Läraren 5 2016

ordförandekolumn Vad innebär solidaritet förbunden emellan i Finland 2016? Var går gränsen för att köra sin egen intressebevakning? ʌʌ sidan 3

17.3.2016 • Nr 5 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Inga vikarier i Vasa Fortbildningen lider av vikariestoppet, säger rektor Inger Nabb i Vasa.

– Lärare tvekar att delta i fortbildning då de vet att det innebär extra arbete för kollegerna.

Vasa stad har också infört köpstopp vilket betyder att skolornas budgeterade medel inte får användas. ʌʌ läs mera på sidan 4

Elisa Mylläri (t.v.) och Saga Nyqvist diskuterar sina skoluppgifter i Vikinga skola med rektor Inger Nabb. foto: christoffer thomasfolk

Ännu fnurror på tråden

Enligt statsminister Juha Sipilä är regeringens tvångslagar nu skrotade.

Dock är det för tidigt att hurra. Finlands näringsliv EK resonerar nämligen att täckningen på löntagarfältet inte är tillräcklig och vill inte än ge grönt ljus för förhandlingarna på branschnivå. ʌʌ sidan 3

ÅA har förnyat sitt urvalsprov till lärarutbildningen "Det är vanföreställningar att det skulle vara lätt att komma in."

Vårmötesdags för flera FSLföreningar

RIA HEILÄ-YLIKALLIO professor, utbildningslinjeansvarig FPV vid ÅA i Vasa

ʌʌ sidan 5

ʌʌ möten och kurser sidan 11

2

17.3.2016 • Nr 5

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

En ny tid är här Ett vagt formulerat utkast rörande introduktionen av en s.k. finländsk modell kan lösa knutarna på arbetsmarknaden. Regeringen har mottagit ett dokument rörande denna modell, som har sammanställts av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna.

Dokumentet kan ses som en bilaga till förslaget till konkurrenskraftsavtal, som bl.a. omfattar fackens utfästelse om en nollinje år 2017.

Den påtänkta finländska modellen kunde tas i kraft hösten 2017. Då förhandlar man om lönerna för år 2018 och framåt.

Regeringen och Finlands näringsliv EK har redan i flera års tid talat för en arbetsmarknadsmodell, där den konkurrensutsatta exportindustrin skulle definiera en lönenivå, som utgör ett tak för andra sektorer.

Modell vill man ofta ta av Sverige, där en liknande modell introducerades redan år 1997. Sveriges modell nämns ofta som en starkt bidragande faktor till den starka tillväxten i vårt västra grannland.

Den finländska modellen är ingalunda färdig, utan nu finns endast en lathund för avtalsförhandlingarna i framtiden. Formuleringarna är på en allmän nivå och många detaljer är öppna.

Dock anges några centrala faktorer, som ska beaktas när man definierar lönenivåerna framgent. De centrala uppgörelsernas tid är definitivt förbli. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna förhandlar i framtiden och målet är ställt på uppgörelser, vilka stärker de konkur-

renskraften inom de branscher som är utsatta för internationell konkurrens. Samtidigt beaktas sysselsättningen på sikt, produktivitetsutvecklingen jämte hållbarheten inom den offentliga ekonomin.

Här talas uttryckligen inte om den konkurrensutsatta exportindustrin, utan formuleringarna kan tolkas på olika sätt. T.ex. lärarfacket OAJ resonerar att utbildning och forskningen definitivt hör till de branscher som är utsatta för internationell konkurrens.

En öppen fråga i sammanhanget är hur lönenivån definieras. Har centralorganisationerna också i framtiden en roll i dramat, eller delegeras denna uppgift till förbunden?

Och vilken roll har riksförlikningsmannen? I Sverige fungerar statliga myndigheten Medlingsinstitutet som högsta väktare för att den överenskomna lönenivån respekteras. Medlingsinstitutet bland annat ska verka för att de procentuella löneökningar som avtalas mellan industrins parter, ”märket”, är normerande för avtalen på resten av arbetsmarknaden.

Någon liknande överenskommelse finns inte i det papper som regeringen mottog.

Här finns många öppna frågor, som lär få svar i sinom tid då avtalsrörelsen 2017 knycker igång. Klart är i alla fall att nya vindar blåser inom arbetsmarknadspolitiken.

Regeringen och Finlands näringsliv EK har redan i flera års tid talat för en arbetsmarknadsmodell, där den konkurrensutsatta exportindustrin skulle definiera en lönenivå, som utgör ett tak för andra sektorer.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

Koll på medlemsförmånerna Försäkrad hos Turva

Jäsendut.fi

Hos försäkringsbolaget Turva har vi tecknat flera försäkringar för dig som är medlem.

Du får automatiskt en resenärförsäkring, en resgodsförsäkring, en olycksfallsförsäkring och en yrkesmässig ansvars- och rättsskyddsförsäkring. Dessutom får du medlemsrabatter på andra försäkringar. Observera att försäkringsförmånerna inte gäller våra pensionerade medlemmar.

På den finskspråkiga webbplatsen www. jasenedut.fi hittar du många andra förmåner som du får med ditt medlemskort. Om du anmäler dig som prenumerant på det månatliga nyhetsbrevet från Jäsenedut får du via din e-post tips på aktuella medlemsrabatter.

Förbundets medlemskort fungerar som ditt försäkringskort. Ta alltid med dig kortet när du reser. Om du ska ansöka om ersättning kan du alltid vända dig direkt till Turva.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

Du kan läsa mera om dina försäkringsförmåner på www.turva.fi/oajfslsvenska. Här hittar du också Turvas kontaktuppgifter.

De förmåner som FSL och lärarföreningarna erbjuder endast sina medlemmar finns däremot inte på Jäsenedut-tjänsten. FSLförmånerna hittar du på www.fsl.fi - Medlem i FSL.

Fråga FSL Kontakta gärna anita.stark@fsl.fi om du har frågor om dina medlemsförmåner.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

3

17.3.2016 • Nr 5

Tvångslagarna slutgiltigt skrotade Avtalet om stärkt konkurrenskraft ser ut att bli verklighet. Efter synnerligen segslitna förhandlingar, där turerna har varit många, har parterna på arbetsmarknaden manglat fram en uppgörelse, som har godkänts preliminärt av regeringen.

Statsminister Juha Sipilä har konstaterat att de omtalade ”tvångslagarna”, alltså regeringens åtgärder för att sänka arbetets kostnader, har slutgiltigt skrotats. Fast i samma andetag har Sipilä sagt att motsvarande obehagliga åtgärder kan bli aktuella om en uppgörelse inte kan nås på arbetsmarknaden. Än är det inte dags att hurra.

Det finns alltjämt fnurror på tråden. Finlands näringsliv EK resonerar att täckningen på arbetsmarknaden inte är tillräcklig och vill inte ge grönt ljus än för förhandlingarna på branschnivå.

Då ser EK till situationen speciellt inom fackcentralen FFC, bl.a. transportfacket AKT och handels-

facket PAM inte vill godkänna förhandlingsresultatet, som dessa förbund upplever innehålla alltför många negativa saker för löntagarna.

Juha Sipilä har lovat att vid behov delta, då styrelsen för PAM sammanträder torsdagen den 17 mars. I bagaget har Sipilä då bl.a. de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förslag till en central lönemodell för Finland. Modellen är tänkt att tas i bruk i samband med avtalsrörelsen hösten 2017.

I organisationernas svar till regeringen definieras lönenivån efter 2017 enligt fyra huvudsakliga mätare. Dessa är konkurrenskraften i branscher som är känsliga för internationell konkurrens, balansen i den offentliga ekonomin, produktivitetsutvecklingen och sysselsättningen.

Framfödandet av detta dokument anses skapa förutsättningar för regeringen att precisera sina löften om indragna nedskärning-

ar i de offentliga utgifterna och kommande lättnader i inkomstbeskattningen. Det bidrar till ökad köpkraft för löntagarna, vilket är viktigt för bl.a. just handelsfacket PAM:s medlemmar.

Om det går vägen, så att EK och PAM ändrar sina hållningar kan de egentliga kollektivavtals- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna äntligen knycka igång på allvar. Deadline för dessa är den 31 maj.

Centralorganisationerna bedömer förhandlingsresultatets täckningsgrad den 1 juni. I bedömningen utreder man hur stor del av branscherna och arbetstagarna som omfattas av konkurrenskraftsavtalet efter de branschvisa tillämpningsförhandlingarna.

Löntagarcentralerna bedömer i juni om regeringen har vidtagit tillräckliga åtgärder som ansluter sig till avtalet.

– Verkligen inget bra avtal, men dock mycket bättre än alternativet, sade Christer Holmlund, då han presenterade och kommenterade förhandlingsresultatet vid FSL-kursen för förtroendemän i Tammerfors den 10–11 mars.

Det finns många element i förhandlingsresultatet. En speciellt intressant detalj berör ansatsen att förlänga arbetsåret med 24 timmar utan lönemässig kompensation. Vad kan detta tänkas innebära inom undervisningssektorn, där de flesta anställda har arbetstider som markant skiljer sig från normen i arbetslivet i övrigt?

OAJ och KT förhandlar Utgångsläget är följande: Man förhandlar på branschnivå om hur timmarna inplaceras under arbetsåret. Alternativen är främst att förlänga arbetstiden per vecka eller per år eller att öka planeringstiden eller antalet arbetsdagar. Eftersom en förlängning av arbetstiden gäller alla lärargrupper, kan inte en enda lösning passa alla.

Lärarfacket OAJ förhandlar med Kommunarbetsgivarna om hur denna ändring implemente-

ras i undervisningssektorns avtal och för all del också det allmänna kommunala avtalet. Därutöver finns privata arbetsgivare, som OAJ också förhandlar med.

I sista hand är det OAJ:s lönepolitiska kommitté och styrelsen för OAJ som fastställer målen för förhandlingarna. Men OAJ bestämmer förstås inte utfallet, utan KT har egna mål för förhandlingarna.

– Här har lärarna en god chans att påverka. Hur ser ni som förtroendemän på detta? Vad ska jag föra vidare till OAJ och Inger Damlin, som är vår representant i styrelsen, frågade Christer Holmlund.

Hela dagar bäst Madeleine Karlsson, huvudförtroendeman på Kimitoön, konstaterade att för lärarna måste detta rimligen handla om en förlängning med hela arbetsdagar.

– Inom andra branscher kan man kanske förlänga arbetstiden med fem minuter, men det passar ju inte för oss, noterade Karlsson.

Därom verkade alla ense. Diskussionen kom att handla om bl.a. ökad tid för samplanering eller nyttig fortbildning.

Också alternativet med fler ”öppet hus”-dagar, alltså i praktiken lördagar som arbetsdagar, nämndes, men avfärdades resolut.

– Jag tror inte lärarna vill ha

Christer Holmlund Förbundsordförande

Tuffa beslut Att försöka dra slutsatser och göra bedömningar hur situationen inom arbetsmarknaden är har blivit näst intill omöjligt under Sipiläs regerings tid. Ett like i att hopa och ro då det gäller att hitta lösningar för att få Finland på fötter har vi nog inte sett under vår snart 100 åriga historia.

Jag hoppas att förhandlingsresultatet om höjd konkurrenskraft förhoppningsvis är den sista stora svängen i diskussionen om ett samhällsfördrag.

Spelet på arbetsmarknaden kan säkert jämföras med schackspel där man flyttar en pjäs åt gången, men där det gäller att ha flera olika strategier för de kommande dragen planerade och kunna ändra strategi beroende av hur motspelaren flyttar sin följande pjäs. I skrivande stund tror jag att FFC och särskilt PAM funderar över hur de göra.

Nu har vi dock ett förhandlingsresultat som är inte är bra med tanke på den offentliga sektorn. Trots att vi hamnar i en situation med försämringar i avtalet är jag övertygad om att denna lösning är bättre än de föreslagna tvångslagarna.

c-e rusk

Hur förlänga lärarnas arbetsår?

Förhandlingsresultatet på arbetsmarknaden, även benämnt avtalet om stärkt konkurrenskraft, innehåller många beska piller för löntagarna.

ordförord

fler arbetsveckor med sex dagar, sa Christer Holmlund.

Utgångspunkten var att arbetstidsförlängningen i praktiken skulle handla om tre arbetsdagar à 8 timmar.

Förläng lärarnas arbetstid med en dag efter våravslutningen och två dagar före läsårsstarten, löd ett allmänt förslag.

Lärarna vill må bra Martin Ahlskog, huvudförtroendeman i Pedersöre, lyfte fram ett annat alternativ.

– Eleverna kunde få förlängda veckoslut, så att de är lediga fredagar medan lärarna jobbar med t.ex. utvecklingsfrågor, sa Ahlskog.

Nina Eriksson-Holmström, förtroendeman i Helsingfors, lyfte fram fortbildningen.

– Fortbildningen äger ofta rum på egen tid. Varför inte få in fortbildningen i arbetstiden?

Christer Jakobsson, huvudförtroendeman i Sibbo, kan avtalen också inom andra branscher.

– Inom andra områden finns olika må bra-aktiviteter. Arbetsgivaren satsar på idrottsaktiviteter och liknande. Varför kunde inte också lärarna få del av liknande verksamhet inom ramen för sin arbetstid, frågade Christer Jakobsson. c-e rusk

Nu har vi dock ett förhandlingsresultat som är inte är bra med tanke på den offentliga sektorn.

I beslutet finns tre saker som direkt försämrar arbetstagarnas köpkraft och där den offentliga sektorn drar det största lasset.

Den första är pensionsavgifterna och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna. Här får arbetstagarna ta över arbetsgivarnas uppgift ersätta dem. Detta är en förändring som inte direkt syns i bruttoinkomsten, men i nog klart i nettoinkomsten.

Det andra är den tidsbundna nedsättningen av semesterpenningen. Den 30 procentiga nedsättningen under tre år kommer att finansiera de inbesparingar som görs i arbetsgivarnas socialskyddsavgifter. Det är denna lösning som är den mest orättvisa i förslaget eftersom denna lösning endast gäller anställda inom offentliga sektorn.

Det tredje är att förlänga nu gällande avtal med ett år utan löneförhöjningar. Detta är också en unik lösning eftersom alla tidigare centrala uppgörelser åtminstone innehållit en liten löneförhöjning.

Nu skulle det vara viktigt för regeringen att dra sitt strå till stacken och verkställa de i regeringsprogrammet och i förhandlingarna nämnda lättnaderna i inkomstbeskattningen.

Inom arbetarrörelsen finns det också all orsak att se över sina rutiner. Vad innebär solidaritet förbunden emellan i Finland 2016? Var går gränsen för att köra sin egen intressebevakning?

Krismedveten är stor i Finland. Ur nationens synvinkel är det viktigt att nå lösningar. Men lösningarna måste upplevas rättvisa. Detta innebär att inte bara den offentliga sektorn ska vara den sektor som ansvarar för att få Finland på fötter.

4

17.3.2016 • Nr 5

Vikariestopp ställer till förtret Resurserna är rätt stabila, men vikarie- och köpstopp sätter käppar i hjulen.

Så resonerar Inger Nabb, rektor för Vikinga skola i Vasa.

 Vikinga skola har inte behövt öka antalet elever per grupp. Vasa stads resurstilldelning är fortfarande på en bra nivå, säger rektor Inger Nabb, på bilden med sin elev Saga Nyqvist.

Det som däremot oroar Nabb, som är ordförande för Vasa svenska lärarförening, är de universitetsanställdas ställning. foto: christoffer

thomasfolk.

– Från statligt håll skärs det kraftigt inom utbildningen och den inställningen tycker jag inte om. Det är klart att jag är orolig för framtiden om kommunerna också börjar skära för mycket i resurstilldelningen till grundskolan. Men än så länge har skolorna i Vasa haft det relativt väl, säger Inger Nabb, rektor för Vikinga skola (åk 1–6).

Under senare år har rapporter om sparåtgärder inom utbildningsväsendet från många olika kommuner strömmat in. Vasa stad är inget undantag men enligt Nabb är det inte fråga om ett krisläge än.

– Vi har tämligen stabila resurser läsåret 2015–2016 och staden har skurit mindre på undervisningen än många andra städer och kommuner. Jämfört med förra läsåret är det bara fråga om en liten minskning .

så viktigt att de som behöver stöd får det.

Hur stor får en undervisningsgrupp vara?

– Det är svårt att svara på den frågan. Det handlar om utrymmet och smärtgränsen beror också på elevunderlaget. Olika klasser kan ha olika behov och allt handlar ju om lärarens möjlighet och tid att ge individuell handledning till de som behöver det.

Staden har också skurit ner resurserna för elevassistenter, men hittills har det inte inneburit några stora problem för Vikinga skola.

– Elevassistenterna är bundna till de elever som är berättigade till stödet. Det är en rättighet att få en assistent om det behövs och därmed är också assistenttimmarna bundna till den rättigheten.

Om en elev som har haft assistent och går ut årskurs 6 försvinner behovet om det inte börjar en ny elev med lika stort behov.

Inger Nabb är också ordförande för Vasa svenska lärarförening.

Hon berättar att lärarföreningen aktivt följer med utvecklingen och aktivt talat emot till exempel vikarie- och köpstoppet.

– Men i det stora hela har vi det ändå rätt bra i Vasa för vi har haft en bra grundresurs, men om det blir ändringar på den punkten i framtiden kommer vi så klart att reagera, säger hon.

Tvärbromsning I budgeten för 2015 har staden aviserat nedskärningar av anslagen på över två procent. Men enligt Inger Nabb har det inte påverkat verksamheten nämnvärt.

– Minskningen hade inte varit ett problem om staden inte hade gått in för köpstopp i oktober.

Men pengarna för Vasa stad håller också på att tryta och grundskolorna har fått känna av det redan. Det som påverkat undervisningen mest under läsåret är att skolorna inte får anställa vikarier. När budgeten planerades inför läsåret 2015–2016 fanns den biten inte med från stadens håll.

– Relativt snabbt under hösten fick vi veta att staden har infört vikariestopp. Det kan påverka undervisningen mycket om personalen är frånvarande, men hittills har vi klarat oss rätt bra. Men frågan är hur länge personalen orkar, säger Nabb.

Fortbildningen lider – Fortbildningen lider också av vikariestopp. Många lärare tvekar att delta i fortbildning om man vet att det innebär extra arbete för parallellkollegan när det inte är möjligt att anställa en vikarie.

Så varje gång en lärare är frånva-

rande blir vi tvungna att komponera för att få allt att gå ihop.

Vikariestoppet gäller också skolgångsbiträden om det inte handlar om ett barn som inte klarar sig själv.

I medlet av oktober kom följande smäll när grundskolorna inom Vasa stad försattes i köpstopp. Det innebar för Vikinga skola att man inte kunde använda hela driftsbudgeten.

– Vi förlorade cirka 9 procent av vår driftsbudget på drygt 50 000 euro, så det är fråga om ganska mycket pengar som blev oanvända. Vi hade tänkt köpa IT-utrustning och undervisningsmaterial men nu blev det inte så. Det har naturligtvis påverkat verk-

samheten negativt.

Men än så länge har Nabb inte behövt rationalisera så pass att förstora undervisningsgrupperna. En bidragande orsak till det är att Vasa stad har kunnat ansöka om extra anslag från staten för att minska undervisningsgrupperna.

– Statens tilläggsresurser kan erhållas förutsatt att pengarna verkligen används för att minska undervisningsgrupperna.

Gruppstorlekar oroar Vasa stads grundskolor har genom en tillräcklig resurstilldelning haft möjlighet att ordna undervisningen i relativt små grupper.

– Gruppstorleken är på en

mycket bra nivå i vår skola och vi får en resurs på ett visst antal timmar och fördelar den. Inför läsåret diskuterar vi vilka grupper som kan göras större och vilka som bör vara små. Allt handlar om att skapa en så bra arbetsgemenskap som möjligt och hittills har det fungerat bra, berättar hon.

Nabb håller nu tummarna när budgeten för kommande läsår ska göras upp. Det krävs inte mycket för att skolorna på sikt hamnar att omstrukturera undervisningsgrupperna.

– Om vi skulle bli tvungna att ha större grupper påverkas undervisningen mycket. Svaga elever fångas inte upp lika lätt om grupperna är för stora och det är ock-

ÅA-planer oroar Nabb är inte särskilt orolig för den grundläggande utbildningen på svenska i Vasa stad. Antalet elever per skola är jämt fördelat och några hot om skolindragningar finns inte för tillfället. Det som däremot oroar henne är de universitetsanställdas ställning.

– Vi har medlemmar inom Åbo Akademi och där finns en stor oro för tillfället. Den stora frågan är: Kan man från statligt håll gå så här hårt åt universiteten och högskolorna? Om svaret är ja: hur blir det då med den grundläggande utbildningen i framtiden, frågar hon sig. christoffer thomasfolk

5

17.3.2016 • Nr 5

 FPV:s dekanus Petri Salo och professor Ria Heilä-Ylikallio som är utbildningslinjeansvarig ser fram emot årets inträdesprov till lärarutbildningen. foto: tom ahlfors.

Nytt urval vid FPV

Gallring genom skriftligt prov Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) vid Åbo Akademi i Vasa har ett förnyat antagningssystem. Då studerande tidigare antogs på basis av sitt studentbetyg eller motsvarande och en lärarlämplighetsintervju ordnas sedan i fjol också ett skriftligt prov som bedömer de sökandes förmåga till akademiska studier.

Det skriftliga provet gallrar fram dem som kallas till lämplighetsintervjun. Om den sökande fått vitsordet C eller lägre i modersmålet svenska i studentexamen bedöms även sökandes skriftliga färdigheter. Sökande som inte har svenska som skolutbildningsspråk deltar både i Åbo Akademis och i lärarutbildningarnas språkprov. För antagning krävs godkänt resultat i alla delar av urvalsprovet.

Myten om att det är lätt att komma in till klasslärarutbildningen kan således punkteras, menar Ria Heilä-Ylikallio som är professor i modersmålets didaktik och utbildningslinjeansvarig.

Bakgrunden till omläggningen av urvalet av studerande är inte enkel.

Först och främst så har de finskspråkiga lärarutbildningarna i sitt urval förutom lämplighetsintervjuer haft också ett skriftligt inträdesprov i över tio år. Nätverket VAKAVA, som står för samarbetsnätverket för urvalet inom det pedagogiska området, ger varje år ut en inträdesbok som också finns tillgänglig på webben. Så långt har man inte kommit på svenska än, vilket självfallet har att göra med volym och däri-

genom åtgång.

– Det rör sig om stora grupper sökande på finskt håll, som ju måste sållas på något sätt. Bara till Uleåborgs universitet söker ca 1000 in varje år och de kan inte alla intervjuas, säger Heilä-Ylikallio.

Dekanus för FPV Petri Salo vet berätta att till Jyväskylä universitets lärarutbildning antas ca 5 procent av de sökande.

– Och det är svårare att komma in på lärarutbildningen vid Helsingfors universitet än till medicinska fakulteten, säger han.

Alla intervjuas inte längre Förutom likriktningen med det finska urvalssystemet finns också andra skäl till reformen inom ÅA. I fjol inleddes de nya breda kandidatutbildningarna vid Akademin.

Då omstrukturerades de 64 huvudämnena vid ÅA till 20 utbildningslinjer, alltså kandidatprogram.

– I samband med detta ändrades också antagningsförfarandet, säger Ria Heilä-Ylikallio.

– Tidigare har vi tack vare vår litenhet ändå kunnat kalla alla sökande till intervju.

Men det är väldigt mycket, det också. Så vi beslöt oss för att införa ett skriftligt prov som gallrar bort en del sökande inför intervjun.

Av de sökande som deltar i det skriftliga provet för klasslärarutbildningen skall ca 130 intervjuas. Av dem är det 65 stycken studerande som antas till klasslärarutbildningen. De övriga lärarutbildningarna vid ÅA är speciallärare, barnträdgårdslärare och ämneslärare. Dessa har samma urvalsprov.

I fjol förändrades också antagningen till högskolor och universitet så, att man nu i den gemensamma ansökan kan söka till högst sex olika högskoleutbildningar, i en bestämd prioritetsordning. Tidigare var antalet nio för ÅA. – På den tiden kunde ÅA stoltsera med rekordantal sökande. Men det var ett antal val, inte ett antal reella personer, säger Salo.

För många missade provet i fjol I fjol, då ÅA för första gången ordnade teoriprov för lärarutbildningen, var antalet sökande färre än tidigare, men det gällde universiteten över lag i Finland, vilket har med den ovan beskrivna reformen att göra.

Det som också hände i fjol var att en del – ”för många” säger Ria Heilä-Ylikallio – missade det skriftliga provet och därför inte alls kunde beaktas då studerandena kallades till intervju.

Av totalt 354 sökande i fjol var det hela 42 procent, det vill säga 148 stycken sökande, som aldrig infann sig för att delta i det skriftliga provet.

– Det kan ha berott delvis på svårigheter att få tag på litteraturen till provet eller på missförstånd kring att provet ändrats, säger utbildningskoordinator Anna Buss.

– Vi vill inte att det händer igen, säger Ria Heilä-Ylikallio.

Materialet för teoriprovet består i år av artiklar ur boken ”Allmändidaktik – vetenskap för lärare” samt en artikel (som finns på webben) ur den samnordiska tidskriften ”Nordisk barnehageforskning”.

Artiklarna som det skriftliga provet för ÅA:s lärarutbildningar baserar sig på i år har valts av en arbetsgrupp och finns uppräknade på studieinfo.fi. Rubrikerna på dessa artiklar är t.ex. ”Klassrummets mångfald som didaktisk utmaning”, ”Att utvärdera lärande” och ”Nya lärare möter skola och klassrum”.

De finländska universiteten har ett lyxproblem då det går att välja och vraka bland de sökande, menar Heilä-Ylikallio. I andra länder är det centrala databaser som väljer ut dem som skall börja studera. Gallringen sker senare.

– Fast undervisnings- och kulturministeriet vill att studentexamen och andra instrument är avgörande vid antagningen, vill de finländska universiteten ordna sina egna inträdesprov och -intervjuer.

– Inom klasslärarutbildningen har vi aldrig haft problem med antalet sökande. En del studerande har tidigare sagt att det gick ”lätt” att komma in på klasslärarutbildningen eftersom de inte behövde läsa till ett inträdesprov.

– Nu skall man först klara det teoretiska provet och sedan ta sig genom intervjun som i antagningen står för 2/3 av bedömningen. Studentexamen står för 1/3, och då räknas högst fem ämnen.

Det teoretiska inträdesprovet som äger rum den 13 april kan skrivas i Vasa, Helsingfors eller Jakobstad, medan lämplighetsintervjun utförs på den plats där studierna äger rum, vecka 23, den 6–10 juni 2016. tom ahlfors

6

17.3.2016 • Nr 5

Lägerskolor och andra begivenheter På de följande sidorna publiceras annonser i vilka olika företag erbjuder sina tjänster för skolklasser.

Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till

Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön.

Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar.

Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi

sUndervattenar världen vänt på dig!

SEA LIFE Helsinki Tivolitie 10 00510 HELSINKI

Boka din klassresa nu!

www.sealife.fi

Klassresa till Åland!

Upplev spännande äventyr på klassresan till Åland! Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr för hela klassen.

A

Grundpaket 2 dagar från 80 € /person

5

Tel. 018-28 040. www.alandsresor.fi

A ANM N E AHV ÅLAND

www.tytyrinkaivos.fi

Beställ vår katalog på www.alandsresor.fi/sv/katalog

201

Läs mer på www.alandsresor.fi/skolresor

Sören Olsson och Anders Jacobsson

Sunes sommar Dramatisering: Pekka Sonck Regi: Mika Fagerudd Scenograf: Lasse Idman Sång & musik: Sofia Finnilä Sånginstudering: Annika Blomqvist Musikinspelning: Robi de Godzinsky

Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken!

Skolelever 8 € per elev Lärare gratis med sin grupp Minimipris per grupp minst 100 €

Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044 369 1309 tourist@lohja.fi

PREMIÄR tor 9.6 lör 11.6 sön 12.6 mån 13.6 tis 14.6 ons 15.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

lör 18.6 sön 19.6 mån 20.6 tis 21.6 ons 22.6 mån 27.6

kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tis 28.6 kl. 19 ons 29.6 kl. 19 tor 30.6 kl. 19 lör 2.7 kl. 17 sön 3.7 kl. 17

Biljettpriser: Barn 8 euro (4–12 år), vuxna 15 euro (13 år-). BILJETTER: www.netticket.fi INFO & BILJETTER via EBUF: www.ebuf.org, tfn 050 406 4244/Martina Gardberg, vard. kl. 9–16.

Finns sommarteater i Esbo 2016

7

17.3.2016 • Nr 5

En spännande utflykt i pengarnas värld!

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden.

ZACHARIAS TOPELIUS BARNDOMSHEM KUDDNÄS Skplklasser: sagovandring 30 euro Oppet från 15 maj-3 l aug, övr. tider en!. bokning Nykarleby tfn 06-7856 l l l I 482

www.nykarleby.fi/kuddnas

Kom och lär er om Ålands självstyre Gratis guidning för skolklasser i Ålands parlamentshus.

Boka per e-post till merja.karlsson@pp.inet.fi eller per telefon 0457–342 5333

www.lagtinget.ax

Boka gratis studiebesök för din klass!

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

Korkein luottoluokitus ©Soliditet

PPER ELEVGRU EV L 7,50 €/E

Boka datum för vårens exkursion nu och ta också del av följande fina och lärorika utställningar: – TAR DU RISKEN? – INTELLIGENT STAD – MYNTETS VÄG – DET SUSAR I TARMEN – SKYDDA DIG! – HEUREKA-KLASSIKER – STENPARK

Finlands alla endemiska nyttoväxter som växer i naturen finns nu på Heureka! En naturstig som är ensam i Finland om att visa upp alla våra biotoper öppnar i Heurekas vetenskapspark Galilei i april-maj.

Kom också ihåg våra nya planetariefilmer Nattfjärilarnas fördolda värld och Från jorden till universum!

HEUREKAS NYA OCH FARTFYLLDA UTSTÄLLNING BJUDER PÅ OLIKA VINTERSPORTER OCH VINTERFENOMEN FÖR VÅRENS EXKURSIONER! Njut av en dag med fysiska aktiviteter och testa dina färdigheter i över tjugo olika grenar, bland annat som backhoppare eller konståkare.

VINTERSPEL MER INFORMATION: www.heureka.fi eller 09-85799.

2013

NyöppNad iNstrumeNtutställNiNg Från medeltiden till Ruisrock – från Finland och hela världen

sibeliusutställNiNg med fotografier och manuskript MUSEET ÖPPET: ti – sö 11 – 16 | ons konsert kl. 19 Sommartid 1.5 – 31.8: ti – sö 11 – 16, ons 10 – 18 Inträde: 4 € (> 18 år) / 2 € (stud.) | grupper (10 + pers.) 2 €

Biskopsgatan 17, 20500 Åbo | +358 2 215 4494 | www.sibeliusmuseum.fi

/sibeliusmuseum

Lägerskolor och andra begivenheter

8

17.3.2016 • Nr 5

www.visitraseborg.com tourist.office@raseborg.fi

KÄNNER DU REDAN NAOMI OCH DAI?

Webbmaterialet, uppgifterna och utställningen Världen 2030 introducerar dig och dina elever i globala utvecklingsfrågor och Finlands utvecklingssamarbete.

Materialet riktar sig till högstadier och gymnasier.

BESTÄLL UTSTÄLLNINGEN TILL DIN SKOLA PÅ SVENSKA ÄNNU DENNA VÅR! Webbplatsen Maailma2030.fi är tvåspråkig. Där hittar du bland annat animationen Superhjältar och hållbar utveckling 2030 som på ett roligt sätt presenterar FN:s globala mål för hållbar utveckling.

På webbplatsen finns också blanketten som du ska fylla i för att beställa utställningen Världen 2030.

Kom och upplev Lappland!

Vi hjälper gärna till med upplägg och program. Stora allmänna utrymmen.

Förmånligt alternativ för skolklasser.

Priser från 59 euro/person/dygn.

I priset ingår alltid logi och helpension med morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål.

PREMIÄR 10.11.2016 FJÄLLGÅRD MED FULL SERVICE

Bokningar & förfrågningar: 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi

En medryckande fantasifylld virvelvind för hela familjen!

WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

9

RESEBIDRAG! Skolor som har elever med specialbehov kan anhålla om resebidrag ur Carl-Olaf Homéns Ungdomsidrottsfond för deltagande i stafettkarnevalen Sänd in anhållan till kite@idrott.fi senast den 20 april 2016.

Carl-Olaf Homéns Ungdomsidrottsfond

LÄRARE!

STIPENDIER! Carl-Olaf Homéns Ungdomsidrottsfond har som ändamål att stöda Skolornas Stafettkarneval och Solvalla Idrottsinstitut. Av fondens avkastning kommer våren 2016 stipendier att utdelas till sådana elever, vilka gjort en fin ledarinsats för idrotten i sin skola. Premierade kan sådana elever bli som framgångsrikt lett sin skolas idrottsförening, varit ledare för sin skolas lag eller t.ex. lett förberedelserna för Stafettkarnevalen. Förslag angående lämpliga elever kan göras till Svenska Finlands Skolidrottsförbund, Kite Lundström (Ombud) per e-post:kite@idrott.fi senast den 20 april 2016 .

Skolornas Badmintonmästerskap den 1 april i Ekenäs Bollhall, Raseborg.

Mera info på hemsidan: idrott.fi

STRÖVARKURS

Vi vill ha förslag på goda kandidater som kunde belönas med en lärarpokal för sitt arbete med barn och unga i idrottens tecken.

Förslag skickas till kite@idrott.fi senast den 20 april 2016.

SFSI kallar till Årsmöte 22.3 kl.18.30 på FSI:s kansli, Nokiavägen 2-4, Välkommen!

Förverkliga utomhuspedagogiken i den nya läroplanen genom Strövarkursför barn i åldern 7-9.

Modersmål och litteratur, matematik, religion, musik, bildkonst, slöjd och gymnastik.

Tips, idéer, fantasiträning, natur-upptäckter, grovmotorik och mycket mer.

Strövarbarnen gör spännande utfärder i naturen.

2-3.4.2016, Solvalla Idrottsinstitut, Esbo.

Anmälningar per 18.3.2016 till barn@idrott.fi. Pris: 180 €

20-21.5.2016, Karlsplan i Vasa. #staf1 ANMÄLNINGAR 4.4-27.4.2016 www.stafettkarnevalen.fi

10

17.3.2016 • Nr 5

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Pedagogikens urbana legender Den så kallade diginativa generationen som omtalas som omnipotenta multiaktörer på den digitala arenan är förmodligen inte alls vad man har trott, utan endast en produkt av helt vanligt tyckande som grundar sig på observationer och inte på vetenskapliga rön. Det har sagts att den generationens barn har en fantastisk förmåga att skapa värdefull kunskap utgående från ett audiovisuellt informationsflöde på en skärm. Gamla undervisningsmetoder fungerar inte på de barn som hör till de diginativa, utan lärandet är spel och skolgång närmast ett socialt trivselmoment.

Den som återger det här är inte någon vanlig tyckare utan professorn i psykologi vid Helsingfors universitet Liisa Keltikangas-Järvinen i en kolumn i Finlands läkartidning i höstas.

Hon hade deltagit i en kongress i New York och hämtade med sig förbryllande vittnesmål om lärandet i relation till den digitala utvecklingen, som i vårt land uppfattas som en allsmäktig lösning på alla tänkbara problem, men som i den stora världen är ett hett debatterat ämne.

Den ovan beskrivna "urbana pedagogiska legenden" fick enligt Keltikangas-Järvinen sin början då någon såg hur skickliga barnen nuförtiden är på skärmspel och drog så slutsatsen att en rask utveckling har skett i deras hjärnor och att de samtidigt kan utföra tankeprocesser och informationsbehandling av olika slag. I själv verket lär det vara så att hjärnan inte förmår utföra flera aktioner samtidigt, varför t.ex. bruk av mobiltelefon är förbjudet då man kör bil.

Bara för att ett barn skickligt kryssar på den digitala fjärden behöver hon och han och hen hjälp med att hålla sig till farleden och undvika blindskär. Det klarar inte ens den diginativa generationen av sig själv. Övriga urbana legender inom pedagogiken är påståendet om individuella s.k. inlärningsstilar vilka också skall sakna vetenskaplig bakgrund, samt detta med att elever och studerande är självgående och skall ha maximal kontroll över sitt eget lärande; de diginativa vet själva bäst hur de använder sina digitala verktyg och läraren skall bara med lätt hand styra sina elever eftersom allt man behöver i informationsväg finns på nätet.

Pyttsan, säger Keltikangas-Järvinen. Det som de facto har visat sig är att eleverna i allmänhet nöjer sig med första bästa information de finner på nätet. De är alls icke kritiska problemlösare av konstruktivt slag, utan passiva konsumenter av information.

Utan att själv ha så väldigt mycket på fötterna i det här avseendet, är jag benägen att hålla med professorns reaktioner på det hon upplevde på sin konferens.

Bara för att ett barn skickligt kryssar på den digitala fjärden behöver hon och han och hen hjälp med att hålla sig till farleden och undvika blindskär. Det klarar inte ens den diginativa generationen av sig själv.

Valfritt i gymnasiet förutsätter förhandlingar med personalen Gymnasier som önskar delta i det timfördelningsförsök, som har aviserats av undervisnings- och kulturministeriet, förutsätter att personalen hörs, fastslår OAJ. – Ett eventuellt deltagande i försöket bör diskuteras med lärarkollegiet. Förtroendemannen kan antecknas lärarnas åsikter och föra en diskussion med arbetsgivarens representant, säger Erkki Mustonen, ledande jurist vid OAJ. Privata arbetsgivarparten har meddelat att man är oense med OAJ i denna fråga. Resonemanget är att samarbetsförhandlingar bör inledas endast om timfördelningsförsöket har inverkningar på personalen. Och detta kan värderas först när försöket har inletts.

Erkki Mustonen finner det emellertid viktigt att lärarna hörs redan i samband med ansökningen. Hörandet är emellertid inte nog, ifall arbetsgivaren redan i samband med inlämnandet av ansökningen vet att timmarna inte räcker till alla lärare.

– Då krävs en tyngre process; ett samarbetsförfarandet röran-

de minskningen av personal. För denna process finns stadgat när förhandlingarna bör ske, säger Mustonen.

Målet med timfördelningsförsöket är bl.a. att samla erfarenheter om en friare timfördelning, hur ett system med mer individuella studieval fungerar samt att producera information för att utveckla timfördelningen i gymnasiet. I försöket sjunker antalet obligatoriska kurser från 47–51 kurser till 30–34 kurser.

Djärvare valfrihet Enligt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har man på gymnasiefältet önskat en djärvare valfrihet, eftersom ändringarna var rätt små i den timfördelning som slogs fast 2014.

– De ändringar som senast gjordes i timfördelningen gällde vissa enskilda ämnen, men en djärv revidering av gymnasiet uteblev.

Nu inleder vi förnyandet av gymnasiet genom försök. Det blir mer valfrihet och realämnena bildar två helheter, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Olavi Arra, specialsakkunnig

vid OAJ, skulle gärna ha sett mera mod i försöksverksamheten.

– Statsmaktens intresse för gymnasiet har närmast gestaltats i form av nedskärningar och sämre verksamhetsförutsättningar. Nu vill ministeriet utveckla gymnasiet genom ett timfördelningsförsök, vars innehåll rätt långt liknar ett av förslagen, som framfördes för ett par år sedan i anslutning till förnyandet av gymnasiets timfördelning. Förslagen fick då ett starkt negativt mottagande, säger Arra.

Valfriheten gäller realämnen, vilka är uppdelade i två grupper: miljö- och naturvetenskaper (biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap) samt humanistiskt-samhälleliga ämnen (historia, samhällskunskap, religion/ livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi). Den studerande kan ur bägge grupperna välja minst 9 fördjupande kurser. Obligatoriska är endast en kurs i hälsokunskap och en kurs i religion/livsåskådning. Övriga ämnen och ämnesgrupper berörs inte av försöket. c-e rusk

Gränser för mobiler behövs Vuxna har rätt att begränsa elevernas användning av mobiltelefoner i skolvardagen. Lärare har ett ansvar att skapa en trygg skola för alla och att begränsa användningen av mobiltelefonen i skolvardagen, säger Finlands Svenska Lärarförbund FSL och Förbundet Hem och Skola i ett gemensamt uttalande.

Som bäst pågår en debatt om skolornas ordningsregler och i den kommer frågan om elevernas mobiltelefoner in.

Justitiekanslersämbetet har gett ett beslut daterat 6.11.2014 i vilket man belyst motsättningen mellan elevernas rätt till yttrandefrihet och rätt till sin egendom i förhållande till skolans uppgift att garantera tryggheten och arbetsron. Beslutet har i vissa kommuner misstolkats som om det skulle betyda att skolan och lärarna inte längre får be att eleverna lägger undan sina telefoner under skoldagen. Det här en misstolkning av

JK:s helhetsbedömning och handlar bara om en passus från ett större resonemang. Det skall inte tolkas som om JK inte godkänner att läraren uppmanar sina elever att lägga undan telefonen under en lektion eller rasterna, understryker Hem och Skola och FSL. – Ett av lärarens viktigaste uppdrag är att trygga en skolvardag utan mobbning och med arbetsro för alla, säger FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund.

Karneval får inte leda till särbehandling Skolan kan inte särbehandla elever i samma årskurs så att endast de som uppnår ett visst resultat i en uttagning får åka till den årliga idrottstävlingen Stafettkarnevalen.

Så resonerar Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet i ett beslut med anledning av ett klagomål.

I en skola i Vasa hade åtta pojkar i åk 4 anmält intresse för att åka, men bara de fem som via ett löpningstest togs ut till ett stafettlag fick åka, medan de övriga fick stanna kvar i skolan och ha en utedag.

Regionförvaltningsverket konstaterade att skolan hade skrivit

in deltagande i Stafettkarnevalen i sin läsårsplan och att det därför utgjorde en del av skolans verksamhet. Stafettkarnevalens syfte är förutom idrotten också att främja kamratskap och skolgemenskap. Om endast de som tävlar får åka till Stafettkarnevalen kan det skenbart neutrala uttagningsförfarandet i praktiken leda till att elever med sämre fysiska förutsättningar inte ges möjlighet att delta i skolans verksamhet.

Därför ansåg regionförvaltningsverket att förfarandet har utgjort en otillåten särbehandling.

RFV:s beslut har väckt diskussion i skolorna. Stafettkarnevalen är en etablerad del av verksamheten i många skolor.

– Lärarna vet inte hur de ska göra för att följa lagen, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL. – Nu är det viktigt att vi så snart som möjligt får spelregler för det här. Skolorna behöver handledning, säger Christer Holmlund.

Och rekommendationer är på väg. Utbildningsstyrelsen är inkopplad.

– Jag har kallat till ett möte.

Vi kommer att söka modeller för att lösa problemet, säger Christina Anderssén som ansvarar för svensk grundläggande utbildning på Utbildningsstyrelsen.

(CER-FNB–SPT)

11

17.3.2016 • Nr 5

möten och kurser ○ ○ Helsingfors svenska lärarförening inbjuder till vårmöte torsdagen den 17 mars klockan 18.00 i Cygnaeus lågstadieskola, Sjömansgatan 9, Helsingfors. Stadgeenliga ärenden behandlas! Deltagarna bjuds på en bit mat! Efter vårmötet bjuds deltagarna på en mental aktivitetskväll på Högbergsgatans Escape room. Bli instängd i ett rum. Kom ut genom att tillsammans lösa gåtor och knäcka koder. Ett roligt och spännande äventyr. Bindande anmälningar till hsl.blankett.fi före 15.3.2016. Lösenord: varmote. ○ ○ Tammerfors svenska lärarförening sammankallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte måndagen den 21.3 kl.16.00 på Aleksis Kivenkatu 20. Efter mötet löser vi problem i Room Escape. ○ ○ Kustvägens lärarförening r.f: s Vårmöte hålls onsdagen den 23.3 på Sågen i Ingå. Kl. 16.30 gymnastik, 18.00 vårmöte med middag. Anmäl till lotta.sandberg-nyman@edu.lohja.fi senast 16.3. ○ ○ Esbo Grankulla lärarförening r.f. inbjuder till vårmöte onsdagen den 30 mars 2016 kl. 18.00 i Bowlcircus i Sello. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 13 i föreningens stadgar Ärenden som medlem önskar ta upp på mötet bör skriftligen meddelas åt styrelsen 4 dagar före mötet. EGL bjuder på bowling, tilltugg och dryck. I samband med vårmötet kommer vi även att informera om aktuella ärenden. Vi avslutar mötet med bowling. Anmälningar senast 16.3 via skolombuden till Johanna af Hällström, johanna.afhallstrom@esbo.fi. ○ ○ Nykarleby lärarförening r.f. välkomnar till vårmöte onsdag 30.3 kl 18.00 på Café Bildström. Stadgeenliga ärenden och fackliga diskussioner under rubriken "kom och gnäll". Anmälan till Lotta.kall@nykarleby.fi eller skolombuden. Sista anmälningsdag 23.3. ○ ○ Vasa svenska lärarförening håller vårmöte den 31.3.2016 kl. 17.00. Efter mötet servering och föreläsning av docent Annika Tidström "Rätt bemötande ger arbetsglädje". ○ ○ Borgå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte torsdagen 31.3.2016 kl. 18.00 i Lyceiparkens skola, barackerna vid Rosenparken. ○ ○ Vörå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte onsdag 6.4 kl. 16.00 på Norrvalla. Föreningen bjuder på mat. Obs! Revidering av vas-kriterierna. Anmälan via skolombuden ○ ○ FSL Akademi kurs 3 del II fr–lö 8-9.4.2016, Scandic Tampere Station, Tammerfors. ○ ○ Jakobstad-Larsmo lärare håller vårmöte fredagen den 15 april 2016 klockan 19.00 vid Rådmans skola i Jakobstad. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.

fackligt perspektiv joakim häggström Vice ordförande i styrelsen för FSL

Vi måste se framåt Vi får troligen, vi får kanske eller så får vi inte ett samhällsfördrag. Eller i själva verket vet jag inte.

Rubriken och inledningen på denna kolumn har ändrats några gånger under de gångna dagarna.

När denna text kommer i tryck så kanske vi lever i en annan verklighet.

Om man skall se något bra med regeringens ”tvångslagar” så är det att nu diskuteras löner och lönefrågor överlag bland våra medlemmar mera än tidigare. Turnén där FSL och OAJ informerade om vad tvångslagarna innebär för lärare har varit uppskattad och ökade den den fackliga medvetenheten.

Hur ser då framtiden ut inom utbildningen? Det talas om att skolorna måste utnyttjas effektivare vilket ofta leder till skolindragningar. Vi har samarbetsförhandlingar i kommuner. Universiteten samarbetsförhandlar och studiestödet för våra studerande minskar.

Jag är mycket orolig för våra ungdomar som i framtiden kommer att ha ett stort studielån att börja betala av innan de ens fått sitt första jobb. Kommer man att ha råd att vidareutbilda sig? Vågar man ens tänka tanken om att skaffa sig en examen till?

Ett lands styrka är att folket är välutbildat. Nu känns det som om den framgång och den uppskattning Finland som utbildningsnation haft i världen kommer att raseras. Hur kommer lärarna att orka engagera sig när skolorna får allt mindre resurser? Hur kommer vi att kunna ta hand om de allt större elevgrupperna och se till att våra ungdomar får en trygg och meningsfull skolgång? Det är stora utmaningar.

Nu om någonsin borde vi alla se framåt och fundera och planera för hur utbildningsnationen Fin-

Ett lands styrka är att folket är välutbildat.

Nu känns det som om den framgång och den uppskattning Finland som utbildningsnation haft i världen kommer att raseras. land skall se ut. Det finns många goda idéer, tankar och planer i kommunerna. Vi talar t.ex. om digitalisering, inte som alternativ utan som komplement.

Vi talar om nytänkande, hur förändra pedagogiken i klassen: pulpetfri skola, läroboksfri skola osv. Alla dessa goda idéer kommer att föra utbildningen framåt.

Jag hade nyligen förmånen att tillbringa en helg med över 100 svensk- och finskspråkiga skolombud från Helsingfors. Fastän våra teman var allvarliga så fanns det fackliga tänket och intresset. Jag är övertygad om att de kommer att informera och berätta samt öka den fackliga medvetenheten på sin arbetsplats.

Skolombuden är enligt min uppfattning den viktigaste fackliga informationskällan vi har. De är nyckelpersoner när det gäller information.

Den finska lärarföreningen utlyste en tävling där man fick nominera årets skolombud. Är detta något vi kunde ta efter? Hur ligger det till med den ”fackliga” pedagogiken och nytänkandet? Även här gäller det att se framåt och utveckla vårt tankesätt på samma sätt som i skolan.

Stärkt kunskap om svårigheter i skola och daghem ”Inlärning och stöd i finlandssvenska skolor” heter ett fondfinansierat projekt som nyligen påbörjats inom Niilo Mäki Institutet och som vill stärka kunskapen om inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem.

Niilo Mäki institutet är ett tvärvetenskapligt center för utveckling och forskning gällande inlärningssvårigheter. Institutet upprätthålls av en stiftelse med samma namn. Huvudfinansiärer är penningautomatföreningen RAY och undervisnings och kulturministeriet.

Nu har också stiftelsen Brita Maria Renlunds minne gått in – tillsammans med Kulturfonden och Svenska folkskolans vänner – och finansierat ett fyraårigt projekt för att utveck-

la och stärka forskningsbaserad kunskap om inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor och daghem. En av målsättningarna är också att ordna fortbildningar för personal inom dagvård och skola i Svenskfinland. Datum och platser för dessa offentliggörs då de slagits fast. Ingen avgift kommer att uppbäras för fortbildningarna.

Målgruppen för projektet är finlandssvenska barn och ungdomar som har svårigheter inom det ena eller båda av projektets delområden.

Projektet genomförs i samarbete med finlandssvenska skolor, daghem och förskolor och berör över 1000 elever i åk 1-9 och deras lärare.

Projektet är uppdelat i två delområden. Fokus för det ena delområdet ligger på läsning, skriv-

Projektforskare Ann-Katrine Risberg. arkivfoto: tom ahlfors

ning och benämning medan fokus för det andra delområdet är självreglering och uppmärksamhet.

– Inom ILS-projektet utarbetar vi pedagogiska material

för kartläggning av elevers läs, skriv- och benämningsförmåga inom grundläggande utbildning.

Materialen får normer för årskurserna 1, 2, 3, 5, 7 och 9. Materialen för kartläggning av benämnings-

förmågan kommer dessutom att normeras för förskoleelever, noterar forskaren Ann-Katrine Risberg som är knuten till projektet ILS. Med självreglering avser man en individs förmåga att medvetet reglera sina tankar, känslor och beteende. Vår förmåga till självreglering gör det möjligt för oss att handla självständigt, men också att anpassa oss till de krav som omgivningen ställer. I sin vidaste bemärkelse omfattar självreglering en medveten reglering av såväl tänkande och informationsbearbetning som känslor och känsloreaktioner. Inom ILS-projektet ligger vårt fokus främst på exekutiva funktioner, dvs. medveten reglering av tänkande och informationsbearbetning, berättas det på projektets webbsida www.inlarningochstod.fi.

12

17.3.2016 • Nr 5

Gymnasier förbereder sig för examenskatastrof

Nya läromedel 7–9

Studentexamen blir stegvis digital. De första proven skrivs digitalt år 2016. Enligt nuvarande planer ska alla prov kunna göras digitalt fram till år 2019.

SUOMEKSI 7

KIELEN PÄÄLLÄ 7

FAR AND BEYOND

Vi kommer ut med första delen i en ny serie i A-finska, Suomeksi 7! Den kombinerade text- och arbetsboken för åk 7 har undertiteln Puhu ja ymmärrä och blir klar under våren.

Suomeksi betonar kommunikation och ett funktionellt ordförråd. Under arbete är också lärarmaterial och digitalt elevmaterial.

En ny serie i modersmålsinriktad finska växer fram.

Textboken Kielen päällä 7 och grammatik och arbetsboken Kielen päällä 7 Kielitietoinen är nu klara. Lärarhandledningen blir klar nu i vår medan böckerna för åk 8 kommer till skolstarten.

Far and Beyond är en ny serie i engelska. I den betonas ett funktionellt språk och en interkulturell kompetens. De kombinerade text- och arbetsböckerna för åk 7 och 8 har utkommit, Far and Beyond 9 blir klar i vår, cd och materialpaket till sommaren. Under arbete är också digitalt elevmaterial för åk 8 och 9.

Stand up and speak!

Go far, go beyond!

ELEVHANDLEDNING 7–9

TOP TEN

ENERGI 7

Top Ten är en serie i engelska som utgår från informativa och tematiska texter. Serien består av en kombibok, ett digitalt elevmaterial, ett materialpaket och en cd för varje årskurs. Serien ger redskap och stoff för de olika kompetensområdena i den nya läroplanen.

En god hälsa är källa till energi. Den första delen i en ny serie i hälsokunskap, Energi 7, har utkommit! Energi 7 innehåller också övningar. Energi 8 beräknas bli klar till hösten 2016.

Take on the English-speaking world with Top Ten!

Elevhandledning 7–9 är en ny kombibok med texter och övningar i elevhandledning. I boken behandlas studieteknik och informationssökning på ett praktiskt sätt. Arbetslivsorientering och elevens personliga utveckling är andra tyngdpunktsområden i läromedlet. I slutet av boken finns utrymme för elevens portfolio. Utkommer i augusti.

www.sets.fi

Hösten 2016 kan man avlägga digitala prov i kort och lång tyska, geografi och filosofi.

Förberedelserna inom ramarna för projektet Digabi, där man också har begrundat möjligheten att någon går snett. Hur bör man agera om t.ex. kabeln lossnar från servern eller om det blir ett strömavbrott?

Alltså har Studentexamensnämnden publicerat anvisningar för en katastrofövning för det elektroniska studentprovet. Tanken är att varje gymnasium ska smaka också på katastrofscenariet. Det handlar inte om en samordnad action, utan varje gymnasium kan slå fast datumet för övningen.

I katastrofövningen övar sig deltagarna på att anordna det

Hur bör man agera om kabeln lossnar från servern? elektroniska studentprovet. Deltagarna går igenom olika problemsituationer och hur det är möjligt att klara av dem.

Samtidigt nalkas generalrepetitionen inför det elektroniska studentprovet. Generalrepetitionen anordnas den 6 april 2016 i proven i geografi, filosofi och tyska, kort lärokurs. Provet börjar i alla provlokaler kl. 9.00.

Vid generalrepetitionen svarar studeranden för att hen under provet har en terminal och hörlurar och kan starta upp terminalen från ett USB-minne. c-e rusk

Himmel och jord Religion för åk 1–6

Ny o uppd ch ate versi rad on!

Den populära läroboksserien är nu grundligt omarbetad enligt nya läroplanen.

Utkommer till skolstarten i augusti 2016. Beställ nu!

www.fontanamedia.fi

bakbrädet Tvåspråkigt också förr. Alltid lika alerte Carl-Eric Silvander följer självfallet med diskussionen om en eventuell introduktion av en tvåspråkig, nordisk skola i Helsingfors. Han meddelar att frågan om undervisningsspråken i skolorna var en het potatis i Uleåborg redan på 1800-talet. År 1863 bestämde Kuopio domkapitel att Högre elementarskolan i Uleåborg skulle utökas med tre klasser. Namnet byttes till Elementarläroverket i Uleåborg. Vissa ämnen undervisades på svenska, medan andra handhades på finska. ”Efter några år hade de (alltså eleverna) varken lärt sig det ena eller andra språket”, konstaterade prästen Viktor Helander inför lantdagen 1877–78.

Försök påverkar framtiden. Språkförsök med skolsvenskan begränsar ungas framtida jobbmöjligheter. Gunvor Kronman, vd för kulturcentret Hanaholmen och veteran-

politikern Paavo Lipponen har skickat ett gemensamt brev till alla 16 kommuner där Sannfinländarna vill starta regionala språkförsök med valbar skolsvenska.

– Vi vill informera kommunerna om vad ett sådant beslut faktiskt innebär för de ungdomar som utsätts för språkförsöket, och vilka valmöjligheter som fråntas dem ifall motionen drivs igenom. Ett sådant beslut har stora konsekvenser på de ungas framtida studie- och arbetsmöjligheter, säger Gunvor Kronman.

Friskolor i tätorter. Statliga myndigheten Skolinspektion har mottagit 300 ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2017–18. Det är en ökning med 10 procent jämfört med förra året.

Det krävs ett godkännande från Skolinspektionen för att kunna starta eller utöka en fristående förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola

eller gymnasiesärskola.

Många ansökningar gäller etableringen av fristående skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Demonstration drog folk. Hotet mot Cygnaeus ls, som omtalades i Läraren nr 4/16, har föranlett en veritabel storm i Helsingfors. Föräldrar, tidigare elever och många andra har vänt sig mot förslaget om att dra in skolan och dela upp eleverna i två andra skolor. Ena delen skulle gå i Norsen, medan andra skulle hänvisas till den planerade nya, samlokaliserade skolbyggnaden på Busholmen. Motståndet mot planerna manifesterades bl.a. i en uppseendeväckande helsidesannons, som publicerades i Hufvudstadsbladet.

Hundratals demonstranter slöt den 4 mars upp i en demonstration, som riktade sig mot utbildningsverkets planer. Samma dag ordnades ett välbesökt möte om skolnätet i södra Helsingfors.

Kunnandet värderas. Regeringen skär rejält ner anslagen för utbildning och forskning, men än står de finländska lärarnas kunskaper högt i kurs.

OECD-direktören Andreas Schleicher, även känd som mister Pisa, lyfte fram de finländska lärarnas autonomi i sitt anförande vid International Summit on the Teaching Profession, som ordnades i början av mars i Berlin.

Det handlar om ett årligen återkommande toppmöte kring undervisning. Det unika ligger i att här möts såväl ministrar som ledningen för lärarorganisationerna. Alltså ingick såväl undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen som OAJ-basen Olli Luukkainen i den finländska delegationen. De fick bl.a. höra hur Schleciher lyfte fram de finländska lärarnas engagemang och autonomi.

På plats fanns delegationer från 23 OECD-länder.