Läraren 6 2014

1894–2014

120

år

Nina Simberg

6.3.2014 Nr 6 Nina och Christer med egna ord Kandidatduellerna håller på att komma igång i regionerna och lärarföreningarna.

Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund åker runt och redovisar sina åsikter om hur FSL kunde och borde ledas.

Nina och Christer berättar i korthet om sig själva inne i tidningen. De egentliga kandidatintervjuerna presenteras i Läraren nr 9/2014. Förbundskongressen väljer ordförande för FSL för perioden 2014–18 den 4–5 juni. Dan Johansson har undanbett sig omval. FSL:s nya ordförande tillträder i augusti 2014.

Förlängd period för förtroendemän Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, som fungerar som huvudavtalsorganisation för många Akava-grupper, har beslutat förlänga förtroendemännens mandatperiod. Förtroendemannaval föranstaltades senast våren 2011, då förtroendemän utsågs för perioden 1.8.2011–31.7.2014.

Detta innebär att val åter skulle föranstaltas i vår. Dock har två nya grupper anslutit sig till FOSU, vilket innebär att de lokala förtroendemannaavtalen måste omförhandlas. Det handlar om organisationerna Teknik och hälsa jämte Finlands hälsovårdarförbund.

För att trygga framgångsrika förhandlingar på lokal nivå har FOSU beslutat förlänga förtroendemännens mandatperiod fram till 31.7. 2015.

Nystart lanseras för grundskolan

Plattornas tid råder även i Afrika Enligt en nypublicerad undersökning är Afrika den snabbast växande marknaden inom e-lärande. På bilden ovan står vice rektor Enoch Thango och rektor Ansie Peens tillsammans med en elev vid Sunward Park High School i Boksburg söder om Johannesburg i Sydafrika och tittar på sina pekdatorer. Läs mera på mittuppslaget om skolans satsning.

Undervisningsminister Krista Kiuru startar ett omfattande utvecklingsprojekt: Framtidens grundskola – En nystart! Målet med projektet är att kartlägga grundskolans nuläge, att utreda orsakerna till de försvagade inlärningsresultaten (PISA), att minska skillnader mellan flickor och pojkar i fråga om inlärningsresultat samt att hitta sätt för att förbättra elevernas skoltrivsel och motivation. Projektet förverkligas så öppet som möjligt.

Två arbetsgrupper, bestående av sakkunniga, ska tillsättas. Ena arbetsgruppen ser på kompetens och inlärning, så att man söker sätt att höja inlärningsresultaten och minska skillnader mellan flickor och pojkar. Arbetsgruppen söker också sätt att stärka jämlikheten i utbildningen.

Till den andra arbetsgruppens uppgifter hör bl.a. elevernas motivation och skoltrivsel. Meningen är att utreda hur man kan förbättra inlärningsmotivationen och skoltrivseln samt hur motivation och trivsel inverkar på inlärning och skolgång. Gruppen skall också samla in erfarenheter om hur undervisningen med hjälp av olika metoder kan utvecklas och bli mera meningsfull samt hur elevernas välfärd kan förbättras.

Man skall också fundera över innehåll och metoder i lärarutbildningen.

2

6.3.2014

Starkt ledarskap i klassrummen ger Gripsholmsskolan egen profil

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Äpplen och päron Grundskolan sätts under lupp av undervisningsminister Krista Kiuru (sdp), som har tillsatt två arbetsgrupper för ändamålet. Det handlar om en direkt reaktion till uppgifterna om att finländska 15-åringar inte presterar lika goda resultat som tidigare.

Grundskolan kan gott ses som kronjuvelen i vårt utbildningssystem. Det måste alltså ses som rätt och riktigt att den ägnas ett särskilt intresse, när den finländska ekonomin går på knä. Stora strukturella nedskärningar är på kommande inom utbildningssektorn, men det verkar uppenbart att grundskolorna inte tar de största smällarna. Åtminstone inte om man ser till den statliga finansieringen. Sedan är det förstås en annan sak att grundskolan i vårt land är kommunal, så de avgörande besluten om resurser och annat tas på lokal nivå.

Här finns sedan stora skillnader och sålunda finns det kommuner, som tar beslutat om eller som överväger lärarpermitteringar. Det är en åtgärd, som direkt påverkar kvaliteten, vilket undervisningsminister Krista Kiuru också har noterat.

Kiuru har i samband med offentliggörandet av fördelningen av de s.k. Pop-pengarna, som används till att minska undervisningsgruppernas storlek, meddelat att dessa pengar återkrävs om permitteringar påverkar verksamheten i skolorna.

Hon påminde om att eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning och handledning under alla skoldagar. Allt annat är oacceptabelt.

Här kan man med fog lyfta in jämlikhetsaspekten, som utgör en central punkt i strävandena att ge grundskolan en nystart. Den jämlika utbildningsstandarden utgör alltjämt en grundbult i den utbildningspolitiken.

Kort sagt handlar det om att varje elever ska erbjudas utbildning på lika grunder oavsett boningsort eller vårdnadshavarnas socioekonomiska ställning.

Hur förvaltar då kommunerna sitt pund? Svaret måste bli: på ett varierande sätt.

Kommunerna förhandlar inte själva om personalens anställningsvillkor, utan den uppgiften har överlåtits till Kommunarbetsgivarna KT. Nyligen kom KT med ett utspel, som måste betecknas som en remarkabel björntjänst för kommunerna.

Kommunerna har självfallet olika förutsättningar att sköta sin lagstadgade och andra uppgifter. Just utbildning och undervisning är en central och lagstadgad uppgift. Permitteringen av lärarna leder obestridligen till att undervisningen kastas in i kaos, så elevernas rättigheter hotas. Det kan knappast ses som likvärdigt, då undervisningen rullar på som vanligt i de flesta andra kommunerna.

KT skjuter emellertid ner minister Kiurus uttalanden om elevernas rätt till undervisning med ett vidlyftigt resonemang, som märkligt nog fokuserar på jämlikhet.

Fast då handlar det inte om den jämlika utbildningsstandarden, som de kommunala arbetsgivarna inte verkar bekymra sig om, utan om att lärarna bör permitteras i namnet av en likvärdig behandling av personalen.

Krista Kiuru talar om äpplen, medan KT hellre talar om päron. Utspel av den här kalibern bidrar till att undergräva förtroendet för kommunernas nära nog monopolställning som ordnare av grundläggande utbildning.

Nina Lidfors, rektor för friskolan Gripsholmsskolan i Mariefred i Sverige, var svårt trängd i fjol. Hon hade försummat att inom utsatt tid inlämna anhållan om att bedriva skolverksamhet från åk 6 uppåt. Skolstarten nalkades och skolan hade elever i åk 6, som inte fick gå i skolan.

– Det kändes verkligen inte bra, när jag i juni märkte att anhållan borde ha inlämnats i februari, säger Nina Lidfors.

Hon tog en dust med Skolinspektionen, som föranledde stora svallvågor i de rikssvenska medierna. Mediedrevet var enormt, men skolan rodde ut stormen. Eleverna i åk 6 var ”utlånade” till en grannskola under höstterminen, men nu är de åter tillbaka i Gripsholmsskolan. Läraren berättade i höstas om svårigheterna.

– Det var ett misstag från min sida, vilket jag medgav direkt. Jag hoppades på en flexibel lösning, men det visade sig vara synnerligen svårt att brottas med byråkratin i Sverige. Jag är övertygad om att den finländska byråkratin skulle ha varit mera medgörlig, t.ex. så att vi kunde ha enats om ett dispensförfarande, säger Nina Lidfors.

Hon känner till den finländska byråkratin och skoltraditionen.

Hon var tidigare stadierektor (åk 1–6) i Vasa övningsskola, men år 2009 bar det av till Sverige för att bygga upp Gripsholmsskolan.

– Det låter främmande i skolsammanhang, men jag blev faktiskt ”headhuntad”. Jag hade mina dubier, för jag var så fast rotad i Finland, men jag är väldigt glad för att jag nappade på erbjudandet, säger Lidfors.

Uppdraget bestod i att bygga upp en friskola med tydliga influenser från Finland. Skolan följer självfallet den rikssvenska läroplanen, men Lidfors säger att det finländska inflytandet ses bl.a. i form av ett tydligt ledarskap i klassrummen.

Det uppstår ju inte av sig självt, utan merparten av lärarna i skolan är finländare med examen från PF i Vasa. Och det är ingen slump, utan tvärtom en medveten strategi.

– Lärarutbildningen i Finland är, enligt mig, den bästa i världen.

Speciellt österbottningar har genom tiderna gärna blickat västerut, så vi har lyckats rekrytera många duktiga finlandssvenska lärare.

Gripsholmsskolan är attraktiv inte endast för lärare utan också för elever. Skolan tar varje år in 44 elever till de två förskoleklasserna.

Antalet intresserade ligger i dagsläget stadigt på ca 100 barn per år.

Skolorna, såväl kommunala som privata skolor, i Sverige konkurrerar om elever. Satsar ni mycket pengar och energi på marknadsföring och annonsering?

– Jag meddelade från början att sådana satsningar inte ligger i linje med mina värderingar. Vi annonserar endast efter lärare i fin-

Gripsholmsskolan drygar ut kassan bl.a. med lotterier och andra föräldraaktiviteter. Rektor Nina Lidfors visar här upp Jesper Walderstens grafiska konstverk ” Som en gurka på en söndagsmorgon”. Fotografiet finns på skolans Facebooksida.

ländska tidningar. Punkt och slut.

Marknadsföringen sköter sig själv, då nöjda föräldrar berättar om sina erfarenheter. Skolan ger inga halvdana löften, utan vi står fast vid våra löften och målsättningar, säger Lidfors.

Bygget är inte färdigt, utan på skolans hemsida får vi veta att siktet är ställt på att bli Sveriges bästa friskola. Från i höst har skolan ca 300 elever, då verksamheten i åk 7 kommer igång. Följande höst är det sedan dags för åk 8 och hösten 2016 kommer åk 9 igång.

Skolan uppbär inga elevavgifter, utan verksamheten finansieras genom den s.k. elevpengen, som skolans elever bär med sig.

– Vi är en genuin friskola, som inte har en koppling till någon vinstdrivande koncern, säger Lidfors.

Hon är alltså rektor, men också en slags verkställande direktör.

Hon har ansvar för inte endast undervisningen och det pedagogiska ledarskapet, men också bl.a. skolmaten, underhållet och skolskjutsarna.

– Fria händer och mycket jobb.

Men också en väldigt stor frihet att förverkliga min vision om hur en skola ska fungera, säger Lidfors.

Utbildningsexport har varit synligt framme i vårt land, så att det finländska grundskolkonceptet har ”sålts” bl.a. till Abu Dhabi och an-

”

Vi annonserar endast efter lärare i finländska tidningar.

Punkt och slut. dra arabländer. Det låter rätt märkligt. Mindre märkligt är försöket att lyfta in finländska influenser i Sverige, som trots allt är ett väldigt likartat samhälle som Finland.

– Finland har mycket att ge, speciellt i fråga om lärarutbildning. Vi kan ödmjukt tacka Håkan Andersson och andra föregångare som i ett tidigt skede talade och jobbade för en akademisering av lärarutbildning. Utbildningen på magisternivå är kärnan i det finländska läraruppdraget. Jag vet av egen erfarenhet att lärarstuderandena inte kommer lätt undan t.ex. då övislärarna handleder dem.

Men det hårda arbetet ger resultat och de finländska lärarna får ett starkt ledarskap i klassrummen.

Det är guld värt, säger Lidfors.

C-E Rusk

3

6.3.2014

ORDförord

Kristinestads lärarförening håller vårmöte torsdag 20.3.2014 kl. 19.00 i Tjöck skola. Stadgeenliga ärenden. Val av kongressombud. Välkommen!

Jonglörspolitik ”Undervisningsminister Kiuru startar ett omfattande utvecklingsprojekt: Framtidens grundskola – En nystart!

Målet med projektet är att kartlägga grundskolans nuläge, att utreda orsakerna till de försvagade inlärningsresultaten (PISA), att minska skillnader mellan flickor och pojkar i fråga om inlärningsresultat samt att hitta sätt för att förbättra elevernas skoltrivsel och motivation. ... resultaten kommer att i omfattande grad utnyttjas i samband med grundskolereformen.”

Citatet är från undervisningsministeriets pressmeddelande den sista februari. De nämnda temana är förvisso viktiga och angelägna, men ändå måste det genast sägas att detta projekt är påklistrat och känns konstlat. Vilken funktion har den nyligen godkända timfördelningen för grundskolan och vad ska den nya läroplanen innefatta, om inte just detta? Det är i högsta grad märkligt att nu utöver allt det som gjorts och görs sjösätta ett byråkratprojekt med i stort sett samma aktörer inblandade. Att UKM använder ord som grundskolreform klingar illa. Vad vill ministern egentligen? Talar hon om läroplanen eller finns något större tills vidare obekant på lut?

Det viktiga i grundskolans utvecklingsprocess är inte dubblerande myndighetsprojekt av den här typen. Det viktiga är att lärarna, skoladministratörerna och andra som är involverade i undervisningsarbetet ges reella förutsättningar att ta till sig nya forskningsrön, att det ges tid att reflektera och ges möjlighet att tillsammans utveckla skolan som helhet. Det finns hur mycket idéer som helst, men via arbetsgrupper på ministerienivå fångar vi inte upp just någonting. Den ganska begränsade skara, lilla klick, som ska göra jobbet är redan överlupen av allt annat utvecklingsarbete. Det blir bara mera som kläs i ord och åter ord. Därför är risken för att skolan drivs åt ett annat, helt oönskat håll, stor. Det blir helt enkelt kontraproduktivt. Det vi kan göra är att med alla medel slå vakt om det som skolan ska vara, nämligen varje elevs tillväxtplats.

Med andan i halsen lanserade minister Kiuru detta projekt i sina kommentarer till Finlands PISA-resultat i december i fjol. Lagt kort ligger och nu kan hon inte backa. Därför startas det här projektet trots stor oenighet och dragkamp inom regeringen. De flesta insatta reagerar precis som jag, dvs. målsättningarna är bra men vi bör utveckla skolan via de verktyg vi har tillhands och inte genom ett nytt statligt projekt. Dessutom finns det inga penningresurser alls för ändamålet.

Det är ett typiskt politiskt beslut utan förankring i den värld som det är tänkt att fungera i. Redan nu är nästan alla bollar i luften och så slänger ministern upp flera till.

Ingen klarar av att ta emot dem alla, inte ens den mest durkdrivna jonglör. Överbelastningen i det statliga och kommunala maskineriet gör att vi går mot ett rejält magplask eller en dunderpannkaka, vad vi nu sedan vill kalla det.

Vi ska satsa på vår grundskola. Den har visat sig vara bra och den behöver omsorg och nytänkande, just nu mest inifrån via läroplansprocessen. Grundskolan är absolut mera värd än ytterligare ett statligt dussinbetänkande.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

bruk efter nödvändiga reparationer. Beslutet om att evakuera skolan, så att eleverna flyttar till Lagstads skola, har återtagits. Nämnden Svenska rum beslöt vänta på en kommande hälsoutredning.

Kronoby folkhögskola har funnit sin plats och är idag ett ledande utbildnings- och kulturcentrum i nejden. Så resonerar rektor Tom Hansén i Österbottens tidning den 26 januari. Det har gått uppåt och neråt för folkhögskolan, så att den som värst hade endast 25 elever. I dag finns det 39 anställda på lönelistan.

– Det är många som inte passar inom den strikta examensinriktade utbildningen.

De kan finna sin plats här hos oss, säger Hansén.

I Nykarleby vill företaget KWH Mirka stärka samarbetet med Topeliusgymnasiet, som har en naturvetenskaplig inriktning. Österbot-

Lovisanejdens lärarförening håller sitt stadgeenliga vårmöte på restaurant Sakura fredagen den 21 mars kl.

18.30. Val av kongressombud. Diskussion med FSL:s ordförandekandidater Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund. Sponsorerad middag.

Jakobstad-Larsmo lärare kallar sina medlemmar till vårmöte måndagen den 24 mars klockan 18.00 i Kronoby. Under mötet behandlas stadgeenliga ärenden samt val av föreningens ombud till FSL:s förbundskongress 2014. Busstransport från Jakobstad via Larsmo ordnas, start från busstationen i Jakobstad klockan 17.15.

Pedersöre lärarförening kallar till vårmöte måndagen 24.3.2014 kl. 18.00 vid Kronoby folkhögskola. Stadgeenliga ärenden samt val av kongressombud. Efter serveringen paneldiskussion med FSL:s ordförandekandidater Christer Holmlund och Nina ErikssonHolmström.

Välkommen på Korsholms svenska lärarförenings vårmöte 25.3 kl. 17.30 i Academill, Vasa. Stadgeenliga ärenden samt val av ombud till FSL:s kongress. Även val av verksamhetsgranskare för 2014.

Efter mötet bjuder vi på mat samt en paneldebatt med Nina och Christer. Vem blir nästa förbundsordförande? Mera info av ditt skolombud. Anmälan till Korsholm@fsl.fi senast 14.3.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Esbo har en märklig tvist blossat upp kring byskolan Rödskogs skola i norra Esbo, omtalar Hufvudstadsbladet den 25 februari. Miljömyndigheten i Esbo har granskat skolhuset. Vid inspektionen har man uppdagat fuktskador, lukt av källare som tyder på mikrobskador i konstruktionerna, luftläckage och bristfällig luftventilation.

Inspektionen gjordes 11 februari och fick fart på resultatenheten Svenska rum, som har gjort upp en plan för skolans fortsatta verksamhet. Utbildningsdirektör Barbro Högström meddelade att eleverna och lärarna i Rödskogs skola med kort varsel flyttar till Lagstads skola i Esbo centrum.

Föräldrarna svalde emellertid inte uppgifterna om att skolan är i så dålig skick.

Föräldrarna krävde ingående undersökningar och garantier för att skolan åter tas i

Borgå lärarförening håller vårmöte fredag 21.3.2014 kl. 18.30 på Restaurang Sakura i Lovisa. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Dessutom utses fyra kongressombud med personliga suppleanter till FSL:s förbundskongress 2014, samt väljs två förtroendemän med suppleanter.

Efter mötet hålls en paneldiskussion med FSL:s ordförandekandidater Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund. Kvällen avslutas med mat tillsammans med Lovisanejdens lärarförening. Anmälning sker via skolombuden. Gemensam skjuts ordnas.

tens tidning omtalar den 7 februari att det välmående företaget räknar med att i framtiden anställa fler kemister, fysiker och ingenjörer.

– Det är jätteviktigt att få ungdomar att bli intresserade av naturvetenskaper och att regionens traditioner inom området lever kvar, säger Mats Sundell, direktör för forskning och utveckling vid KWH Mirka.

Lovisa utreder en flyttning av specialskolan Parkskolan från Generalhagens skola (åk 1–6) till Lovisanejdens högstadium, omtalar Östra Nyland den 8 februari. Parkskolan är en specialskola för eleverna i Lovisanejden.

Skolan har sex specialklasser med anpassad undervisning för årskurserna 1–9.

– Fördelen med en flytt är att specialeleverna skulle få möjlighet att välja mellan fler valbara ämnen. Eleverna i Parkskolan har redan

nu huslig ekonomi och teknisk slöjd i högstadiet, säger utbildningschef Timo Tenhunen.

I Jakobstad efterlyser bildningsdirektör Jan Levander ett slutgiltigt beslut om det svenska jämte finska gymnasiet, omtalar Österbottens tidning den 19 februari. De två gymnasierna är inne på sitt andra år i samma fastighet, men frågan är huruvida detta blir en permanent lösning. Finska gymnasiet har för tillfället 115 studerande, medan de svenskspråkiga studerandena är 265 till antalet. Politikerna bollar nu med olika alternativ rörande också andra öppna fastighetsfrågor.

– Vi har beslutat om en samlokalisering till våren 2015, men det är inte hållbart att ta beslut ett år i taget, säger Carola Sundqvist (SFP), ordförande för stadsfullmäktige.

Esbo-Grankulla lf håller vårmöte tisdag 25.3.2014 klockan 18.30 i Mattlidens gymnasium, Mattliden 1.

Förutom stadgeenliga ärenden väljs ombud till FSL:s förbundskongress 4–5.6.2014. Redaktör Tom Ahlfors från tidningen Läraren deltar i mötet. Välkomna!

Raseborgs lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte i Kiilan koulun i Karis 26.3.2014 kl. 18. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden och kongressombuden till FSL:s förbundskongress i juni väljs i samband med mötet.

FSL:s styrelse to–fr 27–28.3, FSL:s kansli Helsingfors (kongress- och fullmäktigeärenden).

FSL:s styrelse on 23.4, Hotell Tropiclandia, Vasa.

Förbundsfullmäktige to–fr 24–25.4, Hotell Tropiclandia, Vasa.

FSL:s styrelse ti 3.6, Hotell Fiskartorpet, Helsingfors Förbundskongressen on–to 4–5.6. Fiskartorpet, Helsingfors.

Rättelse:

Året var 2011 I en artikel i förra numret berättades om Schildts och FSL:s öden och äventyr. I texten angavs felaktigt att FSL beslöt att inte delta i en riktad aktieemission år 2011, då Schildts satsade på att köpa en del av det rikssvenska förlaget Alfabeta. Årtalet blev fel. Beslutet togs år 2001.

Redaktionen beklagar felet.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 20 mars.

4

6.3.2014

Sunward Park High School fick sina första datorer år 2008. Bara fem år senare baserar sig all undervisning i skolan på pekplattor och datorer.

Sydafrikansk skola tar enorma Lunchrasten är över och den skuggiga skolgården på Sunward Park High School i Boksburg söder om Johannesburg gapar tom. I ett av klassrummen på första våningen har matematiklektionen precis börjat, men eleverna tar inte fram sina böcker. I stället lägger de var sin pekplatta framför sig.

Samma syn möts jag av i varje klassrum jag besöker. Högstadie- och gymnasieskolan Sunward Park är den första statligt finansierade skolan i Sydafrika som helt har slopat traditionella skolböcker och övergått till eläromedel. Det enda eleverna bär med sig till skolan på morgnarna är en pekdator.

– Jag skulle aldrig byta pekplattan mot böckerna igen. Böckerna var så tunga att bära med sig, säger Nolicia Basson som går i tiondeklass.

Hennes skolkamrater håller med. Fördelarna med pekplattor är många.

– Nuförtiden tycker jag till och med om att göra läxor för jag vet att jag får göra dem

på pekdatorn, säger Kwanda Kubeka. Han säger att han ofta bandar in det lärarna säger på lektionen på sin pekdator och sedan lyssnar på det hemma för att underlätta läxläsningen.

Större ansvar för lärandet Det var i fjol som lärarna och Sunward Parks över 1300 elever övergick till att jobba via den öppna programvaruplattformen Moodle och portalen Train Your Brain (TYB), på svenska ungefär Träna Din Hjärna. Alla i skolan kommer åt portalen via det trådlösa nätverket. I stället för att leta efter borttappade böcker eller anteckningar finns allt inlärningsmaterial, övningar och till och med ordböcker samlade på ett ställe. Dessutom går det att lägga till anteckningar i eböckerna. Med hjälp av Blackboard-tavlor i klassrummen används såväl e-böcker som videoklipp från Youtube under lektionerna.

Dessutom dokumenteras allt eleverna gör på portalen.

– I slutet av förra året kom en förälder till mig och klagade över att hennes barn klarat sig dåligt i skolan för att han inte hade tillgång till inlärningsmaterial. Jag öppnade hans sida på portalen och vi såg direkt vilka böcker han inte hade laddat ner och vilka lektioner han hade skolkat från, berättar Sunward Parks rektor Ansie Peens.

Nolicia Basson och hennes klasskamrater har börjat inse vad det här betyder.

– Vi måste ta mer ansvar för vårt eget lärande, men vi är också mer självständiga med pekplattorna, konstaterar Basson.

Plattor garanterar tillgång till böcker Flera privata sydafrikanska skolor har redan övergått till e-läromedel. Det speciella med statliga Sunward Park är att över 90 procent av eleverna kommer från fattiga kåkstäder

i närheten. Trots det har de flesta föräldrar köpt en pekdator åt sitt barn. En orsak är att en pekdator i bästa fall sparar upp till 4000 rand (200–300 euro) per barn då föräldrarna slipper betala för nya böcker varje år. Skolan betalar för allt e-materialet på portalen.

Sunward Park är för många ett bevis på att innovativ utbildning av hög kvalitet inte endast hör hemma i de dyra, privata skolorna.

Tanken är också att skolan ska spara pengar. Hittills har Sunward Park investerat omkring en miljon rand (ca 66 000 euro) på infrastruktur och e-böcker med fyra års licens. Fysiklärare och vicerektor Enoch Thango säger att det här är en avsevärt mindre summa jämfört med tiden då skolan köpte böckerna av staten, som också är skyldig att leverera dem.

– Nu slipper vi dessutom problemen med bokleveranserna, säger Thango.

I fjol tog det över sju månader innan eleverna i den nordliga, fattiga provinsen

5

6.3.2014

fakta

E-lärande växer i hela Afrika l Sydafrika har elva officiella språk. Engelska används i officiellt bruk. Undervisningsspråken i skolorna är engelska eller afrikaans trots att engelska bara är det femte vanligaste hemspråket. Afrikaans är lite vanligare, 13,5 procent, medan den största språkgruppen är Zulu (23 %). l Av befolkningen på över 50

miljoner uppger 97 procent av 15–24 åringar att de kan läsa och skriva.

Fysikläraren och vicerektorn Enoch Thango till vänster och rektorn Ansie Peens i mitten jämför sina plattor med en elevs.

Sydafrika använder ungefär sex procent av landets BNP på utbildning. Det är en aning mindre än i Finland men resultaten är internationellt sett mycket dåliga.

l

l I World Economic Forums senaste internationella jämförelse från 2013 klarade sig Sydafrika dåligt vad gäller utbildning. Landet har tappat några positioner och ligger nu på plats 135/148. l En

nyligen publicerad rapport från undersökningsbolaget Ambient Insight visar att intäkterna för e-lärande i hela Afrika kommer att öka till över 500 miljoner dollar år 2016. Det är dubbelt mer än år 2011. Enligt undersökningen är Afrika den snabbast växande marknaden inom e-lärande.

Sunward Park är inte helt papperslös trots e-inlärningsprojektet. De nationella slutexamen skrivs fortfarande för hand. Därför skriver eleverna i häften under matematik och språklektionerna.

a e-steg Limpopo fick sina skolböcker. Skandalen trappades upp då närmare 6000 böcker hittades dumpade ute på savannen i Limpopo.

Det här är enligt rektor Ansie Peens bara en orsak till att de sydafrikanska skolorna borde strunta i tryckta böcker och direkt satsa på e-inlärning.

– Jag är säker på att vi inom de kommande fem åren kommer att se många fler skolor gå i samma riktning som vi, säger Peens.

Undervisningsministeriet har precis avslutat ett tre månaders fältbesök på Sunward Park. Nu ska ministeriet utvärdera om pekplattor är en lösning för alla de statliga skolorna. Trots alla fördelar, säger fysiklärare Enoch Thango att det ännu är för tidigt att avgöra om användningen av tabletter har haft en positiv inverkan på en av skolans viktigaste mål, elevernas inlärningsresultat.

Inne i skolans huvudbyggnad försöker tiondeklassaren Vinchenzo Bozsik logga in på skolportalen TYB för att visa mig ett så

kallat fem-minuters-prov. Det är ett prov eleverna gör i början av varje lektion för att lärarna ska kunna kontrollera hur väl ungdomarna har läst sina läxor. Bozsik lägger sin platta på bordet och suckar.

– Det händer ofta att det trådlösa nätet inte fungerar. Ofta kommer vi inte åt portalen då vi mest skulle behöva den, det är frustrerande, säger Bozsik.

– En dag hade vi ingen elektricitet hemma och då kunde jag varken ladda plattan eller göra mina läxor, säger klasskamraten Onkabetse Montja.

Dyr platta riskabel I ett ojämlikt land som Sydafrika känner vissa elever att pekplattan kan medför en risk.

– Att gå omkring med dyra pekplattor utanför skolan är riskabelt. Någon kanske rånare eller dödar dig för den, konstaterar Kwanda Kubeka krasst.

Förutom tekniska problem, pekplattor av dålig kvalitet och elever som inte tar hand om dem, har rektorn Peens också fått kämpa med lärarnas attityder.

– Våra matematiklärare utnyttjar fortfarande inte allt material som finns på portalen. De envisas med gamla metoder, säger Peens, och tillägger att lärarna borde släppa tanken om att endast de kan undervisa eleverna.

– Barnen lär oss vuxna minst lika mycket och en del av våra lärare verkar inte ännu vilja acceptera att eleverna kan lära sig själv, fortsätter Peens.

Så här vill våra barn lära sig Fysiklärare Enoch Thango hör tillsammans med Peens till eldsjälarna bakom e-inlärningsprojektet. I lärarrummet visar Thango stolt hur många pdf-filer med extra material han har laddat upp för sina elever och berät-

tar entusiastiskt om hurdana videoklipp han brukar visa under sina lektioner. För Thango är e-inlärning den enda vägen framåt.

– Nu kan vi inte vända om och gå tillbaka till det gamla. För mig är det nu viktigt att stöda mina kollegor så att de också lär sig utnyttja allt material på portalen, säger Thango.

Både Peens och Thango har några konkreta hälsningar till finländska skolor som är intresserade av deras modell.

– Se till att ha bra wifi-nätverk i skolan och hållbara pekdatorer som inte går sönder, säger Peens och fortsätter: – Det är så här våra barn vill lära sig, om vi inte hänger med i utvecklingen kommer utbildningen att lida.

Text och foto: Nina Simberg

6

6.3.2014

Norska arbetstider under attack

KOLUMNEN Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

Olen suomalainen Det går en ung man i kamouflagedräkt och marschkängor på stadens gator. Han mäter över en och nittio i strumplästen och är tung och stor. Hans hår är svart och hyn är brun. Hans ögon är mörkbruna och milda men hans gång är målmedveten och stark. För några år sedan jobbade han en kort tid på restaurang i Bakau i Gambia, som är hans pappas fosterland. Jobbet fick han på grund av att han är språkkunnig och kan umgås med såväl invånarna i landet på ett av deras språk, mandinka, som med turister på tillfälligt besök.

Den unge mannen gör nu sin värnplikt i Karelska brigaden i Kääpälä by i Vekaranjärvi, Kouvola. Han är född och uppvuxen i Finland och blev student häromåret från Brändö svenska gymnasium.

Denna unge finländare dyker upp i den nya musikvideon som producerats av medborgarinitiativet ”Kansalaiset feat.

Medborgare”. På videon sjunger en hel hop finländare en ursprungligen italiensk sång som här gjorts känd av artisten Kari Tapio under namnet ”Olen suomalainen”.

Den unge mörkhyade mannens morfar syns också på videon. Han har gråvitt svallande hår och påtagligt blåa ögon. Han hy är i det närmaste ljust, ljust skär. Han är också uppvuxen i Finland. I Kronohagen i Helsingfors. Han var inte gammal när kriget bröt ut.

En del av de finländare som uppträder med sång i filmen bär namn som Hossni Boudali, Neva De Vizcaya och Yonca Kurtoglu.

Mottagandet har på många håll varit mycket positivt men det finns också röster som uttalar ett visst missnöje med den här produktionen. Missnöjet grundar sig på uppfattningen att dessa finländska medborgare som syns i filmen inte alls är finländare och därför inte alls har rätt att stå för orden ”olen suomalainen”. Exempelvis undrar en av kritikerna hur många av dem som presenterar sig som finländare då de träffar nya människor i moskén.

Intressant fråga, onekligen.

Jag vet ju inte hur det är med de andra, men personligen presenterade jag mig som finländare senaste jag besökte en moské. Det var vid den stora fredagsbönen strax efter jul. Men det hör ju inte hit, eftersom jag inte är med i musikvideon.

En annan skribent undrar hur många av kvinnorna på videon som uppfostrar sina söner till att våldta finländska kvinnor.

Knappast så förfärligt många, blir mitt spontana svar.

Nasima Razmyar, till exempel. Jag vet inget om hennes uppfostringsprinciper eller om hon alls har några söner, men jag vet att hon är ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige och kandidat i det kommande europaparlamentsvalet. Hon torde inte ha som mål att uppfostra våldtäktsmän.

Frågan som den nya musikvideon vill formulera är förstås vem som är finländare. Kan en kvinna som är född i Afghanistan någonsin bli finländare? Kan en man som är född i Finland av en finländsk kvinna och har en gambisk far någonsin få kalla sig finländare?

Och kan en vid det här laget nästan 80 år gammal man som är född och uppvuxen i Finland och som har högst finländska föräldrar få kalla sig finländare? Mannens far var officer i Finlands armé under krigen 1939–1944.

Här reagerar den uppmärksamma läsaren. Vadå? Klart att han är finländare!

Inte enligt debattörerna på nätet. Den här mannen är inte finländare på riktigt. Han är ju finlandssvensk! Han får inte ta orden ”olen suomalainen” i sin smutsiga, svenska mun.

En annan fråga som kan ställas är ifall ordet finländare alls behöver en definition.

årsverk utförs under 45 veckor i året istället för dagens 39 veckor.

Beslut därom tas uttryckligen på lokal nivå, resonerar arbetsgivarna, som alltså vill slopa den centrala regleringen av arbetstiden.

– Många skolor fortsätter säkert som tidigare, medan andra utvidgar läsåret med eller flera veckor som används till fort- och vidareutbildning, planering, större samarbetsprojekt eller annat, skriver Gunn Marit Helgesen, styrelseordförane i KS i en debattartikel i Aftenposten den 30 januari.

Helgesen säger att huvudpoängen är att skolledarna ges möjligheter att disponera över lärarnas arbetstid utgående från skolans behov. Och det leder i sin tur till hög kvalitet i inlärningen. På köpet blir lärarna mera tillgängliga för eleverna under skolåret.

Lärarorganisationerna vill hålla fast vid den centrala regleringen av arbetstiden. KS anser att central reglering är gammalmodig och står i vägen för utvecklingen av en god skola.

Förhandlingarna om lärarnas arbetstidsavtal har brutit samman i Norge. Kommunernes sentralforbund KS kräver att lärarna skall tillbringa mera tid på skolorna.

Det verkar uppenbart att KS vill ta modell från Danmark, där arbetsgivarna, med benäget stöd från regeringen, påtvingade lärarna en arbetstidsmodell, som i praktiken leder till att de från i höst får kontorsarbetstid.

Så långt går det knappast i Norge, men förhandlingsklimatet är synnerligen ansträngt. Lärarförbunden avbröt förhandlingarna den 24 januari, medan KS försäkrar att man alltjämt vill förhandla. Sammanbrotten betyder i praktiken att förhandlingarna om arbetstiderna förs över till undervisningssektorns egentliga avtalsförhandlingar i vår.

Stämningarna är hätska. SkolNorge kokar av kampvilja, omtalas på det största lärarfacket Utdanningsforbundets hemsida.

KS talar för en arbetstidsordning, som innebär att lärarnas

Lärarorganisationerna rasar mot KS-angreppet, som ses som ett dråpslag mot kvaliteten i undervisningen och även lärarrekryteringen. Representantskapet för Utdanningsforbundet, som är Norges största lärarfacket, sammanträdde den 13 februari för att behandla situationen. I ett uttalande förvånar sig representantskapet över KS intresse för att lärarna skulle tillbringa mera tid på skolan, då eleverna inte är på plats.

– Det här är ett slag mot kvaliteten. Uppföljningen av eleverna hör samman med att lärarna utför lejonparten av arbetet under skolåret. Kvaliteten har dessutom en klar koppling till att lärarna har tillräckligt med tid för förberedelser och utvärdering, sägs i uttalandet.

Avtalsrörelsen i Norge kan visa sig bli en synnerligen konfliktfylld historia för lärarnas del.

C-E Rusk

Komprimerat arbetsår Norska lärare har årsarbetstid.

Lärarnas arbetsuppgifter utförs inom ramen för ett årsverk om 1 687,5 klocktimmar (1 650 timmar

för lärare som är 60 år eller äldre).

Detta motsvarar arbetstidsnormen för andra kommunala arbetstagare.

Dock har lärarna ett eget ar-

Beställ kostnadsfritt lektionsmaterial!

FÖR GRUPPARBETEN

NO EKO

HÄL

VE NU Ö

R

220 ART

IKLA

R

SAMHÄLLSKUNSKAP

MI

SA MILJ

Ö

0€ UPPDATERAT OCH AKTUELLT INFORMATIONSMATERIAL FRÅN VÄRLDEN UTANFÖR SKOLAN

Djupdyk

kostnadsfria lektionsmaterial

betstidsavtal, där det anges att av årsverket sammanfaller 38 veckor (190 dagar) med elevernas skolår, som utgör minst 190 dagar. Lärarna förutsätts dessutom avsätta 6 dagar till kompetensutvecklingen eller planering under dagar, då eleverna inte är i skolan. I Norge talar man om ett komprimerat arbetsår, där lärarna utför årsverket om 1 687,5 timmar under 196 dagar.

Också i Norge har lärarna ett längre avbrott i arbetet under sommaren. Årsverket om 1 687,5 timmar används så att den arbetstidsbundna tiden är 1 300 timmar i grundskolans lägre klasser, 1 225 timmar i de högre klasserna och 1 150 timmar i läroanstalterna på andra stadiet. Här handlar det om arbetstid, som lärarna tillbringar på skolorna och som arbetsgivarna förfogar över. Vid sidan av undervisning används tiden bl.a. till för- och efterarbete, administrativa uppgifter och lärarmöten.

Resten av årsarbetstiden är s.k. förtroendetid, som arbetsgivaren inte kan styra. Lärarnas arbetstidsavtal omfattar också tabeller för uträknandet av ”leseplikten”, alltså undervisningsskyldigheten på årsnivå. (Källa: ks.no)

i språkbad.

Studera till språkbadslärare.

I utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning får du beredskap att jobba som språkbadslärare i grundskolan, behörighet att jobba som klasslärare i grundskolan samt som svensklärare i finskspråkig grundskola och gymnasium. Vasa universitet leder till framtiden på adressen uva.fi.

Ansökningstid

3.3–1.4.2014

uva.fi/kiky

facebook.com/vaasanyliopisto youtube.com/UniversityofVaasa twitter.com/univaasa

7

6.3.2014

LÄRARTJÄNSTER 1 ämneslärare i matematik 1 ämneslärare i svenska 1 ämneslärare i engelska 3 klasslärare 1 barnträdgårdslärare 1 eftisledare www.gripsholmsskolan.se

Ställa frågor till naturen Sommarkurs i fysik och kemi för klasslärare Resurscentret ordnar en kurs med fokus på undersökande arbetssätt i naturvetenskap med utgångspunkt i elevernas egna frågor. Teori varvas med praktiska övningar. Anna Gunnarsson från Science centret NAVET, Borås, och drakflickan Berta medverkar med en workshop i kemi. Teman för de övriga workshoparna är Leksaker, Fysik och kemi i parken samt Ställa frågor till en potatis.

Tidpunkt: 2—3. 6. 2014 Plats: Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa Läs mera på http://www.skolresurs.fi/node/1644

Eftermiddag med drakflickan Berta Unik workshop kring naturvetenskap för förskolans personal Anna Gunnarsson håller en workshop kring hur vi kan ta in naturvetenskap på ett lekfullt sätt redan i förskolan.

Tidpunkt: 3.6.2014 (3 h) Plats: Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa Läs mera på http://www.skolresurs.fi/node/1657

Från frånvaro till närvaro – dialog som redskap

Kurserna är gratis för deltagarna!

Seminarium om att förebygga skolfrånvaro torsdag 10.4.2014 kl. 9–15 i Academill, Föreläsningssal Bruhn, Strandgatan 2, Vasa Under dagen tar vi upp följande teman: • unga och utanförskap • kognitiv beteendeterapi och skolfrånvaro • dialogiska tänkesätt, om dialogen mellan läraren, eleven och hemmet • när sjukfrånvaro blir vardag Dessutom presenterar vi vårt nya material som ger stöd i arbetet med närvaro i skolan och berättar om handlingsplaner för tidigt ingripande i skolfrånvaro.

Ytterligare information och anmälningar: Dana Björkström-Jung, dana.bjorkstrom-jung@folkhalsan.fi, tfn 044 788 3728 eller Charlotta Eriksson, charlotta.eriksson@folkhalsan.fi, tfn 044 788 3686.

www.folkhalsan.fi/tillbakatillframtiden

Finlands Svenska Lärarförbund FSL är ett fackförbund för alla svenskspråkiga lärare, lektorer och rektorer. Vi har över 5 000 medlemmar, alltså ungefär 95 procent av undervisningspersonalen i de svenska skolorna.

Nu söker vi

117 kongressombud Kongressombudens viktigaste uppdrag är att delta i FSL:s kongress den 4-5 juni på Hilton Hotell Fiskartorpet i Helsingfors.

Vi erbjuder ett intressant uppdrag med stora möjligheter att påverka FSL:s verksamhet. Som kongressombud är du bland annat med om att välja FSL-ordförande och fullmäktige för åren 2014-18. Under kongressen har du också tillfälle att nätverka och påverka tillsammans med ett hundratal andra lärare från Svenskfinland.

Vi förutsätter att du är medlem i FSL. Är du intresserad av till exempel din lön, arbetsbild eller vår organisation är det ett plus. Tidigare engagemang i lärarfackets aktiviteter ser vi som en merit, men det är absolut inget krav.

Intresserad? Mera information får du av din lokala lärarförening. Delta också i föreningens vårmöte eller ett allmänt föreningsmöte. Där utses ombuden till kongressen.

Mera folk behövs 9,9 cm * 12,9 cm på UBSkonferens Det finns fortfarande plats på den stora grundskolkonferensen som utbildningsstyrelsen ordnar i början av april, berättar direktören för den svenska verksamheten på Ubs, Bob Karlsson.

Sista anmälningsdagen är formellt den 6 mars, men Bob Karlsson lovar att det går att anmäla sig ännu i början av vecka 11, från och med måndagen den 10 mars.

– Vi borde komma upp till hundra deltagare för att det skall gå ihop, berättar han och tillägger att det nog ryms flera än så.

Lyckas det inte måste konferensen bantas ner eller i värsta fall ställas in, befarar Karlsson.

Grundskolkonferensen äger rum den 3–4 april i Helsingfors och fokuserar på dagens finlandssvenska grundskola. Den riktar sig till bl.a. lärare och rektorer.

På programmet för konferensen finns diskussion om grunderna för den nya läroplanen som skall tas i bruk år 2016, seminarier om exempelvis problemlösning i matematik, finskundervisningen och digitala medier samt lässtrategier och läslust. Också nordiska föreläsare medverkar, bland andra Helle Mathiasen från Århus universitet som talar om den perfekta undervisningen, enligt eleverna.

Fyra workshopar ordnas också och de tar upp ämnen som utomhuspedagogik, framtidens matematiklärande, digitala resurser som stöder elevsamarbete och ”apparna som vi ännu väntar på i skolan”.

Bob Karlsson tror inte att prislappen på konferensen (345 euro) avskräcker, utan upplever snarare att folk har svårt att komma loss.

Fortbildningspengar finns nog, enligt Bob Karlsson, men kommunernas ekonomi är överlag så dålig att man på en del håll har infört t.ex. vikariestopp som begränsar lärarnas och rektorernas möjlighet att delta i en konferens. Dessutom är konkurrensen bland fortbildningar ganska stor, menar han.

Det är något år sedan en motsvarande konferens ordnades i Utbildningsstyrelsens regi och denna gång har arrangörerna speciellt velat lyfta fram grundskolan.

– Konferensen har ett brett program med innehåll om vår skolas framtid. Vi vill lyfta oss litet från det mest lokala perspektivet.

Mera om konferensen och anmälningar kan läsas på adressen oph.etapahtuma.fi. Välj svenska som språk så återfinns konferensen lätt.

Tom Ahlfors

8

6.3.2014

ordförandeval 2014

Har du frågor min vän ställ dem nu!

Här presenterar Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund sig själva. Vem är då Christer och vem är då Nina?

Bägge är synnerligen rutinerade fackrävar med mångsidig tjänstgöring inom såväl FSL som OAJ. Läraren publicerar i nr 9/2014 intervjuer med de två ordfö-

randekandidaterna. Valet av ordförande för FSL sker vid förbundskongressen i juni. Då sammanträder 117 kongressombud för att bl.a. välja ordförande för förbundet. Enligt stadgarna sker nomineringen vid förbundskongressen, så i teorin kan flera ordförandekandidater ge sig till känna.

Ordföranden för FSL visar vägen i många avseenden. Har du en bra fråga du vill ställa till de förefintliga kandidaterna? Är det något område i ordförandeskapet som fängslar dig, så att du vill veta var Nina och Christer står just i denna fråga?

I så fall kan du sända in din

fråga eller dina frågor till redaktionen, som står för själva intervjuerna. Redaktionen väljer relevanta frågor, som kandidaterna får ta ställning till.

Sänd dina frågor senast den 22 mars till carl-erik.rusk(at)fsl.fi eller tom.ahlfors(at)fsl.fi.

Facket är vi!

Delaktighet ger styrka

Nina Eriksson-Holmström representerar för närvarande FSL i styrelsen för lärarfacket OAJ. Hon har också haft säte i OAJ:s fullmäktige. Hon har också fungerat som ordförande för FSL:s fullmäktige. Nina är förtroendeman och har haft många fackliga uppdrag i Helsingfors svenska lärarförening. Hon är speciallärare och jobbar för tillfället i Åshöjdens grundskola i Helsingfors. Ursprungligen hangöbo.

Christer Holmlund är förbundssekreterare i FSL. Han har tidigare suttit i styrelsen för OAJ, där han också har haft säte i fullmäktige. Christer har suttit i FSL:s styrelse och han har haft många fackliga uppdrag i Esbo-Grankulla lärarförening.

Han har också fungerat som FOSU:s huvudförtroendeman i Grankulla. Christer är i grunden klasslärare och han har även tjänstgjort som rektor. Ursprungligen hangöbo.

Tio kommuner har fattat beslut om permitteringar. I över tjugo kommuner förs samarbetsförhandlingar gällande permitteringar och nedskärningar. Ytterligare en kommun önskar göra individuella lönesänkningsavtal. I tider som dessa behövs facklig medvetenhet, beredskap och sakkunskap på alla nivåer. Ett stort arbete görs, med förbundskansliets stöd, av våra huvudförtroendemän och förtroendemän.

Att diskutera försök med årsarbetstid i en permitteringskommun kan naturligtvis aldrig komma i fråga. För kommunerna skulle det vara behändigt om man enligt dansk modell kunde omdisponera lärarnas årsarbetstid och låta var och en undervisa lite mera, anslå mindre tid för övrigt arbete och anställa lite färre lärare. Att ge upp tanken på arbetstidsförsök känns motvilligt för en, som tänker att allt arbete läraren utför ska vara grund för lönen inte bara undervisningen. Är det kanske ändå dags för en time-out i funderingarna kring årsarbetstid då usk-fängelset börjar kännas som en tryggare borg?

Både i lönepolitiska frågor och då det gäller utbildningspolitik behöver vi ett diskuterande och argumenterande för-

bund. Det är viktigt att vi på vårt modersmål kan delta i diskussionen och vara med och påverka omständigheter som berör vår fysiska och psykiska arbetsmiljö.

Det är en styrka att 95 % av lärarna är anslutna till facket. Om vi ännu kunde aktivera lite fler av dem och samtidigt ta till vara de redan aktivas erfarenheter och sakkunskap i flera sammanhang tror jag att vi växer oss ännu starkare.

Förutom den direkta intressebevakningen är det viktigt att förstärka bilden av den professionella läraren och läraryrkets status även om vi i det fallet har ett bättre läge just nu än det övriga Norden.

Varje lärare är med och formar samhällets syn på lärarprofessionen, men förbundets ordförande har en central roll då det gäller att få ut vårt budskap i lobbningskorridorer och medier. FSL:s ordförande ska vara förbundets trovärdiga röst utåt och en entusiasmerande ledare inom förbundet.

Nina Eriksson-Holmström

Jag hade nog ingen aning om vad ett ja hösten 1993 skulle innebära för min fackliga karriär. Det hela började då Esbo-Grankulla lf hade höstmöte och det behövdes kandidater för styrelsevalet. Jag lovade ställa upp. Förhandlat och påverkat hade jag redan gjort under min tid som sommarjobbare i Hangö, orättvisor har jag alltid velat åtgärda! Det blev val och jag kom in i styrelsen. Efter årsskiftet funderade vi över styrelseposterna. Sekreteraruppgiften blev obesatt allra sist.

Egentligen en uppgift som ingen av de gamla rävarna ville ha. Föreningens ordförande frågade om jag kunde tänka mig uppdraget och orädd som jag är tänkte jag ”det där fixar jag nog, får hjälp av Uffe Sunabacka”.

Intresset och viljan fanns med redan från början. Det ena uppdraget ledde till det andra. Under färden har varje ny uppgift känts som den mest angelägna. Bäst hittills är således min anställning som ombudsman/förbundssekreterare.

Min styrka? Jag fastnar inte på detaljer, utan vågar lyssna på sakkunniga innan jag fattar beslut. Olika uppdrag inom FSL och OAJ har gett mig en stabil grund att

stå på. Att leda förbundet kräver förutom erfarenhet även visioner och ett ödmjukt ledarskap. FSL är idag bättre än någonsin, men det finns alltid orsak att sträva efter att göra saker ännu bättre.

I dagens läge hör lönepolitiken tätt ihop med utbildningspolitiken. Därför är det viktigt att noggrant analysera hur förändringar i utbildningspolitiken påverkar arbetet i våra skolor. Att ha en egen linje är viktig för FSL, en linje som formas i nära samarbete med OAJ som är vår förhandlingsorganisation i avtalsfrågor.

Vår organisation är summan av alla medlemmar. För att skapa delaktighet måste ordförande och styrelse ge föreningarna möjlighet att göra sig hörda. Jag drömmer om en eriksgata där ledning och fältet träffas och skapar nya modeller för framtidens FSL. Att lyssna och forma är grundstenen för förbundets verksamhet.

Jag är lyckligt lottad som får diskutera och jobba med saker jag brinner för!

Christer Holmlund

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.