Läraren nr 10 2013

Page 1

1894–2013

120 årgången

Carl-Erik Rusk

18.4.2013 Nr 10

Resultatfinansiering passar inte skolan – Det strider mot alla goda mål att undervisnings- och kulturministeriet har planerat att finansieringen av utbildningen för unga ska vara resultatbaserad, sade direktören vid Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur Anneli Kangasvieri under Kommunförbundets gymnasieseminarium i Helsingfors den 11 april. Hon hänvisade till målet om att alla bör ha rätt till utbildning på andra stadiet. Enligt Kangasvieri finns det inga grunder för att införa resultatbaserad finansiering i gymnasieutbildningen. Undersökningar visar att det är svårt att ta fram tillförlitliga riksomfattande resultatkriterier och att de alltid är mer eller mindre slumpmässiga.

Olagligt säga upp rektor i Pargas Åbo förvaltningsdomstol har hävt Pargas stadsstyrelses beslut att säga upp rektorn för Våno skola. Stadsstyrelsen sade upp rektorn i november 2011 efter att sagda rektorn av såväl tingsrätten som hovrätten dömts för misshandel och brott mot tjänsteplikt. Förvaltningsdomstolen har inte behandlat själva brottet utan endast uppsägningen Rektorn hade i november 2009 gripit tag i en elev i samband med en kvarsittning. Rektorn fick en varning för sitt beteende, men enligt förvaltningsdomstolen kan inte arbetsgivaren använda samma motivering för en varning som för en uppsägning, omtalas i Åbo Underrättelser den 11 april. Rektorn har stötts av lärarfacken FSL och OAJ.

Bertil Eklund årets STV-lärare Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finlands lärarpris 2013 har tilldelats till lektorn i fysik Bertil Eklund i Närpes gymnasium Eklund, som även har en doktorsexamen i fysikens didaktik, jobbar aktivt för en ökad förståelse av fysik hos eleverna, anges i motiveringarna. Undervisningen genomsyras av demonstrationer, laborativt nytänkande, konkretisering med grafer samt verklighetsförankring i samarbete med närmiljöns företagare – utfört på ett metodiskt sätt med ett lugn, en noggrannhet och en iver som gör att många elever får en god grund för fortsatta studier i naturvetenskap och matematik. Prissumman är 5 000 euro av vilket 3 000 euro utgör ett personligt stipendium och 2 000 euro skall användas för undervisningen.

Vi vill ha arbetsro! Arbetsron i skolan är en gemensam angelägenhet löd ett centralt budskap då OAJ:s lokalförening i Helsingfors ordnade en manifestation på Senatstorget. Föräldrar och lärare är ense: dags att ta itu med problemen. Mera på sidan 2. Frågan tas upp även i ledaren i denna tidning.

FSL-fge i Tavastehus FSL:s fullmäktige sammanträder i Tavastehus den 24–25 april för att bl.a. ta ställning till motioner om språkbad och läromedelssituationen. Fullmäktige behandlar också bokslutet för år 2012 jämte styrelsens verksamhetsberättelse. Mötet öppnas av förbundets vice ordförande Sinikka Vahalahti. Sammanträdet omfattar även en seminariedel, där fullmäktige diskuterar aktuella fackliga frågor under fria former.


2

18.4.2013

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Ser inte skogen för bara träd De sociala medierna har bidragit till den rekordstora uppmärksamheten kring problemen med arbetsron i skolorna. Incidenten i Helsingfors, som ledde till att läraren Antti Korhonens anställningsavtal hävdes, har fått gargantuanska proportioner, vilket säkerligen beror på att dagens samhälle bjuder på ett gigantiskt informationsflöde. Det är alltså enkelt att bekanta sig med den korta filmsnutten, där Korhonen skuffar eller föser ut den trilskande eleven. Hela incidenten finns inte med. Korhonen har själv valt att hålla hög profil och han har alltså ställt upp i diverse intervjuer och tv-soffor. Problemen med arbetsron har personifierats i honom och det är alltså ett tungt lass, som han tvingas dra. Man kan dessutom lugnt räkna med att fallet Korhonen blir ett prejudikat på ett eller annat sätt, eftersom det verkar bli fråga om en juridisk prövning av fallet. Den dåvarande rektorn i skolan valde att polisanmäla honom. En talesman för polisen kunde emellertid upplysa om det faktiskt finns långt viktigare saker för polisen att utreda. Enligt polisen handlar det om ett discplinärende, som borde ha hanterats i skolan. Dock valde polisen i Helsingfors att föra ärendet till åklagarmyndigheterna. Biträdande riksåklagare Jorma Kalskes beslut kommer att ha en prejudicerande betydelse, då man definierar vilka maktmedel en lärare egentligen har rätt att ta till för att få bukt med en stökig elev. Lagstiftningen ger ramar för skolornas verksamhet och det är därför viktigt att den är relevant och tillräckligt exakt. Uppståndelsen i Helsingfors har visat att så inte är fallet, utan det finns ett tydligt behov av preciserade bestämmelser. Men skolor kan inte drivas med hjälp av lagboken. Undervisningen är ett samhälleligt åliggande och på det allmännas lott faller att se till att det finns tillräckliga resurser. Resurser som möjliggör tillräckligt små undervisningsgrupper och även stöd i olika former. Till det allmännas uppgifter hör också att se till att rektorerna och lärarna ges möjligheter att göra ett gott jobb. I förra veckan ordnades i Helsingfors en demonstration, vars vällovliga syfte var att lyfta fram kärnan i problematiken. Fallet Korhonen är ju sist och slutligen en rätt marginell sak, eftersom problematiken till syvende och sist egentligen överlag handlar om arbetsmiljön i våra skolor. Manifestationen på Senatstorget lyfte synligt fram hemmens ansvar och roll för fostran av barn och unga. Här finns pudelns kärna. Diskussionens vågor har gått höga och det har förekommit tolkningar om att lärarna vill har grövre maktmedel för att fungera som en slags extrapoliser i skolan. Det är en grov feltolkning, eftersom lärarnas yttersta önskan självfallet är att få undervisa. Om man inte inser detta ser man inte skogen för bara träd. Fostran hör förstås också samman med undervisning, men hemmens centrala roll för fostran kan under inga omständigheter glömmas bort i sammanhanget. Tuomas Kurttila, verksamhetsledare för finska föräldraföreningen Vanheimpainlitto, talade på Senatstorget om behovet av att föräldrarna uppmuntras och även ges möjligheter att delta i arbetet för en bättre arbetsro. – Senatstorget kan bli ett startskott för en ny era, där föräldrar och lärare jobbar tillsammans. Vi vill ta ansvar för det som sker i skolorna, sade Kurttila. Han har förstås rätt. Arbetsmiljön i skolorna påverkas i större utsträckning i hemmen än i domstolar.

När lärarna tar slut får rektorn själv kustodiera i matsalen, var budskapet på den här skylten vid lärardemonstrationen i Helsingfors för en dryg vecka sedan.

Alla vuxna med i kampen för arbetsro Senatstorget kan bli ett startskott för en tillnyktring och ett uppvaknande. Arbetsron i skolorna var det ledande temat för en demonstration, som den lokala OAJ-föreningen i Helsingfors Helsingin oay ordnade på Senatstorget i Helsingfors den 10 april. Arbetsron i skolorna har diskuterats som aldrig förr under den senaste tiden. En incident i högstadiet Alppilan yläaste i Alphyddan i Helsingfors i mars har fått gigantiska proportioner. En manlig lärare skuffade ut en trilskande pojke, som vägrade att avlägsna sig från matsalen. En annan elev filmade med sin telefon en del av det som hände. Dåvarande rektorn ansåg att lärarens beteende var oacceptabelt till den grad att hon gjorde en polisanmälan och begärde att den visstidsanställda lärarens anställningsavtal skulle hävas. Så skedde också och skolverket i Helsingfors ansåg att läraren hade överskridit sina befogenheter. Processen rullar nu vidare och lärarfacket OAJ anser att uppsägningen är omotiverad. OAJ arbetar för att skolverkets beslut måtte upphävas. Utbildningsnämnden har inom kort att ta ställning till ett rättelseyrkande i detta ärende. Den allmänna opinionen har vaknat och läraren Antti Korhonen har fått uppleva ett sällan upplevt stöd. Sålunda har t.ex. en nätadress, som är betitlad ”Pelastakaa opettaja Antti Korhonen”,fått över 200 000 underskrifter. Demonstrationen i Helsingfors

var inte en opinionsyttring till förmån för Korhonen. Åtminstone inte direkt, för nu handlade det om vädjanden om tydligare spelregler för att få till stånd arbetsro i skolorna. Fallet Korhonen belyser hur svårt det är att definiera vad en lärare och bör göra för att trygga säkerheten och arbetsron. På plats på Senatstorget fanns såväl lärare som föräldrar och elever. – Arbetsron är ett gemensamt ansvar. Den bygger inte på maktmedel, utan på gemensamma spelregler som accepteras av alla. Arbetsro byggs bäst genom preventivt arbete. Vi lärare hoppas att samhället inser att det är viktigt att satsa på barnen, sade Laura Nurminen, ordförande för OAJ:s lokalförening i Helsingfors. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, värjde sig mot en fokusering på maktmedel och hårda tag. Också han talade om fostran som en gemensam angelägenhet, där föräldrarnas insats är i nyckelställning. – Tiden är mogen för en grundlig och djupgående diskussion om vuxnas ansvar för fostran. Vi måste tackla frågan om hur vi ger barnen en god start i livet, sade Luukkainen. Han vill sätta in hela frågan om arbetsro och tydliga spelregler i ett större sammanhang. Han talade om barnen som individer, vilkas behov varierar. – Det finns barn som behöver mera stöd och uppmärksamhet än andra. De bör självfallet få stöd,

men det får inte ske på bekostnad av andra. Uppror och att pröva sina gränser hör till utvecklingen, men skolan måste få sätta gränser för vad som är acceptabelt. Alla elever bör ha rätt att jobba i lugn och ro, sade Olli Luukkainen. Luukkainen har utgjort en central figur i Alphyddan-härvan. Han har synligt kritiserat Helsingfors agerande och han har fått mycket respons. Lärare och andra har flitigt vänt sig till Luukkainen. – I 99,9 procent av fallen har folk glatt sig åt att problematiken lyfts fram i rampljuset. Vi måste ta tag i denna fråga, sade Luukkainen, som påminde om att ärendet är högaktuellt, eftersom undervisnings- och kulturministeriet som bäst förbereder en ändring av lagstiftningen rörande bl.a. just lärarnas befogenheter. Lärarna står inte ensamma med problemen med arbetsron, intygade Tuomas Kurttila, verksamhetsledare för finska föräldraföreningen Suomen Vanhempainliitto. – Vi föräldrar måste sluta upp i kampen för en bättre arbetsro. Senatstorget kan bli ett startskott för en ny era, där föräldrar och lärare jobbar tillsammans. Så sker redan i dag i en del skolor, men ingalunda i alla. Vi föräldrar vill vara med att utforma spelreglerna för skolorna. Vi vill ta ansvar för det som sker i skolorna, sade Kurttila. C-E Rusk


3

18.4.2013

Mera moral än juridik Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, kritiserar Helsingfors stads beslut att häva läraren Antti Korhonens anställningsavtal. Luukkainen pekar på att endast i Helsingfors registreras årligen ca 400 fall, där elever har uppträtt hotfullt eller farligt. – I sista hand handlar det inte om en juridisk fråga. Det handlar om moral: vad kan skolan och samhället kräva av unga. Förutsätts de

följa gemensamma regler eller får individen i sista hand göra vad hen vill, frågar Luukkainen. Korhonen har inlämnat ett rättelseyrkande till utbildningsnämnden i Helsingfors. Vid behov kommer OAJ att föra ärendet till prövning i Helsingfors förvaltningsdomstol. Undervisningsminister Jukka Gustafsson håller låg profil, när det gäller diskussionen om lärarnas be-

fogenheter och arbetsron i skolorna. Gustafsson säger i ett pressmeddelande att diskussionens vågor svallar väl höga och att man drar alltför långt gående slutsatser utgående från ett enskilt fall. Här syftar han på incidenten i Alphyddan i Helsingfors. – Det är viktigt att denna episod inte tolkas som att man inte bör eller kan ingripa i problem med arbetsron i skolorna. Tryggandet av arbetsron är en av lärarnas

HoS vill ha elevombud Förbundet Hem och Skola anser att Finland behöver ett barn- och elevombud med rättigheter att driva mobbade elevers fall i domstol. – Ett barn som utsätts för kränkningar i skolan är värnlöst och upplever ofta att vuxna inte tar mobbningen på allvar. Även barnets föräldrar är ofta rådvilla med vad de kan göra. Lagen måste skydda barnen på samma sätt som den skyddar de vuxna, säger förbundsordförande Corinna Tammenmaa.

Trots gedigna insatser från skolhåll inom mobbningsförebyggande arbete har det visat sig att eleverna inte uppfattar att mobbningen minskat. I Sverige har man sedan 2006 ett Barn- och elevombud (BEO). Barn- och elevombudet är en tjänsteman som har till uppgift att informera om lagstiftningen och ge råd om hur skolan kan tillgodose barn och elevers rättigheter. Till ombudets uppgifter hör att utreda anmälningar om kränkande behandling. Barn- och elev-

ombudet kan också företräda enskilda barn och elever i domstol och kräva skadestånd för barnets räkning. Hem och Skola anser inte att elever och föräldrar är för medvetna om sina rättigheter i dagens Finland. Tvärtom är det mycket svårt att reda ut vad man har rätt till och vart man kan vända sig när ett konkret problem för eleven och familjen uppstår, sägs i ett pressmeddelande. Förbundet Hem och Skola höll sitt årsmöte i Vasa den 13 april. Corinna Tammenmaa, Kyrkslätt,

viktigaste uppgifter. Lärarna har rätt och skyldighet att ingripa i farliga eller hotande situationer vid behov även med maktmedel, säger Gustafsson, som inte vill uttala sig om just detta fall. Hän hänvisar till att ärendet sannolikt går till en rättslig prövning. C-E Rusk

omvaldes som ordförande. Hon utnämndes nyligen till tjänsten som språkrättsråd vid justitieministeriet från och med den 15 september 2013. Tjänsten är placerad vid ministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter. Till språkrättsrådets uppgifter hör till exempel att samordna verkställandet av Nationalspråksstrategin. C-E Rusk

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokalt-rubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi)

I Närpes har pensione-

rade lärare valt att sammankomma första fredagen varje månad, omtalar Syd-Österbotten den 9 mars. Också tidigare lärare från grannkommunerna är välkomna till träffarna, då man äter en lunch men framför allt diskuterar och umgås. Vanligtvis handlar det om ca 15 personer. En återgång till lärarvärvet lär inte locka. – Vi saknar eleverna och gemenskapen med kollegorna, men inte stressen, säger Eva Enroth. I Helsingfors har Klaari utsett linjen för svensk dagvård och utbildning vid utbildningsverket till Årets rusmedelsförebyggare. Linjen fick erkänslan för att den i sin verksamhet har främjat det rusmedelsförebyggande arbetet i skolorna genom att effektivt införa ett program mot rusmedel. Utbildningsverket har varit aktiv i samarbetet och genom sin verksamhet visat att man förbundit sig att på lång sikt utveckla och stödja det förebyggande arbetet i skolorna. Biträdande stadsdirektören Ritva Viljanen överlämnade diplomet i slutet av mars. Arbetsgruppen för rus-

medelsförebyggande arbete i huvudstadsregionen ger årligen erkänsla för förebyggande arbete i kommunerna. Syftet är att man på detta sätt kan lyfta fram fungerande, verkningsfullt rusmedelförebyggande arbete. I Helsingfors är det Klaari som koordinerar den rusmedelsförebyggande verksamheten. Jakobstads kultur och utbildning speglas i del 5 av Jakobstads historia. Österbottens tidning omtalar den 6 april att professor em. Håkan Andersson har skrivit sina texter färdiga och även levererat dem. Det skedde år 2002, men det verkar finnas en smärre fördröjning i projektet, eftersom historiken inte har utkommit än. Problemet lär vara att historiken saknar en redaktör, som skulle ta sig an färdigställandet av historiken. I Helsingfors har Kronohagens lågstadieskola satsat på välläsning. Satsningen, som äger rum i samråd med Hem- och skolaföreningen, kulminerade i den 13:e välläsningstävlingen den 4 april. Tiotals elever deltog i tävlingen och läste dikter av bl.a. Bo Carpelan, Karin Boye och Maj Bylock. Kristinestad begick

formella fel, då svenska högstadierektorn Vivan Danielsson avskedades, omtalar Syd-Österbotten den 9 april. Det är Vasa förvaltningsdomstol som har konstaterat två formella fel i processen, vilket gör att stadsstyrelsens beslut tillkom i felaktig ordning. Uppsägningen trädde i kraft i november 2011. S-Ö uppger att uppsägningen motiverades med ett missnöje över hur Danielsson handhade sina ledningsuppgifter. Nu har Kristinestad att ta ställning till hur man går vidare i denna process. I Borgå tillsätts inom kort en arbetsgrupp, som ska grunna på det svenska skolnätets framtid. Borgåbladet omtalar den 9 april att arbetsgruppen ska utreda vilka skolor som får stå kvar och vilka som dras in. Arbetet torde stå klart inför höstens budgetbeslut. I väntan på besluten ligger en del skolrenoveringar på is. I Jakobstad ställer sig svenska gymnasiets lärare kritiska till en lösning, som innebär att det finska gymnasiet flyttar in i gymnasiebyggnaden, omtalar Österbottens tidning den 9 april. Bildningsverket har genomfört en undersök-

ning, som visar att lärarna är skeptiska bl.a. med hänvisning till trängsel. Däremot är lärarna i finska gymnasiet Pietarsaaren lukio positiva till en samlokalisering. Finska gymnasiet håller idag till i Pursisalmi skola. Språkbadsklasserna, som håller till i Ristikari skola, behöver nya utrymmen, sedan Ristikaribyggnaden har utdömts och töms i vår. Som ett alternativ har nämnts att språkbaden flyttar in i Pursisalmi, medan finska gymnasiet flyttar in i Jakobstads gymnasium. Norra Ålands gemensamma högstadium Godby hs får ny rektor i Birgitta Ponthin, omtalar Nya Åland den 8 april. Ponthin gör ett stort språng från Helsingfors, där hon är rektor för Staffansby ls, till Finström. Hon är emellertid ålänning i grunden. Staffansby ls drabbades för ett par år sedan av en förödande brand, som ledde till att skolan verkade i andra utrymmen. Skolan återinvigdes för ett par månader sedan. Birgitta Ponthin tillträder rektorstjänsten i augusti, då nuvarande rektorn Marianne Rangsten går i pension. Rektorsjobbet lockade sex sökande.

Marja Puustinen basar för OAJ-kommunikation och tidningen Opettaja Marja Puustinen har utsetts till kommunikationsdirektör i lärarfacket OAJ. Det handlar om en ny befattning, som bygger på OAJ:s nya kommunikationsstrategi, där Opettaja och förbundets kommunikationsverksamhet förs närmare varandra. Puustinen, 53, tillträder i september. Hon leder OAJ:s kommunikationsavdelning och fungerar samtidigt som chefredaktör för tidningen Opettaja. Kommunikationsdirektören har även säte i OAJ:s ledningsgrupp. Opettajas nuvarande chefredaktör Hannu Laaksola står i beråd att gå i pension, men han efterträds alltså inte av en ny chefredaktör. I stället tar den nya kommunikationsdirektören Puustinen över. Modellen, där kommunikationschefen samtidigt är chefredaktör för förbundets tidning, är sällsynt i lärarfacken i Norden. Marja Puustinen är bekant med OAJ och Opettaja. Hon jobbade under några år som redaktör vid Opettaja, varefter hon blev redaktionschef vid Me Naiset och senast Kodin Kuvalehti. Hennes utbildningsbakgrund är gedigen och dess-

utom lämplig, eftersom hon i grunden är pedagogie magister. Senare har hon avlagt journalistexamen vid Tammerfors universitet. Hon kan alltså tidningsvärlden väl och insikterna i arbetsmarknadspolitik och facklig verksamhet är rimligen också skäligen goda. Om brister uppstår kan hon alltid ta sig en pratstund vid köksbordet med sin man Lauri Ihalainen. Ihalainen var länge ordförande för fackcentralen FFC. Efter sin pensionering blev han riksdagsledamot för SDP och han är för tillfället arbetsmarknadsminister. C-E Rusk

Marja Puustinen.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor. Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15. Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 2 maj.


4

18.4.2013

Lafo söker rätt ton Ekonomin är den största utmaningen, säger Håkon Hesthammer, platschef vid Axxell Lappfjärd. Skolan heter alltså Axxell Lappfjärd, men i det allmänna medvetandet lever det gamla namnet Lappfjärds folkhögskola kvar. Det gäller också förkortningen Lafo, som bl.a. pryder omslaget på den nya CD:n som studerandena har sammanställt. Alltså väljer jag att tala om Lafo i denna text. – Utbildningen håller god klass och skolan är attraktiv. Vi har närmare 50 sökande till hösten. Vi jobbar för att få den ekonomiska biten i balans, säger Håkon Hesthammer. Lafo är inne i en aktiv process på många sätt. Musiklinjen som har kommit att prägla skolan firar 30-årsjubileum och dessutom utsätts Lafo för sparkrav från moderorganisationen Axxell, som har dragit åt svångremmen och kräver att också Folkhögskolan Axxell ser över sitt hus. I ett skede förekom redan spekulationer om att Lafo, som är den mest traditionella folkhögskolan i Axxell-buketten, hotas av indragning, men Håkon Hesthammer verkar inte särskilt skärrad. Inte ens, när jag nämner Axxell Kuggom, som redan har fått beskedet om att skolan läggs ner år 2014. – Det är väldigt synd att Kuggom läggs ner, men vi är rätt olika. Beslutet påverkar knappast oss, säger Hesthammer. Kuggom, som bl.a. dras med stora fastighetskostnader, har i första hand satsat på hantverksutbildningar av olika snitt. Kuggom har i likhet med Lappfjärd långa anor, så att bägge folkhögskolorna inledde sin verksamhet i början av 1900-talet. Det betyder att läroanstalterna har sina rötter djupt i den lokala myllan, så det är knappast förvånande att i Lovisa, som alltså är hemort för Kuggom, har inletts en aktion, som syftar till vaska fram alternativa lösningar till Axxells ägande. I praktiken handlar det om att finna en överlevnadsstrategi. I Kristinestad, hemort för Lafo, har självaste kommunalrådet Hans Ingvesgård satt i gång en aktion, som syftar till att trygga den finansiella basen för folkhögskolans verksamhet. Den bärande idén är att locka det lokala näringslivet som sponsorer för folkhögskolan. Operationen syftar till att årligen samla in 15–20 000 euro. Initiativet är välkommet, men knappast överraskande. I Lappfjärd bor nämligen ett stolt och egensinnigt folk och folkhögskolan har från starten utgjort en viktig lokal symbol. Ingvesgård, som har varit en ledande politisk kraft i Kristinestad under flera decennier, har själv studerat i folkhögskolan. – Initiativet värmer och berättar om att skolan är djupt förankrad i lokalsamhället, säger Hesthammer. Sedan är det förstås en annan sak att närregionen inte längre är Lafos viktigaste rekryteringsbas. – Det varierar årligen, men grovt taget kommer ca en tredjedel av studerandena från närområdet, alltså huvudsakligen Kristinestad och Närpes. Vi har studerande från hela Svenskfinland och vi har också haft studerande från Sverige, säger Hesthammer. Så var det inte tidigare. Lappfjärds folkhögskola var en traditionell folkhögskola, som sysslade med traditionellt fritt bildningsarbete. Utbildningsnivån var inte lika hög som idag och folkhögskolan utgjorde en viktig del av utbildningskedjan för alla

dem som inte sökte sig till högre utbildning. Också tillgången till gymnasieutbildning var inte lika ymnig som idag. Folkhögskolrörelsen brottades med många utmaningar på 1970- och 80-talet. I Lappfjärd stod en garantiförening, där staden Kristinestad var den viktigaste ägaren, för driften av folkhögskolan, som febrilt sökte överlevnadsstrategier. Vid sidan av de traditionella jordbruks- och bildningslinjerna smakade man bl.a. på dans- och teaterlinjer. Men det var slutligen musiklinjen, som startade läsåret 1982–83, som kom att dominera hela folkhögskolan. Musikens mångsysslare Alf Mylläri från Karleby lockades till Lappfjärd för att dra igång musiklinjen, som alltså var en av många andra linjer på den tiden. Nu gäller musik och ljud för hela slanten. Lafo erbjuder folkhögskolutbildning inom ramen för en musiklinje, en linje för ljudteknik och en musikproducentlinje. – Producentlinjen riktar sig bl.a. till personer, som skriver sina egna sånger. Här finns möjligheter att fördjupa kunnandet och få nya impulser, säger Håkon Hesthammer. Musiklinjen, som alltså riktar sig till musikintresserade som bli bättre instrumentalister, har funnits med från början. En stor del av gräddan av den finlandssvenska musikerskaran har förkovrat sina kunskaper i Lappfjärd. – Vi har många vänner runtom i Finland. Visst värmde det, när Facebook-gruppen ”Lafo skall leva” snabbt fick över 1 000 namn. Folk är måna om oss, ler Håkon Hesthammer. Ekonomin är alltså det största hotet mot Lafo och denna detalj hänger samman med en annan svaghet, som Hesthammer lyfter fram. Då talar vi om storleken. ”Stort är vackert” kan gott beskrivas som ett honnörsord för vår tid. – Vi har ett 50-tal sökande till hösten.

,, Det är väldigt synd att Kuggom läggs ner, men vi är rätt olika. Beslutet påverkar knappast oss.

Vi har alltså kommit en god bit på vägen. Ännu i början av 2000-talet hade vi som mål att få 30 studerande, säger Hesthammer. Han medger att skolan är rätt liten, vilket ses i kostnaderna per studerande. – Därför har vi sett över kostnaderna ordentligt. Vi har skurit ner på administrationen riktigt rejält, liksom också stödfunktionerna, alltså bl.a. mat och städning. På det sättet har vi kunnat satsa på undervisningen, som ju under alla omständigheter är den allra viktigaste biten, säger Hesthammer, som själv har trappat ner så att han nu är platschef på deltid. Nu har man alltså tre fungerande linjer, men på vägen har mycket hunnit hända. Musiken har för all del varit en röd tråd, men under årens lopp har man bl.a. satsat på linjer för folkmusik, studiomusiker och blåsmusik. I ett par års tid hade man också en linje för musikalartister in spe med systrarna Ami och Monica Aspelund som gästande lärare. – Vi var för tidigt ute, säger Hesthammer och hänvisar till den musikalboom som nu drar fram över teatrar i hela landet. Många av lärarna i Lafo har ett förflu-

Håkon Hesthammers folkhögskola i Lappfjärd inhyser en av landets modernaste musikstudior.r

tet som studerande i Lappfjärd. Ett alldeles speciellt dragplåster utgör den välutrustade och moderna studio, som skolan fick som 100-årsgåva av dåvarande huvudmannen Svenska folkskolans vänner. Det handlar om en satsning, som kostade ca en miljon euro. – En av landets modernaste studior, säger Hesthammer, då vi besöker studion, som utgör en populär samlingsplats för studerande. – De trivs väldigt bra i studion. Så bra att de nästan inte vill sluta, säger Hesthammer och ler. Folkhögskolan Axxell är inne i sin andra åtstramningsrunda. – Jag är hoppfull och ser inget konkret hot mot vår fortsatta existens, säger Hesthammer. Staden Kristinestad har lovat ett bidrag för driften av Lafo och överläggningar förs om ett utökat samarbete på lokal nivå. Då talar vi om diskussioner mellan Lafo och Kristinestads medborgarinstitut. – Diskussioner har också förts med Kristinestads gymnasium. Om man ser till vuxenutbildningen finns det ju en fungerande modell i grannkommunen, säger Hesthammer och hänvisar här till Närpes. Sedan år 2009 finns Närpes medborgarinstitut och folkhögskolan Söff (Svenska Österbottens folkakademi) under samma tak och bildar Närpes vuxeninstitut. Kristinestads gymnasium har problem med rekryteringen, så här finns också ett behov av nytänkande och samarbete. Text och foto: C-E Rusk

Fotnot: Axxell Lappfjärd firar sin 30-åriga musiklinje på två konserter i Ritz i Vasa den 22 maj och i kulturhuset Dux i Kristinestad den 23 maj. Programmet lär bestå av låtar utgivna år 1983, som framförs av skolans studerande och gästartister.


5

18.4.2013

Helena Byfält basar för vuxenstudielinjen vid Tölö specialiseringsgymnasium.

Vuxenstudier för unga För det första: den som tror att vuxengymnasiet i Helsingfors, tidigare benämnt Aftis, befolkas av medelålders damer och herrar som efter en lång yrkeskarriär beslutar sig för att avlägga studentexamen på ”äldre dar”, den har kapitalt fel! Egentligen kan vi börja med det korrekta namnet på utbildningsenheten. Vuxenstudielinjen vid Tölö specialiseringsgymnasium. Så är det tills vidare. Om en tid kommer förmodligen namnet att ändras eftersom en omstrukturering av skolnätet i Helsingfors skall ske. Då flyttar högstadieklasserna ut ur byggnaden i Tölö och in kommer i stället gymnasiet från Norsen. – Vad vi skall heta sedan vet vi inte än, säger Helena Byfält, som är biträdande rektor för Tölö specialiseringsgymnasium och ledare för vuxenstudielinjen. – Vi kommer väl att heta något med vuxengymnasium eftersom vuxenstudielinjen följer den läroplanen. I folkmun kallas skolan fortfarande ”Aftis” som kommer från det gamla ”aftonläroverk”. Skolan inledde sin verksamhet år 1947 och riktade sig då främst till de män och kvinnor som hade tvingats avbryta sina studier på grund av kriget. Efter en tid noterade man att det också fanns andra

som kunde dra nytta av studier på kvällen, den arbetande begåvade befolkningen. – Så här pågick det ända tills gymnasiereformen, berättar Helena Byfält och syftar på övergången till ett kursbundet, klasslöst och periodiserat gymnasium år 1998. Då förändrades läget. De vuxna studerandena föll bort och ersattes i allt större utsträckning av unga som av olika orsaker avbryter vanligt gymnasium eller yrkesutbildning. Antalet kurser som krävs vid studier till studentexamen är 44 (för dem som är 18 år fyllda då gymnasiestudierna inleds) till skillnad mot vanligt gymnasium där det krävs 75 kurser. – Vi har två typer av studerande, de som skall avlägga studentexamen och de som läser enskilda kurser, så kallade ämnesstuderande. Tidigare var studentexamensstuderandena i klar majoritet, men sedan mitten av 2000-talet förändrades läget och ämnesstuderandena gick förbi. Studentexamensstuderandena är i år ca 70 till antalet och de är heltidsstuderande. 140 elever är inskrivna för ämnesstudier, och de har oftast också en samtidig plats i ett vanligt gymnasium. Det vanliga pensumet för dessa elever är 1–3 kurser. Dessa elever har p.g.a. svackor i eller frånvaro från sina ordinarie studier ett behov av någon kurs. Lärarna på vuxenlinjen är 12 till antalet och av dessa jobbar två både på vuxenlinjen och på specialiseringslinjerna i Tölö gymnasium. Resten har dagsjobb

i andra skolor. – Ämnesstudierna är ett mycket bra komplement om man missar någon kurs i sitt gymnasium. – Men våra kurser går ju bara en gång per år! Vi är ju därför i en helt annan situation än majoritetsbefolkningen, som har tillgång till 40 stycken finskspråkiga distansgymnasier, där kurserna kan avläggas. Vår undervisning bygger på närvaro, inte obligatorisk, men tillräcklig, säger Helena Byfält. Byfält anser att vi i Svenskfinland borde ha ett distansgymnasium där eleverna kan avlägga kurser när det passar dem, och där kraven är desamma som inom övriga gymnasier. Vid Vasa aftonläroverk, som vuxenlinjen i Tölö samarbetar med, går det att läsa kurser på distans. Men också där går kurserna en gång per år. Är man privatstuderande kan man avlägga en avgift på 150 euro per kurs och kan då få den gjord när som helst. – Det är rätt få som gör detta. Däremot är det vanligt att man från hela Svenskfinland läser någon kurs på distans via Vasa aftonläroverk och kan då tentera hos oss. Blir detta med avgiftsbelagda studier en socioekonomisk faktor att räkna med? I det långa loppet avgör inte socioekonomiska faktorer hur studierna löper, tycker Helena Byfält, som sysslat en hel del med att förebygga så kallade ”drop-outs”, d.v.s. avbrutna studier. – Den gemensamma nämnaren

för drop-outs är nog vanligen psykisk ohälsa och att man helt enkelt tappar greppet, ramlar av och blir hemma. Det är alltså inte alls automatiskt så att aftonstudier motiverar en elev som avbrutit sina tidigare studier. – Nej. Om en studerande kommer till vuxenlinjen för att hans föräldrar upplever att han har svårt att stiga upp på mornarna är det som enda motivering inte tillräckligt. Då har eleven tappat motivationen. Också i ett vuxengymnasium måste man arbeta. – Det hjälper inte att byta skola om man inte är motiverad eller inte vill förändra sina vanor. Det är ju dåliga vanor som gjort att man ramlat av studierna förut. Skolbytet signalerar en vändpunkt, en andra chans. Som sagt, studerandena vid vuxengymnasiet är för det mesta inte vuxna. Vad är då att vara vuxen, replikerar Helena Byfält och vi för ett resonemang om detta. Medelåldern för dem som läser enskilda ämnen är 18 år, medan studentexamensstuderandena i medeltal är runt 22 år gamla. Just nu är 5 studerande av 70 på riktigt vuxna, alltså drygt trettio år, den äldsta är 40 år fyllda. Alla studerande är förstås samlade på lektionerna, oberoende av inriktning eller ålder och församlingen utgör en brokig, heterogen skara, kan Helena Byfält intyga. Detta är en stor utmaning för läraren, som skall få med alla studerande och individualisera

samtidigt som en viss nivå skall uppnås. Det är dels de vuxna seriösa som kan ha familj och arbetsplats och vilken samhällsposition som helst, dels tonåringarna som är i vanlig gymnasieålder. En gång hade vi en studerande som var filosofie magister och hade kunnat verka som konsult för oss. Hon ville överraska bekantskapskretsen med att ordna en fest på försommaren och uppträda i sin nyförvärvade studentmössa. Det finns en myt om att det är lätt att bli student från ”Aftis”. – Det enda som är mindre krävande är antalet kurser. Men vi har kortare läsår, färre antal timmar per kurs och kortare lektioner. Det betyder att man skall klarar studentexamen med betydligt mindre undervisning än i ett vanligt gymnasium. Den studerande måste jobba mera själv, säger Helena Byfält. Nu har man på vuxenlinjen i Tölö noggrant kollat sina register och försöker se till att de som antas till utbildningen verkligen ämnar studera på allvar. Nystarten skall bli något nytt på riktigt. – Det finns alla möjligheter att jobba med de unga som kommer till vår utbildning på grund av problem i sin förra skola, men det kräver eget arbete och mycket resurser och handledning. Då går det för det mesta bra. Text och foto: Tom Ahlfors


6

18.4.2013

Ansiktslyft för Skolforum

KOLUMNEN Annika Luther är lektor i biologi, geografi och humanekologi vid Tölö gymnasium.

Dubyas hovpedagog Också när man utmattad och slöstirrar på hotellrummets TV kan man stöta på något intressant. Åtminstone om man råkar vara i USA. Den här gången råkade det vara en pratshow med den amerikanska skolvärldens hjältinna eller ärkedjävul, Michelle Rhee. Michelle Rhee blev superkändis tack vare sina raska tag som utbildningsdirektör i Washington 2007–2010. Under sitt första år på jobbet lät hon stänga 23 skolor, gav sparken åt 36 rektorer, av vilka en i direktsändning i TV. Hon arbetade konsekvent för att avskaffa alla fasta lärartjänster. Hon införde ett system där lärarna fem gånger per år observerades och bedömdes av utomstående experter. Den som fick under 175 av 400 möjliga poäng fick sparken direkt och den som fick mellan 175 och 249 poäng fick ett år på sig att blir mera effektiv. Under den här regimen förbättrades resultaten kraftigt och fru Rhee fick en enorm uppmärksamhet. Det var bara det att antalet utsuddningar och rättelser av flervalsfrågorna i de nationella SAT-testen steg nästan lika kraftigt. År 2010 måste Rhee avgå på grund av de konflikter hennes hårda linje ställt till med och på grund av misstankarna om att resultatlyftet i hög grad berodde på att lärare fuskade för att hålla jobbet. Den som sett serien ”The Wire”, säsongen där en avskedad polis tar jobb som matematiklärare i ett Baltimorehögstadium, vet ungefär hur stämningen i skolorna under Rhee-eran kan ha tett sig. Jag blev förstås nyfiken på denna eleganta kvinna som inte tar kritik och googlade lite. Michelle Rhee föddes 1969 i universitetsstaden Ann Arbor i Michigan, dotter till invandrare från Sydkorea. Den duktiga flickan gick först i kommunal skola, skickades på ett år till Sydkorea och flyttades därefter till privatskola för att få bättre undervisning. Efter skolan studerade hon administration vid Cornell university, tog en 5 veckors lärarsommarkurs och efter det jobb som lågstadielärare i en av Washingtons mest problematiska skolor. Här fick hon höra verklighetens hårda klang mot sina sköra drömmar. Hon blev sjuk av stress och beskriver i sin självbiografi hur hon tejpade fast barnens munnar för att få lite tyst omkring sig. Duktig som hon är klarade hon ändå av alla svårigheter och elevernas resultat steg mot skyarna (enligt elaka kritiker ändå inte fullt så högt som hon själv beskriver det). Härifrån gick också karriären spikrakt uppåt. Michelle Rhee ser sig som barnens försvarare först och främst och har säkert någonstans ett genuint socialt patos. Via organisationen ”The New Teacher Project” som hon grundat och leder har tiotusentals personer sadlat om till lärare, vilket utan tvivel gett skolorna en behövlig injektion av nya krafter. Samtidigt har hon gjort sig till fiende med alla lärarorganisationer, talar sig varm för vouchers, friskolor, konkurrens, resultatlöner och andra ”reformer” som högersinnade personer brukar vilja klämma in i skolorna. Värst ur min egen synpunkt är kanske ändå raserandet av det bästa vi finländska lärare tills vidare har kvar: vårt professionella självförtroende och våra möjligheter att också arbeta för andra värden än de strängt mätbara. PISA be damned!

Fotnot: Vad betyder rubriken? Urban dictionary erbjuder följande förklaring: Dubya is a slang term for the most inept president the United States has ever had. Alltså George ”Dubya” Bush.

Skolforum, som är Sveriges största mötesplats för lärare och skolledare, gör en nysatsning där gränserna mellan utställning och kompetensutvecklande program suddas ut. – Skolforum ska vara en helhet som stimulerar till utveckling av svensk skola, säger nye vd:n Magnus Anclair. Skolforum har brottats med sjunkande attraktivitet bland såväl utställare som besökare. En förklaring är att många kommuner ordnar eget fortbildningsprogram samtidigt, vilket har bidragit till att allt färre har åkt till Skolforum. Också attraktionskraften, när man ser till finländska lärare, har falnat under de senaste åren. Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. År 2013 arrangeras Skolforum den 2830 oktober på Stockholmsmässan i Älvsjö.

Magnus Anclair har tidigare varit bland annat projektledare för Medicinska riksstämman, kommunikationsansvarig på Mälardalsrådet, generalsekreterare för Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte, biträdande huvudsekreterare på Statsrådsberedningen och projektledare för Demokrativeckan i Sundsvall. Nu blir hans uppdrag att föra Skolforum in i framtiden, och en del av nyutvecklingen kommer att märkas redan på 2013 års upplaga i höst. – Skolforum ska vara en mötesplats som förenar verklig nytta med nyfikenhet. Nyfikenhet på ny pedagogik, ny teknik, skolans utveckling och inte minst lärarens och skolledarens egen personliga utveckling, säger Magnus Anclair. Några huvudspår i 2013 års program är att på olika sätt arbeta med läslust och med skolans arbetsmiljö. Inom ”läslust” kommer man att visa på möjligheterna med ny tek-

nik och hur alla ämnen kan arbeta med läsning. Inom ”arbetsmiljö” ryms alltifrån hur man som personal kan hantera sin egen stress till att diskutera förhållningssätt på nätet med elever. Besökarna kommer också att märka att gränserna mellan utställning och kompetensprogram suddas ut för att skapa en helhet där information och inspiration går hand i hand. – Skolforum är mycket uppskattat av besökarna och vi kommer självklart att behålla de bästa bitarna sedan tidigare, men det behövs också förnyelse och årets besökare kommer att få en mix av nytt och beprövat som jag verkligen tror på, säger Magnus Anclair. C-E Rusk

Yrkesutbildningen drar Det fanns i år 99 550 sökande till yrkes- och gymnasieutbildning. Antalet sökande har jämfört med i fjol minskat med omkring 1 500. Till yrkesutbildningen var antalet sökande 66 900 och till gymnasierna var antalet sökande 32 650. Till svenskspråkig utbildning sökte totalt 3 650 sökande, vilket är 350 sökande mindre än ifjol. I utbildning som inleds på hösten finns cirka 86 500 nybörjarplatser, varav 47 700 inom yrkesutbildning. Inom svenskspråkig utbildning finns totalt cirka 4 750 nybörjarplatser, varav 2 050 inom yrkesutbildning. Av nybörjarplatserna inom yrkesutbildningen har 6 400 reserverats för studenter (190 inom svenskspråkig utbildning). Till

dessa fanns drygt 11 400 sökande (80 sv). Antalet sökande till grundskolbaserad utbildning är 55 900 (1 500 sv). Populärast inom yrkesutbildningen är social- och hälsovårdsbranschen med cirka 9 500 sökande. Därefter följer företagsekonomi och handel med 7 000, fordonsoch transportteknik med 6 300, arkitektur och byggande med 5 400, inkvarterings- och kosthållsbranschen med 5 000 och skönhetsbranschen med 4 700 sökande. Inom svenskspråkig utbildning är följande branscher populärast: social- och hälsovårdsbranschen (200 sökande), arkitektur och byggande (185 sökande), fordons- och transportbranschen (170 sökande), företagsekonomi och handel (170

sökande), inkvarterings- och kosthållsbranschen (140 sökande), samt skönhetsbranschen (90 sökande). I hela landet finns drygt 38 800 gymnasieplatser, som i år eftertraktas av 32 650 sökande. Motsvarande siffror för den svenskspråkiga gymnasieutbildningen är 2 700 nybörjarplatser och 2 050 sökande. Av dem som i år går ut grundskolans nionde eller tionde klass siktar 30 050 i första hand till yrkesutbildning och 31 400 till gymnasier. Antalet som helt och hållet lät bli att söka via gemensam ansökan är 2,1 % av dem som går ut grundskolan. Antalet som inte söker har minskat jämfört med ifjol, då 2,4 % inte sökte via gemensam ansökan.

Hepp

Nu är också FSL på Stafettkarnevalen 013 2 j a m 24-25

Du hittar oss i tältbyn. Passa på att fråga facket om lön och arbetstid eller berätta om din arbetssituation. Skynda dig. Våra 200 första medlemsbesökare får

Lärarens flaska.


7

18.4.2013

infallet Gränser i matsalen Många av våra medier har känt sig manade att kommentera fallet med läraren som fick sparken p.g.a. att han knuffade ut en elev ur matsalen. I citytidningen Metro berättar journalisten Janne Metso om hur han träffat en gammal klasskamrat som var förtörnad på den avskedade lärarens vägnar. Metso noterar för sin egen del att det finns lärare som kan sätta gränser för eleverna, men också dela ut beröm. En sådan lärare kanske ibland också måste fösa ut en elev ur matsalen. ”Det är inte avgörande hur knuffandet ur matsalen ser ut, utan varför läraren gör det. Om han gör det för att visa eleven kärlek och gränser deltar han i att fostra en balanserad vuxen.”

MENTORSKAP Är du intresserad av att vara mentor och stöda nya lärare i övergången till arbetslivet? Kom med i den nationella mentorsutbildningen som startar i augusti. Varje mentor har en grupp på 4–6 nya lärare. Obs! Platserna är begränsade! Anmäl dig senast 14.6.

• Hur skall jag som ny lärare räcka till i mitt jobb? • Hur skall arbetsro skapas i klassen? • Är jag tillräckligt kunnig i mitt ämne? Är du ny lärare? Kom med i en mentorgrupp under läsåret 2013– 2014 med start i oktober, ca en gång i månaden.Träffar efter skoltid. Grupperna ordnas regionalt. Gruppens ledare är en erfaren lärare som går den nationella mentorutbildningen. Anmäl dig senast 30.8.2013.

En slags piratism Jag laddar inte ner musik och filmer. Jag köper CD-skivor och lyssnar på dem i den sekvens, som artisterna har slagit fast. Jag är ingen vän av piratism, eftersom jag tycker det är rimligt att upphovsmännen och –kvinnorna har rätt till ersättning. Men hur är det egentligen ställt med ersättningarna? Rätt klent, om man skall tro Kalle Anka-tecknaren Don Rosa. Jag är ankist, eller egentligen barksist, så jag beställde i fjol ett storverk, som innehöll nio volymer, som innehöll mer eller mindre allt som Don Rosa, bosatt i Kentucky, har producerat. Sannolikt skulle jag inte ha gjort det, ifall jag på förhand kände till innehållet i Rosas brev om varför han har lagt av. Storverket innehåller, förutom serierna förstås, en massa texter av Rosa, där han belyser bakgrunden till sina historier. I själva verket blev jag smått utmattad av hans utläggningar

och olidligt många knorrar och hänvisningar till tidigare verk av Carl Barks. Don Rosa är en hygglig yrkesman, men under inga omständigheter en kreatör av Barks klass. Don Rosa har besökt Finland ett otal gånger i samband med att hans verk har getts ut i olika utgåvor. Han har fått en majestätisk mottagning och han har snällt plitat mer namnteckningar och hälsningar i böckerna. Men varför har han lagt av? Han skrev ett brev, som ursprungligen var tänkt att ingå i den allra sista boken i storverket med hans serier. Men därav blev inte. Disney satte tummen ner och brevet kom inte med. Han anger flera orsaker till sitt avhopp. Då talar vi bl.a. om synproblem och depression. Men framförallt om frustration över att han upplever att han inte har fått lön för mödan. Rosa avslöjar nämligen att Disneys kutym har varit att han får en engångs-

ersättning per producerad sida. Han får inte en cent, när serierna återanvänds t.ex. i böcker eller i väggkalendrar. Här kan ju faktiskt uttalas att det handlar om storsäljare framförallt i de nordiska länderna, men också i en del andra europeiska länder. I bästa fall får han ett exemplar av sagda produkter, som alltså bygger på hans verk. Inget mera. Och jag som trodde och gladde mig åt hans popularitet, som rimligen borde ha återspeglats i feta ersättningar. Han är ju faktiskt en rätt skicklig yrkesman. Nu är han inte längre tecknare. Han är åter ett fan, precis som i början då han inspirerades av Carl Barks. C-E Rusk Här kan du läsa hela hans brev: http://career-end.donrosa.de/

Anmälningar på www.cll.fi/anmalan. Frågor riktas till planerare Camilla Forsberg, camilla.forsberg@abo.fi, tel. (06) 324 7136, se även www. osaavaverme.fi

Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia, Vasaenheten Strandgatan 2 | PB 311 | 65100 Vasa | tfn (06) 324 7111 | www.cll.fi

FÖR FÖRSTA GÅNGEN I FINLAND!

E N VÄ RLDSB ERÖMD U T S TÄ LLNIN G OM MÄNN I S KO K ROPPE KO N S T NS RUKTI ON FUNKT ION OC , H HÄL SA

16.2.-22.9.2013 Utställningarna BODY WORLDS och DET SUSAR I TARMEN, läromaterial i anslutning till dessa samt planetariefilmen HÄR ÄR CELLEN! bildar tillsammans en unik helhet i människans biologi.

VIDEO I KLASSEN En fortbildning för lärare/skolpersonal, där du lär dig spela in och klippa en film tillsammans med din egen elevgrupp. Utbildningen består av när- och distansstudier och genomförs på Axxell Överby i Esbo. Kursdatum: 11-12.9, 17-18.10 och 2-3.12 2013. Filmvisning och workshop: 17-18.4 2014. Mera information ger Tom Björklund, tfn 044-739 7716 eller tom.bjorklund@axxell.fi FOLKHÖGSKOLAN

AXXELL

För mera information besök www.axxell.fi/folkhogskolan

WWW.AXXELL.FI

I SAMARBETE:

WWW.HEUREKA.FI


8

18.4.2013

Satsning i Grankulla:

Avslappning mitt på dagen Jenna Hukkinen får avslappnande handmassage av Tuula Styrman (t.v) och klasskamraten Emmi Haataja (t.h.)

Hagelstamska skolan i Grankulla går i bräschen för välmående – både då det gäller eleverna och personalen. Skolan arbetar nu för fjärde året med praktisk välmåendeinlärning tillsammans med coachen Tuula Styrman och hennes team. Erfarenheterna är goda. Niondeklassarna Jenna Hukkinen och Emmi Haataja i Hagelstamska skolan hör till dem som fått jobba med välmåendeinlärning under hela sin högstadietid, både i form av temadagar och som en hel kurs (fem gånger 75 minuter) inom ramen för hälsokunskap. Flickorna tycker att de haft stor nytta av att lära sig bland annat om avslappning, massage och andning och säger att de gärna skulle ha ännu fler välmåendetimmar i skolan. – Man märker hur lätt man spänner sig och lär sig vad man kan göra för att slappna av. Det här är ett bra ämne och ett skönt avbrott i skoldagen. Andningsövningar är jättebra att göra till exempel före ett prov.

Motar provstress Rektor Catharina Sunesdotter, som på initiativ av dåvarande biträdande rektorn Maria Riska införde välmåendetemat i Hagelstamska skolan år 2010, berättar att hon det första året använde pengar ur driftsbudgeten för att förverkliga projektet. De senaste tre åren har skolan också fått understöd av Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla. Hon konstaterar att det inte är omöjligt att få pengarna att räcka till.

– Det handlar ju om vad man väljer att prioritera. Vårt välmåendeprojekt har vuxit sakta men säkert. Tanken är ju projektet ska ha en kontinuitet och att temat ska genomsyra hela arbetssättet i skolan. I Finland är vi t ex överlag väldigt provfixerade, vilket skapar stress hos eleverna. Vår satsning på välmående kan hjälpa både eleverna och lärarna att hantera stressen, tror Sunesdotter. Hon tycker sig märka att eleverna i skolan blivit lugnare och också bättre på att fundera över vad stress egentligen är och hur man kan återhämta sig. – Det händer faktiskt nuförtiden att eleverna själva säger att de skulle behöva göra t ex avslappningsövningar och vissa lärare är duktiga på att integrera olika välmåendeövningar på ett naturligt sätt under lektionerna. Enkla övningar tar ju bara några minuter att göra.

Upplevelsen sitter i kroppen Tuula Styrman, VD för företaget Create amove Oy och Creact-coach, har jobbat med frågor som gäller välmående och inlärning i över 10 år i finska gymnasier och yrkeshögskolor, men Hagelstamska skolan är den första skolan på finlandssvenskt håll som gått in för konceptet, som främst förverkligas i samarbete med lärarna i hälsokunskap. Grundläggande teman inom välmåendeinlärningen är respektfullt bemötande, olika avslappningstekniker, stresshantering, återhämtning, en god växelverkan samt kroppsvård (mat, sömn, motion). Det handlar om konkreta upplevelser och övningar, som till exempel hur spänning eller avslappning

känns i kroppen. – Själva kroppsupplevelsen är viktig, understryker Tuula. Det här är något helt annat än att bara lyssna på en föreläsning. Eleverna får själva göra olika praktiska övningar, massera varandra, göra andningsövningar osv. Det är viktigt att vara närvarande i sin kropp. Det talas mycket om stress idag men vi vill betona återhämtningen, dvs den positiva aspekten. Välmåendeinlärningen är också en process där alla är med och hjälper varandra och inte ett färdigt koncept som lärs ut enligt ett strikt schema. Som avslutning på kursen får eleverna planera en egen välmåendetimme, som läraren sedan förverkligar. På det här sättet får också personalen och utbildarna veta vad eleverna uppskattat mest under kursen. – Tystnad och avslappning är teman som många elever tydligt har tyckt mycket om, berättar Tuula.

Välmåenderevolution Katja Wickström, som tidigare jobbade i Hagelstamska skolan och nu jobbar som välmåendecoach tillsammans med Tuula, berättar att hon upplevt många fina stunder med eleverna i samband med välmåendelektionerna och att det är en magisk känsla när det småningom blir helt tyst i klassen och alla ligger avslappnade på sina madrasser. – Och den hand som först har masserat dig kanske inte lika lätt knuffar dig senare i korridoren. Tydligast ser man positiva effekter i klasser som har rykte om sig att vara stökiga. Tuula ser på välmående som ett förebyg-

gande arbete inom ramen för ett livslångt lärande och säger att hon hoppas på en ”välmåenderevolution” i skolorna. – Framtidens välmående byggs här och nu! Trots att resultaten av välmåendeinlärningen är svåra att mäta, så är jag säker på att det är en god investering som eleverna kommer att ha nytta av hela livet. Också lärarkåren får utbildning inom välmående och några frivilliga lärare i Hagelstamska skolan har bland annat deltagit i en slags välmåendeanalys, där man har en liten mätare fäst på kroppen som registrerar variationerna i pulsfrekvensen under några dygn. Samtidigt för man personlig dagbok över dagens händelser. Efter testperioden körs det ut en rapport, som analyseras tillsammans med coacherna. I rapporten framgår när man varit stressad och när man varit avslappnad, hurdan kvalitet man haft på sömnen mm, och genom att jämföra resultaten med dagboken får man en helhetsbild av vad man kan göra för att påverka sitt eget välmående i positiv riktning. – Så litet som 15 minuters avslappning kan ha en stor och positiv påverkan på återhämtningen, säger Tuula. Hon betonar att det är viktigt att hela skolsamfundet är med då en ny välmåendekultur ska växa fram. – Det lugnar också eleverna att veta att det här är en process som börjar på sjuan och fortsätter genom hela högstadietiden. Det är fantastiskt att vi har fått fördelen att jobba med det här temat kontinuerligt under flera år i samma skola. Text och foto: Nina Colliander-Nyman

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi Redaktion: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. Chefredaktör Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. Redaktör Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi. Prenumerationer/adressändringar Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi. Annonschef Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, Prenumeration: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.