Läraren 10 2022

ord för ord Det som präglat läsåret och verkligen tagit energi av alla är ovissheten. → sidan 3

2.6.2022 • Nr 10 • Årgång 47 (128) • Organ för Finlands svenska lärarförbund FSL

Äntligen vårfest i skolan!

Rektor Maria Udd i Norra Paipis skola har glädjen att ordna våravslutning med program och inbjudna gäster. → läs mera på sidan 12

Stafettkarnevalen fyllde 60 år

→ sidan 9

Mikael Lindfelt är ÅA:s nye rektor → sidan 4

Katarina Murto är OAJ:s nya ordförande → sidan 5

2

2.6.2022 • Nr 10

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Delat ansvar är inget ansvar Vilka är särdragen, utmaningarna och utvecklingsbehoven inom det finlandssvenska utbildningsfältet? De frågorna sökte utredare Gun Oker-Blom svaren på för ett drygt år sedan. I regeringsprogrammet slogs det nämligen fast att det finlandssvenska utbildningsfältet från småbarnspedagogiken till tredje stadiet skall kartläggas.

Bra så, den svenska utbildningsvägen har veterligen inte tidigare satts under lupp på samma sätt.

Oker-Blom listar en hel del problem och kommer också med konkreta åtgärdsförslag. Vissa frågor har också åtgärdats. Till exempel har en svensk tjänsteman med en koordinerande funktion tillsatts vid Undervisnings- och kulturministeriet. I rapporten påtalas också bristen på undervisningspersonal när det exempelvis kommer till speciallärare och elev- och studiehandledare. Det fick Helsingfors universitet att agera och man planerar en behörighetsgivande speciallärarutbildning. Åbo Akademi har för sin del börjat utbilda elev- och studiehandledare.

Andra frågor stampar på stället. Oker-Blom tar i sin rapport fasta på att tillgången på läromedel är snäv på finlandssvenskt håll. Hon har föreslagit ett statligt center för svenska läromedel för att råda bot på problemet. Det är viktigt att nu definiera viktiga komponenter vad gäller

ÅRGÅNG 46 (127). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

lärresurser och läromedel på svenska i Finland, lägga bitarna i en burk och därefter lägga ett nytt pussel som garanterar relevanta läromedel, sade Oker-Blom i september ifjol. Vad har hänt sedan dess? Vem har tagit sig an frågan? Vem driver den framåt?

Ett led i att driva de finlandssvenska utbildningsfrågorna framåt var Utbildningsstyrelsens och Undervisnings- och kulturministeriets gemensamma konferens om den svenskspråkiga utbildningen i Finland.

Efter att den hade blivit framskjuten upprepade gånger kom man till skott i maj. Det är olyckligt att det har dragit ut på tiden. Om mindre än ett år är det riksdagsval i Finland. Oddsen talar inte för en finlandssvensk undervisningsminister under nästa regeringsperiod. Vill man driva svenska utbildningsfrågor är järnet varmt nu, det är inte alls sagt att det finns samma lyhördhet de kommande åren.

Li Andersson betonade i sitt öppningsanförande att de finlandssvenska utbildningsfrågorna är allas ansvar. Orden ”allas ansvar” upprepades flera gånger vid seminariet. Man kan hålla med om att samtliga aktörers insatser kommer att behövas, men det behövs en instans som tar ett fast grepp om utvecklingsbehoven. Någon måste driva frågorna.

Allas ansvar betyder i regel att ingen tar ansvaret.

Vill man driva svenska utbildningsfrågor är järnet varmt nu, det är inte alls sagt att det finns samma lyhördhet de kommande åren.

FSL inFormerar

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,50 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

Glad sommar!

Ett unikt läsår är till ända. Året har präglats av både en pandemi och ett förändrat världsläge – vi är stolta över er alla som tagit emot ukrainska flyktingar i skolorna med öppna armar. Under våren har vi också varit med om ett minst sagt utmanande förhandlingsläge. Vi riktar ett stort tack till alla lärare och rektorer som strejkat, stått upp för våra krav och uppvisat stor solidaritet.

Vi önskar alla våra medlemmar och samarbetspartners en riktigt skön och avslappnande sommar!

FSL:s kansli håller sommarstängt 4–31.7

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300 Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Under sommarstängningen i juli betjänar vi medlemmar enbart i akuta ärenden kl. 10–12 4.7, 12.7, 18.7 och 25.7. I övriga fall ber vi dig återkomma i augusti eller skicka e-post. Se mer information om hur du kan kontakta oss i brådskande fall på fsl.fi!

Vi informerar kontinuerligt via www.fsl.fi, sociala medier och vårt nyhetsbrev.

Du är alltid välkommen att kontakta oss - vi finns till för dig!

3

2.6.2022 • Nr 10

ordförord inger damlin Förbundsordförande

Snällt ledarskap ger ringar på vattnet Det är fortsättningsvis svårt för avtalsparterna FOSU, Sote och KT att komma överens om avtalsfrågorna. Även statsmakten har varit delaktig i konflikterna. illustration: sebastian dahlström

Låst avtalsläge

Konfliktåtgärder på hösten allt sannolikare Löneförhandlingarna inom kommunsektorn stampar på stället.

De trevande samtalen mellan Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT samt löntagarnas förhandlingsorganisationer FOSU och JAU avslutades som resultatlösa förra veckan. Risken för att arbetsmarknadskonflikten drar ut till hösten är överhängande. Men ännu har man inte kastat in handduken, sonderingar pågår fortfarande.

Oron på arbetsmarknaden fortsätter och en lösning är ännu inte i sikte. Den omfattande strejkvåren kulminerade den 10 maj i ett medlingsbud av förlikningsnämnden. Nämnden föreslog under ledning av understatssekreterare Elina Pylkkänen ett treårigt avtal med löneförhöjningar enligt den allmänna linjen på ca 2 procent. I budet ingick även ett femårigt löneutvecklingsprogram med en kostnadseffekt på ca 5 procent.

Förhandlingsorganisationen FOSU, som bland annat företräder lärarna, Offentliga sektorns union (JAU) och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT hade varit beredda att köpa Pylkkänens medlingsbud. Men vårdfacken Tehys och Supers förhandlingsorganisation Sote gick sin egen väg och förkastade budet.

– Det är trist att löntagarorganisationerna inte drar jämt sinsemellan, vanligtvis rör vi oss i samma riktning. Men vårdfacken har klart tagit avstånd från oss andra, säger FOSU:s ordförande Olli Luukkainen.

Avtal utan vårdarna?

Efter att förlikningsnämndens

Ett avtalslöst läge över sommaren innebär helt klart att det finns en risk för fortsatta strejker till hösten.

INGER DAMLIN FSL:s ordförande

bud skjutits i sank sonderade huvudavtalsparterna KT, FOSU och JAU förutsättningarna för att nå ett avtal med medlingsbudet som utgångspunkt, men utan vårdfacken. Samtalen avslutades ändå utan resultat den 23 maj.

Förhandlingarna är ändå inte helt och hållet lagda på is. Parterna har träffat förlikningsnämndens ordförande Elina Pylkkänen samt viceordförande Martti Hetemäki.

Var klämmer skon?

Försöket att hitta en lösning strandade på att arbetsgivarsidan vill indela de olika yrkena i viktiga och mindre viktiga grupper. Så skrev Olli Luukkainen på Twitter då KT:s vd Markku Jalonen beklagade att KT, FOSU och JAU inte lyckades nå ett samförstånd sinsemellan.

I klartext handlar det om en oro för att KT i ett senare skede skall sluta ett gynnsammare avtal med vårdarna. Fackförbunden vill garantera att samma löneförhöjningar som eventuellt tillfaller vårdarna även skall komma den övriga kommunsektorn till godo.

Farhågorna om ett gynnsammare löneutvecklingsprogram för

vårdarna späddes på av familjeoch omsorgsminister Aki Lindén som i en intervju för MTV3 sade att ”vårdsektorn behöver ett eget löneprogram”.

Vårdfacken Tehy och Super har krävt ett löneutvecklingsprogram som under fem års tid skulle ge 3,6 procent utöver den allmänna förhöjningen. Facken hotar med massuppsägningar för att nå sitt mål. Tehys ordförande Millariikka Rytkönen anklagar de andra fackförbunden för att åka snålskjuts på vårdarna.

Risk för fortsatta konfliktåtgärder i höst Sote har inte heller någon brådska med att sluta ett avtal. Vid årsskiftet inleds verksamheten vid de nya välfärdsområdena och då kan inte statsmakten längre sticka huvudet i busken, menar Rytkönen.

Risken för att konflikten fortsätter på hösten är med andra ord överhängande.

– Ett avtalslöst läge över sommaren innebär helt klart att det finns en risk för fortsatta strejker till hösten. En snar lösning vore av största vikt för alla parter, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

– Inflationen är hög och de ekonomiska utsikterna för hösten är oklara. Ju längre förhandlingarna drar ut på tiden desto svårare är det att nå ett resultat, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

– Kommunernas attraktionskraft som arbetsgivare blir bara svagare då man inte ser röken av några löneförhöjningar i år, säger FOSU:s ordförande Olli Luukkainen. mattias fagerholm

Just då ljuset är som klarast, just då grönskan är som vackrast, just precis då firar skolor vårfest och gläntar på dörren mot sommarlovet.

Det är ett välbehövligt sommarlov som står för dörren efter ännu ett tufft läsår. Coronan har prövat oss i repriser, världsläget har varit osäkert och ovanpå allt det har vi upplevt arbetsmarknadstrassel som i vissa regioner inneburit strejkvågor. Det som präglat läsåret och verkligen tagit energi av alla är ovissheten. Den tärande, ständigt närvarande känslan av att inte veta hur morgondagen ser ut.

För en tid sedan träffade jag en klok rektor som pratade om vikten av snällt ledarskap. En snäll och omtänksam ledare skapar en miljö där elever trivs, en verksamhetskultur där vårdnadshavare känner sig välkomna och lärare ges utrymme att växa. ”Ai että”, så fint tänkt av rektorn där! Inget genuint samarbete byggs med pekpinnar. Det byggs med en kryddblandning av snällhet och empati.

Det klokaste av klokheter som jag tog med mig från samtalet var hur viktigt det är att måna om sina lärare, sin personal.

Att se var och en av dem, känna dem på pulsen och ge dem utrymme att växa är det viktigaste av viktiga i dagens skola. En rektor av i dag har tyvärr inte alltid den tiden som krävs för att leda personal.

Att leda personal tar tid och ska få ta tid, speciellt i en organisation vars fokusområde är elevoch studerandekontakt. Vill vi åstadkomma en välmående skola så är grundförutsättningen att ledarskapet är i skick, vilket i sig kräver att rektorns chef ser och uppmuntrar – snällhet kräver tid för att den ska sprida sig.

Rektorsbordet svämmar allt för ofta över med uppgifter som egentligen inte hör hemma på en rektors arbetsbord. Men den rektor som i det läget klarar av att prioritera personalen framom allt annat är en vinnare i välmående, vinnare i dagens skola. Det är ingen hemlighet att en skola där alla trivs är en attraktiv skola. I den skolan är det gott att vara och lätt att vandra sin lärstig.

Där är det fint att vara vårdnadshavare och toppen att vara samarbetspart. I den skolan ges lärare rum att leverera och passionerat utöva världens bästa yrke. I den skolan har varje barn och ungdom lätt att hitta sin lärstig och skapa en god grund för framtiden.

Men få är de arbetsgivare som på riktigt begripit styrkan i tillräckliga resurser för ledarskap i skolorna. Få arbetsgivare ser de uppenbara ringarna på vattnet i just en sådan satsning.

Att leda personal tar tid och ska få ta tid, speciellt i en organisation vars fokusområde är elev- och studerandekontakt. Vill vi åstadkomma en välmående skola så är grundförutsättningen att ledarskapet är i skick, vilket i sig kräver att rektorns chef ser och uppmuntrar – snällhet kräver tid för att den ska sprida sig.

Bästa lärare och rektorer. Kliv ut i sommarlovet och njut.

Njut av ledigheten. Njut av naturens skönhet och en och annan glass. Själv ser jag fram emot sköna löpturer, tid med familj och vänner – och nypäärona me pickaveeton.

Jag önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar!

4

2.6.2022 • Nr 10

ÅA-rektorn ser sund tävlan som sporre för utbildningen Mikael Lindfelt säger att ÅA ständigt måste diskutera sin bredd, men att universitetet inte kan rucka på uppdraget att utbilda personer för vitala områden i samhället.

Skolvärlden hör till de delar i det svenska Finland som ÅA har ett odiskutabelt ansvar för. Åbo Akademi sticker ut ur mängden, konstaterar universitetets färska rektor Mikael Lindfelt. ÅA har år efter år visat ett ökat antal förstapreferenssökande, och det gäller också för den här våren.

De som har valt ÅA som sitt första alternativ är 30 fler än i fjol, eller 1 746.

Det här är anmärkningsvärt, då det totala antalet ansökningar till den högre utbildningen i landet gick ner med närmare 20 000 jämfört med året innan.

Till saken hör, att de sökande till universiteten varit exceptionellt många under de två senaste åren, bland annat på grund av pandemiläget. Därav den kraftiga nedgången nationellt sett.

Också för ÅA sjönk antalet sökande till de svenskspråkiga kandidat- och magisterprogrammen från 3 559 i fjol till 3 538 i år.

Minskningen kan ändå betecknas som marginell.

I ett längre bakåtperspektiv visar ÅA goda siffror, berättar Lindfelt.

– Det totala antalet sökande har stadigt ökat under de senaste tio åren.

Stor variation Det var i februari i år som TD Mikael Lindfelt valdes till rektor.

Han efterträdde då Moira von Wright, som hösten 2021 sades upp från sin tjänst efter en förtroendekris.

Teologen och filosofen Lindfelt har hunnit arbeta på flera olika poster vid ÅA, bland annat som professor och dekan. Som prorektor tog han vid 2019.

Lindfelt säger att ÅA på inget vis kan vila på lagrarna, trots fina siffror i en del av ansökningskolumnerna.

– Profilerna inom ÅA är olika.

Det finns variationer inom områdena, och det finns områden som

Den stora skillnaden jämfört med förut är att Helsingfors universitet nu också utbildar lärare på svenska. Det är klart att det smått påverkar ansökningarna till oss.

MIKAEL LINDFELT Rektor vid Åbo Akademi

ningen.

Lika villkor Lindfelt säger att ÅA och HU tillsammans axlar ett ansvar för att tillgodose samhället med goda pedagoger. Han gör en jämförelse med utbildningen inom juridiken. ÅA fick nyligen rätt att utbilda jurister och det ser Lindfelt som ett svar på de behov som finns.

– Nu kan vi också inom juridiken samarbeta med Helsingfors universitet på lika villkor.

– Det är klart att ÅA hela tiden måste se över sin bredd och sitt uppdrag. Det finlandssvenska ansvaret som vi har är också något som vi ständigt behöver förhandla om. Det finns ingen given mall.

Allt relateras till hur samhället utvecklas. Kärnansvaret försvinner inte, men det förändras.

Strängnäs aktuellt

Mikael Lindfelt säger att ÅA hela tiden måste se över sitt utbud. Intervjun med honom sker i Humanisticum, där rektorskansliet funnits sedan 2019. Det kommer att flytta tillbaka till huvudbyggnaden vid Domkyrkotorget.

innebär utmaningar, säger han.

Informationsteknologin och framför allt psykologin, logopedin och rättsnotarieutbildningen är exempel på ämnen som lockar väldigt många. Betydligt lägre söktryck noteras inom naturvetenskaperna, tekniken och humaniora.

Inget alarmerande Antalet sökande till akademins klasslärarutbildning sjönk i våras jämfört med tidigare år.

Mikael Lindfelt är beredd att ställa sig bakom den trendanalys som dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Fritiof Sahlström, uttalat: Blickar

man längre bakåt, förbi några toppår, ser det inte dåligt ut, tvärtom.

– Den stora skillnaden jämfört med förut är att Helsingfors universitet nu också utbildar lärare på svenska. Det är klart att det smått påverkar ansökningarna till oss. Totalt sett har antalet sökande till de pedagogiska utbildningarna på svenska ändå ökat.

Lindfelt säger att det är helheten som räknas och han upplever att det finns en god dialog med HU när det gäller lärarutbildningarna.

– Den volym med studieplatser vi har i dag är ganska bra anpassad till behovet.

Lindfelt säger att elevkullarna

börjar krympa när vi kommer in på 2030-talet.

– Antalet lärare i skolorna kommer inte att öka i framtiden.

Inom småbarnspedagogiken finns det ett skriande behov av mera folk. En ljusglimt är att den flerformsundervisning inom småbarnspedagogik som ÅA startar i höst lockat ett rekordantal sökande. 30 personer tas in.

Hur ser du på balansen mellan ÅA och HU? Handlar det om samarbete eller konkurrens?

– Det är både och. Det är bra att det finns en viss konkurrens då det gäller ett så viktig område som våra skolor. Jag tror att det på sikt vitaliserar hela utbild-

ÅA:s mål att starta en lärarutbildning i Sverige har ändrat karaktär.

Ett samarbete med Uppsala universitet, som först var tänkt att bli den andra parten, är inte aktuellt i nuläget.

I stället siktar ÅA på att inleda en utbildning tillsammans med Strängnäs, som ligger väster om Stockholm.

– Strängnäs har långa anor inom utbildningen. Kommunen har stark inflyttning och vill satsa på högkvalitativa skolor. Entusiasmen där är påtaglig.

– Det handlar i praktiken om en utlokaliserad klasslärarutbildning.

Det är Strängnäs som är beställare och köpare, säger Lindfelt och berättar att den första antagningen är planerad till hösten 2023.

Utbildningen är femårig och tanken är att ta in 20 studerande per år, under fem år i följd. text och foto: niclas erlin

5

2.6.2022 • Nr 10

Katarina Murto besegrade sina motkandidater och valdes vid fullmäktigesammanträdet i maj till ny ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. foto: jarkko mikkonen

OAJ har fått sin första kvinnliga ordförande Katarina Murto vald med bred marginal Akavas arbetsmarknadsdirektör Katarina Murto är lärarfacket OAJ:s nya ordförande.

Hon valdes i den första omgången och inledde omgående sin fyra år långa mandatperiod.

– Det känns fantastiskt. Valprocessen har varit lång och utmanande, säger Murto till pres�sen strax efter att hon har blivit vald.

Katarina Murto (50) har lärarbakgrund, hon har bland annat verkat som lektor i danskonst vid Teaterhögskolan. Hon är jurist och har jobbat både på löntagarorganisationerna FFC och STTK. Senast har hon verkat som arbetsmarknadsdirektör vid Akava.

Murtos har en lång erfarenhet av arbetsmarknadspolitik och förhandlingsverksamhet, vilket hon också framhöll i valkampanjen. OAJ:s fullmäktigemedlemmar värdesatte uppenbarligen

den kompetensen.

Hon valdes med 81 röster redan i den första omgången. Matti Helimo fick 30 röster, Kari Nieminen 19, Leena Pöntynen 15, Tuomo Suihkonen 2 och Antti Korhonen fick nöja sig med en röst.

Katarina Murto hoppade in i hetluften direkt. Bara ca 30 min efter att valresultatet var klart presenterade förlikningsnämnden ett medlingsbud i den pågående kommunala arbetsmarknadstvisten. Ett bud som det visade sig att parterna inte kunde omfatta.

– Förhandlingsläget är utmanande, men det är jag beredd på, säger Murto.

Olli kvar på FOSU Katarina Murto inledde omgående värvet som OAJ-ordförande.

Avgående Olli Luukkainen fortsätter ändå som förhandlingsorganisationen FOSU:s ordförande året till slut.

– Jag tror att samarbetet kommer att fungera väl. Jag ser det som en fördel att Luukkainen

fortsätter i den uppgiften.

Hur vill du förnya OAJ? – Jag vill bygga ett starkt och konstruktivt samarbete med förtroendevalda, tjänstemän och medlemmarna. Jag vill ha en öppen dialog kring hur vi skall utveckla organisationen. Själv vill jag se en effektivare och mer övertygande intressebevakning.

Också på svenska Hur ser du på OAJ som en tvåspråkig organisation?

– Jag försöker tala svenska om det är möjligt. Det är inte mitt bästa språk men jag förstår bra, svarar Murto (på svenska) på tidningen Lärarens fråga.

Vad skall du göra första dagen på nya jobbet?

– Jag kommer till OAJ:s kansli.

Dagen börjar tidigt och jag är säker på att den slutar rätt sent. Jag tar mig an den här uppgiften så gott jag bara kan.

mattias fagerholm

Olli Luukkainen överlämnade ordförandeklubban till Katarina Murto, som genast inledde sitt arbete vid OAJ:s kansli. foto: mattias fagerholm

Sebastian Lindqvist FSL:s röst i OAJ:s styrelse OAJ:s fullmäktige valde också en ny styrelse för 2022–2024.

FSL representeras av Sebastian Lindqvist (bilden). Pamela Leka är hans personliga suppleant. Lindqvist har suttit i OAJ:s styrelse sedan hösten 2021 då Linda Felixson blev undervisningschef i Korsholm.

6

2.6.2022 • Nr 10

Den finlandssvenska utbildningsvägen i fokus

Behöver ankdammen få in nytt vatten?

Hur skall man slå vakt om kvaliteten inom det svenskspråkiga utbildningen i Finland? Den frågan dryftades på seminariet ”Den finlandssvenska utbildningsvägen i fokus”. En lösning som kastades fram var att i större utsträckning öppna upp det finlandssvenska mot det finskspråkiga Finland. Det skulle ge ankdammen nytt syrerikt vatten.

I Gun Oker-Bloms rapport föreslås bland annat följande: ͸ Åtgärda bristen på speciallärare och elev- och studiehandledare. ͸ Skapa ett projekt för lärresurser där kvalitetskriterier för läromedel utarbetas. ͸ Ålägg statliga och kommunala myndigheter att ta med den svenska utbildningen i kartläggningar och utvecklingsprojekt. ͸ Ge NCU uppdraget att utvärdera hur väl integrations- och utbildningsstigarna fungerar på svenska. ͸ UKM bör vidta åtgärder för att på kontinuerlig basis stöda det svenska undervisningsspråket.

Det var inledningsvis rena rama vårfeststämningen på det finlandssvenska utbildningsseminariet då Åshöjdens grundskolas musikklasser bjöd på musikalisk underhållning.

– Vem kan segla förutan vind, min morfars favoritsång, konstaterade undervisningsminister Li Andersson i sitt öppningsanförande.

Med den inramningen var det lätt att instämma då Andersson betonade den finlandssvenska skolans centrala kultur- och identitetsbyggande roll.

Utgångspunkten för seminariet var Gun Oker-Bloms rapport om den finlandssvenska skolans särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov.

– Svenska elever bör erbjudas utbildning på samma villkor som de finska. Ambitionsnivån är precis där den skall vara. Och i det stora hela funkar det väl, sade Andersson.

Oker-Bloms rapport offentliggjordes redan för ett drygt år sedan och vissa åtgärder har vidtagits. Andra har lyst med sin frånvaro, måhända kan man sätta det på pandemins konto. Seminariet, med Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen som arrangörer, var ett led i att försöka hitta lösningar på de problem som identifierats i rapporten.

– Hur skall vi agera på olika nivåer för att de svenska eleverna skall nå sin fulla potential? Hur kan vi tillsammans identifiera åtgärder och lösningar, frågade Andersson.

– Jag är glad att vi idag kan rikta strålkastarljuset på den finlandssvenska utbildning, sade Oker-Blom.

Trygga kvaliteten – öppna upp Svenskfinland Ett återkommande ord i rapporten är kvalitet. Hur kan vi garantera att kvaliteten inom den

svenskspråkiga utbildningen håller måttet? Gun Oker-Blom lyfte i fem grafiska bollar fram nyckelfaktorerna. De inbegriper lärare, skolledarskap, läroplan, material för lärande och undervisning samt utvärdering och bedömning.

– Guns bollar består av människor. Vi har en för snäv bild av Svenskfinland, vi måste bli större och också vara beredda på att förändra oss. Svenskfinland har inte klarat av att expandera och vi måste bli öppna för alla, nu är trösklarna för höga. Gör vi bra juttun vill alla vara med och då blir inte heller kvaliteten ett problem, sade Fritjof Sahlström, dekanus för Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Ett tillknäppt Svenskfinland kan alltså resultera i att kvaliteteten blir lidande. Ser man till den finskspråkiga omgivningen skulle det finnas stora möjligheter, vidhöll Sahlström.

– Vi är världsbäst på tvåspråkighet, men ändå är vi ängsliga när det kommer till finskan, sade han.

– Öppnar vi upp mot finskan får vi in lite saltvatten i ankdammen och kan också visa vad vi kan. Men är det en lösning på alla våra problem, frågade Jan Hellgren från Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU.

Minskat söktryck till lärarutbildningarna Tillgång på behörig personal är en av nyckelfaktorerna för att kunna upprätthålla kvaliteten. Och i Svenskfinland har det varit ett ständigt återkommande dilemma, inte minst när det kommer till småbarnspedagogiken.

– Det är akut brist på personal och söktrycket till utbildningen är lågt. Vi måste överutbilda för att måttet skall vara tillräckligt, sade Mirjam Kalland, professor i

͸ Tillsätt ett forum för forskningssamarbete inom den svenskspråkiga utbildningen.

Inger Damlin (t.v.), Mirjam Kalland och Fritjof Sahlström diskuterade den finlandssvenska utbildningen med utgångspunkt i Gun Oker-Bloms rapport.

småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

– Brist på behörig personal är det största hotet, sade FSL:s ordförande Inger Damlin.

– Här behövs framtidsspaning. Vi har också en brist på lärare inom de naturvetenskapliga ämnena.

Fritjof Sahlström axlade i diskussionen rollen som den obotliga optimismen och såg inga större problem i att intresset för att bli klasslärare har svalnat en aning.

– Många av de som söker till oss skulle inte komma in på en finsk utbildning. Men den finlandssvenska lärarutbildningen är bra på att göra rätt dåliga sökande till bra lärare, sade Sahlström.

– Resultaten är skitbra! Här kan vi något som ingen annan kan. Så häng inte upp er på söktrycket.

Läromedelssituationen En ständigt återkommande fråga är bristen på svenska läromedel, något som Oker-Blom även påtalar i sin rapport. Också i den här frågan valde Fritjof Sahlström att

Många av de som söker till oss skulle inte komma in på en finsk utbildning. Men den finlandssvenska lärarutbildningen är bra på att göra rätt dåliga sökande till bra lärare.

FRITJOF SAHLSTRÖM Dekanus för Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi

Det är akut brist på personal och söktrycket till utbildningen är lågt.

Vi måste överutbilda för att måttet skall vara tillräckligt. Åshöjdens grundskolas musikklasser uppträdde bland annat med Vem kan segla förutan vind.

gå in med optimism och ville vända svagheten till en styrka.

– Vi kommer aldrig att ha ett lika stort utbud på svenska. Det är bara att släppa det. Låt oss hitta sätt att jobba för att komma bort från beroendet av läroböckerna. Vi kan bli bäst på det eftersom vi är tvingade till det, sade Sahlström. text och foto: mattias fagerholm

MIRJAM KALLAND Professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet

Brist på behörig personal är det största hotet.

INGER DAMLIN. FSL:s ordförande

7

2.6.2022 • Nr 10

Någon allmän trend att ”pojkar är pojkar” kan man inte se på befolkningsnivå visar en undersökning som gjorts vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

Uttryck som ”pojkar är pojkar” stöds inte av forskningen Genomgripande flickaktiga flickor eller pojkaktiga pojkar existerar knappt, visar en ny socialpsykologisk studie vid Helsingfors universitet. Studien granskar flick- och pojkaktigheten hos finländska elever som går ut grundskolan.

Pojkar som var pojkaktiga och flickor som var flickaktiga när det gällde exempelvis vitsord var inte mer pojkaktiga eller flickaktiga än genomsnittet när det gällde andra saker, så som den egna personligheten. Det visar en artikel publicerad i European Journal of Personality.

Undersökningen granskade könsskillnader bland finländska ungdomar som går ut grundskolan, utifrån deras personlighet, värderingar, vitsord, kognitiva färdigheter och skolval, samt även samband mellan de här områdenas feminin-maskulina viktning.

– Prototypiskt pojkaktiga pojkar eller flickaktiga flickor, som på samma sätt skulle vara flickakti-

ga eller pojkaktiga till sin personlighet, sina värderingar, sina skolvitsord, sina skolval och sin kognitiva betoning finns praktiskt taget inte, säger forskardoktor Ville Ilmarinen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

– Förstås finns det enstaka sådana personer, men någon allmän trend att ”pojkar är pojkar” kan man inte se på befolkningsnivå. Många pojkar kan vara väldigt pojkaktiga när det gäller vissa saker, som till exempel vitsord, men den här pojkaktigheten syns i allmänhet väldigt lite i till exempel deras personlighet, värderingar eller kognitiva färdigheter.

Dessutom finns det många pojkar som inte har särskilt pojkaktiga vitsord.

Könsskillnader syns tydligast i betygen Den största skillnaden mellan könen observerades i avgångsbetygens vitsord. På basis av vitsorden kunde man förutsäga en persons kön med 77,5 procents precision. Det är märkbart bättre än när man gissar, då är precisionen 50 procent.

Inom de andra områdena var könets förutsägbarhet 60–70 procent i följande noggrannhetsord-

ning: personlighet, värderingar, tillvalsämnen, kognitiva färdigheter och valet av studier på andra stadiet.

– Utöver det här observerade vi att det finns mer variationer i pojkaktigheten och flickaktigheten bland pojkarna när det gäller värderingar, kognitiva färdigheter och vitsord. Det här betyder att två slumpmässigt valda pojkar ligger längre ifrån varandra när det gällde pojkaktighet och flickaktighet inom de här områdena än genomsnittet för två slumpmässigt valda flickor, säger Ilmarinen.

Forskningsresultaten visar att valet av områden är viktigt när man granskar feminina och maskulina uttryck, eftersom de till stor del är unika för varje område.

– Å andra sidan var det belysande att se att de största könsskillnaderna finns i vitsordsprofilerna och inte i personligheterna eller de kognitiva färdigheterna.

Utifrån resultaten verkar det som att den genomsnittliga flickan och den genomsnittliga pojken, åtminstone av vitsorden att döma, går helt olika vägar i grundskolan. De observerade prediktionsvärdena gav också utrymme för pojkaktiga flickor och flickaktiga pojkar inom alla områden.

För vitsordens del var deras antal minst och antalet pojkaktiga pojkar och flickaktiga flickor störst.

Mångsidig granskning av könsskillnader Sambanden mellan uttrycken för femininitet och maskulinitet inom olika områden har nästan inte alls granskats tidigare.

Nu fanns det ett lämpligt material tillgängligt för undersökningen.

– Den här undersökningen omfattande mångsidigt olika områden och använde ett representativt urval för ett viktigt livsskede, säger Ilmarinen.

Urvalet bestod av drygt 4 000 ungdomar som går ut grundskolan i en stor finländsk stad. Ungdomarnas personligheter och värderingar mättes och de deltog i ett kognitivt testbatteri som bestod av nio olika test. Dessutom fick forskarna information om deras avgångsbetyg, val av tillvalsämnen i högstadiet och ansökningar till andra stadiets utbildningar.

– Vi anser att en sådan här granskning av feminint och maskulint uttryck ger stor behållning för diskussionen som förs om å ena sidan könad utbildning och å andra sidan mer allmänt om könsnormativa och könsavvikande företeelser, säger Ilmarinen.

De största könsskillnaderna finns i vitsordsprofilerna och inte i personligheterna eller de kognitiva färdigheterna.

VILLE ILMARINEN Forskardoktor

8

2.6.2022 • Nr 10

Micke Hermanssons 7 bästa mikrotips för en lyckad presentation ͸ Ha en plan! ͸ Personligt vinner ͸ Träning ger färdighet ͸ Håll det enkelt! ͸ Wow! Ett lyckat wow-ögonblick är det åhöraren minns. ͸ Filma och analysera. ͸ Ett budskap per bild.

Micke Hermansson, läraren som efter 25 år vid katedern beslöt sig för att sluta som lärare. Just då hittade han på mikrolektionerna GOTD, Grej of the day, vilket fick honom att fortsätta.

Ge dina lektioner ett lyft Efter att han utvecklat GOTD, Grej of the day, ett sätt att genom mikrolektioner få eleverna intresserade av det läraren presenterar, och rentav brinna av iver att få berätta om det hemma efter skoldagen, tar sig Micke Hermansson nu an presentationer över lag, bland annat i sin nya bok Presenationslyftet. Den här våren framträdde han inför en gymnastiksal full av lärare från Raseborg.

Elisabeth Ehrstedt, undervisningschef i Raseborg, är på plats i Karis högstadieskolas gymnastiksal i god tid. Hon berättar att bakgrunden till att Micke Hermansson är där idag är den att rektorn för Ekenäs gymnasium hade hört honom uppträda på bokmässan i Göteborg.

– Den här föreläsningen är till för alla lärare på alla stadier. Det är första gången vi ordnar en gemensam fortbildningsdag på två år, vilket gör det extra roligt, påpekar Elisabeth Ehrstedt.

Micke Hermansson vill att de åtminstone förr så vanliga föreläsningarna med rätt fullproppade Powerpointskärmar skattar åt förgängelsen.

Har de ungas sätt att lära sig förändrats i och med teknisk utveckling och de egna skärmarna som de bär med sig?

– Jag vill påstå att det har förändrats och ser annorlunda ut. Läsförståelsen och förmågan att fokusera är inte lika bra som tidigare. Skolorna får numera satsa mera studieteknik och på att eleverna skall hitta ett bra sätt att lära sig på.

Det gäller att nå pudelns kärna på ett annat sätt än tidigare, summerar Elisabeth.

Och avgörande beslut skall fattas tidigare än förr.

– Det är stor press på ungdomarna. Redan i högstadiet skall de veta vad de vill satsa på.

Imponerades av studerandenas iver Därför fick Micke Hermansson också träffa gymnasieeleverna, vilket imponerade på honom.

– Det var första gången för studerande!

Jag sade i morse ”jag går dit, gör det och sedan är det bra”. Nu ryser jag när jag pratar om hur det var! Responsen var fantastisk!

Det handlade om presentationsteknik, retorik och de satt där och var jättenyfikna, berättar Micke.

– Jag hoppas att jag får göra mera sådant!

Nu är det lärarnas tur och nu är det inte Grej of the day, utan Presentationslyftet, som Mickes nya bok också heter.

När började du med det här?

– Jag bekantade med forskning på områ-

Föreläsningen skall inte vara uppbyggd med målet att åhörarna skall stappla ut med femton sidor fyllda med text.

det då jag skulle förklara varför Grej of the day fungerade. Det var själva presentationen som var den stora hemligheten. Fakta fanns förut, men jag paketerade om den.

Under covidpandemin skrev Micke boken Presentationslyftet och sammanställde också en föreläsning, som lärarna i Raseborg nu får avnjuta.

Han pratar sig varm för storytelling, för en wowfaktor under föreläsningens gång för att återuppväcka intresset hos publiken och för det korta formuläret.

Behöver elever i olika åldrar nu en annorlunda undervisning?

– ”Behöver” är ett starkt ord, men fick jag chansen att backa tillbaka som lärare skulle jag jobba helt annorlunda. Jag vet så mycket mera nu om lärande, minne och hjärna.

– Tidigare tänkte jag att det är lärarens dagsform som är avgörande om lektionen blir bra eller dålig. Nej, så är det inte, det finns mycket tydligare förklaringar.

I föreläsningen handlar en stor del om

Powerpointpresentationer.

– De kan vara bra, men de kan också totalt stjälpa allt, säger Micke.

I detta sammanhang för han fram sifferserien 0-7-50 och visar samtidigt exempel på rätt typiska Powerpointbilder som alla innehåller 0 bilder, 7 punkter och omkring 50 ord.

– De här utgör inte ”bildspel” som en del vill kalla dem, utan uselt maskerade textsidor som av någon anledning vill smackas upp på skärmen, skriver han i sin bok.

Det är således bättre att föreläsa utan ppt-bilder än med dåliga.

Några tips från coachen: Huvudsyftet med en Powerpointpresentation är inte att vara föreläsarens fusklapp, läs alltså aldrig innantill från dina bilder. De skall aldrig överföra information, de sker mycket bättre muntligen. Det bör inte heller vara meningen att någon skall anteckna medan de lyssnar.

– Föreläsningen skall inte vara uppbyggd med målet att åhörarna skall stappla ut med femton sidor fyllda med text.

text och foto: tom ahlfors Micke Hermansson: Presentationslyftet, 105 vägar för dig som vill nå ut Bonnierförlagen Lära ISBN 978-91-7823-157-7

9

2.6.2022 • Nr 10

STAFETTKARNEVALEN PÅ OLYMPIASTADION

Inger Nabb tilldelades Svenska Finlands Skolidrottsförbunds förtjänsttecken i silver för sina insatser Stafettkarnevalen till fromma. Detta var Inkus 48:e Stafettkarneval.

När startskottet avfyras råder tystnad på läktarna, men sedan blir ropen öronbedövande.

Dickursby skola tar i för kung och fosterland.

För löparnas del var vädret gynnsamt, men för publiken blev det litet svalt.

Filnands svenska lärarförbund bjöd på över 1500 koppar kaffe under Stafettkarnevalsdagarna. Här träffar FSL:s ombudsman Jens Mattfolk lärarna Kaj Hagman och Theresia Hagman, båda från Höjdens skola i Tenala, Raseborg.

Det fanns de som vågade utmana karnevalens maskotar, älgarna Staffan och Steffi, på en springtävling.

10

2.6.2022 • Nr 10

kolumnen pernilla lindroos Lärare i Ytternäs skola i Mariehamn

Diagnos kontra personlighet Då min vuxne son fick sin diagnos stod jag handfallen. Hur hade jag missat? Klasslärare sedan femton år, med erfarenheter av diagnostiserade barn.

Så jag vände mig till psykologen som presenterat resultaten och sa: ”Vad har jag gjort för fel?” ”Du har uppenbarligen gjort rätt”, svarade hon. ”Men i vuxenlivet blir det andra förutsättningar.”

Så min kreativa, intelligenta och förvirrade son hade alltså ADHD. Jag som bara sett honom som en förvirrad professor. En som levt i skallen och glömt av yttervärlden emellanåt i sitt försök att lösa nästa mysterium. Men visst föll bitar på plats. I synnerhet för honom som äntligen fick ordning på sitt huvud. Och hans sömnsvårigheter fick en förklaring.

En tid efter förklarade han att: ”För att somna behövde jag stänga ner till tre.” ”Stänga tre, vad då?” frågade jag. ”Jag tänker typ åtta tankar samtidigt, lite som att ha åtta vägar i huvudet. För att somna måste jag lyckas stänga ner till tre.”

Jag hade dåligt samvete, men jag insåg även att jag inte sett hans personlighet som något ovanligt – som ett problem. Snarare känner jag mig hemma med sprudlande kreativa personligheter, även de introverta, de som behöver sin dos av egen tid för att orka. Jag tycker allt det där är sunt. Inspirerande.

Normalt.

Så min kreativa, intelligenta och förvirrade son hade alltså ADHD. Jag som bara sett honom som en förvirrad professor.

En som levt i skallen och glömt av yttervärlden emellanåt i sitt försök att lösa nästa mysterium.

De senaste åren har jag arbetat med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (utan kognitiva problem).

Genom att lyssna utan att döma, kan jag bättre förstå vad de kämpar med – när de inte själva kan. För hur förklarar man det normala för någon som inte tycker det är normalt? Min son kunde beskriva sitt normala först som vuxen och med hjälp av medicinering.

Det som förvånar mig är att det fortfarande finns fördomar. Okunskap som baserar sig på en norm om vad som är normalt. En krock mellan två sätt att se och uppleva världen på. Det skylls fortfarande på uppfostran. Bristande karaktär.

Dumhet.

Utmaningen ligger i att inte blanda personlighet med diagnos.

Ibland hjälper ens personlighet att hantera sin diagnos, ibland försvåras det. En känslig person med ASD kanske får svårare att hantera känslorna. Någon med ADHD och behov av ordning får andra svårigheter. Men trots att en personlighet blandas med en neurologisk funktionsnedsättning måste man minnas att problematiken är en sak – personligheten en annan. Om vi vuxna blandar ihop dessa hur ska då barnet förstå att det inte är hen det är ”fel” på?

Så snälla, låt barn få plats att vara sig själva - och vägled dem genom deras diagnos-utmaningar.

Gymnasielärare från Kyrkslätt årets lärare i företagsamhet Föreningen Ung Företagsamhet har utsett Tanja Ingelin från Kyrkslätts gymnasium till årets lärare i företagsamhetsfostran.

Föreningen vill lyfta fram lärare som har gjort ett värdefullt arbete i skolor och högskolor som främjar barns och ungas företagsamhet, arbetslivsfärdigheter och ekonomikunskap.

Syftet med Ung Företagsamhet rf:s verksamhet är att uppmuntra barn och unga att lära sig framtida färdigheter och att göra saker själva, att identifiera sina egna styrkor och att arbeta i team. Föreningens inlärningsprogram fokuserar på entreprenörskap, arbetslivs- och ekonomikunskap. ”Tanja Ingelin är den drivande kraften och centrala gestalten bakom företagarprogrammet vid Kyrkslätts gymnasium, det svenskspråkiga gymnasiet i Kyrkslätt. Under flera år har hon lotsat ungdomar genom programmet ’Ett år som företagare’. Hon inspirerar eleverna att förverkliga

Tanja Ingelin.

sina idéer. Hon har en mångårig erfarenhet och ett stort kunnande i företagsamhetsfostran. Tanja Ingelin är en förebild för före-

tagsamhetsfostran vid de svenska skolorna i Nyland”, heter det i prismotiveringen.

Sami Suomela, verksamhetsledare för föreningen Ung Företagsamhet rf säger att det fanns många bra förslag till lärare som förtjänar ett tack för sitt meningsfulla arbete.

– Lärarna har en viktig roll när det gäller att motivera barn och ungdomar och att utveckla olika inlärningssätt. Vi vill lyfta fram lärare som är s.k. ambassadörer för företagsamhetsfostran som möjliggör och inspirerar och motiverar elever. De är aktiva nätverkare och utvecklare av en lärandekultur i vilken man modigt experimenterar i samverkan med andra aktörer, säger Suomela.

Förutom Tanja Ingelin utsågs också Anne Leikari från Hj. Nortamo grundskola i Raumo, Päivi Marttila-Lampinen från yrkesinstitutet Sedu i Seinäjoki och Markus Koskinen från Vesivehmaa grundskola i Asikkala till årets lärare i företagsamhetsfostran.

Nya fackförbund bildas för de svenska lärarna och skolledarna Nu är besluten fattade – den 1 januari 2023 bildas de två förbunden Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare. Alla befintliga medlemmar i Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund välkomnas in i den nya organiseringen tillsammans med hittills fackligt oorganiserade.

Lärare kommer att organiseras i förbundet Sveriges Lärare och skolledare i förbundet Sveriges Skolledare. Därutöver kommer det att finnas en brygga mellan förbunden, Facken inom utbildning, för sakfrågor av gemensam karaktär och som en gemensam stödstruktur.

Både Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare kommer att vara medlemmar i Saco, den fackliga centralorganisationen för Sveriges akademiker.

”Vi har allt att vinna” – I dag skriver vi historia! Jag är både glad och stolt över att vi nu kan samla alla Sveriges lärare i ett nytt starkt förbund. Vi har allt att

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. foto: patrick miller

vinna på att stå enade och det här kommer få stor betydelse för lärarnas röst i debatten och den lärarfackliga påverkanskraften. Jag ser verkligen fram emot allt som vi nu kan åstadkomma tillsammans för läraryrkets villkor och förutsättningar. Detta är en glädjens dag, såväl för lärarkåren som för svensk skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– En överväldigande majoritet har nu gjort bedömningen att lärarna har mycket att vinna på en

gemensam organisering. Vi kommer nu med stor entusiasm och med full kraft att gå in i det nya förbundet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

– För landets skolledare finns många fördelar med den nya organiseringen. Vi blir starkare i vårt företrädarskap såväl lokalt som nationellt och kan via vår spetskompetens driva frågor av stor betydelse för medlemmarna, säger Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson.

11

2.6.2022 • Nr 10

Nya tider kräver nytt ledarskap av högskolerektorerna Högskolornas förändrade lagstiftning och finansiering har lett till att finländska högskoleoch universitetsrektorer kämpar med att utveckla nya former för sitt ledarskap. Det visar en ny doktorsavhandling i pedagogiskt ledarskap av Christa Tigerstedt vid Åbo Akademi.

Finska högskolor hör till de mest prestationsfinansierade i globalt perspektiv.

LU R E N S S OM M A RT E AT E R 2 02 2 Aleksis Kivis

Inskriptionstalen har analyserats

Profilering, effektivitet, extern finansiering, liksom fokus på antal utexaminerade och genomströmning har satt press på rektorerna och sätten att positionera sig varierar.

Innovativt beteende förväntas

Christa Tigerstedt.

Sedan högskolornas och universitetens lagstiftning och finansieringsmodeller ändrades i grunden mellan åren 2009–2014, har högskolorna allt mer behövt profilera sig. I likhet med andra länder har den finländska högskolepolicyn kommit att förvänta sig nya former av innovativt och entreprenöriellt beteende. Nya former av akademisk professionalism växer fram.

– Att verka som rektor inom högskolesektorn innebär att för-

hålla sig till olika arenor, inre och yttre, och till ett fält i ständig förändring, säger Christa Tigerstedt, till vardags lektor vid Arcada i Helsingfors. De yttre arenorna tar den mesta tiden.

– Att leda förändring i en tid av förändring är inte lätt. Förväntningarna har ökat och resurserna minskat flera år i rad. Rektorerna får sätta manken till för att få medarbetarna med sig, fortsätter Tigerstedt.

I Tigerstedts avhandling har rektorerna intervjuats och deras inskriptionstal analyserats. Avhandlingen visar på variationen i hur rektorerna avpositionerar sig i förhållande till externa och interna förväntningar.

Högskolerektorerna skapar och upprätthåller olika grader av frirum som i sin tur skapar utrymme för medarbetarnas egen verksamhet. Rektorerna representerar olika hållningar: etisk, skeptisk, kritisk, förändringsdrivande, spekulativ och möjliggörande.

– Rektorerna ansåg att ledarskapets målsättningar, det vill säga i vilken riktning universiteten skulle leda var givet. Frågan var snarare hur det hela skulle genomföras. Frirummet i deras egen praktik definieras därför rätt instrumentellt eller manageriellt av rektorerna, säger Christa Tigerstedt.

En stenhårt rockande flock

En nytolkning av Aleksis Kivis klassiska pjäs kryddad med finska rocklåtar på svenska och fartfylld koreografi.

Regi och dramatisering: Oskar Silén | Musikalisk ledning: Patricia Antman

Koreografi: Susanna Karvinen | Scenografi: Petra Sundqvist | Dräkter: Frida Hultcrantz

Premiär fredagen den 1 juli kl. 19.00 22 föreställningar 1.7–6.8, spelplan på www.sjubroder.fi. www.lurens.fi | www.sjubroder.fi

Tidningen Lärarens redaktion tillönskar sina läsare en skön sommar!

Läraren utkommer med sitt första nummer för höstterminen den 11 augusti 2022.

12

2.6.2022 • Nr 10

Gabriella Akpi, Minea Koivula och Ella Nekkonen övar sitt program inför vårfesten i Norra Paipis skola, den första på två år.

Äntligen dags för vårfest igen!

2020 ordnades vårfest i Norra Paipis skola senast. Då hade coronapandemin redan brutit ut och skolorna hade fungerat på distans ett tag. Festen var annorlunda. Den försiggick utomhus och elevgrupperna, åk 1–2, 3-4 och 5-6, stod var för sig med sina lärare respektive föräldrar. Också betygsutdelning och stipendiefördelningen skedde ute på skolgården.

en Läraren Borgå hälsovårdscentrals biträdande överläkare och smittskyddsläkare Jeff Westerlund. ”Jag skulle inte ge upp hoppet för en vårfest i skolan. Det är långt till slutet av maj så jag tror nog att det rentav kan lyckas”, sade Jeff Westerlund i januari.

Han fick rätt, har det visat sig.

Nu är det äntligen dags för fest igen!

Beskedet kom i april – Vi stod på olika ställen och försökte sjunga så hårt att alla skulle höra varandra, berättar Maria Udd, rektor för Norra Paipis skola i Sibbo.

Sedan dess har ingen fest hållits i skolan.

– De elever som inte gillar att uppträda tycker det är skönt att det inte ordnas fester, men föräldrar är nog glada över att få komma in i skolan på vårfest.

Smittskyddsläkaren hoppades på vårfester I vintras intervjuade tidning-

När insåg ni att ni kommer att kunna ordna en traditionell vårfest?

– Vi fick besked i april. Först sades det att vi får ha festen utomhus, men riktlinjerna ändrades senare.

Hur ser programmet ut?

– Det blir sång och musik, vissa sånger sjunger alla tillsammans och andra gruppvis. Vi hade en talangtillställning i skolan och en del av guldkornen får uppträda en gång till. Vi hoppas få höra en dikt av en flicka i åk 6 och så har vi tre flickor i åk 1 och 2 som skall

dansa och sjunga.

Värt att notera är att de här flickorna inte upplevt en vårfest tidigare, inte heller i förskolan fick det ordnas fest under coronatiden.

Jag gillar alla blommor Och flickorna som skall dansa och sjunga heter Gabriella Akpi, Minea Koivula och Ella Nekkonen.

De förevisar gärna sitt program för mig och tar det som en repetition. Sången heter I like all the flowers och koreografin står de själva för.

Skolan gymnastiksal är liten men ändamålsenlig och kommer under vårfesten att få stolsrader på längden varför flickorna söker sig till salens ena långsida och ställer upp sig för att uppträda.

Deras program går som smort från början till slut den här dagen då det är ett par veckor kvar till festen. text och foto: tom ahlfors

Också skolgården vid Norra Paipis skola lämpar sig för fester, men den här våren blir avslutningen inomhus, berättar rektor Maria Udd.

Rektorn har sett flickornas program tidigare och det visar sig att hon behärskar vissa delar av koreografin.