skolombud, en styrelsemedlem eller någon aktiv medlem som betyder mycket för föreningen och gemenskapen).

Världslärardagen 5.10 närmar sig och därmed också FSL:s Fjädern i hatten-kampanj!

Varje förenings styrelse utser en person som ska få ”En fjäder i hatten”. Tipsa gärna din egen förening om en person som du tycker borde få utmärkelsen! Föreningarna ska senast 21.9 meddela FSL:s kansli om vem som får utmärkelsen. Ordförande Inger Damlin gör ett överraskningsbesök och överräcker utmärkelsen till en av eldsjälarna. Vem får årets fjäder i hatten?

Ledarenmattiasfagerholm 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020. SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Inte heller OAJ:s förhoppning om att regeringen skulle öka antalet studieplatser när det kommer till lärare inom småbarnspedagogik hör sammades. OAJ har föreslagit att studieplatserna skall öka från nuva rande 855 till 1400. Bristen på behöriga småbarnspedagoger har nämli gen blivit ett gissel även på finskt håll. Enligt regeringens linjedragning skall från och med år 2030 två tredjedelar av personalen inom dagvår den vara antingen lärare inom småbarnspedagogik eller socionomer. Och av dessa skall hälften vara lärare inom småbarnspedagogik. Ändå vidtar man inte de åtgärder som skulle behövas för att se till att behörig arbetskraft finns till förfogande. På finlandssvenskt håll är situationen ännu svårare. Att endast ut öka antalet nybörjarplatser hjälper föga då varken Åbo Akademi eller Helsingfors på långa vägar lyckas fylla sina studieplatser. Ett lärarregis ter skulle ge en korrekt lägesbeskrivning över tillgången på behörig per sonal och vara ett bra första steg. Men om man framöver verkligen vill ha behöriga lärare inom småbarnspedagogik krävs nog även andra åt gärder. Det är helt uppenbart att så länge man blundar för arbetsvillkor och lönenivå så kommer både studieplatserna och vakanserna att gapa tomma. Både FSL och OAJ har fört fram behovet av krafter.avframtidaprognostiseraattettlärarregisterettsominstrumentförbättrekunnadetbehovetframtidalärar

2 8.9.2022 • Nr 13

En detalj i sammanhanget som är beklämmande är att Helsingfors i kartläggningen uppenbarligen har vägrat att uppge hur många som lä rare som är obehöriga. Det är ett besynnerligt mönster som upprepar sig i kommuner med uppenbara problem med att rekrytera behöriga lä rare.Både FSL och OAJ har fört fram behovet av ett lärarregister som ett instrument för att bättre kunna prognostisera det framtida behovet av framtida lärarkrafter. Även den arbetsgrupp som utredde frågan för Undervisnings- och kulturministeriets räkning kom till samma slutsats. Vi skulle vara betjänta av ett lärarregister. Att det inte finns tillförlitlig statistik på lärarsituationen i landet är snudd på obegripligt. Lärarfackens förhoppning om att det i höstens budgetmangling skulle skjutas till medel för ett register kom ändå på skam. Regering en valde att blunda för frågan trots att det handlar om en spottstyver i sammanhanget.

FINLANDS

Allt börjar med en bra lärare

få igång strejkmaskineriet8.9.2022•Nr13 3

Skolvardagenskola.ärfylld av överraskningar. Ingen dag är den andra lik. I dagens mångkrisande samhälle omges barn och unga av osäkerhet som är svår att handskas med. Men trygghet är en förutsättning för lärande. Därför måste vi värna om lärarna som skapar trygghet och stabilitet ge nom sin närvaro i skolvardagen. Lärarna som ser varje elev och visar väg. Det är lätt att glömma det enormt viktiga uppdrag som lärarskap verkligen innehåller. Det är ett betydelsefullt uppdrag för individen, men ur ett bredare perspektiv även ett viktigt samhällsuppdrag. Ett konkurrenskraftigt land måste värna om sin utbild ning. Det finns ingen genväg till framgång. Och allt, ja allt börjar med att varenda en av oss får lyckan av att bli sedd och hörd inte bara hemma utan även i skolan. Allt börjar med en bra lärare.

– Botten var nådd och det var dags att ryta till, säger Kent Ketomäki för sin del. Också Jaakkola håller med. – Det var bara att kavla upp är marna och börja jobba på riktigt. Det strejkmaskineri som varit i bruk för 38 år sedan då lärarna se nast strejkade gick inte att åter använda. Det fanns egentligen ingen som visste hur en slipsten skall dras då det blir strejk, note rar Tomas Jaakkola. I början dök det upp väldigt många frågor som inte hade svar.

Alla har vi minnen av bra lärare. Bra lärare som gått bred vid oss en bit på vägen. Lärare som varit möjliggörare eller varför inte vägvisare i någon mån.

Ordförandena för tre FSL-fören ingar som berördes av vårens lä rarstrejk samlades förra veck an för ett strejkbokslut på FSL:s kansli. Pernilla Lindström, Van da svenska lf, Kent Ketomäki, Helsingfors svenska lf och To mas Jaakkola, Esbo-Grankulla lf diskuterade erfarenhet er av strejken med tidningen Lärarens chefredaktör Matti as Fagerholm som moderator. Det första som gick igenom Per nilla Lindströms huvud då hon förstod och insåg att det faktiskt kommer att bli en lärarstrejk var ”Hurra!”.–Dåkändes det för första gången att man sysslar med rik tigt fackföreningsarbete. Visst har jag jobbat med viktiga saker i föreningens styrelse, men nu kun de vi få synlighet.

– Man planerade mycket och planerade om då man fick svar på frågorna, säger Ketomäki.

Vi bygger inte framtiden genom att plocka fram fel och miss lyckanden. Vi bygger framtiden genom att konkret lyfta fram läraruppdragets kärna och vikten av att det finns lärare som levererar. Offentligt anställda är samhällets ryggrad också i mångkrisandets tidevarv.

– Det fanns de som inte ville strejka för högre lön, men nog på grund av arbetsbelastningen. Kent Ketomäki upplever att de som strejkade för högre lön vil le veta vilken procentsats de i så fall strejkar för, och de andra vil le veta vilka konkreta åtgärder för att bekämpa arbetsbelastningen som krävs. Är ni tillfreds med det av tal man fick till stånd tack vare strejken? Jaakkola uttrycker en viss skepticism.–Fickvi det vi ville sist och slutligen? Jag tror inte det, jag tror att vi kommer att vara gan ska missnöjda i slutet av den här avtalsperioden. Vi fick ett så bra avtal ekonomiskt som vi kunde få, men jag tror inte att arbetsbelast ningen påverkades av vår strejk. tom ahlfors

En sen fredag eftermiddag sitter jag igen i tåget och knackar på min dator då jag plötsligt hör någon säga: Hej Inger, kommer du ihåg mig? Framför mig står en nu vuxen man, elev åk 3 anno 1999. Men klart jag kommer ihåg honom. Vi snicksnackar om vad det blivit av honom. Och jag njuter av att höra att han ut nyttjat sin konstnärliga potential. Det han säger gör mig både glad och stolt. Han avslutar med orden: Du var en bra lärare, du såg mig. Det samtalet har följt mig under veckan. Känslan av att få uppskattning för det man gör är en underbart värman de känsla som sprider sig ända ut i tårna. Den där känslan som stärker ens självkänsla och som ger tro framåt. Känslan då man får uppskattning för det jobb man gör är guld för lärare och rektorer, guld för skolan och guld för framtiden.Ochatt själv ge uppskattning värmer minst lika gott. Ni vet det där ögonblicket då man ser att uppskattningen fak tiskt sitter rätt och gläder. Vi bygger inte framtiden genom att plocka fram fel och misslyckanden. Vi bygger framtiden genom att konkret lyf ta fram läraruppdragets kärna och vikten av att det finns lärare som levererar. Offentligt anställda är samhällets ryggrad också i mångkrisandets tidevarv. Därför är klappen på axeln av föräldern, heja-ropet från kommunpolitikern och tummen upp från fina elever och studerande det bästa individen kan göra för läraren, och för framtidens

ord för ord inger damlin Förbundsordförande

Vilka var utmaningarna då ett nytt strejkmaskineri skulle fås i gång? – Det var nog att få folk att för stå att det här är på riktigt, säger Jaakkola.Många trodde att strejkhotet ändå kommer att blåsas av i sis ta stund.Mendå det stod klart att lä rarna nu går i strejk var det inget problem att engagera dem, säger de här tre föreningsordförandena. Vilka är de viktigaste erfaren heter ni tar med er från den här strejken, med tanke på framti dens eventuella strejker?

efterlyser klartext om budskapet som med lemmarna kan gå ut med. – Vad strejkar vi för, vad skall vi säga till andra och vad skall vi lägga ut på våra sociala medier? Nu fanns nog ett budskap, tycker Pernilla men det kanske var litet luddigt enligt Tomas Ja akkola.–Det var litet otydligt vad vi strejkar för. OAJ valde att inte gå ut med direkta mål och det sakna de många medlemmar, säger han.

– Vi har en slimmad verksam het och hade inte mycket tid men vi lärare fick till stånd häp nadsväckande mycket på kort tid med litet resurser, tycker Kent Ketomäki.Medlemmarna i Esbo-Grankul la lärarförening var nöjda med in formationsgången.–Understrejkens gång var det nog ingen som svävade i ovisshet om vad som är på gång, säger Ja akkola.Iförsta hand var det skolom buden som aktiverade sig på ett förtjänstfullt sätt. – Skolombudsnätverket fung erade mycket bra. Vad kunde göras bättre? Både i föreningarna och på central nivå, på FSL:s kansli?

– Vi fick flest frågor om alla oli ka begrepp och terminologi som vanliga medlemmar inte känner till. Det fanns en lista men den var på finska på OAJ:s webbplats, berättarPernillaJaakkola.Lindström

Pernilla Lindström, Kent Ketomäki och Tomas Jaakkola diskuterade sina erfarenheter av vårens lärarstrejk. med att

foto: mattias fagerholm Inga problem

text och foto: helena helt olika världar möts”

i Södra

Annika Hambrudd, utbildningsminister i Ålands landskapsregering, säger att rap porten inom kort ska diskuteras på reger ingsnivå.–Dådiskuteras hur vi går vidare. Det finns förslag som kan verkställas utan lag ändringar, säger hon.

Anmälan eller tillstånd? Räcker en anmälan om att man vill hemun dervisa – som det är i dag – eller ska Åland införa krav på tillstånd, vilket i sin tur krä ver en ändring av lagen? Det var en fråga som lyftes i gruppen. Om tillstånd krävs får samhället, en ligt majoriteten i arbetsgruppen, bättre

– Vi kan också tänka oss att man arbe tar inom ett bredare spann över flera års kurser, till exempel 1–3 och 4–6, för att kom ma hemmen till mötes och öka deras frihet,

säger hon. Vad har man lärt sig? Från lärarhåll vill man att det tas fram tyd liga och strukturerade mallar för de planer och redogörelser som hemmen lämnar in. – ”Vi har lyssnat på poddar, besökt Ålands sjöfartsmuseum och 4H-gården” kan det stå i en rapport från ett hem. Men vilka kunskapsmål har man då nått? Det är svårt för mig att bedöma, men när jag grävt djupare i detta har jag ibland mötts med misstro från hemmen. Ofta ogillas alla for mer av tester och prov. Men för att jag ska kunna ge ”godkänt” i ett ämne måste jag vara säker på min sak – och det för barnets skull. Ett hemundervisat barn kan söka sig till gymnasialstadiet efter särskild pröv ning. Tänk om man då anser att barnet inte uppfyller kraven trots att det fått godkänt av mig! Det vill jag inte vara med om, säger Petra Brunila. Den största nyttan Jonas Eriksson, lärare i samhällskunskap och historia vid Godby högstadieskola, har haft hand om tillsynen av ett antal hemsko lade barn. Han satt också i arbetsgruppen. – Den största nyttan med rapporten är att man klargjort problematiken kring he mundervisningen. Administrationen har ökat liksom arbetsbördan för oss på fäl tet. Vi ser också en större risk för att he mundervisade barn inte får den hjälp och det stöd som de eventuellt behöver. Barn som går i grundskolan och som är i behov av stöd kan däremot fångas upp i ett tidigt

HEMUNDERVISNING

skärgårdens skoldistrikt, säger att uppdra get som ordförande var svårt.

– Det är två helt olika världar som ska mötas. Deltagarna var många och åsikter na stundtals vitt skilda. Det är ett litet miss lyckande att inte alla skrev under rapporten, men det var ändå bra att problemen, som kan upplevas av både lärare och hemunder visande familjer, lyftes upp och diskutera des, säger hon.

Vill ha ett center Kerstin Lindholm, arbetsgruppens ordfö rande, säger att ett kompetenscenter för hemundervisning absolut borde förverkli gas. Det skulle bemannas av personer med kunskap och intresse för hemundervis ning och där skulle all tillsyn ske gemen samt för hela Åland. Något som i sin tur skulle bädda för en likvärdig bedömning. Det gäller dock att hitta en form för hu vudmannaskapet för ett sådant center ef tersom tillsynen är en kommunal fråga och Åland har 16 kommuner.

PÅ ÅLAND

Både samsyn och oenighet i rapport om hemundervisning på Åland 4 8.9.2022 • Nr 13

– Det fanns ett behov på fältet av tydligare riktlinjer för hemundervisningen, säger utbildningschef Kerstin Lindholm. Hon ledde arbetsgruppen som lagt fram sin rapport för landskapsregeringen; en rapport som inte skrevs under av hemundervisarföreningens representanter. Det finns en samsyn i vissa frågor och helt olika åsikter i andra. Någon total enighet uppnåddes inte när skolfolk och hemundervisande för äldrar möttes i en gemensam –arbetsgrupp.Ensakärvi i alla fall eniga om: Åland behöver ett kompetenscenter för hemun dervisning, säger Kerstin Lindholm, ordförande i Kerstinarbetsgruppen.Lindholm,utbildningschef

forsgård ”Två

kontroll över hela processen; bland annat att vårdnadshavarna verkligen satt sig in i det ansvar som hemundervisning inne bär. ÅHUF avvisar förslaget och anser att det blir en verkningslös åtgärd. Man kan på basen en skriftlig ansökan, som skulle ligga till grund för beviljande av tillstånd, ”aldrig kan bedöma förmågan att hemun dervisa”.

skede.Han säger som Petra Brunila: Det är stor variation i rapporterna som hemmen lämnar in. En mer strukturerad form vore önskvärt.–Nuhänder det att jag som lärare får en skopa ovett av föräldrar när jag kräver mer ingående uppgifter och det känns inte bra när jag enbart försöker göra det som jag är ålagd att göra. En del familjer som flyt tat hit från Sverige har kanske negativa er farenheter av myndigheter med sig i baga get och det kan leda till misstro och rädsla för övervakning.

Glad över samsynen Petra Brunila, medlem i arbetsgruppen, är anställd timlärare av Mariehamns stad med ett specialuppdrag – att ansvara för tillsy nen av de hemundervisade barnen i staden. Som mest har det rört sig om drygt 20 barn. Hon är glad över den samsyn som ock så funnits.–Familjerna ska vara fastboende på Åland. Barnen ska vara med vid tillsynstill fällena och det är vårdnadshavarens an svar att verifiera vad man gjort under en termin. Dessutom vill alla ha ett informa tionsmaterial där man tar upp vad som för utsätts för att få hemundervisa på Åland, säger hon som exempel på enigheten i gruppen.Lärarna i arbetsgruppen vill att hem men tydligare följer läroplanen per års kurs. Dels är det viktigt i en del ämnen att barnen lär sig vissa saker i tur och ordning, dels skulle det bli lättare för lärarna att ut värdera arbetet.

JONAS ERIKSSON Lärare i samhällskunskap och historia vid Godby högstadieskola.

skrevHemundervisareinteunder rapporten Vill se en bättre kartläggning 8.9.2022 • Nr 13 5

Vi ser också en större risk för att hemundervisade barn inte får den hjälp och det stöd som de eventuellt behöver. Barn som går i grundskolan och som är i behov av stöd kan däremot fångas upp i ett tidigt skede.

Petra Brunila inleder i höst sitt tredje läsår som timanställd lärare enkom för tillsynen av hemundervisade barn i Mariehamn. Träffarna med föräldrar och barn brukar ske på neutral plats, ofta i stadsbiblioteket.

Vissa områden bör utredas mer, exem pelvis det mångprofessionella samar betet mellan kommunerna och socialoch hälsovården för att säkerställa alla barns Ålandsvälmående.hemundervisarförening har re serverat sig mot rapporten i sin helhet.

Andelen barn som hemundervisas på Åland har ökat kraftigt under de se naste tio åren. Hösten 2021 var antalet nästan hundra mot åtta barn hösten 2012. Majoriteten kommer från Sve rige där hemundervisning inte läng re tillåts.

I och med ökningen har man från lä rarhåll efterlyst tydligare riktlinjer och strukturer för tillsynen.

– Vi upplever att gruppen inte fullföljt sitt uppdrag. Någon kartläggning i ordets rätta bemärkelse har inte gjorts. I stället har man dryftat olika åsikter som sedan hamnat i rapporten som ett faktum. En sådan rapport är inget bra beslutsunder lag, säger hon och tillägger: – Vi är för att man utreder frågorna or dentligt för att verkligen ta reda på de problem och utmaningar som finns för att sedan kunna skapa åtgärder som bi ter på Hondem.ser ändå flera positiva saker med arbetet i gruppen. – Vi hade många bra samtal och nåd de varandra på flera punkter, till exempel att skapa tydliga riktlinjer och mallar för innehållet i de rapporter och planer som hemmen ska lämna in. Det gynnar samar betet mellan skolan och hemmen om man vet hur redogörelserna ska se ut och det är en enkel åtgärd som kunde implemen teras så fort som möjligt. ÅHUF:s representanter vill vänta med åtgärder som kräver lagändringar. – Nuvarande grundskollag är drygt ett åt gammal. Låt den sätta sig först och låt oss se om vi kan hitta lösningar i tolkning en av den, säger Maria Persson. ”Åland är en liten oas i Norden som många svenska hemundervisare tagit till sitt hjärta av fler skäl an bara möjligheten att få hemundervisa. I det åländska sam hällets litenhet och närhet ser vi en stor potential till utveckling”, skriver ÅHUF i sin–reservation.Enheldelarbete återstår för att kart lägga utmaningarna som hemundervis ningen för med sig och jag tror på ett bra samarbete med åländska myndigheter framöver, säger Maria Persson. helena forsgård

Hemundervisningen på Åland En arbetsgrupp, tillsatt av Ålands land skapsregering, har haft följande upp drag: ͸ att kartlägga de utmaningar som den ökande hemundervisningen lett till ͸ att utreda åtgärder som kan förbätt ra förutsättningarna för hemunder visades barns rätt till likvärdig un dervisning på Åland ͸ att utreda åtgärder som kan stö da kommunerna i arbetet med till synen av de hemundervisades pre – lärare, skolledare, en jurist och två representanter för ÅHUF, Ålands hemundervisarförening – satt i arbetsgruppen som lade fram sin slutrapport i juni i år. Gruppen föreslår en rad åtgärder som behöver vidtas. En del går utan lagändringar som ͸ att ta fram ett infomaterial om hemundervisning på Åland ͸ att ordna info- och diskussionsmö ten för lärare som sköter tillsynen ͸ att utreda möjligheterna för ett ge mensamt kompetenscenter för he Andramundervisning.föreslagnaåtgärder

Niostationer.personer

Representanterna för inledningsvis.avsinintill.mundervisningenvisarförening,representeradeJonasåterstår,samtal.vivarandras–ändåEnarbetsgruppensvaldehemundervisarföreningÅlandsattinteundertecknaslutrapport.avdem,MariaPersson,serljusglimtariprocessen.DetvarnyttigtatthörasynpunkterochhademångakonstruktivaMenmycketarbetesägerhon.HimmelstrandochMariaPerssonÅHUF,ÅlandshemunderidenarbetsgruppkringhesombeskrivsiartikelnDereserveradesigmotrapportenihelhet.Denger”ingenbalanseradbildgruppenssamladearbete”,skriverde

kräver lag ändringar, till exempel att tillstånd krävs innan man får hemundervisa. I dag räcker det med en anmälan till kommunen man bor i.

Lärarbrist leder till större elevgrupper

Det börjar stå klart att lärar bristen nu har nått Österbotten –något som tidigare huvudsakligen gällt Nyland och huvudstadsregi onen. Rektorer från olika kommu ner i landskapet vittnar om lik nande utmaningar som i Närpes.

De senaste åren har lärarbristen gjort sig påmind också i Österbotten. Flera skolor i landskapet vittnar om att det har blivit svårare att anställa vikarier och att det råder brist på i synnerhet ämnes- och speciallärare. Jag är oroad över situationen, säger Åsa Snickars, bildningsdirektör i Närpes. När jag började arbeta som bildningsdirektör 2006 kunde vi ha femtio sökande till en ordinarie tjänst jämfört med nu när det kan vara endast 14 sökande. I år tillsattes en ordinarie klasslärartjänst men den som valdes tog inte emot den. Det har aldrig hänt tidigare.

ÅSA SNICKARS Bildningsdirektör i Närpes

– Vi måste jobba med varandra nu och blåsa på samma låga för att försöka råda bot på den här si

tuationen. De senaste åren har det främst handlat om hur nega tivt läraryrket är men nu behö ver vi visa att det också är roligt att undervisa och sedan parallellt jobba med att underlätta och för ändra det som behövs, säger hon.. Martin Ahlskog anser att det för behöriga lärare måste bli lätt are att läsa sig till ytterligare be hörigheter om intresse finns.

– Om det uppstår situationer där ett lika stort antal ordinarie lärare inte behövs måste man lösa det med till buds stående medel. Det är enligt Snickars mycket viktigt att lärarutbildningen ock så får mer resurser. I samma si tuation som Sverige vill hon inte hamna. Då är det viktigt att både utbildarna, facken och kommu nerna strävar åt samma håll.

– Men här har högskolorna gjort det väldigt svårt för en lära re att bedriva studier vid sidan om arbetet. Jag hoppas man kan tän ka om och göra det lättare för re dan behöriga pedagoger att skaf fa sig ytterligare behörigheter ge nom att kunna studera vid sidan av jobbet. Det skulle göra rekry teringen mera smidig i slutändan, säger han. text och christofferfoto:thomasfolk

Situationen försvåras I Pedersöre och Sursik skola har tjänster som lediganslås tills vi dare lockat många sökande, men däremot har det till tidsbund na tjänster som vikariat blivit be tydligt svårare att hitta folk. Det gäller också läsårslånga vikariat, som tidigare tillsattes snabbt med behöriga lärare.

6 8.9.2022 • Nr 13

I Gerby skola i Vasa har man däremot en bra situation då det gäller lärare och skolgångshand ledare. Men rektor Fredrik Sun dell berättar att det också i Vasa är svårare att hitta vikarier.

– Inom den grundläggande ut bildningen i Vasa har det inför det här läsåret varit speciellt svårt att hitta skolgångshandledare. Fort farande finns det skolor som sö ker personal med ljus och lykta. I vår var det också tydligt att anta let sökanden minskade, framför allt då det gällde speciallärare och ämneslärare, säger han. Enligt Åsa Snickars har det till vissa tjänster inte ens kommit in ansökningar. Det har också hänt att lärare som nyligen utexamine rats tackat nej till jobb.

– Speciallärare verkar det vara svårt att hitta liksom lärare i na turvetenskapliga ämnen. Men även lärare som det tidigare fun nits en hel del av på marknaden i vår region, som språk- och mo dersmålslärare, har blivit svårare att hitta till motsvarande vikariat, säger Martin Ahlskog, rektor för Sursik skola.

– I fjol lyckades vi lösa situatio nen men i år var inte alla vakan ser fyllda då läsåret inleddes. Nu har vi tillfälligt lyckats lösa situa tionen som jag ser som problema tisk, säger Åsa Snickars.

– När jag började arbeta som bildningsdirektör 2006 kunde vi ha femtio sökande till en ordina rie tjänst jämfört med nu när det kan vara endast 14 sökande. I år tillsattes en ordinarie klasslärar tjänst men den som valdes tog inte emot den. Det har aldrig hänt tidigare, säger Snickars. Lärarbrist leder till många ne gativa saker. För det första blir det ett pusslande för skolledning en att få ihop en fungerande skol vardag samtidigt som elevantalet per grupp riskerar ökas. – I Närpes har vi haft ett ök ande elevantal och därmed ett större behov av delningar, men lä rarbrist kan orsaka att vi tving as ha större klasser och grup per framöver. Det är inte rätt väg att gå när vi vet att lärarna själ va upplever att större grupper blir mera svårarbetade och riske rar trötta ut dem. Att hamna där är något som jag oroar mig för, sä gerSnickarshon. understryker att hon inte med exakthet vet varför det har uppstått lärarbrist i Öster botten. Några orsaker tror hon kan vara att det utbildas för få lä rare samt att staten beviljat mer medel till utbildningsväsendet ef ter –coronapandemin.Dethargjortatt kommuner na har kunnat anställa fler skol gångsbiträden och speciallärare och dela fler grupper för att repa rera skadan efter coronaviruset. Behövs fler ordinarie tjänster Något hon efterlyser – med anled ning av att vikariat på ett år inte lockar lika många som förr – är att kommunerna måste skapa fler ordinarie tjänster.

I Nyland har lärarbristen varit påtaglig redan i många år. Österbotten har däremot varit skonat – fram till nu. Flera kommuner vittnar om att det blir svårare att hitta behöriga vikarier och att det är brist på i synnerhet special- och ämneslärare.

– Det verkar vara vanligare i dag att studerande som blir klara väljer att göra andra saker först. En del tar mellanår och andra vill resa och intresset för vikariat för ett år har minskat mycket, säger hon. Färre sökande Något som också vittnar om att lärarbristen är ett faktum är anta let sökande till ordinarie tjänster.

– Tyvärr märker vi också här i Korsholm av bristen på behöri ga lärare och svårigheter med att rekrytera vikarier. Speciellt svårt har det varit att hitta behörig per sonal till matematiska ämnen, språk och specialundervisning, säger Pia Blomqvist, rektor för Korsholms högstadium. Sofia Renlund, rektor för Åda lens skola i Kronoby, har sam ma–syn.Vihar under ett par års tid sökt matematiklärare men tyvärr har vi inte lyckats fylla tjänsten. Bristen på matematiklärare har påtalats men hur den ska lösas vet jag inte, säger hon.

När läsåret inleddes var inte alla lediga tjänster inom utbildnings väsendet tillsatta i Närpes stad. Situationen var liknande också i fjol och det är en trend som oroar bildningsdirektör Åsa Snickars.

Nu drabbas också Österbotten

– Nej, så kommer det nog inte att gå. Hur pengarna fördelas förhandlas lokal. De skall bland annat användas för att korrige ra lokala löneorättvisor, säger Wikström. På vilket sätt kan man påverka hur pengarna fördelas?

Byta undervisning mot annat arbete

FSL:s ombudsman Jens Mattfolk (t.v.) och för bundssekreterare Pocke Wikström berättade om det kommunala avtalet i en sändning på FSL:s intagramkanal @fslaraforbund. 8.9.2022

text och foto: mattias fagerholm

rens förhandlingar, konstaterar Mattfolk Kostnadseffekten för löneutvecklings programmet ligger på ca 5 procent och det kommer huvudsakligen att fördelas lokalt.

– Om man inte når enighet kan avtalet sägas upp den sista mars 2023, säger Matt folk. Privata undervisningssektorn sist i mål Inom den privata undervisningssektorn var förhandlingarna segslitna, man nåd de ett avtal först i slutet av augusti. Den all männa förhöjningen 1.9.2022 är 2 procent och den lokala justeringspotten uppgår till 0,55 procent. Parterna har tid att förhandla om hur den skall fördelas till utgången av september. När det gäller löneförhöjning arna för år 2023 kommer man i likhet med den kommunala sidan att snegla på avtals lösningarna inom exportindustrin.

Artikeln tar upp huvudpunkterna från FSL:s live-sändning på Instagram. Sändningen kan i sin helhet ses på Instagram, på kontot @fslaraforbund. Löneutvecklingsprogrammet i siffror ͸ 1.6.2023 1,2 procent fördelas lokalt ͸ 1.2.2024 0,4 procent fördelas centralt ͸ 1.6.2024 0,6 procent fördelas lokalt ͸ 1.6.2025 0,8 procent fördelas lokalt ͸ 2026 0,8 procent fördelas lokalt ͸ 2027 1,2 procent fördelas lokalt

I det nya kommunala avtalet finns en för bättring när det kommer till möjligheten att byta ut undervisning mot annat arbe te. I det gamla avtalet kunde man byta ut 24 timmar undervisning mot övrigt arbete. Det sker enligt koefficienten 1,5 så exempel vis 10 h undervisning motsvarar 15 h övrigt arbete. I det nuvarande avtalet kan man byta upp till 76 timmar undervisning. – Man kan till exempel byta undervis ning mot mentorsarbete. FSL har redan länge påtalat behovet av mentorskap för unga lärare och också att mentorn skall få betalt för det arbete som görs, säger Matt folk.

– Genom förtroendemännen och lärar föreningarna. Jag hoppas att man lokalt är aktiv och att det finns en dialog.

iförmanPockeFSL:sundervisningssektorntalsvårEfterkräverLöneutvecklingsprogrammetlokalaktivitetensällsyntmödosamavärsamtligaavtalinomihamn.förbundssekreterareWikströmochombudsJensMattfolkredogördecentralaförändringarnadenyaavtalen.

• Nr 13 7

Betyder det att alla får en löneförhöj ning på 5 procent?

Man kan till exempel byta undervisning mot mentorsarbete. FSL har redan länge påtalat behovet av mentorskap för unga lärare och också att mentorn skall få betalt för det arbete som görs JENS MATTFOLK Ombudsman, FSL

under åren 2023 och 2024 får löneförhöjningar som överstiger 1,9 procent så skall man också inom kommunsektorn få motsvarande för höjningar, säger Wikström. 1.6 2024 är den allmänna förhöjningen 1,5 procent och den lokala justeringspotten 0,4 procent. Efterlängtat löneutvecklingsprogram I det kommunala avtalet finns också ett 5-årigt löneutvecklingsprogram.

Universitet och övningsskolor Universiteten och övningsskolorna nådde först en avtalslösning. Den allmänna för höjningen 1.6. 2022 var 1,45 procent och den lokala justeringspotten (1.12.2022) 0,45 pro cent. Nivån på löneförhöjningarna för år 2023 skall man ännu förhandla om.

– Det här var en het potatis under vå

Den första allmänna förhöjningen i det kommunala avtalet har redan kommit lön tagarna till godo. 1.6.2022 höjdes lönerna med 2 procent. Utöver detta tillkommer även en central justeringspott på 0,53 pro cent den 1.10. Av justeringspotten används 0,03 procent till att finansiera föräldraledig hetsreformen. Hur den resterande 0,5 pro centen fördelas skall lärarfacket OAJ samt Kommun- och välfärdsområdesgivarna KT ännu förhandla om. – Avtalsparterna har till den 30.9 att komma överens om hur justeringspotten skall fördelas. Om man inte når samför stånd blir det en allmän förhöjning, säger Wikström. 2023 och 2024 knutna till exportindustrin 1.6 2023 är den allmänna löneförhöjningen 1,32 procent. Utöver detta tillkommer en lo kal justeringspott på 0,4 procent. Nivån på löneförhöjningarna 2023 är kopplade till de avtal som man gör inom ex portindustrin, närmare bestämt teknolo giindustrin, den kemiska industrin samt transportbranschen.–Omdehärbranscherna

blirJämställdhetsarbetetaldrigfärdigt

– Vi är en stor skola så det är bra att avgränsa diskussionerna till mindre grupper. Tolerans och hänsyn är vik tiga ord för den pedagogiska as pekten på jämlikhetsverksam het. Börjar inte dessa ord vara självklarheter nu?

– Det händer en hel del under ett år. I början av terminen då pri deveckan pågår tillverkar stude randena plakat för paraden. – I många år har också jäm ställdhetsgruppen deltagit i intro duktionsdagen för de nya ettorna.

varierar i storlek, just nu har den fyra stu derande och två lärare. Hur ser jämställdhetsverk samheten ut under ett läsår?

– Det som har hänt är att dessa frågor har blivit en naturlig del av det man måste jobba med för att vara en modern människa. Finns det en opposition bland de studerande mot att skolan till exempel aktiverar sig i pride veckan?

8 8.9.2022 • Nr 13

Staffan Holmström, lärare vid Ålands lyceum, sitter med i skolans jämställd

Vad tror du att det varierande intresset beror på?

– Mottagandet brukar vara bra. Många som har något slags jar gong tycker inte den är problema tisk, men då man sitter med fem hundra andra studerande som re agerar på den tar man åt sig mera.

– Det krävs arbete hela tiden. Med tanke på vad som skrivs på sociala medier och också i insän dare i tidningar så är arbetet ab solut inte färdigt.

Ett förhållandevis nytt inslag är workshopar kring jämställd het för alla årskurser under hela året. Då kommer organisationen Ålands feministparaply till skolan och pratar om sexualitet ur oli ka perspektiv. Ålands Feministpa raply driver under åren 2019–2023 ett projekt för att motverka sex uella trakasserier i de åländska skolorna och inom fritidssektorn. Nätverket arbetar i samråd med skolorna och fritidssektorn för att alla ungdomar ska känna sig tryg ga i skolan och i sin fritidssyssel sättning. Genom föreläsningar, workshops och samtal får ungdo mar, ledare och personal kunskap om och verktyg för att motverka sexuella trakasserier och diskri minering.–Dethär löper på under hela året och alla basgrupper har en sådan workshop per år, berättar Staffan Holmström. Enkät om jämlikhet och jämställdhet Jämställdhetsarbetet vid Ålands lyceum fick egentligen sin bör jan genom en jämställdhetsen kät som gick ut första gången för tio år sedan. Den går ut till stude randena i årskurs två för att fånga upp jämställdhetsproblem i sko lan. Vilka problem kan det vara frågan om?

STAFFAN HOLMSTRÖM

Ålandshetsgrupp.lyceum, liksom många andra instanser och privata hem, flaggade synligt med regnbågsflaggan under prideveckan.

– Just nu har vi flera äldre stu derande som är aktiva i jämställd hetsgruppen vilket kan göra det svårare för de yngre att komma med, också om alla tycker att ar betet är viktigt. Då de äldre har slutat blir det en ny start med nya medlemmar. Lärarna försöker nog hela tiden värva studerande till Jämställdhetsgruppengruppen.

Lärare vid Åland lyceum

– Vi har i stort sett haft sam ma frågor i enkäten under dessa tio år, vilket gör att det går att föl ja vissa trender. Genomgående är det en viss jargong i skolan som många upplever som problema tisk.– Jargongen är ett problem, både bland pojkar och flickor. Det kan vara så att man skämtar på ett sådant sätt som man själv tycker är okej, men som andra inte tycker är okej. Efter att resultatet i enkäten står färdigt arrangeras en sam ling för hela skolan där jämställd hetsgruppen redogör för delar av resultatet och berättar hur man skall vara mot andra. Hur tas det här emot av de studerande?

Det brukar bli en viss diskussion där studerandena kan vädra sina åsikter.Vissa år har man utgående från vad enkäten visat arrangerat träffar med studerandena i års

– Inte uttryckligen mot pride, men det kan nog finnas en oppo sition i någon mening mot exem pelvis klimatförändring eller kri tiskt tänkande, precis som det finns en opposition mot allt an nat. Men mera än en uttalad, hög ljudd opposition handlar det om att någon kan tycka att just de här frågorna inte är de viktigas te i mitt liv. – Bland gymnasister är det ju en mognadsfråga. Jämställdhe ten kommer inte automatiskt och den blir aldrig färdig. Det är inte en produkt som skall skapas utan en färdighet som man hela tiden måste jobba med. Också inom lärarkåren tar man till sig resultatet av den år liga jämställdhetsenkäten. Den kan också visa att lärarnas sätt att kommunicera kan diskuteras. – Det som fungerade år 2000 kanske inte fungerar 2022 alla gånger.Också där är jämställdhets gruppen med. Det viktiga är att inte vara anklagande, säger Staf fan–Holmström.Detgälleratt inte hötta med pekfingret utan i stället vara mera upplysande och säga: ”Om du kommunicerar på det här sättet kan det uppfattas så och så”. En lärare kan vara van att uttrycka sig på ett visst sätt i vissa situatio ner, men om flera upplever att det är problematiskt bör läraren vara medveten om det. text och foto: tom ahlfors

I omkring tio år har en driverderandesuppjämställdhetsgruppenceum.jobbatkologi,Staffanblistörre–prideflagganmyndigheteralltunderParadenden.åriprideparadgefärÅlandsochmedjämställdhetsgruppbådestuderandelärarefungeratilyceumochunlikalängeharenarrangeratsMariehamnochvarjeharskolandeltagitiharvuxitårensloppochfleraföretagochhissarnumera.Detbörjarvarasåattdetärettställningstagandeattlåtaattflaggaänattflagga,sägerHolmström,lärareipsyfilosofiochreligion,somsnarttioåriÅlandsly–Förvårdelharaktivitetenigåttlitetochnerberoendepådestuintresse,detärdesomverksamheten.

kurs ett för att diskutera.

Jämställdheten kommer inte automatiskt och den blir aldrig färdig. Det är inte en produkt som skall skapas utan en färdighet som man hela tiden måste jobba med.

– Det här är ett fruktansvärt misslyckande. Vi har fått skäm mas hela sommaren, sade Daniel Sazonov.–Senast nu måste vi inse att våra chefer har belastats för mycket på grund av det här. Det måste omedelbart korrigeras, sade Nasima Razmyar. – Skulle det här ha skett i en fabrik eller på en byggarbets plats hade man lagt ner jobbet. Jag vill tacka er för det ansvar ni har tagit. Det hade varit fullt rimligt att säga ”vi jobbar inte om inte lönen betalas korrekt”, sade Paavo Arhinmäki.

Ledamöterna i FSL:s styrelse fr.v. Sabina Lindholm-Järvinen, Malin Hög lund-Snellman och Anna Wahren visade sitt missnöje med Helsingfors stads sjabblande med de anställdas löner. Med var också FSL:s ordförande Inger Damlin (t.v.), Ann-Britt Romar, Marina Räfsbäck och Jenny Teir. 8.9.2022

Efter att Helsingfors i april gick över till leverantören Sarastias lö neräckningsprogram har det varit totalt kaos med löneutbetalning arna i staden. Det här är fullstän dig katastrof, konstaterade Hel singfors biträdande borgmästare med en mun. De tog till orda un der demonstrationen Förfallodag (Eräpäivä) som fackförbunden OAJ och JHL arrangerade på Se natstorget 24.8.2022.

Helsingfors stad har sedan i våras dragits med enorma problem med sina löneutbetalningar. Tusentals anställda har fått felaktiga löner. Nu utlovas bot och bättring. Borgmästare Juhana Vartiainen uppskattade inför en hop irriterade demonstranter att läget kommer att normaliseras inom 1–2 månader. Skulle det här ha skett i en fabrik eller på en byggarbetsplats hade man lagt ner jobbet.

Lösning på lönestrulet i Helsingfors hägrar

PAAVO ARHINMÄKI Biträdande borgmästare i Helsingfors

En sammanbiten borgmästare Juhana Vartiainen mötte demonstrerande löntagare vid Domkyrkan i Helsingfors. Han bad om ursäkt och lovade bot och bättring.

FSL: Absurt! Finlands svenska lärarförbund medverkade i manifestationen. Hela styrelsen var på plats un der ledning av ordförande Inger Damlin.–Det här är absurt. Helsing fors stadsfullmäktige borde ta sitt mandat på allvar och skrida till åtgärder. Vi måste få en lösning snarast möjligt. Det behövs kom pensation för uteblivna löner och också information om hur man går vidare, sade Damlin. JagBorgmästaren:beromursäkt! Också Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen äntrade sce nen under demonstrationen. – Jag ber om ursäkt! Vi jobbar med en förstärkt organisationen för att få ner antalen fel. Trenden är nedåtgående, vi går mot det normala, försäkrade Vartiainen. – Inom en till två månader kommer situationen att ha nor maliserats.Vartiainen framhåll också för demonstranterna att i det här fal let finns inga motståndare. – Vi i stadens ledning är alla på er sida. Vi jobbar för högtryck för att misstagen skall korrigeras. OAJ:s ordförande Katarina Murto vill för sin del ha svar på när staden kommer att fatta be slut om att ersätta dem som har li dit ekonomiskt på grund av löne strulet.–Självklart skall staden korri gera felaktiga eller uteblivna lö ner. Och vi ersätter eventuell eko nomisk skada som uppstått. Er sättningskrav kan man skicka in redan nu, svarade Vartiainen. text och foto: mattias fagerholm

• Nr 13 9

– Då det inte finns uppdaterat material att tillgå på svenska blir lärarna tvungna att produce ra materialet själva. Så här kan det inte vara. Utgångspunkten ska vara den samma för alla lä rare oberoende om de arbetar på finska eller svenska, säger Berg qvist. Enligt en enkätundersökning som FSL gjort uppger rektorer och lärare i svenskspråkiga gym nasier att läromedlen ofta är för åldrade eller inte följer läropla nen. Bergqvist är bekymrad över hur det här påverkar lärarnas ork och elevernas förutsättningar för en jämlik undervisning. Jämlik skola är ett trumfkort – En jämlik skola, där alla obero ende bakgrund har samma förut sättningar, är ett finländskt trum fkort och något vi måste värna om. Det här gäller

Stiftelsen Bokkultur lediganslår STIPENDIER för utarbetandet av svenskspråkiga fackböcker och läromedel samt litteratur för barn, som utkommer tidigast 2023. Särskilt beaktas populärvetenskapligt skrivande, redaktörsarbete, illustrationer och grafiskt utförande. Stiftelsen välkomnar nytänkande kring bokens Ansökanform. görs digitalt på www.bokkultur.fi senast 30.9.2022. Om du har frågor kan du vända dig till stiftelsens ombud Jonna Boldt, jonna.boldt@sets.fi. Vasa svenska lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte fredag 7.10.2022 kl. 17.00. Mötet hålls i auditoriet i Vasa öv ningsskola (ingång från gården). Efter mötet ges möjlighet att se före ställningen, Heiman på Wasa Teater, kl. 19.00. Som medlem i VSL får du köpa teaterbiljetten för det subventionerade priset 15 euro (normalpris 35 euro). Det finns 60 biljetter till föreställningen och det är endast en biljett per medlem. Anmälan är bindande och görs digitalt i ett formu lär på VSL:s webbplats (vasasvenskalararforening.fi). Anmälan öppnas 5.9.2022, kl. 16.00 och stängs 12.9.2022, kl. 16.00. När anmälningstiden gått ut får du bekräftelse per e-post att du fått en biljett. Biljetten löser du själv ut i biljettkassan på Wasa Teater, senast 23.9.2022. Varmt väl kommen! ͸ Välkomna 30,

Riksdagsledamot och folktings ordförande Sandra Bergqvist (SFP) efterlyser statlig finan siering för att trygga tillgång en på svenska läromedel. Fin lands svenska lärarförbund har redan en längre tid slagit larm om att tillgången till svenska läromedel inte är tillräcklig.

även läromed len, de ska vara jämlika på båda nationalspråken.–Bristenpåsvenska lärome del är inget nytt problem och jag hoppas den här frågan tas på all var i kommande budgetförhand lingar, säger Bergqvist. “Trygga de svenska läromedlen” Anmäldig senast20.9! Onsdag28.9kl.8.30–15.15 iSFV-husetG18iHelsingfors sfv.fi/evenemang • nykunskap • nyakontakter • idéer • verktyg Förskolledare,lärare,handledare ochelevhälsopersonal.Välkommen! Inspirationsdagför välbefinnandeochlärande Arrangörer:FöreningenKonstsamfundet,SFV,Svenskakulturfonden,StiftelsenBMR 10 8.9.2022 • Nr 13

med på Hangö svenska lärarförenings höstmöte tisdagen den 18 oktober kl. 17.30 på restaurang Fyren i Ekenäs. På mötet behand las stadgeenliga ärenden. Dessutom kommer ombudsman Jens Matt folk att tala, och föreningen bjuder på mat. Väl mött! ochMötenkurser Agentäventyret –energispartävlingen för 1–4 klassister 31.10–11.11.2022 Ett inspirerande och undervisningsmateriallättomhållbarutvecklingochenergisparande. Anmäl din klass med senast den 28.10 på adressen: www.agenttiseikkailu.fi/sv/ Bland alla deltagande klasser lottar vi ut fina priser! Läraren Motivan ilmoitus_2022_.indd 1 31/08/2022 9.05.16 Från 65 €/person I priset ingår båtresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag. Kontakta oss så hjälper vi er med allt; båtresorna, måltiderna och ett minnesvärt +358TILLKLASSRESAprogram.ÅLAND!1815555•info@alandhotels.fi • ålandhotels.fi SAASTAMOINENILKKAFOTO:VANINNAFANTASTISKAMIN BASERAD PÅ ELENA 1.10.2022PREMIÄRTOVEBASERADREGIDRAMATISERINGNEAPELKVARTETTFERRANTESAPRILDEANGELISRIIKKAOKSANENPREMIÄR15.9.2022PÅJANSSONSMUMINSERIER KRIS KATASTROF I MUMINDALENO C H DRAMATISERING ANNINA ENCKELL REGI JAKOB HÖGLUND BILJETTER LIPPU.FI LILLATEATERN.FI HKT.FI GEORGSGATAN

PLOCK UR PROGRAMMETLÄSMERPÅ

Språködagar ochgemenskapenstärkergerstöd

Under två dagar i oktober ar rangeras för första gång en Språködagar i Finland. Målgruppen för konferensen, som arrangeras i Tammerfors, är pe dagoger verksamma inom den svenskspråkiga utbildningen på de femton språköarna i Finland. Språköpedagoger från alla sta dier och orter är inbjudna, men arrangörerna välkomnar också personer med intresse för språ köar och utbildning. Anmälan till Språködagarna pågår till och med den 9 september. – Vi hoppas att Språködagarna ska skapa en kollegial gemenskap mellan dem som arbetar som pe dagoger på en språkö, säger Karin Ihalainen, projektledare för det tvååriga Uppdrag Språköar. En annan målsättning med konferensen är att synliggöra det arbete som språköpedagogerna gör för Finlands tvåspråkighet.

I programmet ingår föreläsningar och ett utval på 30 workshops samt ett kvällsprogram med middag. Deltagaravgiften är 150 € , priset inkluderar tvådagarsprogram samt kvällsprogram och middag, Sista anmälningsdagen 16.9.2022.

Vi vill ge dig som deltagare två dagar fulla av inspiration för att föra fram budskapet om naturen som en inspirationskälla till dagens barn och ungdom. Konferensen ska ge dig redskap för att förverkliga ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. På det sättet anser vi att vi kan synliggöra praktisk miljölära som en bas för undervisning och verksamhet utomhus.

Språköarna behöver stöd Svenskspråkig utbildning på finskspråkiga orter kan vara av avgörande betydelse när det gäl ler Finlands tvåspråkighet, kon staterar tankesmedjan Magma i rapporten Strategier för mino ritetsspråk - jämförelser av rele vans för svenskan i Finland. I så väl Utredningen om svensksprå kig utbildning i Finland (UKM 2021:9) som i Nationalspråksstra tegi 2021 (Statsrådets publikatio ner 2021:87) åläggs staten att stöd ja språköarna.–Jaghoppas att stödet verk ställs och att det också skrivs in i nästa regeringsprogram, säger Ihalainen.Detfinns 15 språköar i Finland; Björneborg, Hyvinge, Kervo, Kot ka, Jyväskylä, Kouvola, Lahtis, Nurmijärvi, Salo, S:t Karin, Tam merfors, Tavastehus, Tusby, Ule åborg och Vichtis. På dessa orter finns svenskspråkig småbarnspe dagogik och grundläggande ut bildning samt på fyra av språ köarna även ett gymnasium. Kärnan i det tvååriga projektet ”Uppdrag språköar” är att stödja språköpedagogerna och synliggö ra och utveckla språköarna. Pro jektet som startade 2021 finansie ras av Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner.

Att vara lärare i en språköskola eller ett språködaghem är ett ensamt jobb. KARIN IHALAINEN Projektledare för Uppdrag Språköar 8.9.2022

• Nr 13 11

Närmare naturen Åsa Ottosson, journalist och författare Det viktiga mötet i vardagen Johanna Berlin, klasslärare Människan förhållande till naturen Lily-Ann Wolff Naturskolan i Umeå MITT I NATUREN 29-30.9

Förskolebarn i Svenska gården i Lahtis, som stod färdig 2019. arkivfoto: amanda grönroos

MITTINATUREN.FI

EN KONFERENS OM UTOMHUSPEDAGOGIK FÖR LÄRARE

– Att vara lärare i en språkö skola eller ett språködaghem är ett ensamt jobb. På många språ köar bär pedagogerna ensamma ansvaret för utvecklingen av den lokala svenska skolstigen, säger Ihalainen.Programmet under Språköda garna består av föreläsningar, stu diebesök, paneldiskussioner och workshops. Att delta i konferen sen är gratis.

Ordförande för FSL:s fullmäktige

– Mitt mål är att alla elever och stude rande får förutsättningarna att lyckas i skol gången och studierna, oberoende av vilka utmaningar de har.

Vart är utbildningen på väg? 12 8.9.2022 • Nr 13

Nina Lahtinen har arbetat vid OAJ sedan år 2008, senast som utbild ningspolitisk chef och som tf. utbildnings direktör. Lahtinen har tidigare bland annat arbetat som klasslärare och som jurist vid både Kommunförbundet och KT Kommun arbetsgivarna. Läroteket också för vuxna Läraren Daniela Strandberg vet hur man studerar så man lär sig. Därför har hon, i samarbete med och med bidrag av Svens ka folkskolans vänner (SFV), skapat saj ten Läroteket, www.laroteket.com. Utgående från målgruppens kunskaper och nivå lär sajten användaren att stude ra smartare och effektivare genom korta fil mer och annat material som förklarar hur hjärnan, minnet och inlärningen fungerar. Dessutom finns det information om studie teknik och stödmaterial för olika ämnen. Läroteket för ungdomar och vuxna rik tar sig till elever i årskurserna 7–9, andra stadiets studerande och vuxenstuderan de, och är en vidareutveckling av Läroteket som riktar sig till elever i årskurs 1–6, deras vårdnadshavare och lärare. – Läroteket för elever i årskurs 1–6 togs väl emot och har sedan starten hösten 2021 haft cirka 8 000 unika användare per må nad. Strax efter lanseringen fick vi önske mål från fältet att utveckla Läroteket så att sajten även passar äldre elever, säger Nik las Wahlström, sektorsansvarig för utbild ning på SFV. Nu finns Läroteket alltså också för ung domar och vuxna. Daniela Strandberg brinner för att hitta alternativa metoder för inlärning.

Bakbrädet Global fostran på svenska Bristen på global fostran på svenska är ett paradoxalt problem, konstaerar samman slutningen Dagsverke i ett pressmeddelan de. Samtidigt som likaberättigande betonas i global fostran och därmed även i läropla nen, hamnar Finlands svenskspråkiga mi noritet efter i den globala fostran. Den bä rande principen för FN:s program för håll bar utveckling är också att ingen ska läm nas efter i utvecklingen. För att svara på behovet av svensksprå kig global fostran har Dagsverke rf, med stöd av Öflunds stiftelse, startat utvecklingspro jektet Från unga till unga för läsåret 2022–2023, vars mål är att nå svenskspråkiga läro anstalter i Finland bredare än idag och er bjuda dem svenskspråkiga tjänster i global fostran, och därmed förbättra rättigheterna och inkluderingen för alla ungdomar. Som en del av projektet har Dagsver ke rekryterat en svenskspråkig skolsamar betskoordinator, Jasmine Hyttinen. Hennes uppgift är att enbart ansvara för svensk språkiga skolbesök och -samarbeten. Dess utom rekryteras 3–5 nya volontära utbildare i global fostran, för att dra workshoppar på svenska. Målet är att hålla minst 15 workshoppar på svenska för totalt 250–350 ungdo mar i högstadier och andra stadiets läroanstalter över hela Finland. Nina Lahtinen blev ny utbildningdirektör vid OAJ Nina Lahtinen, juris magister och pedago gie magister, har valts till ny utbildningsdi rektör vid Undervisningssektorns Fackor ganisation OAJ. Nina Lahtinen (bilden) har ett digert kunnande i utbildningspolitik och utbild ningspolitisk lagstiftning. Hon är juridiskt sakkunnig med förankring i utbildningsvar dagen och arbetet med undervisning och fostran. Lahtinen har en lång erfarenhet av utbildningspolitik och påverkansarbete, sä ger OAJ:s ordförande Katarina Murto. – Jag tycker att det är viktigt att lyss na på medlemmarna och att utbildnings politiken också i fortsättningen återspeglar medlemskåren. Det måste finnas tid och ro för att utvärdera effekterna av ut bildningspolitiska förändringar innan följande reform påbör jas. Alla förändringar måste göras med tillräckliga resur ser. Det är viktigt att förstå att förändringar i en del av utbildningskedjan alltid på verkar nästa, säger Lahtinen.

christofferdebattsourander

Det tycks finnas en ansenlig mängd med ut omstående experter som vet exakt hur bild ningen ska skötas så det känns ju lite kon stigt att pisaresultat och undersökningar visar att vi inte har en så hög nivå på bild ningen som vi blivit kända för. Skolans uppgift är att forma barn och unga till självständiga individer som ska klara sig i vårt framtida samhälle. I och med att det är svårt eller rentav omöjligt att förutspå hur detta samhälle kommer att se ut så har vi i grundskola och gymnasiet en uppgift att ge våra elever och studerande en så bred allmänbildning som möjligt. Den na bildning bör ligga på en viss nivå för att vi ska kunna anses som ett land med god utbildning. Undersökningar har visat att vitsorden hos elever sjunker ganska myck et mellan grundskola och gymnasium. Det ta tyder på att nivån på undervisningen har sjunkit i Lärarensgrundskolan.uppgiftär att se till att majori teten av våra elever håller en så hög nivå på allmänbildningen som möjligt. Detta är vi utbildade till. Efter detta börjar utmaning arna.Elevens rätt till personlig lärstig eller oli ka former av stöd är olika sätt att hjälpa elever att på bästa möjliga sätt nå den ni vån som vi i finland bör kunna förvänta av våraAllaelever.typer av stödformer och vägledning har som slutmål att klara den allmänna ni vån av bildning. Om en elev har problem med att hålla den förväntade nivån kan lä raren ta till olika hjälpmedel för att stöd ja eleven och informera vårdnadshavar na om vilken form av stöd som ges och vad målsättningarna är (plan för lärande). Det finns ingenstans skrivet eller ingen del i lä rarutbildningen där det sägs att vårdnads havarna, facebook eller någon bloggare har rätt att berätta åt skolan eller läraren hur man ska hjälpa eller stödja elever eller vad de klarar av. Hur kan då detta vara ett pro blem nu, och var har allmänheten fått för sig att de är experter på utbildning? Varför är det så svårt att lita på att lärarna vet vad de gör?Oberoende av trender är vår uppgift som lärare att forma våra elever för samhällets behov det är omöjligt att forma samhället efter varje enskild individ. Vi lärare vet vad vår uppgift är, att få ma joriteten av våra elever att gå ut skolan med så god grund som möjligt i form av en bred allmänbildning och ett gott självförtroende. För att försvåra denna uppgift så ska denna utbildning ges i ett ibland överfullt klassrum där varje elev ska ha rätt till en personlig lärstig, en del är utåtagerande och, några behöver tystnad för att kunna jobba, någon kan inte jobba om det är tyst, någon är deprimerad, någon har det svårt där hemma, någon kan inte samarbeta och någon har individuell läroplan. En del vård nadshavare meddelar varje dag på Wilma vad just deras barn behöver för att under visningen ska vara bra för just deras barn. Att arbeta under dessa omständigheter förväntas av oss lärare så det kanske inte är så konstigt att man påtalar arbetsbörda och ork i arbetet. Jag vågar med säkerhet säga att det inte är vi lärare som har beslutat att allt detta ska ingå i den normala undervis ningen. Alla reformer, förändringar och st ödmetoder har gjorts för “elevens bästa” på det personliga planet men vad har det för effekter på undervisningsnivån? Det känns lite som att vi tagit bort av lärarens tid att utföra sin huvudsyssla att undervisa och förflyttat den till undervisningsrelaterade uppgifter. Om man ska kritisera skolan så kom ihåg att det inte är lärarna som valt att ha det på detta sätt utan utomstående ex perter som vet vad som är det bästa sättet att Jagundervisa.villpåstå att undersökningsresul tat visar att någonting åtminstone inte är helt rätt utformat. Alla inom FSL jobbar på att förbättra lärarnas situation men re sultaten kommer inte snabbt och förhand lingsklimatet är tufft speciellt då alla olika organisationer och politiker har sin egen ide om vad som är bra för bildningen och vad det får kosta. För att vi som lärare ska höras måste vi jobba tillsammans och hö ras. Här har lärarförbundet den viktigas te rollen och alla i förbundet bidrar med vad de kan. Ju flera och aktivare medlem mar vi har desto större möjlighet har vi att påverka.Allainom FSL behövs och alla ni som har förtroendeuppdrag ta dem på allvar och gör ert bästa. Gör vår röst hörd.

Om man ska kriti sera skolan så kom ihåg att det inte är lärarna som valt att ha det på detta sätt utan sättetsomexperterutomståendesomvetvadärdetbästaattundervisa.