25.8.2022 • Nr 12 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL ord för ord Speciellt oroande är tillgången på ämneslärare i grundskola och gymnasium, en kategori där många går i pension inom de närmaste åren. → sidan 3 Svår lärarekrytering i år Yrkesutbildningen saknar läromedel Arbetstid handlar om pengar→ sidorna 4–5 → sidan 6–7→ sidan 3 Välkommen till The boulevard of broken dreams! Den som stiger in på Bulevarden 6 skall inte förvänta sig guld och gröna skogar, säger nya riksförlikningsmannen Anu Sajavaara. → läs mera på sidan 8
2 25.8.2022 • Nr 12
Vad sätter du din tid på?
Ta gärna kontakt med din lärarförening och delta i verskamheten som ordnas på din ort. Följ också FSL på sociala medier för en dos facklig information i ditt flöde. På vår webbplats hittar du mycket info kring ditt yrke, aktuella nyheter och bloggtexter, information om förmåner och medlemskurser samt mycket mer. Ladda också gärna ner vår app Lärarrummet! Ungefär en gång i månaden hör vi också av oss i form av ett nyhetsbrev per e-post.
Välkommen nya FSL:are!
Som medlem i vårt förbund får du alltid stöd och råd i frågor kopplade till ditt arbetsliv, lön, anställning och välbefinnande på jobbet. Vi erbjuder också en rad förmåner, till exempel en rese- och olycksfallsförsäkring.
Ledarenmattiasfagerholm
En ständigt återkommande fråga under strejkvåren var hur man skall lyckas tygla lärarnas växande arbetsmängd. Lärarnas ar betstid tenderar att svälla som en jäsande bulldeg och många lärare vittnade om att en begränsning i arbetsmängden har högre prioritet än löneutvecklingen. Den medlemsundersökning som FSL lät genom föra i samarbete med Åbo Akademi gav också vid handen att orken tryter i många lärarrum. Ett problem med att begränsa lärarnas arbetsmängd bottnar i ar betstidssystemet. Lärarnas avlöning baseras långt på undervisnings skyldigheten och alla de arbetsuppgifter som finns utöver själva under visningen ryms inte på långa vägar in i den snålt tilltagna samplane ringstiden.Tanken med försöken med årsarbetstid för lärare inom den grund läggande utbildningen har i korthet varit att utreda om det kunde vara ett sätt att begränsa arbetsmängden. På nyhetsplats i denna tidning be skrivs erfarenheterna från försöksskolan Mankolan koulu. Man kan ur skilja vissa guldkorn. Vid skolan har man kunnat sätta ord på olika ar betsmoment och också kunnat definiera hur mycket de är värda i ar betstimmar. Det är hälsosamt för vem som helst att stanna upp och fundera hur många arbetstimmar man lägger på olika saker. Finns det en rimlighet i hur mycket tid vissa arbetsmoment tar i anspråk? Satsar man sin tid på rätt saker? Usken är på många sätt ett föråldrat arbetstidssystem. Fördelen är att den utgår från det centrala i lärarskapet, nämligen undervisningen. Och att undervisa är uttryckligen det som många lärare vill sätta ener gin på. Samtidigt kan man inte blunda för att skolan med åren har blivit mer mångfacetterad. Onekligen sker också många centrala arbetsmo ment utanför klassrummet. Frågan är om balansen mellan arbetet med eleverna och så kallat övrigt arbete är den rätta. Att göra lärarna till nå gon form av skolbyråkrater är enormt resursslöseri. Det är rätt uppenbart att lärarnas arbetstidssystem inte är hållbart i längden. När begränsande mekanismer saknas blir arbetsbördan lätt för stor. Årsarbetstid är kanske inte lösningen, men det skulle gälla att vaska fram nya modeller. Inga finlandssvenska skolor medverkade i de nu avslutade försöken och det skulle vara värdefullt om man i Svensk finland kunde laborera med olika modeller. Initiativet får nämligen gär na komma från lärarhåll. Ivern från arbetsgivarhåll är måttlig då det är uppenbart att kostnadsbilden förändras om lärarna skulle få betalt för allt det arbete man gör. Vid försöksskolorna uppger man att lönekost naderna har ökat. Framför allt skulle det vara väsentlig att hitta ett system som lärarna själva är tillfreds med. Frågan är om balan sen mellan arbetet med eleverna och så kallat övrigt arbete är den rätta. Att göra lärarna till någon form av skolbyrå krater är resursslöseri.enormt
Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev. Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!
Den här tiden på året har vi på Finlands svenska lärarförbund alltid glädjen att välkomna ett gäng nya medlemmar. FSL är inte bara ett fackförbund som bevakar dina intressen utan också en viktig utbildningspolitisk aktör som värnar om samhörigheten bland lärare och rektorer som jobbar på svenska i Finland.
På vår medlemsintra (fsl.fi/medlemsintra) sköter du bland annat kursanmälningar och uppdateringen av dina medlemsuppgifter. Där hittar du även ditt medlemskort i elektroniskt format och aktuella rabattkoder. Slutligen ber vi dig som ny medlem att dubbelkolla att medlemsavgiften dras av från din lön. Avgiften är 1,1 procent av bruttolönen och ska synas på lönespecifikationen.
Välkommen med i gänget!
Chefredaktör ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,50 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020. FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 FSL inFormerar
Många städer och kommuner rapporterar om att det är svå rare än tidigare att hitta behö riga lärare för lärarjobben. Tid ningen Läraren tog kontakt med några bildningschefer och tog dem på pulsen om rekryte ringsläget i början av läsåret. I Kristinestad är det rekrytering en av lärare till den förberedan de undervisningen för ukrainska elever som vållar bekymmer. – Vi har fått exceptionellt många elever från Ukraina till Kristinestad. Just nu går 140 ukrainare i förberedande under visning, från förskola till åk 9, be rättar chefen för småbarnspeda gogiken i staden, Annika Heikkilä. För övrigt finns det lärare en ligt behov. Ca 90 procent av lärar jobben sköts av behöriga och brist är det närmast på timlärare i ma tematik, fysik och kemi. Studerande vill göra sig färdiga innan de tar ett jobb Utbildningsdirektören i Borgå, Ri kard Lindström, upplever att det har varit en aning svårare än tidi gare att rekrytera lärare inför det nya läsåret. Brist råder det på spe ciallärare och slöjdlärare. – Rektorerna upplever att stu derande nu satsar på att göra sig färdiga i högre grad än tidigare, innan man är beredd ta emot ett jobb, säger Lindström. – Kommunerna och skolorna är en del av samhället, där vi i sti gande grad under den senaste ti den upplevt att behov och efter frågan inte riktigt möts på arbets marknaden. Svårt också i Åbo – Det har varit besvärligare än ti digare att hitta behöriga lärare, sä ger Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och under visning i Åbo. – Vi rekryterade till ett klasslä rarvikariat hela sommaren utan att få behöriga på ett vikariat och samma situation gällande en äm neslärare i åk 7–9. Verkar nog vara färre sökande ute. Det är hopp löst att hitta speciallärare för att inte prata om situationen inom småbarnspedagogiken.Lärartjänsternasköts nog av behöriga, förutom speciallärarva kanserna och specialklasslärarva kanserna där man omgående kun de anställa 10 lärare i Åboland. I Sirkkalabackens specialskola är hela 6–7 obehöriga av 10 special klasslärare. Vad kan man göra åt det här? – Förstås gäller det att se över att tillräckligt antal utbildas, men på samma sätt som yrkesut bildningen flexibelt på kort var sel kan utbilda för marknadens behov så borde nog någonting snabbt och flexibelt sättas in här! – Jag kan inte förstå varför platserna till magistersutbild ningen inom småbarnspedagogi ken inte fylldes trots många sö kande. Ifall universiteten har för höga krav på dem som kan kom ma in så borde man ju sätta in nå gon form av introutbildning i så fall. På det här sättet sköts ju inte samhällets behov av personal inom småbarnspedagogiken, sä ger Liliane Kjellman.
Vasa har däremot inte haft svårt att rekrytera behöriga lärare. – 99 procent av lärarjobben sköts av behöriga lärare, berät tar stadens skoldirektör Marian ne IWest.Vasa råder det dock brist på lärare i matematik, fysik och kemi.Också en majoriteten av lärar tjänsterna i Esbo är besatta med behöriga, berättar förvaltnings chef Mia Westerlund på Svenska bildningstjänster.Bristråderdet på lärare i ma tematiska ämnen, elevhandledare ochIntespecialklasslärare.helleriRaseborg har det varit svårare än vanligt att få be höriga lärare, berättar bildnings direktör Tina Nordman.
Vill vi fortsättningsvis ha ett fungerande skolsystem så måste vi kunna förse systemet med det som krävs, en tillräcklig mängd lärare med magisterexamen. För att kunna lärarregister.temetslärartillgången,prognostiseraenavskolsysgrundpelare,behövsett ord för ord inger damlin Förbundsordförande
– Det är endast enstaka vikari at som vi inte fått behörig sökan de till.Hon uppskattar att 95 procent av lärarjobben sköts av behöriga. En del tjänster gapar tomma i Närpes Åsa Snickars är bildningsdirektör i Närpes och har i viss utsträck ning haft svårare att hitta behöri ga lärare till jobben detta år. – Största delen av jobben sköts av behöriga men det finns detta år fler obehöriga än tidigare år. Och till en del tjänster har vi inte hit tat någon alls! Det är det största problemet. Vilket slag av lärare råder det störst brist på? – Klasslärare, speciallärare, äm neslärare i både språk och natur vetenskapliga ämnen, samt gym nastiklärare. Har du någon patentlösning på hur man kunde råda bot på den återkommande bristen på lä rare?–Många saker borde säkert åt gärdas. Lönen är en fråga. Eller kanske snarare arbetstiden. Sät tet på vilket yrket framställs i me dierna är också en betydande. Om en ung person alla gånger hen öppnar en tidning får höra hur dåligt det är att jobba som lärare så söker den personen sig inte till det yrket, säger Åsa Snickars. – Detta misstag har Sverige gjort i 20 år och vi ser hur det är där, fast de har fri lönesättning och på så sätt kan ställa andra krav lönemässigt än vad våra lä rare kan. – Alla yrken har förändrade ar betsuppgifter och nya sätt att job ba. I stället för att låsa fast oss i en diskussion om att allt föränd ras så kanske vi tillsammans bor de fokusera på hur man kan för enkla och förnya saker så att det kanske inte blir så tungt fastän något förändras i arbetsbilden. tom ahlfors
Vi befinner oss just nu i ett läge med så gott som total av saknad av verktyg för att känna till lärarsituationen och beho vet av lärare i framtiden. Vi sitter och ser på medan vi glider på grund.Åldersstrukturen på FSL:s medlemskår är en varnings klocka. Speciellt oroande är tillgången på ämneslärare i grund skola och gymnasium, en kategori där många går i pension inom de närmaste åren. Vill vi fortsättningsvis ha ett fungerande skolsystem så måste vi kunna förse systemet med det som krävs, en tillräck lig mängd lärare med magisterexamen. För att kunna prognos tisera lärartillgången, en av skolsystemets grundpelare, behövs ett lärarregister. Prognostisering är otvivelaktigt a och o för att garantera kvalitativ utbildning även framöver. I dessa tider av budgetmangling är det all orsak att vi på minner politikerna om vilken betydelse vårt skolsystem har för landets trygghet och välfärd. Det finns ingen styrka i att sitta stilla och se på då framtiden rullar in. Styrkan ligger i att framtidsspana och vara beredd. Utan redskap för körnavigeringvipågrund
Enligt Finlands svenska lärar förbunds medlemsregister är yrkeskåren relativt ålderstigen. Inom de närmaste tio åren uppnår nästan en fjärdedel av förbundets medlemmaryrkesverksammapensionsålder.
Nu oroar sig FSL för risken för lä rarbrist de kommande åren. I vis sa ämnen finns redan problem med tillgång på behöriga lärare, noteras i ett pressmeddelande. FSL:s medlemsundersökning från hösten 2021 visar att var tredje lärare i Svenskfinland pla nerar byta bransch. I kombina tion med att stora årskullar går i pension och ett avtagande sök tryck till lärarutbildningarna ris kerar branschflykten bli kostsam förFSLFinland.ochOAJ har redan länge arbetat för ett lärarregister för att kunna prognostisera lärarbeho vet och därmed motverka lärar brist. Den data man får via ett lä rarregister är avgörande för att möta framtidens utmaningar. Nu om någonsin är det också viktigt att hålla fast vid de unga lärarna. I förbundets medlemsun dersökning 2021 framgår att speci ellt unga lärare upplever att lärar vardagen är utmanande. – Nya lärare måste ges stöd i form av fungerande mentorspro gram för att trivas och hållas kvar i branschen, för de kommer verk ligen behövas i framtiden, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
På flera håll svårare än vanligt att hitta lärare
Världen över är det sedan länge känt att det finländska skol systemet är av hög kvalitet. En av framgångsfaktorerna i sys temet anses vara vår lärarutbildning som ger magisterexamen. Skolsystemet vilar på fasta strukturer och skapar trygghet i det finländska samhället, en trygghet som är en grundpelare förInförframtiden.skolstarten och under de första veckorna av terminen har jag sett många varningssignaler gällande lärartillgången på svenska i Finland. Rektorer som suckar över utmaningar att få tag på personal till skolan. Rektorer som oberoende av regi on fått hitta lösningar för att bemästra situationen och söka al ternativa lösningar för att få skolan att rulla. Under många år har den skriande bristen på småbarnspe dagoger varit aktuell. Även klasslärarbristen i huvudstadsregi onen har varit uppenbar, liksom tillgången på specialklasslära re och studiehandledare. Det som är nytt i år är att tillgången på lärare är utmanande i samtliga regioner. Och den färskaste kryddan i lärartillgångsdiskussionen är upplevda svårigheter i att få tag på ämneslärare. Läget vi befinner oss i kan liknas vid en båtfärd. Vad lärar tillgång beträffar finns det ingen som står framme i fören på båten och spanar, det finns inga som helst redskap, ingen GPS och inget sjökort för att ha koll på läget innan grundstötning en sker. Om vi inte förser oss med moderna och vettiga navige ringsredskap kör vi på grund. Där sitter vi då i vår båt och gup par medan vi febrilt försöker hitta syndabockar och snabba lösningar för att komma loss.
Ålderstigen lärarkår kan skapa25.8.2022lärarbrist•Nr12 3
Från förlaget Schildts & Söderströms med delar man att man gärna är med och bidrar till paletten, men frågar sig huruvida yrkes instituten är villiga att köpa in dem. – All läromedelsproduktion handlar om försäljning till läroanstalter.
tom
4 25.8.2022 • Nr 12
Vid gymnas
Vill någon köpa läromedlen?
Akut brist på svenska läromedel också inom yrkesutbildningen ”Inte hade jag förväntat mig att bli läromedelsproducent!”
Det jag använder är powerpoints som jag själv har skrivit. På finska har de böcker som följer de med.detrarkammare…Viläromedelsproducent.jusägadetdetärsjukdomslärobok.som1177.sefrånöversätter,såexamensgrundernanyajagtardärifrånochellerhittarnätet.Sveriges–densajtenärvåranatomi-ochSådetattklippaochklistra,blirlitebrevkursöverhela.Jagbrukarattintehadejagförväntatmigattblisitterallapåvåraochproducevårapowerpointar,ärjudetvihållerpå LÄRARE SOM YrkesutbildnigNÄRVÅRDAREUTBILDARpåsvenska Det erbjuds över 100 olika yrkesinrikta de examina på svenska i Finland. 2020 var över 9000 studerande inskriv na vid någon yrkesutbildning på svens Axxell,ka. Prakticum, Optima och YA är de fyra överlägset största utbildningsan Följandeordnarna.utbildningsanordnare ger yr kesutbildning på svenska i Finland. Siffran anger hur mnånga studerande var inskrivna år 2020. Axxell Utbildning Ab (Axxell) 2244 Careeria Oy 54 Folkhälsan Utbildning Ab (Norrvalla och Solvalla) 177 Fria Kristliga Folkhögskolans För ening R.F. (Fria kristliga folkhögsko lan) 27 Kirkkopalvelut ry (STEP-utbildning) 108 Kvarnen Samkommun (Kronoby folkhögskola) 12 Optima samkommun (Optima) 1689 Svenska Framtidsskolan i Helsing forsregionen Ab (Yrkesinstitutet Prakticum) 1560 Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Yrkesakade min i Österbotten, YA) 2199 Vasa stad (Vamia) (svenskspråkiga studerande) 348 Åbo stad (Åbo yrkesinstitut) 144 Ålands landskapsregering (Ålands yrkesgymnasium) 630 (år 2021) Lia Markelin är samhällsanalytiker vid tankesmedjan Magma. Hon är doktor i samhällsvetenskaper från Bradford universitet i England. Till hennes specialområden hör minoritetsfrågor och minori tetspolitik.
ier och i grundskolan finns det en årlig an skaffning av läromedel. Mig veterligen finns det här inte vid yrkesinstituten, och finns inte budgeterat inom yrkesinstituten heller, konstaterar Nils Saramo, Lärome delschef vid S&S. Inte heller Otava Utbildning har gett ut läromedel för svenskspråkig yrkesutbild ning. Det här kan dock få en ändring: un der hösten 2021 har förlaget genomfört en förhandsundersökning och ett pilotprojekt startade våren 2022. Lärarna vill ha både digitala och tryckta läromedel Ser man på vad lärarna önskar sig i form av läromedel och hjälpmedel i undervisningen är det inte endast digitalt material som do minerar. Många av de intervjuade är mest angelägna om att materialet skulle existera, oberoende av form: ”Vad som helst bara det är up to date! Om det handlar om en bok eller om det finns på nätet är inte det viktigaste, men att man har rätt att få samma kunskap, obero ende om man har svenska eller finska som modersmål”, säger en lärare för blivande närvårdare i rapporten. Trots att många förespråkar digitalt ma terial kvarstår även behovet av papper. Helst skulle lärarna se en kombination av båda. Nästan 80 procent föredrar en kom bination av digitala och tryckta läromedel, medan 15 procent skulle föredra uttryckli gen digitalt material. Magmas rapport ger rekommendationer som ska ses som sammanflätade och en del
av en helhet: för att åtgärda problematiken på lång sikt krävs aktiva insatser från alla aktörer, noterar man i rapporten. Undervisnings- och kulturministeriet bör till exempel säkerställa att den svensk språkiga yrkesutbildningen på andra sta diet får tillgång till i alla fall ett minimum av grundläggande lärresurser, baserade på gällande examensgrunder, och avsätta till räckliga medel för detta. Utbildningsstyrel sen bör ges möjlighet att fullfölja koordine ringsansvaret för att se till att ett grundläg gande utbud av lärresurser för andra sta diets yrkesutbildning existerar i framtiden. Detta skulle kräva minst ett årsverke till. Tydligare initiativ från privata aktörer önskas Rektorer inom andra stadiets yrkesutbild ning bör uppmuntra sina teamledare eller examensansvariga att med regelbundna in tervaller gå igenom hur läget gällande lär resurser ser ut inom varje examen – gärna varje enskild examensdel – samt inom de gemensamma examensdelarna och bedö ma var de största bristerna eller behoven ligger. Dessa bör kommuniceras till Utbild ningsstyrelsen.Deprivataaktörerna och förlagen kun de ta tydligare initiativ till att utveckla svenskspråkiga läromedel för andra sta diets yrkesutbildning, så som Otava redan verkar göra och i enlighet med det intres se som Schildts&Söderströms visat i rap porten. ahlfors
Det råder en akut brist på svenskspråkiga läromedel inom andra stadiets yrkes utbildning. Det visar en ny studie som Lia Magma,samhällsanalytikerMarkelin,vidutförtpåuppdrag av fondernas Läromedelsgrupp.
Hela 94 procent av lärarna i utredningens enkät meddelar att material de själva pro ducerat utgör ett huvudsakligt läromedel, medan endast 22 procent uppger att färdigt producerade läromedel (på svenska eller finska) utgör en viktig del av undervisning en. Material från Sverige, som inte är utar betat enligt de examensgrunder som gäller i Finland, används flitigare än material från Finland. Nästan hälften av lärarna i enkä ten meddelar att inga svenskspråkiga läro medel publicerade i Finland existerar för den egna branschen. – Utbudet är helt tydligt otillräckligt. Det finns brister också på finskspråkigt håll men luckorna är betydligt större på svens ka – något som förstås utgör en rättviseas pekt för studerande, konstaterar rappor tens författare Lia Markelin. UBS har länge varit ensamma Läromedelsbristen är inte ny och Utbild ningsstyrelsens förlagsverksamhet har länge stått som ensamma producenter av svenskspråkiga läromedel för andra sta diets yrkesutbildning. Det senaste lärome dlet utkom 2017. Därtill producerar ensta ka utbildningsteknologiska bolag digitala lösningar.PåUtbildningsstyrelsen konstaterar man att de 80 000 euro som reserveras årli gen är för lite för att täcka de verkliga beho ven. Att producera läromedel är dyrt, så de enskilda understöd de delar ut täcker bara en bråkdel av de egentliga produktions kostnaderna.–Viärmedvetna om att situationen är dålig och vi har gjort stora insatser för att hitta nya modeller för att ge ut läromedel som uppfyller målgruppens verkliga be hov, bland annat genom att skapa kontakt till både lärare och studeranden. Vi ser att vi har ett stort ansvar, då vi är de enda som ger ut läromedel på svenska för yrkesut bildningen. Vi skulle gärna välkomna att de kommersiella förlagen också tog sig an det ta utbildningsstadium, konstaterar Susan na Björkell och Johanna Lahti vid Utbild ningsstyrelsen förlagsenhet.
– Styrdokumentet för yrkes utbildningen är vagare än de som finns för grundskolan och gymna siet, säger Nils Saramo. – Vi vet också att diversite ten är stor mellan olika yrkes utbildningsanordnare och de är branschspecifika, också om det i det här fallet gäller ett material för modersmålet. text och foto: tom ahlfors
Ökat samarbete är nyckeln till nya läromedel Lena Johansson som är rektor för Axxell hoppas på att det tidigare aktiva samarbetet mellan de finlandssvenska yrkeslärarna hittar sin form igen.
25.8.2022 • Nr 12 5
är större inom Svenskfinland än i det övri ga Finland, säger Lena Johansson. – Det här är inte sunt. Arbets livet behöver yrkesutbildad per sonal. Kan detta vara en orsak till bristen på läromedel? – Nej, det tror jag nog inte. Jag anser att yrkesutbildningsanord narna bör se sig själva i spegeln. Vi har små volymer av studeran de. Varje grundexamen finns på sin höjd på fyra olika ställen, med an det finns mängder av svensk språkiga gymnasier. Gymnasierna har också en större andel gemen samma kurser, medan vi har en mindre gemensam andel. Därför vore samarbete yrkesutbildningsanordnarnamellanbra, tycker Lena Johansson. I Magmas rapport framkom mer att nästan 80 procent av lä rarna som tillfrågats säger att de inte har någon form av samarbete med kolleger i andra skolor inom sammaDärförbransch.tycker Lena att de åter kommande, kongresser, samman komster och branschvisa träffar som föreningen Fisyl – Finlands svenska yrkeslärare tidigare ord nade kunde tas till heders igen. Yrkesutbildningen har ge nomgått många reformer då yr kesinstitut med olika huvudmän (både statliga, kommunala och privata) gått samman och fusio nerats vilket också betytt att Fi syl utökades och verksamheten var aktiv. Bland annat hade de finlandssvenska lärarna inom bilbranschen hade fina träffar, minns Lena Johansson. – Nu verkar det som om Fi syl-kongresserna tagit slut, vilket ju kan bero på bland annat coro nan.Lena Johansson hoppas att de finlandssvenska fonderna kan hjälpa att på något sätt återupp bygga samarbetsstrukturerna.
Bristen på läromedel inom yrkesutbildning en är stor. Rektorn för Axxell, Lena Johansson, efterlyser samarbete mellan utbildningarna för att råda bot på Gymnasiebenägenhetenproblemet.
Samarbete är A och O Samarbete kan vara ett sätt att få till stånd läromedel och för att samarbeta måste man känna var andra och man lär känna varan dra till exempel genom ”bastubad och snapsvisor”, sade Lena Jo hansson då rapporten offentlig gjordes–Såsa jag och det kommer jag kanske att få äta upp, skrattar LenaEfterJohansson.presskonferensen då Magma presenterade sin rapport arrangerades ett rundabordssam tal mellan yrkesutbildningens rektorer, fonderna och Schildts & Söderströms.–Detblev klart att det finns en lönsam volym för den privata sek torn vad gäller de gemensamma ämnena, medan läromedel för till exempel frissorna, som är en liten bransch, behöver samhällsstöd. – Läromedel för yrkesämnen bör produceras av Utbildnings styrelsen, medan läromedel för de gemensamma allmänbildande ämnena kan produceras av priva ta aktörer, alltså förlagen. Det är en tid sedan Utbild ningsstyrelsen producerade ma terial för yrkesutbildningen och Lena Johansson säger att lärarna har vant sig vid att det inte finns läromedel att tillgå. – Det här har lett till att när det har funnit läromedel är det inte sagt att lärarna använt sig av dem, vilket i sin tur lett till ännu min dreUtbildningsanordnarnavolymer. bör ta sitt ansvar och köpa in de till gängliga läromedlen för yrkes branscherna, tycker Lena Johans son. Läromedel i modersmål är på gång Nils Saramo, läromedelschef på Schildts&Söderströms, bekräftar att förlaget nu tar en titt på beho vet av läromedel också för yrkes utbildningen på svenska. – Vi har ett aktuellt projekt på gång och bygger upp det enligt våra vanliga processer för att få ett bra slutresultat. Det handlar om ett nytt läro medel inom modersmålet.
– Det är ju ett nytt skolstadi um för oss. Det går inte att använ da något befintligt material så där bara, utan det skall anpassas och utvecklas så att det motsvarar det behov som finns, säger Saramo. Ett möjligt sätt att gå vidare med det nya läromedel är att dra nytta av tankar som finns i exem pelvis något läromedel för gym nasiet, men sällan kan man helt överföra ett material till ett nytt sammanhang.Degemensamma allmänbil dande ämnena inom yrkesutbild ningen (GEM) är likadana för alla linjer, men kurserna är inte de samma som inom gymnasiet.
– Om din plan är 1520 h, men
Sökes: Arbetstidssystem för Årsarbetstidlärare synliggör
Mankolan kolulu i Jyväskylä är en enhetsskola med omkring 700 elever. I våras avslutande man det treåriga försöket med årsarbets tid för lärarna. Försöket inled des 2018 i sju lågstadieskolor i Hel singfors, Vanda och Lahtis. Följan de läsår kom även Mankolan kou lu med.–Det var uppenbart att det be hövdes ämneslärare i försöket, sä ger Turo Pakka. Han är själv slöjdlärare men undervisar endast en dag i veckan då han även är vicehuvudförtro endeman i Jyväskylä. Mankolan koulu var redan år 2018 med i ett försök där man följ de upp lärarnas arbetstid och det kändes därför naturligt att haka på årsarbetstidsförsöket. Ett 50tal lärare har medverkat, störs ta delen ämneslärare men ock så klasslärare och speciallärare. Även vikarier som jobbade på sko lan i över ett halvt år har deltagit i försöket. Ett sätt att arbetsmängden?begränsa Kungstanken med försöket har varit att utreda om årsarbetstid
6 25.8.2022 • Nr 12
na arbetstiden var lätt att definie ra, men vad som skulle ingå i den obundna tiden och hur många ar betstimmar som skulle reserveras för olika arbetsmoment var kne pigare. I synnerhet i början var det kvalificerade gissningar som gällde.–När vi planerade det tred je läsåret visste lärarna ganska bra hur mycket timmar de behöv de för olika arbetsmoment, säger Pipsa Teerijoki, rektor vid Manko lan–kouluOmman identifierade en ut manande grupp så kunde man in för nästa läsår reservera fler ar betstimmar för den lärare som var klassföreståndare, säger Turo Pakka.–Mest har man kanske upp levt att helhetstimantalet på minst 1520 timmar har varit för högt, konstaterar Teerijoki. För ungefär hälften av lärarna överskreds av timantalet. Högst antal arbetstimmar hade speci allärarna med närmare 1700 tim mar. Vad har ni gjort om årsarbets timmarna har överskridit 1520? – Om timmarna fanns i läsårs planen var det lätt, för då hade vi budgeterat för en överskridning. Om timantalet överskreds under läsåret gjorde vi en ny plan och lade in fler timmar. Vi granskade planen vid vissa tidpunkter under läsåret för att se om den håller, sä ger–TeerijokiVihade kommit överens om att med låg tröskel diskutera med förmannen om det såg ut att pla nen inte håller. Man kan inte efter påsk komma och säga att nu har jag överskridit mina timmar hela läsåret, säger Pakka. Har de överskridande timmar na ersatts?
Ett hurudant arbetstidssystem skulle passa bäst för lärarna? Dagens undervisningsskyldighet ser inte till den ökande mängden arbete som sker utanför lektionstid. Är någon form av helhetsar betstid framtidens melodi? Tidningen Läraren har besökt Mankolan koulu, en av skolorna som har deltagit i försöket med årsarbetstid.
kunde vara ett sätt att begränsa lärarnas arbetsmängd och syn liggöra arbetsmoment som man inte får betalt för nu. Det påta las ofta att den nuvarande un dervisningsskyldigheten inte i tillräckligt i stor utsträckning ser till det arbete som sker ut anför lektionstid, samtidigt som många lärare vittnar om att det uttryckligen är den biten som växer ohanterbart. I försöket utgick man från en årsarbetstid på minst 1520 tim mar. Arbetstiden är indelad i så kallad bunden och obunden tid. Den bundna tiden är exempelvis lektioner och samplanering. Den obundna tiden har varierat mel lan 25 och 40 procent av arbetsti den. En låg undervisningsskyldig het innebär en större andel obun denVidtid.Mankolan koulu kun de man konstatera att den bund
det genomförda är 1560 h så skall du få betalt för dessa timmar, sä gerTuroTeerijoki.Pakka konstaterar att man inte har haft ”piikki auki”, men lönekostnaderna har ökat med ca 4 procent i skolan i och med försöket. Vid andra försöks skolor till och med ännu mer. Årsarbetstiden har synliggjort arbetet Erfarenheterna från Mankolan koulu ger vid handen att man ge nom försöket har kunnat synlig göra delar av lärarnas arbete på ett annat sätt än tidigare. – Vi har kunnat prata om så dana saker som vi aldrig tidi gare har talat om. Till exempel hur mycket tid det går åt för oli ka projekt. Vad innebär det till exempel att vara med i ett Eras mus-projekt i Polen? Informa tion, föräldramöten och pennin
ginsamlingar tar många timmar i anspråk. I de här fallen har årsar betstiden fungerat som bäst, sä ger–Teerijoki.Projektav olika slag har en tendens att skena iväg och vi talar lätt om hundratals arbetstimmar. Tidigare har vi inte alls följt med det här, säger Pakka. – En av de bästa sakerna med försöket är att vi nu kan disku tera vad vi lägger vår arbetstid på. Före försöket talade vi endast om antalet undervisningstim mar. Men lärarjobbet är oändligt och svårt att begränsa och nu har vi kunnat sätta ord på olika ar betsuppgifter och rent av definie ra hur många arbetstimmar som krävs för de olika uppgifterna, sä ger Teerijoki. Arbetstid för att sköta skolans växthus Sanna Penttinen är biologilära
Nej
re vid Mankolan koulu. För henne har årsarbetstiden fungerat väl. Hon har exempelvis fått betalt för de timmar hon har satt på att dri va skolans växthus. – Årsarbetstid funkar bättre för vissa än för andra. Om man har mycket uppgifter i anslutning till undervisningen, som tex växt huset, kan man få tid för att sköta det, säger Penttinen. – Försöket har synliggjort och förtydligat vad lärarjob bet består av och också blottat de smärtpunkter som finns. Jag hoppas innerligt att man noga analyserar den data vi har sam lat in. Den här modellen funkar inte till alla delar, men det skul le vara viktigt att ta med sig er farenheterna. Inte kanslitid En vanligen återkommande far håga när det gäller årsarbetstid är
– Jag hoppas att vi genom det här försöket har insett betydelsen av att följa med lärarnas arbetstid och vilka element den består av. Om vi inte gör det så finns heller inga möjligheter att begränsa den, säger Turo Pakka. Vilket är nästa steg i att ut veckla lärarnas arbetstidssys tem? – Vi kan inte bli liggande i el den. Som organisation måste OAJ vara aktivt och ta initiativ. Men allt handlar till syvende och sist om pengar. text och foto: mattias fagerholm I försöket med årsar betstid har man inte gått in för att försöka lösa problemen med Detdervisningsskyldigheten.unärenannanfråga.
ända till 2023 men OAJ konstate rade att modellen som sådan inte lämpar sig för den grundläggande utbildningen. Samtidigt har pro blemen med lärarnas arbetstids modell inte försvunnit.
synliggör
TURO PAKKA Vicehuvudförtroendeman, Jyväskylä Bland FSL:s medlemmar väcker tanken på att slopa undervisningsskyldigheten och gå in för någon form av årsarbetstid ingen större entusiasm. Rektorerna är mest positiva medan ämnes- och klasslärarna är mest avogt inställda. Ingen finlandssvensk skola har medverkat i försöken. Källa: FSL:s medlemsundersökning 2021. grafik: chribbe aarnio arbetet Borde FSL arbeta för att undervisningsskyldigheten slopas och ersätts av en årsarbetstid där inte all arbetstid är bunden till arbetsplatsen? inte WEn utmaning för lärarna var att för fösta gången i sitt liv vara tvungna att följa med sin arbetstid, säger rektor Pipsa Teerijoki och slöjdlärare Turo Pakka vid Mankolan koulu.
ÄmneslärareKlasslärareLektorSpeciallärareStudiehandledareYrkeslärareRektor 61% 58% 52% 27% 23% 23% 22% 13% 25% 31% 42% 29% 45% 41% 26% 31% 48% 32% 37% W Ja W Vet
25.8.2022 • Nr 12 7
att lärarna knyts till skolan under tjänstetid. Det skriver man ändå inte under vid Mankolan koulu. – Lärarnas frihet har bevarats. Om jag har lektioner på förmidda gen så kan det hända att jag öpp nar datorn först hemma på efter middagen, säger Penttinen. – Inte har försöket kringskurit lärarnas självständighet, instäm merEttPakka.annat orosmoment är att lärare skall bli tvungna att jämt och ständigt vara tvungna att hoppa in och vikariera kolleger som är borta. – Vi har budgeterat 10 timmar för att vikariera. Men det här har väckt en del kritik, medger Teeri joki. Vad är nästa steg? Försöken med årsarbetstid är nu avslutade. Ursprungligen var det tänkt att försöket skulle pågå
Offentliga sektorns avtal försvårar förhandlingarna De flesta branscher har ett avtal till 2024, och höstens förhandlingar handlar långt om nivån på nästa års löneförhöjningar. En ny krydda i arbetsmarknadssoppan är det faktum att det avtal som kommunsektorn nådde i juni är knuten till den lösning som exportsektorns står i beråd att förhand la fram. Enligt kommunbranschens avtal skall man nämligen få samma löneförhöj ningar som exportindustrin under 2023, men utöver det har kommunsektorn ett lö neutvecklingsprogram som ger ca 1 procent per år. Att den offentliga sektorn plötsligt sitter i förarsätet är vi inte vana med i Fin land och Industrifackets ordförande Riku Aalto menar att det i praktiken innebär att han nu förhandlar för kommunsektorns del, och att det kommer att innebära läg re löneförhöjningar för hans medlemskår. Kopplingen finns där och det gör det utma nande för den privata sektorn, konstaterar Sajavaara.–Dethär är en ny situation och visst på verkar det förhandlingarna. Frågan är ändå i avtalsparternas händer. Fortlöpande förhandlingar Anu Sajavaara återkommer flera gånger till att hon gärna vill bidra till att arbetsmark nadssystemet utvecklas i Finland. Enligt henne är en tusedollarsfråga hur man i kol lektivavtalen kunde bygga in mekanismer som innebär att man kan reagera på för ändringar som sker under avtalsperioden. Den skulle vara väsentligt i en snabbt för änderlig värld. Det finns medel menar hon, exempelvis genom lokala avtal men ock så genom en förgående förhandlingskultur, dvs att man inte bara för samtal då när av talen håller på att löpa ut och diskussions klimatet måhända är lite inflammerat. – Vi måste i större utsträckning funde ra på hur vi kan försöka behärska de för ändringar som sker på arbetsmarknaden. Vi borde komma ifrån tankesättet att den egna intressebevakningen bygger på ett motsatsförhållande till den andra parten. Man kunde samarbeta mera, vi sitter ändå i samma båt. Jag hoppas att jag med min egen person kan bidra här. text och foto: mattias fagerholm
Förr hade man en yrkesstolthet i att själv sköta sina förhand lingar, men numera ropar man ganska lätt efter någon som skall komma till undsättning. Vi hjälper gärna till men avtalsparterna har ändå själva den bästa kunskapen om branschens utmaning ar.
På snabbvinsterbulevardbesvikelsernasfinnsingaatthämta
8 25.8.2022 • Nr 12
Det är ingen idé för arbetsmarknadsparterna att komma till riksförlikningsmannens byrå på Bulevarden 6 i Helsingfors i tron att alla problem kan lösas där. Det säger Anu Sajavaa ra, nytillträdd riksförlikningsman.
ANU SAJAVAARA Riksförlikningsman
Stormig höst att vänta Det kan komma att bli bråda dagar för Sa javaara på Bulevarden framöver. Vanligt vis medlar riksförlikningsmannens byrå år ligen i ett 20-tal arbetsmarknadskonflikter, nu är man redan uppe i 24. Och det blir med all sannolikhet fler. Det osäkra världsläget, främst kriget i Ukraina men även andra ge opolitiska spänningar sätter sina spår i ar betsmarknadsförhandlingarna. Också ris ken för en ny coronavåg samt hotet av en ekonomisk recession gör läget utmanande. – Vi har en intressant, men blåsig vinter framför oss, konstaterar Sajavaara.
– Jag säger rent ut att det här är ”boulevard of broken dreams” Om man kommer hit för att testa vad man kan få för löneförhöjningar så är det nog en tight linje som gäller, säger Sajavaara.
Anu Sajavaara (57) började på sitt nya jobb i början av augus ti. Juristen Sajavaara har en lång erfaren het, närmare bestämt 23 år, av arbetsmark nadsfrågor. Hon kommer närmast från ser vicebranschens arbetsgivarförbund Palta, men har också tjänstgjort vid olika minis terier samt haft internationella uppdrag. Hon efterträdde Vuokko Piekkala som fått utså den del kritik och inte heller sökte en fortsättning.
Riksförlikningsman Anu Sajavaara (57) började på sitt nya jobb i början av augusti.
Att det är en återhållsam linje som gäller med Anu Sajavaara vid rodret på Bulevar den fick journalistkåren genast erfara. I stället för utlovat morgonkaffe var det vat ten som gällde. Och det är samma linje för de arbetsmarknadsparter som prövar lyck an hos riksförlikningsmannen. På en direkt fråga om man vid Bulevarden kan få löne förhöjningar utöver den allmänna linjen duckar Sajavaara. – Jag spekulerar inte i hur löneuppgö relserna kommer att se ut. Det viktiga är att parterna hittar varandra och den löne nivå som gör att man kan nå en lösning, sä gerRiksförlikningsmanhon.
I Epeli, som forskarna kallar spelet, simuleras vanliga situatio ner och utmaningar i vardagen. Namnet är en förkortning av Executive Performance in Every day Living.
– Vi har inlett ett samarbete med projektet Finnbrain vid Åbo universitet inom vilket ett stort antal familjer följts upp. I nästa mätning av barn tas Epeli med. Målet är att spelet i framtiden ska kunna användas också vid uppföljning och behandling av ADHD. Laine säger att spelet i ha biliterande syfte till exempel kun de erbjuda träningsuppgifter och ge användaren respons på hur uppgifterna utförts. niclas erlin
nuter och spelet är indelat i 13 oli ka block. Varje helhet har ett eget tema med olika uppgifter som ska utföras.–Barnen tycker det är gan ska roligt att använda spelet, sä ger Matti Laine som är professor i psykologi vid ÅA. Det är han som tillsammans med docent Juha Salmitaival, aka demiforskare vid Aalto, och Erik Seesjärvi, doktorand vid HU, hållit i trådarna för forskningen kring spelet. Tillsammans med flera an dra specialister genomförde fors karna en studie som omfattade 47 barn i åldrarna 9 till 12 år med di agnosen ADHD och därtill 65 barn med typisk utveckling, så kall lade kontrollbarn, i samma ålders grupp. Resultaten har publicer ats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Attention Disorders. Påskyndar bedömning Epeli är tänkt som ett hjälp medel för att definiera barnets symtom och förmåga att fung era i vardagen innan de egent liga undersökningarna tar vid. Spelet påskyndar bedömningen, men är inget diagnostikinstru ment i sig. – Resultaten från spelet kan utgöra ett tillägg för att få objek tiv information om barnets bete ende i vanliga vardagssituationer. Det kan hjälpa till i den preliminä ra utredningen.–Resurserna för diagnostik är begränsade. Därför är det bra att redan på den här nivån hitta dem som behöver vidare undersök ning, säger Matti Laine. Det är många kriterier som ska uppfyllas för att en individ ska få diagnosen ADHD. – Ganska mycket bygger på hur personen klarar sig i det var dagliga livet, säger Laine och be rättar att resultaten från tester i regel evalueras och kompletteras med hjälp av intervjuer och fråge formulär. En trend Utvärderingen ska motsvara verkligheten i flera olika omgiv ningar. För barnens del är det ofta hemmet och skolan som är mest centrala.Jämfört med mer traditionella ADHD-tester är Epeli speciellt då spelet simulerar olika vardagliga situationer, säger Laine. – Vi ville ha modeller som är relevanta i verkliga livet. Sådana verktyg finns det inte många av inom det här området. Men fler är på kommande, det är trenden.
Flera teman Den som deltar sitter på en snurr stol och får med hjälp av virtuella glasögon och rörelsekontroller ut föra ett antal uppgifter enligt in struktioner som ges. – Testningen tar cirka 20 mi
Nytt spel hjälper till att hitta ADHD hos barn
Det här är några av de uppgifter som deltagarna ombeds göra i ett nytt virtuellt spel, som på ett smidigt sätt ska bidra till att hitta ADHD-symtom hos barn.
Deltagarna i spelet ska med hjälp av rörelsekontroller utföra olika uppgifter i hemmet. Illustration: Peili Vision
I Epeli, som forskarna kallar spe let, simuleras vanliga vardagssi tuationer.Bakom spelet ligger forskare vid Åbo Akademi, Aaltouniversi tetet och Helsingfors universitet, samt företaget Peili Vision som stått för det tekniska utförandet.
Ett barn i taget Det aktuella spelet kan användas också i skolor. Testningen kunde även skötas av lärarna i samråd med skolpsykologen, men resulta ten ska alltid tolkas av en psyko log. Epeli är inget självservicein strument.Detärheller inte gjort för gruppscreening.–Ettbarnitaget testas. En nätbaserad version av spe let undersöks just nu och i den be hövs inga virtuella glasögon. Det är företaget Peili Vision som marknadsför spelet och i vars utbud det går under nam net Arvo. Den version som nu är tillgänglig är uppbyggd på fin ska.Matti Laine säger att han inte kan tala för företagets del, men att det inte borde vara svårt att skapa andra språkversioner en ligt efterfrågan. Till exempel finns det en nätversion på eng elska som testats bland vuxna i Storbritannien. Vidare forskning Laine berättar att det ur forsk ningens synvinkel är två olika aspekter som är speciellt intres santa i sammanhanget. Den ena är sensitivitet, som vi sar hur känsligt ett instrument är för en viss störning. – Vår studie visar att Epeli är rätt känsligt för ADHD . Den andra aspekten är speci ficitet, som anger hur bra instru mentet kan särskilja mellan olika störningar.–Denhär saken har vi inte data om ännu. Det kan finnas an dra neurokognitiva problem som syns i Epeliprestationerna, till ex empel autism och dyslexi.
25.8.2022 • Nr 12 9
Forskare har i samarbete med ett företag utvecklat ett virtuellt spel som effektivt kan hjälpa till att identifiera ADHD-symptom.
Gör dig i ordning på morgonen, gå till skolan, hjälp till med matlagningen hemma.
tadstudierårettaletgjortdier39augustidäremotkesinriktadderravinommanlagtåretförändratsnasieutbildninghöst.derandeuppskattningUtbildningsstyrelsensinleder32000stusinagymnasiestudieriAntaletstuderandeigymförungaharintenämnvärtjämförtmedinnan.Ifjolstuderadesamcirka107000studerandegymnasieutbildningen,va89procentvarunga.Antaletstuderandesominleutbildningsomledertillyrgrundexamenverkarförblipåfjolåretsnivå:iinlederuppskattningsvis000studerandesinastudier.Andelensominledersinastuiaugustihariallmänhetutcirkatvåtredjedelaravanförhelaåret.Underhelafjolinleddecirka68000personersomledertillyrkesinrikgrundexamen.
Kan tänkas att jag sov under den delen av lärarutbildning en där det lyftes fram var man bör lägga sin tyngdpunkt. Allt så, vad som borde bli ens ”ledstjärna” i undervisningen. Däre mot minns jag tydligt föreläsaren som insett att det blivit för mycket av allt som skulle läras ut och klämmas in i scheman att hon tagit sig en ärlig titt på högen, kastat den, och sedan noggrant plockat med bara det som var av vikt. Just den föreläsningen fastnade i alla fall, men i ett ske de då jag ännu inte förstod innebörden fullt ut. För som ny bakad lärare var jag ivrig att ta med allt, och rätt snart var jag fast i den där Högen. Fler saker lades dit – utan att ta bort något. Jag förstod nu vad föreläsaren menat. Det var alltså dags för mig att tänka om. Fokusera på det viktiga –och landade i mänskliga värden. Det gjorde dessvärre inte saken bättre – tvärtom. Jag stod fortfarande där med mås ten upp till hakan och ville nu dessutom undervisa om, och för, livet ... Men jag hittade trots allt några kryphål. Insåg att vi inte behövde läsa om Gustav Vasa i åtta veckor. Hans liv och gärningar gick att avhandla på kortare tid. För även om stoffkraven fanns så fanns inga tydliga krav på hur länge ... Tyvärr löste det inte problemet. Snart hade nya ”nöd vändigheter” landat i inkorg och arbetsplaner och befin ner man sig i en återvändsgränd har man få alternativ. Vad skulle jag göra för att göra rätt och samtidigt orka? Men som bekant tvingar nöden en till att fly eller hit ta lösningar. Jag flydde inte, insåg i stället att jag behövde ta en helt ny väg där jag inte skulle stöta på återvändsgrän der. Jag måste ändra mitt förhållningssätt. Jag såg hur min huvuduppgift som grundskollärare inte var att fylla elever na med kunskap – utan att ge dem inlärningsverktyg. Inget nytt, men hur gör man det fullt ut? Då när verktygen är det centrala och allt annat underordnat? Det visade sig gå bättre än vad jag trott. I fortsättning en använde jag Gustav Vasa för faktasökning. Vi dramati serade Heliga Birgittas liv. Läsgrupper läste ur biologibo ken och återberättade innehållet. Svenskan blev en naturlig del i orienterings-ämnena och vi slapp dessa fylla-i-böck er. Vi skrev vikingaberättelser med blick för grammatik och språklära. Vi övade oss på att ha prov. Vi pratade studietek nik. Jag blev en verktygs-hantlangare eftersom stoff kan ske tappar betydelse över tid, men aldrig verktygen. Detta visade sig både spara tid och skapa meningsfullhet. För att slippa gå vilse, fråga dig: Vad är din ledstjärna? Vad leder dig i din undervisning?
Allt ettagluttarefärre år för år I höst beger sig upp 57skattningsvis000förstaklassare ut på skolvägen för första gången. Detta är något färre än förra hösten, eftersom åldersklassens storlek har minskat redan i flera års tid. Medan antalet förstak lassare i fjol var över 58 000, översteg antalet förstaklassare 60 000 ännu år 2020. Antalet elever i årskurs 1 fortsätter att minska. arkivfoto: frida lönnroos
Fem procent saknade studieplats i början av augusti I våras var antalet läropliktiga som avslutade den grundläggan de utbildningen cirka 59 900, av vilka cirka 59 700 sökte en fort bildningsplats i den gemensamma ansökan. Av dem saknade cirka 2 700 (5 procent) plats för fortsatt utbildning i början av augusti. Ef tersom det inte finns riksomfat tande statistik över dem som tagit emot en utbildningsplats via kon tinuerliga ansökningar är antalet personer utan studieplats i verk ligheten något mindre än detta. Alla måste få en studieplats Alla läropliktiga som blivit utan studieplats måste få en studie plats under sommaren och hös ten. Man kan under sommaren antas till en utbildning från re servplats eller via läroanstalter nas egna kontinuerliga ansök ningar.Deslutliga uppgifterna om pla cering efter den grundläggande utbildningen klarnar efter augus ti, när handlednings- och tillsyns ansvaret inom den grundläggan de utbildningen och utbildning i övergångsskedet för elever som utexaminerats under våren upp hör. Den 26 augusti anmäler an ordnarna av grundläggande ut bildning och utbildning i över gångsskedet de läropliktiga till boendekommunerna som inte har påbörjat en utbildning som är godtagbar för fullgörandet av lä roplikten.Isistahand anvisar hemkom munen den läropliktige en studie plats i den nya Hux-utbildning en som förbereder för examens utbildning eller utbildning som handleder för arbete och själv ständigt liv. Hux-utbildning har ordnats i Finland sedan 1.8.2022 och den ersätter tidigare förbere dande utbildningar: påbyggnads undervisning efter den grundläg gande utbildningen (årskurs 10), VALMA-utbildning som förbere der för yrkesinriktad utbildning samt LUVA-utbildning som förbe reder för gymnasiet.
10 25.8.2022 • Nr 12
Svårt att uppskatta antalet nya studerande på andra stadiet Uppskattningarna av antalet nya studerande baserar sig på statis tiken över sökande i den gemen samma ansökan samt uppgifterna i informationsresursen KOSKI. I synnerhet inom yrkesutbildning en är det en utmaning att upp skatta hur många nya studerande som inleder sina studier. En sökande som blivit utan studieplats kan under sommarens lopp bli antagen till gymnasiet el ler till yrkesutbildning på reserv
plats. Utöver den riksomfattande gemensamma ansökan väljs stu derande under årets lopp även ge nom läroanstalternas egna kon tinuerliga ansökningar, och det finns ingen riksomfattande statis tik över studerande som antas ge nom kontinuerliga ansökningar. Av de läropliktiga som avsluta de sin grundläggande utbildning i våras har 95 procent hittills fått en studieplats via den gemensam ma ansökan Skyldighet att söka studieplats Våren 2021 var personer under 18 år som utexaminerades från den grundläggande utbildningen för första gången skyldiga att söka en studieplats i anslutning till ut vidgningen av läroplikten. En lä ropliktig kan söka till utbildning i den gemensamma ansökan eller via kontinuerliga ansökningar. Den gemensamma ansökan till andra stadiet förnyades vå ren 2022. I fortsättningen kom mer man att söka till nästan alla utbildningar efter den grundläg gande utbildningen i samma ge mensamma ansökan, som riktar sig till läropliktiga och andra sö kande som saknar examen. I den gemensamma ansökan kan man med samma blankett söka till yr kesinriktade grundexamina, gym nasier, yrkesutbildning som ord nas på basis av krävande särskilt stöd, Hux-utbildning som handle der för examensutbildning, TEL MA-utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv och linjer för fritt bildningsarbete som är avsedda för folkhögskolor nas läropliktiga (institutår för lä ropliktiga).
Mångsidig elevbedömning är bra. Då har även de elever som inte lyckas så bra i summativa prov, t.ex. för att de har svårt att formulera sig i skrift eller har ett begränsat arbetsminne, möjlighet att visa sitt kunnande på andra sätt. Kom även ihåg att allt inte alltid behöver mätas och bedömas.
pernillakolumnenlindroos Ämneslärare Folkhögskolanvidpå Åland.
Däremot har antalet elever som börjar i högstadiet ökat. I au gusti kommer drygt 62 000 elev er att börja i årskurs 7. Samman lagt finns det över 562 000 elever i grundskolorna i Finland. Det tota la antalet har ökat under den se naste tiden med undantag av för ra året, då antalet åter sjönk nå got. År 2020 fanns det över 567 000Antaletelever. studerande som inle der gymnasiet är oförändrat, an talet studerande som inleder yr kesutbildning har hållit en jämn nivå.Enligt
skilt i fråga om servicebranschen. I den finskspråkiga yrkesinrikta de grundexamen ingår studier i det andra inhemska språket som motsvarar ett kompetenspoäng. I den svenskspråkiga yrkesutbild ningen omfattar det andra inhem ska språket (finska) två kompe tenspoäng.Genomatt anvisa anslag stö der man den professionella ut vecklingen för lärare som under visar i det andra inhemska språ ket och främjar man möjligheter na till samarbete. Dessutom är avsikten att utveckla och uppda tera stödmaterial för undervis ningen i det andra inhemska språ ket som stöd för både lärarna, eleverna och de studerande. Gymnasister skall uppmuntras att skriva det andra inhemska Ministerarbetsgruppen fastställ de också att studentexamens struktur inte ska ändras i frå ga om det andra inhemska språ ket under denna regeringsperi od. Våren 2022 infördes en mer krävande examensstruktur som innehåller fem prov. Ändringar i strukturen på studentexamen är således inte motiverade i detta skede. SFP lämnade en protokolls anteckning i ärendet. SFP kun de inte godkänna förslaget, utan hade önskat att ärendet skulle ha behandlats tidigare så att det hade kunnat framskrida under dennaMinistergruppenregeringsperiod.beslutade fö reslå att regeringen ska genom föra en utredning om vad slopan det av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket i stu dentexamen har inneburit med tanke på språkkunskaperna i Fin land.Iutredningen bör man ta ställ ning till när det minskande anta let finskspråkiga studerande som avlägger studentexamensprovet i svenska kan påverka de svensk språkigas grundlagsenliga rätt att få service på sitt eget språk. Dessutom fastslogs att det ska utarbetas en färdplan för hur man kan uppmuntra fler gym nasiestuderande att avlägga stu dentexamen i det andra inhem ska språket. Undervisnings- och kulturministeriet för också dia log med högskolorna om stärkan det av det andra inhemska språ ket i högskolornas studerandean tagning
Regeringens ministerarbetsgrupp vill i sit utvecklingsprogram inte förändra det andra inhemska språkets ställning inom studentex amen, men man vill utreda vilka konsekvenser slopandet av det obligatoriska provet i det andra inhemska språket inneburit. Doktorsavhandling vid ÅA utforskar hur gebraiskanasundervisningenmatematikkandesigförattfrämjaeleversaltänkande. Sanna Wettergrens doktorsav handling i pedagogik (Åbo Aka demi) utforskar hur en mate matikundervisning kan desig nas och iscensättas för att främ ja låg- och mellanstadieelevers (6–11 år) möjligheter att tidigt utveckla algebraiskt tänkande. Avhandlingen heter Att främja yngre elevers algebraiska tänk ande – med lärandeverksamhet som bedömningenochutgöraDenabehövertifierasbraiskaandegöraindikationerdaforskningslektionertamaterialetravecklayngrealgebraiskanerFokusredskap.ärklassrumsdiskussioochuppgifter,tillexempelproblem,somgerelevermöjlighetattutförmåganattargumenteochresoneraalgebraiskt.DakommerfrånseriegenomföriSverige.Avhandlingensresultatgerpåvadsomkanuteleversalgebraiskatänknärdearbetarmedalgeuttryck.Dessutomidenkritiskaaspektersomsynliggörasföreleverimatematikundervisningen.kritiskaaspekternakanävenenhjälpvidplaneringutvecklingavundervisningochvaraettstödvidläraresaveleverskunska Resultatet med exempel undervisning en kan utformas att elevers en speciell variant av verksam hetsteori, så kallad lärandeverk ensförlagrarutbildninginnebörd.ochningaromsultatradsomforskningsfältetalgebraiskaattförtsutvecklingsinsatserrigeärande.delingarskaptisktdärmeddiskussioner.tionerjarandemodeller.erandeproblemsituationerspecialdesignadeochmediredskapiformavläDessakanstödelevernaskollektivareflekilärarleddaklassrumsAvhandlingengerexempelpåsystemautprövadeuppgifter,redochkommunikativahandsomkansessomfrämjanaveleversalgebraiskatänkTrotsattmatematikämnetdetstörstaskolämnetiSveochattmångakompetenshargenomkvarstårutmaningarmedtillexempelutvecklaeleverstänkande.Inomearlyalgebra,avhandlingenärinplacei,bidraravhandlingensretillenfördjupadkunskapblandannateleversuppfattavalgebraiskauttryckexempelvislikhetstecknetsFörutomlärarekansåvälläsomläromedelsinspirerasavavhandlingresultat. Sanna Wettergren.
bidrar även
Speciallärare, skolgångshandledareresurslärare, Ett särskilt mål med statsunder stödet är att säkerställa förutsätt ningarna för att stödja lärandet och utvecklingen hos barn och elever i svagare ställning, barn och unga som har ett främmande språk som modersmål, invandrar bakgrund eller som omfattas av särskilt och intensifierat stöd. Dessutom är syftet att stöd ja barn och unga vars risk för ut slagning särskilt har ökat på grund av den utdragna corona pandemin och att lindra effekter na av långvarig frånvaro.
Understödet kan användas till exempel för att anställa speciall ärare, resurslärare och skolgångs handledare.–Varjebarn har rätt att få det stöd som han eller hon behöver inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildning en. I och med coronapandemin är behovet av detta stöd nu excep tionellt stort. Med denna finan siering kan vi åtgärda den inlär ningsskuld som uppstått och sä kerställa ett tillräckligt stöd för dem som behöver det. Tilläggsre sursen underlättar också arbets bördan för de hårt belastade lä rarna, säger undervisningsminis ter Li fattaseptember2023–2024attbeloppansökan.verksaminkluderakommunenÖvningsskolornaochattmanslutningarsamkommunerbildningvisningsökan.inomderadagogik.munergällerStödetAndersson.försmåbarnspedagogikkommunerochsamkomsomordnarsmåbarnspeKommunernakaninkluprivataserviceproducentersmåbarnspedagogikisinanStödetförförskoleunderochgrundläggandeutgällerkommunerochsamtprivatasamsomhartillståndordnaförskoleundervisninggrundläggandeutbildning.kankontaktaochkommunenkanenövningsskolasomärinomdessområdeisinUnderstödkansökastillettav58miljonereuroföranvändastillslutetavläsåret(31.7.2024).Ansökningstidengårutden152022.Avsiktenärattbeslutenioktober.
Avhandlingenlärande. bygger på
58 miljoner för att motverka konsekvenserna av corona
samhet. Centralt i lärandeverk samhet är
Regeringen vill att flera skriver studentprovet i det andra inhemska språket
per.
25.8.2022 • Nr 12 11
Undervisnings- och kulturmi nisteriet har denna månad öpp nat en ansökan om statsunder stöd för att motverka konsekvenserna av coronapandemin (covid-19) för åren 2022–2024.
på hur
Regeringens ministerarbetsgrupp för kunnande, bildning och inno vationer fattade tisdagen den 21 juni beslut om riktlinjer för att ut veckla och stärka undervisningen och lärandet i det andra inhem ska språket inom den grundläg gande utbildningen och på andra stadiet 2022–2023. Utbildningssty relsen ansvarar för genomföran det av ketdiernaunderstöddärpilotprojektfrämjasomflexibeltattskasomgrammetspråket.visningenprogramnistergrammetÅtgärdernautvecklingsprojektet.iutvecklingsprofrämjarmåletistatsmiSannaMarinsregeringsomattstärkaunderidetandrainhemskaDessutomstöderpronationalspråksstrateginantogsidecember2021.EnligtutvecklingsprogrammetkommunernauppmuntrasutvecklalösningarförattmerkunnaerbjudasvenskaA1-språkiskolorna.Förattdennaåtgärdkommerettinledashösten2022,kommunernakanansökaomförändamålet.Ettavmålenärattstärkastuidetandrainhemskaspråinomyrkesutbildningen,sär
för
främja
Tidig utveckling av tänkandealgebraiskt Pedagogie doktor
Statsunderstödet är avsett för att stödja barns och elevers utveck ling, lärande och välbefinnan de i syfte att jämna ut effekter na av coronapandemin. Corona tiden har på många sätt påverkat småbarnspedagogiken, förskole undervisningen och den grund läggande utbildningen, och dess konsekvenser kan vara långvari ga. Behovet av stöd och stödun dervisning har ökat också för så dana barn och unga som inte tidi gare haft behov av stöd eller pro blem med skolgången.
Kampanjen Read Hour koor dineras av Barn- och ungdoms stiftelsen och ordnas nu för fjär de gången. tom ahlfors
Tidningen Läraren Under resten av höstterminen 2022 utkommer tidningen Läraren enligt följande: Utgivning Deadline Nr 13 8.9 31.8 Nr 14 22.9 14.9 Nr 15 6.10 28.9 Nr 16 20.10 12.10 Nr 17 3.11 26.10 Nr 18 17.11 9.11 Nr 19 1.12 23.11 Nr 20 15.12 7.12 Jaan Siitonen är projektledare för föreningen Språkambassadörerna.
Språkambassadörerna öppnar dörren för svenskar att studera i Finland
Read Hour utmanar alla att läsa en timme.
Målet med statsunderstödet är att stöd ja utbildningsanordnarna i planeringen och genomförandet av enhetliga metoder och förfaranden inom förskoleundervisningen och den inledande undervisningen samt i stärkandet av samundervisningen. Den vik tigaste uppgiften för förskoleundervisning en och årskurserna 1–2 är att säkerställa att eleven har tillräckliga skolgångsfärdigheter. Understödet kan användas för att an ställa lärare för kompanjonundervisning, för att anställa en person som samordnar pilot verksamheten samt för att utarbeta gemen samma förfaranden och strukturer. Understöd beviljades till kommuner och privata sammanslutningar med tillstånd att ordna förskoleundervisning och grundläg gande utbildning.
Read Hour (som inspirerats av Earth Hour, kvällen då man för en timme släcker lampor na) är en läskampanj där tan ken är att läsa en timme för att uppmärksamma vikten av och det roliga med läsning. Read Hour riktar sig främst till barn och unga, men är också en synlighetskampanj för den stora allmänheten.Påwebbplatsen hour.com/sv/materialwww.readfinnstips om hur man kan fira Read Hour inom småbarnspedagogiken och grundskolan, både åk 1–6 och 7–9. För lärare finns bland annat pedagogiskt material som baserar sig på berättelsen om det osynli ga barnet av Tove Jansson. Syf tet med materialet är att främ ja läskunnighet och känslomäs sig kompetens hos barn i åldern 5–12Förår.lärare i åk 7–9 arrangeras på FN:s dag för läskunnighet 8.9 kl. 10 ”Read Hour Live” uppmärk sammas läsningens glädje och uppmuntrar eleverna i årskurser na 7–9 att läsa. Direktsändningen, som är skapad av unga, är 45 mi nuter lång och sänds via YouTu be. De skolor som anmält sig får en länk till evenemanget. Anmälning ar via kampanjens webbplats.
Kännedom om Finland och kunskaper i det finska språ ket är viktigare än någon sin för svenskar. Frågan drivs nu av föreningen Språ kambassadörerna rf.
12 25.8.2022 • Nr 12
receptbelagdNikotinpåsarBakbrädetkanklassassommedicin Många som reser till Estland tänker inte på att portionspåsar innehållande nikotin som säljs i Estland i Finland klassificeras som lä kemedelspreparat, inte tobaksprodukter, meddelar Tullen. Om portionspåsar med alltför hög niko tinhalt hamnar i köpkorgen kan resenären bli föremål för brottsutredning när hen åter vänder till NikotinpåsarFinland.är portionspåsar som innehåller nikotin men inte tobak och är av sedda för upptag i munhålan. Införseln av nikotinpåsar regleras i läkemedelslagen och omfattas alltså av andra införselrestrik tioner än snus Nikotinprodukter(bilden).definieras antingen som egenvårdsmediciner eller som recept belagda läkemedelspreparat beroende på mängden nikotin. Det är inte tillåtet att föra in receptbelagda läkemedelpreparat till Fin land utan recept. Om resenären för in re ceptbelagda läkemedel utan att hen har ett recept leder detta beroende på fallet till att preparaten omhändertas eller till och med till att en förundersökning inleds. Utgångspunkten är att produkter som innehåller högst 4 milligram nikotin är egenvårdsmediciner och preparat som innehåller över 4 milligram nikotin recept belagda läkemedel. Hundratals sommarjobbare tar kontakt med fackförbunden Hundratals ungdomar har i sommar vänt sig till fackförbunden, för att få hjälp och råd kring sitt sommarjobb, rapporterar Yles finskaAlltnyheter.flerunga kontaktar tjänsten Som marjobbinfo, som drivs av FFC, STTK och Akava. Fram till början av augusti hade tjänsten kontaktats över 200 gånger. Siffran har stigit de senaste tre åren. Frågorna som ställs handlar om bland annat tidsbundna arbetsavtal och löner, och huruvida arbetsgivaren har rätt att stäl la in ett överenskommet arbetsskift. Ett nytt fenomen, enligt Sommarjobbin fo, är arbetsavtal som förkläs till att påmin na om något annat än de är, i ett försök av arbetsgivaren att komma undan sina plik ter.Tjänsten sommarjobbinfo håller öppet fram till den sista augusti. Över fyra miljoner förskoleundervisningentill Undervisningsminister Li Andersson har beviljat 4,2 miljoner euro för att utveckla förskoleundervisningen och den inledande undervisningen till en mer flexibel och en hetlig helhet på lokal nivå. De pilotförsök som finansieras skapar en stabil början på lärstigen, vilket stöder den senare studieframgången. Syftet med pilotförsöken är att utveckla enhetligheten inom förskoleundervisningen och den inle dande undervisningen, detta i enlighet med gällande lagstiftning samt grunderna för lä roplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.
Ett nätverk av 8 finska universi tet har etablerats, där studier kan genomföras på svenska. Projektet lotsas av sverigefinska Annika Jo kela, med mångårig erfarenhet av språk- och kulturutbyten. – Finländarna är den störs ta minoriteten i Sverige. Svensk arna känner dock inte till Fin land och dess potential särskilt väl. Det viktigaste skulle vara att lyfta fram de grundläggande fak ta, dvs. att Finland är ett tvåsprå kigt land och att Finland erbjuder gratis och internationellt erkänd högskoleutbildning. Det finns en ökad efterfrågan på närmare sam arbete i form av studier, säger Jo kela och lyfter fram bakgrunder na till Kärnanprojektet.iprojektet som koordi neras av Språkambassadörerna är ett nätverk av finländska högsko lor där studierna kan genomföras på svenska. Det är också möjligt att lära sig finska under studierna. Efter studierna uppmuntras stu denterna att dela med sig av sina egna erfarenheter så att allt fler svenskar kan lära känna de möj ligheter som Finland erbjuder. Stark mellankopplingländerna – Det finns en stark koppling mellan Sverige och Finland som grannländer. Kunskaper i båda språken och dess kulturer är till stor nytta för individen. Det har jag själv fått erfara. Flera intres santa arbetsmöjligheter har öpp nat sig för mig genom mina mång sidiga språkkunskaper, säger Jo kela.Det finns ett behov av att öka antalet nätverk mellan de nordis ka länderna. Språkambassadörer na ser en samhällsnytta i bättre kunskaper i finska och svenska och ömsesidig kunskap om båda länderna.–Jagär sverigefinsk, det vill säga mina föräldrar är från Fin land, men jag är uppvuxen och har gått i skolan i Sverige. – Skillnaderna mellan Finland och Sverige är inte alls så stora för mig som ofta antyds. I den me ningen skulle ett närmare samar bete inte bara vara naturligt utan också enkelt, sammanfattar Anni ka Jokela. och lära sig finska
