1894–2014
120
år
Carl von Scheele
27.3.2014 Nr 8
Sommarlovet utreds ånyo?
Näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) vill antingen flytta skolornas sommarlov framåt eller differentiera loven. Vapaavuori yttrade sig i en intervju i tidningarna Lapin Kansa och Kaleva. Han pekade speciellt på reseoch inkvarteringsbranschen som skulle vinna på en omläggning. Centralhandelskammaren och Finlands näringsliv EK gjorde ett liknande utspel i början av fjolåret. Vapaavuori finner det märkligt att skolorna börjar och den inhemska semestersäsongen avslutas mitt under den livligaste semestersäsongen i mellersta Europa. Vapaavuori förutsätter en noggrann utredning och ämnar ta upp frågan med Utbildningsstyrelsen inom kort. En UBS-utredning, som utmynnade i att dagens praxis är att föredra, gjordes senast år 2009.
Klubbcentral blev Lärorik Skolornas klubbcentral har bytt namn och heter nu utvecklingscentralen Lärorik. Lärorik är en serviceorganisation för barn- och ungdomsarbete som är formad av sina medlemsorganisationer, bl.a. OAJ och FSL. Den är verksam på området för undervisning och uppfostran i samarbete med andra aktörer, berättas på den lärorika hemsidan Opinkirjo. fi. Det nya finska namnet lyder Opinkirjo.
AVAINTA tar över
Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAF har bytt namn till AVAINTA Arbetsgivarna. AVAINTA är ett arbetsgivarförbund inom privatsektorn, men med mycket nära koppling till kommunsektorn. Lärarfacket OAJ förhandlar med AVAINTA om två kollektivavtal. Ena gäller privata undervisningssektorn, medan det andra berör privata daghem. OAJ representerar i dessa förhandlingar ca 4 000 medlemmar.
Våga se framåt manar OAJ-bas
Placerat sig i Pargas En fyra i svenska på Johan Hesselgrens gymnasiebetyg från Sverige var inte alls ett gott vitsord i Finland. Det fick han erfara då han kom hit och skulle bygga på sin svenska lärarutbildning med en finländsk klasslärarexamen. Han fick genomgå ett prov i svenska! Läs intervjun med Johan på sidan sex.
Utbildning ger kunnande och kunnande är en nyckelfaktor för vårt lands internationella konkurrenskraft, påminner Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, i en debattartikel i Turun sanomat den 22 mars. Luukkainen varnar för ytterligare nedskärningar inom undervisningen och utbildningen. Han är speciellt oroad av nedskärningarna inom den högre utbildningen. Inom många universitet förs samarbetsförhandlingar. – Det är under de kommande åren inte likgiltigt hur pass kompetent läkaren vi anlitar är eller hur pass yrkeskunnig läraren som tar hand om våra barn är. Kvalitet och kunnande går hand i hand och ingenting ges gratis. Därför behöver universiteten sina euron för speciellt undervisning och forskning, säger Luukkainen. Han efterlyser ökat samarbete mellan universiteten, men kräver att deras grundfinansiering måste bibehållas intakt.
2
27.3.2014
Isländska lärare i strejk
ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.
Mera för pengarna Landskapsrevisorerna på Åland har sammanställt en granskningsrapport, som analyserar utfallet av introduktionen av Ålands gymnasium. I första hand handlar analysen om kostnadsutvecklingen och eftersom det handlar om en personalintensiv verksamhet sätts fokus på lärarnas försöksavtal. Revisorerna kommer bl.a. till att det finns behov av att stärka styrningen och kontrollen av lärararbetet. – Man måste sträva till att få mer undervisningstid för de medel som anslås, vilket medför att tilldelningen av tid till annat lärararbete måste minskas kraftigt jämfört med idag, antecknar landskapsrevisorerna. Rapporten kan närmast ses som en kameral fingerövning, där förståelsen för lärarnas komplexa uppdrag lyser med sin frånvaro. Den kan under inga omständigheter ses som en djuplodande analys av den omvälvande ändringen av lärarnas anställningsvillkor, när den nya konstruktionen Ålands gymnasium sjösattes. Rapporten intresserar sig föga för de pedagogiska och organisatoriska förändringarna, utan rapportens slutsats är glasklar: mera undervisning och lägre personalkostnader, tack! Det handlar om ett försöksavtal med årsarbetstid för alla lärare; ett avtal som slog ut väldigt olika för olika grupper. En del lärare fick mera undervisning, medan andra fick mera tid för annat arbete, som hör ihop med lärarvärvet. Just balansen mellan undervisning och annat arbete utgör en het potatis också på annat håll. Allra värst ute är lärarna i Danmark som genom lagstiftning påtvingades en reform, som från hösten innebär att deras arbetstid binds upp mera än tidigare. Också här handlar det om årsarbetstid, men i motsats till t.ex. det åländska försöksavtalet finns inga skrivningar om undervisning, annat arbete och förtroendearbetstid, utan de danska lärarna förutsätts arbeta såsom kommunala tjänstemän. I praktiken binds de till arbetsplatsen nära nog eller mera än 40 timmar i veckan. Här kommer att finnas skillnader mellan kommunerna. Också i Norge har kommunala arbetsgivarparten inlett en offensiv, som syftar till att binda lärarna i större utsträckning till arbetsplatserna. Norska lärare har årsarbetstid med kvoter för undervisning och annan arbetstid. Men arbetsgivarna vill, precis som i Danmark, slopa de centrala arbetstidsreglerna och föra tillämpningen ner på skol- och kommunnivå. Dessutom så att rektorerna ges sista ordet om hur enskilda lärare använder sin arbetstid. Såväl i Danmark som Norge har förfaringssättet motiverats med bättre kvalitet i undervisning. Det handlar förstås om dimridåer, eftersom det yttersta syftet är att klämma ut mera undervisning av lärarna. Såtillvida är de åländska landskapsrevisorerna åtminstone rakt på sak. De hymlar inte och snackar om bättre kvalitet, utan de anser att landskapet bör få ut mera av lärarna. Dessutom så att de efterlyser bättre kontroll av lärarnas tidsanvändning. I riket pågår några arbetstidsförsök, där lärare med traditionell undervisningsskyldighet per vecka smakar på årsarbetstid. Alla liknande försök måste förankras på central nivå. Om man ser till erfarenheterna på andra håll finns det knappast orsak att kraftigt utvidga försöksverksamheten. Vestigia terrent, eller spåren förskräcker!
Isländska lärare, som jobbar i gymnasiestadiets läroanstalter, är i strejk sedan den 17 mars. Strejken syftar till att få fart på de segslitna avtalsförhandlingarna, som inleddes redan i november i fjol. Avtalet utlöpte i månadsskiftet januarifebruari 2014. Parterna ligger långt från varandra. Statliga arbetsgivaren har erbjudit en löneförhöjning, vars kostnadseffekt är 2,8 procent. Det ligger väldigt långt från lärarfacket KI:s krav om full kompensation för lärarnas lönemässiga eftersläp-
ning. KI:s krav bygger på en jämförelse med löneläget för andra motsvarande statligt anställda akademiska grupper, vilkas lön ligger i snitt 17 procent över gymnasieoch yrkeslärarnas löner. KI inskärper att arbetskonflikten inte endast gäller lärarnas löner, utan också uppskattningen av utbildning och undervisning i samhället. – Vi baserar våra krav på studien från i höstas, som entydigt visar att lärarnas löner inte har utvecklats i samma takt som inom
andra yrken. Lärarnas köpkraft har minskat dramatiskt, säger Thordur A. Hjaltested, ordförande för Kennarsamband Islands. Han pekar också på att behörighetsvillkoren för lärare på gymnasiestadiet har skärpts. Utbildningsministern har för sin del sagt att enda sättet för lärare att få större löneökningar än 2,8 procent är att acceptera ändringar i arbetstiderna. C-E Rusk
Finns det pengar för utbildning av lärare också i Helsingfors? Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (SFP) anser att en utlokaliserad svenskspråkig klasslärarutbildning i Helsingfors är nödvändig. För Wideroos är det av yttersta vikt att utbildningen sker på svenska och att Åbo Akademi ansvarar för utbildningen. Utbildningen bör arrangeras i samarbete med Helsingfors Universitet. Wideroos förde fram sina tankar på ett SFP-möte i Helsingfors den 19 mars. Wideroos framhåller att en förutsättning för att utbildningen ska kunna förverkligas är att Undervisnings- och kulturmi-
nisteriet ger tilläggsmedel. Enligt henne är det fullt möjligt att starta utbildningen redan under hösten 2015. I sista hand handlar det om resurser. Undervisningsrådet Armi Mikkola på Undervisningsministeriet vill inte ta ställning till när en svenskspråkig lärarutbildning i Nyland kan komma igång eller hur ekonomin ska lösas. – Resursfrågan diskuteras i samband med regeringens rambudgetförhandlingar i slutet av mars. Uppståndelsen har också fått fart på Åbo Akademis styrelse,
som har gett rektor Jorma Mattinen i uppgift att komma med förslag på hur lärarbristen i huvudstadsregionen ska åtgärdas. Styrelsen vill behandla förslagen i mitten av augusti. – Målsättningen är att få fram åtgärdsförslag som råder bot på den klasslärarbrist som råder i huvudstadsregionen, säger Åbo Akademis styrelseordförande Marianne Stenius till FNB. C-E Rusk/FNB
HU vill ordna lärarutbildning i samarbete med Stockholms universitet Planerna på en svensk lärarutbildning vid Helsingfors universitet går vidare. Hela ledningen för Helsingfors universitet besökte förra veckan Stockholms universitet för att diskutera samarbete. Ett av de viktigaste områdena för samarbetet är lärarutbildning, där båda nu vill satsa. – Våra kompetenser passar bra ihop, och deras lärarutbildning är baserad på forskning. Meningen är att stöda både lärarutbildning på svenska i H:fors och lärarutbildning på finska i Stockholm. Målsättningen är att fylla behovet av svenskspråkiga klass- och ämneslärare i Helsingfors och Nyland, säger HU:s prorektor Pertti Panula. Stockholms universitet har en stark forskningsbaserad kompetens inom sådana områden där behov finns enligt den plan som förberetts inom Helsingfors universitet, säger Panula och hänvisar till den plan för lärarutbildning som Läraren skrev om i nr 5/2014. Det rör sig om en detaljerad plan för lärarutbildning på svenska som beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet inlämnat till universitetets ledning.
Samarbete och samverkan En utlokaliserad lärarutbildning i Helsingfors i ÅA:s regi har också diskuterats flitigt denna vår. Nu söker Helsingfors universitet dock andra samarbetspartner än ÅA. – Stockholms universitet är intresserat av vissa former av lärarutbildningen i Helsingfors, och
vill skicka lärare och forskare till Helsingfors. Stockholms universitet har också behov av att förstärka sin undervisning i finska språket för sina lärare. Samarbetet kan alltså också stöda undervisningen av finska språket i Sverige och bidra till finska språkets och de finskspråkigas status i Sverige. Genomförandet av samarbetet kan ske om Helsingfors universitet får en möjlighet att anhålla om til�läggsresurser för att bemöta lärarbehovet inom Helsingforstrakten snarast möjligen. – Våra planer inom H U är samma som förut annars, inga förändringar. Inga andra samarbetsformer är uteslutna heller, bara de passar kvalitetsmässigt och priset är rätt. Vi går vidare med våra planer helt enligt det som vi har tänkt hela tiden, säger Panula. Är det ändamålsenligt att vara flera samarbetspartner om en lärarutbildning? – Kvaliteten är viktigast. Antalet samarbetspartner skall planeras så att studenterna får den bästa möjliga utbildningen, och där ser jag personligen inga problem med flera samarbetspartner. Ansvaret för examina skall helst vara på ett ställe, och Helsingfors universitet har intresse för det, under förutsättning att tillräckliga resurser finns, säger Pertti Panula, men framhåller att detta är hans personliga åsikter, fakulteten planerar alla detaljer. – Planen kan genomföras ifall Helsingfors universitet kan söka finansiering för att starta en sådan lärarutbildning i Helsingfors. Sam-
arbetet tillåter en långvarig, hållbar och högklassig lärarutbildning, där en väsentlig del av undervisningen sker på svenska i Helsingfors. Målsättningen är att upprätthålla en hög nivå inom lärarutbildning. Hur viktigt är det att en lärarutbildning vid HU är helt svenskspråkig? Undervisningen vid exempelvis den svenska linjen vid medicinska fakulteten är ju inte alls helt svenskspråkig. – Det är viktigt att en väsentlig del av undervisningen sker på svenska, och att de nya lärarna blir helt kompetenta att undervisa på svenska. Jag ser dock ingen orsak till att begränsa studenternas möjlighet att delta i finska kurser också, många av dessa representerar det bästa som lärarutbildning i Finland kan ge. Jag ser gärna att de svenska lärarna får den bästa utbildningen i landet. Detaljplaneringen skulle dock ske inom beteendevetenskapliga fakulteten tillsammans med våra samarbetspartner. Hur ser tidtabellen för denna lärarutbildning ut? När kan den första antagningen ske? – Det är realistiskt att det första inträdesförhöret ordnas våren 2016 och de första studenterna börjar hösten 2016 för att garantera kvaliteten av undervisningen. Fortbildning av de lärare som deltar i undervisningen skulle ske under läsåret 2014–15, säger prorektor Panula. Tom Ahlfors
3
27.3.2014
ORDförord
Tillgång och efterfrågan Bristen på klasslärare i Nyland är akut även om den inte är lika stor som vissa tidningsuppgifter gett vid handen. Om förtroendet för den svenska skolan i synnerhet i Mellannyland och i allmänhet i hela Svenskfinland ska stärkas måste tillgången på behöriga lärare garanteras. Åbo Akademi bär huvudansvaret för den svenskspråkiga lärarutbildningen och Undervisningsministeriet måste ordna pengarna. En temporär utbildning främst riktad till dem som redan befinner sig i skolan är den snabbaste och bästa vägen att gå. De är nu utan behörighet men vet vad jobbet kräver. Många har redan en akademisk examen och Pedagogiska fakulteten måste visa en större vidsynthet än den är känd för då studierätter beviljas. Dags att se sig i spegeln. En permanent klass- och speciallärarutbildning på två orter betyder att vi splittrar lärarutbildarresurserna så att ingen del fungerar väl. Redan en längre tid har det varit uppenbart för alla inblandade att situationen låst sig mellan ÅA och en del politiker och skoladministratörer. Käbbel leder ingen vart Det är en villfarelse att tro att man helt kan utbilda bort lärarbristen. I huvudstadsregionen finns det alldeles tillräckligt med lärare, men de jobbar inte i skolan. En orsak är säkert det hektiska lärarjobbet. Oroväckande många umgås med tankar på att hoppa av. En annan orsak är lönenivån i förhållande till utbildning och levnadskostnader. En nybliven klasslärare kan inte hyra en etta på 40 kvadratmeter för 900 euro i månaden eller köpa den för en kvarts miljon, vilket är mera än hundra gånger bruttolönen. Man har jämfört klasslärare med busschauf-
förer som har lägre lön och bor i Helsingfors. Jämförelsen haltar eftersom vi då borde ha ett system där alla med magistersexamen ska ha busschaufförslön, såsom ekonomer, läkare och jurister. Det finns inga skäl till att lärare ödmjukt ska nöja sig med låga löner. Kommunerna är också helt kallsinniga till att diskutera lönenivån. Den är en nollfråga för dem och inget rekryteringsverktyg. Inom utbildningen är marknadens logik om tillgång och efterfrågan satt ur spel. Lärare är människor som alla andra. När familjen bildats och småttingarna anlänt ser man sig om efter en miljö där naturliga nätverk finns till hands. Lärare är ingen skock eller hjord som kan flyttas som man vill. Arbetsgivarna måste bjuda till för att få lärare. Även här är det dags att se sig i spegeln.
FSL:s styrelse to–fr 27–28.3, FSL:s kansli Helsingfors (kongress- och fullmäktigeärenden). Malax-Korsnäs lärarförening håller vårmöte i Gymnasiet i Petalax onsdagen den 2 april kl.15.30. Deltagarna bjuds på mat och kaffe. Stadgeenliga ärenden, diskussioner kring den nya läroplanen, val av kongressombud på programmet. Anmälan senast 28.3 till marianne. backlund@malax.fi. Kyrkslätt lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte 10.4.2014 kl. 15.15 i Winellska skolans matsal. Under mötet väljs föreningens kongressombud samt representant till fullmäktige. Efter mötet fortsätter Jan-Mikael Wikström med information kring permitteringarna. Välkommen! FSL:s styrelse on 23.4, Hotell Tropiclandia, Vasa. Förbundsfullmäktige to–fr 24–25.4, Hotell Tropiclandia, Vasa.
Dan Johansson är ordförande för FSL.
FSL:s styrelse ti 3.6, Hotell Fiskartorpet, Helsingfors. Förbundskongress on–to 4–5.6, Fiskartorpet, Helsingfors.
Finlands Svenska Lärarförbund FSL Har den lokala lärarföreningen haft något för sig? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).
Åbo lärarförening har utsett rektor Bertel Wahlström till årets lärare. Han tilldelas utmärkelsen för lång och trogen tjänst vid Katedralskolan. I motiveringarna anges att Wahlström under hela sin karriär varit en pionjär, som gärna har tagit till sig nya vindar. ”Bertel har med sitt brinnande engagemang för utveckling av undervisning motiverat även andra lärare att testa nya undervisningsmetoder och använda elektroniska hjälpmedel”, anges i prismotiveringarna. I Ingå föreslår bildningsnämnden att det inrättas en specialklass i Kyrkfjärdens skola. För ändamålet bör en specialklasslärare jämte en assistent anställas. I klassen skulle tillämpas flexibla årskursarrangemang, eftersom berörda elever fördelar sig på olika årskurser. I de svenska grundskolorna finns åtta elever med beslut om särskilt stöd. Därtill finns 13 elever i behov av särskilt stöd. Eleverna är integrerade i allmän under-
visning, vilket inte är en optimal lösning eftersom den belastar både klasslärare och de övriga eleverna i klasserna, omtalar Västra Nyland den 14 mars. I Raseborg vill bildningschefen Robert Nyman initiera en diskussion om de två svenska gymnasiernas framtid, omtalar Västra Nyland den 20 mars. I bakgrunden finns stadens mål är att få ner lönekostnaderna med ca fem miljoner euro. – Vi har krav på stora ingrepp. Vad är politikerna beredda att göra, frågar Nyman. Karis-Billnäs gymnasium och Ekenäs gymnasium har sammanlagt ca 340 studerande. I Larsmo verkar det som om tendensen bland eleverna i åk 9 att hellre välja gymnasiet i Kronoby än gymnasiet i Jakobstad ytterligare förstärks, rapporterar svenska.yle. den 18 mars. Trettio elever från åk 9 i Larsmo tänker fortsätta sina studier i gymnasium nästa läsår, men bara fyra elever har valt Jakobstads
gymnasium. Kronoby har valts av 17 elever, fem elever har valt Pedersöre, tre har valt Uleåborg och en elev föredrar Vasa som studieort. Gymnasiebenägenheten i Larsmo ligger på 32 procent. I Kristinestad är svenska högstadiets utrymmen svårt fuktskadade, omtalar Syd-Österbotten den 8 mars. Slöjdsalen utgör ett undantag, men konditionsundersökningen talar om höjda fukt- och mögelvärden i resten av byggnaden. Nu utreds vad som kan och gör göras. Tekniske direktören Joakim Ingves säger att en renovering inte blir någon billig historia. En renovering blir inte mycket billigare än att bygga nytt. I Åbo efterlyser Nicke Wulff, rektor för Cygnaeus skola, tuffa politiska överväganden, omtalar Åbo underrättelser den 14 mars. Han är ingen vän av osthyvelmetoden, när det gäller att få ner lönekostnader, utan han efterlyser politiska avvägningar, som kan vara svåra för det egna
partiet. Då kan det handla om att säga upp folk. – Att spara är jobbigt och tärande, men politikerna ska ha ryggrad och stå för de beslut de fattar, säger Nicke Wulff. Kronoby tar itu med inneluftproblemen i skolorna, omtalar Österbottens tidning den 16 mars. Sålunda ska alla lärare i Ådalens skola på hälsogranskning till företagshälsovården. Därefter står eleverna i tur. I skolan( åk 7–9) finns 243 elever. Luftprover har tagits och de har inte uppvisat tecken på mögel. Men det finns det oaktat orsak till oro. Flera lärare och biträden har reagerat på inneluften i skolan. En del anställda har tvingats byta skola. – Det är helt klart att inneluften i vår skola inte är bra, säger rektor Tom Forsström. Jakobstads gymnasium har delat utrymmen med Pietarsaaren lukio i snart ett års tid, inte två års tid, vilket felaktigt angavs i Läraren nr 7/14. Red. beklagar felet.
Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor. Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64
Nästa nummer av Läraren utkommer den 10 april.
4
27.3.2014 Arkivfoto/Tom Ahlfors
– Vi jobbar 1 600 i året från i höst och får samma lön. Unga lärare är vinnare, eftersom deras grundlön stiger betydligt, berättar Anne Almkvist, som själv är lektor i svenska vid gymnasiet Ålands lyceum, vid FSL-fullmäktiges vårmöte i maj 2011. Avtalet trädde i kraft samma höst.
Kritiska landskapsrevisorer:
Åländsk årsarbetstid för kostsam Akava-Ålands och lärarnas förhandlare skötte sitt mandat med glans, då de förhandlade om ändrade anställningsvillkor för lärarna vid nybildade Ålands gymnasium. Lärarna visade också framfötterna, då det nya försöksavtalet skulle tillämpas. Däremot var det klenare beställt med färdigheterna hos landskapsregeringens förhandlare. Det är landskapsrevisionen på Åland, som står för dessa omdömen i en färsk granskningsrapport, som har tillställts landskapsregeringen. Landskapsrevisionen slår larm och antecknar att lönekostnaderna i den nya gymnasiekonstruktionen har skjutit i höjden. De årliga kostnaderna för Ålands gymnasium har stigit iögonenfallande mycket och huvudorsaken är lärarnas försökstjänstekollektivavtal, anges i rapporten. Landskapsrevisionen kritiserar förhandlarna, som representerade arbetsgivaren (alltså landskapet), och anser att lärarnas förhandlare var bättre insatta i problematiken. Det var för all del ingen lätt sits, som förhandlarna hamnade i. Politikerna enades om att sammanföra yrkesutbildningen, som förmedlades i sex fristående läroanstalter, och den teoretiska gymnasieundervisningen vid Ålands lyceum. Resultatet heter Ålands gymnasium, som under sig har Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium.
Svår uppgift Att sammanföra olika läroanstalter, olika kulturer och olika läraravtal är ingen lätt uppgift. De gällande arbetstidsbestämmelserna avvek starkt från varandra. En del
grupper inom yrkesutbildningen hade helhetsarbetstid (vilket inte alltid nödvändigtvis är det samma som årsarbetstid), medan t.ex. lärarna i Ålands gymnasium följde en undervisningsskyldighet per vecka. Gymnasielärarna hade dessutom, precis som i riket, olika undervisningsskyldigheter beroende på undervisningsämnena. Åland har inom undervisningssektorn egna avtal, som ofta i stor utsträckning speglar motsvarande avtal i riket. Denna gång stod parterna inför en stor utmaning, eftersom liknande konstruktioner som Ålands gymnasium saknas i riket. Det fanns alltså inget färdigt avtal, som direkt kunde utnyttjas som grund. Vintern 2011 nåddes ett förhandlingsresultat, som byggde på en årsarbetstid. Den årliga ordinarie arbetstiden om 1 600 timmar är indelad i 1 200 timmar reglerad arbetstid och 400 timmar förtroendearbetstiden. Den reglerade arbetstiden fördelas mellan undervisning (608–990 timmar per år) jämte annat arbete (210–592 timmar per år).
Unga fick påökt Alla lärare garanterades minst lika stor lön som tidigare, men särskilt unga lärare fick sina löner höjda rätt kraftigt. Tidigare årsförhöjningar fördes nämligen över till grundlönen. Landsskapsregeringen var medveten om övergången till ett nytt arbetstidssystem blir kostsam. Kostnadsökningen beräknades uppgå till fem procent. Däremot lyckades man inte uppskatta den
kostnadsökning, som föranleds av att fler lärare har anställts pga. av avtalsändringen. Kostnadsökningen ligger långt över fem procent. Landskapsrevisorernas centrala budskap är att det finns ett behov av att stärka styrningen och kontrollen av lärararbetet. ”Man måste sträva till att få mer undervisningstid för de medel som anslås, vilket medför att tilldelningen av tid till annat lärararbete måste minskas kraftigt jämfört med idag”, dundrar landskapsrevisorerna. I rapporten påstås att många lärares undervisningstid ligger nära minimigränsen om 608 timmar.
Märkliga tolkningar I den reglerade arbetstiden ingår undervisning, men också annat arbete. Landskapsrevisorerna antecknar att den kollegiala tiden, 200 timmar som inte behöver redovisas desto mera, bedöms som oskäligt hög. – De 200 timmarna är i själva verket redan nu i hög grad schemalagda med kollegiemöten, obligatorisk fortbildning, gemensam planering och liknande aktiviteter, som är nödvändiga i lärarjobbet, säger Maria Hagman. Hon förundrar sig över revisorernas tolkning om att det skulle handla om tomgång. Ursprungligen kom parterna överens om ett tvåårigt försöksavtal, som trädde i kraft hösten 2011. Våren 2013 enades man om att förlänga avtalet, dock med smärre justeringar, så att det är i kraft till slutet av juli 2015. – Vi får se hur det blir med
fortsättningen. Kanske vi säger upp avtalet och återgår till systemet med undervisningsskyldigheter, om det blir för mycket gnäll om kostnaderna för avtalet med årsarbetstid. Vi tycker att det nya avtalet fungerar rätt väl. Det är för all del på inget sätt ett perfekt avtal, men nog en duglig kompromiss. En del lärare är visserligen missnöjda, eftersom de upplever att de har fått en ökad arbetsbörda då undervisningen har ökat, säger Maria Hagman, förhandlingschef vid Akava-Åland.
Ingen överraskning Hon är överraskad av uppståndelsen. Hon pekar på direkta fel i landskapsrevisionens granskningsrapport och i mediernas rapportering. – Det kan under inga omständigheter komma som en överraskning att avtalet föranledde tilläggskostnader. Det stod klart för både arbetsgivarna och arbetstagarna, när vi tog itu med arbetet med att förnya och samordna anställningsvillkoren, säger Maria Hagman. Hon pekar särskilt på omläggningen, som innebar att årsförhöjningar fördes över till grundlönen. – Det här gynnade unga lärare och föranledde kostnader, javisst. Men det flesta erfarna lärarna gynnades inte av systemskiftet, utan fick i praktiken en lön som motsvarade lönen i det gamla systemet. Hagman pekar också på de pedagogiska konsekvenserna av omställningen, vilka noteras i synnerligen ringa grad i granskningsrapporten.
En märkvärdig detalj i landskapsrevisorernas rapport är att den blandar samman två olika avtalsprocesser. Förhandlingsprocessen, som syftade till att få fram försöksavtalet för lärarna i Ålands gymnasium, rörs ihop med de allmänna förhandlingarna, som i regel avspeglar motsvarande förhandlingar i riket.
Helt olika potter Alltså antecknar revisorerna att av rättviseskäl ska det inte vara möjligt för någon yrkesgrupp att förhandla sig till löneförhöjningar både i de allmänna förhandlingarna och i separata förhandlingar. – När förhandlingarna om ett försöksavtal med årsarbetid inleddes stod det klart för bägge parterna att en nollvision inte är aktuell. Mera pengar krävdes för att möjliggöra systemskiftet. I försöksavtalet finns alltså pengar för ett löneprogram enkom för detta ändamål. Detta har inget att skaffa med de allmänna förhöjningarna, inskärper Maria Hagman. I granskningsrapporten talas om ökade lönekostnader pga. försöksavtalet, men också beroende på att fler lärare har anlitats. – Då talar vi om schematekniska och organisatoriska orsaker, som har lett till att fler timlärare har anlitats. Här finns ingen koppling till försöksavtalet, säger Maria Hagman. C-E Rusk
5
27.3.2014
Handledningen är hörnsten
Handledningen av lärarstuderande vid Vasa övningsskola har utvecklats med åren. Det säger Kerstin Sandén, Katrina DomarsBrännkärr, Elisabeth BacklundKärjenmäki (stående) och GunBritt Kull-West, som har bred erfarenhet av att handleda blivande klass- och ämneslärare.
S
kolan och läraryrket har förändrats mycket under de senaste decennierna. Handledningen som lärarstuderande får vid Vasa övningsskola har följt med den utvecklingen. Det räcker inte enbart att kunna undervisa. Blivande lärare måste också kunna tackla en alltmer komplex skolvardag, säger fyra handledare med lång erfarenhet. Vasa övningsskola (VÖS) har en viktig roll i den utbildning som pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi erbjuder. Varje år genomför hundratals blivande klass- och ämneslärare praktik vid skolan ifråga – en praktik där handledning har en central roll. – Som lärare vid Vasa övningsskola har vi olika uppgifter. Förutom att vi är lärare fungerar vi också som handledare och det är en ytterst spännande och givande uppgift. Som lärare och handledare måste man kontinuerligt utvärdera sig själv – och det är nyttigt och givande, säger Katrina DomarsBrännkärr, lektor i engelska och finska för årskurs 7–9 samt gymnasiet och ämneslärarkoordinator vid VÖS. Domars-Brännkärr har under sina år vid VÖS lång erfarenhet av att handleda blivande lärare. Enligt henne har handledningen genomgått en hel del förändringar för att motsvara den utveckling som läraryrket har genomgått. – Tidigare fokuserades handledningen mest på undervisningen. Det är fortfarande en viktig del, men i dag strävar vi efter att handleda dem för lärarskapet. Dagens lärare har många andra uppgifter som de måste kunna hantera och det vill vi förbereda lärarstuderande på, förklarar Domars-Brännkärr.
Många uppdrag Hon hänvisar till samhällets ökade krav på skola och lärare. I dag förväntas en lärare ha ansvar för mycket annat än enbart själva undervisningen. – För många nya lärare är undervisningen i klassrummet inte det tunga. Det är i stället alla andra uppdrag från att vara klassföreståndare till att leva upp till för-
äldrarnas förväntningar. Allt det här måste våra studerande också lära sig så att de är förberedda när de kommer ut i arbetslivet, säger Domars-Brännkärr, som varit med och tagit initiativ till utarbetandet av kursen Utvidgad Didaktik. Kursen har bland annat som tema läraren i skolsamfundet, läraren som fostrare, krishantering, utvecklingssamtal, skolans samarbete med hemmen och att orka i arbetet. – Den här kursen tycker vi är ett viktigt komplement så att studerande upplever att de har en utbildning som de känner är tillräcklig. För läraryrket får inte vara en överraskning för en ny lärare och att förbereda dem på allt kring yrket är kanske en ny syn från utbildarens sida. Domars-Brännkärr anser att kursen är viktig eftersom en del nya lärare väljer att byta arbete på grund av att de upplever läraryrket som tungt. Gun-Britt Kull-West, lektor i stadiet F–6 vid VÖS, som är utbildad mentor med erfarenhet av gruppmentorskap säger att det i dag finns en ökad medvetenhet vilka utmaningar en ny lärare kan stå inför. – Ett sätt att få stöd under de första läraråren är genom mentorskap. Mentorskapet kan ses som en förlängning av handledningen, säger Kull-West. VÖS handleder årligen ca 55–60 finlandssvenska blivande ämneslärare från Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Vasa universitet och Jyväskylä universitet. De pedagogiska studierna för blivande ämneslärare innehåller fyra praktikperioder där modul 1 och modul 2 är de mest omfattande med sammanlagt tolv veckor praktik under en vårtermin. Ämnesdidaktiken har en central roll inom dessa praktikperioder. De studerande har innan modulerna genomfört den inledande praktiken samt fältpraktiken. Praktiken som de blivande ämneslärarna utför vid VÖS är komprimerad i jämförelse med klasslärarstuderande som utbildas vid Åbo Akademi i Vasa. Klasslärarutbildningen omfattar fyra praktikperioder på totalt 20 studiepoäng som utförs under hela studietiden.
Utöver det erbjuds också valfri praktik som omfattar fem studiepoäng samt en förberedande kurs för första årets klasslärarstuderande. – Närheten till pedagogiska fakulteten gör det möjligt för oss att integrera teori och praktik. På det viset kan klasslärarstuderande till exempel göra undersökningar och observationer under praktiken som anknyter till en aktuell kurs. – Vi har ett nära samarbete med handledarna vid pedagogiska fakulteten och det är positivt, säger Kerstin Sandén, som är lektor i stadiet F–6 vid VÖS och koordinator för praktikperioderna för klasslärarstuderande. Praktikperioderna är upplagda så att det sker en progression gällande innehåll och omfattning. – I början har vi handledare en aktivare roll i planeringsskedet Under senare praktikperioder planerar studerande mera självständigt medan handledarens roll är att analysera och diskutera studerandes egen lärarprofil, förklarar Sandén. Enligt Elisabeth Backlund-Kärjenmäki, rektor för den grundläggande utbildningen vid VÖS, är planeras praktikperioderna i samarbete med PF:s didaktiker, så att teori och praktik integreras. Hon beskriver handledarens roll som mycket viktigt när blivande lärare utför praktik. – När vi tar emot klasslärarstuderande får de teman för sin egen planering av övningsundervisningen. I förhandledningen diskuteras planeringen med studeranden. Här involveras också handledaren vid pedagogiska fakulteten. – Som handledare följer vi den studerandes utveckling och fungerar som ett bollplank som både stöder och utmanar. Handledarens uppgift är att hjälpa studerande göra goda val i planering och utförande, säger Backlund-Kärjenmäki.
Jobbar i team Själva handledningen har också ändrat så att den präglas av ett teamtänkande i högre grad än tidigare.
– Läraryrkets förändrade karaktär ger samarbete större betydelse. Vi utgår från att handledare och studerande är ett team i klassrummet. Handledaren har fortsättningsvis det övergripande ansvaret i klassen men teamtänkandet och samarbetet med lärarstuderanden har blivit viktigare, menar Domars-Brännkärr. Enligt henne fanns det också tidigare en föreställning bland blivande ämneslärare att praktiken vid VÖS gick ut på att de skulle bli kritiserade. Men så ska det inte vara och hon syftar på teamtänkandet. – I dag fungerar handledare och lärarstuderande som kompanjoner där den senare får ett större ansvar mot slutet av praktiken. Studerande kan också handledas i par eller i smågrupp. Det finns egentligen inget rätt eller fel utan endast olika sätt att agera i klassrummet och valet av metod kan alltid diskuteras. – Det viktigaste enligt mig är att eleverna i klassen ser två vuxna och inte en handledare och en studerande, säger DomarsBrännkärr.
Praktik som hörnsten Domars-Brännkärr, Backlund-Kärjenmäki, Kull-West och Sandén betraktar praktiken som en hörnsten i lärarutbildningen. Systemet med övningsskolor och kunniga handledare bidrar starkt till den finländska skolans framgång. I Finland har läraryrket en hög status och det beror i långt på den högklassiga utbildningen. I Sverige är läraryrkets status lägre. och Nu försöker man råda bot på det genom att implementera systemet med övningsskolor, med modell från oss. – Det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Handledningen ska hela tiden utvecklas och följa med samhälls- och skolutveckling, såväl nationellt som internationellt, säger Backlund-Kärjenmäki. Text och foto: Christoffer Thomasfolk
6
27.3.2014
Rikssvensk i Pargas:
Jag ångrar ingenting När Johan Hesselgren berättade att han skulle flytta till Finland, brast hans mormor i gråt. – Men jag ångrar inte flytten. Jag har verkligen kommit in i det finländska samhället och här har läraryrket hög status, fastslår denne rikssvenske specialklasslärare i Pargas. Klockan är några minuter över nio på Sarlinska högstadiet. I den f d vaktmästarbostaden har JOPO-klassen (”Flexibel grundläggande utbildning”) sitt sedvanliga måndagsmöte. – Vad har ni gjort på sportlovet, frågar läraren på stockholmsdialekt och möts av Pargas-diftonger. – Varit med kompisar. Sett på OS. Jobbat på Nordkalk, lyder några av svaren. För en rikssvensk besökare ter det sig ganska idylliskt. Man märker genast att Johan Hesselgren har en självklar auktoritet. – Jag kan inte sätta fingret på vad det är. Men jag har aldrig haft problem att få respekt från eleverna, inte heller när jag jobbade i Sverige, förklarar han. Redan under sina historiestudier vid Stockholms universitet vikarierade idag 41-årige Hesselgren som lärare. Efter magisterexamen 2000, med biämnena samhällslära och nationalekonomi, sökte han 2001 och kom in på lärarhögskolan i Stockholm. – Eftersom jag ju redan hade ämnesstudierna avklarade tog det bara ett år. Därefter jobbade jag ett år som högstadielärare i samhällsorienterande ämnen på en skola i stockholmsförorten Sundbyberg. Förmodligen hade han fortsatt i det svenska skolväsendet, om det inte varit för den där valborgsaftonen 2000 på dansrestaurangen Arken i Mariehamn... – Det är knappast stället man träffar sin blivande fru på. Men det var just vad jag gjorde. Jag var där med mina svenska kompisar och hon med en finsk väninna. För att göra en lång historia kort, flyttade purfinska psykologen Sari till Stockholm och år 2002 föddes dottern Aino. – Vi hade sagt att när hon blir skolmogen flyttar vi till Finland. Men redan när hon fyllt ett började jag ringa runt till svenskspråkiga skolor i Åbo. Varför ville ni till Finland? – Det var lättare, arbetsmässigt, för min fru. Och jag tyckte klimatet i Stockholm var så hårt. Tempot är högre och folk springer även i tunnelbanan. – Här i Finland lever man ungefär som vi gjorde i Sverige på slutet av 70-talet. Glömmer jag telefonen eller plånboken på bussen får jag den tillbaka, något jag inte räknar med i Stockholm.
Tyst och lugnt Trots att vi sitter med en JOPO-klass, som har helt eget utrymme med kök och vardagsrum, är det i en rikssvensk besökares öron riktigt tyst och lugnt. Fem killar och två tjejer lyssnar uppmärksamt, när mannen med stockholmsdialekten
läser högt ur Åbo Underrättelser; ”Eleverna som avslutar grundskolan måste nu välja sin fortsatta utbildning noggrant. Det är snart inte längre möjligt att till exempel inleda med en misslyckad gymnasieutbildning, försöka sig på att bli bilmekaniker och till slut utexamineras som frisör”. – När ni nu ska välja är ni i det bästa läget, som kommer direkt från grundskolan. Fundera verkligen så att ni träffar rätt redan på första försöket! uppmanar specialklassläraren. Själv träffade han tveklöst rätt, när han efter några telefonsamtal från Sverige fick napp på Cygnaeus skola i Åbo. Hösten 2003 tillträdde han ett årsvikariat i en sjätteklass. – I Sverige hade jag då senast haft en nia, med en elev som knappt kunde läsa. De sexor jag mötte var jätteduktiga studiemässigt, de satt knäpptysta när jag kom in i lektionssalen och disciplin behövde jag inte ens fundera över. Men allt var inte frid och fröjd. I Sverige tillmäts papper och dokument liten betydelse, jämfört med i Finland. – Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag fick mitt första lönebesked och märkte hur mycket mindre där var jämfört med i Sverige! – Snabbt var jag tvungen att kontakta Stockholms universitet och få papper på min magister-examen, så att jag skulle räknas som behörig i Finland och få rätt lön.
Svenskan på prov Tidigt gick det också upp för den rikssvenske invandraren, att någon fast tjänst på Cygnaeus kunde han aldrig räkna med utan en finländsk klasslärarutbildning. – Våren 2004 fick jag börja pendla torsdagar, fredagar och lördagar till Helsingfors. Min fru var hemma med första barnet och väntade det andra, och jag fick löneavdrag när jag pendlade, så det var inte så populärt. – Men jag visste att jag behövde den här klasslärarexamen eftersom jag tänkte stanna i Finland. Ett irriterande, men också dråpligt, moment var när Johan Hesselgren inför ansökan till utbildningen sände sitt svenska gymnasiebetyg till Helsingfors. – Jag hade fyra i svenska och förklarade i ett följebrev att det är ett rätt högt betyg i svenska skalan. Men här har man ju fyra till tio och jag blev helt enkelt tvungen att separat åka ner och genomgå ett prov i svenska! Hälsokunskap står på schemat och Hesselgren frågar eleverna vad som är viktigt för att må bra. – Mat. Motion, lyder några förslag och en elev försöker plötsligt ta kommandot och prata i mun på de andra. – TYST! ryter läraren omedelbart och ordningen återställs.
Blivit fyrkantig Kanske var det naturligt att han 2007–2009 åter pendlade till Helsingfors, denna gång
Johan Hesselgren med sin elev Christoffer.
för att få kompetens som specialpedagog. – Så sökte jag hit till Sarlinska, fick först ett årslångt vikariat och blev därefter fast anställd. Agerar du som rikssvensk lärare annorlunda i klassrummet än finlandssvenska kolleger? – I början ja. Jag var mer tillåtande och hade inga problem med att det kunde vara rätt livligt i klassen. – Men jag har nog ändrat mig och blivit mer ”fyrkantig” och dessutom hårdare. I den klass jag nu har tycker eleverna att ju mer disciplin desto bättre. Varför ligger Finland, fortfarande, i Pisatoppen medan Sverige störtdyker? – Här har du tio sökande per plats till lärarutbildningen. Yrket har hög status och i motsats till Sverige har man heller inte en massa friskolor, vilka jag är emot. Din lön...? – Jag tror den är ungefär samma här, som om jag hade haft en tjänst i stockholmsområdet.
Fotboll lär finska Specialklassläraren från Sverige delar ut skriftliga uppgifter till sina elever, och vi passar på att fråga om han månne är finsk medborgare. – Nej, jag är ju svensk. Fast min fru tycker jag blivit mer finsk.
– Vi är mycket konsekventa med att hon talar finska och jag svenska med våra två barn. Litet finska har dock Johan Hesselgren lärt sig, för han är tränare i sonen Otsos, 10, fotbollslag. – Jag ropar till dem, på matcherna, att ”sama paikka on paskapaikka”...(skratt). Via hustruns släkt och vänner, har han fått en stor finsk vänskapskrets där engelska är umgängesspråket. Och någon flytt tillbaka blir det inte, åtminstone inte förrän barnen är utflugna. En rikssvensk återvändare med decenniers erfarenhet från ”världens bästa skolsystem” vore väl attraktiv? – Svaret finns redan i din fråga. Så går eleverna på lunchrast och stockholmaren som håller strikt på att hans barn ska borsta och inte tvätta tänderna samt äta äppelmos och inte äppelsylt, följer oss ut på skolgården och visar var busshållplatsen ligger. Bara en sak till, Johan! Din mormor... – Aha, jo, hon hade varit i Finland just efter kriget. Men när hon sedan besökte mig i Åbo blev hon lugn och tyckte jag valt rätt. Text: Sören Viktorsson Foto: Carl von Scheele
7
27.3.2014
Jaakko Salo
Meteorian mitt i kratern Ett nytt besöksmål med 520 miljoner år på nacken Mitt i en urgammal meteoritkrater, en mil söder om Vasa, vid besökscentret Meteoria Söderfjärden presenteras ett unikt kulturarv för unga och äldre. Sedan starten 2008 har centret varje år lockat upp mot 10 000 besökare. Från när och fjärran, från alla världsdelar - från mera än hundra länder har besökande skrivit sina namn i centrets gästböcker. Hundratals skolgrupper främst från närregionen har varit på studiebesök. En röd tråd i Meteorians verksamhet är att på ett lättfattligt sätt lyfta fram nya, aktuella forskningsrön. En timme vid besökscentret
bjuder på åskådliga bitar av jordens och Söderfjärdens historia; astronomi; platsens fågelliv och jordbruk samt förnybar energiproduktion. Meteorian erbjuder en hel del varierande program för skolklasser och grupper. Utställningen med multimedia och annan modern utrustning berättar en fängslande story om meteoritkratern Söderfjärden under mer än 520 miljoner år. Guidade visningar kan bokas för skolgrupper från maj till oktober. Presentationerna anpassas pedagogiskt efter ålder och förhandskunskaper: från sjuåringar upp till universitets- och högskoleungdomar. Söderfjärden är en av jordens bäst bevarade meteoritkratrar och Finlands vackraste krater. Idag är Söderfjärden en torrlagd, högproduktiv åkerrundel.
Tidslinjen TellusTimeLine på gården erbjuder en tidsvandring på en balansbom från jordens uppkomst fram till nutid - ger perspektiv på svindlande tidsrymder.
En krater i kratern Det går också att göra en egen krater mitt i meteoritkratern, ett specialprogram som kan beställas av skolor i anslutning till ett utställningsbesök. Kraterexperimenten kan med fördel videofilmas. Meteorians fågeltorn är alltid öppet, men specialguidning med ornitolog kan beställas och det rekommenderas på våren och i tranornas flyttningstider på hösten. Söderfjärden är faktiskt Finlands viktigaste tranrastplats. I början av hösten kan ett besök i det astronomiska observatoriet kombineras med en guidning i utställningen
och med transkådning.
Neptunus vid skogsranden Solsystemet på Söderfjärden, där solen, 70 cm i diameter, finns uppe på en stolpe vid Meteorian och planeterna i skalenlig storlek finns utplacerade på stolpar på en över två kilometers sträcka längs Diskviksvägen. Jorden är stor som en ärta och Jupiter som en tennisboll. Då hela vårt solsystem förminskas två miljarder gånger ryms det precis in på Söderfjärden med den mest avlägsna planeten Neptunus vid skogsranden. Skyltar berättar ingående om solsystemet och tilläggsinformation kan fås via en digital applikation som fritt kan laddas ner i pekdatorer och mobiltelefoner. I energikällaren försiggår egen produktion av förnybar energi
med sol, vind och biodiesel. En kort visning av energianläggningen görs i samband med utställningsbesök, men en fördjupad genomgång kan även beställas. Dessutom kan grupperna vandra längs Öjbergets naturstig och bese stenåldersfyndplatsen där. Andra tänkbara mål är Hyddbotten från järnåldern vid Västersvägen i Sundom eller Söderfjärdens pumphus. Meteorian drivs av Sundom bygdeförening i samarbete med Astronomiska föreningen Vasa Andromeda, som handhar observatoriet. Webbsidorna ger mera information på svenska, finska och engelska; www.meteoria.fi. Matts Andersén
8
Lägerskolor, museer & utflykter
27.3.2014
Orisbergs verksamhetscenter
En spännande utflykt i pengarnas värld!
Gör som Sibelius, Topelius eller Matilda Wrede, som också har visiterat Orisberg!
FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM
• Guidade rundturer för grupper (15 €/pers inkl. guidning + mat) • Brukskyrkan, klockstapeln och prästgården ritade av C.L. Engel • Sommarkafé (31.5.–31.8.) lör-sön kl 12–18 • Litet lägerområde med små stugor • Mångsidigt programutbud, se orisberg.fi
presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden.
Åbergsvägen 38, 61560 Orisberg tel. 040 511 9599 orisberg@sana.fi, orisberg.fi
Boka gratis studiebesök för din klass!
kansanraamattuseura.fi
Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi
veckling pväxt och ut
omarnas up
T K3 s E R Y T N E ÄV in klas ning för d
gd Vi stöder un
oleutma En lägersk
Finlands
A OMSCENTR
UNGD
V EnAaSATO re KK A
MUOTKAVA Piispalas ARA Muonio filial,
ST O RA Syötes KA RLÖ filial
E SYÖT järvi Pudas
VILLA Karl ELBA eby
HYVÄRI Nurmes LÄ
PIISPALA ski Kannonko
TINEN
MARTis Virdo AH Sag TELA u
I ANK OIV samo Kuu
M Ra ETSÄ uta KA vaa RTA ra NO
A Ko NJA uv LA ol a
N gf O RS H EL SI SuomenHostel Sveaborg linna,
ÄVENTYRET K3 för riksomfattande ungdomscentran är ett intensivt äventyrsläger, som får oss att tro på den egna förmågan och styr mot en entusiastisk livssyn. ÄVENTYRET K3 är en målinriktad, trygg och flexibel fem dagars helhet, där man har möjlighet att lära saker om sig själv, om andra och om att fungera i grupp. ÄVENTYRET K3 lämpar sig mycket väl som lägerskola och även för övriga grupper.
E N TY O O M ÄV MER INf
MANNERHEIM-MUSEUM Öppeth.tider: fre, lö, sö kl.11-16.00 Inträdesavgifter för skolgrupper: Under öppethållningstider: gratis Utanför öppethållningstider: 1-20 personer 60 euro totalt 21-40 personer 120 euro totalt 41-60 personer 180 euro totalt Kalliolinnav.14, 00140 Helsingfors Tel (09) 635 443 fax: (09) 636 736 www.mannerheim-museo.fi
Marsalken av Finland, friherre G.Mannerheims hem under åren 1924-51. Föremål som har anknytning till hans händelserika liv och till Finlands historia. Guidad rundtur (ca 1 h) ingår i museibesöket. Ny utställning om Mannerheims bibliotek.
R E T K3
/K3 i f . k n s . w ww
g R U P P! S ELLER D IN K LA S L egaran/ IL sb T d u A b K n BO kontakt/a v/ /s fi k. n www.s
Finlands ungdomscentra, Sveaborg C9, 00190 Helsingfors * www.snk.fi
av Astrid Lindgren
Läraren_99 x 130 mm_SNK.indd 1
26.2.2013 12:09:01
dramatisering: Magnus Lindman musik: Peter Adolfsson regi: Mika Fagerudd PREMIÄR tor 5.6 lör 7.6 sön 8.6 mån 9.6 tis 10.6 ons 11.6
kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19
lör sön mån tis ons mån
14.6 15.6 16.6 17.6 18.6 23.6
kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19
tis ons tor lör sön
24.6 25.6 26.6 28.6 29.6
kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17
Biljettpris: Barn 8 € (4–12 år, också för yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–). BILJETTER: www.netticket.fi, EBUF vardagar kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org
Finns sommarteater i Esbo 2014
www.tytyrinkaivos.fi Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken! Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044-369 1309 tourist@lohja.fi
9
Kom och upplev Lappland! Vi hjälper gärna till med upplägg och program. Stora allmänna utrymmen.
Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön. Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar. Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi
Förmånligt alternativ för skolklasser. Priser från 56 euro/person/dygn. I priset ingår alltid logi och helpension med morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål.
Glims är en av de äldsta bondgårdarna i Esbo och har dessutom i flera omgångar fungerat som gästgiveri. På museiområdet finns sammanlagt elva byggnader.
FJÄLLGÅRD MED FULL SERVICE
Bokningar & förfrågningar: 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi
Nuförtiden fungerar här ett museum med mångsidig verksamhet för alla åldrar, samt ett café.
rsk e g 2014
Som ansvarskännande researrangör ansvarar vi för alla researrangemang, vilket garanterar mera tid för läraren att koncentrera sig på andra frågor som har att göra med en lyckad lägerskola. Ifall ni inte kan hitta ett lämpligt alternativ som passar er, kan vi skräddarsy resan enligt era önskemål.
Alla våra guidningar och verkstäder är gratis för elevgrupper. Under guidningarna i vår basutställning bekantar vi oss med den gamla stugan från 1800-talet och berättar om hur man levde på Glims förr i tiden.
Say HI to Helsinki
ola
Lä
P å r e s a m e d ex p e r t e n
Lomalinja har över 20 års erfarenhet av att organisera lägerskolor och det är ett tryggt och enkelt alternativ att boka resan av oss. Våren är en aktiv planeringstid och bifogat finns några exempel på vårt utbud. Ni kan hitta mera på adressen www.lomalinja.fi
Övernatta tryggt Borgå, 2 dgr fr. 215 €/pers.
Åland 4 dgr fr. 420 €/pers.
pa Olympiastadion!
Vi erbjuder förmånlig logi nära sevärdheter för skolklasser året runt.
Pris fran
19,80 € /pers.
Berlin, Stockholm4 dgr Uppsala, 4 dgr fr. fr. 420 €/pers. 310 €/pers.
London, 4 dgr fr. 595 €/pers.
Pärnu, 4 dgr fr. 455 €/pers.
Bokning tel. 09 477 8480 eller info@stadionhostel.fi Grupper tel. 09 477 84821 (mån-fre) eller groups@stadionhostel.fi Stadionvägen 4, 00250 Helsingfors STADION HOSTEL Norra www.stadionhostel.fi
Lägerskolan du minns
Glimsvägen 1, Esbo.
Offertanbud: anu.piiroinen@lomalinja.fi tel. 010 289 8110 eller leena.siukola@lomalinja.fi tel. 010 289 8112
Naturskollärare Emilia Nordling, 045 880 4480, lagerskola@naturochmiljo.fi
www.naturochmiljo.fi
Kom och lär er om Ålands självstyre Gratis guidning för skolklasser i Ålands parlamentshus. Boka per e-post till merja.karlsson@pp.inet.fi eller per telefon 0457–342 5333
Specialutställningen Någonting nytt, mycket gammalt. Om bröllopssedernas anor är öppen 29.4.-21.9.2014 anknytning till utställningen ordnas verkstäder med bröllopstema. Bokningar och mer information: tfn 09 863 2979 ti-fre kl. 9-16 www.espoonkaupunginmuseo.fi/sv-FI/
Ta modigt kontakt och fråga mera!
www.lagtinget.ax
gårdsmuseum
Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till
GLIMS
27.3.2014
Tryckfärgstest
10
27.3.2014
Lägerskolor, museer & utflykter
12.4.2014–24.1.2016
UPPLEV RÖRELSEGLÄDJE TILLSAMMANS! I den fartfyllda utställningen kan ni bygga, röra er, spela och bolla tillsammans. Tillägsinformation och bokningar: www.heureka.fi/skolor koulutiedottaja@heureka.fi
BARNENS HEUREKA
LÄGERSKOLA
i sk ä r gå rde n!
Våra teman är:
natur, miljö, kultur och uteliv...
Läs mer på vår hemsida:
www.skargardsskolan.fi
En lärare kan inte åläggas att ordna en lägerskola Då skolor och klasser igen börjar planera lägerskolor och utflykter inför våren och tidiga hösten är det skäl att dra sig till minnes vissa föreskrifter och bestämmelser om anordnandet av dessa. Utbildningsstyrelsen berättar på sin webbsida oph.fi att undervisningen som följer läroplanen ska vara avgiftsfri för eleverna och skolornas huvudmän ska anslå resurser för studiebesök, exkursioner och klassutflykter. Elever och vårdnadshavare kan bidra med gemensamt insamlade pengar för studiebesök, utflykter, lägerskolor och evenemang som anknyter till undervisningen. Penninginsamlingen ska vara frivillig för både elever och vårdnadshavare. Det är viktigt att skolan och hemmen gör upp klara och tydliga spelregler för insamlingen och användningen av pengarna. Alla elever ska ha möjlighet att delta i verksamhet som följer skolans läroplan och planen som grundar sig på läroplanen, oberoende av om de eller deras vårdnadshavare har deltagit i penninginsamlingen. På lärarförbundets webbsida finns svar på frågor om löner och arvoden under lägerskolorna. Adressen är www.fsl.fi och rubriken ”Lön och ledighet” i balken till vänster. Läs också hustavlan ”Trygga klassresor och lägerskolor” under rubriken Broschyrer och material som finns i samma balk som ovan. I den står att läsa bland annat att ” En lärare kan inte åläggas att ordna en utflykt eller en lägerskola. Dessa utgör endast ett alternativ i skolverksamheten. En lärare kan endast genom att hänvisa till sitt ansvar och säkerhetsriskerna konstatera att det inte är möjligt att ordna en utflykt eller lägerskola. Denna hållning bör respekteras, så att parterna tillsammans söker andra alternativ för verksamheten.”
11
27.3.2014
KOLUMNEN
Fackligt problem Bägge ordförandekandidaterna har utannonserat en utlokaliserad lärarutbildning som lösning på Helsingforsproblemet med kompetenta lärare. Som jag ser det är det inte ett utbildningsproblem utan ett rent
fackligt problem. Arbetsvillkor jämte lön. Arbetsgivaren ser till att arbetsmiljön är attraktiv och ger möjlighet att utveckla undervisningen. FSL ser till att lönenivån gör det möjligt för unga lärare, som
saknar egna nätverk, att få vardagen att fungera. Det är bara att verkställa. Svårare än så är det inte.
Annika Luther är lektor i biologi, geografi och humanekologi vid Tölö gymnasium.
Torolf Fröjdö
FSL-medlem
Sjunkande kurvor för IKT och läsning
De finländska elevernas tillit till de egna datatekniska färdigheter14.3.2013 na försvagades under föregående årtionde. Åren 2000–2009 var Finland etta i PISA- jämförelsen mellan olika länder, men den nedåtgående trenden efter det började synas tydligt i PISA-resultaten år 2012. Samtidigt sjunker andelen goda läsare i rask takt. Iakttagelserna ingår i Utbildningsstyrelsens färska lägesrapport, som sammanfattar PISA-undersökningens resultat under åren
2000–2009. Elevernas faktiska färdigheter att använda olika slag av datatekniska verktyg har inte mätts i PISA. De finländska elevernas tillit till den egna förmågan när det gäller att producera audiovisuella presentationer är på ganska låg nivå, om man jämför med eleverna i andra utvecklade länder. År 2003 låg Finland nära genomsnittet i elevernas självvärderingar, men år 2009 var placeringen bland de sista i jämfö-
NATIONELLA UTVECKLINGSDAGAR FÖR ELEV- OCH STUDIEHANDLEDNING 2014 28–29.4.2014, Helsinki Congress Paasitorni
LEDARFORUM FÖR UTBILDNINGSSEKTORN Ledarskap i omvandling 5–6.6.2014, Helsingfors, Finlandia-huset Seminariernas huvudspråk är finska, men det finns parallellgrupper på svenska.
INFORMATION www.oph.fi/ubs_kurser
UTBILDNINGSSTYRELSEN
relsen. Detta berodde speciellt på att de finländska flickornas tillit till den egna IT-förmågan var mindre och att förändringen under den sex år långa granskningsperioden var långsammare än i jämförelseländerna. Andelen utmärkta läsare har minskat oroväckande i Finland. Även om procentandelen 14,5 år 2009 fortsättningsvis var en av de högsta i jämförelseländerna, hade den minskat med fyra procentenheter under ett årtionde. Minskningen var en av de största bland jämförelseländerna. Numerärt minskade andelen utmärkta läsare av åldersklassen med ca 2 500 unga. Skillnaden i läsintresse mellan flickor och pojkar är avsevärd. År 2009 uppgav 47 procent av pojkarna att de inte läser under fritiden. År 2000 utgjorde de här pojkarna endast en tredjedel. Också flickornas läsintresse minskade. Andelen flickor som inte läste alls under fritiden ökade från 10 procent till 19 procent. Andelen var dock mindre än i jämförelseländerna, där 27 procent av flickorna uppgav att de har släppt läsintresset.
S V E N S K A K U LT U R F O N D E N INBJUDER TILL DISKUSSION
Läsglädje – vad är det? Läsning öppnar nya världar för barn! Hur påverkar läsglädjen skolresultaten? Är läsandet en nyckel till framgång? Svenska kulturfonden inbjuder föräldrar, lärare och beslutsfattare till en diskussion om läsning och läsglädje. På varje ort presenteras exempel på arbetssätt och projekt som stöder barnens läsning. Våra inledare är Dr Satya Brink från Kanada, som forskat i de kanadensiska och de svenskspråkiga elevernas PISA-resultat i läsning, och Eivor Sommardahl som är specialforskare vid Institutet för de inhemska språken.
VAD KAN JAG GÖRA SOM FÖRÄLDER, LÄRARE OCH BESLUTSFATTARE? Diskussionerna ordnas på följande orter: Borgå 1.4.2014 kl. 18-20, Lyceiparkens skola, Biskopsgatan 3-7 Helsingfors 2.4.2014 kl. 18-20, Åshöjdens grundskola, Sturegatan 6 Vasa 7.4.2014 kl. 18-20, Borgaregatans skola, Borgaregatan 13-15 Jakobstad 8.4.2014 kl. 18-20 Lagmans skola, Lagmansgatan 2 Åbo 9.4.2014 kl. 18-20, Sirkkala skola, Sirkkalagatan 20
VÄ L K O M M E N !
Ingen förhandsanmälan krävs
kulturfonden.fi
7 Vem äger dina drömmar? Klassen har en gäst idag. För en liten stund sedan knackade det på dörren, matematiklektionen avbröts och nu ska det talas om böcker och läsande istället. Gästen pratar lite hit och dit och klassen lyssnar förstrött. Några duktiga skulle hellre ha fortsatt med ekvationerna, andra välkomnar möjligheten att vila hjärnan. Två flickor lyssnar skarpt. Klockan tickar, snart är det mat. Men nej! Det var inte riktigt färdigt än. Stön! Nu försöker gästen få igång en diskussion. Klassen värjer sig, tittar ner, stirrar blint rakt fram, tittar åt alla håll utom gästens. Några försvinner diskret in i sina telefoner. – Vad drömmer ni om? Vad vill ni göra med era enda liv? Inga begränsningar! Idag behöver vi inte hålla oss till verkligheten. Drömmar är viktiga. Alla måste få drömma! Berätta för mig och för varandra! Tystnad. Djup tystnad. Långsamt börjar man höra suset från rören i väggarna och tre våningar längre ned smäller någon i en dörr. Gästen låter blicken vandra från den ena till den andra. Bakom den uppmuntrande blicken syns ett litet, litet ångestspöke. Matematikläraren längst bak skruvar olustigt på sig. Borde han ingripa på något sätt? Just när tystnaden börjar bli outhärdlig öppnar en lång och bredaxlad pojke munnen. – Pengar! – Ursäkta? Jag hörde inte riktigt. Vad sade du? Gästen lyser upp och lutar sig ivrigt framåt. – Pengar sa jag. Jag vill ha pengar! – Aj... Jaaa. Pengar. Så du tänker dig då att bli en ny Joakim von Anka eller ... Tystnad igen. Diskussionen är död som en sten och gästen letar i huvudet efter någon hopplös improvisation som kan rädda det som är kvar av lektionen. Flera telefoner dyker upp bakom pulpeterna. Fem minuter innan lektionen officiellt är slut drar de hungrigaste igång en lam applåd, stiger raskt upp och kränger på sig väskorna. Gästen sitter i bussen på väg hem och fantiserar hämndlystet. Varför är unga människor så passiva? Har de verkligen inga drömmar? Kunde hon ha sagt något som skakat liv i dem? Hon spelar upp scenen på nytt och på nytt: – Pengar! – Tänker du koka eller steka dem? – Pengar! – Har du hört historien om Kung Midas? – Pengar! – Så glad jag blir! En ny Bill Gates som skänker bort allt innan du dör! Perfekt! Jag kan tipsa dig på massor av bra ändamål! Inget moget inre samtal direkt. Ingen mogen gäst heller. Att det blev platt fall var helt och hållet gästens eget fel. Skulle du själv slänga ut sina innersta drömmar till vargarna bara för att en vilt främmande människa tycker att det är piggt att fråga? Som vuxen vill jag ha rätt att protestera när en globaliserad arbetskultur vill tvinga mig att vara konstant tillgänglig och passionerad för uppgifter jag inte känner för. Men om jag inte vill det ska jag kanske inte heller förvänta mig att en tonåring glatt blottlägger sin själ inför hela klassen bara för att han eller hon maktmässigt befinner sig i underläge. Kanske pojken i hemlighet drömmer om att rädda snöleoparderna, klä sig i spetsunderkläder eller spela Bach i en riktigt vacker kyrka? Inte särskilt sannolikt, nej, men om det skulle vara så har han hittat repliken som bäst skyddar hans sköra sköra drömmar.
12
27.3.2014
Hangö gymnasiums litenhet är en förklaring till de goda resultaten. I år har skolan bara fjorton abiturienter, berättar rektor Eija Rosvall.
På sydspetsen allt väl Medan abiturienterna i våra gymnasier sliter med sina studentskrivningar förbereder sig massmedierna på att skapa jämförande listor över elevernas och gymnasiernas framgång. På en av dessa listor har Hangö gymnasium varit på första plats två år i rad. Listan jämför en elevs medeltal på grundskolans avgångsbetyg med resultatet för samma elev i studentexamen, omformat till skolvitsord. Ju större positiv skillnad mellan dessa medeltal, desto större positiv utveckling under gymnasietiden. Gränsen för inträde i Hangö gymnasium är 6,8 i medeltal och alla som har Hangö gymnasium som förstahandsval kommer in. Hangö i topp, två år i rad. Hur åstadkommer man detta? Rektor Eija Rosvall har några klara förklaringsmodeller.
Litenheten är bra Först och främst vill hon framhålla gymnasiets litenhet som något positivt, också om ett litet sampel även kan inverka negativt på resultatet i jämförelserna. – Lyckas en del så märks det genast. I år har vi bara 14 abiturienter och om en eller två misslyckas då märks det förstås också i statistiken. Vanligtvis är antalet abiturienter litet större, men den här årskullen är mindre, också på finska sidan, berättar Rosvall. I över tio år har man i Hangö gymnasium systematiskt förutom den obligatoriska kursen i studiehandledning också erbjudit en kurs i studieteknik, som tar upp hur man skall läsa och studera för att nå bra resultat. – Först hade vi bara en halv kurs, men
numera är det en hel kurs. Jag håller en del om studieteknik och en annan lärare tar upp hur datorn används i studierna. Vi hoppas att de studerande får ett effektivt studiesätt. En annan förklaring till goda resultat är att abiturienterna är såpass få att skolans grupphandledare och studiehandledare känner dem alla. – Efter varje period har vi elevvårdsmöte och diskuterar om någon elev håller på att falla av kälken och vad det i så fall beror på. Vi går igenom elevens resultat och sätter vid behov in speciallärare, stödtimmar eller andra åtgärder. – På detta sätt går inga elever vilse, säger Eija Rosvall. Detta sker systematiskt under hela studietiden. Redan under sin första vår samtalar gymnasisterna med grupphandledarna om sina planer för studentskrivningarna eftersom det påverkar valet av fördjupade kurser nästa läsår. Och de som är abiturienter nästa år har redan gjort en preliminär plan på vad och hur de skall skriva nästa vår. Skolans lärare i realämnen och matematik – främst kort matematik – analyserar elevernas val och funderar på om valen är realistiska. – Vi handleder var och en högst personligt. Det slutgiltiga beslutet är förstås elevens, men vi kan rekommendera eleven att skriva vissa ämnen i studentproven.
Sommaruni i samma hus Det val eleven gör satsar också lärarna på och stöder eleven i det. När skrivningarna sedan närmar sig följande vår kan lärarna också rekommendera någon extra abikurs
på exempelvis sommaruni (som försiggår i Hangö gymnasiums byggnad) eller förse eleven med repetitionsmaterial som inlämnas till läraren via nätet. – På det här sättet blir handledningen mycket personlig och jag tror det kan vara en orsak till att eleverna avancerar så mycket. Många är också inblandade. Både ämnesläraren, grupphandledaren och studiehandledaren bidrar med sitt. Denna handledning gör också att problemet med ogjorda kurser avtar. – Jag strävar efter att kurserna skall vara avklarade till bänkskuddardagen, men visst får man ju ibland jaga elever som har ogjorda kurser. Abiturienterna kan vara litet skoltrötta och en del tar tyvärr jobb under de sista perioderna och kan avlägga studentproven men lämnar kurser till följande höst för att få sitt dimissionsbetyg. De utgör dock ett undantag. Ogjorda kurser kommer inte som någon överraskning för någon elev.
Den äldsta peruken Ett av skolans övergripande mål är att eleverna inte skall bli skoltrötta och komma ut ur skolan på tre år. Dessutom försöker lärarna få eleverna att skriva minst ett frivilligt ämne, helt enkelt för att kunna kompensera till och med ett underkänt vitsord i något av de obligatoriska ämnena. Stämningen i Hangö gymnasium är god, menar rektorn och påpekar att personalen är förhållandevis ung. – Jag är själv den äldsta peruken här, formulerar hon det. – De yngre kollegerna har många idéer
och kan det här med digitalisering. Vårt kollegium är litet och vi har en god sammanhållning. Eija Rosvall har en delad tjänst som rektor för gymnasiet och för både det svenska och finska medborgarinstitutet. Hon gör 60 procent av gymnasiets rektorsuppgifter. – Det betyder i praktiken att 40 procent görs av andra. Studiehandledaren gör schemat och en annan kollega sköter planeringen av undervisningen inom nätgymnasiet för västra Nyland och Åboland och är dataansvarig. – Skolan styrs alltså på tre ben. Mina kolleger tar stort eget ansvar. Nätgymnasiet för västra Nyland och Åboland bildas av sju gymnasier och erbjuder sammanlagt drygt tjugo nätkurser. – I fjol hade vi en elev som läste spanska helt och hållet via nätet och skrev studentprovet i spanska. Undervisningen och lärandet kan ske med både nätmaterial, som virtuella lektioner och som närträffar, berättar Eija Rosvall. Nu återstår att se hur studentskrivningarna går den här våren och hur listorna ser ut nästa gång. Lärarkollegiet hyser inga förväntningar om topplacering, inte heller kommunen. – Inte förväntar sig bildningsdirektören att vi är bland de tio bästa hela tiden, säger Rosvall. – Eleverna däremot kan nog säga att de minsann tänker visa att de är lika bra som fjolårskullen. Lärarna betonar förstås att var och en skall göra så gott den kan, det är det viktigaste! Text och foto: Tom Ahlfors
ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spaltmm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.