Läraren 2 2016

kolumnen Varje pedagog vet, om man ska vara riktigt ärlig, att man inte kan förmå sig att tycka genuint om varenda elev. ʌʌ sidan 10

4.2.2016 • Nr 2 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Skolan är värd en mässa:

Digiboom på Educa Det var mycket digitalt på årets Educamässa. Men i det elektroniska vimlet syntes också mera traditionellt skolmaterial och diskussioner om hur lärare skall sätta gränser. ʌʌ läs mera på sidorna 8–9

Barnboksförfattare Malin Klingenberg (t.v.) och klasslärare Pia af Hällström förevisar sin nya läsebok Busfarfar för de minsta i skolan.

Busfarfar ingår i serien Ordresan som utkommer denna vår. foto: tom ahlfors

Platschefens dilemma – Det här är mitt dilemma: jag är både klasslärare och rektor, säger Malin Besser som är platschef i Hoplaxskolans enhet i Munksnäs.

Hennes undervisningsskyldighet är 18 timmar i veckan, som är ganska mycket.

– Mindre undervisning och mera tid för ledarskapet, är hennes önskemål.

Betonad roll

Vårt lands svenskspråkiga yrkesutbildnings olika faser genom åren synas i det senaste numret av Skolhistoriskt arkiv. ʌʌ mittuppslaget

ʌʌ sidan 11

Vad göra åt bristen på kuranta läromedel i gymnasiet?

Höj statsstödet för svenska läromedel, säger lektor Helena Salenius och får flankstöd av förlagen. ʌʌ sidorna 3, 4-5

2

4.2.2016 • Nr 2

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Gott glid, bra fäste Statsminister Juha Sipilä har insett realiteterna. Förhandlingarna om ett samhällsfördrag, som är inne på femte omgången, fick ny fart sedan Sipilä meddelade att regeringen har tagit paus i den fortsatta beredningen av den nya lagstiftningen för arbetsmarknaden. De s.k. tvångslagarna hänger alltjämt som ett damoklessvärd över de centrala förhandlingsborden, men det är uppenbart att Sipiläs meddelande bidrar till en bättre stämning och ett bättre glid i ett lopp som har pågått alltför länge.

Sipilä har lärt sig av sina misstag. De två första försöken att nå en bred arbetsmarknadsuppgörelse, som syftar till att få ner arbetskostnaderna och höja konkurrenskraften, präglades av regeringens okunskap om arbetsmarknadens mekanismer. Dessa mekanismer är väldigt annorlunda än den logik som styr företagsvärlden, där Sipilä har skördat sina lagrar. Företag agerar snabbt, medan arbetsmarknadens kvarnar mal långsamt.

Men det är inte värt att blicka bakåt och gråta över spilld mjölk. Nu gäller det att blicka framåt och ta vara på de spirande tecken på optimism, som finns i den finländska ekonomin. Hela nationen är i akut behov av positiva signaler, vilket knytandet av ett samhällsfördrag kunde vara.

Sipiläs centrala budskap var att tvångslagarna sätts på is tillsvida-

re, men ett annat viktigt budskap var att han lät förstå att hans inställning har mjuknat en aning gällande det numeriska målet för förhandlingarna. Tidigare har statsministern visat en kamrermässig hållning, när han har talat om målet. Då talar vi om ett produktivitetssprång om fem procent, som senare sekunderas av andra liknande språng.

Målet är en stärkt internationell konkurrenskraft, som bl.a. innebär att exporten får ny fart.

Förhandlingarna har hittills delvis förts via medierna, så att parterna har torgfört sina mål i offentligheterna. Nu är det sannolikt slut på denna öppenhet. Parterna är medvetna om stundens allvar och nu kör man med släckta lyktor.

Utgångsläget är bättre än tidigare och dessutom är det rimligt att anta att parterna redan är överens om en del centrala detaljer. Här finns ett gott fäste för förhandlingarna. Då handlar det om bl.a. om lönelinjen under de kommande åren. Magra tider är att vänta för löntagarna, men köpkraften kan det oaktat tryggas någotsånär om regeringen håller fast vid sina utfästelser om skattelättnader.

Sedan är det en öppen fråga huruvida det s.k. samhällsfördraget verkligen innehåller bindande överenskommelser om lönerna. En annan öppen fråga är reglerna för det lokala avtalsförfarandet.

Sipiläs centrala budskap var att tvångslagarna sätts på is tillsvidare, men ett annat viktigt budskap var att han lät förstå att hans inställning har mjuknat en aning gällande det numeriska målet för förhandlingarna.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60.

Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016

Vadå tvångslagar?

Hur skulle de planerade tvångslagarna påverka dig som är lärare eller rektor? I februari ordnar FSL och OAJ infokvällar om förhandlingsläget.

Finlands konkurrenskraft ska bli bättre och regeringens recept är tvångslagar. Ännu har man inte nått resultat i förhandlingarna, men regeringens förslag skulle medföra betydande försämringar i anställningsvillkoren.

Facket berättar mera

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

I februari ordnar FSL och OAJ infokvällar kring förhandlingsläget och hotet om tvångslagar. Infokvällarna är öppna för alla medlemmar. Inger Damlin, FSL-medlem i OAJ:s styrelse, och Christer Holmlund, FSL:s förbundsordförande, förklarar hur de eventuella tvångslagarna skulle påverka dig som är lärare eller rektor.

Träffarna ordnas • Tisdag 9.2 i Borgå gymnasium, anmäl dig senast 5.2 • Onsdag 10.2 i Vasa, Tropiclandia (3.2) • Torsdag 11.2 i Karleby, Hotell Kaarle (4.2) • Torsdag 11.2 i Karis svenska högstadium (5.2) • Onsdag 17.2 i Helsingfors, AKAVA-huset (9.2) • Tisdag 23.2 i Kristinestad (16.2) • Måndag 29.2 i Åbo, Opetusravintola Taito, (22.2) Mera info och anmälningar via www.fsl.fi.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

3

4.2.2016 • Nr 2

Förhandlingar fick nytt liv Förhandlingarna om ett samhällsfördrag, som kunde ersätta regeringens lagpaket för arbetsmarknaden, återupptogs i slutet av januari. Parterna försöker för femte gången bygga upp ett paket, som ökar produktiviteten på arbetsmarknaden och stärker vårt lands internationella konkurrenskraft.

Förhandlingarna möjliggörs av Finlands näringsliv EK:s meddelande i mitten av januari om att man trots allt är beredd att syna möjligheterna till en uppgörelse. Det var uttryckligen EK som sköt ner förhandlingarna i slutet av november 2015. Fast en del vill förstås se bil- och transportfacket AKT som bov i dramat.

Denna gång finns det ingen deadline för förhandlingarna, men allmänt räknar man med att resultat kan nås inom några veckor. Eller så kraschar förhandlingarna.

Parterna lär ha tidigare kommit rätt långt i fråga om en del centrala detaljer. Men däremot råder oenighet om vad man egentligen lyfter upp på förhandlings-

bordet.

EK, som företräder arbetsgivarna tillsammans med Kommunala arbetsmarknadsverket KT, ser helst att lönefrågorna avgörs först i de regelrätta löneförhandlingarna på branschnivå i höst. Men bl.a. akademikercentralen Akava anser att lönelinjen för ett par år framåt absolut bör rymmas med i uppgörelsen. Akava är beredd att svälja en ultramåttlig lönelinje ( läs: nollinje) för åren 2017-18. Köpkraften kunde tryggas via skattelättnader.

– Uppgörelsen bör utgöra en helhet, där man vid sidan av köpkraften och sysselsättningen tryggar även anställningsvillkoren och utkomsten för dem som står utanför arbetsmarknaden, säger Akava-basen Sture Fjäder.

En annan tvistefråga berör det lokala avtalsförfarandet. Arbetstagarsidan, alltså Akava, FFC och STTK, anser att även de centrala målsättningarna för lokala avtal bör ovillkorligen utgöra en del av samhällsfördraget.

EK resonerar annorlunda och anser att de lokala avtalsdetaljer nu bör förbigås, eftersom dessa

bereds i en arbetsgrupp som leds av regeringen.

En tredje tvistefråga kan bli frågan om en övergång till en lönebildning, där den konkurrensutsatta exportindustrin definierar en förhöjningsnivå som inte kan överskridas. Akava, som har lärarfacket OAJ som största medlemsförbund, är inte överhövan förtjust i denna modell. Modellen skulle i praktiken slå hårdast mot de offentligt anställda grupperna, såsom just lärarna och vårdpersonalen.

Förhandlingarna fick ny skjuts, då statsminister Juha Sipilä (C) i slutet av januari meddelade att regeringen har lagt den vidare beredningen av lagpaketet för arbetsmarknaden på is tillsvidare. Om resultat inte nås i förhandlingarna fortsätter beredningen av lagarna med sikte på att de träder i kraft när nya kollektivavtal uppgörs. c-e rusk Fotnot: följ med förhandlingarna t.ex. genom att följa bloggen ”Löner och sånt” på FSL:s hemsida.

Poliserna till Akava?

Akava fortsätter att växa och vid det här laget är akademikercentralen nummer två i den fackliga hierarkin.

Fackcentralen FFC är alltjämt störst med ca 1 008 000 medlemmar, men backar med ca 36 000 medlemmar sedan år 2010. Uppgifterna speglar situationen i slutet av år 2014.

Det är Helsingin sanomat, som den 15 januari 2016 redovisar uppgifter om att Akava har gått om tjänstemannacentralen STTK. Akava har ca 589 000 medlemmar, vilket motsvarar en ökning om ca 36 000 medlemmar sedan år 2010.

STTK har tappat ca 58 000 medlemmar och har nu ca 556 000

 Marscherar poliserna in i Akava? foto: Adobe Stock

medlemmar.

Akavas frammarsch förklaras

till stor del av att utbildningsnivån har stigit.

Men Akavas tillväxt kan mycket väl fortsätta. Som bäst pågår ett utredningsarbete, som syftar till att slå samman FFC och STTK. Man talar för all del om att bygga upp en helt ny centralorganisation, men intresset för projektet har varit magert i Akava-leden.

Däremot finns det inom STTK ett intresse för Akava. Intresset har dessutom fått ny näring av processen rörande samhällsfördraget och regeringens tvångslagar. HS omtalar att bl.a. poliserna och sjukskötarna utreder möjligheterna att gå med i Akava. c-e rusk

Försök rann ut i sanden Förhandlingarna mellan OAJ och Kommunarbetsgivarna rörande ett brett försök med årsarbetstid har inte gett resultat. OAJ hade uppställt den 26 januari som deadline för förhandlingarna med tanke på att försöksverksamheten skulle köra igång i höst.

Förhandlingarna har gällt grundskollärare i en handfull tätorter jämte lärargrupper inom yrkesutbildningen.

Förhandlingsdirektör Petri

Lindroos vid OAJ säger att nivån på arbetsgivarnas anbud inte motsvarade OAJ:s mål. Förhandlingarna fortsätter emellertid och Lindroos säger att bägge parterna är alltjämt intresserade av försök. Kontakten finns alltså kvar, men det blir inga försök hösten 2016.

Under tidigare år har diverse begränsade försök med årsarbetstid, bl.a. gällande en utvald grupp speciallärare, genomförts med

stöd av överenskommelser mellan OAJ och KT. Nu gällde det alltså försök i större skara. Inom FSL finns också en ständigt pågående dialog om och ett intresse för arbetstidsförsök.

FSL stöder OAJ:s målsättningar och räknar med att också lärare i svenskspråkiga skolor deltar i eventuellt kommande försök. c-e-rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Läromedel – en jämlikhetsfråga Tillgången till läromedel och ansvaret för att producera dessa är ett tema som ofta lyfts fram i den finlandssvenska skoldebatten. Att problematisera är lätt, men att hitta kreativa och fungerande lösningar har visat sig vara svårt.

Under den senaste veckan har läromedelsdiskussionen kring läromedlen i gymnasiet gått het. Fog för den debatten finns definitivt och diskussioner förs på många håll. Även FSL-styrelse diskuterade ärendet under sitt förra möte.

I diskussionen är det bra att lyfta fram det faktum att vi inte enbart pratar om läromedel i bokform, utan också en kombination av elektroniska läromedel eller enbart e-läromedel.

Styrelsen ansåg att läromedelsdiskussionen inte enbart är en FSL-angelägenhet, utan en gemensam fråga för hela Svenskfinland. Glädjande för oss som förbund är att vi i denna fråga har kunnat samarbeta med Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS i form av ett pressmeddelande där vi fört fram vår oro.

I de svenskspråkiga gymnasierna finns små ämnen med få studerande, vilket leder till att det med tanke på lönsam affärsverksamhet inte är möjligt att ge ut läromedel i dessa ämnen. Här behövs flera finansiärer än fonder och förlag. Det borde vara självklart att undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med utbildningsstyrelsen tar tag i detta.

Det kan inte vara enbart förlagens eller fondernas uppgift att se till att det finns läromedel på svenska. Riksdagen och regeringen måste garantera att det finns pengar för läromedel med liten spridning.

Utbildningsstyrelsen har beviljat förlag anslag för läromedel som inte är vinstbringande (statsunderstöd för produktion av läromedel med liten spridning på svenska). De anslag som beviljas idag räcker emellertid inte på långt när till. Här behöds tilläggsanslag genast eftersom den nya läroplanen tas i bruk redan i höst.

Dessutom sätts det stor press på de svenskspråkiga gymnasielärarna. Lärarna måste på egen hand utveckla undervisningsmaterial som deras finskspråkiga kollegor får via läroböckerna. Det här kräver mycket tid.

Visst kan det vara bra att läraren själv producerar material inför kurserna. Våra lärare är duktiga och gör bra ifrån sig.

Men att göra allt material från början blir tidskrävande och alltför betungande i längden. Det handlar om tid som lärarna istället kunde satsa på handledning av studerande.

Det här är en fråga som beslutsfattarna måste ta till sig.

Det kan inte vara enbart förlagens eller fondernas uppgift att se till att det finns läromedel på svenska. Riksdagen och regeringen måste garantera att det finns pengar för läromedel med liten spridning.

Hoppas innerligt något politiskt parti fångar bollen och gör något åt detta!

4

4.2.2016 • Nr 2

Helena Salenius är lektor i psykologi vid Brändö gymnasium i Helsingfors.

Hon efterlyser kuranta läromedel i sitt ämne.

De svenska gymnasisternas rättsskydd hotat

Alla läromedel inte kuranta in Måttet verkar vara rågat för många lärare i psykologi i våra svenska gymnasier. De nya läroplansgrunderna för med sig nya målsättningar för kurserna i psykologi, men det finns inga konkreta planer på läromedel för dessa kurser. Måste de svenska skolorna använda sig av finskspråkiga böcker, undrar lektorn i psykologi vid Brändö gymnasium i Helsingfors, Helena Salenius.

För tillfället tillhandahålls två serier i psykologi som aktivt används i skolorna, PS-Psykologi och Människans psyke. Båda serierna har utkommit 2005-2009 på Schildts & Söderströms.

Helena Salenius har tillsammans med sin kollega Camilla Norkko översatt PS-serien och berättar att de böckerna är skrivna för den läroplan som började användas år 2005.

– De översattes så fort som möjligt till svenska och började ges ut 2005, berättar Helena Salenius.

Problemet med de nuvarande läromedlen är att de inte motsvarar de läroplansgrunder som träder i kraft hösten 2016. Detta påtalade Helena Salenius i ett upprop på Facebook efter en läroplansdiskussion bland lärarna i ämnena religion, filosofi, livsåskådning och psykologi.

– De svensktalande studerandenas rättskydd är hotat i och med att de läromedel som finns är över 10 år gamla och i flera kurser inte alls motsvarar den nya läroplanens kursindelning.

– Lyckligtvis motsvarar de gamla kurserna 1 och 2 de nya kurser-

na 1 och 2.. De nya kurserna 4 och 5 är däremot strukturerade på ett annat sätt än de nuvarande. De elever som börjar gymnasiet på hösten går dock ut skolan med de gamla läroplanerna. Så det utbryter ingen akut panik i höst.

Färre psykologer som kan svenska Salenius betonar dock att informationen väldigt fort blir föråldrad, speciellt i neuropsykologi, men också inom andra delområden.

– De studerande tycker redan nu att psykologin är svår och arbetskrävande. Om böckerna är dåliga eller om det inte finns läroböcker att tillgå överhuvudtaget och skillnaden till nivån i de finska gymnasierna blir för stor leder det till att färre studerande skriver psykologi som ämne i studentexamensprovet.

– Det blir också svårare för de svenskspråkiga att komma in vid universitetet för att studera psykologi, vilket i förlängningen leder till att vi får färre psykologer som kan svenska och mindre vård på svenska, vilket inte får ske. Det är redan ytterst illa ställt med det, säger Helena Salenius.

Fragmentarisk värld kräver helheter De studerande har allt större behov av helheter och systematiskt strukturerad kunskap, säger Helena Salenius.

– Ett sammanhängande material behövs eftersom världen är så fragmentarisk som den är. Att bara använda internet och andra lösryckta källor fungerar inte eftersom de studerande både behöver helhetssyn och faktagrund. Däremot behöver vi inte nödvändigtvis en pappersbok, en digital bok fungerar också.

Ett samarbete förlagen emellan skulle gagna ämnena. Vi lärare behöver bara en bra läromedelsserie per ämne.

HELENA SALENIUS Lektor i psykologi vid Brändö gymnasium

5

4.2.2016 • Nr 2

Gärna högre statsunderstöd, säger förlagen – Jag uppfattar att vi på finlandssvenskt håll alltid gjort vårt yttersta för att kunna svara på behoven då en ny läroplan kommer, säger läromedelschef Nils Saramo på förlaget Schildts & Söderströms.

Han berättar att psykologilärarna aktivt varit i kontakt med förlaget och uttryckt sin oro över bristen på läromedel enligt den nya läroplanen för gymnasiet som tas i bruk denna höst.

Förlaget jobbar för att fylla behovet i så många ämnen som möjligt, säger Saramo och tillägger att förlaget månar om att Svenskfinland skall ha tillgång till bra läromedel enligt den nya läroplanen.

– Då en ny läroplan skall tas i bruk är alla aktörer alltid under tidspress. Detta blir speciellt tydligt denna gång då förnyelsen av läroplanen gjorts med snäv tidsram.

Samarbetet är intensivt mellan lärare, förlag, UBS, fonderna och nya aktörer.

Vem tycker du att i sista hand bär ansvaret för att det finns kuranta läromedel på svenska enligt de målsättningar för gymna-

siekurserna som nämns i de nya grunderna för läroplanerna?

– Läroplanen bestäms och slås fast på nationell nivå i Finland.

Ansvaret startar där. Sedan fördelas ansvaret vidare via de mekanismer på vilka vårt skolsystem bygger. Upprätthållarna av våra skolor bär därmed också ett ansvar, ett ansvar som man tagit, där man bedriver relevant undervisning på svenska i Finland.

Ekonomiska realiteter – Förlagen vill ta sitt ansvar och har därför en intensifierad utgivning de närmaste åren. Detta styrs naturligtvis av de ekonomiska realiteter som finns i denna bransch, säger Saramo.

Hur beroende är Schildts & Söderströms utgivning av nya läromedel i t.ex. psykologi för gymnasiekurserna av Utbildningsstyrelsens statsunderstöd för produktion av läromedel med liten spridning på svenska?

– Statsunderstödet avser att stöda svenskspråkig utgivning av läromedel i ämnen som inte ryms med i ett förlags utgivning p.g.a. att kundunderlaget är för litet.

Statens anslag för detta är rätt litet. Schildts & Söderströms varken kan eller vill fatta sina utgivningsbeslut på basis av detta anslag. Dä-

remot skulle vi gärna se att detta statsunderstöd kunde höjas, inte minst ur jämlikhetsperspektiv.

Inget löfte Huruvida utgivningen av läromedel i psykologi är lönsam vill Saramo inte uttala sig om.

– Schildts & Söderströms förhandlar fortfarande om psykologin. Vi är också oroade över de konsekvenser bristen på läromedel kan ha. Trots detta kan jag inte i detta skede ge ett löfte om nya läromedel, säger Saramo.

Också läromedelschef Magdalena Lindberg på förlaget Otava önskar sig högre statsunderstöd för läromedel med liten spridning.

Dessutom hoppas hon att ansökningstiden, och understödsbeskedet, kunde tidigareläggas.

– Skulle beslutet komma i september istället för i december skulle förlaget hinna med i produktionen. Skolorna fattar sina beslut om läromedel i april och det blir för bråttom för oss om vi kommer igång med produktionen först i januari, säger Lindberg.

Gällande diskussionen om läromedlen i psykologi säger Magdalena Lindberg att läget inte är helt hopplöst.

– Otava fick inget understöd för utgivning under detta år, men

 Läromedelschef Nils Saramo på Schildts & Söderströms oroar sig över följderna av att läromedel inte finns att tillgå.

det betyder inte att vi inte får det för nästa år.

Något löfte om nytt material i psykologi kan inte heller hon ge.

Licenser för översättning Lindberg berättar att Otava är villigt att utan stöd producera material för den obligatoriska kursen i psykologi i gymnasiet, både i form av bok och som digitalt läromedel, ifall man får statsunderstöd för produktionen av läromedel för de fördjupade kurserna i

nför LP2016 Men – som sagt – på svenska. Det finns inte nu.

– Skall ett alternativ verkligen vara att använda finska läromedel, frågar sig Salenius.

– Om ingen tar ansvar för de svenskspråkiga läromedlen, drabbas vi som är gymnasiestuderande. Vi får helt enkelt inte det material som krävs för våra kurser, säger Nicholas Kujala, förbundsordförande för FSS i ett pressmeddelande tillsammans med FSL. – Dessutom sätts stor press på de svenskspråkiga gymnasielärarna.

Lärarna måste på egen hand utveckla undervisningsmaterial som deras finskspråkiga kolleger får via läroböckerna. Det här kräver mycket tid.

Tid som lärarna i stället kunde satsa på handledning av studerande, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL, i pressmeddelandet.

Bara en bokserie behövs De svenska läromedel som finns nu enkannerligen i psykologi är finskspråkiga som översatts till svenska. Helena Salenius poängterar att det fungerar bra eftersom de finskspråkiga läromedlen håller hög standard. Hon säger att ett samarbete förlagen emellan skulle gagna ämnena. Ett förlag sköter ett ämne, ett annat förlag sköter ett annat ämne.

– Vi lärare behöver bara en bra bokserie per ämne, säger Salenius, med adress till förlagen.

Till Utbildningsstyrelsen har hon också en hälsning. Statsunderstödet kunde vara större i samband med att läroplansgrunderna förnyas. text och foto: tom ahlfors

samma ämne.

Produktionsunderstödet från Utbildningsstyrelsen är en statsbudgetsfråga, säger hon.

Schildts & Söderströms ger nu ut den svenska upplagan av den finska serien PS i psykologi för gymnasiet. Detta har att göra med att Otava sålde licenser för översättning till både Schildts och Söderströms innan de slogs ihop och innan Otava hade egen utgivning av svenskt material. Dessa licenser är fortfarande i kraft.

– Men vi har en ny serie i psykologi, och det är den som vi möjligen kan ge ut på svenska senare, säger Magdalena Lindberg.

Läroplansarbetet skall inte vara beroende av läromedlen, säger Lindberg. Däremot har förlagen ett ansvar för att de läromedel som ges ut har ett innehåll som är modernt, kurant och korrekt.

– Fast grunderna för läroplanen är i kraft tio år är ju inte läromedlen kuranta i tio år. Det är vårt ansvar att se till att de uppdateras. text och foto: tom ahlfors FSL äger 4,13 procent av förlaget Schildts & Södertströms.

 – Vill man höja hela det statliga understödet för läromedel med liten spridning är det en fråga för riksdagen och statsbudgeten, säger Gun Oker-Blom, direktör på Utbildningsstyrelsen. arkivfoto: tom ahlfors

Snabbare tidtabell möjlig Färska direktören för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen, Gun Oker-Blom, kan gott tänka sig att man försöker tidigarelägga ansökningarna om statsunderstöd för produktion av läromedel med liten spridning på svenska samt beslutet om tilldelningen av detta stöd.

– Det kan inte göras för i år men kanske för 2017, säger OkerBlom.

Däremot är det inte lika enkelt att höja produktionsunderstödet för svenska läromedel. Det är först och främst en intern fråga för Utbildningsstyrelsen hur re-

surserna för läromedel med liten spridning fördelas.

– Men man kan ju göra UBS’ ledning medveten om att statsunderstödssumman borde vara högre, i synnerhet då det behövs nya läromedel i alla ämnen nu då vi har en ny läroplan.

I statsbudgeten finns ett stöd för Utbildningsstyrelsens arbete med läromedel med liten spridning på totalt drygt 650 000 euro per år. I denna summa ingår också UBS’ egen produktion, exempelvis för yrkesutbildningen. Härutöver finns det i budgeten 50 000 euro i form av statsunderstöd för

extern produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning. Understödet kan sökas av organisationer som producerar läromedel. I det skedet måste de mest akuta behoven tillgodoses, säger Oker-Blom.

– Vill man höja hela det statliga understödet för läromedel med liten spridning är det en fråga för riksdagen och statsbudgeten, säger Oker-Blom.

– Läromedelsfrågan är synnerligen viktig. Alla som är involverade är medvetna om det. tom ahlfors

6

4.2.2016 • Nr 2

 – Min erfarenhet som lärare skapar en grund för att klara av jobbet, säger Malin Besser. Hon är klasslärare och biträdande rektor i Munksnäs i Helsingfors.

Klasslärare och rektor

Dubbla roller evigt dilemma Malin Besser har de flesta vedertagna rektorsgöromålen på sitt bord, men undgår en del möten och andra sysslor tack vare att hon har en rektor ovanför sig i hierarkin. Hon är biträdande rektor och platschef i Munksnäs.

– Mindre undervisning och mera tid för ledarskapet! Och gärna en skolsekreterare fem dagar i veckan, säger Malin Besser, biträdande rektor och platschef för Hoplaxskolans enhet i Munksnäs (åk 0–6) i Helsingfors, då hon får uttala önskemål.

Case: badbyxor Just denna onsdag har Besser kommit till jobb redan kl. 07.00, vilket faktiskt är exceptionellt.

Orsaken var att inskrivningen av nya elever inleddes kl. 08.00 och det gällde att förbereda sig.

Kl. 09.15 var det dags för en lektion och därefter hade hon inbokat en intervju med Läraren.

Därefter var det åter dags för en lektion.

– Det här är mitt dilemma: jag är både klasslärare och rektor, säger hon och griper tag i telefonen för att reda ut ett problem med försvunna badbyxor.

Gossen V. hävdar att han inte har badbyxor med sig, vilket ger att han inte kan delta i exkursionen till simhallen. Mamman upp-

ger emellertid i telefon att gossen V. dock torde ha badbyxorna med sig i ryggsäcken, men Malin Besser kan efter en snabb koll med sagde gosse konstatera att byxorna verkligen är på avvägar.

Hellre timlärare Var och varann lärare och skolledare känner ju igen sig i episoden, som är typisk för skolvardagen.

Små och stora bekymmer och problem som kräver en lösning präglar det vardagliga slitet.

– Allra helst skulle jag minska på undervisningen och framförallt inte fungera som klasslärare och klassföreståndare. Hellre då som resurslärare eller timlärare, vilket skulle skapa mera utrymme för ledarskapet, säger Malin Besser.

Vi sitter i rektorsexpeditionen i Munksnäs. Hon delar rum med skolsekreteraren Satu Tupala, som hon nämner som en synnerligen viktig arbetskamrat.

– Helst skulle jag se att Satu kunde vara här alla dagar i veckan, säger Malin Besser. Men Satu

Tupala jobbar också på i andra enheter, men i regel är hon tre dagar i veckan i Munksnäs.

Skolan är rätt stor för finlandssvenska förhållanden med sina drygt 200 elever, då förskolan räknas med. Personalen omfattar över 25 personer, av vilka 10 är klasslärare.

– Resurserna räcker inte, säger Malin Besser, då hon förklarar varför hon inte är timlärare istället för klasslärare.

Gränslöst uppdrag Som klasslärare har hon en undervisningsskyldighet om 24 h i veckan, men tack vare ledaruppdraget har hon en nedsättning om sex timmar. Kvar blir alltså en usk om 18 h.

– Sedan är det förstås svårt att definiera hur mycket tid som går till ledningsuppdraget. Det växlar förstås och i praktiken är det förstås omöjligt att definiera alla uppdrag tidsmässigt, säger Malin Besser.

Intervjun med henne blir ingen klagovisa. Tvärtom trivs hon med

uppdraget, men medger att det är svårt att hitta tid för allt som ska göras.

Det här är något som återkommer i olika rektorsenkäter. Många rektorer trivs med uppdraget, men säger samtidigt att arbetsbördan är väl stor.

Började uppifrån Hon kom år 2007 som klasslärare till Munksnäs och ett par år senare blev hon vice rektor.

– Nedsättningen av usken var då en 1 (en) h, men jag hade få uppdrag som hängde samman med att jag var vice rektor. Jag hade hand om stipendierna och vikarierna. Jag hjälpte också till med schemaläggningen, som jag upplevde som ett inspirerande uppdrag, berättar Malin Besser.

Senare kom Munksnäs med i ett pilotförsök, som bl.a. berörde just ledningsfrågor och uppbyggnaden av en ny skolstruktur. Hoplaxskolan är ju faktiskt en sammanhållen grundskola, men verksamheten är spridd på flera ställen i Helsingfors.

– Jag tycker vi började i rätt ända, då vi såg på hur ledningen kunde utvecklas. Vi inledde alltså inte försöket utgående från ett skräckscenario, där skolor var indragningshotade, säger Malin Besser.

Hon lovordar rektor Mia Förars-Pöytäniemi och säger att samarbetet med de övriga biträdande rektorerna förflyter väl.

– Vi känner varandra väl vid det här laget, säger Malin Besser.

Erfarenhet ger stadga Hon han koncentrera sig på att leda den egna skolan och behöver inte bekymra sig för kontakterna till t.ex. Helsingfors stads utbildningsverk.

– Mia sköter dessa kontakter. Hon förmedlar det vi behöver veta till oss biträdande rektorer!

Styrgruppen för Hoplaxskolan samlas till två timmar långa möten var tredje måndag. Styrgruppen består av ledningen för enheterna och mötena leds av rektor Mia Förars-Pöytäniemi.

– Mötena är välplanerade och

7

4.2.2016 • Nr 2

Varierande villkor för platschefer Platscheferna i skolorna har väldigt olika anställningsvillkor.

Skillnaderna i avlöningen och även nedsättningen av undervisningsskyldigheten är stora, visar en färsk FSL-undersökning.

strukturerade. Just nu pågår t.ex. diskussioner om den nya läroplanen, berättar Malin Besser.

Hon verkar trygg i sin roll. Alltså är det dags att bena ur vad hennes trivsel egentligen beror på.

– Jag har jobbat cirka tio år här i Munksnäs och jag upplever att det här är ”min skola”. Jag vill stöda elever och kollegor och jag vill att skolan ska utvecklas.

Tryggheten kommer också från hennes erfarenhet som klasslärare. Kalla det gärna professionalism.

– Jag ser mig som en erfaren lärare. Som ung lärare kommer jag väl ihåg hur de första åren kändes. Jag var ambitiös och ville göra väl ifrån mig. Alltså kunde arbetsdagarna ofta sträcka sig till kl. 19, säger Malin Besser.

Helst mera tid Arbetsdagarna blev långa, men arbetet var inte förgäves. Tvärtom skapades då en grund för det hon jobbar med idag; en grund som möjliggör förenandet av lärar- och ledaruppdraget. Hon kan spelets

regler.

– Jag har stor nytta av att ha jobbat länge här i Munksnäs, för det betyder att jag känner föräldrarna väl. Barn som kommer till skolan har ofta syskon som går eller har gått i skolan här, vilket betyder att kontakten till föräldrarna är god. Det är viktigt för en skolledare.

Platscheferna har sinsemellan synnerligen olika villkor, visar FSL-undersökningen som presenteras i korthet här intill. I regel utgår ersättningen från två källor: lönepåslag jämte nedsättning av usk.

Utan att gå in på detaljer kan man konstatera att Helsingfors tar rätt väl hand om sina platschefer.

Men hur är det egentligen: vad blir ditt val om du ställs mellan valet av högre lön eller lägre usk?

– Pengar är förstås viktiga för alla, men jag skulle nog välja lägre usk och mera tid för ledarskapet, säger Malin Besser. text och foto: c-e rusk

Villkoren fastställs lokalt, eftersom kommunala undervisningssektorns avtal (UKTA) inte känner till platschefer. Platscheferna kan sägas ha smugit sig inom i skolvärlden bakvägen.

Tidigare hade alla skolor rektorer, som ibland även kallades skolföreståndare, som ersattes för ledningsuppgiften. Men i takt med att kommunerna har sett över skolnäten har en del kommuner byggt upp ett system med rektorer, som har ansvaret för flera enheter. I enheterna leds det dagliga arbetet sedan av platschefer, som även kan kallas biträdande rektorer, platsansvariga, vicerektorer eller något motsvarande. I praktiken handlar det om lärare, som även har hand om en del ledningsuppgifter.

UKTA känner för all del till begreppet ”biträdande rektor”, men dessa stadganden gäller stora skolor. Platscheferna finns i långt mindre skolor.

Det var FSL:s förbundsfullmäktige som dryftade platschefernas situation i april 2015 utgående från en motion. Då beslöts att FSL måtte kartlägga platschefernas arbetssituation.

Kartläggningen utfördes av ombudsman Jens Mattfolk, som presenterade sin sammanställning för förbundsstyrelsen i januari 2016. Han fick svar av 18 platschefer. Då handlar det om såväl små som stora enheter.

Om man ser till lönerna ersätts en del platschefer med över 500 euro i månaden, medan en plats-

 FSL:s ombudsman Jens Mattfolk har utfört en kartläggning av platschefernas ställning. foto: tom ahlfors.

chef inte får någon pekuniär ersättning överhuvudtaget (!).

När det gäller den eventuella nedsättningen av undervisningsskyldigheten (USK) är bilden väldigt blandad. En betydande del av respondenterna uppger att de överhuvudtaget inte får sin usk sänkt, medan det i bästa fall handlar om en nedsättning om hela 12 h.

I ett par fall ges ersättning i form av betalt för ett par övertimmar.

Så här konkluderar ombudsman Jens Mattfolk resultaten: – Variationerna är väldigt stora: i lönen, arbetsuppgifterna och helhetsupplevelsen av arbetet.

Vad händer nu?

FSL håller kontakt med de lokala förtroendemännen och erbjuder även förslag till möjliga förbättringar. OAJ utreder också läget och FSL deltar i arbetet och speglar FSL-resultaten mot OAJ:s motsvarande resultat.

Om man ser till lönerna ersätts en del platschefer med över 500 euro i månaden, medan en platschef inte får någon pekuniär ersättning överhuvudtaget.

c-e rusk

Enhetsskola på fem ställen Hoplaxskolan är en enhetlig grundskola som omfattar årskurserna 1–9 och förskola. Skolan har verksamhet på fem ställen i västra Helsingfors.

Två av enheterna ligger i Munksnäs (ena har åk 0–6 och den andra åk 7–9) och de övriga tre i Haga (åk 1–6), Kårböle (åk 1–6) och Sockenbacka (åk 1–2).

Ingen av skolorna finns i Hoplax trots namnet.

I själva verket var Hoplax en tvåspråkig och självständig kommun åren 1920–45. Hoplax, som bl.a. omfattade Munksnäs och Drumsö. Namnet Hoplax lever kvar som tågstationsnamn, Hoplax station, mellan Böle och Sockenbacka samt i Lillhoplax, som är en stadsdel i Helsingfors med cirka 9 000 invånare, samt. Administrativt är Lillhoplax inte sin egen

stadsdel, utan är delad mellan stadsdelarna Mejlans, Brunakärr och Södra Haga.

Hoplaxskolan har inlett sin verksamhet 1.8.2014, men enheterna har redan tidigare bedrivit ett tätt samarbete under många år inom ramarna för bl.a. ett pilotprojekt som utprövade en ny ledningsmodell. Modellen med en ledande rektor jämte platschefer tillämpas inte i övriga svenska skolväsendet i Helsingfors.

Som rektor för Hoplaxskolan fungerar Mia Förars-Pöytäniemi, som samtidigt är rektor för kvarterskolan i Sockenbacka. Enheterna i Munksnäs, Haga och Kårböle har platschefer, som i Helsingfors kal�las biträdande rektorer. Malin Besser, som intervjuas här intill, är biträdande rektor för Munksnäs-enheten åk 0–6.

8

4.2.2016 • Nr 2

educa 2016

 – Satsa på lärarna framför tekniken, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen..

OAJ vill få fart på digitalisering – Situationen är verkligen inte tillfredsställande. Här krävs resoluta åtgärder!

OAJ-ordföranden Olli Luukkainen darrar inte på manschetten, då han ser på digiläget i daghemmen, skolorna och läroanstalterna.

Lärarfacket OAJ presenterade resultatet av en omfattande undersökning av digitaliseringen av undervisning i samband med Educa i slutet av januari. I OAJ:s undersökning som utfördes hösten 2015 deltog 1515 lärare, rektorer och chefer. Också FSL-medlemmar deltog i undersökningen.

Ur undersökningen framgår bl.a. att endast högskolestuderande använder dagligen informations- och kommunikationsteknik (IKT) i studierna.

– Inom den grundläggande utbildningen använder endast en femtedel av eleverna dagligen IKT

och en tredjedel nästan aldrig.

Här finns dessutom stora skillnader mellan kommunerna och skolorna, säger Olli Luukkainen.

Si och så med kunnandet OAJ har grundligt analyserat svaren och kommer fram till att lärarna överlag har en positiv inställning till digitaliseringen av utbildningen, men det är si och så med kunnandet. Alltså kräver OAJ att fortbildningen av lärarna måste få ny fart.

– Nu gäller det att satsa på lärarna och inte endast på tekniken, säger Luukkainen.

Och fortsätter: – Fortbildningen är avgörande.

Elever och studerande med fortbildade lärare använder IKT dubbelt så ofta som elever vilkas lärare saknar fortbildning. Lärare som har fått fortbildning förhåller sig positivare till digitaliseringen. Lärarna är redo för det digitala språnget, bara också beslutsfattarna sköter sin andel, säger Luukkainen.

Digilärare i alla skolor OAJ föreslår att en del lärare

skulle specialisera sig till digimentorer för kommuner och utbildningsanordnare. Dessutom skulle det finnas digilärare i alla skolor och läroanstalter. Digimentorerna och digilärarna skulle utveckla den digitala inlärningen och fungera som fortbildare för lärarna.

– Här behövs inte dyra konsulter och företag, utan man tar vad man har. Det finns lärare som är skickliga IKT-användare. Varför inte ta vara på denna resurs, frågar Olli Luukkainen.

Här handlar det om att skickade lärare ges möjligheter att fördjupa sig i IKT och den pedagogiska användningen av ny teknik.

Dessa digimentorer och -lärare skulle sedan förmedla sina kunskaper vidare till kollegorna.

Digiföregångarna skulle få kompensation i form av ett separat arvode och/eller nedsättning av undervisningsskyldigheten.

Ett språng värt miljoner OAJ:s undersökning och utspel hänger ihop med regeringens spetsprojekt, som syftar till att

främja digitaliseringen inom den grundläggande utbildningen. Regeringen ämnar styra 40 miljoner euro till det digitala språnget inom den grundläggande utbildningen. OAJ skulle i huvudsak använda pengarna till att utbilda och ersätta digimentorer och digilärare.

Vidare ska 35 miljoner euro användas till lärarnas fortbildning under de närmaste åren. De här pengarna skulle OAJ använda till utbildningssedlar, främst till att utbilda chefer, digimentorer och digilärare.

Otillräcklig fortbildning Undersökningen målar upp en eländig bild av fortbildningen. Enligt undersökningen är lärarnas fortbildning i informations- och kommunikationsteknik helt otillräcklig. Fortbildningen för lärare och chefer har främst omfattat teknisk användning och basprogram. Härifrån är steget långt till att smidigt använda och utnyttja teknologi och digitala läromedel i den dagliga undervisningen och i studierna.

– Vi behöver en nationell stra-

Det finns lärare som är skickliga IKT-användare. Varför inte ta vara på denna resurs?

OLLI LUUKKAINEN OAJ:s ordförande

tegi för IKT-användningen. Bindande kvalitetskriterier bör finnas för alla stadier. Vidare ska de individuella utbildnings- och utvecklingsplanerna säkerställa att lärarnas och chefernas kunnande kontinuerligt utvecklas, säger Luukkainen. text och foto: c-e rusk

Läs mera på www.oaj.fi. Här finns ett sammandrag av undersökningen jämte OAJ:s åtgärdsförslag även i svensk version.

9

4.2.2016 • Nr 2

educa 2016

Klara spelregler hjälper Sänk ambitionsnivån, åtminstone ibland. Alla lektioner behöver inte vara sönderplanerade, säger Nicke Wulff, rektor för Cygnaeus skola i Åbo.

Wulff medverkade i en diskussion på Educa 2016 om behovet av att sätta gränser.

Wulff, som är vice ordförande i förbundsfullmäktige i FSL, samtalade med klassläraren Linda Felixson, som jobbar i Smedsby skola i Korsholm. Felixson har säte i styrelsen för FSL. Lärarskapet består av många element och kontakten till vårdnadshavarna kan bli ett bekymmer. Linda Felixson betonade vikten av att förebygga problem.

– Kontakterna ska vara naturliga. Alltså inte så att läraren tar kontakt endast när det finns problem, sade Felixson.

Hon lyfte också fram behovet av spelregler för kontakterna. Lärare bör göra det tydligt för föräldrarna att hen inte är anträffbar dygnet runt sju dagar i veckan.

– Alltid när jag får en ny klass diskuterar jag spelreglerna för bl.a. just kontakten mellan skolan och hemmet. Jag klargör att även jag har en familj och ett privatliv, sade Felixson.

Såväl Felixson som Wulff har familj och unga barn. Familjelivet kräver och bör också kräva sin tribut.

– Det är viktigt att göra en åt-

skillnad mellan jobb och fritid, instämde Wulff.

E-post på arbetstid Wulff är alltså rektor för en för finlandssvenska förhållanden stor grundskola i Åbo. Han betecknade sig som en buffert, en slags vågbrytare när det gäller kontakten mellan lärarna och föräldrarna.

Han har gjort det tydligt för föräldrarna att han helst ser att kontakten, speciellt om det gäller problem, sker via honom.

– Då förmår jag också filtrera bort onödiga saker, som inte behöver nå lärarna, sade Wulff.

Han säger att han strävar efter en klar gräns mellan jobb och fritid. Helst lämnar han jobbfrågor bakom sig när han stänger skolans dörr.

– Jag läser och besvarar e-postmeddelanden på arbetstid, sade Wulff.

Samspelet mellan rektorn och lärarna lyftes fram av Linda Felixson.

– Som lärare håller jag rektorn informerad om vad som är på gång. Vi har en fungerande dialog, som förebygger problem, sade

 Linda Felixson och Nicke Wulff är ense: Jobb och fritid ska inte blandas samman.

Felixson.

Spelkväll med kollegerna Det är slitsamt att jobba som lärare och rektorn. Men samtidigt handlar det om arbetsuppgifter som är givande.

– Jag njuter av de små guldkornen i vardagen. Alltså t.ex. stunder när jag märker att en elev har gjort framsteg, sade Felixson, som också betonade vikten av en god kollegial sammanhållning.

I hennes skola träffas kollegiet flera gånger per läsår utanför ar-

betstiden.

– Det kan handla om en fest, en spelkväll eller varför inte idrottsaktiviteter, sade Felixson.

Att göra rätt saker Rektorerna har ett ansvar när det gäller att skapa sammanhållning och en god atmosfär.

– Jag tror på detta med att leda genom eget exempel, sade Wulff.

Arbetstiden är förstås ett problem. Hur hanterar man den?

Wulff har ett tips.

– Skriv upp arbetstiden, brukar jag säga. Det är ett ypperligt sätt

att ha kontroll över arbetstiden och de egna arbetsuppgifterna.

Om en lärare kommer fram till att hen har 100 plustimmar en termin finns det orsak att ställa sig själv frågan: gör jag rätt saker? Gör jag mina göromål i rätt ordning, sade Nicke Wulff.

Diskussionen leddes av ombudsman Jens Mattfolk. Den var ett led i FSL-kampanjen ”Lärare med gränser”, som uttryckligen syftar till att förebygga utmattning. text och foto: c-e rusk

Framtidens elektroniska klassrum Huvudtemat för utbildningsmässan Educa var detta år digitaliseringen och lärarnas förutsättningar att ta ett digisprång.

Enligt en OAJ-undersökning som publicerades på mässan är fortbildningen för lärarna i detta avseende otillräcklig. Mera om detta i artikeln på detta uppslag. På mässan förekom flera föreläsningar om hur digitaliseringen skall införas i klassrummet.

Många av utställarna kom också från elektronikföretag och presenterade allehanda tekniska lösningar. Man kunde se skolpojkar sitta vid en dator och tillverka elektriska kretsar, som styrde någon liten apparat som stod på bordet bredvid dem.

Bilskolornas medlemsorgani-

sation förevisade hur framtidens övningskörning sköts vid en apparat som närmast påminner om ett videospel.

Finlands svenska lärarförbund är en av mässans huvudarrangörer och deltog intensivt i mässan med en egen monter i det svenska kvarteret Hörnan, där diverse program på svenska ägde rum.

Förbundets Informatör Martina Landén-Westerholm höll i trådarna och var nöjd med hur mäs�san utföll.

– Jag hade gärna sett ännu fler svenskspråkiga lärare och rektorer på mässan, men inser att det är utmanade i dag då både kommunernas ekonomi och lärarnas arbetssituation är pressade, säger Landén-Westerholm.

Vad är bra och vad kan ut-

vecklas?

– Det är fint att FSL tillsammans med andra organisationer i Svenskfinland kan bjuda lärare och rektorer på två dagar fulla med föreläsningar, demonstrationer och människomöten. Det att antalet utställare och hela svenska kvarteret har vuxit under alla år är vi också glada över.

– Fler lärare borde få chans att besöka mässan under en avlönad dag. Idag deltar många lärare i mässan på sin lediga tid.

Utbildningsmässan Educa samlade detta år omkring 14000 besökare, uppger Mässcentrums informationsavdelning. Educa infaller nästa gång i slutet av januari 2017. tom ahlfors

 Jorma Lempinen visar hur en apparat kan göra vilket bord som helst till en interaktiv skärm som kan användas av en större grupp i t.ex. undervisningssyfte. Sara Jansson från Purmo skola tar del av informationen. foto: Tom ahlfors

10

4.2.2016 • Nr 2

kolumnen Katarin von Numers-Ekman Modersmålslärare och finlandssvensk läsambassadör.

Att vilja deras bästa För en tid sedan hörde en god vän av sig och ville träffas för att prata om lärarjobbet. Han stod inför ett byte av arbetsplats och grubblade över vad han ville bli när han blev stor. Till saken hör att han är behörig ämneslärare men alltid har jobbat inom näringslivet. Efter vårt inspirerande samtal på ett café i våra hemknutar har jag tänkt på hur nyttigt det är att ibland tvingas formulera sig kring sitt yrkesval. Vad krävs för att man ska trivas och göra ett gott arbete som lärare?

Om man utgår från vilka egenskaper folk i allmänhet anser kännetecknar en person som passar i läraryrket syns ett tydligt mönster. Ju yngre elever det är frågan om, desto oftare säger man att pedagogen ska tycka om barn för att vara lämplig på sin post.

När det handlar om ämneslärare brukar man lyfta fram sådant som att de ska brinna för sitt ämne och kunna förmedla det på ett fängslande sätt. En rektor jag känner sa en gång att man måste gilla de stökiga tonåringarna för att kunna jobba som högstadielärare, annars går det på tok.

Det kan ju låta som en självklarhet, man jag undrar ändå om man betonar den aspekten tillräckligt när man tar in studerande till ämneslärarutbildningar. Visst ska man få chansen att växa in i sin lärarroll, men att dag efter dag tvingas gå in i klassrummet för att möta elever man inte gillar är bara hemskt.

Har man förresten någonsin hört att ett kriterium för en god universitetslärare skulle vara att hen tycker om sina studenter? Naturligtvis finns det många som gör det, men det finns liksom ingen uttalad förväntan på det. Ändå spelar lärarens inställning till sina elever en viktig roll, också om det handlar om en relation mellan vuxna människor.

En rektor jag känner sa en gång att man måste gilla de stökiga tonåringarna för att kunna jobba som högstadielärare, annars går det på tok.

Själv skulle jag kanske inte använda orden ”tycka om” när jag formulerar mig om kärnan i min yrkesroll. Varje pedagog vet, om man ska vara riktigt ärlig, att man inte kan förmå sig att tycka genuint om varenda elev. Men, som jag sa till min vän under det där samtalet på caféet: Man måste vilja elevernas bästa. Och det är inte riktigt samma sak.

Man måste vilja elevernas bästa när det handlar om studierna, men också på det mänskliga planet. Förstås finns alltid risken för utbrändhet hos lärare som utöver sin ambitiösa undervisning också engagerar sig väldigt djupt i elevernas välmående. Man kan man genast i mötet med en ny klass förmedla att man står där för elevernas skull är mycket vunnet. Rent instinktivt brukar man helt enkelt inte jävlas med någon som verkar vilja ens bästa.

Två slags teser om ledning Den finländska utbildningen styrs av parallella ledarskapsparadigm. Grundutbildningen har klarare skyddats mot ett marknadsmässigt tänkande och privatisering, men högskolornas finansiering är resultatfixerad.

– Senast OECD:s PISA-projekt har visat hur den transnationella utvärderingen blivit styrande. Resultaten kommuniceras direkt till enskilda skolor, förbi de nationella myndigheterna. Vår nationella policy har ändå medvetet hållit stånd mot ett neoliberalt tänk och därmed slagit vakt om lärarkårens professionella autonomitet, berättar professor Michael Ul-

jens vid Åbo Akademi i Vasa Pedagogiskt ledarskap är idag ett tyngdpunktsområde vid Åbo Akademi i Vasa. Nu positionerar sig en grupp på tio vasapedagoger i samarbete med forskare från Tammerfors, Jyväskylä och Helsingfors kring den offentliga skolans ledarskap från skolnivå till transnationella perspektiv.

– Pedagogiskt ledarskap handlar om hur kompetensutveckling i arbetslivet överlag skall organiseras och ledas, säger Michael Uljens som redigerat rapporten.

I en postindustriell kunskapsekonomi är personalens kunnande det som skall mobiliseras för

att bära vidare. Paradoxalt har ledningsfunktioner under samma tid blivit allt mera toppstyrda.

Rapporten granskar hur forskningen, skolornas vardagsarbete och styrning på kommunal och statlig nivå kan samverka på nya sätt för att utveckla skolornas pedagogiska kvalitet.

Utbildningens globalisering med ökande lokal mångfald förutsätter också ny teori och nya forskningsmetoder.

– Vasapedagogerna är bra på det här. Särskilt glädjande är att vårt sätt att driva forskningen vidare har fått ett gott internationellt mottagande, säger Michael Uljens.

Låt er inte luras, föräldrar!

Barnen drabbas när kommunerna är i ekonomiskt trångmål. Barnens rätt till småbarnspedagogik kan äventyras, varnar fyra organisationer i ett gemensamt uttalande.

Lärarfacket OAJ, Finlands Föräldraförbund, Mannerheims Barnskyddsförbund och Centralförbundet för Barnskydd känner oro för barnens och småbarnspedagogikens ställning.

Inom kort börjar föräldrarna ansöka om plats inom småbarnspedagogiken för sina barn till hösten. Alternativ erbjuds, men det

kan vara svårt för föräldrarna att veta skillnad mellan de olika alternativen. Vad innehåller den erbjudna tjänsten, var ordnas den och vem leder verksamheten? Det kan också finnas skillnader mellan exempelvis gruppstorlekarna.

Den nya lagen definierar småbarnspedagogiken i grova termer; till och med klubbverksamhet kan räknas till småbarnspedagogik.

Kommunen är dock skyldig att ordna en dagisplats för ett barn om föräldrarna kräver det. Organisationerna kräver därför att föräldrarna ges tillräcklig information om skillnaderna mellan olika

typer av verksamhet, så att de kan fatta beslut och välja det bästa alternativet för det egna barnet.

Föräldrarna behöver inte samtycka till allt. Varje barn har rätt att få minst 20 timmar i veckan småbarnspedagogik som ges i daghem. Föräldrarna måste inte och ska inte acceptera en plats där de uppställda målen för småbarnspedagogik inte uppfylls.

– Det är absurt att många kommuner försöker stänga dörren till småbarnspedagogik, speciellt i tider när man internationellt har påtalat betydelsen av en kvalitativ småbarnspedagogik.

möten och kurser ○ ○ Föreningskurs on–to 3–4.2.2016 Scandic Tampere Station, Tammerfors ○ ○ FSL-styrelsen on 10.2.2016 kl. 10.30/Folktinget, FSL:s kansli, Helsingfors ○ ○ FSL och FSLF ordnar Kursen "How to Get a lärarjobb" 12.2. 2016.

Eftermiddagskurs för lärarstuderande, Academill, Vasa ○ ○ Pedersöre lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till stadgeenligt vårmöte tisdagen den 23 februari 2016 vid Sursik skola kl. 15.15. Servering (salt och sött). Anmäl dig och ev. diet till ditt skolombud senast onsdagen den 17 februari eller till siv.haggman@pedersore.fi. Samtidigt inbjuder vi alla våra medlemmar till jubileumsfesten den 8 april. Se närmare info på hemsidan. ○ ○ Må bra-kurs på Åland to 3.3.2016, Hotell Arkipelag, Mariehamn ○ ○ Förtroendemannakurs, to–fr 10–11.3.2016, Scandic Tampere Station, Tammerfors ○ ○ FSL-styrelsen to 17.3.2016 kl. 10.30, FSL:s kansli, Helsingfors ○ ○ FSL Akademi kurs 3 del II fr–lö 8-9.4.2016, Scandic Tampere Station, Tammerfors ○ ○ FSL-styrelsen ti 26.4.2016 kl. 10.30, Scandic Tampere City, Tammerfors ○ ○ FSL-styrelsen ti 24.5.2016 kl. 10.30, FSL:s kansli, Helsingfors ○ ○ Förbundsfullmäktige on–to 27–28.4.2016, Scandic Tampere City, Tammerfors

Publiceringsdatum för årets återstående nummer av tidningen Läraren.

Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10

18.2 3.3 17.3 7.4 21.4 12.5 26.5 9.6

Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20

11.8 25.8 8.9 22.9 6.10 20.10 3.11 17.11 1.12 15.12

11

4.2.2016 • Nr 2

Yrkesutbildning:

Stor bredd redan från början I den senaste utgåvan av Skolhistoriskt arkiv har Svenska skolhistoriska föreningen i Finland r.f. gjort ett försök att sammanställa en översikt över hur den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Finland uppstått och utvecklats. Detta är den trettiofemte volymen i föreningens publikationsserie.

De trettiofyra tidigare volymerna har i huvudsak behandlat den allmänbildande utbildningen från folkskola till universitet samt lärarutbildning och allmänna pedagogiska spörsmål.

Redaktören, FL Erik Geber inleder granskningen av yrkesutbildningen med en artikel om den finländska yrkesutbildningens framväxt ur svensk synvinkel. Han behandlar också läroplansutvecklingen inom den finländska yrkesutbildningen i en skild artikel.

Föreningens sekreterare, PeD Martin Gripenberg beskriver två nyländska yrkesskolors utveckling. Han har jämfört Östra Nylands yrkesskola i Borgå med dess motsvarighet i väster Västra Nylands yrkesskola i Karis och anlagt ett perspektiv på hur lika utvecklingen utanför huvudstadsregionen har varit, trots olika geografiska, ekonomiska och sociala skillnader. Han har också fördjupat sig i lantbruksutbildningen på Kimitoön.

Två tidigare rektorer med en gedigen erfarenhet av yrkesutbildning är AFM Tor Lindholm och den tidigare rektorn för Borgå hemslöjdsskola Helena Hämelin.

Den förstnämnda ger en historisk betraktelse över trädgårdsutbildningen och den senare nämnda beskriver hantverksutbildningen i Svenskfinland.

Tidigare bildningsrådet vid Länsstyrelsen i Västra Finlands län Etel Strömberg-Johansson skriver om Åbolands vårdutbildning i ett historiskt perspektiv.

PeD, folkskollärare Karl-Gustav Jossfolk beskriver ett mycket geografiskt begränsat försök med att arrangera temporära yrkeskurser i Hangö på 1960-talet. Industrin på Hangöudd har alltid behövt utbildad arbetskraft, men läget på Hangöudd har gjort det svårt att alltid tillgodose efterfrågan på grund av att yrkesutbildningen getts i Ekenäs, Karis eller Lojo.

PD, kanslirådet Roger Broo redogör för yrkeshögskolreformen och hur de svenska yrkeshögskolorna vuxit och utvecklats, efter det att undervisningsminister Christoffer Taxell presenterade ett utkast till ur den praktiska och teoretiska utbildningen skulle närma sig varandra och samtidigt ge universiteten en tydligare vetenskaplig inriktning.

Det är bra att yrkesutbildningen på detta sätt lyfts fram i hela

sin bredd och att dess roll inom vår utbildning betonas. Denna volym kan bra användas som ett uppslagsverk om man vill bekanta sig med yrkesutbildningens olika faser och utvecklingstrender.

En genomgång av den yrkesinriktade vuxenutbildningen vid Korsnäs kurscenter och Karis kurscenter saknas. Och inte bara det.

En slagsida finns i presentationerna – mycket handlar om utvecklingen i södra Finland, Nyland och Åboland, och väldigt litet lyfts Österbotten fram. I dagens läge hade det kanske varit på sin plats att också de österbottniska yrkesutbildarna och enheterna där hade uppmärksammats, inte minst på grund av det faktum att utbildningsarrangörerna där har lyckats synnerligen bra i en riksomfattande jämförelse. Kanske det skulle vara skäl för redaktionskommittén att fundera på en uppföljare till en kommande publikation? göran fagerstedt fil. mag. f.d. rektor vid Västra Nylands yrkesskola Skolhistoriskt arkiv 35 utgiven av Svenska skolhistoriska föreningen i Finland r.f.

ISSN 0489-0760, Nordprint Ab, Helsingfors 2015

Åbo är med sitt havsnära läge en mötesplats för historiska händelser och dagens samhälle. Välkommen att delta i arbetet med att bygga upp det framtida Åbo.

Bildningssektorn i Åbo stad lediganslår tre klasslärartjänster (två tjänster i Cygnaeus skola och en tjänst i Sirkkala skola) och en specialklasslärartjänst (Sirkkalabackens skola).

Till Cygnaeus söker vi speciellt dig som kan tänka dig att arbeta med skolans yngre elever.

Sirkkala behöver dig som kan och vill ta ansvar för skolans digitala lärmiljö och planera och utveckla både elevernas och kollegernas digitala lärstig.

För arbetet i Sirkkalabackens skola krävs flexibla arbetsmetoder, en helhetssyn på elevens lärande, goda IT-kunskaper och ett intresse att använda digitala lärmiljöer och utveckla skolans specialundervisning.

Närmare uppgifter: rektor Nicke Wulff, tel. 040 670 42 48 Cygnaeus skola rektor Elise Kurtén, tel. 050 4323658 Sirkkala skola föreståndare Johanna Lindfors, tel. 040 137 15 85 Sirkkalabackens skola Ansökningstiden går ut 19.2.2016 kl.15.00.

Behöriga och ambitiösa klass-, ämnes- och speciallärare, se hit!

Kärt återseende att gnaga på de mjuka LP-konvoluten.

Jag fann det jag var ute i skivaffären och sökte mig till kassan. Och blev överraskad, då jag såg en gammal vän från unga dar.

Vid kassan fanns nämligen C-kassetter! Just det, alltså kassetter av gammalt stuk som ju faktiskt var rätt behändiga att lyssna till speciellt i bilen.

C-kassetterna blev populära på 1970-talet, men deras egentliga storhetstid inföll mellan åren 1985 och 1992. CD-skivan slog sedan ut kassetterna. Totalt. Ett exempel belyser nedgången: Oxford English Dictionary slopade ordet "cassette tape" år 2011 såsom föråldrat. Nya ord och fenomen kom i stället.

Jag utan uttalade min förvåning vid kassan. Den unga damen

Bildningssektorn

Den som väljs bör uppvisa godtagbart läkarintyg och straffregisterutdrag.

Tjänsterna besätts från 1.8.2016 med sex månaders prövotid.

infallet Nyligen blev jag överraskad. Jag är en stor vän av musik, men är skeptisk till Spotify, iTunes och liknande digitala serviceproducenter. Jag tycker nämligen om musikalbum i såväl CD- som vinyltappning. Jag tycker om att läsa texter, kolla uppslaget, checka musikerna och vem som har producerat musiken.

Vinylens återkomst är idag ett etablerat faktum. Det ses i skivaffärerna, som idag tillhandahåller olika vinylboxar och vinylskivor med lyxstämpel. Många artister ger ut sina album också på vinyl.

Det värmer en musikvän, även om väl många av mina vinylskivor är ”begnagade”. Här handlar det om märken efter en hund, som i valpåldern med vidhängande tandsprickning fick hugnad av

lediga jobb

kunde stilla min nyfikenhet genom att berätta att C-kassetterna är populära bland inhemska rapartister. Men också bl.a. Motörheads och Slayers nyaste album lär också vara tillgängliga som kassetter.

Orsakerna lär vara av många slag. Retrotänkande och nostalgi är förstås en orsak, men det finns också folk som i likhet med mig tycker att något går förlorat i musiken, då den erbjuds i digital form.

Jag har ingen kassettspelare kvar, men någonstans i mina gömmor torde alltjämt finnas kassetter med bl.a. Rolling Stones, Monkees, Springsteen, Dead Kennedys och Peps Persson. c-e rusk

är en starkt växande skola med 400 elever hösten 2016 i årskurserna F-9.

Skolan har tydliga ÞnlŠndska inßuenser.

Bo i idylliska småstaden Mariefred eller pendla från Stockholm och jobba i ett ungdomligt och energiskt team dŠr ßertalet lŠrare Šr Þnlandssvenskar. VŒrt gemensamma mål är att göra skolan till en av de bästa.

Utvalda sökanden kallas till intervju på skolan.

VŠnligen sŠnd ditt personliga brev och CV senast den 12 februari 2016 till kanslist Katarina Hedman: katarina.hedman@gripsholmsskolan.se Mer information på: www.gripsholmsskolan.se.

Vid frŒgor ring rektor Nina Lidfors tel: +46701009050.

12

4.2.2016 • Nr 2

Allt djupare uni-kris Universiteten drabbas hårt av regeringens nedskärningsbeslut. I slutet av januari meddelade Helsingfors universitet om att personalen beräknas minska med nära 1 000 årsverken fram till år 2018.

Helsingfors universitet HU meddelade om personalnedskärningar, vilka är de största genom tiderna i de finländska universitetens historia. Helsingfors universitet säger upp 570 anställda och bolagiserar fortbildningen. Totalt minskar personalen med ungefär 980 årsverken före år 2018.

Ohemult, sa facken Besvikelsen är stor inom personalföreningarna.

– Det verkar som om HU ser personalen endast som en massa och kostnadspost. Genom att minska denna post genomdriver man regeringens krav om jättelika nedskärningar, säger Professorsoch Forskarförbundet i ett gemensamt uttalande.

Seppo Sainio är ordförande för OAJ-anslutna Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL och tillika huvudförtroendeman för FOSU vid HU. Han är synnerligen besviken på regeringen.

– I stället för att ministrarna skulle bekanta sig med människorna på fältet, då universitetsväsendet står inför den mest dramatiska uppsägningsvågen genom ti-

derna uppmanar regeringen universitetsfolket att se över sina attityder och sin innovationskraft, säger Seppo Sainio.

Professorerna och forskarna förundrar sig över varför landets största universitet inte gräver i sina kassakistor för att balansera finansieringen. Så gör bl.a. Åbo universitet. Universitet i Åbo använder sig delvis av tidigare insamlade donationsmedel jämte pengar som staten har erlagt som motprestation till donationerna. Åbo universitet går på förlust ett par år och tar sikte på ett nollresultat år 2018.

25 förhandlingar Om man ser till hela Finland har det förts 25 samarbetsförhandlingar gällande universiteten och personalminskningen uppgår till nästan 4 000 anställda. Allra värst är situationen i Itä-Suomen yliopisto i östra Finland, som har samarbetsförhandlat sex gånger, och tekniska högskolan Tampereen teknillisessä yliopisto (åtta samarbetsförhandlingar).

Professorerna och forskarna fäster uppmärksamheten vid att omställningsskyddet för de uni-

versitetsanställda är långt sämre än inom den öppna sektorn.

– Universiteten borde anslå mera pengar för personalens omställningsskydd. Omkring hälften av universitetspersonalen är visstidsanställda. Omställningsskyddet borde också gäller personer, som länge har arbetat med visstidskontrakt.

Rektor Jukka Kola beklagar att HU tvingas ta till så pass hårda tag.

– Helsingfors universitet hade inte blivit ett av världens bästa forskningsuniversitet utan sina kunniga och engagerade anställda. Jag beklagar djupt att vi är tvungna att säga upp kompetent personal, säger rektor Jukka Kola.

Akava talar om förakt Nedskärningarna slutar inte här.

I framtiden kommer man att spara ytterligare genom att justera arbetsfördelningen mellan universiteten i Finland, genom att utvidga samarbetet med andra högskolor när det gäller tjänster och genom att genomföra fler interna omorganiseringar av verksamheten.

Under 2016 ser HU också över fakultets- och utbildningsstrukturen.

Akava kritiserar regeringen för att den uppsagda universitetspersonalens öde inte verkar intressera den. Akava-basen Sture Fjäder säger att han är allt mer oroad för det förakt den högre utbildningen och bildningen möter i Finland.

– Vi har inte sett ministrarna

lova universitetsstäderna strukturomvandlingsstöd eller omställningsskydd för personalen. Det är som om universiteten och deras personal inte skulle ha något att göra med Finlands framtid och konkurrenskraft, säger Fjäder i ett pressmeddelande.

Akava uppmanar också universiteten att bära ansvar för dem som blir utan jobb. Universiteten borde erbjuda dem sysselsättningscoaching som Aalto-universitetet gjort.

Jag beklagar djupt att vi är tvungna att säga upp kompetent personal.

JUKKA KOLA rektor för Helsingfors universitet

fnb-c-e r

Behöver du pedagogiskt material till en bok?

Har du som är klasslärare i en finlandssvensk skola en idé om en bok som du vill ta in i undervisningen utgående från de nya läroplansgrunderna?

Den finlandssvenska läsambassadören Katarina von NumersEkman tar emot förslag på svenskspråkiga böcker (fiktion eller fakta) och väljer sedan tillsammans med sin referensgrupp ut de intressantaste förslagen. De lärare vilkas förslag väljs ut får hjälp av läsambassadören med att utarbeta pedagogiska material till böckerna. I samarbete med läsambassadören får lärarna sedan testa och utvärdera de pedagogiska materialen i sina klasser under hösten 2016. Slutligen uppdateras de och blir tillgängliga för alla. Därför är det viktigt att de föreslagna böckerna går att få tag på.

Skicka in ett fritt formulerat förslag där du berättar vilken bok du vill använda och varför. Berätta kort om elevgruppen och vilken aspekt av läsandet du vill fokusera på.

Skicka ditt förslag till lasambassadoren@sydkusten.fi senast fredagen den 11 mars 2016. www.lasambassadoren.fi

bakbrädet Triggervarning. Lärarna i Globala gymnasiet i Stockholm står inför en ny utmaning, omtalar Lärarnas nyheter. Studerande kräver att bli varnade för obehagliga inslag i undervisningen.

– Det kan vara våldtäktsscener eller rasism i filmer och böcker som används i undervisningen. Men det kan också vara skildringar av heterosexuell kärlek mellan vita personer som upplevs som normförstärkande, säger Pernilla Ericols, rektor på Globala gymnasiet.

Hon medger att uppgiften är svår.

– Det är komplicerat. Man kan fråga sig hur tryggt, lugnt och säkert det ska vara i en undervisningsmiljö. I lärandet ligger att konfronteras med olika åsikter och skakas om i sina grundva-

lar. Samtidigt kan det vara lättare att ta upp svåra saker om vi förbereder eleverna genom att triggervarna.

– Vi har ingen färdig lösning. Frågan ingår i ett pågående värdegrundsarbetet som så småningom ska mynna ut i någon slags programförklaring, säger rektor Ericols.

Borgå e-sportar. Yrkesinstitutet Prakticum lär vara först i vårt land med att introducera e-sport på läsordningen. I verksamhetsenheten i Borgå hoppas stöd- och resursläraren Karl Ögland på att fler skolor och läroanstalter ska nappa den banbrytande idén att idrotta per dator.

E-sport (elektronisk sport) är ett samlingsbegrepp för tävlingar

som utförs på datorer eller spelkonsoler, där de tävlande spelar olika sorters datorspel mot varandra. Tävlingarna kan spelas via Internet, via ett lokalt nätverk, ett LAN eller med spelare som samsas vid samma konsol. Begreppet myntades i Sydkorea i slutet av 1990-talet med spelet Starcraft, omtalar Wikipedia. Ögland, som ursprungligen kommer från Sverige, omtalar för nyt. fi att idén härstammar från Sverige. Spelandet lär stöda förmågan att lösa problem och även de sociala färdigheterna.

Kolla in en presentation på Youtube. Sökorden är Esport och Prakticum.

Ny innebörd. Språktidningen har i sedvanlig ordning presenterat

svenska nyord i årets första nummer.

Vissa är bekanta också i Svenskfinland, medan andra känns rätt främmande. Ett nytt ord är groupie, som är en gruppbild där fotografen är med på bilden. Ordet är bildat i analogi med selfie.

Ordet är emellertid inte nytt. De som är bekanta med rockmytologin vet förstås att groupie ursprungligen syftade på unga personer, i första hand av kvinnligt kön, som gjorde sitt bästa för stifta intim bekantskap med kända artister. Tidigare Rolling Stones-basisten Billy Wyman hävdar i sin biografi ”Stone Alone” att det uttryckligen var han som satte fart på hela fenomenet. Fast det lär förstås finnas många om budet.

Stark och läshungrig. Fredrik Smulter, världsmästare i styrkelyftning och innehavare av världsrekordet i bänkpress (401 kg) tycker att det är viktigt att läsa.

Han besökte nyligen Centralskolan i Kronoby, omtalar Vasabladet den 21 januari 2016 inom ramen för en läskampanj.

– Jag har faktiskt läst ganska mycket, berättade Smulter och berättar att han som pojke började med att läsa Vasabladet tillsammans med sin pappa.

– Jag har också läst jättemånga böcker om historia. När jag var i 15–17-årsåldern läste jag en bok i veckan. Mitt stora tips är ändå att ni ska läsa också sådant som är tråkigt, omtalade kraftkarlen Smulter.